Malmö högskola
Lärarutbildningen
Historievetenskap och lärande
Examensarbete
10 poäng
Manligt och kvinnligt samt förekomsten av andra nationer i
svenska historieläroböcker
Male and female and other nations in swedish history textbooks
Camilla Johansson
Sofie Svensson
Lärarexamen 140 p
Historievetenskap och lärande Ht -2008
Examinator: Mats Greiff
Examinations datum: 2008-10-01 Handledare: Johan Lundin
Innehållsförteckning
Sammanfattning...4
Inledning………..6
Frågeställning och Syfte……….7
Metod och material……….8
Teori………11 - Forskningsläge……….11 - Synen på historia………..11 - Läroböckerna………...13 - Innhållet i undervisningen………...14 - Mångkulturellt samhälle………..15 - Forskningsresultat………17 - Kvinnor i historien………...18 - Kvinnorna i historieundervisningen……….18
- Betydelsen av att ha kvinnohistoria i undervisningen………..19
Undersökning………..21
- ”Ur folkens liv” 1969………21
- ”Ur folkens liv” 1974………23
- ”Ur folkens liv” 1985………24
- Lärobok: Historia del 2 – 2003……….25
- Jämförelse – kvinnligt och manligt ……….. 26
- Illustrationer………..28
- Sammanfattning män och kvinnor………29
- Jämförelse – andra länder än Sverige ………... 29
- Diskussion kring läroboks undersökningen……….………. 30
Sammanfattande analys……….33
Slutsats……….36
Tabeller
Tabell 1: Benämning av kung och drottning………...28 Tabell 2: Sammanställning av förekomsten av manligt och kvinnligt……… …..30 Tabell 3: Sammanställning av olika länders förekomst……… 32
Sammanfattning
Syftet med arbetet är att undersöka hur stor plats kvinnor och män samt andra länder än Sverige har fått i historieläroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare år. Vi undersökte böcker från fyra olika årtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta på hur ofta de olika läroböckerna tog upp pronomen som syftade på kvinnor och hur många gånger det förekom pronomen som syftade på män. På samma gång ville vi se hur de olika könen framställs och om där finns någon skillnad dem emellan.
I undersökningen kring andra länder ville vi få fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker. En central del av analysen var att se om de olika läroböckerna skilde sig åt.
Huvudresultaten är att det har skett en förändring när det gäller genus, genus i form av män och kvinnor, i läroböckerna. Detta kan man se genom att det har förekommit en ökning av kvinnliga pronomen från bok till bok. Denna förändring är inte så stor mellan de tre första böckerna men i boken som ligger närmast i tiden kan man se en relativt stor ökning i förhållande till de andra. Resultatet av undersökningen kring olika länder blev inte den samma som i undersökningen av manligt och kvinnligt. Här har det inte förekommit någon förändring i läroböckerna; andra länders historia får inte något större utrymme i någon av böckerna.
Abstract
The purpose of this project was to examine the emphasis place on women, men and other countries than Sweden has may in history textbooks and the history education for the compulsory education’s earlier years. We looked in books from four different decades. An important part of the survey became to look on how often the different textbooks took up pronomen as aimed on women and how many aisles where occur pronomen as aimed
on men. At the same time, we wanted to see how the different sexes is produced and about where there are differences between them.
In survey around other countries we wanted to know how often they were taken up and in which contexts it happens. A central part of the survey was to see if the different textbooks were different from each other.
When our survey was clear the result became that it has been a change when it comes to genus, genus in the form of men and woman, in the textbooks. This can one see through that it has occurred an increase of the female sex from book to book. This change is not so big between the three first books but in the book that lies nearest in time can one see a relative big increase in relation to the other books. The result of the survey concerning the other countries did not become the same as in the survey of men and women. Here it has not occurred any changes in the textbooks; other nation’s history does not somewhat bigger scope in none of the books.
Inledning
I takt med samhällets förändringar förändras även undervisningen i skolan. Detta gör lärarutbildningen till en del av samhällsförändringarna. Med förändringar menar Kenneth Nordgren politiska och kulturella uppfattningar samt befolkningsutveckling och den ekonomiska konjunkturen. Vidare menar han att detta vävs samman och bildar de värderingar och den kunskap som anses vara grundläggande.1
Gunnar Richardson skildrar förändringen genom att jämföra det förindustriella samhället med det industrialiserade. Enligt honom hade skolan i det förindustriella samhället en ganska obetydlig roll om man jämför med vad den har i ett industrialiserat, rörligt samhälle, där det ständigt pågår förändringar.2 Utifrån att vi lever i ett samhälle där vi
känner av de ständiga förändringarna som påverkar oss både som privatpersoner och som pedagoger instämmer vi med hans teori.
Nyckelord
Kvinnligt , manligt , länder, läroböcker.
1 Nordgren, Kenneth, Vad är en god historielärarutbildning? Ett historiskt perspektiv i Karlsson,
Klas-Göran & Zander, Ulf., Historien är nu- en introdiktion till historiedidaktiken, Lund 2004:335
Frågeställning och syfte
Syftet med vårt arbete är att försöka se hur ämnet historia har förändrats över tid. Vi utgår från att läromedlen, i vårt fall böckerna, speglar sådana förändringar. Vi har avgränsat oss till att studera två aspekter. För det första hur och i vilken omfattning män och kvinnor skildras, detta är intressant då det är aktuellt i dagens samhälle. För det andra hur och i vilken utsträckning andra länder än Sverige berörs. Detta är för oss intressant eftersom vi idag lever i ett samhälle som blir alltmer mångkulturellt. Vi vill ha svar på detta eftersom vi själva tycker att i takt med att samhället förändras påverkas även undervisningen i skolan. Vi tror också att just ämnet historia är ett sådant ämne som kan komma/ har kommit att påverkas ganska mycket. Detta tror vi eftersom i takt med invandringen till Sverige får vi även fler kulturer i landet och flera olika historier från människorna som kommer hit från andra länder.
Detta bör påverka undervisningen i historia då det inte bara är den svenska historien som finns i klassrummen utan också historia från andra länder. Detta bidrar till att vi inte på samma sätt kan använda oss av läroböckerna som underlag i undervisningen eftersom det i dagens klassrum finns en mångkulturell historia. Idag är det inte bara den svenska historien som är den självklara då det är viktigt att få varje elev att känna sig som en del av undervisningen.
Vi tycker även att genusperspektivet i takt med samhällets förändring, borde ha fått ett större utrymme i undervisningen eftersom det idag pågår debatter kring detta. Eftersom utbudet av läromedel i historia är stort har vi valt att söka våra svar i ett specifikt valt band.
Vår frågeställning blev utifrån detta:
På vilket sätt har en viss lärobok i ämnet historia förändrats från 1960 till 2000- talet utifrån ett genusperspektiv rörande manligt och kvinnligt?
Metod och material
I vårt arbete har vi använt oss utan både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden passade vår undersökning eftersom den är formaliserad, strukturerad och kontrollerad av forskaren. En kvantitativ metod innebär beskrivning och förståelse där man intressera sig av sammanhang och strukturer. En stor anledning till att vi har valt att arbeta med denna metod är att vi i arbetet har försökt beskriva och förklara, utifrån den information som vi fått ur läroböckerna. Utmärkande drag för denna metod är att den intresserar sig för den gemensamma, det genomsnittliga och representativa. Detta är något vi gjort i vår undersökning då vi har räknat de gemensamma benämningarna på manligt och kvinnligt i läroböckerna för att se den genomsnittliga förekomsten.
Eftersom vi i den här undersökningen letade efter antal ord som var syftade till de olika könen och orden som var relaterade till andra länder blev en kvalitativ metod också användbar. Den kvalitativa metoden syftar på att man intresserar sig för det säregna, det unika eller det som kan vara avvikande. 3
Vår första tanke var att samla in information från olika lärare angående deras syn på dagens historieundervisning gentemot hur den var förr. Vi hade som tanke att denna hade förändrats avsevärt på grund av nytt historiematerial, nya lärare då man numera är ämneslärare samt nya elever med olika etniska bakgrunder och religion. Vi beslöt oss för att göra en enkät med ett par frågor gällande detta. Problemet uppstod när endast ett fåtal lärare svarade på denna vilket gjorde att vår enkät blev för tunn och att vi inte kunde bygga vår uppsats på dem.
