Mälarstäderna och landhöjningen

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Björn Ambrosiani

Title

Mälarstäderna och landhöjningen

Issue

3

Year of Publication

1982

Pages

71–81

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Mälarstäderna

och

_{landhöjningen}

Björn Ambrosiani

Mälarområdet är ur _{många synpunkter ett ovanligt}

intressant _{forskningsområde om man vill studera}

uppkomsten av vårt samhällssystem. Genom det

välbevarade _{fornlämningsbeståndetoch dessutsagor}

om den agrara bebyggelsen under järnåldern kan

man _{skapa grundläggande kunskaper också om}

medeltidens _{bondesamhälle, även avspeglat i det} kamerala källmaterialet och i 1600-talets _kartlägg¬

ning. Genom den alltmerintensivastadsarkeologiska

verksamheten och den _{sammanstäUning av nuläget}

som _{medeltidsstadsprojektet hargivit (HAndersson} —

L Redin _{1980) når man en ny kunskap om det}

komplicerade samspelet mellan oUka ekonomiska

och sociala faktorer i samhället. Men förutsätt¬

ningarnaför både land och stadliggeri dengeogra¬

fiska _{bakgrunden och dess möjligheter till ekono¬}

misk verksamhet och för konununikationer. Mälar¬ området är också i detta _{sammanhang ett ovanligt} användbart _{analysområde: berggrundens sprick- och}

förkastningssystem kombinerad med en ganska be¬

tydande landhöjning ger specifika förutsättningar

både för_{jordbruksekonominoch}

konmiunikationer-na men också för _{förändringar i dessa. Inte minst}

kan medeltidsstäderna _{ge ytterligare bidrag till}

kunskapen om dessa förhållanden, somi sin turkan

geupplysningaromstädernaskronologi,texnärdet

är_{möjligtatt tastadsområdeti anspråk.}

Det är också från det _{stadsarkeologiskaverksam¬}

hetsfältet flera av de fakta kommer somkan _{ge en}

ny bOd av tex landhöjningsförloppet. HansHans¬ sons _{undersökningar i Gamla Sta'n för kanslihus¬}

annexet _{(HHansson 1956, s 11 ff) resulterade i}

landhöjningsvärden för 1300-talet, som var alldeles

för _{låga i förhållande till den då gällande}

landhöj-ningskronologin som den framställts av E Granlund

(1928, 1930)och N G Hömer(1943).

Undersökningarna kring en brygga på Björkö i

Mälaren _{gav i sin tur alldeles för höga värden för}

900-talet _{(BAmbrosiani 1973, s 31 f), medan de}

nyhgen företagna undersökningarna på Helgeands¬

holmen har bekräftat och _{skärpt Hanssons värden}

för 1300- och 1400-talen.

Dessa fakta har lett till att man måste _ompröva

Granlunds,Horners och sedermeraL-EÅses_(1970a)

antaganden om ett jämnt strandförskjutningsför-lopp iMälarområdet(jfr B Ambrosiani 1976, 1981).

UEÄse har dock i en senare _{uppsats åtminstone}

delvis _{accepterat tanken på eustatiska variationer}

under det sista årtusendet_{(L-EÅse 1980a-b).} Med stödav _{arkeologiska fakta, R WFairbridges} diagram om förändringarna i världshavsnivåerna (i

sin tur beroende av _{långsiktiga klimatsvängningar)}

och av UEÅses _{stormstrandlinjeanalyser (1970a-b)}

har _{diagrammet fig 1 konstruerats (B Ambrosiani}

1981).

Det visaratt_{strandförskjutningeni Mälarområdet}

har skett _{trappstegsvis medperioderavstillastående} eUer tom _{förhöjt vattenstånd omväxlande med}

perioder med snabbt sjunkande vattenstånd, sam¬

tidigt somjordskorpans genomsnittliga höjning vid

Stockholm_{tycksha uppgåtttillca50cm/100år.}

I _{sammanhang med Mälarstädernaär naturligtvis}

den medeltida delen av _{diagrammet intressantast.}

Detta karakteriseras främst av den snabba

regres-sionen från _{toppvärdena omkring år 1000 till det} absoluta _{bottenvärdet, representerat av stadsmuren}

på Helgeandsholmen från början av 1500-talet.

