Elevers förhållningssätt till Idrott och hälsa i årskurs 4 - En komparativ studie om påverkande faktorer

Lärarutbildningen Idrottsvetenskap

Examensarbete 15 Högskolepoäng

Elevers förhållningssätt till Idrott och hälsa i

årskurs 4

– En komparativ studie om påverkande faktorer

Student’s attitudes on Physical education in grade 4

-

A comparative study about influential factors

Alexander Daftner

Ludvig Larsson

Lärarexamen 210 hp Examinator:Tomas Peterson Idrott och fysisk bildning

Abstract

In our society there are big differences in children’s conditions of growing up. Socioeconomic conditions affect children’s lives and their sports habits. The purpose of this study was to illustrate the attitudes that pupils from two different classes and areas with different social status had on recreational sports connected to the Physical education. The study was presented as two different cases. We chose to examine one school in each area. The areas that we examined differed at several points in a socioeconomic perspective and created two cases from which similarities and differences could be presented. Our study is built on theories from Bordieau and Evenshaug that includes habitus and socialisation when growing up. The result of the study is based on qualitative interviews and observations from our cases. Our study was made in the fourth grade in both cases. The results showed a major difference in the participation of recreational sports, but there were big similarities in attitudes towards Physical education. The study also proves that student influence must be put in the centre of attention in order to make Physical education more meaningful for all students.

Sammanfattning

I vårt samhälle skiljer sig uppväxtvillkoren för barn och ungdomar mycket åt. Socioekonomiska förutsättningar påverkar barns liv och deras idrottsvanor. Syftet med vår studie är att belysa på vilket sätt elever från två olika klasser och områden med olika social status, har för förhållningssätt till idrotten på fritiden kopplat till skolämnet Idrott och hälsa. Undersökningen genomfördes som två olika fallstudier. Vi valde att undersöka en skola i varje område. Områdena vi undersökte skiljde sig markant åt på ett flertal punkter ur ett socioekonomiskt perspektiv och bildade två fallstudier där vi kunde utläsa de likheter och skillnader som fanns. Vårt arbete bygger på habitusteorin och smakbegreppet av Bordieau och kopplas till Evenshaugs socialisations och uppväxtteorier. Resultaten av undersökningen är baserade på de kvalitativa intervjuer och observationer vi gjort i båda våra fallstudier. Undersökningen gjordes i årskurs 4 i båda fallstudierna. Resultaten visade en stor skillnad i föreningsidrottande men likheter i förhållningssättet till skolidrotten. Studien påvisar även att ett elevinflytande måste sättas i centrum i undervisningen för att göra skolidrotten mer meningsfull för alla elever.

Innehållsförteckning

1. Inledning……….8

1.1 Syfte ………...9

1.2 Frågeställningar……….10

1.3 Studiens design………..10

1.4 Tidigare forskning……….10

2. Metod………..12

2.1 Metodernas svaghet………...13

2.2 Reliabilitet och validitet……….14

2.3 Urval………..15

2.4 Etiska överväganden………..16

3. Presentation av områdena……….17

3.1 Diskussion om områdesfakta………...18

4. Fallstudie A……….20

4.1 Inledning………20

4.2 Observation………20

4.3 Intervju………...22

4.4 Sammanfattande tankar kring fallstudie A……….25

5. Fallstudie B……….26

5.1 Inledning………26

5.2 Observation………26

5.3 Intervju………...28

6. Analys……….32

6.1 Inledning………32

6.2 Effektiviteten i idrottsämnet………..33

6.3 Fostran………...34

6.4 Idrottens olika former, idrottshabitus och genus…………...35

6.5 Den fria leken………36

6.6 Vem styr ämnet?...37

6.7 Familjens påverkan på barns idrottande………38

6.8 Avgörande faktorer för idrottande……….38

6.9 Utbildning och socioekonomiska förutsättningar…………..39

6.9.1 Smak……….39

6.10 Tankar om de olika faktorernas påverkan………...40

7. Slutsats………..41

8. Litteraturlista………...43

1. Inledning

Idrotten kan ses som en viktig del i många barn och ungdomars liv där lek och rekreation förekommer. De här momenten spelar tillsammans med skolan en stor roll i just deras uppväxt. Idrotten är för många barn och ungdomar även en social mötesplats och fungerar i många fall som en fostrande institution i vårt samhälle. Anledningarna till att vi idrottar varierar från person till person. Syftet för en del är att de vill hålla sig i form och ser därför idrotten ur ett hälsoperspektiv, medan andra kanske idrottar för att de vill bli bättre och för tävlingsmomentets skull. En del idrottar utan att reflektera över varför, det är något som de alltid gjort och det förefaller sig därför naturligt. Mycket av det vi gör har vi lärt oss av bl.a. familj och vänner och att man börjar idrotta bör rimligtvis inte vara ett undantag från det. Vi tror dock att merparten idrottsutövare har gemensamt att de idrottar för att de tycker det är kul.

I skolans värld är idrotten till för alla och för en del av eleverna den enda idrott de kommer i kontakt med. Det finns styrdokument som beskriver vad som ska uppnås och undervisningen ska sedan planeras utifrån dem. Skolidrotten skiljer sig åt från föreningsidrotten på flera plan. Dels är undervisningen mer mångsidig än t.ex. fotbollsträningen, som inriktar sig på en enda idrott. En annan aspekt är tävlingsmomentet som genomsyrar en stor del av föreningslivet och det hittar vi inte i samma utsträckning inom skolidrotten eftersom det här inte går ut på att vinna. Våra egna erfarenheter av skolidrotten är att den i vissa fall bedrivs mer snarlik föreningsidrotten än enligt kursplanens mål och syfte.

Vi ställer oss också frågan vilken betydelse social status har för idrotten. Med begreppet social status menar vi socioekonomiska faktorer, boendemiljö, uppväxtvillkor, utbildning och kulturella värderingar. Då skolidrotten ska vara likvärdig för alla i vårt land, bör det rimligen inte vara någon skillnad beroende på vilket område man undersöker. Samtidigt anser vi att elevernas förhållningssätt och erfarenheter från föreningsidrotten kan variera och på gott och ont följa med eleverna in i skolidrotten.

För att skapa oss en större förståelse för elevernas syn och tankar om skolidrotten kan det därför finnas skäl att problematisera föreningsidrottens kultur. Vissa föreningsidrotter kostar mycket att utöva och kan vara svårtillgängliga, därför har alla kanske inte chansen att vara

aktiv i idrottsföreningar i samma utsträckning som en annan. Har idrotten en plats utanför föreningen eller väljer man att inte idrotta alls och hur påverkar det i så fall förhållningssättet till skolidrotten? Med frågan om idrotten har en plats utanför föreningen, menar vi spontanidrott. Det är alltså idrott på egen hand eller med vänner, men i egen regi och utan inblandning i föreningslivet. Detta är en billigare och mer lättillgänglig form av idrott som kan utövas när som helst.

Med vårt examensarbete vill vi undersöka om föreningsidrottens idrottskultur och normer är något som eleverna kan ta med sig in i skolidrottens värld. Fostran och regler kan enligt oss ibland vara positiva delar ur föreningsidrotten och vi undrar om dessa kan följa med barnen till skolidrotten.

Examensarbetet avser att ge läsaren en inblick i vardagslivet på två olika skolor i vårt samhälle. Skolorna som behandlas i vår studie skiljer sig åt i det avseendet att den ena skolan ligger i storstadsmiljö i ett mångkulturellt område med socioekonomiska svårigheter. Den andra skolan ligger i en mindre kommun utanför storstadsmiljön. Orten är ekonomiskt starkare och har inte samma mångkultur. Detta är skillnader som finns i vårt samhälle och som vi inte kan blunda för. Socioekonomisk bakgrund är således ett viktigt begrepp i vår studie, men hur påverkar denna status elevernas förhållningssätt till skolidrotten?

1.1 Syfte

Syftet med vår studie är att belysa på vilket sätt elever från två olika klasser och områden med olika social status, har för förhållningssätt till idrotten på fritiden kopplat till skolämnet Idrott och hälsa. Resultatet av undersökningen kommer att framgå ur en komparativ studie av de båda fallstudierna. På detta sätt ämnar vi att visa vilka skillnader och likheter som finns i elevernas syn och värderingar av idrottsämnet. En av strategierna är att sätta oss in i elevernas vardagsmiljö i skolorna, för att på så sätt se vilka betydelser det har för deras förhållningssätt till idrotten i skolan.

