Projektering av förfrågningsunderlag av elsystem: Till Akademiska Hus- Utbyggnad och kontor med fördjupning på belysning och elkvalitet

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 7,5 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2020

Projektering av

förfrågningsunderlag

av elsystem

Till Akademiska Hus- Utbyggnad och kontor med fördjupning på belysning och elkvalitet

Maksun Aliyev

Felicia Hedlund

KTH

Sammanfattning

Det läggs ett stort fokus på projektering inom byggbranschen. Men vad är det som menas med projektering och hur går en projekteringsprocess till? Det här examensarbetet är skrivet som en analys för att klargöra hur en projekteringsprocess kan gå till i det verkliga

arbetslivet, med en inriktning på elkvalitet. Vad elkvalitet innebär och hur det fungerar. Det är skrivet utifrån ett projekt vid Stockholm Universitet där Akademiska Hus som beställare valt att flytta sina hyresgäster Stockholms Universitet till nya lokaler och därför sett över möjligheten att renovera befintlig fastighet på Frescati Backe.

Arbetet har givit en överskådlig bild av hur en projekteringsprocess generellt går till vid projektering av El- och telesystem och något mer specifikt för hur projektören i detta fall gått tillväga med projekteringen av belysningsdelen. Samt en förklaring av elkvalitet, hur tänkandet kring detta fungerar och att det inte är så svårt som det sägs att vara.

Abstract

There is a major focus on projecting in the construction industry. But what does projecting mean and how does the process of the project go? This master thesis is written as an analysis to clarify how a projecting process can be done in real life. With a focus on electricity quality. What electricity quality means and how it works.

It is written on the basis of a project at Stockholm University where Akademiska Hus, as a client, has chosen to move its tenants, whom are Stockholm University, to new premises and therefore overlooked the possibility of renovating existing property on Frescati Backe. This work has provided a clear picture of how a projecting process is generally applied when designing electrical and telecommunicational systems and even more specific how the projector in this case proceeded with the design of the lighting part. And an explanation of electricity quality, how thinking about this works and that it is not as difficult as it is said to be.

Detta examensarbete omfattar 7,5 högskolepoäng och är den avslutande delen i utbildningen Byggproduktion med inriktning på Installationsteknik inom bygg- och anläggning. Arbetet har skrivits med stor hjälp av Projektel som ansvarar för projekteringen av El- och telesystem vid ombyggnation av fastigheten på Frescati backe med funktion för utbildning och lärosalar vid Stockholms Universitet på beställning av Akademiska Hus.

Vi vill tacka vår handledare Hans Zetterholm för stor hjälp och stöd under arbetets gång samt Felicias handledare Viktor Bergquist från Projektel som bidragit med en mängd dokument, ritningar och bilder samt tagit sin tid att beskriva dessa dokument tillsammans med fakta kring projekteringsprocessen.

Stockholm, november 2020 Maksun Aliyev Stockholm, maj 2020 Felicia Hedlund

Innehållsförteckning

1.2 Syfte och frågeställning ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2 2 Metod ... 3 3 Teoretisk referensram ... 4 3.1 Projektet ... 4 3.2 Akademiska hus ... 4 3.3 Projektel ... 4 3.4 Projekteringsprocessen ... 4 4 Litteraturstudie ... 6

4.1 Vikten av rätt ljus och belysning ... 6

4.2 Krav som ställs på belysning för kontor och utbildningslokaler ... 7

5 Projekteringsprocessen ... 9

5.1 Förstudie ... 9

5.2 Programskede ... 11

5.3 Systemskede ... 12

5.4 Förfrågningsunderlag och Bygghandlingar ... 12

5.5 Avslut och Relationshandling ... 19

5.6 Projektering av belysning ... 20

6 Diskussion och slutsatser ... 24

6.1 Diskussion ... 24

6.2 Slutsatser ... 24

6.3 Vilka typer av dokument upprättas för belysning och hur används de under byggprocessens arbetsgång? ... 24

6.4 Vilka föreskrifter, lagar och regler förhåller sig projektören till? ... 25

6.5 Vilka utmaningar har uppstått under processens gång? ... 25

6.6 Hur ser projekteringsprocessen ut och framförallt för belysning? ... 25

6.7 Fortsatta studier ... 25

7 Resultat elkvalitet ... 26

7.1 Vad innebär elkvalitet? ... 26

7.2 Ansvar över god elkvalitet ... 26

7.3 Övertoner ... 27

7.4 Transienter ... 28

8 Diskussion och slutsatser elkvalitet ... 29

8.2 Följder av dålig spänningskvalitet ... 29

8.3 Vad beror elavbrott på? ... 29

8.4 Olika typer av problem som dåligt elkvalitet kan orsaka ... 30

Nomenklatur

Vokabulär

LUX = Belysningsstyrka mäts och anges i LUX, vilket är luminans per kvadratmeter Luminans = Ett mått på hur ljus en yta är

Jämnhetsfaktor = Kvoten mellan den minsta belysningsstyrkan för omgivningsområdet genom högsta belysningsstyrkan

Antikvarie= Yrkestiteln för en tjänsteman vid kulturmiljövårdande myndighet, museum eller privat firma.

Miljöbyggnad = Svensk miljöcertifiering för byggnader

Ställverk= Knutpunkt i elnät som fördelar ström till flera ledningar

RAM-avtal = Kan kallas för en överenskommelse, en grund för ett eller flera framtida avtal samt som anger ramarna och villkoren som ska ingå i avtalet. Förekommer vanligtvis mellan leverantörer och kunder.

Amplitudmodulering (AM) = En metod som ingår i radiokommunikation, används vid överföring av en meddelandesignal med hjälp av en högfrekvent bärvåg.

Stroboskopiska effekter= Detta är ett instrument som skickar iväg ljuspulser för att lysa upp föremål så att det enklare går att studera rörelserna eller hastigheten.

1 Introduktion

Den här rapporten är skriven för att läsaren ska få en djupare förståelse för hur en projekteringsprocess, som är en del av byggprocessen, kan gå till. I denna rapport har arbetsgången för projektering följts gällande el- och telesystem. Den första delen av rapporten beskriver projekteringens olika skeden och den andra delen av rapporten beskriver en mer specifik del av el- och telesystem som är projektering av belysning. Rapporten är skriven utifrån ett projekt där en ombyggnad gjorts på beställning av Akademiska Hus.