Bild 1. _{Strandförskjutningsdiagram enl Ambrosiani 1981.} Jämffig5. m.a.s.l.= mö h Yr=år.

Regressionen bryts endast av enkort

transgressions-fas under 1200-talet då vattenståndet i världshavet

nästan _{nådde upp till den nivå som av Fairbridge}

betecknassom»mean sealevel».

Medeltidsstadsprojektets rapporter över Mälar¬

städerna ger flera nya hållpunkter för

strandför-skjutningskronologin, och denna ger i sin tur

date-ringskriterier förstädernasuppkomst. Låtossdärför

se Htet närmare _{på några av rapporterna ur denna}

synpunkt.

Man måste härvid komma_{ihågattdiagrammet är}

avsett för Stockholmsisobas, påvilken också Birka

Ugger, medan flera av de aktueUa städerna liggervid

högre isobaser. Skillnaden utgör tex för Uppsalas delca13%_(L-E

Åse

_{1970a,s 10).}

Birka

Även om en _{redovisning avBirka inte ingår i} Medel-tidsstadsprojektet måste man i en diskussion om

landhöjningsproblemet beakta en rad företeelser

på Björkö i Mälaren. Här finnes kulturlager,

för-svarsanordningar och gravfält av stor omfattning

och från _{begränsad tidrymd, 800- och 900-talen}

e Kr. Endast här kan man hittiUs _{belägga något}

större _{vikingatida samhälle i Mälarområdet. Platsen} har också sedan medeltiden identifierats med det i frankiska käUor omtalade »Birca», dit Ansgar kom

829-30 och 851-52.

Sune_{Lindqvist har för Birka påpekat att stran¬} den under_{vikingatidenvidhögvatten bör ha legatca}

5,5 m över den »nuvarande havsnivån» = RAK

(Rikets aUmänna kartverk) 1900 (S Lindqvist 1928). L-E

Åse

har vid någratillfällen ocksåsettpå

strandförhåUandena och konstaterat att det finns

vattenomlagrade material ca 5,5 möh invid gravar i strandområdet vid Borg. Han tolkar dock detta

som_{högvattenmärken(L-E}

_Åse

_{1969,s 554ff).}

När _{undersökningarna 1969-71 genomfördes i} Svarta Jordens hamnområde _{påträffades direkt en}

stenpir av ca 10 m längd och intill 3 m bredd.

Piren var _{lagd av etteller tvålager stora stenar och} utgjorde landfästet för en pålburen brygga ut i

hamnen. Mot _{pirens yttersida fanns ett tydligt}

vattenavsatt _{lager med avfallsben och andrasopor.}

Dess nivå var _5,2 möh(RAK 1900) och tillhörde

tydhgt bosättningens slutskede underen sen del av 900-talet. Värdet 5,2 m för denna tidpunkt är

aU-deles för _{högt för denhittills gällande}

landhöjnings-kronologin ochÅse har försökt förklara värdetsom

ett _{högvattenmärke}

_(UEÅse

_{1969, s 559 och}

1980b, s 15). Man måste emeUertid komma

ihåg

att den _{på 900-talet anlagda stadsvaUens nedersta} del också _{Ugger på nivån ca 5,2 m (uppmätning} LEriksson,

RÅÄ)

och attdet under stenpirenfanns en _{antydan till en Ukadan pir på nivån4,80möh}

(RAK

1900),

inbakad i lager av 800-talskaraktär.

Särskilt stadsvallen bör vara _{anlagd för normal¬}

vatten för att _{inte ge för stora luckor i försvaret av}

Birka.

Dessa fakta föranledde mig att i den år 1973 pubUcerade rapporten diskutera frågan om en

transgression under vikingatiden (B Ambrosiani

1973, s 31). Genom en koppling med de av RW

Fairbridge pubUcerade diagrammen över världs¬

havets eustatiska _{förändringar kunde analysen så}

smånmgom leda fram tiU det 1981 pubUcerade dia¬

grammet(B Ambrosiani 1981).

