1
Surfplatta & Widgit Go som
kommunikationsstöd för elever med
utvecklingsstörning i gymnasiesärskola.
En kvalitativ studie om användningen av surfplatta
& Widgit Go utifrån personalens perspektiv
NESREIN FAKHRO
Examensarbete i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap 15hp Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet.
2
Abstrakt
Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personalen på en gymnasiesärskola om hur digitala hjälpmedel, så som surfplattor och Widgit Go, möjliggör kommunikation för elever med intellektuella funktionsnedsättningar och hur personalen i gymnasiesärskolan arbetar med dessa digitala hjälpmedel för att eleverna ska kunna
kommunicera och samspela med andra. För att kunna analysera empiriska data i studien har en kvalitativ ansats tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i den här studie upplever att surfplatta och Widgit Go applikationen ger möjlighet till ökad kommunikation och samspel för dessa elever, om verktygen används på ett rätt sätt. Eleverna kan kommunicera och samspela med varandra genom att modulera och visa saker till varandra på sina surfplattor. De professionellas kompetens av digitala teknik har en betydande roll för elevernas utveckling av sitt språk och ordförråd, då de behöver lära och stödja eleverna vid användningen av digitala verktygen. Endast en deltagare visade sig ha utbildning och stora erfarenheter inom surfplatta och widgit Go.
Nyckelord: intellektuell funktionsnedsättning, kommunikation, digitala hjälpmedel, IKT, digitala verktyg, applikationer, Widgit Go
3
Tablet & Widgit Go as communication
support for students with intellectual
disabilities in high school.
A qualitative study on the use of tablet & Widigit Go
based on the staff's perspective
Abstract
The purpose of this study is to investigate experiences of staff at a high school for students with disabilities, about how digital aids such as tablet and Widgit Go, enable communication for students with intellectual disabilities, and how the staff in the school work with these digital aids to enable students to communicate and interact with others. To be able to analyze the empirical data in the study, a qualitative method has been applied, with the help of semi-structured interviews. The result shows that the participants in this study feel that the tablet and Widgit go application provides opportunities for increased communication and interaction for these students if the tools are used in the right way. The students can communicate and interact with each other by modulating the tablet for each other and displaying things to each other on their tablets. The professional skills of digital technology have a significant role for the students development of their language, as they need to teach and support the students in the use of digital tools. Only one participant was found to have education and extensive experience with tablet and Widgit Go.
Keywords: intellectual disability, communication, digital aids, IKT, digital tools, applications, Widigit Go.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
2. BAKGRUND ... 10
2.1 Intellektuell funktionsnedsättning ... 10
2.1.1 Kommunikation hos elever med intellektuell funktionsnedsättning ... 10
2.2 Särskola och läroplanen. ... 11
2.3 Vad är IKT och vad bidrar den till? ... 12
2.3.1 Personalens inställning och arbetssätt avseende informations- och kommunikationsteknik (IKT). ... 13
2.4 Funktionshinderpolitiken ... 14
2.5 Surfplatta ... 15
2.6 Widgit Go – en applikation för ökad kommunikation ... 15
3. TIDIGARE FORSKNING ... 17
3.1 Teknikens möjligheter för kommunikation och samspel ... 17
3.2 Digitala verktyg skapar möjligheter för kommunikation och samspel ... 17
3.3 Kommunikation applikationers betydelse ... 18
3.4 Personalens kunskap är nyckeln för elevens arbete med digitala verktyg ... 18
3.6 Utformningen påverkar användarbarheten ... 20
4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 21 4.1 Delaktighet ... 21 5. METOD ... 25 5.1 Urval ... 26 5.2 Genomförandet av intervjuer ... 26 5.3 Analysgenomförande ... 27 5.4 Tillförlitlighet ... 29 5.5 Etiska aspekter ... 30 5.6 Litteratursökning ... 31
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 33
6.1 Arbetssätt med digitala verktyg i skolan ... 33
6.2 Personalens upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg i skolmiljö. ... 37
6.3 Personalens kompetens kring digitala verktyg i skolmiljö ... 40
7. DISKUSSION ... 44
5
7.2 Resultatdiskussion ... 45
7.3 Vidare forskning ... 47
8. REFERENSER ... 48
6
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
Denna studie handlar om hurpersonal på gymnasiesärskola upplever att digitala verktyg i form av surfplatta och kommunikationsapplikationen Widgit Go fungerar, med avsikt att öka kommunikationen och samspelet hos elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare studeras det även hur personalen arbetar med dessa digitala verktyg för att eleverna ska kunna få en möjlighet till ökad kommunikation och samspel.
Vi lever idag i en digitaliserad värld där utvecklingen av digital teknik ständigt utvecklas. Användningen av digital teknik har blivit en naturlig del av många människors liv och det är sällan att dagens barn och ungdomar inte vet vad en surfplatta är. I Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) framkommer det att den digitala världen även har berört skolorna i Sverige, då det finns krav på eleverna att kunna hantera digitala verktyg. I
gymnasiesärskolans läroplan framkommer skolans roll och skyldighet avseende användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i pedagogisk undervisning.
Gymnasiesärskolan ska enligt läroplanen öka elevernas förmåga att kunna använda digital teknik samt att eleverna ska få den möjligheten att kunna utveckla sin digitala kompetens (Skolverket, 2013). Utvecklingen av digital teknik har lett till att digitala verktyg fått en större plats i läroplanen. Dessutom följer skolorna i Sverige FN:s konventionens principer gällande digital teknik, där det framkommer att alla individer oavsett funktionsnedsättning ska har rätt att få tillgång till information- och kommunikationsteknik (IKT). Sverige har ett mål på att vara bäst i världen när det gäller användandet av möjligheterna som digitaliseringen erbjuder (Prop. 2016/17:188).
Vi människor är olika med olika behov, förutsättningar och funktionsförmågor. Det innebär att elever med intellektuella funktionsnedsättningar kan ha olika behov när det gäller att uttrycka det de vill säga, eller det de vill fråga. Detta, eftersom en intellektuell
funktionsnedsättning kan påverka individens verklighetsuppfattning, och som vidare påverkar individens förmåga att kommunicera och samspela med andra. För att elever med begränsade talförmågor ska kunna föra ett samtal och får sin röst hörd behöver de få tillgång till rätt hjälpmedel (Wilder, 2014). Heister Trygg (2008); Wilder (2014) belyser att alla individer oavsett funktionsnedsättning eller inte, har rätt att kunna framföra ett samtal, ställa frågor, få göra val samt få rätt till en anpassad kommunikativ miljö. Därför kan digitala hjälpmedel fungera som ett komplement för att stödja kommunikationen hos elever som har diagnosen
7
utvecklingsstörning, då funktionsnedsättningen kan innefatta kommunikationssvårigheter (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012)
Surfplatta och kommunikationsapplikationen Widgit Go är digitala verktyg som kan bidra till ökad kommunikation och samspel hos elever med bland annat intellektuella
funktionsnedsättningar. Tekniken har utvecklats mer och mer idag, vilket även har lett till att surfplattor blivit mer populära alternativ för samtalshjälpmedel än datorer i skolorna
(Rydeman, 2015). Detta kan möjligtvis bero på att surfplattan är enkelt utformad och
lätthanterlig. Elever som behöver surflattan som ett stöd för kommunikationen kan ta med den i olika sociala miljöer, vilket kan öka möjligheten att kommunicera och samspela med andra personer (Heister Trygg & Andersson, 2009). Digitala verktyg utgör en förutsättning för kommunikation hos individer som har begränsade språkförmågor, och kan samtidigt leda till en ökad delaktighet (MFD, 2018). För elever med t.ex. intellektuella funktionsnedsättningar kan digitala verktyg leda till att undervisningen blir mer flexibel samt att kommunikationen, delaktighet och självständigheten hos eleverna möjliggörs (Skolverket, 2014). Dock menar Ahlgren (2014) att informations- och kommunikationsteknik kan fungera inkluderande men det kan även fungera exkluderande. Det innebär att om inte digitala verktyg är tillgängliga och praktiska för elever med funktionsnedsättningar så kan eleverna riskera att utestängas eller stigmatiseras. Elever med funktionsnedsättningar så som utvecklingsstörning ska inte behöva anpassa sig till dåliga digitala lösningar utan istället bör ny teknik utformas efter elevernas behov (Ahlgren, 2014).