Vi valde istället att titta på materialet lärarna använder i sin historieundervisning, läroböckerna. Här skulle vi titta efter förändringar i böckernas innehåll såsom fakta om människorna och miljön. Vi har under arbetets gång stött på en del problem när det kom till materialet. Att söka efter gamla grundskoleböcker var svårare än vi trodde då det inte finns så många bibliotek eller förlag som har sparat på dessa.
3 Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvanitiativa
Universitetsbiblioteken är de enda bibliotek som har alla böcker arkiverade men även här dök det upp en del problem. För att få tag på gamla läroböcker räckte det inte med kunskap om förlag utan man måste även veta vad läroboksförfattarna heter. Denna kunskap hade inte vi och att få hjälp med detta visade sig inte vara lätt. Vi tog kontakt med olika bokförlag men de kunde inte hjälpa oss, varken med gamla läroböcker eller med läroboksförfattare. På universitetsbiblioteket i Lund hade man inte heller några namn att ge oss vad gäller författare av läroböcker i historia.
Utifrån de problem som vi beskriver ovan var det inte lätt att bestämma vilken lärobok vi skulle använda i vår undersökning. Vi beslöt oss till sist för en som hade funnits med länge; Ur folkens liv. Vi hittade efter en del letande böcker från 60-, 70- och 80- talen. Anledningen till att vi valt de här tre böckerna är för att de har använts flitigt under den tiden vi valt att titta på. Det fanns andra böcker, men inte några som var från en och samma serie och som sträckte sig ca 20-30 år tillbaka i tiden. En fördel med de läroböcker vi valde är att det var en till två författare, som skrivit dessa. Detta underlättade eftersom skillnaderna i böckerna var lättare att upptäcka.
Vi valde även en lärobok inom historia från 2003. Denna bok kommer inte från samma förlag som de tidigare eftersom detta förlag inte kommit med några nya utgåvor. Vi ville ha med en lärobok från idag eftersom vi ville se förändringen i böckerna och valde därför den nyaste boken inom historia som fanns tillgänglig.
Med böckerna jobbade vi på följande sätt: Vi läste igenom dem för att få ett grepp om vad de innehåller och hur de är uppbyggda. Vi valde att lägga fokus på genus, i form av manligt och kvinnligt samt olika länder.
Vi tittade också på vilken historia som togs upp, med detta menar vi om böckerna tar upp samma tids epoker eller om de har valt olika. Anledningen till att vi valde att lägga fokus på manligt, kvinnligt samt olika länder var framför allt för att vi anser att det är ämnen som är aktuella i dagens rörliga samhälle där politiska och kulturella aspekter ständigt påverkas och därav förändras. När detta var färdigt jämförde vi de olika böckerna för att se vad som skilde dem åt, om det fanns någon markant skillnad eller inte? Förutom
läroböckerna tittade vi på hur forskningsläget såg ut. Vilka undersökningar har gjorts inom detta område? Hur ter sig dessa?
När vi jämförde läroböckerna tittade vi på hur mycket det stod skrivet om kvinnorna och vad som stod skrivet om dem. Vi tittade även på om kvinnorna var subjekt eller objekt, om det fanns mycket skrivet om dem och om det fanns bilder på dem. Vi gjorde detsamma med männen och jämförde resultaten.
För att få en bild av hur de olika länderna framställdes i läroböckerna valde vi att titta efter hur ofta och på vilket sätt det förekom andra länder utöver Sverige.
Vidare använde vi oss av litteratur inom historia som Historien är nu- en introduktion till
historiedidaktiken ( Klas- Göran Karlssons och Ulf Zander), Historiedidaktik (Karlegärd,
Christer & Karlsson Klas- Göran), Historieundervisningens byggstenar - grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik (Adler Hermansson, Magnus) och Historiebruk- att använda det förflutna (Aronsson, Peter) då dessa tar upp mycket kring historia och vilken
historia man idag använder sig av i skolan. Dessa böcker passade till vår undersökning eftersom de speglar hur undervisningen såg ut förr och hur den ser ut idag.
Andra böcker som vi använde oss av var Svensk utbildningshistoria (Richardson, Gunnar), Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvanitiativa metoder ( Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt) samt en del artiklar från Skolverkets hemsida på internet. Vi använde oss av dessa då vi ansåg att de var relevanta för arbetet.
Teori
Forskningsläge
När vi tittar på forskningen kring vår undersökning så finns där en hel del att gå på. En förklaring till detta kan vara att historia i sig utgör ett grundläggande omfång av det som är människors liv. Vi bär alla en historia som vi inte kan bli av med, hur gärna vi än skulle vilja.4 Detta betyder givetvis inte att alla har en gemensam syn på hur historia ska
levereras eller hur det har levererats. Vi ska i detta avsnitt försöka visa på en del teorier som har förts fram i forskning kring ämnet historia.
Synen på historia
Historia har inte alltid varit ett ämne som har fått särskilt mycket uppmärksamhet. I Sverige var historia förr ett ämne som man endast studerade vid särskilda tillfällen där endast de professionella berördes. Historia sågs endast som något som hade hänt i det förflutna och varför skulle det läggas tid på det när fokus kunde läggas på att lära sig om nuet. Det var viktigare att lära eleverna om framtiden och hur de skulle bli bra medborgare i sitt samhälle än att försöka få dem att förstå att dåtid och nutid är två tidsbegrepp som i allra högsta grad är sammankopplade.
Självklart fanns det lärare som inte delade åsikten om att dåtid var något som inte var relevant i nutidsfrågor. Dessa ville såklart visa att historia var något som var till nytta för samhället men de fick inget stöd från de professionella historikerna och detta berodde på det som nämndes tidigare att historia var något som man ansåg endast skulle studeras vid särskilda tillfällen och som ett led av detta var avståndet mellan skola och högre inrättningar, till exempel universitet, väldigt stor.5
I dag är undervisningen i historia något som är utforskande och granskande, det viktigaste är att eleverna ska kunna förklara och förstå och inte att de ska bestämma historiens plats i samhället. 6 Peter Aronsson säger att vi idag måste lära oss om det förflutna för att
kunna förstå det som sker nu och möjligtvis även det som kommer att ske i framtiden.
