Temporalitet och social hållbarhet från brukares & utvecklares perspektiv - En fallstudie av den temporära Pixlapiren i Helsingborg

Full text

(1)TEMPORALITET & SOCIAL HÅLLBARHET FRÅN BRUKARES & UTVECKLARES PERSPEKTIV EN FALLSTUDIE PÅ DEN TEMPORÄRA PIXLAPIREN I HELSINGBORG. JOHANNA FRENNESSON & MARIA HANSEN.

(2) Temporalitet och social hållbarhet från brukares & utvecklares perspektiv En fallstudie av den temporära Pixlapiren i Helsingborg. Temporality and social sustainability from a user & developer perspective A case study on the temporary Pixlapiren in Helsingborg. Författare: Johanna Frennesson & Maria Hansen. Huvudområde: Byggd Miljö Examensarbetets nivå: Kandidat Omfattning i högskolepoäng: 20 hp Inlämnad: Vårtermin 2020 Handledare: Marwa Dabaieh.

(3) KONTAKTUPPGIFTER. TACK!. JOHANNA FRENNESSON. Detta arbete har kommit till genom ett samarbete mellan två utbildningar på Malmö universitet inom ämnet Byggd miljö. Johanna läser Arkitektur, visualisering och kommunikation. Maria läser Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering. Tillsammans har vi samarbetet och kombinerat våra kunskaper från programmen och producerat denna uppsats. Detta arbete har varit lärorikt och ett nöje att få genomföra tillsammans!. MARIA HANSEN. Vi vill tacka vår kära handledare Marwa Dabaieh som har stöttat, guidat och motiverat oss genom arbetet. Dessutom vill vi rikta ett stort tack till Jonas Alwall för hans engagemang kring vår examen. Våra familjer och vänner vill vi också tacka som har varit ett stort stöd i denna rådande pandemi och motiverat oss till ett fortsatt skrivande. Sist men inte minst vill vi rikta ett tack till alla som har ställt upp på intervjuer. Ett extra tack till tjänstepersonerna som arbetar på Helsingborgs stad.. johannafrennesson97@gmail.com Finns på LinkedIn: Johanna Frennesson. maria.ida.h@outlook.com Finns på LinkedIn: Maria Hansen. 28 maj 2020 Johanna Frennesson & Maria Hansen.

(4) SAMMANFATTNING. ABSTRACT. Temporära användningar och social hållbarhet, är det två begrepp som kan gå hand i hand? Genom denna uppsats, som är en fallstudie av det temporära projektet Pixlapiren, undersöker vi om det är möjligt. Pixlapiren är ett projekt i ett stadsutvecklingsområde i södra Helsingborg som kommer börja bebyggas inom några år. Studien går ut på att undersöka och få en förståelse om hur utvecklarnas perspektiv av Pixlapiren skiljer sig eller är lika från brukarnas upplevelser. Vi ifrågasätter om temporära användningar fungerar i det svenska samhället. Metoderna som används i denna uppsats är dokumentanalys, observation och intervjuer. I den teoretiska bakgrunden presenterar vi begrepp och teorier från den temporära- och sociala hållbarhets diskursen. Arbetsprocess har påverkats av den rådande pandemin, Covid-19. Pixla anses vara en socialt hållbar plats och en givande del i samhället enligt brukarna. Brukarnas idéer och initiativ har utrymme att påverka den framtida planeringen av platsen. Pixlapiren är ett exempel på en välfungerande temporär användning. Samtidigt riktas kritik mot kommunens tjänstepersoner som brister i engagemang för platsens utveckling. Vi argumenterar att vägen till social hållbarhet behöver vara lika hållbar som målet.. Temporary uses and social sustainability, are they two concepts that can go hand in hand? Through this essay, which is a case study of the temporary project Pixlapiren, we investigate if it is possible. Pixlapiren is a project in an urban development area in southern Helsingborg that will start to be built within a few years. The study aims to investigate and gain an understanding of how the developers perspective of Pixlapiren differs or is similar with the experiences of the users. We question whether temporary uses work in the Swedish society. The methods used in this paper are document analysis, observation and interviews. In the theoretical background we present concepts and theories from the temporality and social sustainability discourse. The working process has been influenced by the prevailing pandemic, Covid-19. Pixla is considered to be a socially sustainable place and a rewarding part of society according to the users. The ideas and initiatives of the users have the possibility to affect the future planning of the place. Pixlapiren is an example of a well-functioning temporary use. In the meantime criticism is addressed to the municipality’s service personnel who lack commitment to location and development. We argue that the path to social sustainability needs to be as sustainable as the goal.. Nyckelord: Temporär användning, social hållbarhet, Pixlapiren, kreativa klassen, temporär planering, segregering, gentrifiering och kultur.. Keywords: Temporal use, social sustainability, Pixlapiren, creative class, temporary planning, segregation, gentrification and culture..

(5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING. 11. 1.1 BEGRÄNSNINGAR. 12. 1.2 AVGRÄNSNING. 13. . 1.3 BAKGRUND. 14. 1.4 H+ NUTID & FRAMTID. 14. . 4.3.1 BRUKARINTERVJUER. 44. 1.5 PIXLAPIREN. 15. . 4.3.2 UTVECKLARINTERVJU A. 44. 1.6 SYFTE. 17. . 4.3.3 UTVECKLARINTERVJU B. 45. 1.7 FRÅGESTÄLLNING. 17. . 4.3.4 UTVECKLARINTERVJU C. 45. 2. METOD. 19. 5. DISKUSSION. 47. 2.1 DATAINSAMLING & ANALYS. 20. 6. SLUTSATS. 55. 2.2 LITTERATURSÖKNING. 21. 7. REFERENSFÖRTECKNING. 59. 2.3 DOKUMENTANALYS. 21. 7.1 LITTERATUR. 60. 2.4 INTERVJU. 21. 7.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR. 60. 39. 4.2 UTFALL AV OBSERVATION. 44. 4.2.1 SAMTAL. 44. 4.3 INTERVJU. . 2.4.1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. 22. 7.3 LÄSANVISNING. 61. . 2.4.2 ETIK. 22. 7.4 FIGURHÄNVISNING. 61. . 2.4.3 INTERVJU AV BRUKARE. 23. 8. BILAGOR. 63. . 2.4.4 INTERVJU AV UTVECKLARE. 23. 64. 8.1 BILAGA 1 - BRUKARINTERVJUER. 2.5 OBSERVATION. 23. . 8.1.1 BRUKARINTERVJU 1. 64. 2.6 METODREFLEKTIONER. 24. . 8.1.2 BRUKARINTERVJU 2. 64. 3. TEORETISK BAKGRUND. 25. . 8.1.3 BRUKARINTERVJU 3. 64. 26. . 8.1.4 BRUKARINTERVJU 4. 64. 3.1 TEMPORÄR ANVÄNDNING. . 3.1.1 ETT SAMHÄLLE I FÖRÄNDRING. 27. . 8.1.5 BRUKARINTERVJU 5. 65. . 3.1.2 TID & RUMSLIGHET. 28. . 8.1.6 BRUKARINTERVJU 6. 65. . 3.1.3 TEMPORALITETENS OLIKA FORMER. 29. . 8.1.7 BRUKARINTERVJU 7. 65. . 3.1.4 TEMPORÄRA ANVÄNDARE. 30. . 8.1.8 BRUKARINTERVJU 8. 65. . 3.1.5 KREATIVITET I TEMPORALITET. 31. . 8.1.9 BRUKARINTERVJU 9. 66. . 3.1.6 STRATEGISK TEMPORÄR PLANERING. 31. . 8.1.10 BRUKARINTERVJU 10. 66. . 3.1.7 KRITIK. 32. . 8.1.11 BRUKARINTERVJU 11. 66. 33. 4. RESULTAT. 37. . 8.2.1 UTVECKLARINTERVJU A. 68. 38. . 8.2.2 UTVECKLARINTERVJU B. 69. 3.2 SOCIAL HÅLLBARHET 4.1 DOKUMENTANALYS. 68. 8.2 BILAGA 2 - UTVECKLARINTERVJUER. . 4.1.1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN. 38. . 8.2.3 UTVECKLARINTERVJU C. 70. . 4.1.2 KONCEPTSKISS AV PIXLAPIREN. 38. . 8.2.4 UTVECKLAR FRÅGOR. 71. . 4.1.3 IMAGINE HELSINGBORG - TÄVLINGSRAPPORT FRÅN PROJEKTTÄVLINGEN FÖR H+. 38. 8.3 BILAGA 3 - ANTECKNINGAR FRÅN OBSERVATION. 8. 8.3.1 EXTRAMATERIAL FRÅN OBSERVATION 9. 72 72.

