Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Hanna Sjögren
Slutexamination 2019-03-28 Handledare: Ylva Holmberg
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Pedagogers uppfattning om betydelsen av
trygghet för barn på OB-förskola
Pedagogue perception of the meaning of care for children in after-hours childcare
Jida Mazhar
Sida 1 av 31
Förord
Framförallt så har vi haft en givande tid med vårt examensarbete då vi har kunnat fördjupa oss i begreppen trygghet, anknytning och omsorgsetik. Under den pågående processen så har det varit en hektisk period då vi båda har arbetat på våra respektive arbetsplatser och samtidigt arbetat med vår uppsats. I vårt examensarbete har vi skrivit vissa delar tillsammans och andra delar var för sig. Vissa kapitel har vi delat upp mellan varandra för att kunna arbeta självständigt. Vi har mejlat varandra, ringt, träffats på Malmö Universitet och även kommunicerat med varandra via Google drive.
Vi vill tacka pedagogerna, barnskötarna och förskollärarna, som är våra informanter och som har deltagit i vår studie. Tack vare dem har vi haft möjlighet att utföra vår studie. Pedagogernas erfarenheter och kunskaper kring barnets trygghet har tillfört ovärderliga kunskaper till vårt arbete i förskolan. Utan dessa svar och synpunkter hade vi inte kunnat genomföra vårt arbete. Vi tackar er alla som har ställt upp under arbetet, både familj och vänner, barn och kollegor och alla andra som bidragit och gjort denna studie möjlig. Vi vill rikta ett särskilt tack till vår handledare Ylva Holmberg för hennes engagemang, stöd och respons i vårt arbete. Vi uppskattar att du tog din tid för att träffa oss och delade med oss av de dyrbara kompetenser och den pedagogik du förfogar. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.
Helsingborg & Hässleholm 2018 - 2019 Jida Mazhar & Raluca Dragoman
Sida 2 av 31
Sammanfattning
Studien handlar om pedagogers uppfattning kring begreppet trygghet, samt vilka faktorer som har betydelse i hur pedagogerna arbetar med barns trygghet på OB-förskolor. Studien är utförd med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer på två förskolor på två orter. Vi har intervjuat två förskollärare och två barnskötare som har arbetat olika antal år på förskolor och har en gedigen erfarenhet av barn som vistas på OB-förskola.
I våra intervjuer blir det tydligt att både pedagoger och föräldrars närvaro har en stor betydelse för barnen, eftersom barnen behöver de vuxnas närvaro och bekräftelse. Utifrån studiens resultat har det även visat sig att trygghet är en avgörande faktor för många barn i förskolan, speciellt i relation till andra barn och de vuxna som finns i barnets närhet.
Ett tryggt barn kan lättare skapa en relation till pedagoger och andra barn i förskolan. Trygghet kan uppnås genom att ha tydliga instruktioner och tydlig struktur i verksamheten.
Sida 3 av 31
Innehållsförteckning
1 Inledning 4
1.1 Syfte och frågeställningar 5
2 Tidigare forskning 6
2.1 Samspel mellan barn och vuxna 6
2.2 Tidigare forskning kring OB-förskolor 8
3 Teoretiska perspektiv - centrala begrepp i studien 9
3.1 Anknytningsteori 9 3.2 Omsorgsetik 10 3.3 Trygghet 11 4 Metod 12 4.1 Intervju 12 4.2 Urval 12 4.3 Genomförande 13 4.4 Etiska övervägningar 14
4.5 Analys och bearbetning av empiri 14
5 Resultat och analys 15
5.1 Pedagogers definition av trygghet 15
5.2 Skapande av trygghet 16 5.2.1 Vårdnadshavarnas trygghet 18 5.3 Trygg miljö 20 6 Diskussion 22 6.1 Metoddiskussion 24 Bilaga 1 28 Bilaga 2 29
Sida 4 av 31
1 Inledning
Kommunerna ska enligt skollagen erbjuda barnomsorg på obekväma tider. OB-förskola (Obekväma tiders förskola) är en förskola som erbjuder omsorg under obekväm eller oregelbunden arbetstid för barn som är inskrivna i förskola. Förskolan erbjuder alltså omsorg för alla barn vars vårdnadshavare arbetar på obekväma tider såsom till exempel kvällar och helger. Förskolans öppettider är anpassade efter vårdnadshavarnas arbetstider inklusive pendlingstider till och från deras respektive arbetsplatser.
Pedagoger som arbetar på en OB-förskola möter barn som ofta vistas på förskolan mycket lång tid, ibland många dagar i streck. Dessa pedagoger upplever att barnen som vistas på förskolan på OB-tider inte är lika trygga som barn som vistas där på ”vanliga” tider, vilket lyfts fram av en vetenskaplig studie (Rönkä et al, 2017). Detta stämmer inte överens med våra styrdokument. Läroplanen för förskolan 2018 förespråkar att en av förskolans roller är att bidra till etablering av trygghet och självkänsla hos barnen. (Lpfö 18). Vi ser det därför som en intressant studie att undersöka och analysera förskollärares och barnskötares uppfattning om betydelsen av trygghet för barn som vistas på OB-förskolor. Dels för att se om det finns brist på trygghet på just OB- förskolor, dels för att få information av dem som dagligen jobbar inom dem och på så sätt omsätter läroplanens intentioner i praktiken.
En annan utgångspunkt för vår studie är en rapport från skolinspektionen. Rapporten har titeln Omsorg på obekväm tid och publicerades (2017). Rapporten lyfte fram följande:
”Kommunerna kan bli bättre på att säkerställa att kvaliteten i omsorg på obekväm tid är god. Kommunerna behöver därför genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete som fångar de frågor som är specifika för verksamheten. Ett sådant exempel är omsorg på kvällar och nätter. Kommunen ska även erbjuda stöd till personalen, exempelvis genom kompetensutveckling.”
Skolinspektionens rapport slår fast kommunernas ansvar för OB- förskolans kvalitet. Rapporten tydliggör också kommunernas ansvar för kompetensutveckling för personalen på en OB- förskola. Denna rapport i vår tolkning visar att skolinspektionen pekar på eventuella brister som kan åtgärdas centraliserat och de nämner barnomsorg på obekväm tid som ett område där detta bör ske. Vi tolkar det också som en uppmaning till högre kvalitet och bättre uppfyllelse av läroplanens mål och riktlinjer vilka genomsyras av
Sida 5 av 31
kraven på god omsorg (Lpfö 2018). Vi tror att vår studie behövs även för att ge oss en bild om hur en trygg omsorg skapas på en OB- förskola genom berättelser ur verksamheten.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka och analysera pedagogernas uppfattning om betydelsen av trygghet för barn som vistas på OB-förskolor. Detta utifrån följande frågeställningar:
● Vad innebär ordet trygghet för pedagogerna?