4Karlsson, Klas-Göran, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf,
Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, Lund 2004:21
5 Karlsson, Klas-Göran, 2004:22-25 6 Karlsson, Klas-Göran, 2004:33
Det som har hänt tidigare är betydelsefullt för oss eftersom det tillhör vår gemensamma mänsklighet.7
Sverige har idag ingen utmärkande syn på ämnet historia, det finns inga handlingar som säger hur historieundervisningen kommer att utvecklas. Skolans styrdokument säger bara att eleverna ska vara med och påverka med den kunskap som de redan har. Det är viktigt att vi låter våra elever titta på historien utifrån olika perspektiv. 8 Detta är en följd av att
vi idag förstår att elevernas kunskap kommer från många olika källor. Under senare år har didaktisk forskning visat oss att förmedling av historia till stor del sker utanför skolan. Film, böcker och spel påverkar i stor utsträckning elevernas historiemedvetande. 9
Historiedidaktiker idag ägnar sig mycket mer åt den historia som sker utanför skolan, till skillnad från de didaktiker som var verksamma under 1960- och 70 – talen.10
Eftersom det idag läggs en ganska stor vikt på den historia som sker utanför skolan så betraktas inte längre skolan som någon privilegierad miljö för att skapa ett historiemedvetande. Detta påverkar i sin tur på vilket sätt man ser på och förhåller sig till historieundervisningen i skolan. Om man ser det som att det är skolans uppgift att vidareutveckla och arbeta med elevernas historiemedvetande är det också viktigt att undervisningen verkligen tar hänsyn till den historia som eleverna känner till och brukar utanför skolan. Skulle undervisningen inte ta hänsyn till denna historia så finns där en stor risk att ämnet historia ses som mindre viktigt för vår tids elever. 11
7 Aronsson, Peter, Historiebruk – att använda det förflutna, Lund 2004:79
8 Hermansson Adler , Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik, Malmö 2004:48
9 Ammert, Niklas, Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i läroböcker för
grundskolan i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf, Historien är nu – en introduktion till
historiedidaktiken, Lund 2004:273-274
10Jensen, Bernard Eric, Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik i Karlegärd, Christer
& Karlsson, Klas-Göran, Historiedidaktik, Lund 1997:49
Läroböckerna
Förr var undervisningen i skolan mestadels styrd utifrån läroböckerna, så även i historieundervisningen. Det var till och med så i de allra flesta fall att läroboken utgjorde det totala lektionsunderlaget. Idag är det mer vanligt att läroböckerna används som ett kompletterande underlaget. Trots detta finns det forskare som anser att läroboken är en av de ram- faktorer som influerar och styr undervisningen mest.12 Det finns forskning som
visar att läroboken styr undervisningen och att den har en central roll i undervisningsunderlaget, speciellt i ämnet historia.13 Detta är en aspekt som man kan ta
till sig på olika sätt. Läroboken kan ha övertaget på både ett negativt sätt och ett positivt. Det är bra och viktigt för eleverna att kunna läsa historiska texter, men om undervisningen endast höll sig till läroboken skulle eleverna inte få möjlighet att utveckla sina egna tankar och framföra sina egna erfarenheter, det vill säga sitt historiemedvetande. Därför är dagens historieböcker ofta uppbyggda på ett sätt som ska få eleverna möjlighet att utveckla sin kunskap i ett aktivt sammanhang.
Texten i läroboken ska, enligt Magnus Adler Hermansson, samtidigt som den förmedlar fakta också ge eleverna en känsla av inlevelse och berätta något som får dem att inbjudas till något nytt.14
Som tidigare nämnts, ger dagens läroböcker i historia med hjälp av berättelser och utvärderingar, möjlighet för eleverna att fördjupa sitt historiemedvetande. Detta är inget som händer av sig själv. För att detta ska bli möjligt måste läroböckerna kompletteras av lärare som kan uppmuntra eleverna att tänka fritt och granskande, analysera och sätta samman händelser från dåtid till saker som sker idag.15
12 Hermansson Adler , Magnus, 2004:49-50 13 Ammert, Niklas, 2004:274
14 Hermansson Adler , Magnus, 2004:50-51 15 Ammert, Niklas, 2004:286
Läroboken är kanske än idag en av de viktigaste underlagen i historieundervisningen men den största källan till elevernas förkunskaper kommer hemifrån. Det är där hemma som eleverna får sin bakgrund, det är där det pratas om den egna historien. Det är också där hemma som tillgången till TV, filmer, Internet är störst och därifrån får de en stor förkunskap.16 I en undersökning som Sture Långström gjorde år 2001, angående
ungdomars syn på historia, frågade han dem på vilket sätt de bäst tyckte om att möta historia. Svaret visade att läroböckerna låg långt ner på lisan, medan bio, historiska fakta program, museer, historiska platser och andra vuxna, som inte är lärare, var det svar som låg högt på listan.17
Magnus Adler Hermansson antyder att det förr inte fanns samma tillgång till dessa medier som det finns idag. Eftersom dokumentärfilm och musik till viss del kan fördjupa de historiska kunskaperna kan dagens tillgänglighet till olika medier ha förändrat elevers förkunskaper om man jämför med förr. Med dokumentärfilmer menar Adler historiska filmer som visar den aktuella händelsen, exempelvis filmer som visar Hitlers frammarsch. En skillnad mellan att läsa en text och se eller lyssna till en berättelse är att i film och musik är det inte bara en berättelse om det som hände utan den skildrar även den tidens syn på händelsen. Detta kan ge en djupare förståelse av dåtiden.18
Innehållet i undervisningen
Innehållet i historieundervisningen måste ha förändrats om vi utgår från forskningsläget. Förr präglades undervisningen av att skolan skulle skapa en nationell identitet som var byggd på det svenska folkets historia.19 Här var det inte fråga om att förstärka och
utveckla elevens egna historiemedvetande.
16Mellberg, David, Det är inte min historia! En studie av historieundervisning i ett multietniskt samhälle i
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf, Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, Lund 2004:326
17 Schüllerqvist, Bengt, Svensk historiedidaktisk forskning. Uppsala 2005:31 18 Hermansson Adler, Magnus, 2004:143
Staten påverkar fortfarande innehållet i skolundervisningen men sättet de påverkar på har förändrats. Tidigare rörde det sig om en detaljerad kontroll över undervisningen men nu handlar det om att påverka så att alla skolämnen utvecklar demokratin.20
Precis som i alla skolämnen har staten även varit med och påverkat ämnet historia. Från det att folkskolereformen tog fart i mitten av 1800-talet tills det att det i början på 1900-talet blev ett genombrott för källkritiken var syftet med historieundervisningen att fostra och disciplinera eleverna och detta på initiativ från den svenska staten.
Idag vill politikerna att historieundervisningen ska ge eleverna mening och den ska vara begriplig för alla, trots att dagens skola fortfarande har till syfte att med hjälp av undervisning fostra och lära.21 I Sverige har skolorna skyldighet att följa läroplanerna och
i dessa uttrycks mål som säger att historieundervisningen i skolan ska ”sträva efter att
eleven förvärvar ett historiemedvetande som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap för framtiden.” Detta gäller både för
grundskolan och för gymnasieskolan.22
Något som har och fortfarande påverkar undervisningen i skolan är den utbildning som lärarna får. Lärarutbildningen är en del av samhällets förändring, det vill säga den påverkas i följd av hur samhället utvecklas. Befolkningsutveckling och ekonomiska faktorer går hand i hand med politiska och kulturella inställningar om vad som är viktig kunskap och vilka värderingar som anses vara primära.
Eftersom staten gärna vill vara med och påverka så att kan den genom att styra lärarutbildningen påverka skolans arbetsformer och inriktningar. 23
Mångkulturellt samhälle
En stor anledning till att vi i dagens skola borde lägga stor vikt på elevens eget historiemedvetande är för att vi i Sverige lever i ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att många elever i våra skolor har utländsk bakgrund och de har tillgång till en annan kultur och en annan historia än den svenska. Vi måste därför försöka att se till att
20Hermansson Adler , Magnus, 2004:52 21 Hermansson, Adler, Magnus, 2004:52-53, 56 22 Ammert, Niklas, 2004:273
alla elever, oavsett kulturell bakgrund, får tillgång till sin egna samt de andras historiska bakgrund.
Även om det är lätt att se det som en positiv sak att eleverna i skolan skulle få chans till en bredare undervisning i historia så finns det även en baksida när det kommer till detta. Många lärare har en speciell syn på vad innehållet i historieundervisningen ska vara. Denna kan vara att det ska undervisas de historiekunskaper som finns skrivet i läroböckerna vilket inte medför någon större internationell historia.
Detta kan vara negativ när det i skolan och klassrummen blir vanligare och vanligare att det sida vid sida finns olika historiekulturer. På skolor med stor variation av kulturer, då speciellt i storstäderna, är det inget ovanligt att det till exempel finns både israeler och palestinier i samma klass och detta kan i vissa sammanhang utlösa en kraftig ordväxling dessa parter emellan. Här är det mycket viktigt att historieläraren har kunskap om de olika historiekulturerna.
Det är också viktigt att skolan har gett de andra eleverna, de som inte är inblandade i meningsutbytet, tillräckligt med kunskap om de olika kulturerna för att det inte ska börja råda antisemitism.24 Det är även viktigt att ge eleverna en bredare kunskap om olika
kulturer så att till exempel en konflikt mellan två olika folkgrupper och skillnaden mellan dessa förstås av andra.