Vid användning av digital teknik kan individer med funktionsnedsättningar uppnå en ökad möjlighet för delaktighet i samhället, samt att de kan få bättre levnadsvillkor (MFD, 2018). Skolverket (2016) belyser att informations- och kommunikationsteknik (IKT) innebär en förutsättning för god inlärning hos elever i behov av särskilt stöd, dock ställs det krav på personalens kompetens i skolorna. Ahlgren (2014) belyser att Sverige har fått kritik från Förenade Nationerna (FN), eftersom det brister i de svenska skolorna när det gäller barn som har särskilt behov av stöd. Ahlgren (2014) menar att investeringar på digitala strategier i skolmiljö bör inkludera ökad kompetens i syfte att förbättra situationen.
Thunberg m.fl. (2015) belyser att ny teknik bidrar till att individer med
funktionsnedsättningar som till exempel utvecklingsstörning, kan kommunicera multimodalt. Med detta menas att förutom tal och skrift kan andra resurser så som ljud och bilder användas
8
för att öka kommunikationen hos individer med begränsade språkförmågor. Men däremot menar Thunberg m.fl. (2015) att det är genom skriftspråk som elever med utvecklingsstörning kan uppnå delaktighet. Barn och ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar kan ha svårt att utveckla sitt talspråk, vilket kan medföra att de blir begränsade i sitt deltagande i både skola och i samhällslivet (Light &McNaughton, 2012).
Forsling (2011) menar att lärare och pedagoger som arbetar med barn med särskilda behov bör ha en kännedom om ny teknik för att de ska kunna hantera de digitala verktygen. Men Thunberg m.fl. (2015) understryker att personal som arbetar med elever med intellektuella funktionsnedsättningar inte har den kunskapen som behövs för att hantera digitala verktyg. Vidare framkommer det i en internationell studie från USA att det finns lite forskning kring att förbättra utformningen av kommunikationsapplikationer. Personal som arbetar med barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar kan bedöma att eleverna inte har nödvändiga förutsättningar för att använda kommunikationsapplikationer (Light & McNaughton, 2012).
Mitt intresse att närmare undersöka hur surfplattan och applikationen kan användas för att öka möjligheter och förutsättningar till kommunikation och samspel hos eleverna, väcktes av mitt arbete inom gymnasiesärskola. I min yrkesroll som resurspedagog har jag erfarit att många elever med intellektuella funktionsnedsättningar har begränsningar i sin kommunikation, vilket medför ett stort behov av surfplatta och Widgit Go. Vid olika situationer, som t.ex. på rasten kunde elever som behövde dessa verktyg som ett kommunikationsstöd sitta
tillsammans med andra elever och kommunicera, genom att visa saker till varandra på surfplattan utan någon hjälp från personalen, medan andra elever behövde stöd från personalen. Trots att surfplatta kan öka elevernas förutsättningar och möjligheter till kommunikation och samspel kunde det å andra sidan skapa ett beroende hos eleverna, då eleverna inte ville göra annat än att titta på Youtube kanalen, vilket kunde försvåra arbetet för mig och resten av personalen. Samtidigt kunde beroendet hos eleverna resultera att de kunde bli otåliga och stressade om tekniken inte fungerade. Myrbäck (2018) visar i sin studie att surfplatta kan skapa en stor koncentrationsförlust i klassrummet, då eleverna blir distraherade och gör andra saker när de sitter med sin surfplatta under lektionstid.
9
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personalen på en gymnasiesärskola om hur digitala hjälpmedel, så som surfplattor och Widgit Go, möjliggör kommunikation för elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare är syftet att beskriva hur personalen i gymnasiesärskolan arbetar med dessa digitala hjälpmedel för att eleverna ska kunna kommunicera och samspela med andra.
Syftet i denna studie kommer att behandlas utifrån följande frågeställningar:
1. Hur beskriver personal på en gymnasiesärskola sina upplevelser och erfarenheter av dessa digitala hjälpmedel som redskap för kommunikation för elever med
intellektuella funktionsnedsättningar?
2. Hur beskriver personalen att de arbetar med dessa digitala hjälpmedel avseende elevernas kommunikation och samspel med andra?
10
2. BAKGRUND
2.1 Intellektuell funktionsnedsättning
Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) är inget entydigt begrepp, det vill säga att utvecklingsstörning har genom åren definierats på olika sätt samt att innebörden kan variera i olika kulturer. Utvecklingsstörning kan bedömas som en personegenskap men även något som uppstår i samspel mellan miljöns utformning och personegenskaper. Vidare innebär det att utvecklingsstörning omfattar att individen kan ha svårigheter att ta in och bearbeta information samt bygga och tillämpa kunskap. En diagnos utvecklingsstörning innebär att en individ har en lägre begåvning mätt i IQ, i jämförelse med ett index i befolkningen (Granlund & Göransson, 2011). En diagnosticering kan vara till hjälp för att fastslå om en individ har rätt till olika stödåtgärder som exempelvis rätt till särskola (a.a.). Individer som har diagnosen utvecklingsstörning kan ha andra funktionsnedsättningar i
kombination, vilket innebär att de kan ha svårigheter med abstraktioner och kommunikationen (SOU 2011: 77).
2.1.1 Kommunikation hos elever med intellektuell funktionsnedsättning
Kommunikation är ett brett begrepp och handlar inte enbart om ett talat språk (Wilder, 2014). Enligt Heister Trygg & Andersson (2009) finns det två olika former av kommunikation, d.v.s. verbal och icke verbal kommunikation. Verbal kommunikation består av ett talat språk medan icke verbal kommunikation omfattar bilder, ljud, mimik samt tecken och kroppsspråk. För individer med intellektuella funktionsnedsättningar kan detta innebära de vanligaste formerna för kommunikation. Med hjälp av bland annat bilder och ljud kan dessa elever få sina behov uppmärksammade av andra. Kommunikation innebär att få göra val, ställa frågor, få veta vad som händer eller ska hända. Det handlar även om att få bekräftelse och svar samt kunna delta i konversationer som är meningsfulla. Men kommunikationen är varierande och knuten till sammanhang, d.v.s. det beror på dagsformen och vem eleven kommunicerar med. Det finns bakomliggande faktorer till svårigheter med kommunikation, detta kan dels bero på att individer har fysiska funktionsnedsättningar, dels intellektuella funktionsnedsättningar som orsakar en begränsad talförmåga (Wilder, 2014). Jakobsson & Nilsson (2011) menar att om elever med intellektuella funktionsnedsättningar har en välfungerande kommunikation kan detta då leda till en ökad möjlighet för delaktighet och lärande.
11
Elever med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter med att begripa symboliken samt pragmatiken med språket, vilket innebär att de kan ha svårt att förstå hur ord och
meningar skall användas för att kunna kommunicera med andra. Därför kan det vara svårt för denna målgrupp att förstå meningen med det andra individer säger, ställa frågor samt delta aktivt i samspel och dialog med andra. Kommunikationen hos denna målgrupp kan vara svag och svaren i samspel brukar vara fördröjda och subtila, vilket kan medföra att
kommunikationen blir svår att tolka samt att deras behov och önskemål kan missuppfattas av andra. För att elever som har en begränsad talförmåga ska kunna utveckla innehållet i
kommunikationen är det viktigt att ha rätt kommunikationshjälpmedel. Denna målgrupp kan ha större möjligheter att själv påbörja kommunikationen om rätt hjälpmedel är tillgängligt för de (Wilder, 2014). Dessutom lyfter Rydeman (2015) upp att kommunikationshjälpmedel kan underlätta och utveckla kommunikationen för elever med utvecklingsstörning.
2.2 Särskola och läroplanen.
Grundsärskolan och gymnasiesärskolan är anpassade skolformer för elever som på grund av utvecklingsstörning och eventuellt i kombination med andra funktionsnedsättningar, inte bedöms kunna nå kunskapskraven i grundskola respektive gymnasieskola. I grund- och gymnasiesärskolor har barn och ungdomar med utvecklingsstörning rätt till individuellt anpassad utbildning utifrån den enskildes förutsättningar och behov. I grund- och gymnasiesärskola finns det särskilda kursplaner, mål och betygskriterier som lärare och pedagoger utgår från, dock ska utbildningen motsvara den som ges i grundskola respektive gymnasiesärskola (Szönyi & Tideman).
I gymnasiesärskolans läroplan framkommer det att alla elever på skolan ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. Eleverna på skolan ska även få möjlighet att utveckla en kritisk och ansvarsfull inställning till digital teknik, i syfte att kunna se
möjligheter och förstå risker. Skolan ska även utveckla elevernas digitala kompetens så att de får en förståelse för hur digitaliseringen kan påverka individen och samhällets utveckling. Vidare framkommer det att skolan ska med hjälp av digital teknik utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens (Skolverket, 2013).