● Hur ser pedagogerna som arbetar på OB-förskolan på sin egen roll som anknytningspersoner?
● Hur arbetar pedagogerna på OB-förskolan för att skapa trygghet både för barnen och deras vårdnadshavare?
Sida 6 av 31
2 Tidigare forskning
Forskningen som vi valde understödjer vårt syfte att undersöka och analysera pedagogernas uppfattning om betydelsen av trygghet för barn som vistas på OB-förskolor. I detta kapitel kommer tidigare forskning kring trygghet och anknytning att redovisas. Kapitlet har delats upp i två teman vilka är: Samspel mellan barn och vuxna och Forskning kring tidigare OB-förskolor. De valda artiklarna och avhandlingarna hittades via databasen ERIC. Sökorden som användes var early years, preschool, teacher, children, samspel, dygnet-runt-förskola, OB-förskola, trygghet och anknytning.
Vi har under studiens gång kommit fram till att tidigare forskning som existerar om OB-förskolan är väldigt begränsad. Blomqvist och Johansson (2010) har skrivit ett examensarbete där de utforskar hur två olika förskolors OB-verksamheter förhåller sig till normen om vad barn bör göra på kvällar och helger. Även Aliaga och Idle (2016) har skrivit en uppsats om hur barn som tillbringar sina kvällar och nätter på OB-förskola kan komma till tals för att på så sätt kunna bidra till att utforma en barnomsorg på obekväm arbetstid, utifrån både vuxenvärldens krav och barnens behov. Vidare har Hansson (2018) genomfört en kvantitativ studie om nattens betydelse för barns anknytning med fokus på barns anknytningsmönster på dygnet runt -förskola.
2.1 Samspel mellan barn och vuxna
Kihlbom (2003) har forskat om olika riskfaktorer i förskolan som kan påverka barnens anknytningsprocess. De faktorer som anses spela en större roll i denna anknytningsprocess är kvaliteten i förskolan, till exempel kontinuitet i personalen och barngrupperna, miljön och barnets närvarotid i timmar per dag och per vecka. Vidare lyfter Kihlbom (2003) att det är viktigt att pedagogerna i förskolan har bra relation till varje enskilt barn, vilket ställer krav på pedagogen. Ett krav kan exempelvis vara att veta hur de olika utvecklingszonerna ser ut för att kunna bemöta varje barn i just dennes specifika utvecklingszon. Det är även viktigt att förstå det lilla barnets behov av att ha en både fysisk och psykisk kontakt med den trygga vuxna. Denna kontakt har stor betydelse för barnets utveckling, framför allt när barnet är mellan 1–2 år eftersom tryggheten anses
Sida 7 av 31
vara den viktigaste punkten i deras utveckling. Barnet behöver veta att det alltid finns en trygg vuxen att vända sig till när det behövs, därav är det viktigt att påminna barnet om pedagogens närvaro. Här är det viktigt med både den fysiska kontakten men även ögonkontakt. Barnet behöver känna den vuxnes närvaro när det blir för mycket i gruppen. Detta får ytterligare stöd av Bowlbys (2010) forskning om de inre arbetsmodellerna. Barnet skapar vad Bowlby kallar för inre omedvetna arbetsmodeller kring hur relationer fungerar. Dessa inre modeller är det vi sedan ser återspeglas i barnets förhållningssätt mot sina nya anknytningspersoner i olika situationer. Det kan vara fysiska kontaktförsök från barnet som att röra vid personen, ta den i handen, sitta i knät, ställa sig nära eller att sträcka sig mot den för att få fysisk närhet. Det kan även vara verbala kontaktförsök genom att söka ögonkontakt eller kalla på personen. Det är viktigt att barnet blir bekräftat i retur för att få en positiv anknytning och trygghet. Den kognitiva förmågan att lära, tänka och bearbeta information har här utvecklats vilket gör att barnet har lärt sig förstå och läsa av omgivningen på olika sätt. Barnet börjar utveckla en uppfattning om sitt eget jag och om relationer till andra människor. Det kan uppfatta och tolka händelser. I takt med språkutvecklingen får barnet även lättare att kommunicera och skapa djupare relationer med sin omgivning.
Kihlbom (2003) skriver att om barnen inte är trygga i förskolan kan det leda till att barnen i sig har svårt att knyta an till personer och att de då blir automatiskt otrygga som personer. Redan vid inskolning är det ytterst viktigt att barnet hittar en anknytningsperson då föräldern kommer att vara borta under en längre tid. Kihlbom (2003) anser att om barn och pedagoger då har lyckats skapa en bra och trygg relation blir det lättare för barnet att vara ifrån sin vanliga anknytningsperson, i detta fall sin eller sina föräldrar. För mycket personalbyten i gruppen kan innebära en stress för barnen (Kihlbom, 2003).
Sida 8 av 31
2.2 Tidigare forskning kring OB-förskolor
År 1972 var Finland ett av de första länderna som erbjöd vårdnadshavare som arbetar obekväma arbetstider en plats till deras barn på OB-verksamhet (Rönkä et al. 2017). Ett fåtal av dessa vårdnadshavare arbetade långa skift och kunde dröja timmar, till och med dygn innan de kunde träffa sina barn igen. Pedagogerna på en OB-verksamhet jobbar enligt lag och eftersom de avlöser varandra under det enskilda barnets vistelse på förskolan kan det påverka barnets möjlighet att knyta an till en trygg omsorgsperson. Det kan alltså dröja lång tid innan barnet träffar just sin anknytningsperson. Ett av resultaten i Rönkäs studie var att både pedagoger och vårdnadshavare var kritiska mot just OB-verksamheten. I samhället går OB-verksamheten emot normen att inte sova och äta hemma tillsammans med sin familj. Däremot finns det också positiva resultat av studien. Ett sådant är att de visar sig att de barn som sover över i en OB-verksamhet inte är lika trötta varken på morgonen eller på kvällen. Rönkä (2017) menar att det kan bero på att det blir mindre stress på både morgon och kväll eftersom barnen redan är på plats (Rönkä et al. 2017).
Sida 9 av 31
3 Teoretiska perspektiv - centrala begrepp i studien
I detta kapitel kommer studiens teoretiska perspektiv presenteras. Kapitlet är uppdelat i underrubriker och härefter kommer definitioner av anknytningsteori, omsorgsetik och trygghet. Även miljöns betydelse för trygghet kommer att presenteras.
