Gemensamma mötesplatser för integration på fritiden- finns de?

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Gemensamma mötesplatser för integration

på fritiden- finns de?

Meeting places for integration in leisure

time-do they exist?

Susanne Nilsson

Lärarexamen med inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 60 p Handledare: Ingrid Sandén Lärarutbildning 60 p Examinator: Lars Berglund Slutseminarium 2008-01-14

(2)

Sammanfattning.

Malmö Högskola Lärarutbildning 60 p Examensarbete 10 p

Susanne Nilsson (2007), Gemensamma mötesplatser för integration på fritiden- finns de? Meeting places for integration in leisure time- do they exist? Den här undersökningen handlar om organiserade fritidsaktiviteter bland skolbarn i de lägre åldrarna i Malmö och om sådana sysselsättningar kan utgöra gemensamma mötesplatser för barn med olika bakgrunder. Fokus ligger framförallt på jämförelser mellan svenska barn och barn med andra etniska bakgrunder, då de sistnämnda ofta utgör en stor andel av invånarna i stadsdelar där sociala och ekonomiska villkor är av det sämre slaget.

För undersökningens ändamål har jag använt mig av ett frågeformulär, som besvarats av åtta olika föreningar vilka bedriver organiserade fritidsverksamheter av olika slag. I detta formulär har jag fokuserat på antal svenska och utländska barn per aktivitet, hur information om sysselsättningarna ges samt kostnader för dessa.

Resultaten har visat att det finns ett tydligt samband mellan de dyrare organiserade

fritidsaktiviteterna och en majoritet bestående av svenska barn, medan det finns en motsvarande anknytning mellan barn med utländsk bakgrund och billigare sysselsättningar. Det har också synliggjorts att sistnämnda barn är aktiva i färre organiserade fritidsverksamheter än svenska barn.

Information om de olika verksamheterna är i flera fall enbart inriktad på barn från vissa skolor och stadsdelar, vilket framhäver en avskildhet mellan barn med olika bakgrunder när det gäller att ägna sig åt organiserade fritidsverksamheter.

Nyckelord: etnisk mångfald, fritid, segregering, social status.

Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lars Berglund

(3)

Innehållsförteckning.

1. Inledning ………...s.4

1.2 Bakgrund ………..s.5

1.2.1 Skola och fritid ……….s.5

1.2.2 Sociala, ekonomiska och etniska förhållanden

i några av Malmös stadsdelar……….s.6

2. Syfte ochproblemformulering ………s. 8

3. Litteratur………...s. 9

3.1Vikten av en meningsfull fritid………...s. 9

3.2Segregation och integration………..s. 10

3.3Kultur, värderingar och etnisk mångfald………..s. 11

4. Metod……….s. 13

4.1 Metodval………s. 13

4.2 Frågeställningar………s. 14

4.3 Urval………..s. 15

4.4 Genomförande………...s. 15

4.5 Analys och bearbetning av materialet………...s. 16

4.6 Tillförlitlighet och etik………...s. 16

5. Resultat ………..s. 18

5.1 Kostnader för aktiviteterna…..………..s. 19

5.2Tänkbara orsaker till skillnader och grad av integration i aktiviteterna…..s. 20 6. Analys………s.24 7. Diskussion ……….s.26

8. Källförteckning……….s.30

(4)

1. Inledning.

Sverige är idag ett land där många olika etniska grupper lever. Vårt samhälle präglas av mångkultur och mest påtagligt är detta i storstäderna. I Malmö har 36 procent av befolkningen andra etniska bakgrunder än svenska1. Bland barnen i staden har hela 45 procent sådana bakgrunder2_{. Människor med utländsk bakgrund i Malmö representerar inte mindre än 171}

nationer3.

Men trots den etniska mångfalden är segregationen mellan svenskar och människor med andra etniska bakgrunder i Malmö markant. Invånare med utländsk härkomst har ofta sin tillvaro i särskilda stadsdelar, där sociala och ekonomiska villkor många gånger inte är de bästa.

Även om skolorna har som mål att främja mångkultur, avspeglas segregationen i dessa då barn ofta har sin skolgång i de stadsdelsområden de är bosatta i.

”Gemensamma mötesplatser” framhålls av Malmö stad som en av flera förutsättningar i strävan efter att uppnå ett integrerat samhälle4. I den här undersökningen ligger fokus på om organiserade fritidsaktiviteter för barn i de lägre skolåldrarna utgör sådana mötesplatser.

Som pedagog i dagens skola är det av vikt att även ha insikt i det som sker utanför dess ramar, då den fria tiden ger elever erfarenheter som högst troligt har inverkan på det lärande som äger rum inom skolan.

Jag har haft kontakt med företrädare för åtta olika fritidsverksamheter, för att synliggöra eventuella olikheter mellan svenska barn och barn med andra etniska bakgrunder när det gäller att ägna sig åt organiserade fritidsaktiviteter.

1.2 Bakgrund.

Intresset för den här undersökningen har huvudsakligen tagit form i samband med

1_{http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik/02utlandskbakgrund.4.33aee30d103b8f15916800028396.html}

Strategisk utveckling, Malmö stad. Procentantalet avser personer födda i utlandet samt födda i Sverige med bägge föräldrarna födda utomlands.

2_{http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik/02utlandskbakgrund/mangfaldimalmo/mangfald2007.4.3ee5211}

(5)

att dagsmedier de senaste åren har uppmärksammat att organiserade fritidssysselsättningar ofta förstärker sociala klyftor i samhället. Priserna kan variera rejält mellan aktiviteter, något som kan anses vara en avgörande faktor när barn och föräldrar väljer fritidssysselsättningar i form av organiserade aktiviteter. Det är inte svårt att föreställa sig att barn till välbärgade föräldrar har större möjligheter att välja fritt mellan sådana än barn med andra socioekonomiska förutsättningar. Detta kan medföra att fritidsaktiviteter tenderar att åtskilja barn som lever under olika sociala villkor och därmed blir gemensamma mötesplatser utanför skolan inte möjliga i någon större utsträckning. Till följd av detta kan även etnisk segregering bli seglivad och barn från mindre bemedlade hem får inte samma valmöjligheter som andra barn.

1.2.1 Skola och fritid.

Två sorters arenor som kan tyckas ge möjligheter för barn ur alla samhällsgrupper att mötas är skolor och sysselsättningar som äger rum på fritiden.

Emellertid tillhör barn för det mesta automatiskt de skolor som finns i närheten av var de bor och eftersom Malmö i hög grad är bostadsmässigt segregerat, utgör skolor av ovanstående nödvändiga skäl inte alltid mötesplatser för integration. Dock ska skolan enligt läroplanen sträva efter ”…att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet”5_{. En sådan förståelse kan troligtvis förstärkas}

av möten som äger rum utanför denna mellan barn med olika bakgrunder. Fritidsaktiviteter kan utgöra väsentliga mötesplatser av detta slag, då barn säkerligen bildar uppfattningar om sig själv i relation till andra inom sådana sysselsättningar. Dessa uppfattningar påverkar sannolikt hur de tolkar framhävandet av tolerans inför mångkultur i skolan, vilket är viktigt att poängtera.