12 2.3 Vad är IKT och vad bidrar den till?
IKT är en svensk förkortning för informations- och kommunikationsteknik och är en del av informationsteknik (IT). Begreppet IKT är det som oftast används i skolvärlden och bygger på kommunikation mellan människor som möjliggörs av IT. Begreppet började växa fram under 1990-talet för att betona att modern digital teknik inte bara handlade om att söka och ta del av information, utan det handlar även om kommunikationen med hjälp av IT (Diaz, 2012). Digital teknik så som surfplattor, mobiltelefoner och datorer har kommit att bli en naturlig del av vardagen för en del människor i dagens samhälle. Det vill säga att allt färre människor använder ordböcker eller uppslagsböcker i pappersformat och istället söker sig kunskap genom internet. Den digitala världen har även gett en inverkan på den svenska skolan samtidigt som det finns krav på att detta ska användas i skolan. Det innebär att elever med någon sort av funktionsnedsättningar ska kunna lära sig att utveckla ett gott bemötande av andra människor genom digitala verktyg. Målet är att den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda möjligheterna som digitaliseringens erbjuder (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2015).
Jakobsson & Nilsson (2011) lyfter upp att under de senaste åren har det utvecklats en del hjälpmedel som kan underlätta vardagen för elever med funktionsnedsättningar. Surfplattan nämns som ett exempel på ett digitalt verktyg, där det bland annat kan programmeras så att den anger när det är dags för en viss aktivitet. Vidare poängterar författarna att det finns digitala hjälpmedel av olika slag beroende på vilken typ och grad av funktionsnedsättningar eleverna har. Dock menar författarna att det inte är tekniken som utgör den viktigaste resursen, utan det viktigaste är utifrån sammanhanget hur tekniken används (a.a.).
Cervin (2012) visar i en studie att i början av 1990-talet låg särskolan framkant när det gällde informations- och kommunikationsteknik (IKT) men att grundskolan har gått om särskolan. Vidare framkommer det i studien att de digitala verktygen är i allmänhet bra för alla elever, men särskilt bra för elever som går i särskolor eftersom de behöver fler vägar till lärande. Författaren skriver att surfplattans främsta egenskap är att det ger elever som går i särskolor möjligheter att kommunicera. Med hjälp av surfplattan kan eleverna bland annat filma, fotografera samt ringa. Digitala verktyg i särskolor används också för att en del elever använder en dator eller surfplatta hemma, och därför behöver personalen på särskola ge kunskap om bra program samt vilka risker som kan uppstå på internet (a.a.). Men
13
en mindre kunskap om hur IT ska användas i pedagogiskt ändamål och behöver därför få en ökad kunskap inom området.
I en undersökning som Skolverket har (2013) har utfört framkommer det att det var svårt att skilja på IT som hjälpmedel och IT som pedagogiskt verktyg i grund- och gymnasiesärskolor. IT används för olika ändamål som överlappar varandra, men också att de gemensamt
förstärker förutsättningarna för utveckling och lärande. Applikationer och programvaror används bland annat för läsinlärning, skrivutveckling, matematik men även till att tillgodose elevernas enskilda behov genom till exempel talsyntes, skärmar med touchfunktion och surfplattor. Vidare belyser skolverket att surfplatta ger möjligheter till kommunikation, vilket innebär att de elever som har svårt att uttrycka sig kan genom surfplatta kommunicera med till exempel bilder. På så sätt kan det öka förutsättningar för delaktighet (Skolverket, 2016).
2.3.1 Personalens inställning och arbetssätt avseende informations- och kommunikationsteknik (IKT).
Hylén (2013) visar i en studie att relationen mellan lärares/pedagogers syn till informations- och kommunikationsteknik och deras användning innefattar att deras positiva attityder kan leda till en stor och ökad användning av IKT i olika pedagogiskt ändamål. Medan deras negativa attityder kan leda till en minskad användning. Om lärare/pedagoger har positiv inställning till användandet av IKT kan det då leda till en ökad motivation hos eleverna, samtidigt som det kan ge bättre resultat för eleverna i skolan. Dessutom kan det genom kompetensutveckling och lärares/pedagogens positiva attityder leda till att de själva lär sig mer om IT och blir således en avancerad IT-användare. Författaren menar att det finns undersökningar som konstaterar att svenska lärare upplever sig lika eller mer IT-kompetenta som andra europeiska lärare. Däremot kan svenska lärare ha betydligt lägre självförtroende till IT:s effekter på lärandet samtidigt känner de sig mindre motiverade att använda IT än som andra lärare gör i många andra länder (Hylén, 2013).
Användning av ny teknik som till exempel surfplattor ställer krav på lärare och pedagoger i grund- och gymnasiesärskolor. Det innebär att de behöver tid att utveckla sin kompetens inom området för att kunna använda den nya teknikens möjligheter. Lärare och pedagoger kan få möjligheten att ta del av utbildning i praktisk IT-kompetens samt en möjlighet att genomgå en fortbildning för att få en introduktion om den nya tekniken (Skolverket, 2016).
14
övergripande strategi för användningen av IT i pedagogiska ändamål och att IKT inte används i den omfattningen som behövs. Samtidigt nämner (Skolverket, 2016) att användningen av IKT i pedagogiska arbeten beror i stort sett på lärarens/pedagogens eget intresse och engagemang.
Wilder (2014) tar upp att många barn och ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar i kombination med andra funktionsnedsättningar, kan kommunicera men att de behöver stöd i kommunikationen. Eleverna får en möjlighet att kommunicera när till exempel personal identifierar och stödjer barnets unika och spontana uttryckssätt, vilket är en förutsättning för att vara delaktig. Rydeman (2015) tar upp att en viktig förutsättning för kommunikationen är att nära personer, som till exempel personal på skolan skapar ett nära och ömsesidigt samspel med eleven. Vidare framkommer det att när personal arbetar med kommunikationshjälpmedel för att underlätta kommunikationen hos elever med funktionsnedsättningar, gäller det att personalen ger eleven möjlighet att ta sin tur i samtalet. Men det handlar även om vikten att invänta samt visa förväntan på kommunikation från eleverna, eftersom det kan ta en längre tid för de att uttrycka sig (Rydeman, 2015). Detta håller även (Wilder, 2014) med om och menar att kommunikationspartner har ett stort ansvar i sin roll och bör därför vara lyhörd,
uppmärksam samt motiverande.
När personal samspelar med elever med tex utvecklingsstörning, och planerar åtgärder är det ytterst viktigt att personalen möter eleverna där de befinner sig i. Det innebär att personalen inte bör fokusera på vad eleverna inte kan, utan i detta fall gäller det att personalen istället fokuserar på deras förmågor, motivation och intressen. Men det är även av stor nödvändighet att personal har en grundläggande kunskap om funktionsnedsättningar så som
utvecklingsstörning och hur ny teknik kan användas i syfte att öka kommunikationen hos bland annat denna målgrupp (Rydeman, 2015). Jakobsson & Nilsson (2011) skriver att om skolpersonalen har en kännedom om elevens diagnos kan det underlätta ett professionellt förhållningssätt till de svårigheter eleven har. Det innebär att om en lärare eller pedagog vet att det är vanligt att elever med en funktionsnedsättning behöver fråga samma sak flera gånger för att minnas, kan det då bli lättare för läraren att hantera detta.
2.4 Funktionshinderpolitiken
Den svenska funktionshinderpolitiken utgår från FN: s konvention om rättigheter för individer med funktionsnedsättningar. Funktionshinderpolitiken är en del i arbetet och omfattar att man
15
vill skapa ett jämlikt samhälle, där individers bakgrund och förutsättningar inte ska vara avgörande för möjlighet till delaktighet i den svenska samhället. I FN konventionen om rättigheter för individer med funktionsnedsättningar framkommer det att konventionsstaterna ska följa lämpliga åtgärder för att säkerställa att individer med funktionsnedsättningar får tillgång till information och kommunikation samt informations- och kommunikationsteknik. Det innebär att alla individer oavsett funktionsnedsättningar eller inte, ska kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Hjälpmedel och ny teknik har en betydande roll för individer med funktionsnedsättningar eftersom det kan bidra till ett oberoende liv samtidigt som det kan underlätta deras vardag (Prop. 2016/17:188).