3.1 Anknytningsteori
Anknytningsteorin är den teori som vår studie tar sin utgångspunkt i. Anknytningsteorin handlar om nära och känslomässiga relationer och relationernas betydelse (Bowlby, 2010). Begreppet anknytning kommer från engelskans attachment och innebär något mindre som är i behov av något större. Det innebär även samspelet mellan anknytning och omvårdnad (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Enligt anknytningsteorin beror många emotionella störningar senare i livet på bristen av tillfällen för barnen att knyta an till en eller flera vuxna under sin tidiga barndom.
För att förstå den sociala utvecklingen bättre använde Bowlby (2010) fyra grundläggande stadier under de första åren i ett barns liv. Under det första stadiet relaterar barnet till
andra, det vill säga personer som barnet är beroende av, exempelvis sina föräldrar och
andra familjemedlemmar. I det andra stadiet etablerar barnet relationer med personer utanför sin familj som i många fall är pedagoger inom barnomsorgen. I tredje stadiet utvecklar barnet ett aktivt kontaktbeteende till dessa utvalda personer. Det kan handla om att bjuda in till lek, söka tröst med mera. Slutligen i stadie fyra har barnet målinriktade
relationer vilket innebär att barnet nu börjar lära sig att förstå människors avsikter och
känslor och besvara dem vilket kännetecknar empatiska förmågan. För att barnet skulle kunna beskrivas som socialt moget måste det genomgå dessa fyra olika stadierna i exakt den ordningen. Detta kan se olika ut för olika barn och det går inte att säga i vilken ålder barnet kommer träda in i de olika utvecklingsstadierna (Bowlby,2010).
Sida 10 av 31
3.2 Omsorgsetik
Det andra teoretiska begreppet vår studie grundar sig på är omsorgsetik. Detta begrepp prioriterar omsorgen i relationen och benämns därför även som relationsetik (Colnerud, 2006). Omsorgsetiken ställer krav på att omsorgsgivaren ska kunna sympatisera med barnen och utveckla sin förmåga till empati gentemot barnen. Ordet “omsorgsgivare” syftar då inte på vårdnadshavare utan personalen inom barnomsorg. (vår anmärkning). Vidare utvecklar Colnerud (2006) detta genom förtydligande att den som ger omsorg ska ha medkänsla med barnet, är empatisk (det affektiva) samt också reflekterar och tänker över barnets situation (det kognitiva). Författaren hänvisar till Noddings omsorgsetik och att det finns rationella inslag i det kognitiva, men betonar även vikten av det kognitiva i att ge omsorg. Relationen som sker mellan omsorgsgivaren och omsorgstagaren, som är barnet, är avgörande för omsorgen. Länken mellan parterna bör vara stark och bör utmärkas av ömsesidighet och omtänksamhet. Omsorgsgivare måste få gensvar på omsorgen som ges för att kunna ge omsorgen som förväntas av dem (Colnerud, 2006). Detta får stöd även i anknytningsteorin med tanke på omsorgens ömsesidighet (Bowlby, 2010).
Colnerud (2006) förklarar att omsorgsetik rör sig om att pedagogerna ska ha en gemensam grundsyn. Detta präglar även förskolans styrdokument som ställer krav både på trygg omsorg och samarbete mellan alla i arbetslaget (Lpfö, 2018). Pedagogen värnar om relationerna både i arbetslaget och gentemot barnen där det lyssnas på och ges respons till varandra. Enligt omsorgsetiken är omsorg ett grundläggande behov, därav är dialogen mellan omsorgsgivaren och omsorgstagaren väsentlig för att bedöma omfattningen av omsorgsbehovet samt tillfredsställa detta behov. I första hand är lyhördhet en viktig egenskap som omsorgsgivaren måste ha enligt Colnerud (2006). Att vara lyhörd betyder att omsorgstagaren ska kunna ignorera egna uppfattningar och egna upplevelser för att kunna fokusera på omsorgstagaren.
Omsorgsetiken bygger på en responsivitet, lyhördhet, i relation till den andre och är riktad mot individer i deras partikularitet. (Colnerud, 2006 s.35)
Sida 11 av 31
3.3 Trygghet
De vuxna är de betydande personer som finns omkring barnen. För att barnen ska känna trygghet är det viktigt att pedagogerna i förskolan deltar i barnens lek. Det betyder att ”arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande” (Lpfö 18, s.15).
Som pedagoger bör vi känna oss trygga i vår yrkesroll och våga ge oss in i lekar tillsammans med barnen för att bygga och skapa en trygghet för barnen. Broberg et al. (2012) menar att pedagogens väsentliga uppgift är att delta och vara engagerad i barnens lek. Pedagogen ska använda sig av barnens kunskap för att stimulera deras lek och lärande.
I arbetslaget ska pedagogen använda sig av de erfarenheter och kunskaper som kan finnas för att varje enskilt barn ska känna sig så tryggt som möjligt med en eller fler pedagoger. Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att barns tillit till anknytningspersonen blir en avgörande faktor när det gäller att våga och kunna utvecklas. Detta styrks av de fyra stadier i barns sociala utveckling under tidiga år (Bowlby, 2010). Barnets trygga anknytning till pedagogen stärker inte bara barnets sociala kompetens utan även förebygger eventuella framtida beteendeproblemen hos barnet. Det finns även forskning som pekar på konsekvenser till brist på en trygg anknytningsperson (Kihlbom,2003) vilket än en gång visar hur viktigt det är att knyta an någon på ett tryggt sätt.
De teoretiska begrepp som vi beskriver ovan ska användas i analysen av våra intervjuer. Varje svarskategori ska presenteras med någon eller några utvalda citat från våra intervjuer vilka ska analyseras och tolkas utifrån dessa centrala begrepp. I diskussionsdelen ska teoretiska begrepp användas för att belysa och även problematisera studiens resultat.
Sida 12 av 31
4 Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för den metod som vi har använt under studiens gång och vilket urval vi har gjort. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi kommer även att presentera vilka forskningsetiska övervägande vi har gjort. Med en kvalitativ undersökning kan vi gå mer på djupet gällande pedagogers uppfattning om betydelsen av trygghet för barn som vistas på OB-förskolor.
4.1 Intervju
Patel och Davidsson (2010) skriver att med en intervju vill man upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos någon, exempelvis de intervjuades uppfattning om något fenomen. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med hjälp av intervjuer baserade på fyra förutbestämda intervjufrågor (se bilaga 1). Vi genomförde fyra intervjuer och varje intervju tog cirka 30–40 minuter. Intervjuerna utfördes individuellt med varje pedagog.