Dagens pedagoger står inför ”…ett vidgat läraruppdrag, ett uppdrag som bland annat innebär kunskap om elevens hela livssituation och hur den påverkar

(6)

lärandet”6. Detta klargör det väsentliga faktum att skolan inte är avskild från resten av samhället. Flera aspekter bidrar till hur barn uppfattar lärandet i skolan,

hur de skapar bilder av verkligheten och av andra sociala grupper.

Till följd av detta, i samband med ovan nämnda perspektiv, finner jag det relevant att undersöka fritidssysselsättningar i organiserad form utanför skolans ramar.

1.2.2 Sociala, ekonomiska och etniska förhållanden i några av Malmös stadsdelar.

Eftersom min undersökning är inriktad på Malmö vill jag nu lyfta fram sociala, ekonomiska och etniska skillnader i sex av de tio stadsdelar staden består av. Jag har medvetet valt att belysa tre stadsdelar med goda socioekonomiska kännetecken och tre med mindre goda sådana, i samband med att lyfta fram andelen människor med annan etnisk bakgrund än svensk i varje stadsdel. Detta för att åskådliggöra segregationen i staden och ge exempel på betydelsefulla olikheter som kan prägla barns livsvillkor.

Jag kommer nu att redogöra för hur många som har utländsk bakgrund, förvärvsarbetar, har eftergymnasial utbildning, är arbetslösa eller försörjda genom socialbidrag samt vilken medelinkomsten är i varje stadsdel för sig7.

Angående kolumnen Andel med utländsk bakgrund, vill jag påpeka att procentandelen både innefattar personer födda i utlandet och personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda utomlands.

År 2006 Stadsdel A Stadsdel B

Andel med utländsk bakgrund 36% 14%

Andel förvärvsarbetande (20-64 år) 62% 78%

Andel med eftergymnasial utbildning (20-64 år)

30% 48%

5_{Lärarförbundet 2005: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo}

94).Lärarens handbok. s. 12

6_{Lärarförbundet 2006: När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. s. 5} 7_{Uppgifterna som återges i tabellerna är hämtade från}

(7)

Andel registrerat arbetslösa (18-64 år)

5% 3%

Disponibel medelinkomst 203 400 kr 311 500 kr

Antal hushåll med socialbidrag 1517 288

Tabell 1.1

År 2006 Stadsdel C Stadsdel D

31% 18%

4% 8%

Tabell 1.2

År 2006 Stadsdel E Stadsdel F

55% 23%

4% 6%

Tabell 1.3

Tabellerna ovan påvisar skiljaktigheter mellan stadsdelarna och pekar tydligt mot att områdena som benämns A, D och F kännetecknas av sämre socioekonomiska villkor än de övriga.

Detta främst när det gäller medelinkomst och antal hushåll med socialbidrag men även utbildningsnivå och andel förvärvsarbetande synliggör betydande olikheter. De sämre villkoren är starkt förknippade med ett stort antal invånare med andra etniska bakgrunder än svenska, vilket indikerar att staden är segregerad både ekonomiskt, socialt och etniskt.

(8)

2. Syfte och problemformulering.

Jag vill med den här undersökningen få fram om utövande av organiserade fritidsaktiviteter utanför skolan skiljer sig åt mellan barn med svensk bakgrund och barn med annan etnisk sådan. Jag vill betona att fördjupning i vilka olika etniska grupper barnen tillhör inte kommer att göras. Vidare vill jag belysa tänkbara orsaker till eventuella skillnader och ta reda på i vilken omfattning etnisk integration syns i de aktiviteter barnen framhåller.

Med utgångspunkt från ovanstående är mina frågeställningar:

• Skiljer sig utövandet av organiserade fritidsaktiviteter mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund?

• Vad kan eventuella skillnader bero på?

(9)

3. Litteratur.

I avsnittet som följer kommer jag att lyfta fram litteratur som berör segregering, integrering och betydelsen av en god fritid.

3.1 Vikten av en meningsfull fritid.

Genom att utveckla ett eller flera fritidsintressen fås möjligheten att umgås med vänner och såväl individuellt som i grupp utveckla sin personlighet och sina egenskaper8_.

Ovanstående formulering finns att läsa på Malmö stads hemsida, i samband med betydelsen av att leva hälsosamt. Här betonas det positiva i att ägna sig åt någon fritidsaktivitet, en aspekt som även lyfts fram hos de författare som nämns i det följande.

Rosengren och Strömberg-Lind framhåller förenings- och fritidshemsverksamhet som något som är till gagn för barns självkänsla och de anser även att ”kontaktlöshet och håglöshet kan motverkas” genom sådana sysselsättningar9_{. Idrott och camping framhävs i annan litteratur som}

exempel på aktiviteter av sådant slag10.

Med tanke på ovan nämnda fördelar med fritidsaktiviteter, tycks det vara så att god hälsa och en organiserad fritid i samspel med andra går hand i hand. Aktiviteterna tycks inte behöva vara dyra för att vara till fördel för hälsosamhet. Dock påpekar ovan nämnda författare att hög utbildning ger en människa ”större faktiska, ekonomiska möjligheter[…] till meningsfulla och berikande fritidsaktiviteter”11_{. I sammanhanget framhävs också att nästan alla människor i vårt samhälle har}

möjlighet till utbildning12. Argument som dessa pekar mot att författarna menar att utbildning är en sorts nyckel till en fullgod fritid.

Rosengren och Strömberg-Lind menar också att människor med annan etnisk bakgrund än svensk tillhör dem som behöver särskild ”omsorg, stöd och stimulans som måste uppmärksammas i utbildningssamhället- fritidssamhället”13.

8_{http://www.malmo.se/miljohalsa/folkhalsa/tobakalkoholnarkotikaochdopning/radochstod/fritid.4.4a2cec6a10d0ba37}

c0b80009054.html

9_{Rosengren och Strömberg- Lind 1976: s. 114}

10_{Norling och Gunnarsson 1994: Fritid som socialt fenomen. s. 91} 11_{Rosengren och Strömberg- Lind 1976: s. 26}

(10)

3.2 Segregation och integration.

”Barn och unga lever också (liksom vuxna och barn, min anm.) i skilda

världar beroende på kön, socioekonomisk bakgrund och kulturell tillhörighet”14.

Som jag tidigare framhållit är Malmö en segregerad stad, liksom de andra storstäderna i landet. Dessa tillhör några av de städer i Västeuropa som har stadsdelar med upp till 80 % invandrare15. Det är av vikt att ifrågasätta hur denna segregation har uppkommit, för att lättare förstå den. Flera forskare har koncentrerat sig på detta område.