Figur 1. Bygganden på Frescati backe

1.1 Bakgrund

Att läsa om hur en upphandling går till är väldigt generaliserat för byggbranschen men ger en bild av hur det går till på ett ungefär.

Vi har valt att fördjupa mig i projekteringen av förfrågningsunderlag av elsystem till akademiska hus för ökad förståelse för hur en sådan process går till i det verkliga arbetslivet.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med arbetet är att förstå hur man i praktiken arbetar från början till slut av en projekteringsprocess.

 Vilka typer av dokument upprättas för belysning och hur används de under byggprocessens arbetsgång?

 Vilka föreskrifter, lagar och regler förhåller sig projektören till?  Vilka utmaningar har uppstått under processens gång?

 Hur ser projekteringsprocessen ut och framförallt för belysning?  Vilka följder får man av dålig spänningskvalitet?

 Vad beror elavbrott på?

 Vilka olika typer problem kan ett dåligt elkvalitet orsaka?

1.3 Avgränsningar

Det har under arbetets gång visats att kontakt med flera inbladade aktörer varit aktuella för komplett information för frågeställningens syfte, vilket av tidsbrist och svårheten att få tag på rätt personer fått välja bort. En del av informationen som vi tagit del av har även legat utanför vårt kunskapsområde, och på den korta tid som arbetet har skrivits på har det inte varit möjligt att förstå informationen till den grad att vi kunnat analysera och återberätta informationen, därför har den valts att inte tas med i arbetet.

2 Metod

Vi har tagit del av ett flertal blandade dokument, ritningar och handlingsförteckningar för gällande projekt från ansvarig projektledare, samt fått dessa förklarade för oss samt arbetsgången kring hur de uppförs.

I dokumenten har det funnits hänvisningar till litteratur som återfunnits på internet där vi då haft möjlighet att inta information från ett flertal hemsidor.

Det finns flera nackdelar med vald metod. Samtliga dokument har inte varit möjliga att få tag på för projektet och samtliga aktörer som medverkar i projekteringsprocessen har varit svåra att få tag på. För att verkligen förstå och ta lärdom från en projekteringsprocess alla delar och dess arbetsgång är det enda lämpliga sättet att följa en projekteringsprocess när den väl äger rum.

För projekteringsledaren som svarar på frågor är det även en nackdel att projektet är avslutat och en tid har passerat vilket medför att viss relevant och intressant information kan ha uteblivit vid samtal.

När man söker på rekommenderade källor för belysning så tycks informationen aldrig ta slut. Svårigheter har uppstått att begränsa vad som är relevant för denna rapport. Detsamma gäller även beskrivningen av projekteringsprocessen, där det även varit en utmaning att i relevant mån sammanfatta arbetsgången baserat på ändlösa dokument med beskrivningar som ställer högre krav på vår kunskapsbakgrund för att kunna tillgodogöra informationen på bästa sätt för att sedan ha möjlighet att återberätta den på ett säkert korrekt sätt.

3 Teoretisk referensram

3.1 Projektet

Byggnaden på Frescati backe uppfördes 1940-1944 för Kungliga veterinärhögskolan och Statens Veterinärmedicinska anstalt. Byggnaden har innan ombyggnationen 2018-2019 använts som laboratorielokaler och planen var att omvandla dessa till moderna och flexibla undervisnings- och kontorsutrymmen.

Det var Akademiska Hus i samråd med sina hyresgäster Stockholms Universitet som önskade hitta lämpliga lokaler till att samla barn- och ungdomsvetenskap.

Ombyggnaden har gjorts i samråd med byggnadsantikvarie då byggnaden är grönmärkt enligt Stockholm stadsmuseums klassificering, Stockholms näst högsta grad av bevarandeskydd.

3.2 Akademiska hus

Akademiska hus är ett statligt ägt fastighetsbolag som bygger, utvecklar och förvaltar fastigheter för utbildning, forskning och innovation och deras hus finns på orter över hela landet. Huvudfokus för Akademiska Hus ligger på utbildnings- och forskningsverksamhet.

3.3 Projektel

Projektel, en del av ”PE teknik och Arkitektur”, och har under ombyggnaden av Frescati Backe hållit i projekteringen av El- och telesystem.

PE teknik och arkitektur levererar konsulttjänster och lösningar inom arkitektur, bygg och anläggning samt installation.

3.4 Projekteringsprocessen

Projekteringen är den som leder fram till att förfrågningsunderlag upprättas som sedan ligger till grund för upphandling av olika entreprenader.

Projekteringen är en viktig del av byggprocessen. En noggrann projektering är

grundläggande för en smidig byggprocess utan oväntat höga kostnader och störningar i tidsplaneringen.

En projekteringsprocess består av flera skeden enligt följande; Det initiala skedet

Förstudie  Programskede Projekteringsskedet

Systemskede Förfrågningsunderlag och Bygghandlingar 

Avslut

Varje steg i projekteringsprocessen leder till ytterligare precisering av hur den aktuella byggnaden skall komma att formas.

Processen består av en följd av beslut, och lämnar mindre och mindre utrymme för ändringar för varje skede.

Den som bygger eller ska göra ändringar för en byggnad eller anläggning i Sverige ska följa Boverkets Byggregler ”BBR”.

Avsnitt 2 i BBR skall läsas av alla som genomför en projektering vare sig det rör sig om en arkitekt som projekterar en byggnad utifrån lagar och regler i avsnitt 3 eller en ingenjör som projekterar en byggnad utifrån avsnitt 7, då kapitlet innehåller allmänna råd och föreskrifter till övriga kapitel samt allmänna råd för hur man tillämpar Plan-och Bygglagen samt Plan- och Byggförordningen.

Avsnitt 2 "Allmänna regler" innehåller regler om

 material och produkter,

 ekonomiskt rimlig livslängd,

 projektering och utförande,

 förundersökning vid ändring av byggnader,

 verifiering,

 verifiering i färdig byggnad,

 verifiering under projektering och utförande,

 markarbeten och

 drift- och skötselinstruktioner.

Akademiska hus har även sina egna riktlinjer för projektering som projekteringsledare måste följa.

Uppdraget för projekteringsprocessen av El- och telesystem för ombyggnad av Frescati backe fick Projektel då de har ett RAM-avtal tecknat med Akademiska hus.