De väl daterade _{landhöjningsmärkenapå Björkö}

ger en säker utgångspunkt för en

strandförskjut-ningskurva för Stockholms isobas. Då

de

i stort tycksbekräfta Fairbridges åsiktomentransgression

på ca 1 m under vikingatiden måste man också

granska senare landhöjningsmärken i förhåUande till de av honom antagnaeustatiska förändringarna

undermedeltid ochnyaretid.

Sigtuna

Sigtuna är den äldsta fortfarande fungerande

stads-bUdningen i Mälarområdet. De äldstaurbanise rings¬

kriteriernahänförs tillmyntningenomkringår1000,

de äldsta_{skriftUga uppgifternatUl Adam}avBremen, som nämner staden som _{»civitas», biskopssäte, från}

1060-talet _{(M Douglas 1978, s 10). Fyndmaterialet}

visar också en stark dominans för 1000- och

1100-talen utan att man därför kan med säkerhet

fast-stäUa _{tidpunkten för grundandet. En viss kontinui¬}

tet i förhåUande till Birkas slutskede finns dock,

framför aUt i kammaterialet och keramiken (M

Douglas 1978,s94 f).

Douglas har i Sigtunarapporten rekonstruerat

nivåförhåUandena för den _{ursprungliga marktopo¬}

grafin (MDouglas 1978, karta 8,s84).Enligtdenna

Ugger det centrala området vid

LUla

torget på en

utskjutande udde omgiven av flacka

strandområden

mot nordost _{längs Stora gatan} resp i väster kv

Tryckaren,Ödåkeroch Humlegården.Denenda kyr¬

kan inom _{svartajordsområdet, S:aGertrud, har legat}

på denna uppstickande udde (M Douglas 1978, s _53).

Det äldsta fyndmaterialet, slavisk keramik med

yngre skede, visar en spridning över hela detta

stadsområde med en koncentration till _{svartajords¬}

områdets västra delar. Här saknas däremot _yngre

kammar ochkeramik,som däremotärdominerande

i det nordöstra området _{omkring Storagatan}

(MDouglas 1978, s 94 f). Karta 12, s 78, visar att

nedergränsen fören högfrekvens avde äldsta kam¬ marna_{följer 5-m-kurvanikarta 8,s54.}

För att relatera _{strandförskjutningskurvan i fig 1} till _{Sigtuna måste värdena för landhöjningen vid}

Stockholmsisobasen _{höjas med ca 7-8% (DE}

_Åse

1970a, s 10). Detta innebär att värdet 5 m för år 1000 måste _{höjas till 5,35-5,40 m för Sigtuna.} 5-m-kurvan borde i så fall ha varit _{strandhnjenett} parårtionden in på 1000-talet.

Relativt sett är det _{naturhgtvisstora osäkerhets¬}

faktorer i denna _{beräkning Hksom i dateringen av}

fyndmaterialet och av dess hvslängd. Trohgen har den _{långsträckta enkelkammen i Sigtuna en längre}

tillverkningsperiod och når ned minst till mitten

av århundradet. Endast en _{nivåanalys av kam för}

kam kan ge svar på dennafråga. Mennivåförhållan¬

dena skulle kunnatolkas som en indikationför att detnuvarande _{Sigtunainte når tillbaka till år 1000.} I annat fall bör deäldsta kriterierna i form av Olof

Skötkonungsmynt från tidenomkringår 1000hän¬

föra _{sig thl högre belägna delar av stadsområdet.}

Men det är också_{möjligtattdehärstammarfrånen}

annan _{lokal, tex Fornsigtuna vid Signhildsberg på}

andra sidan _{fjärden. Framtida undersökningar får} visa om denna _{plats kan dateras så} tidigt och har

kulturlager från en tidigt övergiven stadsbildning.