1.2 Frågeställningar

• Vilka skillnader och likheter råder mellan områdena och hur påverkar det eleverna syn och värderingar av idrottsämnet?

• Följer idrottsinnehållet med ut i den fria leken på rasterna?

• Påverkas de av den rådande idrottskulturen i skolan och i området de växer upp i? • Hur är förhållningssättet till idrott ur ett genusperspektiv?

• Vad är det som händer i de olika kontextuella miljöerna och hur beter sig eleverna och uppfattar situationen både före, under och efter idrottslektionerna?

1.3 Studiens design

I vår studie ligger fokus på jämförelsen av två områden med olika förutsättningar och kommer att presenteras som två fallstudier. De två områdena och det insamlade materialet i form av empiri kommer att presenteras mycket grundligt och opartiskt. I vårt reflekterande teoretiska avsnitt kommer vi sammanlänka teoretiska resonemang med vårt empiriska material dvs. de skillnader och likheter vi finner i våra fallstudier.

1.4 Tidigare forskning

Det ämne som vi har för avsikt att behandla i vårt arbete finns även beskrivit i tidigare forskning. Vi vill därför ge en kortfattad bild av den viktigaste forskningen för vår studie.

Skolforskningen kring idrottsämnet visar på tydliga skillnader mellan dagens skola jämfört med skolan ur ett historiskt perspektiv. Dagens skola lägger stor vikt vid att man ser till varje individs behov. Samtidigt ska man som pedagog vara lyhörd för elevernas behov och se till att det blir en utvecklande miljö för alla i skolan.

Ekberg och Erberth (2000:7) menar att det skett stora förändringar i ämnet Idrott och hälsa. Från att tidigare ställt krav på att eleverna skulle prestera fysiskt i vissa specifika idrotter, ser nu ämnet mer till varje enskild elevs behov och utgår från elevernas egna förutsättningar. Samtidigt läggs också större vikt på hälsoperspektivet i ämnet, än på prestation. Som pedagoger i dag har vi ett stort ansvar att ge eleverna kunskaper, men också att få eleverna att känna sig betydelsefulla och ge dem en trygg miljö att arbeta i.

Det är viktigt att eleverna får ha kul under skolidrotten och att föreningslivets tävlingsmoment tonas ner. I stället är det som Ekberg och Erberth (2000:7,11,213) menar, viktigt att verksamheten ser till de behov som de enskilda eleverna har. En annan betydelsefull aspekt är att man har varje elevs egen förutsättning som utgångspunkt då ämnet har ett egenvärde som medverkar till att höja livskvaliteten hos eleverna. Författarna menar också att eleverna och lärarna ser olika på begreppet skoldemokrati. Lärarna anser i de flesta fall att eleverna har tillräckligt stort inflytande i skolan, medan eleverna inte anser att det är tillräckligt. Det ska dock tilläggas att det pågår ett viktigt arbete i skolorna för att få ett ökat elevinflytande.

Ungdomars uppväxtvillkor påverkar deras idrottande i hög grad. Familjen och socioekonomiska förutsättningar är en bidragande orsak till frekvensen och valet av idrottsaktivitet hos unga. Trondman (2005:142), menar att social bakgrund påverkar ens idrottsvanor och att det största utanförskapet i föreningsidrotten finns i invandrartäta områden. Samtidigt påpekar Larsson (2008:118) att utbildningskapital och ekonomiskt kapital påverkar barns idrottande överlag.

Engström (2006:47-8) ställer sig frågan om det är så att människor från olika samhällsskikt har möjligheten att göra egna val angående livsstil, studier och har rätten till ett drägligt liv oavsett bakgrund. Den här ideologin finns inskriven i skolans läroplan och är därför viktig att undersöka om den efterlevs.

Med den tidigare forskningen som bakgrund har vi valt att göra en studie som närmre granskar barns förhållningssätt till idrott ur två skilda miljöer. De likheter och skillnader vi finner i de olika miljöerna kommer att presenteras i två olika fallstudier.

2. Metod

Kärnan i detta examensarbete baseras på vår studie av två skolklasser. Fallstudie A, som är en fjärde klass i Vellinge och fallstudie B, som är en fjärde klass i området Rosengård i Malmö. För att lära oss mer om elevernas beteende och tankar har vi under en skoldag observerat båda klasserna under alla deras lektioner och på rasterna. Vi har också intervjuat delar av klassens elever. Vi har namngett dem i texten som fallstudie A (Vellinge) och fallstudie B (Rosengård) efter kronologisk ordning när vi var ute och gjorde våra undersökningar. Ett av kraven vi hade när vi valde vilken skoldag vi skulle observera, var att klassen hade idrott på schemat. Observationerna och intervjuerna som sker under en vanlig skoldag ska ge oss en bild av hur eleverna tänker och agerar i skolan och särskilt under idrottslektionen. Starrin & Svensson (1996:11) skriver följande: ”Hypoteser om den sociala verkligheten bör följaktligen utvecklas ur ett etnografiskt forskningsarbete, där autentiska beskrivningar av det sociala livet grundas på forskarens direkta erfarenheter”. Med det i åtanke väljer vi att gå ut och göra fallstudierna innan vi tar stöd av tidigare forskning. Allt för att skapa oss en egen bild av den rådande verkligheten i de vala områdena och klasserna. Vi har använt oss av en etnografisk metod då vi gjorde vår undersökning vilket innebär att man studerar kulturen som finns inom gruppen. Genom att undersöka kulturen kan man förstå olika gruppers beteenden. Kulturen bestämmer hur människan handlar, tänker, känner och talar (Hartman, 2004:195).

Intervjufrågorna som ställts behandlar elevernas tankar och förhållningssätt till idrott, deras fritidsintressen, hur de känner för skolidrotten och hur idrottsförhållandena ser ut i deras hemmiljö samt i familjen. När det gäller vår intervjuform har vi valt att använda oss av halvstrukturerade intervjuer i grupp. Anledningen till varför vi genomförde gruppintervjuer var för att vi ville få igång en diskussion mellan eleverna och på så sätt få ett bra samtal och en mindre styrd intervjusituation. Vi hamnar då i en halvstrukturerad intervjusituation som enligt (Andersen, 1994:84) betyder att frågorna inte är så slutna och svarsfriheten blir större hos den intervjuade. Genom att vi använde oss av den strukturen kunde vi ta del av elevernas syn på olika frågor, t.ex. deras syn på idrott i skolan och hur deras fritid ser ut.

Miljön för intervjuerna var bra då vi i båda fallstudierna fick tillgång till ett tomt klassrum med stängda dörrar. Vi gjorde sammanlagt fyra gruppintervjuer, två på varje skola, med fyra barn i varje grupp. För att få en mer rättvis studie ur ett genusperspektiv, valde vi att dela upp

vår population i hälften pojkar och hälften flickor under varje intervju. Vi anser att en dag i varje klass på varje skola är vad vi hann med tidsmässigt, eftersom vi räknar med att sammanställningen är tidskrävande.

Under alla intervjutillfällena fick vi samma förutsättningar med en god miljö för att ställa frågorna och både vi och eleverna kunde koncentrera oss på intervjun och inget annat. Innan intervjun startade förklarade vi för barnen varför vi ville intervjua dem, om vad för typ av frågor som intervjun innehåller och att det är helt frivilligt att ställa upp. Barnen var förväntansfulla och såg fram emot att börja intervjun. Barnen i Vellinge kodades så att pojkarna har namn p.1, p2, och i den andra intervjun p.3 och p.4. Flickorna kodas på samma sätt fast med f.1, f.2, f.3 och f.4. Vi kodade dem med samma upplägg i Rosengård som i Vellinge med skillnaden att vi gav dem en högre siffra för att kunna skilja alla åt. Följaktligen blev det p.5, p.6, p.7, p.8, f.5, f.6, f.7 och f.8. Frågorna ställdes i samma ordning men följdfrågor och diskussion såg i vissa fall annorlunda ut.

Anledningen till att arbeta med observation och kvalitativa intervjuer är att det enligt oss är det bästa sättet att kunna skapa sig en uppfattning om hur eleverna agerar och vad de tycker om idrottsämnet med bakgrund av deras olika erfarenheter. Det styrker vi genom att Hartman (2004:272) definierar kvalitativa undersökningar genom att forskaren försöker förstå individer och grupper och skapar sig en uppfattning för deras livsvärld. En enkät hade visserligen kunnat besvara frågor om elevernas syn på idrottsämnet men inte på ett lika personligt sätt. Dessutom är det svårt att komma åt samma utförliga svar i enkäter som i intervjuer och möjligheten till att ställa spontana följdfrågor försvinner. Men som med mycket annat finns det fällor och svagheter som man måste ha med sig i bagaget både innan intervjun och vid sammanställningen av densamma.