4 Litteraturstudie

4.1 Vikten av rätt ljus och belysning

Ljusupplevelsen kännetecknas av sju begrepp: ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning, reflexer, ljusfärg och yitfärger. För att uppnå dessa är det viktigt att välja rätt ljuskällor för olika rumsmiljöer såsom kontor och lärosalar. (Ljuskultur-Ljus & Rum, 2013)

Ljus och hälsa

Att ljus påverkar hur vi människor mår är välkänt, och att människans hormonella system och biologiska klocka behöver ljus för att kunna fungera på ett hälsosamt sätt. Det har även visat sig att rätt typ och rätt mängd av ljus kan förbättra humöret samt hjälpa till att prestera bättre. Belysningskvaliteten beskrivs traditionellt sett endast inom ett visuellt utrymme. Belysningsstyrkan anges inom arbetsområdet horisontellt, och inom dess direkta miljö. Dock har forskare observerat att omfältsljuset, alltså belysningen av tak och väggar, påverkar oss på ett icke-visuellt sätt. Nivån inom omfältsljuset har en omfattande

betydelse för människans vakenhet och därmed också för människans förmåga att prestera över en längre tid. (Ljuskultur-Ljus & Rum, 2013)

Miljöpåverkan

För att kunna avgöra hur en belysningsanläggning påverkar miljön värderas anläggningens livscykel. Med det menas miljöpåverkan från tillverkningen, driften och det slutliga omhändertagandet av belysningsprodukterna. En viktig aspekt vid belysningsplanering är att reda ut vilken inverkan ens beslut kommer att ha på miljön. Analyser visar att de mest effektiva sätt att bespara miljön är att välja en så energieffektiv lösning som möjligt. Tidigare har kontorsmiljöer ofta försetts med ljuskällor som innehåller kvicksilver, något som är mycket farligt för miljön. (Ljuskultur-Ljus & Rum, 2013)

Dagsljus

De flesta arbetsplatser ställer krav på tillgång till dagsljus. Det får oss människor att må bättre och har en fördelaktig inverkan på oss visuellt, biologiskt och emotionellt. Dagsljuset spelar en stor roll för dygnsrytmen, och det minskar känslan av att vara sömning under dagtid, samt förbättrar sömnen vilket ger en naturlig följd av ett godare humör och ökad prestationsförmåga.

Finns det en tydlig ljus och mörkerväxling mellan dag och natt påverkas produktionen av sömnhormonerna (melatonin), vilket bidrar till kroppens rytmicitet. (Ljuskultur-Ljus & Rum, 2013)

De senaste åren så har psykisk ohälsa ökat hastigt, trötthet och sömnproblem följer i samma spår. Det har visats för en genomsnittlig arbetsdag att nästan häften av männen och cirka sju av tio kvinnor vistas utomhus i dagsljuset endast i en timme eller till och med en kortare tid.

För att minska prestationsförsämringen samt ohälsan så behövs det

biologiska effekter av ljus på människor. Det har tidigare gjorts mätningar av dagsljuset på arbetsplatser vid endast en punkt i arbetsrummet, men nya förslag har kommit att dagsljuset skall mätas vid flera punkter i arbetsrummet och gå utifrån personens blickriktning istället. Redan i planeringsstadiet är det idag möjligt att mäta hur mycket dagsljus som det planeras att flöda i ett rum för en arbetsplats eller i en bostad. Det är extra viktigt att lokaler som används för rast och lunch är bra dagsljusupplyst om det inte finns möjlighet för dagsljus. Gunnar Åhlander som är handläggare på arbetsmiljöverket säger ”För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen Och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna. ” (Ljuskultur-Ljus & Rum, 2013) (Arbetsmiljöverket)

4.2 Krav som ställs på belysning för kontor och utbildningslokaler

För projektering av belysning till kontor och utbildningslokaler måste Arbetsmiljöverkets riktlinjer följas. Samtliga paragraferna som gäller belysning är följande;

Dagsljus

”9 § Vid stadigvarande arbetsplatser, i arbetslokaler och personalutrymmen som är avsedda att

vistas i mer än tillfälligt, ska det normalt finnas tillfredsställande dagsljus och möjlighet till utblick.” Belysning

Allmänna regler

”Vid projektering av belysningsplanering måste vissa krav uppfyllas. Kraven som ska uppfyllas är regler om belysning som finns i föreskriften AFS 2009:2 [7]. Nedan redovisas de allmänna reglerna i paragraferna 10–12 (AFS 2009:2). ”

10 § ”Belysningen ska planeras, utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den omfattning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall”

11 § ”Belysningen ska anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysning ska ha en för den en-skilde lämplig fördelning och riktning. Bländning ska undvikas så långt det är möjligt”

12 § ”Belysningen och arbetsplatsens utformning ska vara sådana att man med tillfredsställande säkerhet och utan onödiga anpassningssvårigheter kan förflytta sig mellan eller i olika lokaler eller arbetsområden med skilda belysningsförhållanden”

Ljuskällor och belysningsanläggningar

13 § ”En ljuskällas återgivning av färger ska vara lämplig för arbetsuppgiften. Belysning ska vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppsdon och liknande är lätta att uppfatta.”

14 § ”Belysningen ska vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår. Exponeringen för UV- strålning från belysning ska vara så låg att riskerna för ohälsa elimineras eller reduceras till ett minimum.”

15 § ”Åtgärder ska vidtas för att förhindra att olycksfall inträffar på grund av att rörliga maskindelar, arbetsobjekt eller liknande föremål skenbart verkar röra sig långsamt eller stå stilla när de betraktas i periodiskt varierande belysning.”

Nödbelysning för utrymning

79 § ”Utrymningsvägar som kräver belysning för att en säker utrymning ska vara möjlig ska ha nödbelysning som lyser upp dem tillräckligt vid strömavbrott.”

I bygghandlingarna framgår det att belysningsanläggningen generellt ska utföras enligt rekommendationen Ljus & Rum som bygger på den europeiska standarden SS-EN 12464– 1.

Boken är en planeringsguide för belysning inomhus, till hjälp för planerare, beställare, arkitekter och andra beslutsfattare och ges ut av Ljuskultur i samarbete med Arbetsmiljöverket och Statens Energimyndighet.