I en semistrukturerad intervju, vilket kanske är det vanligaste, följer intervjuaren ett formulär som består av ett fåtal öppna frågor, eller bredare teman som samtalet centreras kring. (Alvehus 2013, s.83)
Vårt mål med intervjuerna var att förhoppningsvis få en uppfattning om pedagogernas syn på barnets trygghet i OB-förskolan. Vi använde samma mall med frågor till samtliga informanter (se bilaga 1).
4.2 Urval
Vi har gjort ett strategiskt urval genom att intervjua pedagoger som har specifika erfarenheter och färdigheter inom OB-förskolor. Enligt Alvehus (2013) måste man i alla typer av undersökningar göra en eller annan form av urval. Själva urvalet kan se olika ut beroende på den valda metoden (Alvehus 2013). Nedan beskrivs de utvalda intervjupersonernas bakgrund samt relevans för denna uppsats:
Sida 13 av 31
har arbetat som pedagog på olika förskolor i 24 år varav de senaste 6 åren på en OB-förskola.
• Pedagog 2 är barnskötare och arbetar med barn som är 1–3 år gamla. Pedagog 2 har arbetat som barnskötare i 11 år på två olika förskolor varav de senaste 4 åren på en OB-förskola.
• Pedagog 3 är förskollärare och som även har en Montessoriutbildning. Pedagog 3 arbetar med barn som är 5 år gamla. Pedagog 3 har arbetat i 15 år på olika förskolor de senaste 3 åren på en OB-förskola.
• Pedagog 4 är barnskötare och arbetar med barn som är 3–6 år gamla. Pedagog 4 har arbetat i 13 år som resurs på en kommunal förskola varav de senaste 3 åren på en OB-förskola.
4.3 Genomförande
Innan vi började med vår studie kontaktade vi förskolecheferna på två olika förskolor i syfte att få ett godkännande (se samtyckesbrev som är bifogad som bilaga 2) angående pedagogernas medverkan i en intervju under arbetstid. Vi bestämde olika datum och tider då intervjuerna skulle ske. Vi skrev ett informationsbrev (se bilaga 2) om oss själva och om studiens syfte. Samtliga fyra intervjuer genomfördes på OB- förskolor i ett enskilt rum.
Vi använde oss av röstinspelning av de fyra intervjuerna. Detta för att inte gå miste om någon viktig information och för att intervjuaren skulle fokusera på att lyssna noggrant. Vi transkriberade intervjuer och tog bort under arbetets gång eventuellt talspråk. När allt var klart med transkriberingen skickade vi den till våra informanter och erbjöd dem att läsa igenom sina intervjuer och godkänna transkriberingen. Våra informanter godkände materialet och informerade oss att de gärna vill ta del av den färdiga uppsatsen. Utifrån transkriberingen analyserade vi sedan materialet.
Sida 14 av 31
4.4 Etiska övervägningar
I vår studie har vi utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) och deras allmänna krav. Det grundläggande individskyddskravet består av fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav uppfylldes i flera steg.
Informationskravet innebär att vi har informerat pedagogerna som skall medverka i vår
studie i förväg om vårt syfte med studien samt vilka vi var och hur skulle deras svar användas. Kravet på inhämtning av samtycke uppnådde vi genom att vi förklarade i samtyckesbrevet att deltagandet i studien var frivilligt och kan avbrytas när som helst. Deltagarna har gett sitt samtycke även på blankett.
Konfidentialitetskravet garanterade vi genom att deltagarna har informerats om att alla eventuella personliga uppgifter ska förvaras säkert på en plats där obehöriga ej kan komma åt dem. Ett ytterligare sätt att säkra deltagarnas anonymitet var att benämna dem i texten exempelvis som pedagog 1 till 4.
Nyttjandekravet innebär att uppgifter som samlas in om de enskilda personerna som ingår
i vår studie får endast användas iför forskningsändamål och endast av oss. Uppgifterna får alltså inte lämnas ut till obehöriga och inte heller leda till publicitet som kan påverka den enskilde individen negativt. Vi kommer att förstöra all data när vårt examensarbete blir godkänt.
4.5 Analys och bearbetning av empiri
Efter att intervjuerna med våra informanter transkriberats, placerades pedagogernas svar fortlöpande under varje intervjufråga som vi hade ställt till våra informanter. Svaren vi fick under varje fråga lästes igenom noggrant. Vi sorterade svaren enligt utsagornas innebörd i flera kategorier. Varje svarskategori motsvarade något eller några studiens teoretiska begrepp som: anknytningsteori, omsorgsetik, trygghet och miljöns betydelse för trygghet. Vårt arbete fortsatte därefter med att försöka tolka respondenternas svar utifrån dessa teoretiska begrepp.
Sida 15 av 31
Under denna process upptäckte vi att många av pedagogernas svar passade in under flera frågor. Vi valde delar ur pedagogernas svar, vilka redovisas i citatform i resultatdelen. Sedan gjordes en sammanfattning utifrån dessa citat. Vi delade upp citaten i tre kategorier. Dessa kategorier är Innebörden av ordet trygghet för pedagogerna, Skapande
av trygghet för barn och föräldrar och Miljöns betydelse för trygghet. Utefter dessa
kategorier är resultatet presenterat nedan. Alvehus (2013) skriver att en analys är den väsentliga delen av en uppsats, där den teoretiska referensramen möts med det empiriska materialet, problemet nystas upp och slutsatserna dras och på så sätt byggs uppsatsens huvudsakliga resonemang upp.
5 Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi med hjälp av den litteratur vi läst och den tidigare forskningen analysera det empiriska materialet som vi samlat in via våra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi presenterar en analys med hänsyn till tre olika teman. Det första temat handlar om pedagogernas definition av begreppet trygghet, det andra temat handlar om skapande av trygghet för barnen och föräldrarna på OB-förskolan. Det sista temat handlar om miljöns betydelse för att skapa trygghet på en OB-förskola.
5.1 Pedagogers definition av trygghet
Ur intervjuerna framkom det att våra informanter ansåg att anknytningen är en viktig fråga. Detta då det enligt pedagogerna är betydande för barnen att känna sig sedda och även känna av att pedagogerna i OB-förskolan alltid är närvarande för barnen. Den generella uppfattningen vi har fått av våra informanter var att innebörden av begreppet trygghet inte är invecklat utan snarare lätt att definiera. Pedagogerna vi intervjuat definierar begreppet trygghet utifrån sig själva och människorna de möter i sin omgivning.
Utifrån pedagogernas utsagor kan begreppet kopplas till självkänsla. Pedagogerna betonar att det är betydande att skapa trygghet för barnen i OB-förskolan. Två av pedagogerna lyfter fram vikten av inre mående, att må bra, känna sig lugn, ha ro och känna sig säker.