2.1 Metodernas svaghet

Varje intervju är kontextberoende och man kan inte bortse från att de är genomförda i en specifik social miljö (Alvesson & Deetz, 2000:217), därför måste man ta i beaktning att den sociala miljön och personernas uppfattningar i den spelar stor roll för svaren man får.

& Deetz, 2000:220) och på så vis anpassar svaren efter honom. Eftersom intervjuformen kräver mycket tid kan urvalet av populationen bli liten och därmed kan studiens omfattning ifrågasättas. Rädslan av att sväva iväg gör att vi kan hamna i en kvantitativ undersökning genom att vi hamnar i en alltför strukturerad och standardiserad form när vi ställer våra frågor. En svaghet kan vara då forskaren använder sig av ledande intervjufrågor eller att intervjupersonerna är för få så att det inte går att generalisera studiens resultat (Kvale, 1997:208). En annan svaghet i undersökningen som vi inte kan bortse ifrån, är att det finns en risk för att populationen får något olika frågor (Andersen, 1994:86). Observationsstudiens betydelse i vårt arbete får inte överskattas på grund av dess bristande omfattning. Däremot kan den ses som ett komplement till intervjun för att ge läsaren en bättre inblick i fallstudierna.

2.2 Reliabilitet och validitet

Eftersom våra intervjuer betecknas som halvstrukturerade och innehöll olika följdfrågor vid olika tillfällen vilket situationen krävde, är vi medvetna om att intervjuerna inte varit identiska vid alla fyra tillfällena. Trost (1997:100) menar att situationen ska vara standardiserad för att betecknas med hög reliabilitet, dock ska tilläggas att eftersom vår studie är kvalitativ sänks graden av standardisering automatiskt. Att tala om reliabilitet vid den här typen av studie kan då anses vara förbryllande. Vi utgår från Kvale (1997:214) och hans sju stadier då vi ämnar mäta validiteten i vår undersökning. Vi utgår också ifrån en erkänd teori, habitus, som präglar mycket av den idrottsliga samhällsforskningen som går under vårt ämne. Vi anser att teorin är relevant inom den här typen av arbeten. Miljön för alla fyra intervjuerna var likartade, de ägde rum i ett slutet rum utan moment som kunde störa. I alla intervjuerna fick vi en bra diskussion men vi fick dock styra samtalet in på rätt spår då några elever svävade ut i andra ämnen. Då eleverna svarade och berättade öppenhjärtligt på frågorna vi ställde finns det ingen anledning att tro att vi fått missvisande information. Vid ett tillfälle fick vi dock styra upp samtalet och det finns en risk att en ledande fråga har ställts. I vår studie ska det dock tas i beaktning att intervjupersonerna är unga och risken för att de missförstod frågorna finns. Trots det anser vi att responsen och svaren vi fick tyder på en trovärdighet och ärlighet i svaren. En annan faktor som inte får underskattas är vår egen roll i intervjuerna. Det är första gången vi står inför intervjustudier och observationer och är således amatörer inom området. Risken att vi missat

något som är av vikt finns i och med bristen på erfarenhet. Det visste vi redan om innan vi gjorde undersökningen och för att minimera risken för felprocent var vi konsekventa i vårt agerande och försökte få alla intervjusituationer att påminna om varandra. Dock är vår studie av kvalitativt slag och vi var inte ute efter att begränsa elevernas svarsutrymme.

Under observationerna och intervjuerna antecknade vi allt som vi ansåg vara av vikt. Allt från kommentarer till gester och kroppsspråk. Vi använde oss av våra anteckningar och upplevelser för att sammanställa våra fallstudier. Efter varje intervju avsatte vi tid för diskussion och renskrivning av anteckningar, allt för att underlätta sammanställningen och för att inte glömma de färska intrycken. Sammanställningen av fallstudierna användes sedan för att jämföra dem båda i vår analys.

2.3 Urval

Urvalet har gjorts efter observationerna och i samråd med lärarna i de berörda klasserna. Anledningen till varför vi valde de åtta i varje klass var dels för att vi ville ha en jämn könsuppdelning för att se om vi kunde se några skillnader ur ett genusperspektiv. Vi försökte under observationen finna elever som var idrottsaktiva som vi kunde ha med i vår intervju. Samtidigt i samråd med läraren valde vi ut några som enligt lärarna inte hade samma genuina idrottsintresse. Anledning till det var att vi ville skapa oss en rättvis bild av klassen och få så stor spridning som möjligt. Hartman (2004:285) menar att om man skapar sig en uppfattning om undersökningspersonerna innan blir det lättare att göra en genomtänkt urvalsstrategi. Det är något vi har funderat kring då vi gjort vårt urval. Genom att ta hjälp av lärarna som har kunskap om klassen valde vi även ut elever som gärna pratade mycket eftersom vår intervju skulle leda till en givande diskussion. Nackdelen med att ta hjälp av lärarna är att läraren kan styra vem som ska delta i intervjun. Samtidigt ska det tilläggas att vi gjorde vårt urval baserade på våra observationer och endast valde ut några elever i samråd med lärarna.

2.4 Etiska överväganden

Personerna i vår studie blev underrättade om vad undersökningen gick ut på samt att det är frivilligt att delta. Kvale (1997:107) skriver om det och kallar det för informerat samtycke och att det även ska inbegripa om hur mycket information som ska ges ut samt när det ges ut. Vi har även i vår undersökning fått tillstånd av rektorerna på de berörda skolorna. Man ska även ha i åtanke vid en intervjuundersökning vilka konsekvenser det kan medföra för personen men också den större gruppen de representerar (Kvale, 1997:110). Vår studie behandlar inga känsliga ämnen, som kan leda till att personens integritet kränks. I vårt fall är det nästan omöjligt att utlova fullständig anonymitet med tanke på att områdena och årskurs uppges. Därmed är urvalsgruppen i populationen så pass liten att det kan gå att ta reda på vilka eller vem som sagt vad. Det ska dock tilläggas att vi frångår det här problemet i och med att vi använder oss av gruppintervjuer samt att vi inte behandlar känsliga ämnen för individen eller gruppen. Däremot kan vi utlova konfidentialitet genom att vi använde kryptering när vi kodade om vårt material. Som forskare bör man då tala om det för personen och på vilket sätt han eller hon erhåller konfidentialitet, vilket vi gjorde (Vetenskapsrådet, 2007).

3. Presentation av områdena

I det här kapitlet kommer vi att presentera de valda områdena som ligger till grund för vår undersökning. Områdena är utvalda eftersom deras socioekonomiska förutsättningar skiljer sig markant åt. Vi kommer att lägga fram fakta och statistik som är väsentliga för våra fallstudier. Förutom det ger vi vår bild av områdena baserat på en rundvandring.

Den första skolan vi valt är en skola som ligger i orten Vellinge. Runt omkring oss finner vi ett flertal grönområden som bidrar till en lugn miljö. Det råder en tystnad i villaområdena som ligger vid skolan och det verkar vara en harmonisk plats att bo på och här kan barnen leka fritt utan att störas av stora vägar och mycket trafik.

I Vellinge tätort bor ca 6300 personer. Vellinge som ort har ett brett fritidsutbud och erbjuder bl.a. sporthallar, fotbollsplaner, ridhus och ett badhus. Vellinge har också en fotbollsförening i området, Vellinge IF. Föreningen har ungdomslag för både pojkar och flickor.

Den andra valda skolan ligger i Malmö, i stadsdelen Rosengård. Stadsdelen är en av tio stadsdelar i Malmö och invånarantalet i Rosengård uppgår till ca 22000 personer.

Vi tar en promenad för att utforska området lite närmre. Vi finner ganska snabbt att området består av flervåningshus i betong och många ser ganska tråkiga ut från utsidan. När vi kommer runt hörnet på husen möts vi av trevliga innergårdar med stor växtlighet som under sommaren förmodligen bidrar till en grönskande miljö. Här finns ett antal ytor som används för att spela bl.a. fotboll och det verkar vara en trivsam plats för barn och unga att spendera sin fritid på.

Även i Rosengård finns många möjligheter till fritidsaktiviteter. Stadsdelen har bl.a. ett flertal fotbollsplaner, ett friluftsbad, ishall och sporthallar. Fotbollsföreningen FC Rosengård finns i området, och huserar precis som Vellinge IF med både flicklag och pojklag.

