Nyexaminerade beteendevetarstudenters
värderingar och motivation vid arbetssökande
under Covid-19 pandemin
Ida Collin
Kandidatuppsats i psykologi, VT 2020 Kurskod: PSA122
Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Wanja Astvik
Examinator: Farah Moniri
Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi
Nyexaminerade beteendevetarstudenters värderingar och motivation
vid arbetssökande under Covid-19 pandemin
Ida Collin
Covid-19 krisen har drabbat världen hårt och kan ha påverkat arbetssökandes motivation och värderingar till att söka arbete. Syftet med denna studie var att undersöka vad som motiverar unga nyexaminerade studenter till att söka jobb, vad de värderar i ett arbete samt undersöka om detta förändrats i samband med Covid-19 krisen. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer undersöktes åtta beteendevetarstudenter varav fyra var kvinnor. En teoristyrd tematisk analys användes. I resultatet framkom sju förutbestämda teman utifrån motivations- och värderingsteorier. Vad gäller motivationen visade resultaten att sociala relationer, meningsfullt arbete, utveckling och lärande, karriär och status samt ekonomisk trygghet var motivationsfaktorer till arbetssökande. Resultaten visade också att det studenterna värderade i ett arbete var personlig utveckling, få en inkomst, tjäna pengar och att hjälpa. Vad gäller förändringar i samband med krisen framkom att motivationen och värderingarna kan ha påverkats av Covid-19.
Keywords: motivation, work values, Covid-19, alteration, behavioral scientists
Inledning
Covid-19 pandemin har drabbat världen hårt. En kris som många för några år sedan inte ens skulle kunna föreställa sig. Varje dag rapporteras nya fall av covid-19, nya mutationer bildas och dödsantalet stiger. Covid-19 definieras enligt WHO (u.å.) som en infektionssjukdom orsakad av ett coronavirus. Krisinformation (2021) skriver att en kris kan drabba många människor eller att konsekvenserna kan bli så stora att samhället inte kan fungera som vanligt. En kris hotar fundamentala funktioner i samhället såsom hälsa och frihet. Den 22 december 2020 kom folkhälsomyndigheten (2020) ut med information att det första vaccinet för Covid-19 godkänts. En glimt av ljus börjar sippra fram i detta mörker som legat som ett molntäcke över världen i över ett år. Men Covid-19 pandemin har hunnit drabba ofantligt många människor i Sverige och i världen vilket har lett till att konsekvenserna har blivit omfattande på både samhällsnivå samt individnivå. Individer kan ha påverkats av exempelvis arbetslöshet och en negativ påverkan på den psykiska hälsan. I september 2020 gjordes en extrainsatt Sverigestudie (Västsvenska handelskammaren, 2020) för att se hur de svenska invånarnas värderingar har förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Denna mätning visade att svenskar står fast vid sina värderingar och att de är så gott som oförändrade. Däremot visade resultatet att medkänsla och familj är två faktorer som visat sig alltmer viktiga. Å andra sidan utförde Barrett Values Centre (u.å.) en studie under perioden 21 april- 5 maj 2020 som visade något annorlunda resultat. Värderingar som att göra skillnad, anpassningsbarhet, välbefinnande och omtänksamhet visade sig vara prioriterade hos människor under Covid-19 pandemin. Familj och kontinuerligt lärande är värderingar som funnits hos människor redan innan pandemin men som nu fått ett högre värde. Arbetsförmedlingen (2020) skriver att det kan vara svårt som
arbetssökande att finna motivation till arbetssökande i den situation vi befinner oss i nu. Det råder inga tvivel om att arbetet har en stor betydelse för människor i dagens samhälle. Övergången från studier till arbete kan vara en jobbig process för många. Att behöva genomgå denna övergång i ett samhälle där en pandemi slagit hårt på arbetsmarknaden gör det inte enklare. Motivationen kan påverkas och individer kan behöva sänka sina krav för att få ett arbete. Därför är det intressant att undersöka vad som motiverar unga nyexaminerade studenter till att söka arbete och hur denna pandemi har påverkat de unga studenternas drivkrafter till arbetssökande. Föreliggande studie fokuserar på nyexaminerade beteendevetarstudenter, som kan bli verksamma inom olika typer av yrken och sektorer. Beteendevetenskap är spännande då det inte leder till ett givet yrke med en skyddad yrkestitel. Förutom motivation avser föreliggande studie även att undersöka vad det är för värderingar som styr när beteendevetarstudenterna är nyexaminerade och om dessa värderingar blivit påverkade av Covid-19 pandemin.
Arbetslösheten under Covid-19
En av konsekvenserna av denna pandemi är arbetslöshet. Nationalencyklopedin (u.å.) definierar arbetslöshet som följande: ”arbetslöshet, förhållande som råder när personer kan och vill arbeta och är aktivt arbetssökande men inte finner arbete”. Arbetsförmedlingen (2021) skriver i ett pressmeddelande att det är rekordhöga varseltal och att arbetslösheten har stigit i hög takt under pandemin. Dock är läget stabilare men långtidsarbetslösheten väntas fortsätta att öka 2021. SCB (2020) redovisar att arbetslösheten under det tredje kvartalet 2020 ligger på 8,6 procent vilket betyder att den ökat med 2,1 procentenheter. Universitetskanslersämbetet (2021) gjorde en undersökning som visar att möjligheten till arbete efter examen sjunkit något för examinerade studenter på högskolan som tog examen under vårterminen 2020, jämfört med examinerade studenter som tog examen under vårterminen 2019. Undersökningen visar även en skillnad avseende hur möjligheten till försörjning ser ut beroende på vilken examen de unga nyexaminerade studenterna har. De studenter som tagit en civilingenjörsexamen har fått det svårare jämfört med studenter som tog examen inom hälso- och sjukvården som istället fått det lättare att försörja sig på arbetsmarknaden. Resultatet från undersökningen ska tolkas med försiktighet då vissa faktorer har de inte kunnat räknat med och tagit hänsyn till. Ett exempel på en sådan faktor är att vissa nyexaminerade studenter möjligtvis har valt att studera vidare och därav kan det finnas ett mörkertal som inte medräknas i statistiken.
Övergången från studier till arbete
Det finns mycket forskning gällande övergången från skola till arbete. I denna studie fokuseras unga nyexaminerade beteendevetarstudenters övergång från studier till arbete och hur deras drivkrafter till arbetssökande påverkats av den förändring och kris som Covid-19 har medfört. Arnold och Reicherts (2010) skriver att forskning inom psykologi med fokus på övergången från skola till arbete till stor del beskriver i vilken mån unga människor överlever, utvecklas eller tvekar genom deras övergång. Den forskning som finns har till största del fokuserat på de potentiella svårigheter som kan finnas med denna övergång och hur det påverkat de unga människorna. Det kan kräva nya beteenden hos dessa människor men även skapa stress menar Arnold och Reicherts. Vidare skriver författarna att övergången från skola till arbete är parallellt en övergång till vuxenlivet. Hanteringen av övergången beror på individens tidigare erfarenheter. Händelser i samhället kan påverka övergången för individerna. Individens värderingar kan förändras i och med övergångsprocessen. Dock är det viktigt att inte generalisera gällande övergången då det finns yrkesskillnader och individuella skillnader som påverkar övergången.
Motivation till arbetssökande
Arbetsförmedlingen (2020) skriver att det kan vara svårt som arbetssökande att finna motivation till att söka arbete i denna pandemisituation. Sverige har skonats från denna typ av kriser och därför är denna situation ny och främmande och blir således svår att förhålla sig till. Motivationen är därför intressant att undersöka då den påverkar oss människor i de beslut vi tar i livet. Då studiens syfte är att undersöka hur unga nyexaminerade beteendevetarstudenters drivkrafter till arbetssökandet har påverkats av Covid-19 är motivationsteorier ett bra teoretiskt underlag. Motivation definieras enligt Nationalencyklopedin (u.å.) som en ”psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”. Det är således en inre drivkraft hos individen som leder till en handling mot olika mål. En av dessa faktorer är våra attityder och värderingar.