De invandrare som kom till Sverige på 1970-talet anvisades till bostadsområden i städernas utkanter där ett stort antal lägenheter inte blivit uthyrda tidigare16. Detta anses vara ett av skälen till segregeringen som uppstått i Sverige, i samband med ”vissa etniska gruppers önskan att bo nära de sina”17. Det sistnämnda är också benämnt ”frivillig segregering”18.

En annan uppfattning om segregering är att den uppstått då ”folkmajoriteten” flyttat ut ur områden där människor med andra etniska bakgrunder än svenska i stor utsträckning flyttat in19. Vidare finns det enligt en del forskare ytterligare orsaker till segregeringen. ”Läget på bostadsmarknaden” är en och ”socioekonomisk status”, där betydelsen av inkomst och klasstillhörighet lyfts fram, en annan20. Dagstidningen Sydsvenskan belyser ett samband mellan sådana villkor och vilka organiserade fritidsaktiviteter barn och ungdomar kan ägna sig åt. Detta genom att peka på kostnader för olika aktiviteter och framhålla priserna som ett huvudsakligt skäl till skiljaktigheterna21_.

13_{Rosengren och Strömberg-Lind 1976: s. 26-27}

14_{Zackari och Modig: Värdegrundsboken. Om samtal för demokrati i skolan. s. 94}

15_{Sernhede, Ove 2000: Vad är etnicitet?… Kritisk utbildningstidskrift (KRUT) nr. 97/98, s. 65).} 16_{Ramberg, Klas 1997: Etnisk och social segregation…I stadens utkant. Perspektiv på förorter. s. 154.} 17_{Ramberg 1997: s. 155}

18_{Bevelander m.fl. 1997: I krusbärslandets storstäder. Om invandrare i Stockholm, Göteborg och Malmö. s. 84.} 19_{Agoras årsbok, Lindberg red. 2002: Det slutna folkhemmet…s. 94}

19Bevelander m.fl 1997: s. 84 20 Sydsvenskans nätupplaga 20/9-04

21 Perez och Wigerfelt 2004: Migrations- och etnicitetsperspektivet. Om konsten att arbeta med perspektiv s. 7. Malmö Högskola

22 Perez och Wigerfelt 2004: s. 7

(11)

Under slutet av 1990-talet blev det i svensk politik aktuellt att motverka den segregering som uppstått de senaste årtiondena22. Det hade blivit uppenbart att ”klassamhället hade fått en etnisk dimension”23. Denna synvinkel kan förstärkas genom en beskrivning av 1990- talets förorter som en ”etnisk annorlundahet”24. I samband med den statistik jag tidigare framhållit antyder ovanstående att människor med utländsk bakgrund inte tillhör de med hög social och ekonomisk status i samhället, utan snarare tvärtom.

Att uppnå integration kan bland annat innebära att människor skapar olika sorters ”sociala relationer” med varandra25. Detta kan med stor sannolikhet ske under förutsättning att det finns arenor där människor kan mötas på lika villkor oavsett bakgrund.

3.3 Kultur, värderingar och etnisk mångfald.

Vi är alla mer eller mindre delaktiga av kollektivt delade kulturer- knutna till samhällsklass, utbildning och yrke, politisk gruppering, idrottsklubb, umgänge, lokalsamhälle, nation26_.

Daun, etnologprofessor vid Stockholms universitet, belyser i citatet ovan att kulturer finns i en rad olika sammanhang. Han menar att dessa påverkar våra värderingar och val och att ”uppväxtvillkor och livssituation” också är avgörande i detta avseende27. Människor kan alltså ingå i gemensamma kulturer beroende på var de bor och vilka socioekonomiska förutsättningar de har, trots att religiösa övertygelser eller andra livsåskådningar kan skilja sig åt mellan dessa.

Enligt boken Upp till 18…skiljer sig synen på fritid bland föräldrar som har olika

24 Arnstberg 1997: s. 40

26Daun 2000: Kan man förstå sin egen kultur? Frihet, jämlikhet, utanförskap- om minoriteter i den

svenska skolan. Kritisk utbildningstidskrift (KRUT) nr. 97/98, s. 20

(12)

klasstillhörighet28. Idrott anges här som en väsentlig fritidssyssla för medelklassföräldrar medan arbetare i högre utsträckning antas ha en syn på fritiden som ”fri tid”29. De sistnämndas barn har enligt denna synvinkel ofta en ”vara-kultur” på fritiden medan barn till föräldrar ur medel- och överklassen ofta har en ”göra- kultur”30. Barns val av fritidsaktiviteter kopplas i detta avseende inte samman med sociala och ekonomiska förutsättningar, till skillnad från den tidningsartikel jag tidigare framhållit. Istället framhävs olika synsätt bland föräldrar, vilket emellertid kan förklaras av Dauns tolkning av kultur ovan. Flera aspekter, däribland yrke och utbildning, spelar ju enligt denna in när vi skapar våra värderingar och gör våra val.

Termen ”invandrare” syftar ofta på en grupp människor med särskilda kännetecken men verkligheten ser inte alltid ut så31_{. Dessa människor kommer från skilda delar av världen av olika}

skäl och har ofta inget gemensamt med varandra32. Perez och Wigerfelt lyfter fram en, enligt dem vanligt förekommande, synvinkel i detta avseende där ”det normala ´vi` sätts i motsats till de annorlunda ´dom`(främlingarna)”33. Utifrån ovan framhävda synsätt verkar den etniska mångfalden ofta vara betraktad på ett generaliserat sätt.

I denna undersökning inkluderas alla etniska grupper som inte har svensk härkomst i termerna ”utländsk bakgrund” och ”annan etnisk bakgrund än svensk”. Med hänvisning till ovan nämnda problematik i sammanhanget vill jag betona att jag är medveten om att dessa termer är förenklade.

4. Metod.

I detta avsnitt kommer jag att lyfta fram vilka metoder som används i undersökningen, de frågeställningar som ingår i denna, hur jag går tillväga för att kunna genomföra undersökningen, samt urval, bearbetning och tillförlitlighet.

28Andersson och Rinnan 1995: Upp till 18. Fakta om barn och ungdom. s. 51 29Andersson och Rinnan 1995: s. 51

(13)

4.1 Metodval.

Syftet med min undersökning är att jämföra olika aspekter av organiserade fritidsaktiviteter för skolbarn i de lägre åldrarna. Följaktligen använder jag mig till stor del av komparation, en metod som bland annat bör ske under förutsättning att både likheter och skillnader lyfts fram34. Metoden i fråga används för att visa de resultat jag fått fram vad gäller priser på aktiviteter och antal svenska barn samt barn med andra etniska bakgrunder per aktivitet i tabeller. De resultat som kommer fram i detta avseende är således kvantifierade, vilket innebär att de anges i siffertermer

35_{. Analysen som följer efter resultatredovisningen kommer att utgå från hur jag tolkat dessa}

resultat. Att använda kvantifierade uppgifter på ett sådant sätt är av stor vikt för att ge mening åt innehållet36.