Tabell 1

Rosengård Vellinge (Hela kommunen) Invånare 21 904 (år 2008) 32 843 (år 2008) Förvärvsarbetande (20-64 år) i% 39 % (år 2006) 81 % (år 2007) Medelinkomst 74 624 kr (år 2006) * 315 000 (år 2007) ** Utländsk bakgrund 86 % (år 2008)*** 7 % (år 2008) **** Eftergymnasial utbildning (20-64 år) i % 18 % (år 2008) 43 % (år 2008) Registrerat arbetslösa (18-64 år) i % 6 % (år 2008) 2 % (år 2009)

Källor: (Malmö stad, kommunfakta Rosengård 2008). (Vellinge kommunfakta 2009).

*Avser genomsnittlig inkomst/invånare och år.

** Avser genomsnittlig inkomst/förvärvsarbetande invånare och år.

*** Siffran avser inv. födda i utlandet 60 % och 26 % med båda föräldrarna födda i utlandet. **** Siffran avser utrikes födda.

Jämfört med Vellinge är den genomsnittliga inkomsten väsentligt lägre och arbetslösheten högre i Rosengård. Förutom ovan nämnda skillnader mellan områdena, finns även den mångkulturella aspekten att belysa. I Rosengård bor människor med många olika nationaliteter, något som inte är lika vanligt förekommande i Vellinge.

3.1 Diskussion om områdesfakta

Siffrorna i tabellen kan möjligtvis ifrågasättas då viss statistik inte är från samma år. Även inkomstredovisningen av de båda områdena är gjorda på olika sätt. I Rosengård visar statistiken medelinkomst/person oavsett om man jobbar eller inte, i Vellinge visar statistiken på medelinkomst/person som arbetar. Även det faktum att statistiken för Vellinge visar hela kommunen och inte bara Vellinge som tätort kan spela in.

Trots ovanstående faktorer anser vi att statistiken talar sitt tydliga språk och visar att det finns stora socioekonomiska skillnader mellan områdena. Medelinkomsten är väsentligt mycket högre i Vellinge och utbildningskapitalet är också en variabel där det är stor procentuell skillnad. Även andelen av befolkningen med utländsk bakgrund och andelen förvärvsarbetande invånare, skiljer sig markant mellan områdena.

Våra egna tankar om dessa framträdande skillnader är att: Då svensk integrationspolitik inte fungerat önskvärt, ser man tydliga skillnader på andelen förvärvsarbetande i de segregerade områdena. Här kan bl.a. språkproblem vara en bidragande orsak till att det finns ett utanförskap i samhället. Detta påverkar givetvis invånarnas sociala och ekonomiska förutsättningar och bidrar till andra levnadsförhållande än i andra kommuner och stadsdelar (t.ex. Vellinge). Vi anser dock inte att detta enbart är ett problem, då de mångkulturella områdena kan berika individerna och deras sätt att tänka.

Utifrån ovannämnda aspekter tycker vi det är av intresse att studera eventuella skillnader områdena emellan då det gäller elevernas syn på idrottsämnet i skolan. Är det så att eleverna ser olika på idrottsundervisningen i skolan och i så fall hur, eller har man samma syn på ämnet trots de skillnader som råder?

4. Fallstudie A

4.1 Inledning

På vägen som leder till skolan möts vi av ett antal reflexklädda barn som är ute och joggar. Vi anländer 07.50 till skolan i Vellinge och blir väl omhändertagna av berörda lärare i klassen vi avser observera och intervjua. Klassen, en 4:a börjar dagen med idrott och det är där vår observation startar. Klassen består av 28 elever, under dagen då vi observerade var 25 närvarande.

4.2 Observation

08.00 Idrott: Vi kommer in i salen tillsammans med läraren som visar oss runt och berättar att morgonjoggingen är något som sker kontinuerligt på skolan innan lektionerna börjar. Vi märker att eleverna själv får sköta ombytet i omklädningsrummet innan lektionen och läraren behöver inte jaga på dem. Ljudnivån i omklädningsrummet är ganska hög och tränger igenom dörrarna in till idrottssalen. Efter ett par minuter kommer eleverna in och sätter sig tysta längs med långsidan. Det märks att de innan fått tydliga direktiv om hur de ska agera och var de ska sitta när de kommer in i salen. Salen är väldigt liten och egentligen inte stor nog att rymma 25 stycken elever i rörelse. Vi frågar oss själva hur det kommer fungera. Läraren tar till orda och berättar om dagens aktivitet och om vårt besök. På dagens schema står det uppvärmning i form av Killerboll för att sedan ägna sig åt stationsövning med kondition och styrka som tema. Vi lägger märke till att läraren ännu inte höjt rösten utan pratar i normal samtalston eftersom eleverna sitter knäpptysta. Känslan vi får är att vi sitter framför en klass som är väl inskolade och både sitter tysta och ser framemot idrottslektionen.

Uppvärmningen drar igång, ljudnivån stiger allt mer och eleverna rör sig flitigt runt i salen. Pojkarna verkar röra sig mer enskilt och gör allt för att få tag på bollarna medan vissa flickor grupperar sig mer och väntar på bollarna. Även här verkar reglerna tydliga och det blir inga diskussioner kring om man blir tagen eller inte. Musiken dånar i högtalarna och det är mycket skrik och rörelse i salen. Det är några som faller ur ramen redan här och ser inte ut att

uppskatta leken som de andra gör.

Efter cirka 10 minuter bryter läraren uppvärmningen och samlar eleverna som snabbt sätter sig vid långsidan igen. Ljudnivån är nu mycket låg och läraren använder normal samtalston när han berättar om nästa moment. Eleverna får direktiv av läraren om vilket material som ska plockas fram. Utvalda pojkar får visa det olika stationerna och skratt utbryter när en pojke visar hopp i tjockmattan. Läraren delar upp eleverna i grupper och delar in dem flickor och pojkar i samma grupp. Ljudnivån stiger då ett gäng pojkar snackar och slänger sig i tjockmattan.

Övningarna börjar med hög aktivitet och det allra flesta verkar tycka det är roligt. Efter ett tag märker vi att det är en del som inte klarar av övningarna, följaktligen börjar de eleverna fuska när läraren inte tittar på. Det är framförallt en pojke och en flicka som inte klarar av övningarna och därmed nästan inte gör någonting under hela lektionen. Mot slutet av lektionen försvinner skärpan och några av eleverna försvinner ut för toalettbesök. Lektionen avslutas med avslappning och vi märker att vissa har svårt att ligga stilla. Vi reflekterar över vad vi varit med om och noterar att ingen föll ur ramen då det gäller generellt uppförande. Precis som innan lektionen tar eleverna själv hand om ombyte och duschning utan att läraren behöver befinna sig i omklädningsrummen. Vi talar med läraren efter lektionen och får reda på att han valt en mer styrd lektion eftersom de vanligtvis har idrott i halvklass. På grund av bristande resurser har dock idrotten fått hållas i helklass istället för i något annat ämne.

Vi förflyttar oss vidare till nästa lektion som är Engelska, det är samma lärare som under idrotten. Lektionen börjar med högläsning ur en julbok vilket är passande med tanke på att 1:a advent precis varit. Klassen är efter idrottslektionen samlade och koncentrerade för saga och julklappsutdelning Efter en stunds läsning börjar en del elever att gäspa och skruva på sig i stolarna. Engelskan tar vid med en annan lärare och det fortsätter lugnt och samlat. Vanlig läsning och genomgång av ett par svåra ord står på dagens schema. Arbetsmiljön är lugn.

Rasten tar vid och eleverna rusar ut ur klassrummet. Några av pojkarna tar snabbt en fotboll och försvinner snabbt ut mot fotbollsplanen. Sex av killarna spelar fotboll och tre spelar basket, övriga killar leker runt en linbana. Tjejerna leker mer utspritt och springer och jagar varandra. Noterbart är att alla leker med någon och det är ingen som leker för sig själv. Vi reflekterar över att pojkarna leker för sig själv precis som flickorna. Så var uppdelningen även

under samlingen för instruktioner innan idrottslektionen.