Maslows klassiska behovshierarki (1970) kan i vissa avseenden vara relevant i föreliggande studie då de behovsnivåer som tillämpas kan ge ett perspektiv på hur unga nyexaminerade beteendevetarstudenters motivation till arbetssökande ser ut, givet att krisen eventuellt hotar mer grundläggande behov. Det kan tänkas att individer som nu ska söka arbete i högre grad blir orienterade mot Maslows mer grundläggande behov av trygghet och överlevnad. Maslows behovshierarki är den första motivationsteorin som syftar till att klassificera alla mänskliga behov och rangordna dessa i ett system (Kaufmann & Kaufmann, 2016). Enligt Maslows behovshierarki finns det fem nivåer av behov som är organiserade och hierarkiskt rangordnade. Det finns således en lägsta nivå som följs upp av högre nivåer och tillslut en högsta nivå. För att ta sig vidare till nästa nivå behöver de behov i den nivå individen befinner sig på vara tillfredsställda. Den första nivån är de fysiologiska behoven. Här ingår de fysiologiska behoven som krävs för att överleva såsom mat, bostad, vatten och sömn. De fysiologiska behoven är grundstenarna i behovshierarkin. Kaufmann och Kaufmann (2016) menar att utifrån ett arbetslivssammanhang kan lönen ses som fundamental för att kunna tillgodose de fysiologiska behoven. Efter fysiologiska behov kommer trygghetsbehoven där fokus är att undvika hot samt söka skydd och trygghet. Kaufmann och Kaufmann menar att detta behov kan uppnås genom en viss trygghet i arbetet. Till exempel att individen upplever en trygg anställning som är varaktig. Den tredje nivån är de sociala behoven där individens fokus ligger på att finna relationer. Det innefattar ett behov av att finna kärlek, nära relationer blir viktiga såsom en partner, vänner och barn. Den näst sista nivån är behov av status och uppskattning som innefattar ett behov av att känna uppskattning från andra men även från sig själv genom självrespekt, självförtroende och självkänsla. Denna nivå handlar om utveckling, att växa som människa och att nå en typ av självständighet. Den sista nivån är behovet av självförverkligande som innefattar att utveckla sig själv i högsta möjliga mån. Här ska individen förverkliga sina drömmar och sina mål.
Deci och Ryan (2000) utvecklade motivationsteorin self-determination theory (självbestämmandeteorin) som utgår från psykologiska behov och huruvida individen lyckas tillfredsställa dessa behov. Utifrån de sociala förhållandena en individ lever inom agerar individen antingen passivt eller aktivt. Teorin bygger på två typer av motivation, den inre och den yttre motivationen. Den inre motivationen beskrivs av Deci och Ryan som något individen gör för sitt eget intresse och tillfredsställande och detta motsvarar ett autonomt beteende. Det finns en naturlig strävan efter nya utmaningar. Det finns en vilja inifrån som motiverar individerna. Inom den inre motivationen finns det tre centrala behov som är viktiga för individens välbefinnande och som styr individen. Dessa tre behov är kompetens, självbestämmande och tillhörighet. Kompetens handlar om att individen behärskar sitt liv, det vill säga att individen upplever att den besitter den kompetens som krävs. Självbestämmande innebär att individen har kontroll över sitt liv och känner en självständighet vid bland annat beslutstagande. Tillhörighet betyder att individen upplever en trygghet och en känsla av
tillhörighet i en grupp. Den yttre motivationen innebär att motivationen kommer utifrån. Vilket resultat individen förväntar sig är grundtanken i den yttre motivationen. Det vill säga vad en individ gör för att uppnå ett yttre mål och det kan handla om exempelvis belöningar eller att undvika bestraffningar (Deci & Ryan, 2000).
Vansteenkiste, Lens, De Witte, De Witte och Deci (2004) studerade arbetslösa människor och deras motivation till att söka respektive inte söka arbete med utgångspunkt i självbestämmandeteorin. Författarna förväntade sig att personer med en inre motivation till arbetssökande skulle få mer positiva resultat än personer med en yttre motivation till arbetssökande. Författarna studerade reaktionen hos individer som hade en inre, autonom motivation vid arbetssökande för att se om den inre autonoma motivationen avtog när individerna gång på gång fått avslag på sina jobbansökningar. Resultatet från studien visade att individer som är arbetslösa hade ett lägre välbefinnande då de kan känna en stress och press inför sitt arbetssökande, men det visade sig även att en del individer inte påverkats negativt om de hittat andra meningsfulla aktiviteter och sysselsatt sig med annat. Författarna kom även fram till att individer med en yttre motivation till arbetssökande hade sämre välbefinnande och fler negativa erfarenheter än personer med en inre, autonom motivation. Den inre, autonoma motivationen var den motivation som var positivt relaterad till uthålligheten i arbetssökandet medan den yttre motivationen visade sig inte var bra för uthålligheten i arbetssökandet. Resultatet kan tolkas som att den inre, autonoma motivationen är den främsta motivationen kopplat till arbetssökande.
Inre och yttre motivation kan vara intressant att undersöka i denna studie för att se om Covid-19 och dess påverkan på arbetet har lett till en ökad otrygghet som därigenom gjort att relationen till arbetet förändrats för individen. Kanske har den yttre motivationen ökat då osäkerheten på grund av pandemin potentiellt gör behov av kompetens, självbestämmande och tillhörighet mindre angelägna till förmån för motivation att söka ett arbete som ger inkomst och trygghet. Å andra sidan kan ju Covid-19 krisen också inneburit att existentiella frågor i högre grad har kommit upp på agendan och på så sätt påverkat unga människors drivkrafter till arbete så att den inre motivationen snarare stärkts.
Värderingar i relation till arbetet
Värderingar definieras enligt Wuthnow (2008) som föreställningar av det ideala. Situationer påverkas av individens värderingar genom hur individen utvärderar de olika situationerna. Värderingar påverkar således individens beteende och handlingar. Därför kan värderingar i relation till arbetet vara intressant att undersöka då de nyexaminerade studenternas värderingar till arbetet kan tänkas påverka deras beteenden och handlingar som kan kopplas till motiv i arbetssökande. Värderingar i relation till arbete och motivation till arbete ligger nära varandra rent begreppsmässigt (Jolibert & Baumgartner, 1997; Maslow, 1970)). Huruvida det är samma sak är en svår fråga att svara på och olika teoretiker har olika svar. Rokeach (1973) menar att värderingar har starka motivationskomponenter. Terminala värderingar och instrumentella värderingar är lika med motivation. Terminala värderingar är vad människan vill uppnå i livet och instrumentella värderingar handlar om vad människan föredrar för beteenden för att uppnå de terminala värderingarna. Rokeach menar att värderingar ger mening åt handlingar. Schwartz och Bilsky (1990) menar att värderingar uttrycker olika motivationer. Värderingar är viktiga motiv för beteenden och påverkar vårt beteende och attityder. Schwartz (2012) skriver att värderingar formar en typ av cirkulär struktur som återspeglar motivationen som varje värdering uttrycker. Schwartz menar alltså att värderingar är ett sätt att förklara vad som motiverar oss till att bete oss som vi gör. Värderingar handlar om vad som motiverar människors beteende och värderingarna uttrycker olika mål. Värderingar är inte bara det som är önskvärt hos människor utan värderingar kan även fungera motiverande. Ett socialt beteende
kan motiveras av mänskliga behov som i sin tur kan vara uttryck för värderingar (Hitlin & Piliavin, 2004). Med ovanstående i åtanke väljer författaren, med vetenskapligt stöd, att skilja mellan värdering och motivation och se på dessa separat. Eftersom värderingar anses vara en föreställning av det ideala, innebär detta i arbetslivssammanhang att ett jobb ska passa den ideella tanken om en arbetsplats. Det ideella strävar individer alltid efter och detta strävande efter det ideella kan anses som motivation, motivationen att välja en arbetsplats eller generellt sett arbeta. En studie gjord av MUCF (2019) visade att unga arbetslösa har lägre krav för att vara intresserade av ett arbete. Unga personer som är arbetslösa anger en lägre grad av olika krav som viktiga jämfört med andra. Studien visade även att fler unga anser att ekonomisk trygghet, fast anställning och trygghet i sin anställning är viktigt.