Som historielärare idag bör man ha inblickar i hur olika historiekulturer skapas. Enligt Kenneth Nordgren bör historielärare också veta hur historia kan påverka människors medvetande och identitet och vidare ska dagens historielärare ha kunskap om hur historia används i olika sammanhang. 25 Han menar, att historielärarnas kunskaper om olika
historiekulturer är något som man inte ser ute i verkligheten, det vill säga, det är så det bör vara men som det inte är.
24 Mellberg, David, 2004:317-318 25 Nordgren, Kenneth, 2004:335
Forskningsresultaten
Historiesynen och historieundervisningen har förändrats under årens lopp. Dagens synsätt är inte alls den samma som den var förr. Behov av att tänka fritt och själva kunna analysera den information vi får genom olika medel är nu viktiga då vår läroplan målsättning idag säger att eleverna ska kunna se ur olika perspektiv och att händelser kan tolkas på olika sätt.26 Detta medför att eleverna ska kunna bearbeta texters innehåll och
tolka de på olika sätt och se det hur olika synvinklar.
En viktig förklaring till att historieundervisningen faktiskt förändras hela tiden är att Sverige idag är en mångkulturell stat där många olika nationaliteter lever sida vid sida. Av denna anledning kan vi inte idag förhålla oss till att enbart lägga vikt i den svenska historien.
Alla förändringar medför dock inte alltid något positivt. När det kommer till det vi nyss nämnde, vårt mångkulturella samhälle, fungerar inte en traditionell undervisning och därför är det viktigt att lärarna i historia får kunskap om många kulturers historia.
Anledningen till att de traditionella undervisningsmetoderna inte fungerar handlar inte om att dessa inte fyller sin funktion, utan att de inte uppfyller målen. I kursplanen i historia för grundskolan står där att historia skapas varje dag i små och stora sammanhang och att eleverna har själva med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia.27 Med detta ser man betydelsen av att undervisa en mångkulturell historia för att
alla elevers historiemedvetenhet skall tillgodoses.
Statens påverkan av historieundervisning är fortfarande en central punkt precis som den var förr. Skillnaden är att staten idag inte går in och i detalj bestämmer hur undervisningen ska ske utan den ger bara en rad riktlinjer.
26 Lpo 94
27http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3884&ex
Kvinnor i historien
Kvinnor är inte helt osynliga i historien. Dom finns med men i historieskrivningen lyfter man inte fram dem på samma sätt som man gör med männen. När kvinnorna dök upp var detta långt senare än männen. I Peter Aronssons bok berättar han om kvinnor inom litteraturhistorien. Han skriver att kvinnorna inte varit helt osynliga inom denna genre men de har under en lång tid blivit förvisade till marginaler och fotnoter. Aronsson skriver också om skillnaden mellan kvinnor och män hur de skriver sina romaner. Kvinnorna har en mindre fientlighet mot främmande folk och kulturer, kvinnorna skrev i större omfattning om privata miljöer där kvinnor spelar en större och mer aktiv roll i handlingen. I dessa skildringar är beskrivningen av kvinnor mindre nedlåtande än hos manliga författare och i dessa böcker kunde även männen framstå som det bristfälliga könet.28
Kvinnorna i historieundervisningen
I boken Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik står där:
”nu styr inte det vetenskapliga perspektivet innehållet i historieundervisningen utan nu är det även elevernas intressen och behovet av en historisk bakgrund till dagsaktuella händelser som påverkar innehållet”29
Vidare säger bara kursplanen att eleven ska vara med och göra historia genom att medvetet påverka omgivningen med sina kunskaper, de ska vara medvetna om att historia är strängt orsaksbunden.30
Läroböcker, som det inte finns så mycket skrivet om kvinnor i, har kommit för att vara ett styrmedel. Innehållet i läroböckerna kan användas i historieundervisningen men med detta menas inte att man är skyldiga att göra det. Dock är det så att alla lärare använder sig av dem vilket medför att kvinnornas historia faller bort.31
28 Aronsson, Peter, 2004:126-127 29 Hermansson Adler, Magnus, 2004:19 30 Hermansson Adler, Magnus, 2004:48 31 Hermansson Adler, Magnus, 2004:49
Däremot står det i Lpo 94 och Lpf 94 att undervisningen måste präglas av jämställdhet i olika avseende och kursplanen i historia för grundskolan nämner uttryckligen att ”ämnet belyser hur villkoren för kvinnor, män och barn – liksom för olika samhällsklasser och etniska grupper - har påverkats i historiska skeenden” 32
Det finns böcker som endast belyser kvinnorna i historien samt böcker som belyser kvinnor, barn och familjen i historien och detta kan vara ett alternativ till läroböckerna. Det var först under 1960-1970 talet som historieforskningen i Sverige lyfte fram ett kvinnligt perspektiv. Då hade den begynnande kvinnorörelsen säkert drivit på utvecklingen, vilket gjorde att kvinnohistorien sedan etablerades på de svenska universiteten på 1980- talet. De menar att kvinnohistoria även blir genushistoria. Att ha kvinnohistoria i undervisningen, sett ur ett kvinnoperspektiv, kan bidra till många kritiska perspektiv. Utgångspunkten i denna undervisning är att visa att kvinnans betydelse i historien såsom inom politiken, det sociala samt det ekonomiska.33
Betydelsen av att ha kvinnohistoria i undervisningen
Ulf Zander har en teori där han pratar om identifikation. Han pratar om att vi har olika sätt att identifierar oss med vår historia beroende på våra olika bakgrunder. Vidare skriver han att i ett nytt mångkulturellt samhälle växer det fram frågor kring vad det innebär att vara svensk och icke svensk vad finns det för likheter eller olikheter i att identifiera sig med historien34. Att ha med sig detta i ryggraden, att alla behöver ett
identifikationsobjekt, gör att man som lärare måste se till alla elevers behov. Att ha lektioner där elever tvingas ta ställning och argumentera utifrån ett kvinnohistoriskt perspektiv kan förmedla kunskap och utgöra ett möjligt moraliskt identifikationsobjekt samt bildar en moralisk grund byggd på personliga värderingar.
Här ska man försöka undvika att se det ur ett tidigare manligt och intentionalistiskt betraktelsesätt, där mannen ensam skapat sin historia med hjälp av en obändig vilja. Man
32 Hermansson Adler, Magnus, 2004:172 33 Hermansson Adler, Magnus, 2004:173
34 Zander, Ulf, Historia och identitetsbildning i Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran,
tvingar fram en orskasanalys och en beskrivning av kvinnornas betydelse och säkrar då ett kvinnoperspektiv i undervisningen.
Vikten av betydelsen av att undervisa kvinnohistorien i skolan, för elevernas identifiering, skriver Ulf Zander vidare om i boken Historiedidaktik. Han skriver om betydelsen av arvet, historien, från det förflutna självt och bruket av denna historia. Detta gör att man kan se sitt egna tillstånd, identitet, och gör att man kan aktivt bearbeta och medvetengöra denna, identifikation. Ulf Zander betonar att människans fysiska och mentala arv som lämnats kvar av det förflutna sätter gränser för såväl kultur- och ideologiproduktionen och identifikation.35
Vidare skriver David Mellberg i Historien är nu att historiedidaktisk teori utgår från att historia är en dubbel tankeoperation. Detta återspeglas i Kierkegaard- citatet ”livet måste
levas framlänges men förstås baklänges”. Historia handlar inte bara om att förstå
historien utan också om att förstå hur vi dagligen använder och skapar historia.36
Utan denna kunskap om människans förflutna kan det vara svårt att skapa sig en framtid. Betydelsen av att se historien ur både ett manligt och kvinnligt perspektiv faller sig då ännu mer naturligt för att alla elever ska få samma förutsättningar och samma grund att bygga vidare på.