Ljus & Rum innehåller även fakta kring ljus och belysning samt en praktisk och vägledande guide för alla moment i planeringsprocessen. Planeringsguiden innehåller checklistor, rekommendationer, exempel och beskrivningar av viktiga moment.

SS-EN 12464-1 är en standard som specificerar belysningskrav för arbetsplatser inomhus och uppfyller behoven för synkomfort och synprestation för personer med normal synkapacitet.

Den specificerar även krav för belysningslösningar för arbetsplatser inomhus med tillhörande ytor avseende belysningens kvantitet och kvalitet. Standarden ger även rekommendationer för bra tillämpning av belysning.

För belysning i en byggnad ställs olika krav för diverse rum. Kraven redovisas i form av ljusstyrka och jämnhetsfaktor. Det som avses med jämnhetsfaktor för ett rum är kvoten mellan den minsta belysningsstyrkan för omgivningsområdet genom högsta belysningsstyrkan. Ett annat krav för belysningen är att bländning av ljuset i rummen ska undvikas. Det är även viktigt att belysningen är tillräcklig för att personer i rummet ska kunna förflytta sig mellan olika områden utan anpassningssvårigheter.

Konferensrum och kontor: Minst 500lx och en jämnhetsfaktor på 0,60. Datakopiering: Minst 300lx och en jämnhetsfaktor på 0,40. Toalettrum WC: Minst 200lx och en jämnhetsfaktor på 0,40. Korridor, Vilrum och städrum: Minst 100lx och en jämnhetsfaktor på 0,40. (Ljuskultur-Ljus & Rum, 2013)

5 Projekteringsprocessen

5.1 Förstudie

En förstudie är ett första steg i den eventuellt följande projekteringsprocessen.

Projektledare för företaget som utför förstudien skall undersöka hur projektet skall genomföras, om det går att genomföra och i vilken omfattning. Det undersöks i detta skede vilka sakkunniga som kommer att krävas under processens gång.

När det gäller en ombyggnad så tas det mycket bilder för att dokumentera byggnadens skick och vilka åtgärder som behövs för att uppnå målet med byggnaden. Det börs även göras en analys av miljö och arbetsmiljö. Varje sakkunnig ger sedan sin åsikt och lämnar förslag på lösningar inom sitt specifika område.

Vid ombyggnaden av Frescati backe skötte WSP förundersökningen enligt det RAM-avtal som de har tecknat med Akademiska Hus. WSP undersökte byggnadens skick, framförallt befintliga installationer, och insåg att det fanns väldigt mycket brister. Det som WSP då kom fram till var att hela byggnaden behövde göras så kallad ”stomren”, vilket i praktiken innebär att man endast behåller stommen av byggnaden. Med detta blev det även klart att alla befintliga installationer skulle komma att bytas ut.

Man ansökte även i detta skede, utifall att det skulle komma att bli nödvändigt, om bygglov för ett tillkommande fläktrum på taket.

Första delen av programhandlingen som är nästa steg i projekteringsprocessen sammanfattar förstudien enligt följande:

“Fastigheten 88:1 är belägen på Frescati området i Stockholm.

Hus 88:1 består av 2st sammanbyggda huskroppar med olika byggnadsår. Inom fastigheten har det bedrivits labb och kontors verksamhet. Fastighetens area är ca 4450m2

Förstudie enligt Boverkets Byggregler;

”2:311 Förundersökning vid ändring av byggnader Allmänt råd

Ändringsarbeten bör föregås av en förundersökning där såväl byggnadens kulturvärden och övriga kvaliteter som brister tydliggörs. Förundersökningen bör göras så tidigt att dess resultat kan ligga till grund för den efterföljande projekteringen. Omfattningen av

förundersökningen bör anpassas till åtgärdens omfattning och objektets art. Vid ingrepp i byggnadens stomme behöver det klarläggas hur detta påverkar byggnadens bärförmåga.”

5.2 Programskede

Programskedet svarar för den del av processen då projektledaren sammanställer beställarens krav på vad som behövs göras. I en programhandling sammanställs en beskrivning av alla de delar av elsystemet som ska komma att göras om.

Programhandlingen på 13 sidor innehåller funktionskrav, mål och beskrivningar av utförande av de olika delarna av elsystemet.

Enligt programhandlingen ska samtliga anläggningsdelar inom el-tele utformas enligt senast gällande standard med uppdateringar.

De delar som omfattar elsystemet som ingår i projekteringsprocessen är följande; Elförsörjning Kanalisation Kraft Belysning Elvärme Motordrift Fältbussystem Dörrautomatik Telesystem Automatiskt Brandlarm Utrymningslarm Branddörrstängning Brandgasventilation Säkerhet Passagekontrollanläggning Fastighetsnät för informationsöverföring Telekommunikation

Till den tekniska beskrivningen hör även ritningar, vilka i detta skede ses som preliminära och översiktliga.

5.3 Systemskede

I detta skede utreds de tekniska system och materialval som möter kraven som angivits i programskedet och sammanfattas i en teknisk beskrivning i anslutning till AMA.

Systemhandlingarna består framförallt av en teknisk beskrivning med tillhörande ritningar som projektören upprättar som ska samordnas under projekteringsskedet.

Systemhandlingarna ligger till grund för en kostnadskalkyl för arbetet som kommer. I detta skede fastställs även miljöplan och arbetsmiljöplan.

För detta projekt ska material utförd enligt svensk standard uppfylla kraven om inte högre säkerhets- och utförandekrav föreskrivits i AMA eller i handlingarna i övrigt.

I detta skede fick Projektel avslag från bygglovshandläggare för fläktrummet på taket vilket det ansöktes bygglov om i förstudien. Detta utgjorde stora problem för

projekteringen av bygghandlingarna på grund av låg bjälklagshöjd, vertikala schack och byggnadens äldre konstruktion. Det togs även beslut om att ställverket skulle lyftas ur projektet för att Akademiska Hus skulle klara av årsbudgeten.

På grund av nya installationstekniker kunde man här avgöra att ett ställverk kunde tas bort och möjliggjorde för en större planlösning till de nya lokalerna.

I systemskedet kopplas Akademiska Hus egna projektörer in, det vill säga projektör för datanät, säkerhet, AV system samt inredningsarkitekt.