2.5 Surfplatta
En surfplatta och som på engelska kallas för tablet är ett digitalt verktyg och kan beskrivas som en tunn handdator med pekskärm, d.v.s. att den styrs med hjälp av fingertopparna. Den som använder en surfplatta kan styra enheten och mata in texten med fingrarna genom att antigen använda ett virtuellt tangentbord eller handskriftsigenkänning (Gällhagen & Wahlström, 2012). Elever med intellektuella funktionsnedsättningar och andra
funktionsnedsättningar brukar inte kunna använda de styrsätt som är standard för en vanlig dator, som t.ex. tangentbord eller mus. Dock kan en del individer som tillhör denna målgrupp ha nytta av pekskärm, som är standard i bland annat surfplattor. En fördel med surfplattor är att de innehåller ett antal praktiska funktioner så som inbyggd kamera, pekskärm, tillgång till talsyntes samt en inbyggd webbshop som ger möjlighet att kunna köpa applikationer.Ännu en fördel med pekskärm är att det händer något direkt när individen trycker på skärmen. På så sätt blir det enklare att förstå sig på pekskärmen till skillnad från andra styrsätt samtidigt är pekskärm lämplig för små barn och individer med intellektuell funktionsnedsättning (Rydeman, 2015).
2.6 Widgit Go – en applikation för ökad kommunikation
Idag finns det många olika applikationer för kommunikation som ger möjlighet för individer med begränsad tal- och språkförmågor, att kunna skapa olika kommunikationsupplägg i en dator eller surfplatta. Widgit Go är ett exempel på applikation som finns tillgänglig att ladda ner till surfplattor och smarttelefoner. Med hjälp av Widgit Go kan dessa individer som behöver stöd i kommunikationen skapa upplägg att använda sig av för kommunikation,
16
stimulans och språkutveckling. Applikationen kan även användas av yrkesverksamma för att stödja eleven vid kommunikation. Dessutom finns det möjlighet att lägga in egna bilder och spela in ljud, skriva enkla dokument med symboler och text men applikationen stödjer även talsyntes. Widgitsymboler är en engelsk symboluppsättning som skapades för att stödja individer som har svårigheter med kommunikationen. Dessa Widgitsymboler finns i både i färg samt i svartvitt, och omfattar avskalade, ritade bilder som belyser både konkreta händelser och abstrakta begrepp. Vidare innebär det att Widgit Go kan läsa upp olika
symbolsmeningar som individen har skrivit i ett dokument och meddelande eller när individen öppnar ett upplägg (Symbolbruket, 2019; Rydeman, 2015).
17
3. TIDIGARE FORSKNING
Detta avsnitt handlar om vilken betydelse ny teknik så som surfplatta och
kommunikationsapplikationer har för elever med begränsad språkförmåga, samt vilka möjligheter och hinder digitala verktyg kan medföra. I detta avsnitt beskrivs även skolpersonalens arbetssätt med surfplatta och kommunikationsapplikation samt vilka
upplevelser de har av dessa digitala verktyg. Det upplevdes svårigheter med att finna tidigare forskning kring ämnet, särskilt om widgit Go, däremot hittades forskning om
kommunikationsapplikationer generellt.
3.1 Teknikens möjligheter för kommunikation och samspel
Light & McNaughton (2012) är två forskare från USA som understryker kommunikationens betydelse för elever med funktionsnedsättningar samt att ny teknik ger möjligheter för kommunikation. De skriver att kommunikation, språk och förmågor är grundläggande för deltagande i alla aspekter som rör livet, till exempel familj, skola, arbete och samhället. Genom dessa förmågor kan elever med intellektuella funktionsnedsättningar uttrycka sina önskemål och behov, dela information samt utveckla sociala relationer med andra. Åtkomsten av kommunikation samt språk- och läskunnighet gör det möjligt att delta i utbildning, öka möjligheterna för anställning och underlätta användningen av ny teknik. Men många elever med funktionsnedsättningar som exempelvis intellektuella funktionsnedsättningar, kan inte utveckla sin kommunikation och språk- och läskunnigheter som det är förväntat, på grund av tal, språk samt motoriska och sensoriska funktionsnedsättningar. Därför blir dessa barn och ungdomar begränsade i sitt deltagande så som utbildning och familj- och samhällsmiljöer (Light & McNaughton, 2012).
3.2 Digitala verktyg skapar möjligheter för kommunikation och samspel
I Sverige finns det forskning kring användandet av digitala verktyg samt vad verktygen bidrar till. Thunberg m.fl. (2015) nämner att en större del av vår kommunikation sker genom att vi läser och skriver. Det innebär att genom applikationer, sms och sociala medier kan människan få information, skapa kontakter och samspela med andra människor på olika sätt. Den nya teknikutvecklingen har även medfört nya möjligheter att kommunicera multimodalt, d.v.s. att individer med intellektuella funktionsnedsättningar kan använda bilder, film och ljud för att kommunicera med andra. Dock menar författarna att skriftspråket är den viktigaste nyckeln
18
till delaktighet. För personer med intellektuella funktionsnedsättningar är det ytterst viktigt att de får tillgång till de digitala verktygen och hjälpmedel som behövs, för att de ska kunna läsa och skriva. Personal som arbetar med elever som har omfattande funktionsnedsättningar bör ta hänsyn till behovet av digitala verktyg och hjälpmedel för tre betydelsefulla ändamål, d.v.s. kommunikation, träning och undervisning samt kompensation av svårigheter med att läsa och skriva. Det innebär att skolan bör anpassa informations- och kommunikationstekniken (IKT) efter varje individs behov, samt att skolan ska ha tillgång till IKT, arbeta med och ha
kännedom om ny teknik för att stödja kommunikationen hos denna målgrupp (a.a.).
3.3 Kommunikation applikationers betydelse
I Thunberg m.fl. framkommer det att kommunikation i sig är multimodal, och därför kan det med hjälp av multimodal alternativ och kompletterande kommunikation vara ett bra sätt att använda för att stödja kommunikationen hos elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Kommunikationen kan variera och se olika ut beroende i vilken situation eleven befinner sig i eller vad eleven vill säga, vilket omfattar att eleven kan behöva olika verktyg i olika
situationer. Till exempel kan barn med intellektuella funktionsnedsättningar klara sig utmärkt med kroppsspråk hemma, men i skolan kan eleverna behöva använda en
kommunikationsapplikation för att återberätta en historia eller samspela med andra elever. I dagsläget finns det många applikationer som kan ge stöd i kommunikationen samt läs- och skrivfärdigheter. Men personal som arbetar med denna målgrupp bör granska innehållet av applikationerna så att uppgifternas innehåll och design är lämpliga för dessa elever (Thunberg m.fl. 2015). Dessutom lyfter Light & McNaughton (2012) upp att eftersom bilder är mer abstrakta och symboliska har barn med omfattande funktionsnedsättningar enklare att begripa relationer mellan fotografier och händelser. Vidare menar författarna att kombinationen mellan ljud och bilder kan göra det enklare för dessa individer att lära sig, än att enbart använda bilder.
3.4 Personalens kunskap är nyckeln för elevens arbete med digitala verktyg Det här är ännu en svensk studie som däremot beskriver lärarens och pedagogens roll i olika pedagogiska ändamål, och hur viktigt det är att personalen har en kännedom för hur digitala verktygen bör användas. Forsling (2011) lyfter upp att lärare och pedagogernas roll i
19
IKT så som surfplattan. Lärare och pedagoger ska se till att digitala verktyg är tillgängliga för elever som har särskilt behov av stöd samt att de sitter utan avbrott. Barnens användning av IKT så som surfplatta kan skapa ett samspel mellan pedagogen och elev men även mellan elev och elev. Denna typ av samspel som sker genom kommunikation, gester och kroppsrörelser gör det möjligt att eleverna uppnår delaktighet samtidigt som de kan medverka i sitt lärande. För att lärare och pedagoger ska kunna använda digitala verktyg krävs det därför att de har en kännedom om ny teknik samt hur de ska kunna hantera verktyget (Forsling, 2011).