Inglehart (1997) menar att varje enskild individ har ett stort antal värderingar som formas under uppväxten. Dessa värderingar blir mer och mer stabila över tid och stabiliseras kring 18-19 års ålder. Dessa värderingar kan ses som grundpelarna i individens identitet. Värderingarna kan förändras i mindre grad som vuxen men anses vara mestadels stabila. Inglehart delar in värderingar i tre olika kategorier: fysisk trygghet, materiell trygghet och personlig utveckling. Dessa rangordnas olika från individ till individ beroende på individens tidigare erfarenheter fram till 20 års åldern. Inglehart menar att värderingar som leder till materiell trygghet ingår i materialismen. En individ som har materialistiska värderingar prioriterar trygghet genom en stabil ekonomi. Dessa värderingar präglas från industrisamhället där det handlade om att arbeta för att få pengar för att överleva. Om individen istället prioriterar livskvalitet ingår dennes värderingar i postmaterialismen. Postmaterialistiska värderingar är exempelvis självförverkligande, personlig utveckling, frihet och ansvarstagande. Ingleharts teori handlar om att människor övergått från materialistiska värderingar till postmaterialistiska värderingar. Dessa värderingar förändrades till stor del efter andra världskriget då människor fått en tryggare ekonomi och en bättre uppväxt. Men de postmaterialistiska värderingarna kan förändras beroende på ekonomisk situation, och detta är vad Inglehart (2008) kallar knapphetshypotesen. Alla individer strävar efter frihet och självförverkligande men enligt knapphetshypotesen prioriterar individer materiell trygghet främst, det vill säga fysisk säkerhet och ekonomisk trygghet. Dessa värderingar ses som materialistiska. Knapphetshypotesen har ju vissa likheter med hierarkiska motivationsteorier så som exempelvis Maslows behovshierarki. Den andra hypotesen Inglehart tar upp kallas socialisationshypotesen. Den behandlar hur uppväxten sett ut och hur uppväxten bidrar till hur individens värderingar ser ut. Uppväxtförhållandena har sett olika ut mellan olika generationer och detta har påverkat att värderingarna mellan generationerna har förändrats. När en individ växt upp i goda förhållanden leder det till mer postmaterialistiska värderingar. Inglehart menar att postmaterialistiska värderingar bildas när individen känner en trygghet, både i samhället och genom bland annat en känsla av trygg ekonomisk inkomst.
Eriksson (1998) menar att den instrumentella attityden inte är den vanligaste attityden. Eriksson påstår att ett kollektivt stöd, kontroll och arbetskrav är faktorer som är centrala för individens engagemang till arbete. Om individen upplever dessa faktorer som låga eller obefintliga bidrar det till ett mindre engagemang till arbetet. Eriksson menar även att arbete inte bara ses som en inkomstkälla hos individer utan att individer ser arbetet snarare som positivt, något som ger individen glädje och välbefinnande. Korpi (1978) menar att den instrumentella attityden under sjuttiotalet inte var den främsta utan det handlade snarare om en attityd om personlig utveckling och en sorts inre belöning.
Berglund (2001) menar att det finns fyra teoretiska idealtypiska attityder som avser individers värderingar i arbetet. Dessa är materialistisk, individualistisk, altruistisk och instrumentell attityd. Den materialistiska attityden innebär att individen har värderingar som är kopplat till materiella saker såsom hög lön och att klättra karriärmässigt. Den individualistiska attityden handlar om att individen värderar sig själv mest. Det vill säga vikten av att kunna
utvecklas i arbetet och att vara självständig. Den altruistiska attityden syftar till att individen värderar vilken nytta individens arbete har för samhället eller för andra. Den sista attityden, instrumentell attityd, betyder att arbetet ses som ett måste för att kunna försörja sig.
Det finns som antytts en del paralleller mellan värderingar och motivation i relation till arbete och i denna studie är avsikten att inspireras av såväl motivationsteori som teorier om värderingar av arbete.
Syfte och frågeställningar
Studien motiveras genom att det av naturliga skäl saknas forskning om hur Covid-19 krisen påverkar unga nyexaminerade studenters drivkrafter inför arbetssökande. Därav är syftet med denna studie att undersöka vad som motiverar unga nyexaminerade studenter till att söka jobb och om motivationen förändrats av Covid-19 krisen. Syftet är vidare att undersöka vad dessa nyexaminerade studenter värdesätter i ett arbete och om deras värderingar förändrats i samband med krisen. Studiens syfte konkretiseras i följande frågeställningar:
• Vad motiverar unga nyexaminerade beteendevetarstudenter till att söka arbete?
• Vad värderar unga nyexaminerade beteendevetarstudenter som viktigt i det framtida arbetet?
• Upplever de unga några värderingsförändringar eller förändringar i motivation i samband med Covid-19 krisen?
Metod
Urval och deltagare
Studien avgränsar sig till nyexaminerade beteendevetarstudenter för att få en mer homogen population. Urvalsförfarandet var ett tillgänglighetsurval. Ett missivbrev lades ut på en Facebooksida för beteendevetarstudenter. I missivbrevet stod vilka kriterium som behövdes för studien. Det var åtta personer som kontaktade författaren och dessa åtta personer uppfyllde de kriterium som var uppsatta. Deltagarna bokades därefter in på en varsin intervju veckan efter missivbrevet lades ut. Deltagarna kontaktade författaren på Facebook och via mejl. De kriterium som var uppsatta var att deltagarna skulle vara mellan 22–30 år, man eller kvinna och tagit en beteendetvetarexamen tidigast 2020 eller ska ta examen i vår. Det vill säga att personerna tagit eller ska ta examen under Covid-19 pandemin. När intervjuerna var inbokade togs missivbrevet bort från Facebookgruppen.
Deltagargruppen kom att bestå av åtta personer varav fyra var män i åldrarna 23–28 år (M = 25,13, SD = 1,76). Fyra av respondenterna hade tagit examen antingen i juni 2020 eller januari 2021. De andra fyra respondenterna ska ta examen i juni 2021. Alla deltagare studerar/studerade på samma lärosäte på en högskola i Mellansverige. Av de fyra respondenter som ska ta examen i juni har en av dem fått ett jobb efter examen, de andra tre söker aktivt arbete. Av de fyra som har tagit examen har alla fått jobb efter examen. Två av respondenterna som tagit examen i juni 2020 studerade vidare innan de fick ett arbete.
Material
Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer gjordes via digitala möten på datorn och spelades in på telefon. Intervjuguiden bestod av 22
frågor som behandlade olika frågeområden. Till en början ställdes generella frågor för att få bakgrundsinformation från respondenten. Exempel på denna typ av frågor som ställdes var: ”Hur gammal är du?” och ”Har du tagit examen?”. När respondenten svarat på bakgrundsfrågorna ställdes frågor kopplat till den upplevda motivationen till att söka arbete och om motivationen påverkats av Covid-19 pandemin. Exempel på frågor med motivation som frågeområde var: ”Hur upplever du din motivation till att söka arbete just nu?” och ”Vad är det som motiverar dig till att söka ett arbete?”. Det sista frågeområdet som behandlades var vad respondenten värderar i ett arbete och om respondentens värderingar har förändrats på grund av Covid-19 pandemin. Frågor som exemplifierar detta är: ”Vad värderar du i ett arbete?” och ” Vad betyder arbete för dig?”. För att få en logisk struktur på intervjun som Kallio, Pietilä, Johnson och Kangasniemi (2016) rekommenderar delades frågorna in efter dessa frågeområden. Intervjuerna följde en intervjuguide men dock inte till punkt och pricka. Följdfrågor som exempelvis ”Kan du inte berätta lite mer om…” och ”Vad menar du när du säger...” ställdes för att ge respondenten en möjlighet att utveckla sina svar. Författaren var noga med att tillåta respondenten tänka över de frågor som ställdes, därav blev det en del pauser under intervjutillfällena. Det fanns således en flexibilitet under intervjuerna i syfte att fördjupa de svar som betraktades som betydelsefulla (Kvale & Brinkmann, 2014). Genom att vara en bra lyssnare och spegla respondentens svar kunde den tolkning författaren gjorde verifieras av respondenterna för att undvika misstolkning.