(6) 1. INLEDNING. 10. 11.

(7) Runt om i världen har fenomenet temporära användningar spridit sig. Varje temporär användning är unik, de skiljer sig från varandra i både utformning och plats. Pixlapiren är en plats som innehåller temporära användningar men platsen är skapad genom temporär planering. Temporär planering är planeringen som är tillfälligt skapad av olika aktörer av exempelvis kommuner. På olika platser i världen är städer mer och mer bekanta med att använda sig av temporära användningar inom stadsplanering. Exempel som finns är pop-up butiker som är tillfälliga. Ett annat exempel är The Electric Hotel i London består av ihopbyggda gamla containrar som har bildat en byggnad, där dans och teater utspelas med publiken sittandes utanför byggnaden (Bishop & Williams, 2012). De temporära användningarna är menade att bidra med en tilldragande faktor till ett område som är under utveckling eller har tappat sitt värde. Detta har i sin tur fått global spridning.. “Hållbar utveckling är således inte ett svar utan snarare en process där olika synsätt kan mötas.” (Nationalencyklopedin, odat.a). I denna uppsats kommer olika synsätt införskaffas och diskuteras från brukare, utvecklare och från oss undersökare. I The Temporary City (2012) understryker Bishop och Williams vikten av att många forskare har lyft fram att temporalitet är ett område där det behövs mer forskning. Hertzberger instämmer detta med att skriva: “With respect to every urban space we should ask ourselves how it functions: for whom, by whom and for what purpose.” (1991:64). Sanandaji (2017) skriver i Vägen till social hållbarhet att ett växande antal kommunala aktörer använder sig av tidiga lösningar för att förhindra ett utanförskap av olika grupper, för att få en socialt hållbar stad. Vi undersökare anser därför att det är viktigt att undersöka en temporär plats som Pixlapiren för att studera om social hållbarhet uppfylls och fungerar. Dessutom skriver Sanandaji: “Det finns goda skäl att bygga upp kunskapen om hur sociala investeringar på bästa sätt genomförs och följs upp, för att därmed uppmuntra till fler välfungerande projekt.”(2017:184). Florida (2003) menar att genom århundraden har staden varit ett centrum för industrialisering, produktion, handel, service och finans. Samhället har i takt med staden förändrats genom åren till en flytande form. Detta är på grund av osäkerhet i tid samt snabba samhällsutvecklingen som kräver ständiga förändringar över en kort tid. För att förstå hur detta fungerar behövs det ytterligare forskning om faktorer som förklarar varför utvecklingen har den formen den har. Det behövs även ytterligare forskning om vad som motiverar kreativa människor, de som är drivkraften bakom dagens kreativa ekonomi. Dessutom behövs forskning om hur arbetsmiljön kan bli mer flexibel i den flytande modernismen, vilket Florida anser är nödvändigt.. Även i Sverige har temporära funktioner och användningar ökat. Det är vanligt med tillfälliga butiker, odlingsträdgårdar och matmarknader. Ett exempel är ett migrationsboende i Boden där det var segregerat mellan de boende. På initiativ av den svenska regeringen skapades en temporär funktion, det blev ett publikt vardagsrum som togs fram av bland annat Hilal. Initiativet bygger i sin tur på att skapa publik konst i marginaliserade områden (Hilal & Petti, 2018). Detta är ett exempel på ett temporärt konstprojekt. Det temporära kan ha olika former det vill säga att det kan vara en temporär användning av en byggnad eller temporär användning av ett stadsrum. I denna uppsats kommer vi fokusera temporär användning av ett stadsrum. Ett ytterligare exempel på en temporär funktion i Sverige finns i staden Helsingborg i Skåne. Området heter Oceanhamnen och den temporära platsen heter Pixlapiren, som är lokaliserat på Oslopiren (Helsingborg stad, 2019a). H+ är samlingsnamnet på stadsutvecklingsprojektet i gamla hamn- & industriområdet som ligger söder om Helsingborgs central. Industriområdet som står för ombyggnation beräknas vara klart år 2035 (Helsingborg stad, 2017). På den temporära användningen Pixlapiren är det möjligt att testa idéer och hålla workshops på en tilldelad yta under en begränsad tid. Detta kallas för att vara en Pixlare (Helsingborgs stad, 2016a). Det är möjligt som Pixlare att få bidrag av Helsingborg stads visonsfond (Helsingborgs stad, 2016b). Helsingborgs stad (2018a) beskriver Pixlapiren som en testarena: ”#Pixlapiren är lite som en testarena där helsingborgarna kan testa stora och små idéer som inte ryms i staden idag.”. Pixlapiren är en temporär plats i H+ exploateringsområde. Inom ett decennium kommer Pixlapiren att försvinna genom att det avvecklas och ersättas med något permanent, en blandad stad vilket innebär en blandning av bostäder, kontor och butiker i den byggda miljön. (Helsingborgs stad, 2019b). Temporära användningar granskas, dokumenteras eller kritiseras sällan. I de undantagsfall det finns dokumentering eller kritik, intervjuas inte aktörerna som är delaktiga i det temporära och kommunens ageranden i rollen som initiativtagare ifrågasätts inte.. De flesta temporära funktioner som inte existerar längre saknar frekvent dokumentation av tillvägagångssätt (Bishop & Williams, 2012). Dessutom studeras aldrig följdeffekterna som det temporära får på samhället. Vad den temporära funktionen har gett för avtryck på platsen och om funktionen var inkluderande diskuteras sällan. Uppsatsens syfte är att tillgodose denna frånvaro av information av temporära användningar. Uppsatsen är till för att undersöka vad Pixlapiren har lämnat för avtryck på Helsingborgs invånare samt kommunala tjänstepersoner, både kortsiktigt och långsiktigt. Tidigare forskning har inte undersökt brukares upplevelser och känslor kring dessa platser, detsamma gäller för utvecklarna. Det är många författare som själva i sina undersökning påpekar att dessa undersökningar är efterfrågade och behöver breddas i omfånget. Inom ämnet har vi valt att begränsa oss med mängden litteratur och antal synvinklar. Vi lyfter upp det författarna säger om begreppen och genererar en diskussion med begreppen applicerade på Pixlapiren. Inom hållbarhet har vi avgränsat oss genom att enbart granska social hållbarhet. Vi ansåg att detta var en aspekt som är viktig och granska men sällan får mycket fokus på sig när man skriver om hållbarhet.. Hållbar utveckling är ett begrepp som påträffas upp vid varje stadsförnyelseprojekt och förutsätter långsiktigt strategiskt tänkande i planering (Nationalencyklopedin, odat.a). Hållbar utveckling brukar diskuteras utifrån tre hållbarhetsdimensioner: den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. I denna uppsats kommer dessa begrepp att lyftas upp med fokus på den sociala hållbarheten. Detta anses vara ett viktigt begrepp som måste lyftas fram i diskursen om offentliga platser och som lätt glöms bort i stadsutveckling. Med utgångspunkt i att Pixlapiren kommer förändras från temporärt till permanent är frågan om det kan anses vara socialt hållbart.. 1.1 BEGRÄNSNINGAR. Under tiden som denna uppsats skrevs var det en rådande pandemi i hela världen orsakat av sjukdomen Covid-19. Regeringen har uppmanat folk att socialt distansera sig. Dessutom är det förbjudet med folksamlingar på mer 12. . . . . . . .

(8) . . . . . . . . . .