Cumming, Strnadová & Singh (2014) genomförde en studie i en skola för elever med behov av särskilt stöd, då man ville studera vilka möjligheter modern teknik i undervisning kan ge elever med intellektuella funktionsnedsättningar. I studien framkommer bland annat
skolpersonalens roll och förhållningssätt kring användningen av surfplatta och applikationer. Författarna menar att med hjälp av surfplattor fick pedagogerna på skolan större möjligheter att variera instruktioner till eleverna, och att de fick större möjligheter att arbeta med skolans mål på ett produktivt sätt. Författarna beskriver även att pedagogerna upplevde att surfplattan gjorde lektionen roligare och att eleverna blev glada samt engagerade. När den digitala tekniken trädde in i skolvärlden var pedagogerna till en början kritiska och osäkra för användningen och vilka effekter det skulle ge, men när de senare såg att surfplattan gav positiva resultat på elevernas inlärning, ändrade de sin inställning och blev istället positivt inställda till modern teknik. I studien framkommer även att surfplattan blir en hjälp till ökad kommunikation med andra elever och vuxna. Med detta menar författarna att surfplatta och kommunikationsapplikationer bidrar till ökad kommunikation, de menar att det kan bli enklare att förstå elever som har begränsningar i språket samtidigt som eleverna enklare kan göra sig förstådda. Resultatet på den ökade kommunikationen skapar mindre frustration hos både elever och skolpersonal. Det är därför viktigt att som lärare/pedagog hålla sig uppdaterad gällande nya applikationer, och att de får god tid på sig att sätta sig in i applikationer och dess funktion innan eleverna påbörjar sitt arbete (Cumming, Strnadová & Singh, 2014).
Orr & Mast (2014) är två forskare från USA som har gjort en undersökning kring
talsvårigheter och andra funktionsnedsättningar gällande kommunikation med Ipads hos barn och ungdomar. I studien framkommer det att eleverna med hjälp av en
kommunikationsapplikation på surfplattan, fick större möjligheter att kommunicera än vad de gjorde innan de hade tillgång till något digitalt hjälpmedel. Författarna poängterar att lärare och pedagoger har en viktig roll i att vägleda och visa eleverna hur
20
författarna att pedagogerna och lärare använde sig av muntliga instruktioner samtidigt som de använde sig av fysiskt stöd, d.v.s. genom att lägga sin hand på elevens hand och hjälpa till att styra handen rätt. Orr & Mast (2014) skriver att eleverna hade vissa svårigheter med
motoriken men de lärde sig ganska snabbt hur de skulle hantera surfplattan. Författarna skriver även att elevernas talförmåga och motivation att kommunicera ökade när
lärare/pedagoger tydliggjorde för eleverna hur kommunikationsapplikationen ska användas. Genom nya bilder och ord som eleverna kände igen och kunde relatera till i applikationen, ledde därmed till ökad motivation samt glädje. I studien framkommer det att det är viktigt att lärare och pedagoger som arbetar med barn i behov av särskilt stöd, har en kännedom för användningen av applikationen, då eleverna kan bli oroliga och stressade om tekniken inte fungerar tillfredsställande (Orr & Mast, 2014).
3.6 Utformningen påverkar användarbarheten
Light & McNaughton (2012) belyser att det finns lite forskning som är inriktad på att förbättra utformningen av applikationer. Samtidigt belyser författarna att en del av de befintliga
applikationer som ska vara lämpade för att öka kommunikationen hos barn och unga med omfattande funktionsnedsättningar inte är evidensbaserade. Detta resulterar till att förväntade förhoppningar inte kan förverkligas för många barn och ungdomar som har omfattande funktionsnedsättningar. Vidare innebär det att det inte handlar om att barnen inte kan använda dessa applikationer utan att det snarare handlar om en dålig utformning av de befintliga applikationerna. Light & McNaughton (2012) menar att om barn med omfattande funktionsnedsättningar inte visar förmågan att använda dessa applikationer för
kommunikation kan personal därför bedöma att de inte har de nödvändiga förutsättningar för att använda dessa applikationer. Istället bör personal överväga olika sätt att ändra
utformningen av kommunikationsapplikationerna, för att kunna möta barnens och
21
4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
4.1 Delaktighet
Enligt Molin (2004) är begreppet delaktighet en mänsklig rättighet för individer med
funktionsnedsättningar att vara delaktiga på lika villkor som andra. Begreppet delaktighet har länge varit central i den nationella handlingsplanen för funktionshinderpolitiken i Sverige. Författaren skriver att i den befintliga handlingsplanen förekommer det att samhället bör anpassas så att individer med funktionsnedsättningar i alla åldrar blir fullt delaktiga i
samhället. En viktig förutsättning för att uppnå målet om delaktighet på lika villkor, är att det funktionshinderpolitiska arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja olika faktorer som hindrar individer med funktionsnedsättningar att vara fullt delaktiga i samhällslivet. En sådan viktig faktor kan vara att tillgången till stöd och service garanteras samt att det ska finnas hjälpmedel som kan bidra till att individer med funktionsnedsättningar blir mer oberoende i det dagliga livet. För att elever med begränsade kommunikationsförmågor ska kunna utnyttja denna rättighet krävs det då att eleverna ges verktyg för att kunna uttrycka sin vilja. Ett sådant verktyg kan vara en surfplatta med rätt programvara och då krävs det att skolan tillhandahåller en sådan möjlighet för eleverna, för att de ska uppnå delaktighet. Utöver den svenska funktionshinderpolitiken ges delaktighets begreppet en mer framskjuten plats i internationella styrdokument så som FN: s standardregler, som handlar om att individer med funktionsnedsättningar tillförsäkras delaktighet och jämlikhet. I detta FN-dokument omfattar delaktighet en process som medför att olika samhällssektorer som t.ex. skola samt omgivningen blir tillgänglig för alla, synnerligen individer med funktionsnedsättningar. Vidare innebär det att ett tillgängligt samhälle är en viktig faktor för delaktighet, d.v.s. att utan tillgänglighet kan det vara svårt att delaktighet förekommer.I denna bemärkelse talar FN-dokumentet om förutsättningar för delaktighet (Molin, 2004).
Delaktighets begreppet har därmed fått en betydande position i Världshälsoorganisationens (WHO) arbete med International Classification of Functionin, Disability and Health (ICF). ICF är en klassifikation som har utformats för att kunna användas för flera skilda syften inom olika yrkesområden och samhällssektorer. Begreppet delaktighet definieras i ICF som en persons engagemang i en livssituation samt att delaktighet representerar det sociala perspektivet av funktionstillstånd. I ICF-dokumentet omfattar delaktighetsdefinitionen begreppet engagemang och verkar vara en ytterst central komponent gällande delaktighet. Engagemang innefattar i denna bemärksele: delta eller ta del av, vara inkluderad eller
22
upptagen inom ett livsområde, vara accepterad eller ha tillgång till behövda resurser. Vidare finns det en skillnad av delaktighetsdefinitionen i FN-dokumentet och i ICF, där delaktighet beskrivs i ICF på mikronivå i termer av individens engagemang och ansvar, medan i FN-dokumentet så beskrivs begreppet i makronivå i termer av demokrati, jämlikhet och påverkan (Molin, 2004).
Delaktighet i motsats till utanförskap, är ett begrepp som kan ha olika betydelser i olika sammanhang och kan sällan definieras på ett tydligt sätt. Men att vara en del i en aktivitet, ett sammanhang eller relation är något som Szönyi & Söderqvist (2018) skriver är betydelsefullt för att beskriva delaktighets begreppet. Detta understryks även av Molin (2004) som ger en definition av delaktighetutifrån Svenska Akademins ordlista från 1998, där han definierar delaktighets begreppet som att ta del i något. Det kan handla om en social gemenskap eller en aktivitet, t.ex. en aktivitet som utförs i en skolklass. Detta medför en känsla av tillhörighet som kan vara en viktig aspekt av delaktigheten. En annan definitions som Molin tar upp är aktiv medverkan, d.v.s. att någon medverkar i något. Szönyi & Söderqvist (2018) framhäver att i skolan kan begreppet delaktighet handla om att eleverna, oavsett behov får möjlighet att vara del i ett gemensamt lärande i en undervisningssituation eller att eleverna ges
förutsättningar att vara delaktiga i kamratgemenskapen. Delaktighet har innebörden av att höra till, både i betydelsen av en egenupplevd känsla och att faktiskt ges förutsättningar till att finnas med i samma aktiviteter som andra i gruppen. Att bli hörd och sedd är däremot något som Sandberg (2014) anser har en stor betydelse för att beskriva delaktighet aspekten.För att göra sig hörd måste eleven oavsett funktionsförmåga och behov få möjligheten att kunna uttrycka sina åsikter, samtidigt som det måste finnas någon som aktivt lyssnar på barnet. För elever med kommunikationssvårigheter kan förutsättningarna för en god kommunikation och samspel ökas med hjälp av digitala verktyg så som surfplatta och
kommunikationsapplikationer (Sandberg, 2014).