35 Zander, Ulf, 2004:97 36 Mellberg, David, 2004:330
Undersökning
Vi har läst igenom våra tre utvalda läroböcker och tittat på vilket sätt män och kvinnor samt andra länder framställs i texterna. Vi började med att mäta manligt och kvinnligt genom att läsa böckerna noggrant och räkna hur ofta män respektive kvinnor nämns. Vi har letat efter ord som kännetecknar de båda könen, till exempel han/hon, flicka/pojke, piga/dräng etc. I undersökningen av de två olika könen har vi även jämfört längden på stycken som förekommer i böckerna.
I undersökningen kring andra länder än Sverige har vi valt att i samband med att vi läst böckerna titta på hur de olika länderna beskrivs och i vilken omfattning.
Både i undersökningen av länderna och i undersökningen kring män och kvinnor har vi tittat på hur olika människor gestaltas. Detta har vi gjort genom att se hur de framställs, som subjekt eller som objekt? Det vill säga är de handlande eller icke handlande.
Ur folkens liv 1969
Bokens kapitel är ”1500-talet- Gustav Vasas Sverige”, ”1600-talet- stormaktstiden”, ”Hur ser världen ut”, ”Reformationen”, ”Grekland förr i världen”, ”Det väldiga
romarriket”, ”Det brittiska väldet” och ”Det ryska väldet”. Efter att ha läst dessa kapitel
noggrant står det klart för oss att det kvinnliga könet är underrepresenterat mannen. På 104 sidor förekom kvinnor endast 124 gånger. Det ska poängteras att vi även har räknat alla ”hon” och ”henne”. På samma antal sidor förekom männen, i form av han, honom, kung, pojke etc., 982 gånger. Detta är 858 gånger mer än kvinnorna vilket betyder att kvinnorna verkligen inte förekommer särskilt ofta i jämförelse med männen vilket gör dem till den underrepresenterande gestalten i läroboken. Kvinnorna är till allra största del objekt och sällan subjekt. I denna lärobok är kvinnan subjekt endast i tre avsnitt. På sidan 28 som handlar om drottning Kristina, sidan 41 som handlar om häxor och på sidan 81 som tar upp husmodern. Dessa stycken är inte särskilt långa utan de består bara av ett tiotal meningar. Citatet nedan är tagit ur boken och handlar om Kristina:
Kristina var en lärd och begåvad kvinna, som omgav sig med ett hov av vetenskapsmän och konstnärer. Staten hade ont om pengar, och de ofrälse stånden – präster, borgare och bönder- krävde därför vid en riksdag i Stockholm 1650 att Kristina skulle ta tillbaka de gårdar hon skänkt till adeln. Deras begäran ledde
inte till något resultat, och oron fortsatte i landet. År 1654 nedlade Kristina kronan och lämnade Sverige. Hon övergick till katolocismen och slog sig ner i påvestaden Rom.37
Beskrivning av andra länder än Sverige förkommer 190 gånger i boken. Boken tar upp det stora nordiska kriget vilket innefattar Danmark, Polen och Ryssland. Denna text är kort och innehåller inga beskrivningar kring dessa länder utan de nämns endast vid namn. Det samma gäller Grekland när det i ett stycke tas upp om hur man trodde att världen såg ut.38
Boken tar upp de olika sjöfararna och uppfinnarna, eftersom dessa inte var svenskar får man in en del olika nationaliteter både när det gäller männen och deras resemål. Precis som tidigare är det inte någon detaljerad beskrivning utan endast en benämning på var de olika männen kom ifrån såsom Italien, Portugal, Spanien, Holland, Indien, Australien och Egypten. Ett exempel på detta är när de beskriver Roms historia (sid.93):
”Hannibal var fiende till Rom och så farlig att romarna aldrig glömmer honom. Han kom
från det afrikanskaKargo, som låg på Medelhavets sydkust. Med en stor krigshär tågade Hannibal från Spanien, genom södra Frankrike och över Alperna ner mot Italien.”
Enligt oss visar undersökningen av denna lärobok att författarna inte helt glömt bort att titta på det som inte tillhör det svenska. Författarna beskriver inte de olika länderna och dess befolkning på något diskriminerande sätt, utan där det förekommer en beskrivning så är den framförd på ett, enligt oss, positivt sätt.
37 Eklund, Hidingson, Husén, Thorén, Åberg, Ur folkens liv – lärobok i historia åk5, Örebro 1969:28
Ur folkens liv 1974
Den här boken består av följande kapitel. ”Vad är historia”, ”Förr i världen”, ”I
vikingatidens Norden”, ”Kristendomen kommer till Sverige”, ”Nya riken bildas”, ”Arbete och liv i det medeltida Norden”. Vi gjorde med denna lärobok på samma sätt
som med den första. I denna bok förekommer kvinnorna 124 gånger på 93 sidor. Antalet gånger de kvinnliga orden förekommer är detsamma men antal sidor i boken är färre. Detta visar att kvinnorna nämns lite mer i den här boken än i den från 1969.
Precis som i den förra boken finns det stycken i den här som endast handlar om kvinnor. Dessa finns på sidorna 34, 60 och 74 och heter Kvinnorna, Heliga Birgitta och Kvinnornas liv. Även denna gång utgör inte styckena någon stor del utan endast ett tiotal meningar. Exempel på detta är stycket om Heliga Birgitta.
En av de märkligaste kvinnorna under medeltiden var Birgitta. Hon var dotter till en lagman i Uppland. Birgitta var inte mer än 13 år när hon giftes bort med en ung man som var 18 år. Birgitta fick åtta barn. När hon varomkring 40 år dog hennes man och hon blev änka. Birgitta började nu se syner och höra röster i sitt
inre. Hon var övertygad om att det var Gud som talade till henne. Birgitta var mycket självmedveten (självsäker) och anklagade både kungen och påven i Rom för fel de gjorde. Birgitta fick påvens tillstånd att
bygga ett kloster i Vadstena. Det blev mycket rikt och berömt.39
I den här boken nämndes det manliga könet 890 gånger på de 93 sidorna. Även här kan man se att männen förekommer betydligt fler gånger än kvinnorna och männen blir då de gestalter som utgör den överrepresenterade delen.
Vi vill när det kommer till denna bok nämna att det första kapitlet, ”Vad är historia”, är en sorts introduktion och här är det en farmor som berättar om hur det var förr i tiden. Detta blir en positiv sak för boken då det senare i texterna är männen som till nästan full ut utgör huvudpersonerna.
39 Eklund, Hildingson, Husén, Serdén, Thorén, Åberg. Ur folkens liv- historia för mellanstadiet. Örebro
I den här boken finns det inte något stort utbud på avsnitt som handlar om något annat än det som kan tolkas som svensk historia. Andra länder nämns 43 gånger i denna bok och de som tas upp är Ryssland, Finland, England, Turkiet, Norge, Danmark, Frankrike, Island och Tyskland. Även om det kan se ut som att det är ganska många så har de inte fått någon stor plats i boken. De nämns lite här och var men då i ett svenskt sammanhang. Människorna som ingår i dessa länder beskrivs inte och får därför inte samma utrymme i boken som de människor som tillhör den svenska befolkningen. När de nämns så beskrivs de som lite ”svagare” då det skrivs i boken hur de fruktade de svenska vikingarna och hur de gav vikingarna landområden eftersom de fruktade dem.
Ur folkens liv 1985
Denna bok innehåller kapitel med titlarna ”Historiens väg”, ”i Norden för länge
sedan”,” I vikingatidens Norden”, ”Vad hände under medeltiden”, ”De nordiska rikena blir till”, ”I det medeltida Norden”, ”I det medeltida Europa”, ”Folkungatiden – de tre rikena i förbund”. Dessa kapitel utgör 105 sidor och på dessa förekommer kvinnan 147
gånger. Detta är en ökning av antal ord om vi jämför med de andra två böckerna och antal sidor är också fler. Även om kvinnorna nämns fler gånger i denna bok så är de ändå precis som tidigare underrepresenterade mannen.