(9) . . Figur 1. 1.2 AVGRÄNSNING. än 50 personer. På grund av rädslan för viruset och uppmaningar att stanna hemma fanns det spekulationer i arbetets tidiga fas att det kan komma att påverka hur många som brukar platsen eller hur många som ställer upp på intervjuer, vilket i ett senare skede skulle ha potentialen att påverka resultatet av våra valda metoder och dess utfall. För att förebygga detta har vi kompenserat med att utföra intervjuer över program som Skype eller Zoom. All fysisk kontakt har undvikits och vi har gjort vårt bästa för att hålla ett avstånd. Vi har tagit ansvar för att stoppa smittspridningen genom att dela upp arbetet för att ha möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt jobba hemifrån och undvika kontakt.. H+ området består av fyra olika stadsdelar, alla dessa delar kommer utvecklas i etapper. De fyra stadsdelarna heter Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck (Helsingborgs stad, 2017). Det område som kommer att diskuteras i denna uppsats är Oceanhamnen. Oceanhamnen består av två pirer, Oceanpiren och Oslopiren (se figur 1), i första etappen är det bara Oceanpiren som bebyggs. Pixlapiren är lokaliserad på Oslopiren (Helsingborgs stad, 2019).. 13.

(10) 1.3 BAKGRUND. Helsingborg är bland de äldsta städerna i Sverige (Nationalencyklopedin, odat.b). Genom historien har staden varit en viktig handels-, transportoch industristad. Det har genom historien blivit Sveriges största hamn som hanterar stora mängder passagerar- och godstrafik. Hamnen har blivit en viktig punkt för båttrafik, då det är den kortaste överfarten mellan Skåne och Själland. Hamnen användes dessutom som en bevakningspunkt för att förutse eventuella attacker och bevaka vilka som passerade Öresund (Nationalencyklopedin, odat.b). Helsingborg är en pendlarrik sjöfartsstad vilket man kan se på statistik från år 1984 som visar att 18 miljoner resenärer transporterades över sundet och 8,5 miljoner ton gods blev hanterat i hamnen under det året (Grahn, Henningsson, Svensson & Perborn, 1985).. . Antalet invånare i Helsingborg har ständigt ökat. Under mitten av 1800-talet låg antalet invånare på 4 000 (Nationalencyklopedin, odat.b). Under åren 1850 till 1900 sexdubblades antalet invånare i Helsingborg, det sägs bero på bland annat hamnens utveckling som hade en stor påverkan, speciellt när Oceanhamnen invigdes år 1923 (Grahn, Henningsson, Svensson & Perborn, 1985). Sista dagen på året 2019 uppmättes antalet invånare till 147 734 personer. Det gör Helsingborgs kommun till Sveriges åttonde största kommun till antalet invånare. (Helsingborgs Stad, 2020). . . Efter att industriområdet omlokaliserades hade färjelinjen till Oslo utgångsläge från Oslopiren, fram till cirka 2010. I samband med att den lades ner startades ett initiativ från Helsingborgs stad. Det fick heta Folkets hamn då Folkets park redan var taget. I början av 2010-talet startades initiativet och hade i syfte att starta en diskussion med medborgarna om utvecklingen av H+ projektet. Det bjöds in konstnärer som skulle vara delaktiga med skapandet på piren. Dessutom fanns mat, musik och konst. Däremot blev det inget genomslag, vilket resulterade i Folkets hamns avveckling och gav plats till Pixlapiren (Ransheim, 2012).. Figur 2. Enligt Helsingborgs stad kommer H+ området bli en attraktiv plats för stadens invånare. En stor attraktion är havsläget som ligger nära både fysiskt och visuellt. Helsingborg stad vill att H+ ska vara präglat av urbanitet och avkoppling. Helsingborgs stads mål med detta stadsutvecklingsprojekt är att det ska vara maximalt 200 meter till ett grönområde, det bidrar med ekonomiska, sociala och ekologiska fördelar. Alla ska kunna använda området på samma villkor, därav vill kommunen minska segregation och binda ihop stadsdelarna. Med den minskade segregationen vill Helsingborgs stad bryta mentala och fysiska gränser. Områdets byggnader kommer domineras av bostadsrätter med inslag av hyresrätter och med plats till verksamheter. Kollektivtrafik och cykel är huvudsakliga kommunikationsmedel som kommer användas inom H+ samtidigt som nya stråk kommer skapa nya rörelsemönster i staden. Som invånare skall det gå att röra på sig och vara nära vattnet. Detta ser kommunen att det ska bidra med en bättre folkhälsa. Helsingborg stad skriver: ”Helsingborgs stad ska leda en kraftsamling tillsammans med andra aktörer för att göra Helsingborgsregionen till en av Sveriges mest attraktiva platser för näringsliv, besökare och boende.” (2020:17) Det ska de uppnå med alla tidigare nämnda lösningar eller mål de jobbar för. Under processen ser de även att lokala initiativ av temporär användning av platser uppmuntras och struktureras upp (ibid).. 1.4 H+ NUTID & FRAMTID. Idag har etapp ett börjat bebyggas som inkluderar Oceanpiren. Under kommande år kommer områden från centrum till Ramlösa att utvecklas (se figur 2). Några av byggnaderna kommer att vara inflyttningsklara detta år, 2020. Hela H+ beräknas att expandera med cirka 9 500 nya bostäder, 600 av dem kommer att byggas på Oceanpiren och Oslopiren. Oslopiren kommer att bebyggas i tredje etappen som är år 2030-2035 (se figur 2). Oslopiren har tillfälligt fått namnet Pixlapiren. (Helsingborg stad, 2020) Oslopiren erbjuder idag inga parker eller andra grönområden. Ställningar och några byggnader på piren står tomma. Ett exempel är båtbryggan som tidigare användes för att stiga ombord på färjan som seglade till Oslo. De verksamheter som idag finns på plats har en tydlig karaktär av tillfällig användning. Oslopiren kommer förändras till en blandad stad integrerat med en kajpromenad och diverse parkrum. Blandad stad är enligt Helsingborgs stads definition bostäder, handel, kontor och service på samma område. Mellan Oceanpiren och Oslopiren kommer det att byggas ett allmänt havsbad och öar som kopplar samman dagens två pirer. Förslaget innehåller en diskussion om att bygga en småbåtshamn, men inget är ännu bestämt. (Helsingborg stad, 2020). I utvecklingen av H+ har Helsingborgs stad tagit fram fem T som ska fungera som riktlinjer vid stadsplaneringen och därigenom skapa en gemensam vision för de fyra utvecklingsområdena. De fem T:na är teknologi, tid, talang, tolerans men inte tillrättalagt. 14.

(11) .

(12) .

(13) . . .

(14) . 1.5 PIXLAPIREN. Helsingborgs Stad skriver på sin hemsida “De fungerar som ledstjärnor i projektet och beskriver både hur vi ska arbeta samt hur områdena ska vara när vi är klara.” (Helsingborgs stad, 2019c). Följande är Helsingborgs stads definition av de fem T:na:. Figur 3. Oslopiren har fått en tillfällig aktivering av platsen fram till dess bebyggelsen. Piren har döpts om till Pixlapiren och går ibland under smeknamnet Pixla. Pixlapiren är för tillfället en plats som Helsingborgs stad lånar ut till medborgarna. Det är enligt staden en unik och kreativ plats, en plats där invånare och föreningar kan testa och förverkliga olika idéer och aktiviteter (Helsingborgs stad, 2019d). Som medborgare kan man låna en plats på 10 x 10 meter, en så kallad ”pixel” från Helsingborgs stad. Där kan man förverkliga och prova sina idéer och det finns ingen begränsning i hur många pixlar man får låna. Vid projektets start fanns det personal på plats och i dagsläget finns personal under sporadiska tillfällen. Staden har arrangerat flera bekvämligheter på platsen så att fler uppmuntras att använda den. Bland annat har det anordnats wi-fi på området, toaletter, grillar, sittplatser och workshopslokaler. Staden har även gjort det möjligt för användningen av en skateboardpark, odlingsverkstad och lagliga graffitiväggar (Helsingborgs stad, 2019e).. “Teknologi: Vi utvecklar och testar nya idéer. I projektet har vi modet att experimentera, pröva spännande idéer och initiativ för att skapa en hållbar stad. Tid: Vi skapar närhet i vardagen, service och rekreation inom 600 meter. Talang: Vi bejakar kreativitet och företagsamhet. Genom att involvera invånare och näringslivet skapar vi tillsammans nya möjligheter för människor och verksamheter. Tolerans: Mångfald i allt. Vi bjuder in och involverar invånare, samarbetspartners och andra aktörer i olika typer av medskapande processer för att utveckla och testa nya idéer och mötesplatser. men inte Tillrättalagt: Vi går utanför ramarna. Visar öppenhet och transparens om att utveckla mötesplatser, innehåll och stadsdelar utan att veta hur dessa ska se ut. Har modet att behålla oplanerade ytor tillgängliga för att ge andra förutsättningar att ta initiativ att agera.” Helsingborgs stad, 2019c. 15.