För att kunna genomföra min undersökning har jag utformat ett frågeformulär som riktats till tio personer vilka på något sätt representerar lika många organiserade fritidsverksamheter av olika slag. Patel och Davidson, som båda undervisat i forskningsmetodik, menar att frågeformulär vanligen kan besvaras via post men påpekar också att sådana likväl som intervjuer kan varieras och kombineras på ett flertal sätt37. Jag har använt mig av elektronisk postgång via internet för att nå ut till respondenterna och i två fall har jag ställt frågorna i formuläret per telefon med anledning av att dessa respondenter inte besvarat formuläret via e-post.

Enligt Ejvegård vid Linköpings universitet brukar enkäter delas ut till ett flertal personer38_.

Antalet personer jag riktat formuläret till är dock lätträknade men jag anser att metodiken i fråga har varit givande för just min undersökning .

Formuläret innehåller till stor del frågor med ”fasta svarsalternativ”39 vad gäller priser på aktiviteter och antal barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Även en fråga som berör hur information om respektive verksamhet ges är av sådan karaktär, då respondenten enbart har

34_{Ejvegård, Rolf 2003: Vetenskaplig metod. s. 41-42} 35_{Ejvegård, Rolf 2003: s. 36}

36_{Ejvegård, Rolf 2003: s. 36}

37_{Patel och Davidson 1991, 2003: Forskningsmetodikens grunder…s. 69} 38_{Ejvegård, Rolf 2003: s. 48}

(14)

möjlighet att svara ”ja” eller ”nej” på denna. Följaktligen är frågorna till stor del strukturerade, vilket kan förklaras med att respondenten har haft ett litet utrymme att besvara dessa40. Emellertid finns det även tre följdfrågor i formuläret och däribland är två av mer öppen karaktär än de övriga frågorna (se bilaga 1).

De svar som framhållits gällande information om aktiviteterna har inte kvantifierats, då svar av detta slag inte kunnat anges i siffertermer på liknande vis som de andra frågorna. Därmed fann jag det lämpligt att istället analysera och jämföra anförandena i de svar som angetts.

4.2 Frågeställningar

Det hade varit intressant att på ett djupare plan försöka ta reda på bakomliggande orsaker till val av organiserade fritidssysselsättningar, exempelvis genom att intervjua barn i detta avseende. Dock fann jag det problematiskt att ställa frågor av detta slag till barn, då de troligtvis inte är insatta i t.ex. vad den ekonomiska situationen innebär för de val som görs vid olika tillfällen i livet, däribland aktiviteter på fritiden.

Eftersom jag anser det troligt att information och kostnader på aktiviteter kan utgöra anledningar till olikheter i fritidssysselsättningar, har jag funnit det relevant att i frågeformuläret lägga vikt vid dessa aspekter. Hur ges information om verksamheterna? Kan alla barn i Malmö få ta del av information gällande dessa? Hur mycket kostar det per barn och år att utöva aktiviteterna? ( Se bilaga 1 för att ta del av formuläret i sin helhet).

Genom formuläret avser jag även få fram antal barn med utländsk bakgrund i relation till totalt barnantal. Anledningen till detta är dels att kunna synliggöra integration i aktiviteterna, dels att synliggöra om det finns ett samband mellan priser och andelen barn med annan etnisk härkomst än svensk.

För övrigt har tre andra frågor ställts utöver de som framhålls ovan. En har handlat om ifall det görs särskilda satsningar på barn i speciella bostadsområden, en annan har varit avsedd som komplettering till ett knapphändigt och nästan intetsägande svar i formuläret.

Ytterligare en fråga har ställts till en ishockeyförening angående hur stor andel barn med annan etnisk bakgrund än svensk som ägnar sig åt aktiviteten i fråga.

(15)

4.3 Urval.

Frågeformuläret har riktats till tio föreningar vilka bedriver olika slag av organiserade fritidsaktiviteter i form av fysiska aktiviteter. Dessa är tennis, fotboll, dans, scoutverksamhet, golf, friidrott, ishockey, cheerleading, kampsport och ridning. Vad gäller särskilda satsningar har jag valt att inrikta mig på fotbollsföreningen och scoutverksamheten, då de är vanligt förekommande sysselsättningar som ingår i omfattande organisationer. För att analysera dessa, har jag valt att lägga vikt vid om satsningar i särskilda bostadsområden förekommer samt av vilken anledning detta i så fall sker. Jag har för ändamålet varit i kontakt med dels en projektledare inom scoutverksamheten i Malmö, dels den ledare jag tidigare sökt upp gällande fotbollsklubben i den här undersökningen. Jag har även sökt upp en företrädare för en

ishockeyklubb som finns belägen i ett mycket invandrartätt område i Malmö till skillnad från den ovan nämnda klubben med likadan verksamhet, vilken ligger i en stadsdel som kännetecknas av goda socioekonomiska villkor.

4.4 Genomförande.

Frågeformuläret har skickats till samtliga föreningar via elektronisk post. Tilläggsfrågorna har ställts via e-post till en företrädare för scoutverksamheten och per telefon till en anställd på fotbollsklubben. I två fall, då svar uteblivit eller dröjt, har jag istället använt blanketten som underlag för telefonintervjuer, vilket jag tidigare nämnt. Detta har gällt

Även en av ishockeyklubbarna har kontaktats per telefon.

4.5 Analys och bearbetning av materialet.

Svaren jag fått med hjälp av frågeformuläret har varierat i omfattning. Vissa personer från föreningarna har besvarat frågorna mer utförligt medan andra varit mycket kortfattade. Det ska också tilläggas att svar helt uteblivit från två av verksamheterna, kampsport och ridning.

Jag har försökt finna mönster i de svar som angetts i formulären vad gäller information och priser och hur stor andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund som är delaktiga i föreningarnas verksamhet.

(16)

Angående kostnadsfrågan har två av svaren inte gett upplysningar om vilka priser som gäller per barn och år, utan istället besvarat frågan på ett sätt som tycks kringgående. Då jag anser att kostnaderna för aktiviteterna har stor betydelse i den här undersökningen, har jag sökt efter svar på denna fråga genom någon annan informationskälla från verksamheten eller genom att ställa frågan på nytt till föreningen jag varit i kontakt med. Som önskat har detta kompletterat undersökningen.

Kortare telefonintervjuer, baserade på frågor från formulären, med två klubbansvariga för fotboll respektive ishockey har genomförts. En tilläggsfråga om särskilda satsningar har vid ett senare tillfälle ställts till företrädaren för fotbollsverksamhet, även detta via telefon. Likväl har företrädare för scoutverksamheten fått samma följdfråga som ovan.

4.6 Tillförlitlighet och etik.

Svaren från formulären kommer från personer med olika yrkesbefattningar, som exempelvis sekreterare och chef. Dock tror jag inte att detta påverkar resultatens trovärdighet, då jag antar att de som besvarat frågorna har god inblick i verksamheterna. Emellertid kan det vara värt att ifrågasätta varför frågan gällande priser i två fall inte besvarades på ett rakt och lättbegripligt sätt. Dessutom kan det vara värt att betänka att alla svar i ett fall var mycket kortfattade och vad detta kan ha berott på.