Uppsala

En av de intressantaste _{medeltidsstadsrapporterna} är LarsRedins _{Uppsalarapport. Här fastläggs på}

mångasätt detmönsterför materialredovisning och

analys som sedan med lokala variationer har bhvit rådande i _{redovisningen} av medeltidsstäderna. Särskilt _{viktig är den klara avgräsningenavUppsalas}

kronologi bakåt i tiden. Några kriterierför stadens

tillkomst före år 1200 finns inte förutom Aros-myntningen, av NL Rasmusson daterad till

1160-1290_{(LRedin 1976,s6, 14).}

Intressant är _{naturligtvis uppdelningen av Upp¬} sala i två delar. Domkyrkostaden väster om Fyris

och den _{»vanliga» staden på östra sidan. Ur}

land-höjningssynpunkt är det mest förhåUandena om¬

kring den östra staden somärintressanta,medan de

tidiga grävningarna på Studentholmen (Saluhalls-området)kan påverka diskussionenpå västraåstran¬

den. De _{kajanläggningar som påträffades på Stu¬}

dentholmen _{ligger uppenbarhgen utanför} 4-meters-kurvan _{på karta 9, s 53, men som L Redin fram¬}

håller _{(s 65) krävs en förnyad analys av nivåer,}

datering och funktion för dessaanläggningar. 1981

års _{grävningar i kv Domen bör också kunnage nya}

viktigabidragtilldiskussionen.

På östra sidan _{tycks de äldsta fynden och kon¬} struktionerna som mest nå ned till 5-metersnivån. Men Redin har också diskuterat_{läget för en}

Maria-kyrka i kv Duvan och Kroken, aUtså nära kartans

4-metersnivå. De rester av en _{kyrka som finns här}

tycks arkeologiskt settinte vara äldreänsenmedel¬ tid men Maria- eller Vårfrukyrkan omtalas redan

1221 eller kanske redan 1164-67. Det är alltså

möjligt att kyrkan har flyttats under mellantiden (LRedin 1976,s 64).

Nu svarar4-metersnivån_{på karta 9, s} 53,_motca 3,62 i rikets höjdnät. Kv Duvan och Kroken ligger

alltsåmellan3,60 och 4,60möh.

I mitt _appendix om landhöjningen i Uppsala¬ området i _{Uppsalarapporten (B Ambrosiani 1976)} redovisade _{jag ett tyvärrofullständigt diagram där}

ingen hänsyn tagits till 1200-talets trangressions-period. Det nu reviderade diagrammet i fig 1 ger med korrektion för _{Uppsalaisobasen, 113% av} Stockholmsisobasen (L-EÅse 1970a, s 10),och för

en eventuell _{överhöjning på grund av Mälarens}

isolering ändå värdenmellan3,4och4,0mförUpp¬

sala under tiden 1100-1300.Det_{högsta värdet} avser

transgressionstoppen omkring 1250. Man måste då

i _{anslutning till Redin framhåUa att nivåerna för}

resterna av en _{kyrka i kv Duvan och Kroken knap¬} past medger en tidigare grundläggning än

1300-talet.

Rent allmänt sett kanman åandra sidan_{säga att}

möjligheterna finns för en grundläggning redan år 1100 av _{Uppsala vid 4-metersnivån, motsvarande} ca_{4,4 m påkarta 9i rapporten. Lågt hggande bygg¬}

nader måste dock dåha utsatts för översvämningar på grund av transgressionen under 1200-talet.

Kajanläggningama vid Studenthohnen kan med

sina nivåer utanför _{hnjen 3,6 m (4 m på kartan)}

knappast ha tillkommit så tidigt som föreslagits.

1300-tal synes mesttrohgt avnivåförhållandena att döma,men en nyanalys behövs.

Västerås

Jan HelmerGustafsson har i Medeltidsstadens

rapport överVästerås tagitfram säkra

identifierat med_{Västerås, nämnsdock}som_biskops¬

säte redan i _{Florens-förteckningen och iett}

funda-tionsbrev för den svenska _{kyrkoprovinsen från}

1164_{(JHGustafsson 1977,s 8).}

Staden _{tycksursprungligen ha legatpåbådasidor}

om Svartån men i_{regel påsådananivåerattdeinte} berör_{landhöjningsproblemet.}

Endast Dominikanerklostret längst i söder på

östra stranden kan med säkerhet användas för en

analys av landhöjningen. Nollplanet i Västerås'

höjdsystem är anpassat tiUnivånförnedre slusströs¬

keln i _{Stockholm, -384 cm. Detta värde måste allt¬} så avräknas vid_{bedömningen avvärden i rapporten} och tex nivåkartan _{fig 9 i rapporten. Nollplanet}

för denna _{karta, uppmätt år 1896, ligger i sin tur}

6,65 m över Västerås noUplan. Omräkningar av

detta_{slagkan i många faU leda tiU missförstånd.}

Dock _{synes värdena för orörd markyta vid}

Dominikanerklostret kunna fastställas till ca

2,5-3,2 möh (RAK 1900). De högre värdena gäller

därvid för _{kyrkbyggnaden (jfr karta 5 och 6i rap¬}

porten). Dess tillkomsttidhar dockinte preciserats

närmare även om klostret är _{anlagt redan år 1244}

(S Drakenberg 1976).