Rasten tar slut och alla springer in utom pojkarna som spelar fotboll, de verkar helt ha glömt tiden. Men de går in efter att ha blivit påminda av en rastvakt om vad klockan är. NO-lektion tar vid med en ny lärare. En del stim och bråk uppstår men lugnas snart och lektionen kan börja. Lektionen handlar om allemansrätten och eleverna får en stencil om detta. Även den här lektionen präglas av lugn och intresse för vad som tas upp, eleverna räcker upp handen då de vill fråga något. Lektionen avbryts och läraren säger att det är dags att gå och äta. Eleverna försvinner snabbt ur klassrummet och ställer upp på led utanför klassrummet. Återigen verkar det som det finns tydliga regler om vad som gäller och de följs. Efter lunchen påbörjar vi våra intervjuer med åtta utvalda elever i klassen.

4.3 Intervju

För att lättare kunna följa med i intervjun rekommenderar vi läsaren att läsa intervjufrågorna, frågorna finns bifogade som bilaga 1.

Svaren på den första frågan vad de tänker på när de hör ordet idrott var överlag att idrott för dem var jobbigt, springa, träning och alla var överens om att det var roligt. Många nämnde sin egen fritidsaktivitet som svar på frågan. Det kan man koppla till att eleverna förknippar ordet idrott med sin egen eller egna fritidsaktiviteter. Förklaringen till det är att eleverna använder sina egna erfarenheter som referens då de fastställer vad ordet idrott betyder för dem.

Alla intervjuade var medlem i en förening och utövade någon typ av idrott. Idrotterna som förekom var fotboll, simning, brottning, innebandy och dessutom nämnde några av eleverna teater och instrument som fritidssysselsättning. Varför de idrottar var för att det tyckte det var roligt, för att må bra och träffa nya kompisar. Många nämner att idrotten var ett alternativ till att slippa sitta hemma själv och inte göra något speciellt. Vi kan även koppla samman det med svaren på fråga fyra som behandlar idrottandet i familjen. Vi såg tydliga samband mellan föräldrars och syskons idrottsvanor som präglade intervjuobjektens idrottsutövande. Två av de intervjuade pojkarna nämner även att de börjat på en av idrotterna för att deras pappor var tränare i laget. I alla fall var familjen aktiv på något sätt och många av de intervjuade eleverna

nämnde att föräldrarna hade förklarat för dem att det var viktigt att idrotta. Frekvensen för deras idrottande var allt mellan en dag till fem dagar i veckan och några av eleverna sysslade med flera olika sporter.

Gemensamt för eleverna då de inte idrottade i förening var att de generellt sätt inte utövade mycket spontanidrott. Utan oftast handlade det om att spela dator, leka eller bara vara ute med kompisar. Gränsen mellan lek och idrott är i och för sig svår att sätta men överlag var det inte idrotten som präglade deras övriga fritid.

P3. säger ”Jag är nästan alltid ute och bygger koja och cyklar annars är jag inne och spelar dator.”

På frågan om hur idrottandet var i familjen svarade samtliga elever som vi tidigare nämnt att deras föräldrar idrottade eller motionerade på ett eller annat sätt. Det var i vissa fall en starkt bidragande orsak till varför man börjat idrotta.

Nu har vi skapat oss en grundläggande bild av hur deras vanor och föreställningar kring deras idrottande på fritiden ser ut och nu inriktade frågorna sig mer på skolidrotten. Allmän uppfattning hos eleverna var att skolidrotten var rolig men att det var för mycket styrkemoment. Däremot tyckte två pojkar om att idrotten var hård och tyckte om att svettas och att utmana sig själv fysiskt.

P3. säger: ”Jag tycker det är roligt när det är jobbigt och man får utmana och pusha sig

själv”.

Många elever ville vara med själv och bestämma mer över innehållet, det var en av de starkast bidragande orsakerna till varför de flesta elever tyckte det var roligare med idrotten på fritiden. Överlag tyckte många elever att dans och lekar var inslag som förekom för lite på skolidrotten. F3 och F4 samt P4 ville ha mer turneringar och tyckte det var kul med tävlingar. Under intervjun framgick det att skolorna i Vellinge hade olika lagturneringar mellan skolorna och detta uppskattades generellt sätt av eleverna. Dock tyckte alla eleverna att det var tråkigt när man inte fick vara med. Alla kunde inte delta i turneringarna på grund av platsbrist och lagen lottades därför ut. Samtliga elever var överens om att idrott skulle vara för alla både i skolan och på fritiden. Exempel på det var när en av flickorna tog upp att hon börjat med dans istället för gymnastik då de på gymnastiken delat upp gruppen efter kunskap

och nivå.

F2 sa: ”De delade upp oss i en bra och en dålig grupp, så hamnade vi i den dåliga hela

tiden”.

Nästa fråga vi behandlade var, varför de gick till skolidrotten respektive föreningsidrotten. Då vi frågade varför de gick till skolidrotten uppstod vissa problem och de verkade inte förstå frågan på rätt sätt. De ledde till att vi fick vi formulera om frågan till, hade du gått dit även om du inte var tvungen? Risken är att vi här har ställt en ledande fråga och missvisande svar kan ha givits.

När de fick frågan om att jämföra skolidrotten och föreningsidrotten tyckte de överlag att det var roligare på fritiden. Anledningar de gav till att det var roligare på fritiden, var att det är mer bestämt i skolan och när det var bollsporter var det inte riktiga regler vilket det är i föreningsidrotten. En elev menade att det var bättre när det som på fritiden var uppdelat mellan pojkar och flickor. En del elever tyckte det som var bäst med skolidrotten var att man fick chansen att prova på många olika aktiviteter och idrotter.

De främsta anledningarna till varför eleverna gick till skolidrotten var blandade. En del gick dit för att det var tvungna att gå dit eller för att få ett bra omdöme. Men majoriteten gick dit för att det var roligt, med vissas premisser som undantag.

F3 säger: ”Om jag hade behövt dansa tango med en kille, då hade jag inte gått dit.”

Svaren vi fick visar att nästan alla var positivt inställda till skolidrotten, men ville ha chansen att påverka innehållet mer.

Sista frågan i vår intervju var varför de tror att skolidrotten finns. Eleverna var rörande överens om att det var för att alla måste röra sig och må bra, inte minst det som inte tränar på fritiden. En annan anledning var att man skulle få chansen att testa på olika saker,

F2 säger: ”Oj! Det här var ju jätteroligt – så kanske man vill börja med det på fritiden sen

4.4 Sammanfattande tankar kring fallstudie A

Efter en dag i klassen är det många intryck och upplevelser att ta till sig. Först vill vi nämna att en observation under en dag kanske inte kan ge oss en fullt sanningsenlig bild. Däremot ger oss intrycken en bild av hur stämningen är i klassen och på skolan. Det intrycket vi har fått är att klassen är lugn och harmonisk och är styrd av tydliga ramar. Varje elev verkar fostrad och påtagligt påverkad av skolans klimat även om lärarna påpekar ett antal störmoment som ofta finns. Det är dock inget vi märker under dagen. Ur ett idrottsperspektiv jobbar skolan efter att få elever intresserade av att skapa sig ett intresse för att röra sig. Det görs genom den tidigare nämnda morgonjoggingen. Svaren vi fick under vår intervju ger oss en bild av att de flesta i området har föreningsidrotten lättillgänglig. Det kan vara en av orsakerna till att det var så många som tränade på fritiden. Läraren berättade att av de 28 eleverna var det 27 stycken som sysslade med idrott på fritiden. Det är en imponerande siffra och det tyder på att eleverna är färgade av föreningsidrotten. En annan tydlig upptäckt vi gör är att det är att det är uteslutande pojkar som sysslar med bollsporter på rasterna, medan flickorna är för sig själv och leker. Tanken som slår oss är att den tydliga könsuppdelningen på rasten kan härstamma från föreningsidrottens upplägg där pojkar och flickor oftast är uppdelade redan i tidig ålder.

Ur intervjun framkom det att alla hade någon i familjen och inte sällan alla som idrottade eller motionerade. Några av eleverna berättade dessutom att deras föräldrar hade förklarat vikten av att röra på sig. Det tillsammans med att två av de intervjuades pappor var tränare för ungdomslag tyder på att de har ett starkt idrottshabitus hemifrån.

Över lag tyckte eleverna att skolidrotten var bra men saknade vissa moment och det verkade som att de vill få fram dem genom ett större inflytande på undervisningen.

5. Fallstudie B

5.1 Inledning

Vi anländer till skolan i Rosengård klockan 08.10. Vi träffar klassen utanför gympasalen och väntar tillsammans med barnen på att bli insläppta av läraren. Läraren öppnar och släpper in oss och vi får en rundvisning i idrottshallen. Medan vi väntar på att barnen ska byta om och komma in i salen, förklarar läraren för oss vad som kommer att ske under dagens lektion.