På dessa antal sidor finns endast kvinnan i egna avsnitt fem gånger. Dessa avsnitt finns på sidorna 13, 24, 77, 89 och 102 och heter följande. Kvinnorna i byn, Kvinnorna, Den heliga Birgitta, Kvinnans ställning förbättras och Margareta och Kalmarunionen. Så här kan ett stycke se ut:
Det var hövdingens hustru som med trälarnas hjälp skötte gårdarna när mannen var hemifrån. Det var hustrun som hade hand om nycklar och lås till gårdens bodar och förråd. När de rika männens hustrur dog,
fick de redskap, smycken och andra dyrbarheter med sig i graven. Därför vet vi något om hur de hade det under sin livstid. Om trälkvinnornas och de fattiga kvinnornas liv vet vi inte så mycket. Kvinnorna var jämställda med männen i arbetet. De var självständiga och fria och hade en aktad ställning på gården och i
byn. Men det var männen som bestämde det mesta.40
Precis som i de två tidigare böckerna har vi i denna lärobok tittat på hur ofta männen förekommer i form av ord som kung, han, pojke, soldat etc. Resultatet blev att de nämndes 915 gånger på 105 sidor. Även denna gång är skillnaden mellan män och kvinnor tydlig och vem som är den mest förkommande gestalen är väldigt tydligt.
Denna lärobok är uppbyggd på samma sätt som den från 1974 och det gäller även de delar som tar upp annat än svensk historia. Här nämns andra länder 63 gånger. Detta är en ökning om man jämför med boken från 1974. Precis som den boken så nämnts tidigare beskriver man inte människor från andra länder utan den är endast människor från Sverige som beskrivs. De länder som nämns är Danmark, England, Ryssland, Norge, Frankrike, Irland, Island, Finland, Österrike, Tyskland och Estland. Precis som i den förra boken tar dessa inte någon stor plats och utgör inte någon stor del av innehållet.
Lärobok: Historia del 2- 2003
Denna lärobok består av fyra kapitel; ”Forntiden- från samlare till stadsbo”, ”Antiken- i
det gamla Grekland”, ”Antiken- det romerska riket” och ”Medeltiden”.
För att få en uppfattning om hur det ser ut i dagens läroböcker jämfört med de årtal som vi tittat på har vi gjort en mätning av manligt och kvinnligt även i denna bok. På 95 sidor förekom kvinnorna 394 gånger och männen 857 gånger. Detta visar en förbättring när det kommer till kvinnorna. Man tar upp kvinnor betydligt mer i denna bok jämfört med dem andra och ofta skriver de avsnitt som handlar både om män och kvinnor, inte enbart det ena könet som i de tidigare böckerna. Trots detta är männen även här klart överrepresenterade kvinnorna. Ett stycke ur denna bok kunde se ut så här:
Mamman ammade barnet länge, kanske upp till fem år. Det gjorde hon för att ge barnet mat förstås, men samtidigt blev hon inte så lätt gravid igen. Forskarna tror att kvinnor och män för det mesta hade olika arbetsuppgifter. Eftersom kvinnorna födde barn gick de nog inte så långt bort från boplatsen. Kvinnorna hade kunskapen om vilka växter som var ätbara och vad som kunde användas exempelvis till medicin. De plockade ägg, musslor och skaldjur. De jagade också smådjur och fiskar. För männen var nog uppgiften att
tillverka vapen och jaga större djur viktigast. Männen kunde vara borta i veckor, och ibland kom de hem utan ett enda byte. Så kvinnorna hade ansvar för den största delen av familjens mat. Men när männen
lyckats döda ett större djur var det bra, särskilt i kalla klimat. Då fanns det rikligt med kött och av hudarna kunde människorna tillverka varma kläder. 41
När vi räknade orden som syftade på männen i den här boken, tog vi inte med ”bönder” som vi gjort i de tidigare böckerna eftersom det här inte på något ställe var självklart om det rörde sig om män eller kvinnor. I denna bok kunde man inte på samma sätt urskilja vilket kön det pratades om vid sådana benämningar som man tydligt kunnat göra i de andra böckerna. I denna bok var det mer könsneutralt och i de andra mer mansdominerat. När det gäller andra länder än Sverige har vi med denna bok gjort likadant som med de andra, mätt hur många gånger ett annat land nämns vid namn. Resultatet blev 138 gånger. I förhållande till böckerna från -74 respektive -85 är det en ökning men inte i förhållande till den från -69.
Jämförelse – kvinnligt och manligt
I böckerna från 1974 och 1985 finns det avsnitt där den Heliga Birgitta framträder som ett subjekt. När vi jämför dessa avsnitt kan vi se en del skillnader som vi anser är anmärkningsvärda. I boken från 1974 får vi bakgrunden till varför hon är en viktig historisk gestalt medan det i boken från 1985 endast berättas om hennes pilgrimsfärd. Detta är en anmärkningsvärd skillnad eftersom hennes betydelse inte framkommer på samma sätt i den senare boken. I övrigt är avsnitten snarlika, de är nästan exakt lika korta och de tar båda upp hennes förhållande till den kristna tron.
I böckerna från 1969 och 2003 tas inte den Heliga Birgitta upp alls och detta är för att dessa böckers innehåll skiljer sig en aning från de andras.
Drottning Margareta förekommer även hon i böckerna från 1974 och 1985. Dessa två avsnitt är identiska och beskriver Margareta som en intelligent kvinna med en stark vilja. Båda böckerna skriver om hennes framgång med Kalmarunionen som innebar ett förbund mellan de nordiska rikena.
Precis som med den Heliga Birgitta så förekommer inte heller Drottning Margareta i läroböckerna från 1969 respektive 2003.
Vi har även jämfört hur Birger Jarl tas upp i de olika böckerna. I likhet med de två tidigare jämförelserna har vi fått nöja oss med att titta i två böcker, det vill säga den från 1974 respektive boken från 1985, eftersom han varken tas upp i den äldsta boken eller den senaste. I boken från 1974 berättas det om Birger Jarl som en grundläggare till Stockholm, lagstiftare och krigare. I den andra boken nämner man endast honom som en berömd lagstiftare. I båda böckerna tar man upp att han införde en ny arvslag och förbättrade kvinnans ställning. Citatet nedan är taget ur boken från 1974:
Birger Jarl stiftade (införde) en ny arvslag: Först är son och så dotter faders arvinge, son till två lotter och dotter till en lott. Det innebar att döttrarna fick ärva hälften så mycket som sönerna. Den lagen gällde till 1845, då kvinnor fick ärva lika mycket som män. Birger Jarls frihetslagar är berömda. Han höjde böterna för dem som bröt mot bestämmelserna om tingsfrid, kyrkofrid och hemfrid. Han stiftade också en ny lag
om kvinnofrid.42
I dessa jämförelser ser man att det inte finns någon specifik skillnad när personerna ovan tas upp i böckerna även om de är skrivna med tio års mellanrum. Detta tyder på att dessa böcker inte visar någon utveckling när det kommer till genus, i form av manligt och kvinnligt.
När vi tittar i dessa läroböcker ser vi att de kvinnliga gestalterna som skildras ofta, nästan alltid, får sina insatser jämförda med det som männen åstakommit.43
Birger Jarl presenteras som en viktig person i den svenska historien då han framställs som en landsfader som bidragit till stora förändringar för Sverige. Styckena om honom handlar endast om honom själv och tar inte upp några andra personer som möjligvis kan ha funnits vid hans sida. Styckena om Drottning Margareta är skildrade på annat vis där
42 Eklund, Hildingson, Husén, Serdén, Thorén, Åberg. Ur folkens liv- historia för mellanstadiet. Örebro
1974:70
43Berge, Britt-Marie & Widding, Göran, En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker i I
det förekommer andra gestalter som agerat vid hennes sida. Detta får henne, trots att hon framställs som intelligent, att framstå som en ”svagare” person än Birger Jarl.
När vi jämför Drottning Margareta och Birger Jarls utrymme i böckerna har vi kommit fram till att Margareta får anmärkningsvärt mindre utrymme. I böckerna finns där avsnitt som tar upp Margareta som en handlande aktör. Dessa består av 16 respektive 33 rader. Hon förekommer även på fler ställen men då som ett objekt och inte som subjekt. Birger Jarl förekommer som subjekt i längre stycken än Margareta, 41 respektive 88 rader. Även han får utrymme som objekt på en del ställen i böckerna.