Procedur
Ett missivbrev lades ut i en grupp på Facebook för beteendevetarstudenter för att finna respondenter. Missivbrevet bestod av studiens syfte, vilka respondenter som söktes till studien, intervjuns tillvägagångssätt och en förklaring av de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2017). Det vill säga att missivbrevet innehöll studiens syfte, information om att respondentens uppgifter skulle hanteras konfidentiellt, att respondenten när som helst kunde avbryta sitt deltagande och att materialet från intervjuerna enbart skulle användas till forskningssyfte. I missivbrevet fanns även kontaktuppgifter till författaren. På grund av Covid-19 pandemin utfördes alla intervjuer via Zoom, ett verktyg för digitala möten. Deltagarna fick ge förslag på tid för intervjuerna och författaren anpassade sitt schema efter deltagarnas förslag. En länk till det digitala verktyget zoom skickades ut 20 minuter innan varje intervju till deltagarna via mejl och sociala medier. Innan varje intervju startade förklarade författaren de forskningsetiska principerna återigen för deltagarna. Den kortaste intervjun varade i 45 minuter och den längsta varade i 59 minuter. Totalt antal minuter för alla intervjuer var 397 minuter. Under intervjuerna användes en intervjuguide som utgångspunkt men följdfrågor uppkom under intervjutillfällena för att förtydliga och fördjupa deltagarnas svar. Författaren speglade deltagarnas utsagor för att säkerställa att författaren tolkat deltagarna rätt. Inget material var åtkomligt för obehöriga och namnen på respondenterna byttes ut i transkriberingen till R1, R2, R3 och så vidare. Någon kompensation för deltagandet ingick inte.
Databearbetning
Det insamlade materialet från intervjuerna transkriberades ordagrant i ett ordbehandlingsprogram av författaren. Det utskrivna intervjumaterialet omfattade totalt 50 sidor text i storlek 12 Times New Roman.
En teoristyrd tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) användes för att analysera materialet. Då denna studie är teoretisk styrd av motivations- och värderingsteorier har dessa teorier bildat bakgrund under såväl intervjuer som under tematiseringsprocessen. Analysen har därmed formats av motivationsteorier om inre respektive yttre motivation (Deci & Ryan, 2000,
Vansteenkiste et al., 2004). Även värderingsteorier som innefattar de inledningsvis presenterade fyra teoretiska idealtypiska attityder: individualistiska, altruistiska, instrumentella och materialistiska har studien formats av (Berglund, 2001).
Braun och Clarke (2006) beskriver sex faser i processen och dessa faser har använts som vägledning i denna studie. I den första fasen samlade författaren in materialet från intervjuerna och dessa lästes noggrant igenom ett flertal gånger av författaren för att få en helhetsbild. Under läsningen skrevs tankar och idéer till eventuella koder ner. Författaren använde överstrykningspennor i olika färger för att markera ut intressant data kopplade till respektive frågeställning. Efter detta steg delades det färgmarkerade materialet olika stycken och nyckelord som beskrev innehållet skrevs in i marginalen. När en tydlig bild skapades av vad respondenterna sa gjordes koder av respondenternas uttalanden genom dessa nyckelord som skrevs ned. Koderna är intressant data som bedöms som meningsfullt innehåll för studiens frågeställningar och en utav flera koder var exempelvis intäkt.
I fas tre sorterade författaren dessa koder med hjälp av Post-it-lappar. Koderna skrevs ner på Post-it-lapparna för att få en helhetsbild av alla koder. Dessa sorterades sedan i potentiella teman. Dessa teman kunde finnas genom att liknande meningar och ord identifierats från de olika koderna. Koder som inte kunde sorteras in under något specifikt tema lades undan och sparades till senare. Ett exempel på en av dessa koder var att vara attraktiv.
I fas fyra granskades de teman som bildats för att se att dessa teman var sammanhängande med studiens frågeställningar. Därefter namngavs de teman som framkommit för att tydligt visa vad innehållet handlade om. De teman som skapades granskades sedan med avseende på intern homogenitet, det vill säga att data i respektive tema är meningsfullt sammanhängande. Varje tema granskades också med avseende på extern heterogenitet, det vill säga att det finns en tydlig innehållsmässig skillnad mellan de olika teman som bildats. De koder som inte passade in under något tema kasserades, exempelvis koden avsaknad av rutin.
I fas fem definierades temana ytterligare av författaren för att förtydliga och särskilja varje tema. Tabeller gjordes även för att se vilka teman respondenterna nämnde i störst utsträckning och för att tydligt dokumentera vilka respondenter som nämnde vad. Detta bidrog till en struktur på materialet som underlättade en systematisk tematisering av data där varje deltagares utsaga noggrant beaktades. Allt material under varje tema lästes igenom och för varje tema skrevs en analys ner för att säkerställa att forskningsfrågorna kunde besvaras utifrån de teman som skapats. När alla teman identifierats och analyserats lästes hela det transkriberade materialet på nytt för att säkerställa att inget hade missats. Det sjätte och sista steget innebar att författaren tolkade analysen och en sammanfattande text skrevs ner. Passande citat valdes ut under varje tema för att väcka läsarens intresse samt stärka analysens validitet. Ett sådant citat var ”påtryckningar från samhället och sådär att man ska vara glad för det jobb man får”.
Resultat
Resultatet presenteras med sju huvudteman och sju subteman. Analysen av vad som motiverar nyexaminerade studenter till att söka arbete identifierade två huvudteman. Det första huvudtemat var Inre motivation med tillhörande subteman Sociala relationer, Meningsfullt arbete samt Utveckling och lärande. Det andra huvudtemat var Yttre motivation med subteman Karriär och status och Ekonomisk trygghet. Analysen av unga nyexaminerade beteendevetarstudenters värderingar i arbetet resulterade i fyra teman. Individualistiska värderingar, Altruistiska värderingar, Instrumentella värderingar och Materialistiska värderingar. Analysen av hur Covid-19 krisen påverkat de nyexaminerade studenterna resulterade i huvudtemat Pandemins påverkan på motivation och värderingar med subtemana Förändringar i motivation och Förändringar i värderingar.
Tabell 1
En sammanställning av teman och subteman i studien
Inre motivation
Samtliga respondenter ansåg att de motiverades av sitt eget intresse och sin egen vilja av att göra något. Respondenterna såg gemenskap, att bidra och hjälpa andra samt att få utveckla sig själv som viktiga motivationsfaktorer i arbetet. Detta var viktiga delar för deras välbefinnande. De subteman som skapades utifrån detta huvudtema var Sociala relationer, Meningsfullt arbete och Utveckling och lärande.
Sociala relationer. Samtliga respondenter såg sociala relationer som en viktig del av
motivationen men nämnde den sociala aspekten på olika sätt. Den sociala stimulansen som fås genom ett arbete ansågs av fler respondenter som väldigt viktigt. Att få känna att man har ett socialt sammanhang och en gemenskap med bra kollegor lyftes av de flesta som en betydelsefull och positiv del av arbetslivet. Respondenterna menade att finna relationer är en viktig del för att må bra. Att hitta kollegor som man trivs med på arbetet och till och med kunna umgås utanför arbetet kunde vara en faktor till att respondenten trivs på arbetet och vill stanna kvar. Det nämndes att kommunikation på en arbetsplats mellan kollegor är viktigt för att det ska vara en bra stämning. Att kunna skoja med kollegor och att det finns utrymme för andra aktiviteter med kollegor utanför arbetet är av stor vikt för att få känslan att man tillhör någonstans, att det finns en gemenskap. Det uttrycktes av flera respondenter att en viktig motivationsfaktor till att söka arbete var att träffa och interagera med människor. Respondent 1 sa: ”Men jag vet ju hur viktigt den här sociala stimulansen är för mitt välmående och det är väl lätt att man, om man är arbetslös inte får den och sen börjar isolera sig och hamnar mer och mer utanför.”
Meningsfullt arbete. Intervjuerna visade att ett meningsfullt arbete var en stor drivkraft hos
studenterna. Med ett meningsfullt arbete nämndes faktorer som att det ska vara givande för en
Frågeställningar Tema Subtema
Vad motiverar unga nyexaminerade
beteendevetarstudenter till att söka arbete?
Inre motivation Sociala relationer Meningsfullt arbete Utveckling och lärande
Yttre motivation Karriär och status Ekonomisk trygghet
Vad värderar unga nyexaminerade
beteendevetarstudenter som viktigt i det framtida arbetet?
Individualistiska värderingar Materialistiska värderingar Altruistiska värderingar Instrumentella värderingar
Upplever de unga några värderingsförändringar eller förändringar i motivation i samband med Covid-19 krisen?
Pandemins påverkan på motivation och värderingar
Förändringar i motivation Förändringar i värderingar
själv, för andra, för organisationen och för samhället. Respondenterna pratade om att de i högre grad sökte jobb som kändes meningsfulla än jobb som inte var lika meningsfulla. Det framkom även av några respondenter att de tyckte att de flesta jobb som de sökte som beteendevetare var meningsfulla i någon mån. Det framgick att det är viktigt med ett givande arbete och att det är någonting som respondenten kan känna sig stolt över även om det inte skulle vara en topptjänst.