5.2 Observation

Eleverna börjar komma in, dock är det bara flickorna som syns till. Pojkarna dröjer sig kvar i omklädningsrummet och läraren får säga till att de ska skynda sig in. Det låter som en stor förväntan råder inför lektionen på grund av den höga ljudnivån och den lekfulla attityden. Inne i salen pratar flickorna mycket, en av flickorna som inte ska delta säger: ”jag är sjuk jag har svininfluensan”, skratt utbryter. Pojkarna kommer äntligen in och eleverna samlas i en ring. Eleverna har stora problem att koncentrera sig och läraren får anstränga sig för att bli hörd. På schemat idag står stationsövningar med gymnastik och styrka som tema. En station ska även träna bolljonglering på begränsad yta. Läraren visar de olika stationerna och får på en station hjälp av en elev som gör en serie kullerbyttor. Genomgången präglas av småprat och barnen har svårt att sitta stilla. Läraren delar upp eleverna i grupper och placerar ut dem på stationerna. Ljudnivån och aktiviteten är nu väldigt hög. Eleverna ser ut att njuta av att vara igång, många av eleverna blir helvilda och gör övningarna i ett rasande tempo.

På bollstationen flyger bollarna kors och tvärs över salen tvärtemot lärarens instruktioner under genomgången. Vi gör upptäckten att det bara förekommer när pojkarna är placerade på stationen, flickorna klarar det med bravur. När en del av lektionen har gått tenderar koncentrationen att gå ner och eleverna gör mindre och mindre om vad de blivit tillsagda. En pojke kastar en boll i huvudet på en annan som faller till marken. Han springer snabbt fram och frågar hur det gick, det gick bra. Även om det är högt tempo och mycket stim är stämningen fin i klassen. Mot slutet av lektionen bryter läraren aktiviteten och samlar klassen

i ringen på nytt. Eleverna lyssnar nu bättre till läraren och en del av överskottsenergin verkar ha försvunnit. Lektionen rundas av. Precis som innan lektionens början kommenterar flera elever rakt ut istället för att vänta på sin tur. Det leder till att läraren får höja rösten. Läraren säger till eleverna att det är dags att gå att duscha. Läraren i sin tur följer med eleverna in i omklädningsrummet för att se till att alla duschar, det är tydligen ett återkommande problem i klassen.

Efter idrotten är det en kort samling i deras klassrum innan rasten tar vid. Vi möts av ett annat lugn, i den här miljön verkar eleverna mer samlade. Vi noterar att några av pojkarna kommer lite sent in till lektionen men smyger tyst in till sina platser. Läraren uppmärksammar att det finns två flickor som fyller år, klassen sjunger för de berörda flickorna. Efter det ställer de upp för att tävla i mattetåget i multiplikation, mattetåget går ut på att säga rätt svar först av de som står främst i ledet. Gör man inte det får man gå och sätta sig medan vinnaren får en ny chans. Barnen verkar älska att tävla och det slår oss att klassens stämning är hög och de verkar ha ett öppenhjärtligt klimat. Under tävlingen höjs ljudnivån markant och läraren får markera för att få eleverna tysta.

Rasten tar vid och vi följer med ut på skolgården. Vi hittar ett tiotal elever både flickor och pojkar, kring en liten inhägnad där de spelar fotboll. Det är match och de möts två mot två, resten står bredvid och hejar på. Tanken slår oss att det bara är vissa som får spela men efter ett tag märker vi att de har ett utarbetat rotationssystem som verkar fungera bra.

Efter rasten är det matematik och på schemat står provräkning. Några har försvunnit iväg till specialundervisning och klassen är därför decimerad. Eleverna verkar uppslukade av uppgiften och det är lugnt och tyst i klassrummet. Bänkarnas placering inbjuder till samarbete och eleverna diskuterar med varandra. Här höjs ljudnivån men vi märker att det mesta av pratet rör matten. Överlag är det ett trivsamt arbetsklimat under den här lektionen. Lektionen bryts och det är dags för mat. Vi möter upp eleverna på skolgården efter deras måltid. Lunchrastens aktiviteter bland eleverna påminner mycket om observationen under den förra rasten. Fotboll verkar vara den aktivitet som drar till sig flest anhängare.

Efter lunchen har läraren genomgång och vi väntar på ett passande tillfälle att starta våra intervjuer.

5.3 Intervju

För att lättare kunna följa med i intervjun rekommenderar vi läsaren att läsa intervjufrågorna, frågorna finns bifogade som bilaga 1.

På frågan vad de tänker på när de hör ordet idrott blev svaren att det är roligt, bra för kroppen, springa, fotboll, simning, tennis, taekwondo, innebandy och att lära sig nya saker. P6 sa även amerikansk fotboll:

P6 sa: ”Vi spelade amerikansk fotboll på gården, jag tacklade helt många – jag fick sitta på

bänken”.

Många av eleverna använde sin egen idrott som referens när de skulle definiera vad idrott betydde för dem.

När vi frågade om de idrottade och varför fick vi varierande svar dock var det inte mer än 3 som var aktiva i en förening. Två som spelade fotboll och en som simmade. Däremot spontanidrottade alla på sin fritid. Allt ifrån fotboll på gården, löpning till att spela killerboll hos kusinerna. Anledningen till att de idrottade var också varierande. En av pojkarna idrottade för att bli proffs medan de flest angav att det var för att det var roligt. Bra för kroppen och att ha någonting att göra var vanliga svar. En av pojkarna hade också en annan syn på saken varför han idrottade.

P7 sa: ”Jag idrottar för att jag är född till det”

På frågan om vad de gör på sin fritid när de inte idrottar var det nästan alla som svarade att de i första hand gjorde sina läxor. Alla pojkarna sa att de ofta spelade dator och tv spel på sin fritid när de inte idrottade. Bland flickorna var det mer varierat och de flesta nämner att de leker, ritar eller sjunger. Många nämner också att de umgås med sin familj eller kompisar. En flicka säger plötsligt också:

F5: ”Jag brukar jaga glassbilen med min sparkcykel” samtidigt säger P6: ”En gång satte jag

På frågan om idrottandet i familjen sade en av pojkarna som spelade fotboll att hans pappa varit stjärna under sin karriär. Tre av flickorna visste att någon i familjen idrottade, men visste dock inte vad de gjorde. Många av pojkarna svarade svävande och berättade om en bror eller kusin som spelar eller har spelat fotboll samt att de styrketränade. Pojkarna sysslar ofta med samma idrott som någon familjemedlem gör eller har gjort. Det var också två av pojkarna som nämnde att de hade varit aktiva i föreningar men att de hade slutat. Ingen av flickorna var aktiva i någon idrottsförening.

På frågorna om vad de tyckte om skolidrotten och vad som var vanligast förekommande. Sju av åtta tyckte det var roligt med idrott i skolan. De flesta tyckte dock att det gick för mycket tid åt genomgångar och att det inte blev så mycket kvar av själva idrottslektionen. De angav att skälet till det var att läraren sa att de inte kunde vara tysta. De höll delvis med om detta men ansåg samtidigt att det var ett stort problem att de fick för lite tid på lektionerna. Nästan alla stämde in på att det var för mycket styrketräning och hinderbanor. En del av pojkarna ville spela mer fotboll medan två flickor ville testa på andra idrotter såsom tennis, basket, skridsko och simning. En av pojkarna svarade följande på frågan om vad de tycker om skolidrotten:

P6 sa: ”Sådär, det är tråkigt när man inte spelar fotboll”

Idrotten i skolan påminde i sju fall av åtta inte om deras fritidsidrottande och de tyckte idrotten på fritiden var roligare. Det största skälet var att det var friare på fritiden och att man själv kunde bestämma innehållet. Varför eleverna gick till skolidrotten varierade men det var tre av de tillfrågade som svarade att de var tvungna och att de blev påverkade av deras föräldrar. En flicka svarade för att det var spännande och för den stora variationen. Betyg och omdöme var också avgörande faktorer men efter en tids diskussion enades de flesta om att det också var roligt att gå dit. Anledningen till varför de två pojkarna gick till föreningsidrotten var för att det var kul och för att de ville bli proffs.

På sista frågan angående varför man har idrottsämnet på schemat var det framförallt svar för att träna kroppen som nämndes. En pojke svarade att det var för att man skulle kunna lära sig spela fotboll. En flicka svarade att det var för att lära sig lyda och räcka upp handen. Många svarade även för att lära sig olika och nya saker. En pojke svarade att det var för att man skulle fortsätta med idrott på fritiden.