(15) Utöver det har det byggts en sandstrand som heter Banana Bay, lokaliserad mellan Oslopiren och Oceanpiren (Helsingborg stad, 2018b). ”#Pixlapiren är lite som en testarena där helsingborgarna kan testa stora och små idéer som inte ryms i staden idag.” (Helsingborgs stad, 2018a). Variationen på initiativ är obegränsad och har tagit plats i diverse former. En del är utställningar, tillförande av fysiska objekt, festivaler, mindre evenemang, och kommersiella initiativ. Krav och förutsättningar varierar på initiativens utformningar, exempelvis betalar man som festivalarrangör hyra för platsen (ibid).. 1.6 SYFTE. Figur 5. Figur 4. Uppsatsens syfte är att göra en enfallsstudie på Pixlapiren i Helsingborg med det vetenskapliga förhållningssätten socialkonstruktivism samt ett försök till kritisk urbanteori. Den ska bidra med en diskussion om inkluderingen av olika invånare under en process från temporärt till permanent. Detta ska skapa en tankeställare till framtida aktörer som vill använda sig av temporär planering och poängtera vikten av social hållbarhet när det temporära är initialiserat samt organiserat av en planeringsförvaltning.. 1.7 FRÅGESTÄLLNING - Hur utnyttjar brukarna de sociala möjligheterna på Pixlapiren idag? - Hur upplevs de temporära planeringssatsningarna på Pixlapiren av brukare? - Hur socialt hållbart är temporär planering i aktiveringen av Pixlapiren enligt utvecklarna?. Figur 7. Figur 6. Figur 8. 16. Figur 9. 17.

(16) 2. METOD. 18. 19.

(17) 2.1 DATAINSAMLING & ANALYS. Till studien kommer vi använda oss av metoderna litteratursökning, dokumentanalys, kvalitativa intervjuer och etnografiska observationer. Uppsatsen arbetas utifrån ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt med delvis en hermeneutisk inriktning och ett abduktivt tillvägagångssätt. Socialkonstruktivism ser på kunskap som en konstruktion av verkligheten istället för som en avbild av verkligheten. Forskningsinriktningen hävdar att verkligheten är socialt konstruerad och producerad genom människors interaktion (Patel & Davidson, 2019). Frågeställningarna som vi ställer ger oss som undersökare en konstruktion av någon annans verklighet, antingen av en brukares syn på deras livsvärld eller på utvecklarens.. Enligt Patel & Davidson behöver man i kvalitativa studier säkerställa kvaliteten av studien genom att upprätthålla en hög validitet (2011). Validiteten är inte enbart kopplad till själva datainsamlingen utan behöver upprätthållas under hela forskningsprocessen. Det som säkerställer validiteten är om vi som undersökare bland annat klarar av att insamla tillräckligt mycket med underlag får att uppnå vårt mål med studien, att erhålla en trovärdig tolkning om de studerades livsvärld (ibid). Det krävs ett stort underlag för att kunna utföra tolkningar och komma med egna slutsatser. Patel och Davidson menar att det inte finns specifika regler för hur man ska åstadkomma denna höga validitet. Däremot har de uppmärksammat generella validitetsproblem och hur man kan göra för att hantera dem som bäst och dessa har vi tagit i beaktning i vår studie (ibid).. Ansatsen av undersökningen är kvalitativ för att besvara nämnda frågeställningar. Kvalitativ forskning syftar inte på kvantifiering av data utan har ett mål att få fram detaljerade beskrivningar av intervjupersonernas livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2014). Denna typ av forskning är däremot svårare att mäta och handlar mer om tolkning därav valet av hermeneutisk inriktning. Den hermeneutiska inriktningen bygger på tolkningslära. Man studerar, tolkar och försöker förstå grundbetingelserna för den mänskliga existensen (Patel & Davidson, 2011). Undersökaren spelar en stor roll i en hermeneutisk studie eftersom det är utifrån undersökarens subjektiva tolkning och förståelse studien tar form. I studien behöver vi i rollen som undersökare använda vår empati eller medkänsla för att förstå objektet och personerna vi studerar (ibid). Olika karaktärsdrag för kvalitativ forskning är ett holistiskt tillvägagångssätt, vilket innebär att vi ska jobba abduktivt, utöva reflexivitet kring undersökarens roll i studien samt arbetets huvudsakliga fokus det vill säga deltagarnas tolkningar av forskningsproblemet (Creswell, 2014). För att få en fullständig förståelse av fenomenet temporär planering på Pixlapiren behöver vi använda oss av holism, en idé om att helheten är mer än summan av delarna (ibid). Vi har jobbat holistiskt, med det menar vi att vi försöker ge en helhetsbild av Pixlapiren. Holism appliceras inte på den teoretiska bakgrunden i studien då det är svårt eftersom vi begränsas av tid och måste sortera ut relevant information av de teoretiska begrepp vi skriver om. Det holistiska tillvägagångssättet ska hjälpa oss att utveckla en komplex bild av fenomenet genom att vi använder våra och de intervjuades upplevelser blandat med fakta, det vill säga att vi jobbar abduktivt (ibid).. Figur 10. För att höja validiteten anser Patel & Davidson att man ska använda sig av triangulering (2011). Triangulering innebär att vi som undersökare insamlar olika typer av data från olika källor så att man kan bearbeta forskningsproblemet från olika perspektiv (se figur 10). Data vägs sedan samman i diskussionen för att ge en så komplett tolkning av forskningsproblemet som möjligt (ibid). Enligt Yin finns det ytterligare fördelar med triangulering (2007). Författaren menar att användningen av enbart en datakälla i en fallstudie är inte att rekommendera. Själva styrkan i fallstudien ligger just på användandet av ett flertal källor och behovet av triangulering är större i en fallstudie än någon annan studie (Yin, 2007). De datakällor vi har valt i vår fallstudie är menade att komplettera varandra på olika sätt och ge oss ett bredare spektrum av fenomenet. Dessutom skriver Yin att ”Varje resultat eller slutsats i en fallstudie är sannolikt mer övertygande och riktig om den grundar sig på olikartade informationskällor som avser styrka varandra” (Yin, 2007: 126), vilket motiverar vårt val att använda oss av triangulering.. Abduktion pendlar mellan olika synvinklar i tolkningen av materialet, deduktion och induktion. Induktion är den mest spridda analysformen som används i kvalitativa undersökningar där man härleder slutsatser från egna empiriska erfarenheter. Deduktion är motsatsen till induktion och den bygger på härledning av slutsatser från givna premisser (Kvale & Brinkmann, 2014). Utöver detta är fler karaktärsdrag för kvalitativ forskning användandet av flera källor och en framväxande design i samband med utvecklingen av studien (Creswell, 2014). Avsikten med studien är inte en fast teori kring hur man använder temporär planering som bäst utan det är mer ett tillfälle att få en förståelse kring de olika tolkningarna som finns om fenomenet temporär planering på Pixlapiren.. För att säkerställa kvaliteten på datainsamlingen och därmed också kvaliteten av studien, menar Yin på att undersökaren behöver vara metodologisk mångsidig och flexibel. Triangulering blir ett sätt att uppnå det genom att data kan forma en god analys. All data som samlas in i diverse metoder kommer att bearbetas med analysstrategi, att utforma en fallbeskrivning.. 