Enligt Jakobsson & Nilsson (2011) innebär delaktighet begreppet att alla elever ska ha samma möjlighet att delta i undervisning och skol aktiviteter utifrån sina individuella behov. Vidare skriver författarna att två centrala begrepp som har en stor betydelse och som används mest i skolan är delaktighet och lärande. Det innebär att personal som arbetar på grund- och
gymnasiesärskolor ska utifrån skolans styrdokument skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna lära sig samt bli delaktiga i skolan. Vidare skriver författarna att det finns två typer av delaktighet som kan ha en betydande roll för elever i grund- och gymnasiesärskolor, d.v.s. pedagogisk delaktighet och social delaktighet. Pedagogisk delaktighet handlar om att elever är
23
delaktiga i en arbetsgemenskap, där det antigen sker genom att eleverna utför samma arbetsuppgifter som alla andra elever i klassrummet. Men det kan även ske genom att låta olika elever arbeta med olika arbetsuppgifter. Social pedagogik innebär att eleverna på skolan är delaktiga i den sociala gemenskapen. Detta gäller inte enbart när det är personal som styr, utan det gäller även vid fria aktiviteter till exempel på raster och fritid, då skoldagen är slut (Jakobsson & Nilsson, 2011).
Björck-Åkesson & Granlund (2004) framhäver att delaktighet är en mänsklig rättighet och att begreppet delaktighet handlar om engagemang i en livssituation. Författarna menar att det är ytterst den enskilde själv som kan bedöma sin delaktighet, men däremot kan samspelet mellan eleven och miljön som t.ex. skolan, påverka den enskildes engagemang samt hens upplevelse av delaktighet. Det som kan påverka möjligheten till delaktighet hos elever med
kommunikationssvårigheter är de förutsättningar som har skapats på skolan. Genom ett välfungerande arbete för delaktighet, kan elevernas vilja och förmågan vara delaktig i olika situationer och sammanhang ökas. Resonemanget stödjs även av Molin (2004) som skriver att i skolsammanhang talar man om s.k. inkluderande undervisning, där han menar att
inkludering beskrivs som en rättighet för alla elever att vara delaktiga i t.ex. utbildning. Vidare menar författaren att det är skolan som ska förändras så att den passar alla elever och att det inte är att eleverna som ska anpassas till skolan. Vernersson (2003) menar att en viktig egenskap för att se på begreppet delaktighet är att fokusera på skolpersonalens roll samt förhållningssätt i klassrum, men även på rasterna. Vidare menar författaren att det är beroende på personalens attityd samt kunskap om användningen av digitala verktygen som kan
resultera att elever som behöver dessa som stöd, kan bli inkluderande eller exkluderande. Några bidragande faktorer till detta kan vara skolpersonalens möjlighet att ge tid att hjälpa de elever som behöver stöd i sin kommunikation, lyssna till eleverna samt ha en grundläggande kunskap i användningen av digitala hjälpmedlen så som surfplatta och
kommunikationshjälpmedel (Vernersson, 2003).
Däremot menar Engström (2008) att begreppet delaktighet är starkt förknippat med
kommunikation, relationer och mötet mellan människor. Med detta menar författaren att den enskilde kan uppnå delaktighet i möte, och genom kommunikation med omgivningen. Genom att kommunicera ställer vi oss i förhållande med och skapar relation till vår omgivning, på så sätt skapas ett socialt sammanhang. Kommunikation sker i nära relationer, d.v.s. både elever emellan men även mellan elev och skolpersonal. Om kommunikation kan ske i samarbeten så kan det leda till ökad gemenskap, samsyn samt ökat förtroende. För elever som har
24
begränsningar i kommunikationen är det nödvändigt att kommunikationen fungerar på alla nivåer i skolans verksamheter för att de ska kunna bli så delaktiga som möjligt. Det krävs därför kunskap, stöd och intresse hos skolpersonal och en förmåga att utveckla elevernas kommunikativa förmåga på lång sikt, för att de ska kunna bli delaktiga.
25
5. METOD
I detta avsnitt beskrivs studiens metodval, genomförande av intervjuer, urval och population, datainsamling samt analysgenomförandet. Dessutom beskrivs även de forskningsetiska aspekter och hur dessa har beaktats, samt tillförlitligheten av studien. Alla personer som har deltagit i denna undersökning har avidentifierats, vilket innebär att deltagarnas namn är påhittade.
För att kunna klarlägga mina frågeställningar i denna studie valde jag att använda mig av en kvalitativ ansats. Enligt Bryman (2011) handlar kvalitativa metoder om att forskaren vill klarlägga fenomenets karaktär, egenskaper och innebörd. Detta tyckte jag var mest lämpligt för min studie, eftersom jag vill ha personalens synsätt och upplevelser av hur digitala verktyg kan användas som ett redskap för att öka kommunikationen hos eleverna. Den kvalitativa ansatsen ansågs även vara mest lämpligt, då jag utifrån intervjuer vill få en djupare förståelse av studiens ämne. Bryman (2011) belyser att inom kvalitativa metoder vill forskaren få fram hur informanten beskriver samt upplever ett visst fenomen. Genom en kvalitativ metod kan forskaren få en djupare förståelse om det forskaren vill undersöka (Bryman, 2011).
Jag har valt att använda semistrukturerade intervjuer i denna studie, eftersom jag vill få reflekterande svar från intervjupersonerna. Enligt Bryman (2011) kan samtalet i en semistrukturerad intervju bli mer naturligt. Bryman (2011) belyser att frågorna i
semistrukturerade intervjuer ställs utan given ordning, vilket innebär att forskaren kan ställa samma frågor till alla informanter men att svaren kan vara avgörande för vilka följdfrågor som kan följa till. I semistrukturerade intervjuer har forskaren en förteckning, d.v.s. en intervjuguide med huvudfrågor om ett ämne som ska beröras. Detta ansåg jag var mest lämplig för min studie, då jag ville få en större helhetsbild av personalens perspektiv kring användningen av digitala verktyg på skolan. För mig var det viktigt att utveckla frågor till intervjuguiden som kan belysa syftet med studien. Eftersom texten tar upp att en del lärare och pedagoger saknar kunskap för användning av digitala verktyg, väckte det därför mitt intresse att vilja utveckla frågor gällande personalens kompetens kring användningen av digitala verktyg.
26
5.1 Urval
Eftersom syftet med studien är att belysa personalens på gymnasiesärskola upplevelser, erfarenheter samt arbetssätt kring hur elever använder surfplatta och Widgit Go för att öka kommunikationen och samspelet, valde jag därför att utföra mina intervjuer på en
gymnasiesärskola. Detta tyckte jag var mest lämpligt för min studie, främst för att personalen på skolan arbetar med elever som har bland annat intellektuella funktionsnedsättningar, men även för att skolan har en skyldighet att öka kompetensen för digitala verktyg hos eleverna. För att inkluderas i studien skulle därför den potentiella intervjupersonen vara anställd i en gymnasiesärskola, arbeta med elever med intellektuella funktionsnedsättningar som har kommunikationssvårigheter samt skulle den potentiella intervjupersonen ha erfarenhet av att arbeta med kommunikationshjälpmedlen Widgit Go och surfplatta. Först togs det kontakt med rektorn samt biträdande rektorn på en gymnasiesärskola som befinner sig i Skåne, som gav sitt medgivande att utföra intervjuer på personalens arbetsplats. Därefter tillfrågades personal på skolan om de var intresserade att delta i studien. Personalen som gav sin medgivande att delta i studien tilldelades ett informationsbrev, som gav en beskrivning om själva studien samt syftet med den empiriska undersökningen.
De personal som inkluderades i studien var:
• Två lärare som studerar till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. • En utvecklingspedagog med inriktning alternativ kommunikation. Deltagaren
fungerar även som en resurs för att stödja personalen vid användning av digitala verktyg, så som surfplattor och widigt Go.
• En barnskötare med några års erfarenheter på skolan.
Totalt intervjuades fyra personal. Deltagarna har olika titlar på skolan samtidigt har de också olika lång arbetslivserfarenhet på skolan. Några av dessa deltagare arbetar för tillfälligt med elever som behöver dessa kommunikationshjälpmedel som ett komplement för att
kommunicera. Andra deltagare använder inte dessa kommunikationshjälpmedel för tillfälligt, dock har de gjort det med tidigare elever som har kommunikationssvårigheter.