P6 sa: ”Vi är små- måste lära oss om andra saker, vi har inte lärt oss saker som

armhävningar.

5.4 Sammanfattande tankar kring fallstudie B

Genom att följa klassen under en hel dag har vi samlat på oss en massa intryck. Vi är medvetna om att en dags observation inte fullt ut kan ge en full sanningsenlig bild av klassen. Men de intrycken vi fått och kommentarer från lärare ger oss en bild av hur klassen fungerar. Intervjuerna hjälper oss förstå barnens tankar och tillsammans med observationen ger det oss en bra grund för vårt arbete.

Det första som slår oss är att barnen i klassen verkar ha en god sammanhållning och att de verkar glada. Vi märker störst skillnad i barnens agerande mellan idrottslektionen och lektionerna i klassrummet. Vi förstår att idrotten är ett moment där ljudnivå och stökighet kommer mer naturligt, men blev ändå förvånade över att skillnaden var så stor på barnens beteende i de olika miljöerna. Förutom den inbjudande miljön till mycket aktivitet i idrottssalen kan vi tänka oss en annan faktor till att skillnaden är så stor. Vi menar att läraren i Idrott och hälsa träffar barnen mycket mindre än klasslärarna som träffar klassen dagligen och har därmed inte har samma chans att forma klassen.

Nämnbart under intervjun är att det är så pass få elever som är medlemmar i en idrottsförening. Trots det idrottar många barn på fritiden och det verkar som att spontanidrotten spelar en stor hos eleverna. En del av de tillfrågade barnens största dröm är att bli proffs i fotboll. Vi kan inte låta bli att fundera kring det och kommer fram till att det kan vara ett förortsfenomen med starkt inslag av ”Zlatan-effekten”.

Ett stort probleminslag i skolidrotten verkar vara att den bristande koncentrationen bland eleverna leder till att mycket tid av idrottsundervisningen försvinner eftersom läraren måste ägna mycket tid till att skapa lugn i klassen. Eleverna som blir tillfrågade går överlag till idrotten för att det är kul, dock säger tre att de går dit för de är tvungna. Vår reflektion kring

svaren är att eleverna ser positivt på idrottsämnet och de positiva följderna med att utöva kroppsövningar. Dock är de mer positiva till idrotten de utövar på fritiden för att de får vara med och påverka innehållet.

Medan pojkarna hade bra koll på idrottandet i familjen kan vi inte undvika att förvånas över flickornas bristande kunskaper om familjens idrottande. Då ingen flicka var med i någon idrottsförening och samtidigt saknade kunskap om familjens idrottsvanor menar vi att de inte har samma idrottshabitus som pojkarna hemifrån

6. Analys

6.1 Inledning

Den här delen av arbetet kommer att behandla de likheter och skillnader vi finner i våra två fallstudier. I den här delen kommer vi att diskutera och problematisera de olika faktorer som spelar in i de två områdenas förutsättningar samt de svar vi fått genom vår studie. Den tidigare forskningen gjord på relevanta områden kommer vävas in och diskuteras med vår studie som bakgrund.

”Att växa upp innebär också att barnen växer in i och blir delaktiga i ett samhälle och i en kultur som har bestämda traditioner, symboler, roller, normer, värderingar och beteendemönster” (Evenshaug, 2001:28). Det är den närmaste omgivningen och de möten som sker där i form av värderingar och livsmönster, genom att tillägna sig dessa mönster mer eller mindre medvetet eller planerat som blir individens socialisation (Evenshaug, 2001:28). Med den här texten vill vi säga att man påverkas av sin omgivning, familj, vänner och i den kontexten man växer upp i. De här faktorerna är viktiga för ens bildande av en personlighet. Tillsammans med Evenshaugs teori om uppväxten och Bordieaus teori om Habitus kan vi skapa en grund för vårt arbete då vi ämnar förstå varför en människa handlar och tänker som den gör.

Habitus definierat av Bordieau är att människan äger seglivade system av dispositioner som är skapade av deras dittillsvarande liv. Det är de här dispositionerna som gör att vi handlar och tänker och kan orientera oss i den sociala världen. Det styr även människans praktiker så att den världen kan återskapas på nytt eller förändras (Bordieau & Passeron, 2008:19). Engström diskuterar och förenklar habitusbegreppet enligt följande: ”I vilken utsträckning är individen i sitt val av aktivitet och sin smak för olika praktiker styrd av sitt ursprung, sina tidigare erfarenheter och sin sociala aktuella sociala verklighet?” (Engström, 2006:42). Vidare menar Engström (2006:44) att Habitus inte är något påklistrat utan är en känsla som ligger djupt inom en som bestämmer hur vi tänker om det rätta, åsikter och val av livsstil. Habitus bygger på erfarenheter från tidigare där barndomen är en viktig tid. Det är där utformandet av habitus äger rum. Man kan även prata om habitus i gruppmiljöer där människan har samma praktiker

och likartade erfarenheter, det ger oss möjlighet att avläsa habitus på grupper samt klasser.

I vår studie ämnar vi att fastställa en grupps syn på ämnet där vi utgår från att eleverna i respektive område har samma erfarenheter, praktiker och därmed ger oss möjlighet att avläsa habitus på gruppnivå.

Då vi har för avsikt att jämföra två olika grupper som tillhör olika kulturer i vårt examensarbete kan vi använda oss Habitus för att förstå bakgrunden om varför de tänker som de gör om idrottsämnet. Genom att i texten diskutera varför eleverna uppfattar situationer olika beroende på tidigare erfarenheter och kulturella värderingar kan Habitus teorin hjälpa oss att förstå deras livsvärld. En del av det vi bygger vår studie på är idrottshabitus. Larsson (2008:141) menar ”att inneha en stark idrottshabitus är att vara en person vars livsstil är särskilt bemängd av idrott samtidigt som det omvända gäller den med svag eller ingen idrottshabitus”.

6.2 Effektiviteten i idrottsämnet

I en undersökning gjord i Danmark konstaterar man att mycket tid går åt till ombyte, dusch samt situationer där eleverna är inaktiva. Mycket lite tid fanns kvar till den faktiska idrotten, det kunde vara så mycket som 50 % som försvann av lektionen (Ekberg & Erberth, 2000:57). Detta var en tendens som även gick att påvisa under våra observationer. Skillnaden var stor mellan de båda skolorna hur mycket tid man ägnade den faktiska idrotten. I fallstudie B förlorade man dyrbar tid redan innan lektionen på grund av sen ankomst ur omklädningsrummet. Det var ingen i fallstudie A som under intervjun nämnde att tidsaspekten var ett problem vid idrotten. Däremot i fallstudie B tyckte de flesta att för mycket tid av den egentliga lektionen gick åt till annat än den faktiska idrotten. Om det här fenomenet är ett återkommande problem kan frågan ställas hur många av målen i idrottsämnet man kan uppnå.

Sverige är även en av de nationerna i Europa som har lägst avsatt tid för idrottsundervisning (Engström, 2006:36).

de enskilda eleverna har. Vi anser att det är ett problem och nästan omöjligt om så mycket tid går åt till annat. Även om sju av åtta i fallstudie B tyckte att skolidrotten var rolig att gå till kan vi ändå se direkt samband genom våra observationer och intervjuer där det framgick att tidsförlusten påverkar deras förhållningssätt negativt till idrotten i skolan.

6.3 Fostran

Under våra observationer såg vi tydliga skillnader i skötsamhet, lydnad och i förmågan att lyssna. I fallstudie A såg vi starka drag av de här faktorerna medan det i fallstudie B fanns en viss mån av avsaknad, framförallt under idrotten då det var ett helt annat klimat. I klassrummet rådde ett annat lugn och tempo. I båda fallstudierna fanns en glädje i att röra sig dock tedde sig rörelseglädjen till viss del styrd av disciplin i fallstudie A. Trots disciplinproblemen i fallstudie B såg vi en annan spontanitet och lekfullhet under idrottslektionen. En faktor som vi anser kan påverka disciplinen är den fostran som föreningsidrotten kan ge. Det kan också tilläggas att enligt klassläraren i fallstudie A, var 27 av 28 elever medlemmar i någon typ av idrottsförening. Vi menar att klassen i fallstudie A som grupp, har ett betydligt starkare idrottshabitus än klassen i fallstudie B där många av eleverna stod utanför föreningsidrotten.