Vidare är frågorna av allmän karaktär då de handlar om antal barn, kostnader och hur informationen ges och jag har varit tydlig med mitt syfte när jag kontaktat intervjupersonerna. Det anges inte heller namn, kön eller andra personliga uppgifter gällande personerna som tillfrågats i avsikt att genomföra den här undersökningen. Frågeformuläret är således konfidentiellt, då endast jag själv har uppgifter om vem som besvarat detta och inte låter någon annan ta del av dessa upplysningar41. Med hänvisning till detta anser jag att metoden uppvisar ett etiskt tillvägagångssätt.

(17)

5. Resultat.

Jag kommer nu att redovisa mina resultat från de analyser jag gjort och börjar med att försöka besvara den första frågeställningen.

Jag har, som tidigare nämnts, valt att fördjupa mig i olika föreningar som bedriver fysiska aktiviteter av olika slag. Vad gäller idrotterna fotboll och ishockey har jag ställt frågorna i formuläret till dessa representanter via telefon.

Sammanfattningsvis har sex föreningar besvarat enkäten skriftligt och två muntligt, vilket innebär

(18)

att svar således har framkommit från totalt åtta av tio klubbar.

Då en av Malmös ishallar är belägen i stadens mest invandrartäta och socioekonomiskt utsatta stadsdel ( se tabell 1.2, stadsdel D), har jag även funnit det intressant att ifrågasätta om närhet till en organiserad fritidsaktivitet kan få barn i omgivningen att ägna sig åt den i betydande utsträckning. Till följd av detta har jag valt att kontakta ytterligare en ishockeyförening, vilken bedriver organiserad verksamhet i ovan nämnda ishall. I sammanhanget är det viktigt att tillägga att den hockeyklubb som ingår i följande tabeller har sitt fäste i en stadsdel som kännetecknas av goda socioekonomiska förutsättningar ( se tabell 1.1, stadsdel B).

När det gäller scoutverksamheten bygger resultatet på hela organisationen i Malmö.

Vad aktiviteterna kostar, hur informationen om dessa ges och om speciella satsningar görs bland barn från utvalda stadsdelsområden kan rimligtvis vara viktiga faktorer som påverkar barns deltagande i organiserade verksamheter. Sammanlagt kommer jag att lyfta fram fyra

tänkbara anledningar till skiljaktigheter:

• Priser • Information

• Särskilda satsningar

• Närhet till en ishockeyklubb

5.1 Kostnader för aktiviteterna.

Fokus kommer nu i första hand att ligga på priserna. Vad de olika aktiviteterna kostar per barn och år visas därmed i följande tabell, vilken bygger på priser som har angetts i frågeformulären. Kostnaden för cheerleading utgör emellertid ett undantag, då frågan gällande detta inte besvarats i formuläret. Prisuppgiften i detta fall har därför framkommit på annat sätt. Jag vill också tillägga att ishockeypriset är beräknat per säsong och övriga kostnader per år.

Aktiviteter Priser per barn och år

(19)

19 Friidrott 700 kr Golf 1150 kr Scoutverksamhet 500- 600 kr Ishockey 750 kr Fotboll 500 kr Cheerleading 1000 kr42 Dans 1800 kr

Tabell 5.1 Kostnader för de olika aktiviteterna i undersökningen.

Av tabellen att döma är fotboll en av de billigaste aktiviteterna medan tennis däremot är fyra gånger dyrare och att ägna sig åt dans på fritiden är näst efter sistnämnda aktivitet dyrast. Ishockey, scoutverksamhet och friidrott är sysselsättningar av den billigare sorten, medan golf och cheerleading är mer kostsamma än dessa. Värt att ha i åtanke är emellertid att utrustningar och tillbehör till aktiviteterna inte alltid är billiga. En ny ishockeyutrustning kan exempelvis kosta omkring 2000 kr43.

Företrädare för cheerleadingverksamheten har som tidigare nämnts inte angett prisinformation i formuläret. Däremot har vaga uppgifter som berör priser trätt fram, då det angivits att det kan kosta ”några tusen per barn” om de befinner sig på en nivå där de tävlar och reser till ett flertal läger.

Det ska också tilläggas att golfklubben besvarade kostnadsfrågan med orden ”Vet ej” i formuläret, varpå jag valde att ställa frågan ytterligare en gång vilket gav önskat resultat.

Förutom priser har det i de flesta fall även framkommit vad som ingår i dessa, vilket

utan tvekan kan ha betydelse i sammanhanget. Dessa uppgifter lyfts fram i påföljande ruta.

42_{www.malmoallstar.se}

43_{http://sydsvenskan.se/kropp/article79104.ece}

Fotboll (500 kr/år): medlemskap i föreningen och två dagars träning/ vecka

Tennis (2500 kr/ år): en timmes träning/vecka

Golf (1150 kr/ år): hur mycket spel man vill men extra kostnader för bollar tillkommer.

Scoutverksamhet (500- 600 kr/ år): Kostnader för läger tillkommer med c:a 200 kr/gång.

Cheerleading (1000 kr/ år): Kostnader för läger och tävlingar kan

tillkomma.

Licens i ett förbund och försäkring ingår också i priset*.

Dans (1800kr/år): 24 ggr fördelat på två terminer. *Just denna uppgift kommer från www.malmoallstar.se Övriga uppgifter kommer från svar från formulären

(20)

5.2 Tänkbara orsaker till skillnader och grad av integration i aktiviteterna.

För att se i vilken utsträckning integration syns i aktiviteterna, har jag tagit reda på hur många barn med utländsk bakgrund som ingått i verksamheterna det senaste året. Jag vill betona att även barn med svensk härkomst kan bo i samma bostadsområden och ha liknande förutsättningar som många barn med annan etnisk bakgrund. Men eftersom det enligt bl.a. den statistik och forskning jag tidigare framhållit ofta finns en märkbar koppling mellan personer med utländsk bakgrund och låg social och ekonomisk status, ligger det nära till hands att anta att fokusering på skiljaktigheter mellan svenska och utländska barn kan visa tydliga och givande resultat. Sådana följer härnäst.

Aktiviteter Antal barn med utländsk bakgrund Totalt barnantal Tennis 50 149 Friidrott 14 213

(21)

Scoutverksamhet c:a 110-165 c:a 1100

Ishockey c:a 2 c:a 70

Fotboll 240 300

Cheerleading 30 60

Dans c:a 60 c:a 200

Tabell 5.2 Andel utländska barn i relation till totalt barnantal som år 2007 deltagit i de föreningsverksamheter som framhålls i denna undersökning.

Nästan en tredjedel av barnen som sysslat med idrotten tennis i en av Malmö stads tennisklubbar år 2007 har annan etnisk bakgrund än svensk, vilket betyder att det är svenska barn som dominerar i antal vad gäller aktiviteten. I fotbollsklubben däremot utgör barn med andra etniska bakgrunder en klar majoritet av medlemmarna.