5.2 Genomförandet av intervjuer
Genom mejl och sms kunde jag och deltagarna bestämma den passande tiden för att kunna genomföra intervjuerna. Jag var inte för styrande när det gällde att boka in intervjuerna, utan
27
jag tog den tiden som passade deltagarna bäst. Jag upplevde svårigheter med att hitta vissa av dessa deltagares kontaktuppgifter. Därefter blev deltagarna tillfrågade var det lämpade sig mest att utföra intervjuerna och det resulterade att intervjuerna utfördes på personalens arbetsplats, alltså på skolan. Intervjuerna ägde rum i en avskild plats som t.ex. deltagarens arbetsrum. Nackdelen med att utföra intervjuerna på skolan var att jag och deltagarna kunde bli störda av andra personal som kom in i arbetsrummet för att hämta något.
När jag väl anlände till deltagarnas olika arbetsrum hälsade jag på deltagarna och gav de en kort presentation om mig själv och vad jag studerar till. Sedan ville jag skapa en god
intervjuplats i arbetsrummet och frågade då deltagaren om vi kunde sitta vid ett bord mittemot varandra. Detta anser jag är viktigt eftersom jag ville få ögonkontakt med deltagarna. Till intervjuerna hade jag med mig en intervjuguide med huvudfrågor som ställdes till
intervjupersonerna.
Innan jag började med att ställa frågorna till deltagarna blev de informerade om att det är frivilligt att medverka i studien och att hen när som helst kan avbryta sin medverkan, utan en närmare förklaring. Dessutom blev deltagaren även informerad om att allt material och uppgifter kommer att anonymiseras så att ingen person kan kännas igen i den färdiga
uppsatsen. Därefter började jag intervjun genom starta mobiltelefonens mikrofon för att spela in och gav en kort presentation om studien och dess syfte.
När detta var klart, började jag med att ställa frågorna till deltagarna. Frågorna som ställdes till deltagarna var samma huvudfrågor, men däremot kunde följdfrågorna se olika ut beroende på vilket svar jag fick från deltagaren. Utifrån följdfrågorna som ställdes kunde det deltagarna pratade om bli mer detaljerat. Under intervjuerna fick deltagarna en stor frihet att kunna besvara frågorna, deltagarna fick alltså möjlighet att prata fritt om det valda ämnet för att skapa en reflektion. På så sätt blev intervjuerna mer som ett samtal men jag fick ändå frågorna besvarade. För varje fråga som ställdes fick deltagarna tala till punkt och jag lyssnade aktivt. När intervjupersonen hade svarat klart på en fråga, ställdes det då en ny fråga från
intervjuguiden och så vidare. Varje intervju med deltagarna varade mellan 30–40 minuter.
5.3 Analysgenomförande
I denna studie användes en tematisk analys för att kunna transkribera det insamlade
materialet. Enlig Bryman (2011) innebär tematisk analys att allt datamaterial som har samlats in vid en intervju, organiseras och struktureras utifrån teman som gemensamt har visat sig
28
mellan deltagarna. I denna studie har det insamlade materialet från intervjuerna delvis
transkriberats. Det innebär att endast det som verkade relevant för min studie transkriberades, d.v.s. endast de svaren som berörde mina frågeställningar valdes ut och svar som ehm, skratt och suckade utelämnades. Samtidigt utelämnades dröjande svar och pauser från
intervjupersonerna. Det insamlade materialet transkriberades för att kunna se det som gemensamt diskuterades av deltagarna men även för att komma närmare mitt resultat. Transkriberingen av materielat gjordes direkt efter intervjuerna för att hålla det intervjupersonerna pratade om i minnet.
Jag började med att lyssna på de inspelade intervjuerna ett antal gånger och jag skrev ner allt informanterna pratade om ordagrant i ett eget dokument. Därefter skrev jag ner några viktiga noteringar som berörde studiens frågeställningar. Dessa noteringar skrevs ner i ett eget dokument på min skoldator som senare skrevs ut på papper för att kunna koda och finna teman. Sedan lästes materialet ett flertal gånger för att kunna se det som gemensamt har lyfts upp av informanterna. Vid transkriberingen markerades alla de koder som var mest
användbara för denna studie med hjälp av olika färgpennor. Därefter valdes endast de koder som var mest relevant för att kunna besvara mina frågeställningar, vilket förenklade arbetet med att finna teman. Till exempel kunde jag se mönster på hur personalen arbetade med digitala verktyg, vilka kunskaper personalen har av digitala verktyg, samt vilka upplevelser och erfarenheter personalen har av elevernas utveckling av sin kommunikation och samspel. I denna studie valdes teman utifrån mina frågeställningar, vilket redovisas senare i
resultatdelen. Bryman (2011) tar upp att teman kan på så sätt bli som en del av resultaten i en studie.
Dessutom har meningsbärande citat från intervjupersonerna även lyfts upp i denna studie för att ge läsaren en möjlighet att själv läsa den intervjuades svar. Enligt Bryman (2011) kan forskaren ta med citat från intervjupersonerna för att öka trovärdigheten i studien och för att styrka tolkningen av det slutliga resultatet. Under tiden jag höll på att finna koder och teman kunde jag uppmärksamma vilka likheter och skillnader som förekom mellan deltagarna kring deras arbetssätt samt kompetensen deltagarna hade inom digital teknik. För att säkerställa att de valda koderna och teman är rimliga lästes noteringarna en gång till samtidigt som koderna granskades igen för en sista gången. För varje intervju tog det ungefär fyra timmar att
transkribera. När jag var klar med transkriberingen försökte jag även koppla ihop mitt resultat genom att studera den valda teorin för denna studie, d.v.s. delaktighet perspektivet.
29
I denna studie har teman bestämts under tiden jag höll på med analysen, vilket innebär att jag utgick från ett induktivt förhållningssätt. Bryman (2011) belyser att i en tematisk analys kan det skiljas mellan induktiv- och deduktiv tematisk analys. Induktiv analys innebär att teman identifieras under tiden forskaren analyserar, d.v.s. att teman bestäms utifrån det som framkommer i dataanalysen. Deduktiv analys innebär att det är teorin som styr
datainsamlingen, d.v.s. att teman kan identifieras innan datamaterialet har analyserats.
5.4 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet består av fyra delkriterier, d.v.s. trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera, vilket kan motsvara objektivitet. Dessa delkriterier förutsätter att det är möjligt att komma fram till en enda absolut bild av den sociala verkligheten (Bryman, 2011).
5.4.1 Trovärdighet
Trovärdigheten i min studie kan anknytas till hur den sociala verkligheten beskrivs samt analyserats. Vad gäller trovärdigheten i min studie kan detta styrkas genom att ta med citat från deltagarna. Detta kan ge läsaren en möjlighet att själv läsa den intervjuades svar och jämföra med resultaten. Bryman (2011) belyser att trovärdighet handlar om att forskaren ska kunna säkerställa att undersökningen har utförts i enlighet av de regler som finns. Detta kan göras genom att forskaren rapporterar för resultaten till de individer som har studerats, för att dessa ska styrka att forskaren har uppfattat den verkligheten på ett rätt sätt. Deltagarna ville enbart ha en kopia av studien när den är färdig och hade ingen önskan om att bli konsulterade. 5.4.2 Överförbarhet
Överförbarhet handlar om att det som har kunnat påvisas i denna studie består av fylliga redogörelse och täta beskrivningar. Överförbarhet innebär om mina resultat i denna studie är så pass tillförlitliga att de går att generalisera till andra sociala situationer och miljöer.
Bryman (2011) belyser att forskaren producerar fylliga redogörelser och täta beskrivningar av de individer, miljö och kultur man vill studera. Genom fylliga redogörelser och täta
beskrivningar kan det förse andra individer med en databas med vars hjälp de kan bestämma hur överförbara resultaten är till en annan miljö.
30
I min undersökning framkommer det en tydlig och tillgänglig redogörelse för alla delar i en forskningsprocess. Under tiden jag skrev min studie bad jag min kollega och en tidigare lärare emellanåt läsa min studie och granska materialet. Bryman (2011) lyfter upp att pålitlighet handlar om att forskaren ska anta ett granskat synsätt för att bedöma en undersökning. Detta kan man göra menar (Bryman, 2011) genom att redogöra för alla de faser som ingår i en undersökningsprocess. Kollegor kan fungera som granskare under studiens gång.
5.4.4 Möjlighet att styrka och konfirmera
Trots att det kan vara svårt som forskare att hålla tillbaka sina teoretiska inställningar är det dock viktigt att som forskare agerar i god tro. Bryman (2011) belyser att forskaren inte bör medvetet låta sina personliga värderingar och teoretiska inriktningar påverka genomförandet av studien samt slutsatsen av undersökningen.