20. Med denna analysstrategi kan man göra det i ett deskriptivt slag, genom att definiera olika orsaker till samband i fältstudien som kan studeras. Med hjälp av denna analysstrategi går det att använda olika tekniker och i denna uppsats kommer tekniken icke-ekvivalenta beroende variabler som mönster användas. Denna teknik är lämplig till fallstudier som kan inrymma flera variabler vilket kan generera flera resultat. Flera utfall och variabler av resultat kan uppnås via olika metoder. Dessa utfall kommer att skapa mönster som presenteras i resultatet. Uppstår inte hela mönster, måste det ifrågasättas varför de avviker. Data som framställs kan även hjälpa till att utesluta delar av argument för att dem kan vara hot mot validiteten. (Yin, 2007). som hämtas från andra källor (Yin, 2007). Metoden fungerar som en grund och som ett komplement till de andra metoderna som är intervjuer och observationer. Dokumentanalysen bidrar också till utformningen av en historisk tidslinje som underlättar att förstå platsen och dess betydelse genom tiderna. Urvalet av dokument och arkivmaterial som analyserades är främst primärkällor såsom kartor, administrativa dokument, officiella handlingar, formella undersökningar, tidningsklipp, bild- och ljuddokument publicerade av Helsingborgs stad. Vi har även med hjälp av kontaktpersoner på Helsingborg stad fått tillgång till dokument som inte är publicerad på deras domän. Fördelarna med att använda sig av dokument som en datakälla är bland annat att det är en stabil källa som man kan granska flera gånger om, det är en precis källa där all information är utskriven och det har kapaciteten att täcka en större tidsram (Yin, 2007). I vissa fall kan dokument däremot vara svåra att hitta, dokument kan vara avsiktligen skeva eller urvalet av dokumenten kan vara skevt. Det kan även hända att tillträde till dokumenten kräver en viss behörighet. Dokument har enligt Yin ett generellt värde som spelar en tydlig roll i alla former av datainsamling som hör ihop med en fallstudie och sökandet efter relevanta dokument väger tungt i varje datainsamlingsplan (ibid). Däremot så ställer vissa sig kritisk mot dokumentanalys-metoden och menar på att fallstudier som förlitar sig för mycket på dokument kan vilseledas av dokumentinformationen. Som undersökare krävs det att man kritiskt granskar dokumenten och har i åtanke att de inte rymmer den rena och fullständiga sanningen (ibid).. 2.2 LITTERATURSÖKNING. Inför starten av uppsatsen krävdes det en fördjupning av ämnesområdet för att kunna formulera en lämplig problemformulering och därefter göra en utformning av arbetet. Detta gjordes med hjälp av en grundlig litteratursökning. I litteratursökningen och läsningen hanterade vi både tryckta källor och elektroniska dokument som böcker i PDF-format och artiklar. Litteratursökningen slutade inte där utan den fortsatte och öppnade upp möjligheter för ny kunskap under arbetets gång parallellt jämte studiens andra uppgifter. Detta gjordes löpande till studiens slut. Patel & Davidson menar att forskningsarbetet är ett samspel mellan konstant sökning och läsning av litteratur samt arbete med det empiriska materialet (2011). Följande begrepp användes vid litteratursökningen: temporär, temporary, temporary urban planning, temporary urbanism, social hållbarhet, social sustainability, creative class, kreativa klassen, hållbarhet. Både svensk och engelsk litteratur har använts i studien. Mycket av den engelska litteraturen har behandlat fenomenet temporär användning och planering vilket har resulterat i att information om fenomenet har kommit från andra länder än Sverige. Teorin bakom social hållbarhet har vi läst utifrån svensk litteratur. Detta har gett oss en inblick i social hållbarhet ur ett svenskt perspektiv.. I studien försöker vi upprätthålla en balans mellan de olika datainsamlingarnas betydelse för arbetet för att vi i rollen som undersökare inte ska förlita oss alltför mycket på information vi erhållit från dokumentanalysen. Metoden har ett flexibelt schema och utfördes till en stor del oberoende till de andra valda metoderna. Till intervjuerna däremot krävdes en del inläsning av olika dokument innan utförandet av intervjun för att kunna föra ett samtal kring informationen. Det som påverkar datainsamlingen i denna metod är tillgängligheten till dokument. Ett problem som uppstod var att navigeringen för publicerade dokument var invecklad, bland annat på Helsingborgs kommuns hemsida. Som tidigare nämnt tog vi kontakt med Helsingborgs stad för att få tag i fler relevanta dokument.. Med hjälp av litteratursökning och läsning utvecklades det en grund för teorin som appliceras på hela arbetet. Litteratur bidrar med kunskap om relevant historia och förståelse av platsen, en teoretisk bakgrund om ämnesområdet samt vägledning för att genomföra en fallstudie. Urvalet av litteraturen skedde under förarbetet innan studiens start men fortsatte kontinuerligt under arbetets gång. För att hitta relevanta källor utgick vi ifrån relevant litteratur från föregående kurser. Med hjälp av Malmö Universitets forskningsbibliotek utökade vi mängden litteratur genom relevanta källor, både tryckta och digitala, bland annat böcker, offentliga handlingar och tidskrifter. En del av dessa artiklar och källor har kommit från stängda databaser som enbart studenter på universitet kommer åt. En del av litteraturen är tagen från den öppna databasen internet. Vi har i så stor utsträckning som möjligt försökt vara källkritiska samt försökt att använda oss av växlande källor. Litteratur har även kompletteras från Helsingborgs stadsbibliotek, det har varit mest metodlitteratur därifrån.. 2.4 INTERVJU. En av de valda metoderna för uppsatsen är kvalitativa intervjuer. Intervjuer ses enligt Kvale & Brinkmann (2014) som en metod där syftet är att förstå ämnet man studerar från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades egna perspektiv. Intervjuer är enligt Yin (2007) en av de viktigaste informationskällor i samband med fallstudie. Detta är anledningen till varför två av studiens forskningsfrågor är centrerade kring denna metod. Utöver intervjuns koppling till forskningsfrågorna är sambandet mellan det vetenskapliga förhållningssättet social konstruktivism, hermeneutiken och metoden väldigt stor. I en intervju är man aktivt deltagare i produktionen av kunskap genom att båda parterna är delaktiga i intervjun (Kvale & Brinkmann, 2014).. 2.3 DOKUMENTANALYS. För att vidga studiens datainsamlingsspann genomfördes dokumentanalys av dokument samt arkivmaterial. Dokumentanalysen som metod har kopplingar till alla tre formulerade frågeställningar. Dokumenten har ett generellt värde med en viktig roll som går ut på att styrka data och belägg. De kvalitativa intervjuerna är semistrukturerade och en del av dem utförs i samband med observationer av platsen. Intervjuerna utförs när intervjupersonerna 21.