5.4 Förfrågningsunderlag och Bygghandlingar

Utifrån systemhandlingarna arbetas bygghandlingar fram. Innan bygghandlingarna stämplas som just bygghandlingar har de status ”förfrågningsunderlag” vilka skickas ut som utförandeanvisningar för entreprenörer att lämna anbud på.

Till bygghandlingarna hör ett antal dokument men består i huvudsak av en teknisk beskrivning, ritningar, armaturförteckning och enlinjeschema. Bygghandlingarna är de som används för att bygga efter samt göra materialinköp.

Den tekniska beskrivningen för detta projekt bestod av 68 sidor gällande El- och Telesystem.

Varje rubrik skrivs till följd av en kod, till exempel ”63.F BELYSNINGSSYSTEM OCH LJUSSYSTEM”. Dessa koder och rubriker har sin utgångspunkt i AMA.

AMA står för ”Allmän material och arbetsbeskrivning” och är framtagen som byggbranschens gemensamma språk för att kvalitetssäkra byggandet.

AMA EL används som underlag och referens när EL- och teletekniska arbeten ska upprättas och när arbetet senare ska utföras på arbetsplatsen.

Utöver koder och rubriker har projektören lagt till ytterligare en beskrivande text med mer specifik information för vad som gäller för respektive system vid just ombyggnaden av Frescati Backe. I dessa texter kan även hänvisning till ytterligare förskrifter hänvisas till då högre krav ställs än de som anges i BBR och AMA.

I detta skede framkommer det att byggnaden skall efter ombyggnad klassas som ”Miljöbyggnad Silver 2.2” vilket även måste tas i beaktning vid utförande av belysning. Under projekteringen av byggnaden har en miljöexpert tillsammans med beställaren kommit fram till att det är möjligt att uppnå denna miljöklassning och därför bestäms det i detta något senare skede.

5.5 Avslut och Relationshandling

En relationshandling beskrivs som det skede där olika handlingar lämnas över i och med att byggprocessen avslutas, men i detta fall består relationshandlingen simpelt av bilder på det färdiga resultatet vilket inte är ovanligt. Generellt ska relationshandlingarna visa på hur projektet blev i slutändan efter ändringar av olika beslut och revideringar.

5.6 Projektering av belysning

För att uppnå de krav som ställs och uppfylla de rekommenderade värdena skall först arbetsplatsen definieras och dess storlek vilket gjordes i förstudien.

Belysningsplaneringen ska anpassas till lokalernas verksamhet, vilket i detta fall är undervisnings- och kontorsutrymmen, fast inredning och byggnadens förutsättningar. Projektören planerar belysningen baserat på de ljuskrav som finns tillsammans med beställaren och de ekonomiska förutsättningarna som finns för projektet. Beslut för belysning baseras även på de installationsmässiga förutsättningarna, exempelvis om det finns möjlighet för infällda armaturer eller måste de vara utanpåliggande på grund av andra installationer som exempelvis dragningar för VVS.

Vid planering av belysning är det även viktigt att tidigt ta reda på tillgång till dagsljus i respektive rum för att kunna skapa en god ljusmiljö. Vilka väderstreck som fönster vetter åt är också relevant när belysning planeras för en arbetsplats. Det går dock att skriva avsteg av kraven på dagsljus. Det är viktigt då dagsljus ska synka med armaturen, både för en trevlig rumsupplevelse samt ur perspektivet av energibesparing.

Med allmänbelysning menas att armaturerna är symmetriskt placerade över hela lokalen för att skapa en jämn belysning. Fördel med allmänbelysning är att den är enkel att planera och placeringen av arbetsplatserna blir flexibel. En risk som måste beaktas är bländning vid enbart allmänbelysning. Det är även energikrävande då belysningsstyrkan måste dimensioneras efter den mest ljuskrävande arbetsytan.

I detta fall skall dock hyresgästerna själva stå för platsbelysning vilket man då definierar allmänbelysning annorlunda vid projekteringen. Belysningsnivån behöver inte dimensioneras för den mest ljuskrävande ytan utan syftet är att hela lokalen får en grundbelysning. Hyresgästen ser till att varje arbetsplats får en separat tillsatsbelysning vilket är mer energieffektivt och skapar ett funktionellt arbetsljus.

För detta projekt projekterar Projektel endast för allmänbelysning då Akademiska Hus håller med 300 lux. För klassrum och kontor som måste hålla med minst 500 lux ska därför hyresgästen Stockholms Universitet hålla med ytterligare skrivbordbelysning för att uppfylla ljuskraven. Generellt så gäller det för allmänbelysning att den ej får understiga 100 lux i någon punkt intill 0,5 meter från rummets väggar samt 0,85 meter över golv.

När projektören väljer armaturer laddar han ner ljusfiler från armaturföretag in i ett program som heter Dialux där systemet beräknar ljusflödet för aktuellt rum där armaturer placerats ut på 3D ritning.

Projektören la i detta fall fram tre olika förslag för arkitekten, beställaren och även hyresgästen att granska och sedan godkänna ett av förslagen som de sedan skulle fortsätta att projektera på. Detta sker i systemskedet men kan komma att ändras i bygghandlingen då det kan komma fram att vald typ av belysningsinstallation krockar med andra installationer.

De valda armaturerna sammanfattas även i en armaturförteckning. För varje armatur framgår det även hur många av respektive armatur som skall beställas till hela projektet. Det är upp till arkitekten att välja färger till omgivande ytor i lokalerna men det är viktigt att projektledarens och arkitektens val samspelar för att få en positiv rumsupplevelse.

Figur 9. Exempelbild på hur belysning ritas i Dialux

Utmaningar

Då byggnaden är grönmärkt enligt Stockholms stadsmuseums klassificering så har projektören i vissa fall varit tvungen att ändra de lösningar som han har kommit fram till då det påverkat utseendet för byggnaden på ett sätt som inte varit önskvärt, vilket varit tidkrävande men inte ett direkt svårt hinder.

För att framhäva valven i byggnaden som antikvarien belyst som märkvärdiga projekterades belysning för valven i byggnaden på ett sätt för att få en viss effekt för dessa valv vilket inte godkändes av brandingenjör då dammansamlingen som skulle komma att uppstå på armaturerna utgjorde en brandfara. Denna typ av problem är vanliga men orsakar utmaningar för tidsplanering och budget.