Inom en av stadens friidrottsföreningar är antalet barn med utländsk bakgrund enbart fjorton, vilket är ett påfallande lågt antal mot det totala barnantalet. Lika markant är skillnaden när det gäller ishockey, golf, scoutverksamhet och dans. Även i dessa idrottsverksamheter är svenska barn betydligt fler än de övriga. Dock bör det tilläggas att det totala barnantalet i dansverksamheten innefattar barn från 2-9 år och inte enbart åldrarna 7-9, som undersökningen avser.

Det har även visat sig att enbart två av femtio barn som ägnar sig åt ishockey i den ishall som finns belägen i Malmös mest invandrartäta och socialt utsatta stadsdel tillhör denna.

Vidare är cheerleading den enda av aktiviteterna i undersökningen som uppvisar en jämn fördelning av svenska barn och barn med andra etniska bakgrunder.

En sannolik orsak till varför fritidsaktiviteter kan skilja sig mellan barn från socialt olika bostadsområden, är hur information om verksamheter från de olika föreningarna ges och om alla Malmöbarn i de lägre skolåldrarna kan ta del av informationen.

När det gäller tennis har det framkommit som svar att tennislektioner hålls på vissa skolor och att dessa även besöker verksamheten på plats för samma syfte. I fotbollsföreningen arbetar man på

(22)

liknande sätt, det vill säga att skolklasser får möjlighet att träna sporten på skoltid och detta i ganska rejäl omfattning; fyra dagar per vecka har angivits och då tränas tre klasser.

Även informationsblad om tennis skickas ut till olika bostadsområden. Dock gäller ovanstående inte alla barn i staden, då klubben inte anser sig ha möjlighet till samarbete med fler skolor än de redan har.

Vad gäller friidrotten ges inte någon information direkt till skolbarnen i de lägre åldrarna i Malmö, då barn står i kö för att kunna vara med i verksamheten. Däremot anordnar skolorna idrottsdagar i föreningens lokaler och med ledare därifrån, vilket synliggör verksamheten och kan väcka barnens intresse för denna.

Information om ishockeyverksamheten ges enbart till barn i det område klubben har sitt fäste (se tabell 1, stadsdel B).

Golf kan de barn som går i skola geografiskt nära den klubb jag varit i kontakt med få information om, precis som i hockeyföreningen. Kostnadsskäl anges som anledning till varför alla skolbarn i staden inte kan ta del av information om klubben.

Scoutledarna ger information på liknande sätt som tennis-, friidrotts- och fotbollstränarna, det vill säga genom att barn får prova på verksamheten genom konkreta upplevelser från den. Friluftsdagar är således ett sätt att ge information om hur det är att vara med i scouterna. Även besök i skolor och brev till hushåll gör att verksamheten blir märkbar för barn. Emellertid framgår det inte om alla skolbarn får ta del av detta men däremot verkar det som att det är upp till skolorna själv att medverka på ”erbjudna friluftsdagar”.

Vad gäller cheerleading är det genom reklam på skolor och kamrater som informationen om verksamheten ges. Alla skolor får inte reklamblad att tillgå och även här anges kostnadsskäl som en av anledningarna till detta.

(23)

hemsida ger möjlighet för alla att anmäla sig till kurserna.

Som nämnts tidigare har jag valt att undersöka scoutverksamheten och fotbollsföreningen i syfte att få fram om särskilda satsningar görs på barn från utvalda bostadsområden.

Det har visat sig att det inom scouterna sedan ungefär ett år tillbaka finns särskilda projekt där barn från invandrartäta områden rekryteras. Anledningen till detta är att nå ut till grupper av barn som tidigare vanligtvis inte ingått i verksamheten.

Då barn med annan etnisk bakgrund än svensk utgör en majoritet i den undersökta fotbollsklubben, har det funnits skäl att anta att det satsas speciellt även på dessa barn. Verksamheten riktar emellertid in sig på hela Malmö för att få medlemmar och därmed görs alltså inga speciella satsningar på barn från vissa bostadsområden, enligt den företrädare jag varit i kontakt med i klubben. Dock ingår den fotbollsträning som av föreningen utförs regelbundet på en av skolorna i Malmös mest invandrartäta område i ett projekt, där syftet är att få barn att röra sig mer44. Tre skolor ingår totalt i projektet, varav två har en hög andel barn med utländsk bakgrund.

6. Analys.

Det förekommer stora prisskillnader mellan de organiserade sysselsättningarna. Mest markant är skillnaden mellan tennis och fotboll. Förstnämnda är utan tvekan den dyraste idrotten i

(24)

undersökningen och fotboll bland de billigaste.

Skiljaktigheter har också varit märkbart när det gäller vad som ingår i de angivna priserna. Exempelvis ingår bara en timmes tennisträning i veckan i priset för denna aktivitet, medan det inom fotbollsverksamheten ingår två träningstillfällen per vecka för en kostnad som är fyra gånger mindre än den för tennis.

Det framgår inte vad golfbollar kostar, däremot har det angivits att priser för sådana tillkommer för de som är aktiva inom sporten. Att företrädare för klubben först besvarat kostnadsfrågan efter att samma fråga ställts till föreningen en andra gång, kan bero på tidsbrist första gången då svaren på de övriga frågorna från klubben i fråga var kortfattade.

Vidare har det inte heller framkommit vad det kostar att åka på läger inom sysselsättningen cheerleading, bortsett från den vaga upplysningen om ”några tusen kronor”. Detta skiljer sig från scoutorganisationen som gett ett ungefärligt pris i detta avseende, ett pris som uppgår till ungefär 200 kr.

7 av 8 företrädare för fritidsaktiviteter har angivit att skolbarn i de lägre åldrarna i Malmö får information om verksamheterna. Dock har fyra av dessa svarat att information inte ges till alla skolbarn, av skäl som uppges vara brist på personal och pengar för att kunna utföra detta. Bara en av respondenterna svarade att skolbarn inte får information om verksamheten, mer än genom de idrottsdagar som anordnas. Den som besvarat frågor om dansverksamheten är den enda som lyfter fram tidningsannonsering och internet som en informationskälla, vilket skiljer sig från de övriga respondenternas svar. Värt att påpeka i detta avseende är dock att de flesta föreningar har en hemsida att tillgå om de verksamheter som bedrivs inom dessa men det är inte givet att alla barn har tillgång till information på detta sätt.

Av resultaten har det också lyfts fram att skolor och föreningar ofta samarbetar på ett eller annat sätt, då lektioner i tennis och fotboll ges på vissa skolor och friidrottsföreningen anordnar idrottsdagar för skolbarn likväl som scoutverksamheten lägger vikt vid friluftsdagar för dessa. Det har också visat sig att integration mellan svenska barn och barn med andra etniska

(25)

övriga verksamheterna är andelen barn med utländsk bakgrund påfallande låg jämfört med det totala barnantalet.