(18) har tid, däremot är det viktigt att vi själva är pålästa inför intervjun. De personer som intervjuades är först och främst personer som är brukare av platsen. Brukare av platsen intervjuades i samband med etnografiska observationer. En brukare är den som bor i staden alternativt reser hit för att bruka Pixlapiren på sin fritid. Vi har även aktivt letat upp brukare som har genomfört initiativ på Pixla. Den andra typen är representanter från Helsingborgs stad som jobbar med H+ och Pixlapiren. Vi har kallat denna grupp av människor för utvecklare då de är delaktiga i utvecklingen av platsen. Utvecklarna är de som besitter kunskap om vad som sker och är med och planerar. Intervjuerna som utförs med utvecklare fokuserar mycket på begrepp och diskurser kring temporalitet, social hållbarhet samt kreativitet i staden.. Efter intervjuerna transkriberades allt material manuellt. Vi valde att inte använda mjukvaruprogram till transkriberingen eftersom vi anser att enbart manuell transkribering får fram den grad av noggrannhet som vi strävar efter. Detta tillvägagångssätt är däremot tidskrävande. Vi frågade alla intervjuade om de vill granska och godkänna materialet innan vi publicerade det, ingen valde att granska det. Efter transkriberingen påbörjades analysdelen av intervjuerna. Varje intervju summerade vi var för sig för att få en överblick och en form av struktur för att förenkla analysen. Därefter delade vi upp alla intervjufrågor och svar i en tabell (se figur 11) som gav en överblick på deras åsikter, upplevelser och tankar som senare presenteras i resultatdelen. Fullständiga sammanfattningar ligger som bilaga 1 i uppsatsen. I resultatet går det att läsa alla brukarintervjuer sammanfattade.. 2.4.1 TILLVÄGAGÅNGSÄTT. 2.4.2 ETIK. Intervju som metod kan ha flera olika tillvägagångssätt. Vi har främst följt boken om kvalitativa intervjuer skriven av Kvale & Brinkmann (2014) men även följt Yins bok kring fallstudier (2007). De allmänna fördelarna med en intervju är främst hur målinriktad metoden är. Det blir mer som ett styrt samtal än en utfrågning och undersökaren kan genom intervjun rikta ett direkt fokus på fallstudiens frågeställningar (Yin, 2007). Den andra fördelen är hur intervjun ger en inblick i intervjupersonens insikter samt upplevelser. Svaga sidor som man som undersökare kan uppleva med metoden är dåligt formulerade frågor, vilket kan bidra till att svaren blir skeva (ibid). Detta förebygger vi genom en god förberedelse av frågor samt att vi som intervjuare är pålästa på ämnet.. I den kvalitativa intervjun finns det en del regler kring etiska problem. Efter att lagen GDPR trädde i kraft 2018 har vi förhållit oss till de reglerna som säger att vi måste ha samtycke av personen för att använda deras uppgifter. Vi har följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som är riktlinjer hur man ska jobba inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Detta inkluderar riktlinjerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, odat.). Vi utgår även från litteratur och utifrån det nämner vi undersökarens roll i studien. För att börja med informerat samtycke innebär det att man som undersökare delar med sig det huvudsakliga syftet med undersökningen och informerar om intervjupersonens roll i undersökningen. Alla intervjupersoner ska delta frivilligt i undersökningen och ha möjlighet att dra sig ur närsomhelst. Intervjupersonen ska få möjligheten att bestämma när något sägs ”off record” vilket gör att vi inte får använda det materialet (Kvale & Brinkmann, 2014). Riktlinje nummer två är konfidentialitet som går ut på överenskommelsen mellan den intervjuade och undersökaren om privat data som har potentialen att identifiera deltagaren (ibid). Vi har följt denna riktlinje genom att inte nämna specifika detaljer som potentiellt kan göra att de intervjuade går att identifiera.. Det kan även finnas skevhet i responsen vilket kan påverka resultatet och diskussion i studien negativt. Skevhet kan däremot komma till användning i diskussionen eftersom det kan ge utrymme till en bredare tolkning. En nackdel är reflexivitet, i detta fall menar Yin att den intervjuade kan ge svar baserat vad de tror undersökaren vill få svar på under intervjun. En till nackdel med intervjuer är brist i analysprocessen på grund av minnesluckor efter den utförda intervjun. För att förebygga detta spelade vi in alla intervjuer. De som inte spelades in går under namnet samtal som går att läsa under observationerna. Där har vi tagit i beaktning att skevhet kan uppstå då vi har fått anteckna under samtalet eller återgett det vi minns. Inför varje intervju frågade vi deltagarna om vi har tillåtelse att spela in intervjun, endast ljudinspelning, förutsatt att de förblir anonyma.. Figur 11. Nästa riktlinje handlar om konsekvenser i en kvalitativ studie. Det kan handla om att intervjupersonen inte kommer till skada av forskningsämnet, att de negativa konsekvenserna överskrider de positiva konsekvenserna som studien medför (Kvale & Brinkmann, 2014). Sist nämns undersökarens roll i etiska dilemman. Undersökarens förberedelser och kompetens är avgörande för hur intervjun utspelar sig (ibid). Undersökarens roll i en kvalitativ intervju är avgörande för om intervjun utförs skickligt eller uselt då ”kvalitativ intervjuforskning är interaktiv forskning” (ibid: 111). I frågan kring etiken samt fördelar och nackdelar med inspelningar är dess förmåga att ge en riktigare och mer fullständig återgivning av intervjun i senare fall. De etiska problemen som kan uppstå är att personen i fråga inte vill bli inspelad eller blir osäker när bandspelaren är igång. Effekten kan vara att undersökaren inte lyssnar med samma noggrannhet, vilket kan förstöra studien då följdfrågor inte ställs (Kvale & Brinkmann, 2014). I resultatdelen presenteras utvecklarna utan namn, dessutom anges inget kön. Det är av anledningen att de ska vara anonyma och att yttrandefrihet inte ska äventyra deras tjänst. Därför kommer hen användas när vi adresserar utvecklarna. Brukarnas intervjuer kommer använda han och hon om 22. Tre intervjuer har genomförts med tjänstepersoner från Helsingborgs stad som har jobbat eller är delaktiga i projekten Pixlapiren och stadsutvecklingsprojekt H+. En av intervjuerna har varit i fysisk form inomhus i Pixlapirens lokaler. De två resterande har intervjuats digitalt över tjänster som tillåter videokonferens.. intervjupersonen inte har bett om något annat, då möjligheten att identifiera dessa personer är mycket svårare och yrkesmässig koppling till Pixlapiren saknas.. 2.4.3 INTERVJU AV BRUKARE. Till studien kommer vi bland annat använda oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med brukare av platsen. Dessa intervjuer har formen av en fokuserad intervju eftersom intervjuerna är förhållandevis korta (Yin, 2007). Fokuserade intervjuer har en viss struktur i form av frågor som vi hade intentionen att ställa. Det är ett öppet samtal med en öppen dialog där intervjupersonen kan uttrycka sig fritt inom samtalsämnet. Dessa intervjuer är kopplade till forskningsfrågan om användande och upplevelser av den temporära planeringssatsningen som är Pixlapiren. Till följd av användandet av trianguleringsmetoden använder vi även brukarnas perspektiv för att besvara frågor om social hållbarhet. I respektive intervju varierar mängden intervjupersoner, dessutom varierar intervjuerna både i längd och form. Detta beror på att de flesta intervjuerna skett spontant vid observationen av platsen. Majoriteten av intervjuerna var informella samtal. När man som undersökare vill studera människors beteenden och deras interaktion med sin miljö kan observationer och informella samtal från fältstudie ge mer valid kunskap än intervjufrågor (Kvale & Brinkmann, 2014).. 2.5 OBSERVATION. I studien utförs observationer på Pixlapiren. Observationsmetoden är en vetenskaplig teknik för att samla information inom områden som berör beteenden och skeenden i naturliga situationer och sammanhang (Patel & Davidson, 2011). Till metoden hade vi ett etnografiskt förhållningssätt. Bell (2007) menar att etnografiskt förhållningssätt innebär att vi som undersökare har som mål att utveckla en förståelse av hur en kultur fungerar och ser ut. Till observationen krävdes det noggranna förberedelser då det är en svår teknik att behärska. Observationsmetoden vi utförde är ett komplement till informella öppna intervjuer med brukare som beskrevs i föregående avsnitt. Intervjuerna ger viktig data men det som skiljer metoderna åt enligt Bell (2007) är att i intervjuerna får man endast ut människors uppfattning av händelsen och inte nödvändigtvis vad som faktiskt skedde. I intervjuer blir man som undersökare beroende av att individerna har en tydlig minnesbild, till skillnad från observationer som inte kräver detta. Däremot kan det finnas beteenden som vi inte får tillgång till endast med hjälp av observationer och där är intervjuer ett lämpligt komplement (Patel & Davidson, 2011). Vi anser därför att dessa två metoder stärker och ökar validiteten i arbetet tillsammans.. Intervjuer av brukare har skett på plats med undantag av en intervju. Alla har dokumenterats med ljudinspelning och transkriberats. De personerna vi intervjuat är människor som har brukat platsen vid dessa tillfällen. Vid intervjuerna har säkerhetsavstånd hållits på grund av den rådande situationen. Totalt har 11 intervjuer genomförts med 21 personer. Majoriteten av de intervjuade är tonåringar eller unga vuxna, enstaka har varit 35+. Vädret har varit dominerande soligt, men molniga och regniga dagar har förekommit. Vindstyrkan på plats har även varierat, det har ibland påverkat ljudinspelningarna då något uttalande har blivit otydligt.. Under metodens förberedelsefas tog vi beslut om att i fallstudien utföra ostrukturerade observationer i utforskande syfte. Utvecklandet av metoden sker då löpande med insamlingen av data för att det är genom att använda metoden som vi kontinuerligt lär oss vad vi söker efter. Det är inte förrän i efterhand i diskussionen vi införskaffar en inblick i vilka händelser som är avvikande eller reguljära för platsen.. 2.4.4 INTERVJU AV UTVECKLARE. Intervjuer och observationer på Pixla utfördes under olika tillfällen och vid olika väderlekar för att utveckla en förståelse av platsens dynamik och analysera dess användning. Vid observationerna är vi icke-deltagande observatörer där vi skiftar mellan att vara känd och okänd. De tillfällena när vi var okända var under dagar där vi enbart var på piren för observationer. När vi var kända på observationerna var det för att dem vi observerade var ofta dem vi intervjuade, därav att vi presenterade oss med vad vi gjorde och vad arbetet gick ut på. I kända observationer krävdes det även att vår närvaro accepteras av alla vi väljer att observera. Om det accepteras kräver det tid för de man observerar att gå tillbaka till sitt naturliga beteende och det är då observationen kommer igång (Patel & Davidson, 2011). Under observationer där vi är okända kan ett problem som uppstår vara att vi tolkar information fel av den observerade händelsen. Ett annat problem som uppstår är vart man placerar sig på området. Det gäller att man observerar utan att märkas och vid observationer där det inte är möjligt behöver vi vara kända (ibid). Under de flesta observationerna har vi presenterat oss och vad vi håller på med för arbete för att de ska ha en kännedom av oss. En del av de som vi har observerat har betett sig osäkra efter att vi introducerat oss.. Intervjuer med utvecklare är också fokuserade intervjuer. Dessa typer av intervjuer genomförde vi med utvecklarna av Pixlapiren och var i genomsnitt en timme långa. Intervjuerna kan ses på flera olika sätt. Intervjun kan klassas som en intervju med en elit det vill säga en person som är expert inom sitt ämne (Kvale & Brinkmann, 2014). I den typen av intervju gäller det att vi som undersökare känner till ämnet och kan det tekniska språket inom fältet för att det ska bli ett givande samtal. Intervju med utvecklare är även en faktaintervju, vilket är en metod för att kunna få information och fakta kring fenomenet (ibid). Till detta är en experts värdefulla insikt inom ämnet givande. Intervjuerna med utvecklarna är kopplade till forskningsfrågan om social hållbarhet och hur temporär planering fungerar i aktiveringen av Pixlapiren enligt utvecklare. Intervjun med utvecklare är kopplad till metoden dokumentanalys, eftersom den fungerar i den utsträckningen att den validerar eller dementerar information taget från dokumentanalysen. Det blir en form av klargörelse av begrepp och klargörande av fakta.. 23.