5.5 Etiska aspekter
När man utför en studie är det viktigt att man utgår från några etiska aspekter. Dessa etiska aspekter består av informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Bryman, 2011).
5.5.1 Informationskravet
Innan jag utförde mina intervjuer skrev jag ett informationsbrev som delades ut till alla de som deltog i min undersökning. I informationsbrevet framkommer det om vad studien handlar om samt syftet med studien. De berörda har både genom informationsbrevet samt genom en muntlig redogörelse blivit informerade om vad min studie handlar om, och vad syftet med denna studie är. I informationsbrevet framkommer det en kort beskrivning om mig och vad jag studerar till, samt vad jag vill åstadkomma med min studie. I informationsbrevet har det även tagits upp att materialet som samlas in vid intervjun kommer att bevaras anonymt, och att det är enbart jag som kommer ha tillgång till de. Uppgifterna som samlas in kommer att endast användas för forskningsändamål. Bryman (2011) lyfter upp att informationskravet handlar om att forskaren bör informera intervjupersonen om undersökningens syfte, samt att deltagaren bör få reda på vilka moment som ingår i studien. Bryman (2011) lyfter även upp att de berörda ska få veta att deras medverkan i studien är frivilligt, och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan.
31
5.5.2 Samtyckeskrav
I informationsbrevet har de berörda blivit informerade om att de när som helst kan avbryta intervjun om det är så de känner, det är alltså frivilligt att delta i undersökningen. Enligt Bryman (2011) handlar samtyckeskravet om att den som deltar i en undersökning har rätt att bestämma över sin deltagande, och eftersom det inte är barn och ungdomar som kommer att intervjuas behövs det då inget samtyckeskrav från vårdnadshavare.
5.5.3 Konfidentialitetskrav
Deltagarna i denna studie har genom informationsbrevet blivit informerade om att all information, så som deltagarens kontaktuppgifter kommer att bevaras så att ingen annan kommer åt dessa. Intervjuerna spelades in med en mobiltelefon som endast jag har tillgång till. Allt material som samlas in kommer att anonymiseras så att ingen person kan kännas igen i den färdiga uppsatsen. I Bryman (2011) framkommer det att konfidentialitetskravet handlar om att uppgifterna som samlas in om de berörda i en undersökning ska behandlas med störst möjliga konfidentialitet, vilket innebär att deltagarnas personuppgifter måste bevaras så att ingen obehörig kan komma åt dessa.
5.5.4 Nyttjandekrav
I informationsbrevet har det även tagits upp att alla uppgifter så som kontaktuppgifter som samlas in om deltagaren kommer endast att användas för studien och inget annat. Bryman (2011) belyser att nyttjandekravet innebär att alla de uppgifter som samlas in om deltagaren vid en studie måste endast användas för forskningsändamål.
5.6 Litteratursökning
För att hitta akademiska tidskrifter och litteratur som är relevanta för min studie användes Malmö Universitets databas, Libsearch. Dessutom användes Lunds Universitets databas, LUBcat som ett annat alternativ för de litteratur som inte kunde hittas i bibliotekets databas på Malmö Universitet. De sökorden som har använts för att dels hitta litteratur och dels för att hitta akademiska tidskrifter var IKT, informations- och kommunikationsteknik, digitala verktyg, digitala hjälpmedel, surfplatta samt kommunikationshjälpmedel. Studiens syfte och frågeställningar har haft en avgörande roll för sökningen av relevanta akademiska tidskrifter och litteratur för denna studie. Dessutom användes GOOGLE för att kunna hitta tidskrifter om
32
IKT från till exempel Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och myndigheten för delaktighet (MFD).
33
6. RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras resultatet av intervjuerna. Vidare presenteras och analyseras även resultaten av studien, i samband med teorin som ligger till grund för denna studie, d.v.s. delaktighet perspektivet. Teman för denna studie blir arbetssätt med digitala verktyg i skolan, personalens upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg i skolmiljö samt personalens kompetens kring digitala verktyg i skolmiljö. Därefter har jag gjort en teoretisk analys i syfte att koppla ihop mitt resultat med delaktighet perspektivet. Med digitala verktyg, menar jag surfplatta och kommunikationsapplikationen Widigit Go.
6.1 Arbetssätt med digitala verktyg i skolan
Deltagarna blev tillfrågade hur de arbetar med surfplatta och Widgit Go för att deras elever ska kunna öka kommunikationen och samspela med andra. Surfplattan med Widigt Go används då deltagaren vill samspela med eleven genom att samtala om något med hjälp av bilder. Dessa kommunikationshjälpmedel används även som ett schema för att planera och beskriva en aktivitet som eleverna ska eller deltar i. Vid givna situationer ges det alternativ för eleverna att göra val, detta görs genom visa bilder för eleverna med hjälp av surfplatta och Widigt Go. När elever befinner sig i en stressig situation eller inte kan uttrycka sig verbalt, kan personalen då ställa ledande och stödjande frågor för att vägleda eleven vidare i sin kommunikation. Personal använder surfplattan genom att chatta med eleven eller vid planering av skoluppgifter.
I intervjun med Andreas framkommer det att han använder surfplatta som ett verktyg för samspel mellan sig själv och eleven, då han har enskild undervisning med sina elever. Andreas använder surfplattan genom att visa bilder eller filmsnuttar för eleverna, för att kontextualisera eller illustrera något de pratar om. Något som är viktigt menar Andreas är att alltid ha Widgit Go åtkomligt på hans personliga surfplatta när han arbetar med eleverna. För tillfälligt arbetar Andreas med att skapa specifika upplägg och situationskartor så att alla hans elever kan ha en egen flik på hans surfplatta, för att göra kommunikationen så tillgängligt som möjligt, både för honom och för eleverna.
”Jag tycker också om att använda diverse musikappar, t.ex. garageband, för att kommunicera och samspela genom skapande” - Andreas.
34
Lisa använder surfplattan som ett hjälpmedel, där hon kan använda situationskartor, följa med i stödstrukturen i en undervisning. Men den används även som ett schema som beskriver för eleven vad som händer här och nu och vad som kommer att hända hädanefter. Lisa menar att surfplattan med Widigt Go kan bidra till att eleverna blir självständiga i sin egen
kommunikation om både personal och eleven använder den på ett rätt sätt. Personal som arbetar med elever som behöver stöd i sin kommunikation, ska ha en kännedom för symbolerna som finns tillgängliga i Widigt Go applikationen. Dessutom är det viktigt att personalen stödjer eleven vid sin kommunikation.
” Som personal ska man ha förståelse för symbolerna i Widgit Go eller påbörja en förståelse för symbolerna för att kunna använda dem i kommunikationen” - Lisa.
Lisa ger ett exempel på hur hon arbetar med elever som använder surfplattan med Widgit Go som ett kommunikationssätt. Då det förklaras att om inte eleven kan stimulera det hen vill säga, eller om eleven pekar på en symbol i Widgit Go och inte kan komma vidare, så kan personalen sitta bredvid eleven och ställa stödjande och ledande frågor.
”Om eleven pekar på en symbol och inte kan komma vidare, så kan du säga vill du säga något mer? Vad vill du berätta om, har det hänt något eller något du vill ska ske” - Lisa.
I intervjun med Maja framkommer det att surfplattan är en tillgång och att hon just nu använder surfplattan till Google Drive, där hon kan kommunicera med eleven, men även för att kunna planera in olika skoluppgifter till eleven. Maja använder surfplattan till
kommunikation genom att exempelvis skicka frågor till eleven, och eleven svarar tillbaka på dessa frågor med hjälp av surfplattan. Dessutom menar Maja att eleverna kan kommunicera och samspela med varandra när de visar saker på deras surfplattor för varandra. Maja använder för tillfälligt inte Widgit Go applikationen i sitt nuvarande arbete, men i hennes tidigare arbete har hon alltid hänvisat eleverna till deras Widgit Go schema. Det finns goda möjligheter för att eleverna ska kunna kommunicera med Widigit Go, då symboler i Widgit Go kan användas som förberedelse för eleven, när hen ska möta andra personer och
kommunicera med de.
”Jag skickar frågor till eleven och eleven svarar med plattan, som att skriva sms” - Maja. Malin använder surfplattan som ett tillägg till elevens kommunikationskarta. Hon har tidigare arbetat med elever som har omfattande funktionsnedsättningar, där de har använt Widigt Go vid givna situationer. Malin ger dessa elever olika alternativ att få göra val. Hon ger ett