Miljöbyggnad Silver 2.2

Under projekteringens gång har beställaren tillsammans med projektets miljöansvarige kommit fram till att byggnaden kan uppnå ”Miljöbyggnad silver 2.2” om vissa ändringar görs i bygghandlingarna. Från början stod det exempelvis att Akademiska Hus skulle hålla med 500 lux till lärosalar och mötesrum, men detta ändrades till förfrågningsunderlaget då Akademiska Hus i det fallet inte hade uppnått energikravet för ”Miljöbyggnad Silver 2.2” Det innebär bland annat även att allt material ska vara fritt från halogener, PVC, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel.

Material skall återvinnas korrekt och material som går att återanvända skall om möjligt återinstalleras i andra anläggningar via byggföretag som handlar med begagnade byggprodukter.

Led

Belysningsinstallationen skall enligt bygghandling i största möjliga mån utföras med LED- armaturer med hänsyn till underhåll och energibesparing. LED- lampor som ljuskälla är fria från kvicksilver och därför ett bra val ur miljösynpunkt. LED belysningen är väldigt punktformade ljuskällor, små, som använder optiska linser för att styra vart ljuset ska riktas. Med LED finns det ett flertal fördelar:

 Det innehåller inget kvicksilver.

 Lamporna är mycket mer energieffektiva än glödlampor.

 Det finns armaturer med integrerade lysdioder som gör att man kan växla färgtemperaturen vid behov.

 LED är dimbara och tänds direkt.

 Det avger varken IR strålning eller UV och på grund av det så kan det användas till att belysa ljuskänsliga föremål, till exempel på museer.

 Hållbarheten är 50 gånger längre än glödlampor.

Några nackdelar finns även men är dock inte övervägande:

 Lägre effektivitet jämfört med AM (Amplitudmodulering)

 Risk för stroboskopiska effekter

 Risk för missljud

 Färgskiftningar kan uppstå vid låga ljudnivåer

 Ljusflöde kan vid låga ljudnivåer variera mellan olika LED på samma LED-modul

Effekt glödlampa (W) Lysrörslampor (Lågenergilampor) Halogenlampor Lysdiodslampa (LED) 15 125 119 136 25 229 217 249 40 432 410 470 60 741 702 806 75 970 920 1055 100 1398 1326 1521 150 2253 2137 2452 200 3172 3009 3452

Figur 10. En jämförelse mellan glödlampor, lysrörslampor, halogenlampor och lysdiodslampor.

En lampas watt tal anger lampans elektriska effekt, det säger inte hur mycket ljus LED armaturen ger eller hur ljuset upplevs. Det som är viktigt är att även titta på ljusflödet, färgåtergivning och färgtemperatur. (Ljuskultur-Ljus & Rum, 2013)

Belysningsstyrning

Med belysningsstyrning menas det sätt som belysningsarmatur skall tändas samt släckas. I lokalen förekommer närvarodetektering, akustisk detektering, rörelsedetektering samt manuell möjlighet att tända och släcka. Denna typ av styrning har installerats med DALI Broadcast system vilket blir allt vanligare för planering av belysningsstyrning.

DALI

DALI står för Digital Addressable Lighting Interface och är en teknisk standard för kommunikation mellan ljuskälla och kontrollenhet

Med DALI som ljusregleringssystem är det enkelt att reglera enstaka eller grupper av armaturer, samt att DALI felsöker det egna systemet för att hitta eventuella fel i armaturer. Det som även utmärker sig med DALI är att när det behövs bytas ut en armatur så behöver inte en belysningsprogrammerare kopplas in för att programmera in den ersatta armaturen in i systemet för att kunna ljusreglera enligt förvalda scener som lagts in i systemet. Exempel på förvalda scener är att med hjälp av parallella tryckknappar eller tryckknappspaneler är möjligt att aktivera tavelbelysning tillsammans med takbelysning, endast tavelbelysning eller endast takbelysning. (Ljuskultur-Ljus & Rum, 2013)

Ett övergripande DALIbussystem väljer man i tex en hotellounge, konferensrum, publika utrymmen som exempelvis köpcentrum, i lokaler där man inte vill att vissa armaturer ska sticka ut mer än andra.

6 Diskussion och slutsatser

6.1 Diskussion

Till en början är det svårt att förstå dels hur de olika skedena i projekteringsprocessen både skiljer sig åt och hänger ihop vilket ”Riktlinjer för projektering” från Akademiska hus sätter ord på;

”I stort sett varje steg i projekteringsprocessen innebär en ökad precisering av hur det aktuella byggnadsprojektet kommer att utformas. Detta innebär att byggnadens utformning blir allt mer fixerad ju mer projekteringen framskrider. Därmed blir också utrymmet för ändringar i projektet allt mindre. Projekteringsprocessen kan ses som en successiv följd av beslut”.

Övergången mellan de olika skedena kan behövas preciseras för att öka förståelse för processens gång.

Efter informationsinsamling av olika föreskrifter vad gäller projektering och projektering av belysning tycks det inte finnas någon gräns för hur mycket föreskrifter och rekommendationer det finns att finna på olika myndighetssidor. Det verkar dock inte vara någon utmaning när projekteringsledaren följer beställarens krav som då ofta ställer högre krav än de som anges från till exempel Arbetsmiljöverket och BBR. Följs de högre ställda kraven från beställaren så uppfylls de allmänna myndighetskraven per automatik.

Det är även tydligt att projektering för nya byggnader samt ombyggnader idag har ett stort fokus på miljö och hållbarhet för att värna om vårt klimat. Att hitta nya lösningar på hur gammalt material kan tillgodoses och att nytt material ska ha så låg inverkan på miljön som möjligt kommer förmodligen alltid att vara aktuellt.

Studien går att generalisera då samtlig informationsinsamling om projekteringsprocessen visar på att den kan delas in i de nämnda skedena. Dock kan omfattningen skilja sig betydligt vid olika typer av projekt beroende på projektets storlek och aktör.

6.2 Slutsatser

6.3 Vilka typer av dokument upprättas för belysning och hur används de under byggprocessens arbetsgång?

Dokument som upprättas är framförallt tekniska beskrivningar, ritningar samt armaturförteckningar som i varje skede revideras och lämnar ett smalare utrymme för ändringar senare i projekteringsskedet.