(19) 2.6 METODREFLEKTIONER. Trianguleringsmetoden anser vi har fungerat på ett effektivt sätt, däremot har utfallet av observationer och intervjuer varit i större omfång än förväntat. Det har gjort att det har varit mycket material att bearbeta men samtidigt är vi positivt inställda till det då det har gett oss fler aspekter och väckt tankar som inte hade uppstått ur ett mindre utfall. Transkriberingarna har utförts manuellt vilket vi ser har gynnat oss då vi har fått en bättre noggrannhet och kan återge vad personen säger än att svaret blir skevt. I framtiden vid en ny fallstudie ser vi att man sätter upp hur många intervjuer och observation man ska ha för att kunna reglera utfallet. Efter att ha utfört brukarintervjuer finns det en del aspekter i utförandet vi skulle ändrat på om vi fick chansen att göra om studien. Först och främst anser vi att många av intervjuerna vi utförde inte kom in på den djupa nivån som vi sökte efter, vilket gjorde så att vi i efterhand upplevde att vi hade missat några huvudfrågor. En av faktorerna till varför vi inte kom in på en djupare nivå är formen av intervjun. Majoriteten av intervjuerna utfördes utomhus och var spontana. De som blev intervjuade kastas in i ett ämne utan någon förberedelse samtidigt som vi undersökare vill få ut alla våra frågor eftersom vi tar upp den intervjuades tid. Hela momentet får en stressig karaktär och det stoppar momentet från att bli djupare. Det hade behövts ett lugnare tempo för att uppnå djupet som vi sökte efter. Detta ser vi att vi når i intervju 10 & 11 där de intervjuade haft tid att förbereda sig på ämnet. Tid är även en sådan faktor som påverkar djupet som en intervju kan uppnå. Ju längre en intervju är desto mer tid får undersökaren att söka efter djupa svar.. 3. TEORETISK BAKGRUND. För det andra har vi insett hur viktigt det är att i rollen som undersökare bygga upp en känsla av att avbryta i rätt tid. Det finns stunder där vi båda vill skynda på intervjun och gå vidare till nästa fråga. När detta har gjorts för snabbt förlorar vi och missar eventuellt en tanke bakom svaret som ligger och gror men som då behövde lite betänketid. Man kan även avbryta alldeles för sent. Det gäller att utveckla känslan av att kunna avbryta på ett smidigt sätt för att komma tillbaka till intervjuns grundämne. En balans av dessa två tillvägagångssätten är ideal för att få ut den mängd av djuphet och eftertanke som vi ville uppnå. Arbetsmässigt har det i början av arbetsprocessen varit en utmaning på grund av våra olika arbetssätt. Med god kommunikation har det fungerat bra. Kunskaper från två program har varit givande då vi täcker varandras svaga länkar. Pandemin har påverkat arbetet då arbetet har blivit mycket mer självständigt än vad det hade varit om vi kunde mötas varje dag. Detta har krävt en konstant återkoppling och tillit på sin kollega.. 24. 25.