Ishockeyföreningarna är belägna i två socialt och ekonomiskt olika stadsdelsområden och det område som kännetecknas av sämre villkor har en stor andel människor med annan etnisk bakgrund än svensk ( se tabell 1.1, stadsdel B och 1.2, stadsdel D för jämförelse). I detta område spelar få utländska barn ishockey trots att föreningen finns nära till hands och även ishockeyklubben i det andra området domineras av svenska barn. Detta pekar mot att närhet till denna aktivitet spelar roll för barn med svensk bakgrund men inte för barn med utländsk sådan.

7. Diskussion.

Jag har velat undersöka olika aspekter av organiserade fritidssysselsättningar för att ta reda på om det förekommer skillnader inom dessa vad gäller barns socioekonomiska status med huvudsaklig

(26)

fokusering på om dessa har svensk eller annan etnisk bakgrund. Min avsikt har varit att analysera eventuella skillnader utifrån fyra tänkbara orsaker och framhäva integration i organiserade fritidsverksamheter, för att komma underfund med om sådana kan utgöra gemensamma mötesplatser för integrering.

Åtta av tio företrädare för organiserade fritidsverksamheter har antingen muntligt eller skriftligt besvarat det frågeformulär jag utformat, vilket har gett tillräckligt med uppgifter för att kunna genomföra undersökningen på ett relevant sätt.

Dock blev det uppenbart att frågan som handlar om huruvida information ges till skolbarn i de lägre åldrarna i Malmö ( se bilaga 1, fråga 3) hade kunnat vara annorlunda formulerad. Detta då friidrottsföreningen svarat ”nej” på frågan och jag därmed inte alls fick ta del av hur information ges om verksamheten i fråga, till skillnad från de andra aktiviteterna. En följdfråga krävdes därför för att få fram upplysningar i detta avseende.

Vidare har jämförelser mellan olika aktiviteter kunnat göras och det har visat sig att olikheter mellan sådana finns, bl.a. prismässigt och när det gäller antal barn med svenska eller utländska bakgrunder som utövar dem.

Av resultaten att döma kan fritidsaktiviteter alltså skilja sig bland barn som lever i samma stad men med olika etniska bakgrunder och kanske även under olika socioekonomiska villkor.

Fritidssysselsättningar behöver inte vara dyra för att vara till gagn för hälsosamhet. Socialt välmående med hjälp av en meningsfull fritid, vilket bl.a. framhålls hos Rosengren och Strömberg-Lind45_{och på Malmö stads hemsida}46_{, kan uppnås genom likväl fotbollsträning som}

tennis. Scoutorganisationen är relativt billig att medverka i, vilket gör det möjligt för barn med olika socioekonomiska bakgrunder att delta. Dessutom satsar verksamheten speciellt på barn från invandrartäta områden, vilket står i samklang med Rosengrens och Strömberg-Linds framhållande av att människor med andra etniska bakgrunder behöver särskild ” stöd och stimulans”47. Att

45_{Rosengren och Strömberg- Lind 1976}

46_{http://www.malmo.se/miljohalsa/folkhalsa/tobakalkoholnarkotikaochdopning/radochstod/fritid.4.4a2cec6a10d0ba3}

(27)

antalet barn med utländsk bakgrund är lätträknade i den scoutorganisation jag undersökt ( se tabell 5.2) kan bero på att det projekt som nu pågår inom denna inte varat mer än drygt ett år. De resultat som framkommit i undersökningen har visat tydliga samband mellan dyrare priser och svenska barns dominans i organiserade fritidsaktiviteter, medan det finns en motsvarande anknytning mellan barn med utländsk bakgrund och billigare verksamheter. Att människor med sistnämnda bakgrunder utgör en stor andel av invånarna i stadsdelar där sociala och ekonomiska villkor är sämre än i andra ger utan tvivel stöd till dessa resultat. Med detta kan även Perez och Wigerfelts påstående om ”klassamhällets etniska dimension”48 förknippas. Dåliga socio-ekonomiska förutsättningar ger begränsade valmöjligheter och att detta till stor del kan gälla människor med utländsk härkomst har synliggjorts i min undersökning.

Då andelen lågutbildade är högre i invandrartäta områden, har Rosengren och Strömberg-Lind kanske en poäng när de förknippar hög utbildning med en tillfredsställande fritid49_.

Utan tvekan kan det dock finnas en rad olika anledningar till skillnaderna som framhålls ovan, t.ex. olika kulturella synsätt, vilka kan vara komplexa. Daun poängterar ju hur mångfasetterat kultur kan vara, att den skapas av många faktorer i flera sammanhang50. De val som görs av människor kan utöver detta även bottna i skilda religiösa synsätt eller olika livsåskådningar i övrigt. Emellertid finns det, som tidigare framhävts, hela 171 länder företrädda i Malmö stad och det vore verkligen stereotypt att anta att människor från alla dessa länder har likadana kulturella värderingar även om de ofta bor i samma stadsdelsområden. Med tanke på detta verkar det sannolikt att kostnader för sysselsättningarna kan ha påverkat att andelen barn med andra etniska attribut än svenska i de flesta fall är mycket färre än de övriga inom de organiserade verksamheter jag undersökt.

Tennislektionerna hålls i ett socialt utsatt område med hög invandrartäthet ( se tabell 1.3, stadsdel F) men också i ett mindre utsatt sådant, vilket verkar främja integration. Men med anledning att svenska barn dominerar aktiviteten med ungefär två tredjedelar ( se tabell 5.2) finns det skäl att ifrågasätta hur detta fungerar i praktiken. Här finns ytterligare skäl att anta att priset på aktiviteten

48_{Perez och Wigerfelt 2004}

(28)

kan vara en anledning till att barn med annan etnisk bakgrund än svensk är i minoritet.

Det samarbete som framhävts mellan skolor och fritidsföreningar är viktigt att lyfta fram, då det kan bidra till att barn får upp ögonen för aktiviteter de kanske inte hade haft vetskap om annars. Dessutom visar ett sådant samarbete en öppenhet bland skolor inför att bidra till barns välmående genom aktiviteter på fritiden.

En annan väsentlig aspekt i sammanhanget är dock att flera av föreningarna enbart informerar barn från vissa stadsdelar om de aktiviteter som erbjuds och några riktar specifikt in sig på barn i närheten av var aktiviteterna är belägna. Olika aktiviteter har således ofta anknytning till skolor i skilda bostadsområden. Detta innebär att många barn högst troligt inte vet att det finns möjlighet att ägna sig åt vissa aktiviteter, vilket kan hålla isär barn med olika sociala och ekonomiska bakgrunder samt barn med utländsk bakgrund och svenska barn.

Att andelen barn med annan etnisk bakgrund än svensk dominerar den fotbollsklubb jag undersökt, kan förklaras av att flera av de skolklasser som samarbetar med denna är mångkulturella. Likväl kan det här vara värt att lyfta fram betoningen av ”kollektivt delade kulturer”, som kan vara sammanlänkade med exempelvis det lokala samhället och klasstillhörighet, vilket jag tidigare framhållit med hänvisning till Daun51. Denna aspekt förstärks av att det endast är två barn från Malmös mest invandrartäta stadsdel som utövar ishockey i denna trots att möjligheten att utöva sporten i fråga finns nära till hands.