Sida 16 av 31
Min definition av trygghet är att trivas, må bra, känna sig lugn, ha ro och att känna sig säker (Pedagog 1)
Att ha en känsla av att kunna förlita sig på någon och att känna sig bekväm med någon (Pedagog 4)
Broberg m.fl. (2012) anser att det är betydelsefullt att pedagogerna erbjuder barnen både emotionellt och ibland även fysiskt stöd eftersom detta hjälper barnen hantera de känslor som uppstår vid separationen som sker mellan barnen och deras vårdnadshavare.
De intervjuade anser att barn behöver denna typ av känslomässiga relation till sina pedagoger. Våra informanter understryker vikten av att finnas fysiskt nära barnen för att kunna ge dessa barn den pålitliga hjälp som de behöver. Dessutom framkommer det från intervjuerna att det är viktigt att knyta an till andra, bli lyssnad på, bli sedd för den man är, kunna förlita sig till någon och att känna sig bekväm med någon.
Att man blir sedd för den man är, att man blir lyssnad till och att man blir hörd. (Pedagog 2) Att ha en stark självkänsla, vara nöjd med den man är, att våga vara sig själv. (Pedagog 3)
Pedagogerna i exemplet ovanför uttrycker sin förståelse av trygghet genom att prata om självkänsla, att vara nöjd med den man är och att våga vara sig själv. En möjlig tolkning av deras utsagor är att dessa pedagoger verkar ha en gemensam pedagogisk grundsyn då de säger att de uppfattar barn som individer med en självkänsla. Utifrån begreppet omsorgsetik går det att förstå dessa svar som pedagogernas medvetenhet om vikten av lyhördhet i sin yrkesroll (Colnerud, 2006). Svaren kan tydas även som beskrivning av ett sätt att skapa trygghet genom lyssnande och accepterande av andra, vilket än en gång har stark koppling till förskolans styrdokument (Lpfö 2018).
5.2 Skapande av trygghet
Våra informanter är samstämmiga i sin inställning till det som är viktigt i deras yrkesroll, vilket är att barnen ska känna sig trygga när de är på OB-förskolan. Pedagogerna resonerar om att barnens trygghet är en grundläggande aspekt för att de ska kunna utvecklas samt kunna utforska sin omvärld i OB-förskolan. Här presenterar vi några svar vi fick.
Sida 17 av 31
Mitt ansvar som pedagog i OB-förskolan är att skapa en stark grund för en god omsorg som i sin tur leder till en ökad trygghet för att barnen ska ha möjlighet att upptäcka samt utforska sin omvärld. (Pedagog 1)
Vår informant uttrycker sin förståelse av trygghet vilket vi tolkar genom begreppet omsorgsetik (Colnerud, 2006). Enligt Colnerud är trygghet en förutsättning för att bygga goda relationer till barnen. Svaret kan med fördel tolkas även som pedagogens medvetenhet om sitt utförande av förskolans uppdrag (Lpfö 2018). Bowlby (2010) anser att våra nära känslomässiga relationer är kopplade till att vi har skapat en trygghet vilket understryker informantens utsaga om koppling mellan omsorg och trygghet.
Enligt våra informanter så är grunden till barns trygghet och kommunikation med sin omvärld något som bildas under förskoletiden. Denna kommunikation mellan barn och pedagoger leder enligt pedagogerna till trygghet, vilket vi tolkar som direkt kopplat till anknytningsteorin (Bowlby, 2010). Våra informanter berättar också att barnen på OB-förskolan grundar sin trygghet i relationen till sina pedagoger.
En pedagog säger sig uppleva att barnen kommer till henne när de är ledsna och när de behöver trygghet. Utifrån anknytningsteorin (Bowlby, 2010) tolkar vi detta svar på så sätt att barn, enligt pedagogernas svar, anförtror sig till pedagogen och litar på att de ska få hjälp. En annan möjlig tolkning av citatet är att barnen ser henne som en trygg bas vilket är viktigast inom omsorgen (Colnerud, 2006). Pedagogen belyser även förskolans uppdrag som syftar till den enskilda individens behov även om det gäller omsorg och tröst (Lpfö 2018). Detta citat belyser även en annan aspekt av trygghet, nämligen på vilket sätt tryggheten skapas. Informanten tycks mena att på en OB- förskola ska det finnas närvarande pedagoger, både fysiskt och mentalt (Broberg et al., 2002).
För de barn som vistas på Ob-förskolan är det viktigt att de får välja vem de vill anknyta till på förskolan. Ofta har de en ”favorit förskollärare”/pedagog i början. Det brukar ofta vara den som har inskolat barnet. (Pedagog 2)
Vi skapar en känslomässig anknytning till barnet. (Pedagog 3)
Anknytning är grunden till att bygga en bra trygghet mellan pedagoger och barn. Vi strävar efter att ha bra relationer med barnen och även med barnens föräldrar. (Pedagog 4)
Sida 18 av 31
Våra informanter uttrycker samstämmigt att det är viktigt att barnen själva får välja vilken pedagog som de ska få knyta an till. De säger att barnen ska känna sig bekväma och trygga när de är på förskolan vilket stämmer överens med anknytningsteorin (Bowlby, 2010). Vidare menar våra informanter att det är av största betydelse att det är en pedagog som barnet känner till som tar sig an detta barn under vistelsen på förskolan, för att om det skulle uppstå något oväntat under dagen så är det bra att det är samma pedagog som fanns där för barnet redan från början, i den mån det är genomförbart. Detta går att problematisera med tanke på forskningsresultat som bekräftar mindre trygghetskänsla på en OB-förskola (Rönkä et alt., 2017). Det verkar rimligt att analysera djupare det första svaret i denna kategori. Vår informant uppger att den som inskolat barnet oftast blir en trygg anknytningsperson. I en OB-verksamhet har barn ingen tillgång till en och samma vuxen dygnet runt utan de vuxna avlöser varandra. Personalbyte och saknad av en person som barnet känner sig tryggt med lyfts fram som enskilda riskfaktorer för barns trygghet även längre fram i livet (Kihlbom, (2003).
5.2.1 Vårdnadshavarnas trygghet
Pedagog 4 nämner att anknytning är grunden till tryggheten i OB-förskolan, där hon menar att pedagogerna skapar en trygg relation till både vårdnadshavaren och barn.