Bara att gå till ett jobb och bara tjäna sina pengar och sen gå hem är inte speciellt roligt i längden, det kanske är bra kortidslösning för mig men inte just i det långa loppet. Då kanske man känner att man blir stigmatiserad och står stilla liksom. Men för andra är det ju jättekul att man kan bidra till andras framgång och bidra till andras välmående. För mig är det jätteviktigt och ligger nära mina värdegrunder att göra de omkring mig så gott som möjligt, att alla ska bidra till samhället. Det är en väldigt fin sak. Då växer man kanske mer själv om man känner att man bidrar i det stora hela, mer än bara till sig själv. (R2)
Men alla respondenter tyckte inte att bidra till samhället och att hjälpa människor var en stor drivkraft. Respondenterna menade att ett meningsfullt arbete innebär att det ska vara givande för en själv. Att det är viktigt att respondenten själv är nöjd med det som respondenten åstadkommer men också att andra människor är det. Samtliga respondenter uttryckte att en av de viktigaste faktorerna i ett arbete är att det ska vara intressant och kul. Flera respondenter beskrev att bidra till samhället och att få hjälpa andra bidrog till ens eget välmående. Att man genom att hjälpa andra får en själv att må bättre. Ett citat från respondent 7 som illustrerar detta: ”Att bidra blir ju ett paraplybegrepp i det här fallet, det är ju både till kollegorna, mig själv och mitt välmående, organisationen men också andras. Att få andra att känna att deras vardag blir lite bättre”.
Utveckling och lärande. Respondenterna berättade i sina intervjuer en liknande syn på att
utveckling och lärande bidrog till deras motivation. Det var en central del för samtliga respondenter att känna att utvecklingsmöjligheter och möjlighet till lärande fanns i arbetet. Respondenterna uttryckte att utvecklas och att växa som människa var en viktig del i arbetet men även viktigt för livet i sig självt. Arbetsuppgifterna behövde vara utmanande för att känna att de kunde utvecklas som människor. Att lära sig nya saker var en stor motivationsfaktor som framkom i intervjuerna.
Om jag börjar med att tänka vilka jobb jag söker så är det ett jobb jag kan tänka mig att arbeta med, intresseväckande alltså. Det är väl det största. Och sen absolut att det finns någon form av utvecklingsmöjligheter, ett varierande arbete. Mitt drömyrke är väl att ha ett aktivt och varierande arbete och få va kreativ och inte kreativ. När jag väl är på arbetsplatsen värderar jag högst att jag trivs på arbetsplatsen [...] och att jag tycker om arbetet och kan utvecklas. Det skulle jag säga är det viktigaste för mig. (R4)
Yttre motivation
Samtliga respondenter menade att yttre faktorer påverkade motivationen till arbetssökande. Respondenterna påverkades av vilken status de hade i samhället. De motiverades även för att de kände att de var tvungna att arbeta. Den yttre motivationen resulterade i två subteman, Karriär och status samt Ekonomisk trygghet.
Karriär och status. Det framgick av de flesta, men varierade individuellt mellan
respondenterna, att karriär och status var en motivationsfaktor till att söka arbete och en motivation för arbetet över lag. Att klättra karriärmässigt sågs av flera respondenter som något
de tänker på när de är nyexaminerade, men samtidigt var de medvetna om att det är ett tufft arbetsklimat på grund av rådande omständigheter och därför var inte det karriärmässiga det som hade störst fokus. Respondent 5 uttryckte att det är: ”påtryckningar från samhället och sådär att man ska vara glad för det jobb man får”. En annan aspekt som nämndes av några respondenter var att arbete sågs som ett sätt ett se om personen lyckats, både inifrån och utifrån. Det vill säga att respondenten fått ett jobb och där respondenten själv känner sig tillräckligt kompetent, men även som ett kvitto på att respondenten har den kunskap och kompetens som krävs för att få jobbet. Flera av respondenterna uttryckte att en motivation till att söka arbete handlar om att de inte vill ha stämpeln ”arbetslös”. Det kan vara en motivation i sig att inte hamna på den andra sidan av arbetsmarknaden. Det är en viss status i sig att ha ett arbete och en annan sämre status att inte ha ett arbete. Respondent 2 uttryckte: ”Man vill ju inte ha stämpeln att man går på bidrag eller vara arbetslös och det motiverar ju en också. Det är ju ens image som ställs på prov”. Ett annat citat som är talande för detta är:
Men just stämpeln arbetslös klingar inte bra för mig och det känns jätteläskigt så då hade jag sänkt mina krav på två röda. Det är bara stämpeln att vara arbetslös, för det i mitt huvud är inte bra. Man blir ingen tillgång till samhället. Det är mer de sociala sanktionerna jag är rädd för när det kommer till arbetslöshet, de praktiska delarna vet jag ju att det löser sig. (R5)
Ekonomisk trygghet. Den ekonomiska tryggheten sågs på olika sätt av respondenterna. En
del tyckte inte att det var en stor del av motivationen medan de andra respondenter nämnde denna faktor först och menade att det var den mest grundläggande motivationsfaktorn. Respondenterna menade att kunna försörja sig är den grundläggande faktorn och spelar en stor roll. En av respondenterna menade att den ekonomiska tryggheten är det viktigaste just nu i jobbsökandet på grund av hur samhället ser ut men även på grund av respondentens egen situation. De flesta respondenter var överens om att den ekonomiska tryggheten är det mest basala behovet. Däremot menade somliga respondenter att de inte nödvändigtvis behöver tänka på den ekonomiska tryggheten till fullo tack vare att de haft ett sorts skyddsnät i livet.
Om man ska vara rent krass egentligen är väl det viktigaste att ha en inkomst. Vi lever i ett samhälle där man måste försörja sig, man behöver pengar för att betala saker, ha en bostad, köpa mat osv. Ett arbete täcker de basala behoven och det är väl det viktigaste i ett arbete. Har man lyxen att börja välja mellan arbeten så kan man dra in saker som att man ska trivas, utvecklas osv men det är ju sekundärt på något vis om man ska vara krass. Men jag har väldigt sällan varit i situationer där jag akut behövt ett jobb och kunnat ta vad som helst, jag har haft den lyxen i mitt liv och kunna välja lite grann och kunna vara kräsen. (R7)
Individualistiska värderingar
Från respondenternas utsagor framgick att den individualistiska attityden är en av de viktigaste värderingarna. Samtliga respondenter var överens om att personlig utveckling, att göra saker för sin egen skull och för att själv må bra låg högt på listan och för somliga allra högst upp. En fråga som ställdes under intervjun var om respondenterna hade arbetat om de hade varit ekonomiskt oberoende och samtliga respondenter menar att de hade arbetat även om de varit ekonomiskt oberoende. Flera respondenter beskrev att de hade velat arbeta för att göra något roligt och intressant i livet. Att ha en sysselsättning, men att då kunna vara väldigt kräsen angående vilket arbete de skulle välja. Att lära sig sågs som en värdering som samtliga respondenter delade och sågs som en central del av livet. Respondent 8 förklarade att: ”den
personliga aspekten är viktigast på något sätt, att jag trivs, mår bra och utvecklas i jobbet”. Den självständiga delen av den individualistiska attityden nämndes av flera respondenter under intervjutillfällena. Respondenterna pratade om att det är viktigt att känna att de är självständiga genom att ha ett jobb men även känna att de kan vara självständiga på arbetet också.
Jag skulle väl ändå säga att den inre utvecklingen är viktigast. Jag har hellre ett arbete som är ombytligt och som jag tycker är roligt än ett arbete som jag tjänar mer på. Huvudsaken till att jag söker ett jobb är att jag vill vara självständig och ta hand om mig själv och kunna ta hand om andra. Jag vill inte vara beroende av någon. (R5)
Altruistiska värderingar
Flera respondenter menade att hjälpa andra människor bidrar till ens eget välmående. Respondent 6 berättade: ”när jag bidrar till andra så mår jag bra själv”. De flesta respondenter berättade att de värderar ett arbete där de kan bidra till samhället och att få hjälpa andra människor. En fråga som väckte den tanken hos många respondenter var om de hade arbetet om de var ekonomiskt oberoende. Den frågan gav mycket eftertanke och de flesta kom fram till att de skulle arbeta trots att de inte behövde. Respondenterna ville arbeta med något som hjälpte andra människor på något sätt. Det var en värdering som samtliga respondenter stod för. Somliga respondenter såg denna värdering som en av de viktigaste medan andra respondenter såg den som mindre viktig men ändå av betydelse. Dessa respondenter menade att hjälpa andra kändes mer som en bonus.