När det skrivs om kungar och drottningar i böckerna finns där en likhet när det kommer till hur de benämns. En drottning benämns både som drottning, hon och vid sitt namn och det gör kungarna också. Det finns ingen skillnad på hur ofta variation mellan dessa benämningar görs. Skillnaden ligger i hur långa avsnitten är. Det är längden som utgör den stora skillnaden på kungar och drottningar. Exemplet på detta syns i följande tabell.
Tabell 1: Benämning av kung och drottning
GUSTAV II ADOLF KRISTINA
Kung/Drottning 6 3
Namn/titel 4 1
Han/hon 6 3
Antal rader 33 17
Källa: Ur folkens liv, 1969
Tabellen styrker det som nämndes ovan. Stycket om Gustav II Adolf består av 33 rader och han nämns lika många gånger som kung som han nämns ”han”. Kristinas stycke innehåller 17 rader och där nämns hon också lika många gånger som drottning som ”hon”.
Illustrationer
Bilderna i läroböckerna visar det som står skrivet i texterna vilket medför att det inte finns något stort framträdande av kvinnorna på bilderna. Visst förekommer det kvinnor
på en del bilder men de har ingen framträdande roll i dem. De kvinnor som finns på ”egna” bilder är de som agerar som subjekt i en text, det vill säg de tre som vi tidigare tagit upp, Drottning Margareta, Drottning Kristina och den Heliga Birgitta.
Sammanfattning män och kvinnor
Resultatet av vår kvalitativa och kvantitativa undersökning visar att männen är mer synliga i läroböckerna än vad kvinnorna är. Männen får mer utrymme, både i text och i bilder. De framställs nästan alltid som subjekt och kvinnan blir till största del objekt i den historien som lyfts fram i de böckerna vi använt.
Jämförelse – andra länder än Sverige
Vi har valt att jämföra förekomsten av olika länder genom att titta i de olika böckerna. Vi har valt stycken utifrån gemensamt innehåll och då blev det att vi jämförde Danmark i böckerna från 1974 och 1985 och romarriket i böckerna från 1969 och 2003. Vi kunde inte hitta någon gemensam faktor mellan de fyra böckerna utan vi jämförde de böckerna som var, innehållsmässigt sätt, mest lika.
I styckena om Danmark tar boken från 1974 upp en mer beskrivande bild av landet Danmark, hur det såg ut och hur man bodde mm. Stycket här handlar även om att Skåne tillhörde Danmark och att svenska adelsmän gifte sig med danska adelsdamer och tvärtom, detta gjorde att stormannasläkterna kände att de hörde ihop över gränserna. I boken från 1985 berättas det endast om de danska vikingarna, Harald Blåtand och hans försök att styra det danska riket. Det berättas även om Kalmarunionen och att det var först Drottning Margareta som styrde och att Erik av Pommern sedan tog över. I denna bok får man ingen information om Danmark som ett land och hur det var att leva där. När man tittar på hur romarriket skildras i boken från 1969 och i boken från 2003 ser man en klar och tydlig skillnad. Framförallt kan man se det genom att titta på hur många sidor romarriket tar upp i de båda böckerna. I den tidigare utgör romarriket endast sju sidor men i den senare hela 22 stycken.
I boken från 1969 tas det upp samma saker som i den från 2003 och det rör sig om hur mäktigt Rom var, hur det var att leva i Rom, gladiatorerna och de viktiga
vattenledningarna som romarna konstruerade. Boken från 2003 tar, precis som vi nyss nämnt, samma saker men på ett mer utförligt sätt. Den här boken är skriven på ett mer tilltagande sätt och man får som läsare en tydligare bild av romarriket.
Diskussion kring läroboksundersökningen
I läroböckerna ovan kan vi se att de könsneutrala benämningarna när mänskliga förbindelser framställs exempelvis vikingar, slavar, bönder, köpare m.m. syftar på det manliga könet. Detta eftersom de nämns i sammanhang som krig, erövringar och handel, det vill säga historiska sammanhang som männen har dominerat. Detta visar att kvinnorna i de läroböcker vi har undersökt inte alls finns med i samma utsträckning som männen. Vi kan se att författarna till böckerna tar upp en rad olika historiska händelser utan att alls ta upp ordet ”kvinna” vilket faktiskt är rätt märkligt eftersom kvinnorna också måste ha sysslat med något när männen skrev historia.
De kvinnor som tas upp som subjekt är Heliga Birgitta, Drottning Margareta och Drottning Kristina. Dessa tre kvinnor, tycker vi, utgör en viktig del av historien men ändå så är de styckena som handlar om dessa kvinnor inte alls långa, de är till och med anmärkningsvärt korta. Till skillnad från männen i historien berättas det bara väldigt kort om dessa kvinnor och detta ger ett intryck av att de inte är lika viktiga.
Tabell 2: Sammanställning av förekomsten av manligt och kvinnligt
1969 1974 1985 2003
Män 88,78% 87,77% 86,15% 68,5%
Kvinnor 11,21% 12,22% 13,84% 31,49%
Källa: Ur folkens liv 1969, 1974, 1985 och Historia del 2, 2003
Vi vill med tabellen visa förekomsten av manligt och kvinnligt i procent från de olika läroböckerna. Den visar klart och tydligt att män förekommer oftare än kvinnor. Man kan se en ökning av kvinnornas förekomst för varje bok. Denna ökning sker succsessivt mellan de tre tidigare årtalen medan det har ökat betydligt mer i den senare boken.
Efter att vi gått igenom hur olika länder och dess befolkning tas upp i böckerna ser vi att ingen av böckerna lägger särskilt stor vikt på detta. Boken från 1969 skiljer sig i jämförelse med dem från 1974 och 1985 genom att den har ett annat innehåll.
En anledning till detta är att just den boken riktar sig till årskurs 5 medan de andra två riktar sig till mellanstadiet i allmänhet, vilket kan betyda att de kan vara allt från årskurs 4 till årskurs 6. I detta fall är det antagligen så att det är årskurs 4 med tanke på innhållet i böckerna. Begreppet etnicitet introducerades i Sverige på 1960 – talet i samband med att invandringen då började uppmärksammas av forskare och media.44 Detta kan vara en
annan anledning till att det i just boken från 1969 förekommer andra länder mer än vad det gör i de andra två. Med detta menar vi att det kan vara så eftersom begreppet etnicitet var, när boken skrevs, ett aktuellt ämne.
Vi kan se att böckerna nästan bara tar upp den svenska historien. Detta behöver inte bero på att författarna valt att helt strunta i det utan det kan vara så att de valt att ta upp mer av andra länders historia i böcker som är riktade till äldre elever. I böckerna skildras andra olika länder och folkslag ur ett svenskt perspektiv där Sverige och svensken är subjektet och de andra är objektet.
När vi jämför boken från 2003 med de andra tre kan vi se en viss skillnad både när det gäller de olika länderna samt manligt och kvinnligt. Boken är framförallt skriven på ett helt annat sätt, vilket blir tydligt när man läser den. Till skillnad från de tre tidigare böckerna är denna skriven på ett mycket mer könsneutralt sätt. Istället för att skriva ”han” eller ”hon” använder författarna sig av ord som ”människa” och ”folk”. Vi tolkar detta som att dessa ord syftar på både kvinnor och män i sammanhanget.
När vi tittade på andra länder i denna bok fick vi fram att den hade fler ord än böckerna från -74 och -85 men färre än den från -69. Detta har antagligen med bokens innehåll att göra, den tar upp väldigt mycket om romerska och grekiska rikena, dessa utgör större delen av boken, och i de här avsnitten nämner man inte särskilt många länder vid namn. En annan orsak till detta kan, även i detta fall, vara att boken är skriven på ett annat sätt
44 Runblom, Harald, En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker i” I
och författarna har valt att använda orden ”människa” och ”folk” även i samband med andra länder och folkslag.