Det är viktigt att skapa trygga relationer med barnen och även med barnens vårdnadshavare, vara öppen och reflektera över sina egna reaktioner för att utveckla bra och tillitsfulla relationer till föräldrarna. (Pedagog 4)
Alla pedagoger vi intervjuade uttryckte liknande tankar, det vill säga att kontakten mellan pedagogen och vårdnadshavarna är något som är betydelsefullt. Detta får stöd i teorin om omsorgsetik (Colnerud, 2006), där det beskrivs som under namnet gemensam grundsyn. Pedagogerna sade sig uppleva att föräldrarnas möjlighet till inflytande och insyn i verksamheten genom utvecklingssamtal och föräldramöten bidrog till trygghet och förtroende mellan förskolan och hemmet. Pedagogerna fungerade som en trygg grund i
Sida 19 av 31
vardagen både för barnen och föräldrarna vilket skapade trygghet hos föräldrarna. Bowlby (2010) betonar att föräldrarnas uppgift är att erbjuda en trygg bas för sina barn samt förstå och respektera barnets anknytningsbeteende. Vidare anser Bowlby (2010) att föräldrarnas roll som anknytningspersoner är av stor betydelse för barnens utveckling och de nära relationer de knyter till andra vuxna.
Pedagogerna beskrev vidare betydelsen av att ha vårdnadshavarnas tillit i anknytningsprocessen och att trygghet då var en viktig grundläggande förutsättning.
En nära och god relation mellan förskolans personal och föräldrar är av yttersta vikt för att tillgodose barnets behov och säkerställa att vi arbetar utifrån barnets bästa. (Pedagog 3)
Det verkar vara rimligt att beskriva svaret ovan utifrån Säljö (2000) som anser att en viktig förutsättning som krävs för att varje individ ska kunna utvecklas är den kontinuerliga kommunikationen med barnens vårdnadshavare. Pedagogen sade sig uppleva att barnets bästa hänger ihop med en god relation med vårdnadshavarna. Detta kan förstås även utifrån anknytningsteorin då denna relation är mellan de vuxna som barnet har närmast anknytning till (Bowlby, 2010). Pedagogens svar kan vi förstå även som dennes egen förståelse av förskolans styrdokument där vikten av kommunikation mellan vårdnadshavare och förskolans arbetslag skrivs fram (Lpfö 2018).
Vi involverar föräldrarna i barnens inskolning, vi bjuder in föräldrarna i verksamhet. Vi återberättar om barnens vardag hos oss, och informerar föräldrarna vid eventuella förändringar och framsteg hos deras barn. (Pedagog 1)
Nedan beskrev Pedagog 4 om hur dennes kontakt med vårdnadshavaren är. Pedagogen menar att hon upplyser vårdnadshavaren om deras barns vistelse på förskolan och hur dagen har varit. Pedagogen verkar tycka att denna rutin skapar trygghet i förhållandet till både barn och deras vårdnadshavare. Pedagogen tycks mena att en tillfredsställande relation med vårdnadshavaren byggs upp av den kontinuerliga dagliga kontakten vilket vi kan koppla starkt till begreppet omsorgsetik (Colnerud, 2006). Detta intervjusvar får ytterligare stöd av Bowlby (2010) som belyser att en kontinuerligt och emotionellt tillfredsställande relation mellan såväl vårdnadshavare som omsorgsperson och barnen är viktig för en trygg anknytning.
Grunden till att skapa en bra trygghet för föräldrar är en väldigt bra kontakt med dem. Jag har sett till att ofta upplysa föräldrarna om barnens vardag på förskolan. (Pedagog 4)
Sida 20 av 31
Sträva att ha en öppen dialog med föräldrarna som bygger på ömsesidigt förtroende och respekt. Se, lyssna in synpunkter. (Pedagog 2)
Tillåta föräldrarna att vara delaktiga i verksamhet. (Pedagog 2)
Våra informanter säger sig att ha flera metoder för att få en trygg relation med vårdnadshavarna. De säger sig berätta för föräldrar om barnens vardag, föra en öppen dialog med föräldrarna och lyssna på deras synpunkter samt att tillåta vårdnadshavarna vara delaktiga i verksamhet. Utifrån begreppet anknytning (Bowlby, 2010) går det att förstå deras utsagor som pedagogernas olika sätt att knyta an till barns vårdnadshavare. Pedagogerna tycks också syfta på styrdokumenten då öppen dialog kan tolkas som utvecklingssamtal och de lyfter fram även vårdnadshavarnas delaktighet i verksamheten (Lpfö 2018).
5.3 Trygg miljö
Våra informanter uttrycker att en grundförutsättning för att skapa en trygg fysisk miljö för barnen är att ha en tydlig struktur, fasta rutiner och strategier. Detta är en förutsättning för att barnen ska känna sig trygga i OB-förskolan.
Miljön på en förskola är viktig för det är vad vi brukar kalla för den tredje pedagogen. Miljön ska vara utvecklande. (Pedagog 1)
Pedagogen uttrycker sin förståelse av pedagogisk miljö och menar att miljön ska bidra till utveckling. Detta svar går att tolka utifrån förskolans styrdokument där miljö omnämns flera gånger (Lpfö 2018). En annan möjlig förklaring kan vara att pedagogen menar även ordning i rummen, med var sak på sin plats. Detta leder till skapande av trygghet hos barnen vilket stöds av teorin om både arv och miljö som samverkar för utveckling (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Vi kan också till viss del koppla svaret till anknytningsteori (Bowlby, 2010) därför att barnens omsorgsgivare både skapar miljön och verkar i den tillsammans med barnen.
Miljön på förskolan ska vara anpassad efter barns perspektiv. Struktur i förskolans miljö är oerhört viktiga delar för att barn ska känna trygghet och för att de ska utvecklas. (Pedagog 2)
Pedagogen tycks mena att den strukturerade pedagogiska miljön är betydelsefull för barnens utveckling och lärande. Det verkar rimligt att beskriva uttalandet som en
Sida 21 av 31
bekräftelse av teorin då Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att tydliga rutiner i förskolan skapar en trygghet hos barnen. Vi kan också tolka svaret med hjälp av begreppet omsorgsetik (Colnerud, 2006) då varje verksamhets vardag byggs kring regelbundna omsorgsrutiner såsom måltider, hygien och vila. Detta styrks av förskolans styrdokument vilket ställer krav på noga anpassad dygnsrytm (Lpfö 2018).
Miljön har absolut betydelse, ihop med allt material som hör hemma på en förskola ska även varje barn ha en plats för något eget, som en snuttefilt, en kudde eller till och med sitt favoritmjukisdjur eller docka. Någonting som barnet har tagit med sig hemifrån, som bara är hens. (Pedagog 3)
Vår informant uttrycker sin upplevelse av vad som enligt hen ska vara extra trygghet för barnen på en OB- verksamhet. Hen tycks mena att det inte räcker med pedagogisk miljö och betonar vikten av att det ska finnas saker som barnen har med sig hemifrån på förskolan. Utifrån begreppet omsorgsetik går det att tolka svaret som att pedagogen visar både sympati för barnens situation och empatisk förmåga genom att förstå barnens behov av trygghet även bortom det verksamhet har att erbjuda (Colnerud, 2006). Enligt anknytningsteorin (Bowlby, 2010) kan en sådan barnsyn kopplas till barns behov av trygg anknytning för att utvecklas. Svaret kan även tolkas som ett exempel på hur vi kan skapa en tryggare miljö för barnen på en OB- förskola.