Redelius (2002:202) skriver i sin studie om att ledarna själv anser att de inom idrotten vill utveckla barn till kreativa och självständiga individer, men menar samtidigt att det barnideal de verkligen uttrycker är det motsatta. Det är skötsamhetsidealet som upphöjs och genom det tar barnen åt sig den här synen och agerar efter vad som förväntas.

Med det i åtanke och svaren vi fått i våra intervjuer om frekvensen i föreningsidrotten samt det vi sett i våra observationer anser vi att föreningsidrotten till viss del präglar barnens förhållningssätt till skolidrotten. Tidigare forskning pekar på att fostransrollen har förflyttats från familjen till samhället i större utsträckning på grund av urbaniseringen efter industrisamhället (Engström och Redelius, 2002:60). Intervjusvaren i fallstudie B gav oss insikt i att mycket tid försvann från idrottslektionen och kan enligt oss bero på att man saknar fostran i föreningsidrotten. Fallstudie A består till stor del av elever som redan är fostrade av föreningsidrotten och det kan vara en orsak som bidrar till ett lugnare klimat. Vi anser att det

kan vara viktigt att ha de här aspekterna i åtanke som pedagog.

6.4 Idrottens olika former, idrottshabitus och genus

En av de största skillnaderna mellan fallstudierna var deras delaktighet i föreningsidrotten där alla de intervjuade i fallstudie A var aktiva och endast 3 av de intervjuade i fallstudie B. I vår studie såg vi även stor skillnad mellan könen. Det var ingen flicka i fallstudie B som var aktiv i en idrottsförening men vi såg samtidigt en skillnad i frekvensen mellan könen i fallstudie A. Här idrottade pojkarna betydligt mer än flickorna trots att alla deltog i föreningsidrotten. Tidigare forskning visar på samma resultat, att antalet utanförstående i föreningsidrotten är betydligt större i områden där det mestadels bor invandrare. I de områdena är pojkarna i allt större utsträckning aktiva i idrottsföreningar jämförelsevis med flickorna (Trondman, 2005:142). Riskerna som vi ser det, är att om man blir bedömd efter föreningsidrottens rangordning kan det påverka flickorna negativt. Då Idrott och hälsa ämnet är det enda ämnet där pojkar i genomsnitt har ett högre betyg än flickor (Idrottsforum, 2005), vore det konstigt att tro att undervisningen inte färgas av föreningsidrotten. Det ska dock tilläggas att det i Trondmans studie är marginellt fler flickor som är medlemmar i en förening än pojkar. Den stora skillnaden är varför man föreningsidrottar, där flickor i större utsträckning är med för att ha roligt och pojkar mer för rangordningen. Dock fortsätter pojkarna med idrotten upp i högre åldrar (Trondman, 2005:52-4), det kan till stor del bero på att med stigande ålder kommer även stigande tävlingsinriktning inom föreningsidrotten.

Trondman (2005:62) menar i sin undersökning att de som har svarat att de föreningsidrottar varje dag eller nästan varje dag samtidigt som idrotten har en stor betydelse i deras liv har ett starkt idrottshabitus. Vi kan utifrån i våra fallstudier se skillnader mellan flickor och pojkars idrottande överlag. Pojkarna har ett starkare idrottshabitus än flickorna i båda fallstudierna. Störst avsaknad av idrottshabitus fanns bland flickorna i fallstudie B. Trondmans undersökning (2005:66), pekar åt samma håll det vill säga att flickor i områden där det mestadels bor invandrare, har ett lägre idrottshabitus än flickor i områden där det bor mest svenskfödda. Samtidigt visar samma undersökning att pojkarna i områdena med mest invandrare hade högre idrottshabitus än pojkarna i områden med mest svenskfödda. Här skiljer sig vår undersökning med Trondmans då vi gjorde upptäckten att flera pojkar var

idrottsligt aktiva i föreningsidrotten i Vellinge än i Rosengård.

Begreppet idrottshabitus i Trondmans undersökning, bortser dock helt från spontanidrott. I vår undersökning kan detta diskuteras, då vi anser att idrotten kan ha en stor betydelse i ens liv trots att man inte är medlem i föreningsidrotten. Vi menar alltså att ett frekvent spontanidrottande också är en källa till att idrotten har en stor plats i ens liv och därför borde innefattas i begreppet idrottshabitus.

6.5 Den fria leken

Observationerna vi gjorde under rasterna pekade på ett mer segregerat lekande ur genussynpunkt i fallstudie A. Bollsporter utfördes enbart av pojkarna medan flickorna lekte för sig själv och jagade varandra. Det nämndes även under intervjun att en elev föredrog en uppdelning mellan könen i idrotten. I fallstudie B fanns även viss uppdelning men större delen av klassen både flickor och pojkar spelade fotboll tillsammans. Under intervjuerna framkom även att spontanidrotten var en stor del av elevernas fritid. Förutom datorspel, läxor och att träffa familjen angav de flesta i fallstudie B att de ägnade sig åt spontanidrott. Det skiljde sig en del åt från intervjuerna i fallstudie A där de flesta angav andra fritidssysselsättningar än spontanidrotten. En stor anledning till det enligt oss kan vara att man redan i fallstudie A hade fyllt sin lediga tid med att idrotta i föreningar.

Pojkar och flickor är oftast separerade i tidig ålder inom den organiserade idrotten och kan därför prägla barnens fria lek. Flickor och pojkar lekte för sig själv i fallstudie A medan man i fallstudie B inte gjorde samma uppdelning mellan könen i den fria leken. På fritiden utanför skolan spontanidrottade flickorna i fallstudie B frekvent, men som vi tidigare nämnt var det ingen som var medlem i en idrottsförening. Det kan diskuteras varför det är på det här viset. Redelius (2002:201) har i sin studie skrivit att genusordningen i samhället där de olika könen hör till olika platser och där männen ofta värderas högre än kvinnorna även kan påverka barnidrotten. Det kan då uppstå föreställningar som att ”kvinnor kan – men män kan bättre”. Även Fundberg (2003:48) skriver att många idrotter däribland fotbollen är skapade av män för män, vilket kan påverka flickors deltagande i den organiserade idrotten. Dessa påståenden

skulle kunna spela in i fallstudie B av vår undersökning. Däremot är det inget som vi kunde tyda i fallstudie A. Det kan ändå vara intressant att titta närmare på vilka intressenter det finns för att styra innehållet i ämnet Idrott och hälsa.

6.6 Vem styr ämnet?

För att beteckna intressenter är intressenterna de som vill påverka utvecklingen och influera reformprocessen och på det viset utövar inflytande på regelverken i skolan (Sandahl, 2005:40). Eftersom skolidrotten omfattas av en politisk process kan verksamheten betraktas som en kompromiss genom de politiskt framställda styrdokumenten som reglerar skolidrottens verksamhet. Det finns många intressenter och många intressen i samhället som vill påverka skolidrotten. Exempel på det är lärarkåren, lärarutbildningarna och föreningsidrotten. Riksidrottsförbundet är Sveriges största barn och ungdomsorganisation för frivillig idrott. Givetvis kan och vill de vara med och påverka idrotten i skolan. Idrottsämnet intresserar många och kan ha fler mäktigare intressenter än något annat ämne i skolan. Den lokala föreningsidrotten pekas i boken ut som en av de största intressenterna att påverka ämnet i skolan och har även ett stort inflytande. Elevernas och lärarnas erfarenheter av idrott påverkar även skolidrotten i stor grad. Lärarens roll i styrningen av ämnet får heller inte underskattas, noterbart är att 73 % av alla idrottslärare år 1993 haft en bakgrund i idrottsrörelsen (Sandahl, 2005: 58-60).

Trots den markanta skillnaden på frekvensen i aktivt föreningsdeltagande, såg vi inga större skillnader i elevernas syn på idrott. I båda våra fallstudier framgick det att de överlag tyckte att fritidsidrotten var roligare än skolidrotten. Med fritidsidrott avsågs både föreningsidrott och spontanidrott. Den största orsaken, enligt eleverna, var att man hade större inflytande över sin idrott på fritiden. Vi är medvetna om att lärarna i skolan kan ha svårt att tillgodose alla elevers önskemål och intressen under idrottslektionerna. Samtidigt är vår uppfattning att eleverna på fritiden i många fall söker sig till aktiviteter som de är intresserade av. Vi anser att det kan vara ett stort problem att få ett fungerande elevinflytande om läraren får ägna tiden åt att få eleverna att lyssna och sitta tysta. Dock anser vi i fallstudie A utifrån det vi sett, att det finns utrymme att göra elevinflytandet större och därmed tillgodose elevernas önskemål på ett bättre sätt.