Om man leker med tanken att jag var ekonomiskt oberoende hade jag ändå arbetat för att jag hade behövt det för att jag ska fungera som människa. Jag hade förmodligen jobbat med något volontärarbete för att känna att jag bidrar till en bättre värld och en bättre miljö och ett bättre liv för andra människor som inte varit lika lyckligt lottade som jag själv. (R4)
Instrumentella värderingar
Samtliga respondenter beskrev att ett av de viktigaste skälen till att arbeta handlade om att det är ett måste för att kunna försörja sig. Respondenterna menade att det är den krassa sanningen. Det ses som ett måste i dagens samhälle för att överleva. Samtliga respondenter menade att det mest basala behovet vi har är att betala räkningar och kunna köpa mat och därför blir det viktigaste att få en inkomst. Hur mycket inkomst det är spelade inte lika stor roll, det viktigaste var att få en inkomst som räcker till för att kunna överleva. En av respondenterna uttryckte detta på detta vis:
Men jag söker ju ett jobb generellt för att betala räkningar. Man måste ju ha ett arbete för att överleva i dagens samhälle med allt vad det är. Man behöver pengar för att kunna överleva vardagen. Så om man ska djupt inpå det så är det för att kunna överleva, för mig i alla fall. (R2)
En annan respondent menade att även om respondenten hade ett skyddsnät att falla tillbaka på sågs jobbet ändå som ett sätt att försörja sig på då respondenten inte ville leva på bidrag och ta från samhället. Respondenten menade att det blir svårt att överleva utan en inkomst. Men även om respondenten skulle överleva utan ett arbete med hjälp av bidrag sågs inte det som ett alternativ då respondenten inte ville ta från samhället utan vara med och bidra genom att arbeta.
Ja alltså det är ju egentligen på ett sätt att få en inkomst. Det blir så svårt att överleva i det här samhället utan en inkomst. Men också kanske känna att man inte bara lever på bidrag. Man vill hjälpa bidra till samhället, vara en del av samhället och inte bara ta från samhället genom bidrag. (R3)
Materialistiska värderingar
Samtliga respondenter nämnde de materialistiska värderingarna som något de tänkte på men inte aktivt handlade efter. Den materialistiska synen framkom inte som den viktigaste i respondenternas utsagor. De flesta respondenter var överens om att det påverkade dem och var en viktig del av arbetet, men inte den viktigaste. De menade att det fanns värderingar såsom att de ville ha en hög lön men andra värderingar prioriterades högre. Samtliga respondenter menade att få en hög lön snarare ses som en bonus än något som de måste ha. Det fanns andra saker som var viktigare men en hög lön fanns alltid med som något de värderade även fast det inte är det de värderade allra mest. En respondent menade att respondenten hellre hade valt ett arbete som gav mer i lön även fast det inte kändes lika meningsfullt. Respondenten menade att lönen hänger ihop med hur respondenten kände sig värderad. Samtliga Respondenter var dock överens om att det inte var det viktigaste att få en högre lön utan det kom sekundärt. Andra delar i arbetet kom före. Ett citat som påvisar detta är:
Men det är klart att, jag menar, jag hade ju hellre valt en tjänst hos en privat arbetsgivare som inte hade känts lika meningsfullt om det var mycket bättre betalt, jag hade ju ändå inte, det ska ju inte vara en skitlön liksom. De hänger ju ihop. Känner du att du är underbetalt känner du ju inte värderad heller av arbetsgivaren så att… men det är viktigare skulle jag väl säga att känna att det är ett vettigt jobb och man kan vara stolt över det jobbet. Det är väl viktigare. (R1)
Pandemins påverkan på motivation och värderingar
Förändring i motivation. Det framkom av intervjuerna att en del av respondenterna inte
tyckte att motivationen till att söka arbete påverkats något av Covid-19 krisen. Respondenterna förstod att det skulle vara svårt att få jobb på grund av Covid-19 men att det inte påverkade deras motivation egentligen. Fler respondenter var motiverade tack vare att de tagit/skulle ta examen och inte på grund av att vi lever i en pandemi där det kan vara svårare att få jobb. En av respondenterna uttryckte det på detta vis:
Nu känner jag att jag var väldigt motiverad då jag kände att nu kunde jag jobba med saker jag ville jobba med och inte bara var tvungen att jobba med för att jag inte hade någon utbildning. Så covid 19 har inte påverkat så mycket egentligen, jag tror att jag hade sökt lika många jobb ändå även fast det var svårare att få jobb på grund av covid 19. (R8)
Somliga andra respondenter menade att Covid-19 krisen hade påverkat deras motivation. Att det blivit högre konkurrens om de få jobb som finns ute gjorde att motivationen påverkades för respondenterna, men på lite olika sätt. En annan synvinkel var att motivationen förmodligen varit högre om det inte varit en pandemi. En respondent menade att få komma ut till företag och träffa personer fysiskt hade gett mer motivation än den digitala kontakten som råder nu under dessa omständigheter. Fler respondenter hävdade att motivationen absolut påverkats, men både positivt och negativt. En respondent beskrev hur Covid-19 till en början gav extra motivation i arbetssökandet då det inte fanns så mycket annat att sysselsätta sig med under pandemin. Men på grund av högre konkurrens på arbetsmarknaden som ett resultat av
Covid-19 hade motivationen också sänkts. Respondent 6 uttryckte: ”Så man kan säga att motivationen till en början påverkats positivt men sen övergick det till mer negativt”. Somliga respondenter menade att motivationen kan sänkas när de fått flera nej på jobbansökningar. Samt att motivationen påverkades av att de visste om att det var svårare att få jobb under Covid-19. Därav gick motivationen lite upp och ned. Ett citat som är talande för hur motivationen påverkats åt båda håll:
Så jag tror kanske att topparna på att lyckas i att söka jobb nu är högre än utan covid 19 på grund av att det känns svårare att söka. Men jag tror också att dalarna är lägre nu också än i vanliga fall för att det kan kännas lite hopplöst. Spannet är liksom lite större känslomässigt hur man känner sig. får man jättemycket nej på raken kan det vara svårt att se ett ljus i slutet på tunneln för att man vet hur läget är. (R2)
Förändring i värderingar. Gällande förändringar i värderingar var det fler respondenter som
menade att de hade förändrat sina värderingar i arbetet. Fler respondenter uttryckte att de sänkt sina krav gällande arbetsuppgifter och lön då det kändes viktigt att få ett arbete. De fick rucka på deras värderingar och lägga dessa åt sidan för att det kändes viktigare att få ett jobb än att stå fast vid sina värderingar. Därav kände somliga respondenter att de kunde sänka sina krav då de inte ville bli arbetslösa. De tog hellre något jobb som inte gick i linje med deras värderingar än att stå utan. Den egna imagen ställdes på prov och då var det viktigaste med ett arbete för att slippa att få stämpeln ”arbetslös”. Respondent 5 uttryckte det på detta vis: ”Men just stämpeln arbetslös klingar inte bra för mig och det känns jätteläskigt så då hade jag sänkt mina krav på två röda.” En av respondenterna uttryckte att Covid-19 påverkade förändring i värderingarna till en början men att respondenten kom på sig själv och gick tillbaka till sina grundvärderingar igen och stod fast vid dessa. När respondenten inte fick utslag på sina jobbansökningar på grund av konkurrenskraftig arbetsmarknad fick respondenten sänka sin standard. Respondenten sökte därefter jobb som inte låg i linje med hans värderingar men kom på sig själv och tänkte att värderingarna är viktigare än att få ett jobb och slutade därför söka jobb som inte låg i linje med respondentens värderingar.
Sen kom jag till någon sorts brytningspunkt att jag hade sänkt min standard så mycket att de jobb jag sökte, de värderingarna där är nästan under det jobb jag har, så varför ska jag söka de jobben. Det var då jag slutade söka jobb, jag hade liksom gått så långt ner och tummat på mina värderingar att det inte liksom var lönt längre, att om jag hade fått de jobben hade jag undrat varför jag ens sökte det. (R7)
Somliga respondenter kände inte att deras värderingar hade förändrats på grund av Covid-19. Respondenterna menade att det viktigaste i ett arbete var att trivas och må bra, att då sänka kraven bara för att få ett jobb var inte ett alternativ för dem.