Tabell 3: Sammanställning av olika länders förekomst
1969 1974 1985 2003
Nationer 190 43 63 138
Källa: Ur folkens liv 1969, 1974,1985 och Historia del 2, 2003
Tabellen ovan visar hur ofta böckerna tar upp andra länder och folkslag än Sverige. Man ser att det mellan 1974, 1985 och 2003 förekommer en ökning som först är ganska liten men senare rätt så stor. Det som är anmärkningsvärt i tabellen är att 1969 skiljer sig markant om vi jämför de andra tre årtalen. Vi skrev tidigare att ett aktuellt ämne under 1960- talet var etnicitet 45. En tolkning från vår sida är att det är därför detta årtal skiljer
sig markant från 1974 och 1985. Under 2000 – talet har det diskuterats mycket om ett mångkulturellt samhälle, som vi också tagit upp tidigare. Detta kan vara en anledning till att siffran i tabellen som visar läroboken från 2003 även den är mycket högre än de från 1974 och 1985.
45 Runblom, Harald, En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker i” I
Sammanfattande analys
Efter att ha tittat i läroböckerna såg vi att det inte fanns så mycket som skilde dem åt. Detta gäller såväl det kvinnliga och manliga som de olika länderna.
När vi tittade på hur mycket kvinnorna tagits upp fann vi att det generellt i de tre tidigare böckerna bara rörde sig sammanlagt om ett par avsnitt. I dessa var kvinnorna framförallt objekt och utgjorde ingen större roll i det som berättades. Vi kan inte veta vad detta beror på men vi antar att det inte är medvetet gjort utan författarna har valt att berätta om de stora upptäckterna och eftersom det var männen som var iväg och kvinnorna som var hemma har detta blivit resultatet. En annan anledninga kan, enligt oss, vara att genus på 1960, - 70 och – 80 talet inte var ett lika aktuellt ämne som det är idag. De små styckena som tar upp kvinnorna handlar om vad de gjorde i hemmet medans männen var borta. Där kvinnorna nämns mest är när det handlar om häxprocessen eller någon speciell kvinna som utgjort en viktig del av historien, till exempel Heliga Birgitta. Detta ser vi som ett resultat av att det är männen som har varit fått mest plats i den nerskrivna historien. I den senare boken, den från 2003, har kvinnorna fått större utrymme än i de andra tre böckerna. Trots att det fortfarande är männen som har den allra största platsen i denna bok är där ändå en anmärkningsvärd ökning av hur många gånger kvinnor nämns när vi jämför med de andra böckerna.
Som vi nämnt i teorin är betydelsen av identitets delen i kvinnohistoria en viktig del av undervisningen. I denna del av ämnet historia ska eleverna kunna identifiera sig med de karaktärer man tar upp.
Om man då endast tar upp de manliga aktörerna i historia, vilket läroböckerna i historia nästan endast består av, så har flickorna i skolan ingen person de kan identifiera sig med. Vårt resultat av vår undersökning, när det kommer till kvinnor i läroböckerna, tyder på att kvinnorna nästan uteblir helt. Vi ser dock en ökning inom ramen hur många gånger kvinnor nämns i de fyra olika böckerna. Från 1969 till 2003 har det skett en ökning från att kvinnorna nämnts 124 gånger till att de nämns 394 gånger i den senaste boken.
Eftersom det var på 1960 – och 1970 – talet som historieforskningen i Sverige började lyfta fram kvinnorna känns det märkligt att kvinnorna inte fått större plats i läroböckerna från dessa årtionden. Detta kan bero på att forskningen som lyfte fram historien ur ett kvinnligt perspektiv var riktad till att få in kvinnors historia på universiteten.46 En tanke
på att även få in den i de allra lägsta skolåren har antagligen inte varit något som har haft någon omfattande debatt. En annan stor anledning beror på tidsförskjutningen mellan forskning och läromedelsproduktionen. Bara för att det under den här perioden börjades forska kring kvinnor i historien betyder inte detta att de fick någon plats i läromedelen. När det börjar forskas om någonting tar det tid innan den aktuella forskningen etablerar sig i samhället, och i detta fall menar vi läroböcker.
När det kommer till andra länder och dess befolkning har vi inte hittat något i de tre första läroböckerna som tyder på att författarna lagt ner någon speciell tanke på detta. Precis som med manligt och kvinnligt antar vi att detta beror på den aktuella tiden. Om vi jämför den tidsperiod som böckerna är ifrån och idag, ser vi att samhället har förändrats när det kommer till mångkulturismen. Idag har vi en mycket större invandring än vad vi hade då. Invandringen har ändrat karaktär i form av både antal invandrare och antal länder som de utvandrar ifrån.
En annan anledning till att andra länder och befolkningen inte är något tema i böckerna kan vara att just de böckerna som vi har läst mest tar upp den svenska och den nordiska historien, på grund av att de är inriktade till de lägre åldrarna. Kanske hade det varit annorlunda om böckerna varit skrivna för de äldre eleverna då dessa böcker är en fördjupning av de tidigare lästa böckerna.
I läroboken från 2003 kan vi inte heller se att det finns något som tyder på att den är skriven med ett mångkulturellt samhälle i tankarna. Den skiljer sig visserligen från de andra tre genom att den inte lägger största fokus på den svenska och nordiska historien. På det sättet kommer andra områden och folkslag fram på ett annat sätt i den här boken. Det är ändå svårt att se att detta skulle ha något med vårt mångkulturella samhälle att göra.
Ingen av böckerna lyfter på något sätt fram andra kulturer på det sätt som vi som gjort undersökningen hade trott att de skulle göra, i alla fall trodde vi att andra kulturer skulle få en annan plats i den senare läroboken än vad det visade sig ha.
Detta styrker det som vi tog upp i teoriavsnittet, i delen om ett mångkulturellt samhälle, att verklighet och teori inte stämmer överens med varandra. Det är lätt att i teorin mena på att historielärare ska ha kunskap om andra kulturer när det i verkligheten till och med är så att inte ens läroböckerna tar upp tillräckligt inom de olika kulturerna.
Slutsats
Vi kan se att det för vart årtionde sker en ökning inom båda perspektiven. Gällande manligt och kvinnligt ser man en successiv ökning från -69 och framåt. När det kommer till andra länder ser det annorlunda ut. I boken från -69 finns där många olika länder med, medan det i boken från -74 endast förekommer ett par stycken. Efter -74 kan vi se en ökning igen fram till den senaste boken. Anledningen till detta kan vara, som vi tidigare nämnt i arbetet, att boken från -69 är för de lite äldre barnen (åk.6) och de andra böckerna för de lite yngre. Att det skett en ökning i boken från 2003 kan bero på att de tar upp det gamla Grekland och det romerska riket.
Svaret på vår frågeställning blir att det i de undersökta läroböckerna har skett förändringar. I böckerna från – 69, -74 och -85 är förändringarna inte så stora, framförallt när det gäller manligt och kvinnligt. Förändringen i boken från 2003 är heller inte så stor men den ger mer utrymme åt de undersökta perspektiven än vad de andra gör. När det gäller manligt och kvinnligt har det skett en stor ökning i förhållande till de andra böckerna. Tabellen gällande förekomsten av manligt och kvinligt visar att kvinnor nämns cirka 32% i boken. I de andra böckerna rör det sig om cirka 11-14 %.
När förändringarna i läroböckerna står klart för oss ser vi detta som en anledning till att det idag är vanligt att undervisningen i skolan inte är styrd av läroböcker. Som vi varit inne på är det nuförtiden mer vanligt att läroböckerna bara utgör ett kompletterande underlag i undervisningen. Detta är en följd av att skolmaterialet inte har ändrats i takt med samhällets utveckling. Elev sammansättningen är inte den samma idag som den var 1969 men ändå har läroböckerna inte genomgått någon större förändring och därför utgör inte läroböckerna längre någon central del i utvecklingen av elevers historiemedvetande. Detta har i sin tur lett till att historieundervisningen har förändrats i följd av att det idag, förutom läroboken, används många fler källor till att förmedla kunskap.