Sida 22 av 31
6 Diskussion
Genom våra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt den relevanta litteratur som vi har presenterat har vi kommit fram till vårt resultat. Enligt Broberg, Hagström och Broberg (2012) bidrar den trygga anknytningen som barnen får av pedagogerna i den förskolan de vistas på till att de blir mer nyfikna på sin omvärld. Pedagogerna anser sig själva vara de som lägger grunden till trygghet och självkänsla för barnen inom verksamheten särskilt när barnen inte kan träffa sina föräldrar på flera dygn. Pedagogens roll är, enligt dem själva, att vara den trygga och kompletterande anknytningspersonen åt barnen som vistas på OB-förskolan.
Under våra intervjuer uppmärksammade vi att pedagogerna lyfte fram vikten av att erbjuda barnen tröst och visa dem respekt (Bowlby, 2010). Våra informanter uttryckte att det är på så sätt byggs en viktig grund upp. Likaledes blir pedagogerna de kompletterande anknytningspersonen i barnens liv.
Det som gör den nära känslomässiga relationen till en annan anknytningsrelation är…... att den som är anknuten söker trygghet, tröst och beskydd hos sin anknytningsperson. (Broberg, Hagström och Broberg, 2012, s.36).
Pedagogerna anser att några av barnens anknytningspersoner hjälper barnen att anpassa sig både till det sociala livet och till att bygga relationer. Enligt Broberg, Hagström och Broberg (2012) är pedagogernas första bemötande i samband med barnets första inskolningsdag betydelsefullt.
Enligt Colnerud (2006) pedagogerna har en avgörande roll för det bemötande och den omsorg som barnen på OB-förskolan möts av. Pedagogerna anser att barn och föräldrar i lugn och ro ska få bekanta sig med pedagogerna, omgivningen, material och lokaler som i sin tur leder till att barnen stegvis vänjer sig vid den nya omgivningen.
Något annat som vi har reflekterat över i vår studie är att de flesta pedagoger betonar vikten av att ha goda relationer med föräldrarna för att kunna arbeta med hela familjen, inte enbart fokusera på barnen. Pedagogerna tycker att relationerna med föräldrarna har en stor betydelse. Om det inte finns en bra relation till barnens vårdnadshavare så kommer inte det att bli lätt att få en bra relation till barnen heller, därav arbetar pedagogerna enligt
Sida 23 av 31
dem själva på ett nära och förtroendeingivande sätt med vårdnadshavaren såväl som barnen.
Utifrån resultatet kopplat till teori kan vi tolka att pedagogers förhållningssätt gentemot föräldrar och barn blir betydelsefullt då pedagoger agerar professionellt inom yrket och fungerar som ett stöd för föräldrar och barn. Enligt Colnerud (2006) det är viktigt att pedagogerna bekräftar föräldrars och barns känslor samt har ständig kommunikation så att föräldrarna kan känna trygghet vid lämning av barnet till förskolan. Broberg, Hagström och Broberg (2012) belyser vikten av pedagogers förhållningssätt gentemot föräldrar och barn eftersom pedagoger ska anses vara professionella inom sitt yrke. Pedagogerna kan även fungera som ett stöd för föräldrar och barn.
Pedagogerna anser att rutiner skapar trygghet hos barnen på OB-förskolan. För att kunna skapa rutiner och trygghet så kan det vara det viktigt att en och samma pedagog är huvudansvarig för barnens vila under en period om barnet visar sådant behov och att en annan pedagog sedan kan ta över. De betonar även att rutinerna är viktiga att se över så att de infaller ungefär vid samma tidpunkt varje dag. Pedagogens arbetsförhållande förändras, avdelningen kanske byggs om, barnet flyttas till en annan avdelning eller förskola och andra eventuella plötsliga förändringar påverkar barnens situation som mest. Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att även om tydliga rutiner i förskolans vardag är positivt för alla barn är det extra viktigt för de yngre barnen som inte har samma tidsbegrepp. De återkommande rutinerna blir då till en hjälp för dem att förstå de övergångar som sker under dagen (Broberg, Hagström och Broberg, 2012). Enligt våra informanter är tiden som pedagogerna lägger på barn samt föräldrar i OB-förskolan av stor betydelse eftersom den underbygger skapandet av relation mellan pedagog-barn men även pedagog-förälder. Ju mer tid pedagoger kan lägga på barnen och föräldrarna, desto mer uppskattas det av barnen men även föräldrarna i förskolan. Detta kan i sin tur göra att när barnen växer upp och stöter på andra individer inom sin omvärld samt samspelar har barnet lärt sig att uppskatta vikten av en bra relation till sina framtida lärare och pedagoger. Broberg, Hagström och Broberg (2012) benämner att barn utvecklas positivt av goda samspelssituationer och att det inte finns några enkla lösningar, men en relation som är positiva leder till skapande av tillit, samvaro, lärande och lek.
Sida 24 av 31
Pedagogerna belyser vikten av att barnen känner trygghet och god omsorg. Barnen sover på förskolan på nätterna samt har långa dagar, vilket resulterar i mer omsorg än på en traditionell förskola. De beskriver att det är viktigt att ha tydliga rutiner både kvällsrutiner och nattrutiner för barnens bästa och för att förankra barnens trygghet på det bästa möjliga sätt. Att trygghet är något viktigt är en aspekt som framkommit under vår studie eftersom den har stor betydelse för barns hälsa, utveckling och lärande.
Vi anser att vår studie är betydelsefull för vårt framtida yrkesliv därför att den visar hur viktig omsorg och anknytning är för både barn och pedagoger. Med tanke på vår akademiska utbildning som avslutas med denna kandidatuppsats kan vi studenter fundera på några saker. Hur mycket utbildning har vi fått kring omsorg och hur mycket återstår att lära oss i framtiden? Hur blir vi själva de trygga anknytningspersoner som behövs i verksamheten? Vår studie ger några svar på den sista frågan vilket i vår uppfattning är en värdefull vägledning för alla blivande förskollärare.