6.4 Vilka föreskrifter, lagar och regler förhåller sig projektören till?

För projektering av belysning finns ett flertal föreskrifter att följa från Arbetsmiljöverket samt Byggverkets Byggregler.

För projektering av belysning för just detta projekt ska Ljuskulturs utgåva av ”Ljus och rum” följas, och det är där projekteringsledaren granskar kraven som återges baserat på de som ställs från Arbetsmiljöverket samt den svenska standarden SS-EN 12464–1.

6.5 Vilka utmaningar har uppstått under processens gång?

Utmaning vid denna typ av projektering är att i tidigt skede förutse vad som är möjligt att genomföra ur det antikvariska avseendet för att slippa lägga ner onödig tid och ekonomi till att hitta alternativa lösningar. Att se installationslösningen ur brandperspektiv har även det varit en utmaning samt att anpassa den nya installationstekniken till den gamla konstruktionstypen.

6.6 Hur ser projekteringsprocessen ut och framförallt för belysning?

Projekteringsprocessen delas in i flera skeden, där projekteringsledaren för belysning som är en del av El-och Telesystem kopplas in i systemskedet. Projekteringsledaren projekterar framförallt belysningen i DIAlux baserat på de krav som ställs från myndigheter samt beställare.

6.7 Fortsatta studier

För att göra en tydligare analys av en projekteringsprocess kan rapportskrivaren med fördel utföra informationsinsamlingen under processens gång, samt samla information från samtliga aktörer inblandade i projekteringen.

Att skriva en rapport om hur det går att förebygga nämnda utmaningar vid projekteringen är även en idé. Att exempelvis ta kontakt med en brandingenjör och ta reda på hur denne utreder brandrisken vid kontroll av hur projekteringen av en installation är upprättad och på så sätt förhindra att dyrbar tid läggs på ett installationssätt som i slutändan inte kommer att bli godkänt ur brandskyddsperspektiv.

7 Resultat elkvalitet

7.1 Vad innebär elkvalitet?

Elkvalitet är ett begrepp som man använder för energileveranser som är störningsfria. Med andra ord innebär det att elanvändaren har tillgång till el utan några avbrott eller störningar. Det är extra viktigt hos industrier eftersom om de får dålig elkvalitet kan det orsaka stora skador på anläggningarna. Spänningsdippar, flimmer och transienter är de vanligaste störningarna. Att helt och hållet få bort alla störningar och se till att bygga bort dessa på elnätet går inte, man måste se till att man har anläggningar och apparater som klarar en del av dessa störningar.

Elkvalitet är möjligheten att tillgodose användarens behov. Kvalitet bedöms utifrån två faktorer, spänningsnivå och kontinuitet. Kontinuitet innebär att strömmen måste vara fri från avbrott, och spänningsnivån innebär att spänningsändringen inte får överskrida det tillåtna styrvärdet.

Vägen till en bra elkvalitet är först och främst att samarbetet mellan elanvändarna och elnätsägarna ska vara framgångsrikt. Då båda sidor är ansvariga för att nå fram till en god elkvalitet.

(Praktisk Elkvalitet Norbo kraftteknik AB, 2003)

7.2 Ansvar över god elkvalitet

Att upprätta en god elkvalitet är elleverantörens ansvar, trots att det oftast brukar vara kundernas anslutna utrustningar som orsakar detta elkvalitets-fenomenen. Det är just därför det behövs ett bra samarbete mellan dessa parter, så att man åstadkommer en god elkvalitet. Kunderna till elleverantören kan undvika påverkan på det nät som är matande med hjälp av att säkerhetsställa en anläggning som inte tillför störningar till nätet i allt för hög grad. Till exempel så ska kunden ha en anläggning som inte bidrar med för mycket övertoner till nätet. Samtidigt så ska elleverantören se till att leveransen går igenom med god kvalitet på spänningen till anslutningspunkten hos kunden. Det är tre punkter som är väldigt viktiga för att nå fram till en god elkvalitet,

1. Elkonsumenter

2. Apparat-/Anläggningsleverantörer 3. Elleverantörer.

Figur 11. Sags, ansvar av spänning sänkningar.

(Figur tagen från Elkvalitet och elkvalitetsmätningar av Niklas Scherman och Oscar Axelsson)

Figur 11 visar vem som har ansvaret när en spänningsskänkning sker. Ansvaret delas upp beroende på hur många procent av spänning som motsvaras av sänkningen samt hur lång tid sänkningen pågår. De blåa punkterna i bilden står för en spänningssänkning. Det finns tre olika områden: grön(A), gul(B) och röd(C). Dessa områden visar vem som har ansvar för förbättringar i anläggningen genom att minska antalet spänningssänkningar. Gröna området(A) är kundens ansvar, gula området(B) är kundens och elleverantörens ansvar alltså delat och röda området(C) är elleverantörens ansvar.

(Elkvalitet och elkvalitetsmätningar av Niklas Scherman och Oscar Axelsson) (Praktisk Elkvalitet Norbo kraftteknik AB, 2003)

7.3 Övertoner

Övertoner bildas av ström och spänning med en annan frekvens än den vanliga grundtonen som är 50Hz. Eftersom övertoner finns i själva elnätet så distraheras strömmens och spänningens vågform och den ursprungliga sinusformen. När vi talar om övertoner i dessa sammanhang menar vi vanligtvis harmoniska övertoner, det vill säga övertoner som är heltalsmultiplar av den grundläggande tonen. Den mest populära harmoniska

mätparametern är THD (Total Harmonic Distortion), som är ett mått på den totala övertonshalten.

När man får en ökad användning av olinjära laster så ökar även övertonshalterna i elnätet. Olinjära laster är oftast uppbyggda av halvledarkomponenter. Det är källan till ström och

spänningsvågsformer och dessa skiljer sig från sinusvågformen som också innehåller övertoner. Halvledarkomponenter kan göra så att sinuskurvan formas om och leda till att övertoner uppstår i nätet. Vanliga elektroniska utrustningar som bidrar till en ökande

övertonshalt kallas för switchade nätaggregat. Detta är aggregat som drar ström endast under en kort tid då spänningens momentanvärde är höga. (Praktisk Elkvalitet Norbo kraftteknik AB, 2003)

7.4 Transienter

Transienter, som man även kallar för spik, är en spänningsvariation som är kortvarig. Dessa uppstår växlande och har en ännu kortare varaktighet än grundtonens period som är på 20 ms. Transienter finns i två olika typer, oscillerande och icke oscillerande transienter.