Jag står fast vid det jag känner och tycker. Jag står hellre utan ett jobb ärligt talat än att gå åt fel håll. Jag bryr mig inte så mycket om pengar. Det låter bortskämt så kan man inte säga, det är klart att det spelar roll. Men jag kan inte vara på en arbetsplats som jag inte trivs på. då letar jag hellre vidare och är arbetslös 1 eller 2 månader. Att må bra och trivas går före att få ett jobb. (R6)
Diskussion
Syftet med föreliggande studie var att undersöka unga nyexaminerade beteendevetarstudenters motivation till att söka arbete, vad dessa unga värderar i ett arbete och om motivationen och deras värderingar har påverkats av Covid-19 pandemin. Resultatet presenterades i sju huvudteman; Inre motivation, Yttre motivation, Individualistiska värderingar, Altruistiska värderingar, Instrumentella värderingar, Materialistiska värderingar samt Pandemins påverkan på motivation och värderingar.
Resultatdiskussion
Ett mönster som kunde urskiljas utifrån respondenternas svar var att de som styrdes mer av den inre motivationen enligt författaren hade mer stabila värderingar medan de respondenter som styrdes ungefär lika mycket av både den inre och yttre motivationen enligt författaren hade lägre krav i arbetssökandet.
De flesta respondenter antogs vara mer styrda av den inre motivationen än den yttre utifrån respondenternas utsagor. Detta kan antydas då kompetens, tillhörighet och självbestämmande var viktiga behov för respondenterna (Deci & Ryan, 2000). Respondenterna såg den egna personliga utvecklingen och självständigheten som viktig. Det viktigaste i ett arbete var att trivas och må bra och det var där motivationen kom ifrån. Att känna att den kompetens respondenten besitter är tillräcklig för att göra jobbet som krävs var en central del då det blev som en klapp på axeln att man lyckats. Att få utveckla sig själv och sin kompetens sågs inte som ett sätt att få ett bättre framtida jobb utan snarare att kunna ta på sig olika roller och bli bekväm. Respondenter uttryckte vikten av att inte känna sig utbytbar. Den kompetens och den personlighet respondenten besitter har ett värde och kommer till användning. Självständigheten var en central del i arbetet för dessa respondenter. Att det ska finnas en självständighet i att respondenten känner att misslyckas på arbetet är okej. Självständigheten handlar även om att respondenten klarar av att ta hand om sig själv och känner en frihet. Respondenterna menade att tryggheten på ett arbete är viktigt. En känsla av sammanhang och tillhörighet i en grupp är viktigt för motivationen. Den yttre motivationen påverkade självklart också men den var sekundär. Det uttrycktes att respondenterna styrdes av den inre motivationen men påverkades av den yttre. Att få ett bättre jobb eller en högre lön var motiverande, men om det innebar att något de värderar som viktigt gick förlorat var det inte värt det. Ett mönster kunde urskiljas där de respondenter som styrdes mer av den inre motivationen också hade mer stabila värderingar kopplat till arbetet. De kände inte att deras värderingar hade förändrats på grund av Covid-19. Respondenterna menade att det viktigaste i ett arbete var att trivas och må bra, att då sänka kraven bara för att få ett jobb var inte ett alternativ för dem.
En del av respondenterna var lika styrda av den inre som den yttre motivationen. Att klättra karriärmässigt, att få uppskattning av andra, andras åsikter och en högre lön påverkade motivationen i lika hög grad som den inre viljan och intresset av att göra något menade dessa respondenter. Det uttrycktes att det grundar sig i den inre motivationen men att den har utvecklats och gått över till den yttre motivationen. Den yttre motivationen upplevdes som viktig för att utvecklas och få det stimuli för att må bra. Att även få uppskattning från andra graderades högt. Andras åsikter påverkade respondenterna. Karriär och status sågs som motiverande för de flesta respondenterna vilket kan anknytas till Deci och Ryans (2000) yttre motivation. En del av respondenterna menade att en karriär och ett arbete var ett kvitto på att personen lyckats. Att inte få stämpeln arbetslös sågs även den som en motivationsfaktor till att söka arbete. Här kunde ett mönster urskiljas att dessa respondenter uppgav att de kunde sänka
sina krav i arbetssökandet. För dem kändes det viktigt att få ett jobb och inte vara arbetslös och få den stämpeln. Den egna imagen ställs på prov och därav blir den yttre motivationen viktig. Samtliga respondenter såg sociala relationer som en central del av motivationen. Att känna en känsla av sammanhang och finna viktiga relationer var betydande för respondenternas välmående. Sociala relationer, att utveckla sig själv som människa och att få uppskattning av andra var motivationsfaktorer för samtliga respondenter och detta kan kopplas till Maslows behovshierarki (1970). Somliga respondenter påstod att den ekonomiska tryggheten och att ha en inkomst inte är det mest grundläggande då de visste att de skulle klara sig ändå på grund av att de var tillräckligt priviligierade med ett skyddsnät. Respondenterna uttryckte däremot inte att någon av de andra motivationsfaktorerna var viktigare än den andra utan dessa framkom utan någon värdering i huruvida den ena var viktigare än den andra. Detta skiljer sig från Maslows behovshierarki. Utifrån detta resultat kan det tolkas att de motivationsfaktorer som utmynnades inte går att rangordna förutom möjligtvis den ekonomiska tryggheten. De andra faktorerna togs upp av samtliga respondenter men i olika grad. Därav kan det antas att dessa motivationsfaktorer finns, men är av olika betydelse för olika människor. Det är således individuellt vad som faktiskt motiverar människor till att söka arbete och kan därför variera från person till person.
Den personliga utvecklingen som Inglehart (1997) nämner kan utmärkas i respondenternas svar. Samtliga respondenter tar upp den personliga utvecklingen som viktig och somliga respondenter beskriver den även som det viktigaste då det är det som får en att må bra. De altruistiska värderingar som respondenterna upplevde handlade om att de ville hjälpa andra och bidra till samhället på ett eller annat sätt. Detta går i linje med Berglunds (2001) altruistiska attityd. Respondenterna uttryckte även att deras egna välmående blir bättre genom att få hjälpa andra. Värderingar som att göra skillnad, anpassningsbarhet, välbefinnande och omtänksamhet kan antydas i respondenternas svar genom en vilja göra skillnad och kunna bidra till samhället och hjälpa andra (Barrett Values Centre, u.å.). Om det beror på Covid-19 eller om det är värderingar de haft sedan innan går inte att säga utifrån respondenternas svar. Den instrumentella attityden (Berglund, 2001) återspeglas i respondenternas svar. Samtliga respondenter var överens om att det huvudsakliga skälet till att arbeta var för att kunna försörja sig, vilket motsäger Eriksson (1998). Utifrån respondenternas svar kan det tolkas som att både de instrumentella värderingarna och de individualistiska värderingarna ligger på ungefär samma nivå och har en lika stor roll. Det som dock kan utläsas från resultatet är att respondenterna innehar både materialistiska och postmaterialistiska värderingar. Detta kan kopplas till vad Ingleharts (2008) knapphetshypotes. Däremot upplevde några respondenter att de hade ett skyddsnät och såg därför inte arbetet bara som ett sätt att överleva och detta kan kopplas till Ingleharts socialisationshypotes. De som menade att de hade ett skyddsnät tack vare uppväxten och inte behöver tänka på den ekonomiska tryggheten först och främst såg arbetet som ett sätt att utveckla sig själv och kunna stå på egna ben. Den materialistiska synen (Berglund, 2001) framkommer inte som den viktigaste värderingen i respondenternas svar. Att ha en bra sammanhållning på ett arbete kunde få respondenten att stanna kvar längre på en arbetsplats och trivas trots att det inte var drömjobbet vilket även Eriksson (1998) menar är viktigt för individens engagemang till arbete.