(20) Teorin diskuterar och belyser viktiga infallsvinklar på temporalitet och social hållbarhet. Dessutom lyfts det fram övergripande information om kreativa klassen.. 3.1 TEMPORÄR ANVÄNDNING “TEMPORARY” översätts till temporär. Bishop och Williams (2012) skriver i sin bok om temporära användningar och hur de kan ta form. Något de påpekar är att det är väldigt svårt att få en rak definition på vad temporärt är. Samtidigt skriver Bishop och Williams att temporära användningar uppstår ofta på platser som är tomma i staden när den växer eller krymper. En del är planerade och andra inte, en del sker enbart av en slump och spontant och en del kan till och med vara olagliga.. “PERMANENT” är motsatsen till temporär. Bishop och Williams (2012) menar att permanent är något som är till för att stanna. Ett permanent tillstånd är inte för evigt. Det kommer över tid behöva bytas ut på grund av slitage och användning men till skillnad från det temporära finns det inte enbart där för att fylla en plats med en tillfällig funktion. Det byggs inte för att bytas ut efter slitage efter något åt utan det är till för att stå i flera decennier (ibid). I denna uppsats anses det permanenta vara något som kommer ersätta det temporära, eftersom det är inplanerat i stadsutvecklingen. Däremot är inget av det som är permanent helt fristående från det temporära, utan delar av det temporära kan inspireras och stärka en del permanenta funktioner som kommer få plats. Byggnader och parker är några exempel som kan anses vara permanenta för de byggs för att klara 50-100 år.. “[...] A use is not temporary until it has proved to be so, by disappearing.” (Bishop & Williams, 2012:5). Författarna skriver att det handlar om intentionen av användaren, utvecklaren eller planeraren som avgör om den är temporär. I denna uppsats definieras temporärt utifrån fler författare än Bishop och Williams (2012). Fler relevanta perspektiv om temporär användning och planering presenteras i den löpande teoritexten. Temporär användning och planering är definierat som något som är på en plats på en obestämd tid, men det är inte temporärt förrän det har försvunnit eller redan har planerats att försvinna efter en viss tid. Tiden varierar från temporär användning beroende på funktion eller plats. I detta fall är Pixlapiren planerad att försvinna. Däremot bara för att det är temporärt är det inte något som måste försvinna helt, utan delar av det temporära som har gett lyckat resultat kan bli en del av det som senare blir permanent. Temporärt är något som är för stunden, ibland planerat att finnas och ibland oplanerat. Temporär urbanism diskuterar vi utifrån Madanipours (2017) teorier om tid och rum som sammanvävda enheter som tillsammans skapar temporär urbanism. Enligt Madanipour (2017) är temporär urbanism en global trend som behöver analyseras utifrån ekonomiska och teknologiska globala förändringar, filosofiska koncept av tid och sociala och personliga upplevelser av liv i staden.. “KREATIVA KLASSEN” är ett begrepp som myntades av Florida (2019). Den kreativa klassen kan beskrivas som en klass där personerna i den engagerar sig och jobbar med att skapa kreativa meningsfulla nya former i samhället samt är drivkraften för dagens ekonomi (ibid). Enligt Florida inkluderar den kreativa klassen alla invånare som håller på med kreativa yrken. Dessa är oftast högutbildade, entreprenörsinriktade, drivande, unga och innovativa personer. Yrkena kan exempelvis vara forskare, ingenjörer, designers, arkitekter, författare, artister och skådespelare för att nämna några. De kreativa yrkena höjer attraktionsvärdet på en plats både genom närvaro och arbete (ibid). Vi delar Floridas definition av begreppet och tolkar det som en klass med kreativa, unga, högutbildade och entreprenörsinriktade invånare som bidrar till en positiv utveckling av ekonomin. “OFFENTLIG PLATS” är enligt Nationalencyklopedin en benämning på bland annat en plats som är tillgänglig för allmänheten. Det kan vara en allmän väg, gata, torg, park eller ett hamnområde som är konstruerat för att användas av allmänheten. Kommuner kan utse anläggningar som offentliga platser för att exempelvis ge plats för lek. För att arrangera offentliga tillställningar behövs det tillstånd av myndigheter (Nationalencyklopedin, odat.c) I följande uppsats kommer offentlig plats att definieras på samma sätt som Nationalencyklopedin har definierat begreppet. Dessutom tolkar vi begreppet offentlig plats som är en plats som sköts av kommunen, gratis att bruka och öppen för alla.. “PLACEMAKING” är strävan mot att göra en plats unik utefter platsens egna lokala förutsättningar och potential (Laurian & Inch, 2018). Begreppet syftar på att skapa en känsla av välbefinnande på en offentlig plats som bidrar till människors hälsa och lycka. De kopplar placemaking till ett “creating a sense of place” (ibid: 276). I denna uppsats definieras placemaking detsamma som syftet med Pixlapiren är, att göra platsen unik och locka människor samtidigt som det är socialt hållbar.. under den senare delen av seklet gått från samhället som kallades för ”fasta modernismen”, som hade en stark känsla av trygghet, säkerhet och stabilitet. Dagens samhälle har övergått till det som han kallar för ”liquid modernity” (Bishop and Williams, 2012). Den flytande fasen tyder på något som inte kan hålla sin form under en längre tid. Fasen karaktäriseras av osäkerhet kring allt möjligt i livet, från det rådande osäkra klimatläget med okontrollerade naturkatastrofer, till förändrade arbetsmarknadsförhållanden. Det är ett steg mot en mer föränderlig värld där man insett att människobyggda strukturer, kanske till och med mänskligheten själv, är mer ömtålig än vad vi tidigare trott (ibid). Den förändrade synen ställer krav på planering och samhällsutveckling. Den kräver en större flexibilitet och en större dynamik av sociala processer i samhället (Oswalt, Overmeyer & Misselwitz, 2013). Inom stadsplanering idag finns det ett brett regelverk att förhålla sig till, dock anser Bishop och Williams att planerna måste vara mer flexibla och kunna anpassa sig efter samhällets utveckling (2012).. Temporära användningar är en växande trend som sprider sig allt mer globalt och som kan hittas inom flera forskningsfält. Det är en trend som har en viktig förankring till västvärldens ekonomiska och politiska utveckling och som drar till sig uppmärksamhet (Mandanipour, 2017b; Bishop and Williams 2012; Colomb, 2012). Trenden har hyllats av den anledningen att den tillför nya modeller av utveckling och alternativa upplevelser av platser (Madanipour, 2018). Temporär användning grundar sig på användandet av en offentlig plats eller ett utrymme under en begränsad tid. Bishop och Williams (2012) definition av begreppet är att temporära användningar framkommer på tomma platser i staden när den växer eller krymper (se figur 12). En annan bild av det temporära i staden presenterar författarna Oswalt, Overmeyer och Misselwitz i boken Urban Catalyst (2013). Boken har undersökt vilken potential temporär användning har som en motor till urban förändring. Den gör även ett försök att öppna upp debatten kring strategier. En avgörande faktor i förändringen av samhället är av ekonomisk sort är bland annat finanskrisen år 2008. Finanskrisen kan förklaras med hjälp av ojämn ekonomisk utveckling, som är i huvudsakliga drag skapad av kapitalismens konstanta driv för ekonomisk tillväxt genom utnyttjandet av kreativitet samt dess ständiga sökande efter nya marknader som skapar en konkurrenskraftig miljö (Coe, Kelly & Young, 2013). Detta går i en cykel. När ett område med hög utveckling har brist på utrymme att utveckla sig på, finns det ett motsatt område som är stillastående på grund av minskning i investering och ett överskott av utrymme (Oswalt, et al., 2013). Finanskrisens globala påverkan i urban utveckling skapades med hjälp av kapitalismens växlingar i rumsligheten med sin ekonomiska omstrukturering. Därefter bidrog det till det rumsliga förfallet som gav ljus till temporära användningen (Madanipour, 2017). På grund av förändringar i både ekonomiska och sociala strukturer krävs det ett alternativ till den traditionella planeringen som bygger på planer med strikta regler, ett fast sluttillstånd och lite utrymme för anpassning och flexibilitet (Dovey, 2016). Temporär planering är en implementering av modeller där kapitalismens tillstånd, pendlingen mellan hög- och lågkonjunkturer, löser stadens negativa utveckling naturligt efter att lågkonjunkturen är över (Coe, et al., 2013). Temporär planering är ett alternativ och mer flexibel form av urban planering som använder sig av det oplanerade för att fylla ut de tomma ytorna som skapas (Dovey, 2016).. Figur 12. och verktyg i den temporära planeringen. Oswalt et al. (2013) håller med Bishop and Williams (2012) om att temporära användningar i de flesta fall endast existerar under ett begränsat tidsspann. Samtidigt har temporära användandet en möjlighet att påverka och bidra med långvariga effekter på platsen i olika former. Temporalitet i stadsbyggnaden är förutom detta mer avancerad än så. I Sverige är det enligt Plan- och bygglagen 4 kap 26§, PBL, tillåtet till temporära användningar om det som har angetts i detaljplanen inte behöver tas i anspråk direkt. Däremot måste den tillfälliga användningen anges. Tiden för den tillfälliga användningen begränsas till maximalt 10 år. Tiden börjar räknas från att planens genomförandetid har börjat att gälla (Plan- och bygglag [PBL], SFS 2010:900).. Olika tillvägagångssätt för att implementera flexibilitet i rumslig produktion kan enligt Madanipour anta fyra olika former: prisjustering, minskning av utbud, förändring av markanvändning och tillfällig användning av utrymme. Temporär användning av utrymme är däremot det bästa instrumentet för att fylla det tomma utrymmet med motiveringen att det är en tillfällig lösning under tiden det inväntas en vändning till högkonjunktur (Madanipour, 2018).. 3.1.1 ETT SAMHÄLLE I FÖRÄNDRING. Temporära användningar har alltid funnits i staden (Stevens, 2018), då staden alltid är i ständig förändring och ingenting egentligen är permanent. Det är enligt Florida (2003) samt Kohutek & Kamleithner i Urban Catalyst (2013) en övergripande samhällsfråga, där samhället har gått från industriella organisationssystem, ett slags industrisamhället, till system som baseras på kunskap, innovation och kreativitet i ett slags kunskapssamhälle. Det är inte förrän på senare tid man har upptäckt betydelsen av det temporära användandet i vårt samhälle.. Globaliseringens ojämna utveckling är av stor betydelse för att förstå industrialiseringen och avindustrialiseringen i främst Europa som har kommit att påverka de sociala, ekonomiska och rumsliga strukturerna i urbana områden. Sedan slutet på andra världskriget har stora delar av stadskärnor i välbärgade industrialiserade länder i Europa gått ur bruk. Detta beror på en rekonstruktion av många viktiga industrier som på grund av sökandet. Under de senaste decennierna har livsstilen ändrats. Det har haft en effekt på planering i den mån att användandet av temporär användning har ökat. Sociologen Zygmunt Bauman hävdar i The Temporary City att människan 26. 27.

Temporalitet och social hållbarhet från brukares &amp; utvecklares perspektiv - En fallstudie av den temporära Pixlapiren i Helsingborg

Temporalitet och social hållbarhet från brukares & utvecklares perspektiv - En fallstudie av den temporära Pixlapiren i Helsingborg