Dem icke oscillerande transienter skapas oftast i samband med ett blixtnedslag och då kan dess varaktighet vara upp till 10 ms. För att säkra och undvika spänningstransienter i anläggningarna så installerar man ventilavledare. En transient som är icke oscillerande är enkelriktad, med andra ord så har den alltid en negativ eller positiv polaritet.

(Praktisk Elkvalitet Norbo kraftteknik AB, 2003)

Figur 12. Här visas en icke oscillerande transient.

8 Diskussion och slutsatser elkvalitet

8.2 Följder av dålig spänningskvalitet

Det har blivit vanligare och mer kostsamt med problem till följd av dålig

spänningskvalitet. Detta beror mest på att användningen av känslig elektronisk utrustning som kräver att spänningskvaliten ska vara jämn. När det är dålig spänningskvalitet så får man oftast problem på datorer som man brukar använda, till exempel inom industrin men även på elektriska maskiner vilket är allt vanligare. Man kan beskriva

spänningskvaliteten som ”avvikelser gällande spänningens frekvens, form och storlek”. Det finns två typer av spänningskvalitet system: ”stationära fenomen” och

”händelsestyrda fenomen”

(Praktisk Elkvalitet Norbo kraftteknik AB, 2003) (EL, energimarknadsbyran.se)

8.3 Vad beror elavbrott på?

Elavbrott som man även kan kalla för strömavbrott, detta kan drabba många olika och det beror på var i elnätet detta sker. Elavbrott kan leda till att det sker driftstörningar i olika tjänster så som internet, vattenförsörjning och telefoni. Det är väldigt svårt att förutspå ett elavbrott, det kan ske när som helst och vart som helst. Strömavbrott kan ske i ett hus, en hel fastighet, ett helt område eller i en lägenhet. Men det kan även inträffa i elnätet, vilket man oftast menar när det pratas om elavbrott.

Det finns olika typer av elavbrott, aviserade avbrott och oaviserade elavbrott. Det som menas med aviserade avbrott är att det sker när ett elnätsbolag skulle behöva reparera och-/eller göra ett underhållsarbete i näten. Innan man börjar med detta så brukar man oftast skicka ut information om vad som ska genomföras i god till alla som kommer att beröras, på informationen står det när det kommer att utföras och hur lång tid detta kommer att ta. Oaviserade elavbrott är den andra typen och detta är ett elavbrott som kan ske plötsligt utan att man har fått någon information om vad som sker. Det kan till exempel orsakas av att en transformatorstation har gått sönder eller om det skulle vara oväder ute och det leder till att ett träd skulle falla över och riva ner en elledning. Eftersom elnätet är så stort beror det på var avbrottet sker i elnätet vilket drabbar olika många.

Elnätet brukar oftast delas in i tre olika delar, lokalnätet, stamnät och regionnät. Det är väldigt ovanligt med störningar eller avbrott på stamnätet men skulle det inträffa så skulle det påverka flera olika lokala och regionnät. Detta har skett tidigare, år 2003 september så slogs elförsörjningen ut i stora delar i södra Sverige. Det var ungefär 857 000 kunder som tappade sin el i flera timmar. Det som är mer vanligt är att det sker ett avbrott i lokalnäten. (Praktisk Elkvalitet Norbo kraftteknik AB, 2003)

(EMC och elkvalitet, elsakerhetsverker.se)

8.4 Olika typer av problem som dåligt elkvalitet kan orsaka

Följderna av dålig elkvalitet kan variera eftersom det beror på vilken typ av verksamhet som drivs i dessa anläggningar. Ett av de vanligaste problem som man kan upptäcka är på grund av dålig elkvalitet är att maskinerna löser ut till följd av en djup och kortvarig spänningssänkning det kan även vara så att själva transformatorerna blir överhettade eftersom strömövertonshalterna är för höga.

Oplanerade avbrott kan orsaka väldigt höga kostnader för en industri. En av de viktiga anledningarna till varför företagen vill ha en så pass god elkvalitet som möjligt på sin leverans är för att man vill minska risken för att drabbas av dessa oplanerade avbrott. Har man en god elkvalitet så kan man se till att man begränsar sina ekonomiska förluster eftersom man lyckas undvika driftstopp som är onödiga.

Det är viktigt att se till att både elnätet och anläggningen är rätt anpassade med lasterna lika fördelat på de tre faserna. Har man ett nät som är osymmetriskt så bidrar man till förlusterna ökas hos de anslutna motorerna. Mycket störningar och dålig elkvalitet i ett svagt elnät kan leda till stora konsekvenser vilket man vill undvika, i allra värsta fall så kan det leda till att de känsliga utrustningarna går sönder eller inte går använda,

Referenslista

Ljus & Rum, utgåva 3 (2013) Figur 9. Bild från Dialux.com

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/ekosystemtjanster/metod_byggande/skeden/ https://www.akademiskahus.se/vara-kunskapsmiljoer/publikationer/alla- publikationer/?publikationsid=7433 https://projektledning.se/byggprocessen/ https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/ekosystemtjanster/metod_byggande/i-programskedet-preciseras-malen/ https://projektledning.se/byggprocessen/ https://projektledning.se/byggprocessen/ https://projektledning.se/byggprocessen/ https://byggtjanst.se/tjanster/ama/ama-el1/ https://projektledning.se/byggprocessen/

Muntlig beskrivning av Viktor Bergquist från Projektel

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:857389/FULLTEXT01.pdf

https://new.abb.com/news/sv/detail/14181/abb-lanserar-en-ny-generation-losningar-for-elkvalitet-och-energilagring

Praktisk Elkvalitet Norbo kraftteknik AB (2003)

https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/19568/emc-elkvalitet-och-elmiljo- guide-for-elanvandare-och-allmant-sakkunniga-inom-elomradet-ny-version-januari-2007-elforskrapport-2007-40.pdf

https://www.energimarknadsbyran.se/el/konsumentratt/elkvalitet-och-stromavbrott/elkvalitet/

TRITA TRITA-ABE-MBT-2060