Barn ur lägre samhällsklasser framhålls som delaktiga i en så kallad ”vara”- kultur på fritiden enligt Andersson och Rinnan, vilka jag tidigare hänvisat till i samma syfte52. Detta verkar dock inte stämma då det gäller fotboll, där det tydligt visas att barn med sämre socioekonomiska förutsättningar än andra inte är overksamma på sin fritid. Detta är värt att lägga vikt vid då framhävandet av ”vara”- kulturen antyder en passiv livsstil och då idrott främst

förknippas med barn till medelklassföräldrar. Ovan nämnda författares påståenden om

50_{Daun 2000: Vad är etnicitet?… Frihet, jämlikhet, utanförskap- om minoriteter i den svenska skolan. KRUT}

(29)

kultur och ”göra”-kultur är i mina ögon enformiga benämningar på något som inte alls behöver bottna i synsätt utan snarare i socioekonomiska villkor och vilka möjligheter dessa erbjuder. När ett stort antal barn med utländsk härkomst, vilka ofta lever i bostadsområden där ekonomiska marginaler av det sämre slaget är vanliga, dominerar en billig organiserad fritidsaktivitet finns det anledning att anta att priserna kan spela en mer betydelsefull roll än vilken syn föräldrarna har. Värt att ha i åtanke är emellertid också att fotboll kan ingå i den kultur som har bildats i dessa barns socioekonomiska miljö, vilket Dauns kulturtolkning kan ge stöd åt.

Oavsett om orsakerna till skillnaderna är kulturella, ekonomiska eller har att göra med att information om verksamheterna inte nått ut till alla grupper i samhället, är det svårt att bortse från att de bidrar till att hålla segregering vid liv. Mest markant har detta visat sig vara inom ishockeyklubbarna , friidrottsföreningen och fotbollsklubben.

Fritidssysselsättningar utgör följaktligen inte alltid gemensamma mötesplatser till fördel för integration, fast de kan anses ha potential att göra det.

Skola och fritid är några av de faktorer som bidrar till barns helhetsbild av verkligheten. De erfarenheter barn får på fritiden påverkar deras tolkning av det lärande som sker i skolan. Då tolerans inför mångkultur är ett viktigt perspektiv i dagens skola, är det också av vikt att fritiden erbjuder arenor där människor med olika bakgrunder kan mötas på lika villkor.

8. Källförteckning. Tryckta källor.

Andersson, I och Rinnan, T. (1995) Upp till 18. Fakta om barn och ungdom. Halmstad: Bulls tryckeri AB.

Arnstberg, K-O. och Ramberg, I. red. (1997) I stadens utkant. Perspektiv på förorter. Vällingby: Mångkulturellt centrum.

(30)

Bevelander, P. m.fl. (1997) I krusbärslandets storstäder. Om invandrare i Stockholm,

Göteborg och Malmö. Kristianstad: SNS Förlag.

Daun, Å. (2000) Kan man förstå sin egen kultur? Frihet, jämlikhet, utanförskap- om

minoriteter i den svenska skolan. KRUT (kritisk utbildningstidskrift) nr. 97/98.

Solna: Williamssons Offsettryck AB. Ejvegård, R. (2003), Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, I. red. (2002), Det slutna folkhemmet- om etniska klyftor och blågul självbild. Bjärnum: Bjärnums tryckeri AB.

Lärarförbundet (2005) Lärarens handbok.

Solna: Tryckindustri Information.

Lärarförbundet (2006) När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel.

Nordisk Bokindustri Försäljnings AB

Norling, I. och Gunnarsson, M. (1994), Fritid som socialt fenomen. Arlöv: Liber.

Patel, R. och Davidson, B. (1991, 2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Perez, E. och Wigerfelt, A. (2004) Migrations- och etnicitetsperspektivet. Om konsten att

arbeta med perspektiv. Malmö Högskola. Tryck: Holmbergs.

Sernhede, Ove (2000), Vad är etnicitet? Försök till dekonstruktion av ett begrepp med hög akademisk och politisk hip- faktor. Frihet, jämlikhet, utanförskap- om minoriteter i den

svenska skolan. KRUT (kritisk utbildningstidskrift) nr. 97/98. Solna: Williamssons

Offsettryck AB.

Rosengren, B. och Strömberg-Lind, K. (1976), Omsorg om barns fritid. Lund: Liber

Zackari, G. och Modigh, F. ( 2000): Värdegrundsboken. Om samtal för demokrati i skolan. Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.

Ödeshög: AB Danagårds Grafiska.

Elektroniska källor. http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik/02utlandskbakgrund.4.33aee30d103b8f1591 6800028396.html http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik/02utlandskbakgrund/mangfaldimalmo/mang fald2007.4.3ee521181126c667a2280006523.html http://www.malmo.se/arbeteintegration/integrationmangfald.4.33aee30d103b8f15916800069846. html

(31)

www.malmoallstar.se http://www.mff.se/klubben/fotbollpaschemat.asp http://www.malmo.se/faktaommalmopolitik/statistik/domradesfaktaformalmo/omradesfakta2006.4.14 a154ad10e65e90c5e80001905.html. Sydsvenskans nätupplaga 20/9-04: http://sydsvenskan.se/kropp/article79104.ece

(32)

9. Bilagor. Bilaga 1.

Fritidsaktiviteter i Malmö- enkätundersökning om information och priser.

1. Vilken befattning har du som besvarar den här enkäten?

2._{Hur många barn i åldrarna 7-9 år med utländsk bakgrund* har år 2007 utövat den}

fritidsaktivitet ni bedriver? Hur många barn totalt i ovanstående åldrar har utövat aktiviteten hos er detta år?

Antal barn med utländsk bakgrund: ___ Totalt barnantal: ___

3. Ger ni information om er verksamhet till skolbarn i de lägre åldrarna i Malmö? Sätt ett x bredvid rätt svar.

Nej Ja Om ja:

• På vilket sätt ges informationen?

• Får alla skolbarn i de lägre åldrarna i Malmö information från er om verksamheten ni bedriver?

Om inte, varför?

4. Vad kostar det per barn och år att bedriva er fritidsverksamhet?

(33)

*Med utländsk bakgrund menas här barn som är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar samt barn födda

utomlands.

Tilläggsfrågor

Bilaga 2.

•

Riktar ni in er på barn från särskilda bostadsområden när ni vill ha medlemmar till er

verksamhet? I såfall, vilka och varför?

Frågan är ställd till scoutverksamheten och fotbollsföreningen.

• Hur många barn från Rosengård utövar ishockey hos er i Rosengårds ishall?

Frågan är ställd till företrädare för en ishockeyförening som bedriver ishockeyverksamhet i Malmös mest invandrartäta stadsdel.

• Hur ger ni information om er verksamhet för att nå ut till barnfamiljer?