6.1 Metoddiskussion
I diskussionen gäller det att visa hur slutsatserna och uppfyllandet av syftet bidragit till den bredare förståelsen av detta problem. (Alvehus 2013, s.43)
Vi har i vår studie utgått från kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att komma fram till vårt syfte med studien som är att undersöka och analysera fyra utvalda pedagogers uppfattning om betydelsen av trygghet för barn som vistas på OB-förskolor. Vi anser att vi fått bra respons från alla våra informanter under denna studie. Vi har försökt vara så produktiva som möjligt för att samla in ett bra underlag utifrån den begränsade tid vi haft för studien. Om vi hade fått önskat något annorlunda hade vi velat ha mer tid för att kunna djup dyka ännu mer i vår studie. Vi skulle exempelvis ha velat observera barnen och personalens samspel i praktiken. Vi upplever att vår studie hade blivit mer relevant om vi hade gjort observationer med barnen och personalen i fokus som givare och mottagare, för att sedan kunna göra tydliga kopplingar mellan teori och praktik. Vi ville undersöka pedagogernas förhållningssätt till de barn vars vårdnadshavare arbetar flera dygn och långa dagar för att kunna studera kring just dessa barns relationer, då de kan tänkas påverkas mer än barn som går på vanlig förskola. Vi har fått en tydlig beskrivning av
Sida 25 av 31
personalens syn på anknytning och trygghet men vi vet egentligen inte hur den utövas i praktiken.
Det hade även varit intressant att intervjua några föräldrar om deras syn på förskolans miljö och barnens trygghet för att kunna jämföra dem med pedagogernas. Ett högre antal personalintervjuer hade kanske skapat lite fler nyanser i resultatet av studien, eller så hade svaren varit i stort sett detsamma. Det kan vi bara spekulera i.
6.2 Fortsatt forskning
Eftersom detta område av forskning är väldigt begränsat så kan man göra fler studier och undersökningar kring barns trygghet på just OB-förskolor, även forskning kring hur barnen upplever situationen samt vårdnadshavares åsikter. Som ett första förslag utgår vi från vår egen studie. Vi skulle gärna ha sett att samma undersökning gjordes fast som en under en mycket längre tid och tillsammans med synpunkter från rektorn och även observationer av barn.
Det skulle vara ett intressant ämne att studera kring hur de olika OB-förskolorna förhåller sig till förskolans läroplan i praktiken. Sist men inte minst skulle vi vilja se forskning som ser på hur olika rutiner kring sänggående hos olika OB-förskolor påverkar barnen.
Sida 26 av 31
Referenser
Aliaga, Valeria & Idle, Hodan (2016). ”För att man saknar nästan föräldrarna…eller
mycket!”- En studie om hur barn berättar om sin vistelse på ob-förskolan.
Kandidatuppsats, Institutionen för kultur och lärande. Stockholm: Södertörns högskola. Tillgänglig: Digitala Vetenskapliga Arkivet.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2010). OB-förskolan-en avvikare? En studie av diskurserna inom en ovanlig arena. Kandidatuppsats, Institutionen Barn-unga-samhälle (BUS). Malmö: Malmö universitet. Tillgänglig: Malmö University Electronic Publishing. Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Broberg, Anders (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. 1. utg. Stockholm: Natur och kultu
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan:
vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Colnerud, Gunnel 2006. Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning & Demokrati, Vol
15, Nr 1: 33–41.
https://www.oru.se/globalassets/oru- sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2006/nr-1/gunnel-colnerud----nel-noddings-och-omsorgsetiken-.pdf (Hämtad 2019-04-04).
Erixon, Anita, Lindgren Camilla, Sundblad, Bo, Torro, Tuula (2009). Barns väg till
trygghet. Stockholm: Sveriges utbildningsradio AB.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Sida 27 av 31
Hansson, Lovisa (2018). Nattens betydelse för barns anknytning - en kvalitativ studie om barns anknytningsmönster på dygnet-runt-förskola. Kandidatuppsats, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Borås: Högskolan i Borås. Tillgänglig: Digitala Vetenskapliga Arkivet.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Kihlbom, Magnus (2003). Om små barns behov och utveckling – Nyare utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. http://www.smabarnilund.se/Kihlboms%20rapport.pdf
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Patel, Runa & Davidson, Bo (2010). Forskningsmetodikens grunder att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB
Rönkä, Anna, Turja, Leena, Malinen, Kaisa, Tammelin, Mia & Kekkonen, Marjatta (2017). Flexibly scheduled early childhood education and care: experiences of Finnish parents and educators. Early Years, ss.1–16. DOI: 10,1080/09575146,2017. 1 387 519.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pd
Sida 28 av 31
Bilaga 1
Underlag för intervju
• Vad är trygghet för dig?
• Hur menar du att ni arbetar för att skapa trygghet för ett barn och för att skapa trygghet för föräldrar i OB- förskolan?
• Kan miljön hjälpa till att skapa trygghet i OB- förskolan? Om ja, på vilket sätt? • Hur ser du på tredje pedagogens roll i OB-verksamheten?
Sida 29 av 31
Bilaga 2
Samtyckesblankett
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLEDatum 2018-10-21
Samtycke till pedagogers medverkan i studentprojekt
Hej! Vi är två förskollärarstudenter som går sjätte terminen på förskollärarutbildningen på Malmö Universitet. Vi har just påbörjat vårt examensarbete och kommer att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap. Vi heter Jida Mazhar och Raluca Dragoman och vi är studenter på förskollärarutbildningen föflex vilket innebär att vi både arbetar och studerar samtidigt. Nu är vi mitt uppe i termin 6 och kommer att avsluta vår utbildning med examen i juni 2019 och få titulera oss som förskollärare.
Samtycket från dig behöver vi för att kunna utföra vårt examensarbete. Det vi kommer att fokusera på vid vår materialinsamling är intervjuer med personer som arbetar på förskola Det är endast vi två studenter och vår handledare som kommer ha tillgång till detta insamlade material. Efter studiens gång kommer materialet att förstöras och därefter inte att finnas mer. Vi har i denna studie tagit hjälp av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det grundläggande individskyddskravet består av fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pd.
På förskollärarutbildningen vid Malmö Universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP
Sida 30 av 31
(Vi kommer inte att använda oss av några privata mobiltelefoner för att dokumentera något). De som kommer att ha tillgång till vårt insamlade material är vi Jida och Raluca samt vår handledare Ylva Holmberg på Malmö Universitet.
Kontaktuppgifter till studenterna (namn, tfn nr, e-mail): Jida Mazhar 0723–231646, jida_mazhar@hotmail.com Raluca Dragoman 0733–200781, raluca78@gmail.com Ansvarig handledare på Malmö Universitet:
Ylva Holmberg, lektor Malmö Universitet/LS/BUS ylva.holmberg@mau.se
Kursansvarig på Malmö Universitet: Robin Ekelund
Robin.ekelund@mau.se
Kontaktuppgifter Malmö Universitet: www.mah.se