Utifrån respondenternas svar på vad de värderar i arbetet kommer de följaktligen fram till flera olika svar; den personliga utvecklingen, att hjälpa andra, att få en inkomst och att tjäna pengar. Det skulle kunna antas utifrån respondenternas svar att de olika värderingarna figurerar i relation till varandra. Respondenterna nämnde att hjälpa andra bidrar till deras eget välbefinnande vilket kan tolkas som att den altruistiska och individualistiska hänger ihop. Respondenterna nämnde även att få en bra lön visar på att respondenten känner sig värderad och gör ett meningsfullt arbete vilket kan tolkas som att de materialistiska och individualistiska värderingarna även dem figurerar sinsemellan. Det kan således tolkas att dessa värderingar
respondenterna nämner figurerar i relation till varandra och att den ena inte nödvändigtvis utesluter den andra. Alla värderingar är viktiga men på olika sätt för olika individer. Vad detta beror på går inte att avläsa från resultatet. Av respondenternas utsagor går det heller inte att riktigt avläsa vilken av värderingarna som är viktigast. Samtliga respondenter är överens om att den individualistiska och den instrumentella är väldigt viktiga men på olika sätt. Därav går det inte att rangordna värderingarna utan är helt och hållet individuella även om det går att tyda vissa likheter respondenterna emellan. Den materialistiska sågs av de flesta som mindre viktig vilket möjligen kan tolkas som att det är den minst viktiga värderingen av de som framkommit i resultatet. Det kan vara intressant att nämna att respondenternas motivation skiljer sig något från individerna i den studie Vansteenkiste et al. (2004) gjorde genom att respondenterna i denna studie menade att de styrs av både inre och yttre motivation men i olika grad. Somliga respondenter menade att de styrdes lika mycket av båda och somliga menade att de styrdes av den inre mest men påverkades av den yttre. Vansteenkiste et al. skriver att individerna styrs av den ena eller den andre vilket kan vara en orsak till att det inte går att avläsa om den ena är bättre än den andra i denna studies resultat då respondenterna styrs av båda och för vissa lika mycket.
Metoddiskussion
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att undersöka nyexaminerade beteendevetarstudenternas synvinkel och upplevelser av motivation och värderingar under Covid-19. Datainsamlingsmetoden bedömdes som lämplig för att studera studenternas upplevelser i dessa avseende och för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Då det var de nyexaminerade studenternas upplevelser som skulle undersökas innebar det att undersökningens resultat inte var statistiskt mätbart. Validitet innebär att författaren undersökt det författaren avsett att undersöka medan reliabilitet handlar om resultatet i studien kan reproduceras (Kvale & Brinkmann, 2014). För att öka validiteten användes en intervjuguide under samtliga intervjuer för att respondenterna ska få lika frågor och undvika att några ledande frågor ställdes då dessa oavsiktligt kan inverka på svaren (Kvale & Brinkmann, 2014). Samtidigt innebär den semistrukturerade intervjuformen att intervjuaren förmår ställa relevanta följdfrågor anpassade till respondenternas utsagor, vilket innebär att ingen intervju är exakt likt en annan. Att kunna följa respondenternas berättelser och fördjupa deras utsagor via följdfrågor får också betraktas som ett sätt att erhålla ett datamaterial med god validitet (Kvale & Brinkmann, 2014). Följdfrågor ställes därför för att få en djupare förståelse för respondenternas utsagor och för att nå en större mättnad. Validiteten kan också enligt Kvale och Brinkmann (2014) stärkas genom kritiskt förhållningssätt under studiens alla faser, genom att kontrollera och kritiskt granska tolkningar, tidigare teori och resultat, vilket författaren också strävat efter i detta arbete. Stor vikt lades vid att spegla respondenterna under intervjun för att säkerställa författarens tolkning av vad respondenterna ville förmedla för att minimera risken för feltolkningar av respondenternas utsagor vilket var en metod som användes för att stärka validiteten. Citat under varje tillhörande tema finns i resultatet för att visa det empiriska underlaget och illustrera validiteten i tolkningar. Respondenternas svar var i stor utsträckning konsekventa och därmed har en viss mättnad uppnåtts. Samtliga respondenter som intervjuades var okända för författaren sedan tidigare. Detta ökade reliabiliteten då respondenterna hade mindre anledning att försköna sina utsagor. En styrka med föreliggande studie är att de forskningsetiska principerna anses ha följts från studiens början till slut. Studiens syfte övervägdes noga och information kring studien och de forskningsetiska principerna delgavs till respondenterna i både missivbrev och inför varje enskild intervju. Respondenterna fick namnen R1-R8 för att försvåra att deras identitet avslöjades och ingen obehörig fick ta del av materialet.
En nackdel med kvalitativ metod kan vara att förförståelsen författaren har kan påverka studien, medvetet som omedvetet. Författarens förförståelse kan påverka objektiviteten som i sin tur kan begränsa studiens validitet (Bryman, 2011). Eftersom författaren själv är beteendevetarstudent finns en viss förförståelse i ämnet som kan få en oavsiktlig påverkan på studien. Här har författaren dock arbetat med den egna förförståelsen genom att lägga författarens erfarenheter åt sidan och att förhålla sig öppet och nyfiket på andras erfarenheter och upplevelser. Därmed har författaren försökt att begränsa förförståelsen. Ytterligare något som kan försvåra objektiviteten som i sin tur begränsar hur validiteten och reliabiliteten kan värderas är att jag ensam har tolkat och värderat resultatet. Eventuella feltolkningar kan naturligtvis göra att resultatet inte blir tillförlitligt (Bryman, 2011). Kvale och Brinkmann (2014) rekommenderar dialogisk intersubjektivitet som valideringsmetod. Det vill säga att diskutera och tolka sinsemellan för att uppnå en sorts objektivitet i tolkandet. En svaghet med studien är bristen på dialogisk intersubjektivitet som valideringsmetod i tolkningar av data. Covid-19 pandemin har pågått i över ett år och kan därför medföra en risk för glömska hos respondenterna. Detta kan vara ett hot mot studiens validitet och reliabilitet då frågor som tillät respondenterna att tänka på saker som hänt tidigare kan ha påverkat deras svar och därmed påverkat tillförlitligheten i studien. Ytterligare en svaghet med studien var att intervjutillfällena gjordes digitalt. Detta försvårade tolkningen då författaren inte kunde tolka kroppsspråk och stämningen i rummet som Kvale och Brinkmann (2014) skriver som en viktig del i intervjusituationen.
Då studien är genomförd på ett litet urval av beteendevetarstudenter går resultaten naturligtvis inte att generalisera till alla beteendevetarstudenter eller till högskolestudenter i allmänhet. Med fler deltagare skulle sannolikt mer nyanser kring motivation, värderingar och förändringar i samband med covid-19 framkomma. Ett större urval hade varit att föredra för att stärka validiteten och mättnaden i svaren. Dock kan de mer konkreta resultaten som utkristalliserats, som de olika motivationsfaktorerna och värderingar i relation till arbetssökande och hur dessa eventuellt påverkats av Covid-19 tänkas kännas igen av andra unga nyexaminerade studenter. En större studie som omfattade fler respondenter skulle kunna upptäcka fler aspekter som unga nyexaminerade upplever i deras motivation, värderingar och huruvida dessa har förändrats i och med Covid-19. Föreliggande studie är begränsad med enbart åtta respondenter och kan därför inte göra anspråk på att ge en fullständig bild av hur nyexaminerade beteendevetarstudenters värderingar och motivation vid arbetssökande ser ut under Covid-19 pandemin. Däremot kan studien visa exempel på hur det kan ha förändrats och hur det kan se ut för nyexaminerade beteendevetarstudenter.
Slutsatser och framtida forskning
Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad som motiverar unga nyexaminerade studenter till att söka jobb, vad de värdesätter i ett arbete samt om motivationen och värderingarna förändrats av Covid-19 krisen. Möjliga slutsatser som skulle kunna dras från denna studie är flera. Studien visade att sociala relationer, meningsfullt arbete, utveckling och lärande, karriär och status samt ekonomisk trygghet skulle kunna vara motivationsfaktorer till att söka arbete. Vidare antas det att personlig utveckling, få en inkomst, tjäna pengar och att hjälpa andra är värderingar som individer kan värdesätta i ett arbete. Studien visade också att Covid-19 krisen påverkade motivationen och värderingarna hos individerna på olika sätt. Studien kom fram till att motivationen kunde vara oförändrad, lägre och högre. Det framkom att motivationen kunde variera i perioder på grund av bland annat konkurrensen på arbetsmarknaden under Covid-19. När det gäller Covid-19 krisens påverkan på värderingar visade studien att värderingarna kunde vara oförändrade såväl som förändrade. De som