Enhgt trappstegsdiagrammet bör vattennivån i

Västerås vid 1200-talets mitt ha varit3,5m+ 9% +

ca _{0,3 m = 4,1 m. Korrektionen för förhållandet}

mellan Västerås och Stockholms isobaser utgör därvid 9%

_(L-EÅse

_{1970a, s}

_10).

_{Vattnet bör då}

emellertid ha befunnit _{sig i en trangressionsfas, så}

attnivån 100 år_{tidigare liksomår 1300var}ca0,5m

lägre och vidmitten av 1300-taletmerän 1 mlägre.

Under aUa förhållanden _{tycks klosterkyrkan ha}

lagts mycket nära vattnetpåenflack hohne utanför det _{egenthga stadsområdet, avskiljt från detta av} lillån. Men _{byggnaderna kan avtrappstegsdiagram¬}

met att döma med säkerhet inte föras tillbaka till

den dokumentariskt kända_{tidpunkten för klostrets}

grundande.

Enköping

Liksom Västerås har _{Enköping, ellerrättaretrohgen}

Vårfrukyrkan, haft en betydande kyrkhg roll redan

under 1100-talet, då platsen omtalas som säte för Fjärdhundralands prost. Men övriga kriterier tycks

tillhöra 1200-talets mitt. _{Stadsbildningens ålder} ärdärförosäker.

Jan HelmerGustafssons _{rapport i Medeltidssta¬}

den _{(1979)tar upp förhållandetland-vattenochpå¬} visar att den äldsta _{bebyggelsen har anknutit till}

Enköpingsåsens ände ned till Stortorget (s 35). Strandbebyggelse funnen vid utgrävningarna i kv

Traktören omedelbart söderom _{Torgetanseskunna}

dateras till _{omkring år 1300 (s 45). Gustafssons}

uppfattningavnivåförhållandenaär däremotinte så

lätt att _{analysera. Med all rättpåvisar hanattstads¬}

området_{ursprunghgen inte har varit enutstickande}

udde av åsen utan iställeten _{försänkning eller vik}

i en_{meanderslinga av ån.}

_Åsen

_{skulle alltsågöraen} djupdykning under lerslätten vid åns åsgenombrott.

Men _{kurvsystemen på karta 9 i rapporten kan, som}

också _{påpekas av Gustafsson, knappast vara full¬}

ständiga. Ingennivåkurva går uti rätt kurva påden omkringhggande slätten, vilket borde varaett mini¬

mikrav för _{trovärdigheten isystemet. Vidare saknas}

uppgift om vilket noUplan som använts. Det får

dock _{antagas att det rörsig om RAK 1900. Omså} är fallet skulle de _{uppmätta bottenvärdena i kv} Traktören_{kring ca 3 m (2,8-3,4 m)icke kunnavara}

strandhnjen omkring år 1300, då värdet för Enköp¬

ingborde vara 3 m + 11%+ 0,3m =3.63m.

3-me-tersnivån _{passeras först fram emot 1330-1350.}

Frågan är dock om en förskjutning av dateringen

med ca 30 år är _{avgörande för tolkningen av fynd¬}

platsenikv Traktören.

I _{Enköping hksomi Västerås kan också klostret,} i detta faU _{tillhörigt franciskanerna, användas som}

ett _{viktigt landhöjningsmärke. L-EÅse har i sin}

genomgångav arkeologiska landhöjningsbelägg efter

omräkningar till Stockhohnsisobasen, till nutid och

med _{hänsyn till Mälarens övervärde i förhållande} till _{Saltsjön angivit klostrets lägsta nivå till 2,7m.} Han har emellertid ett _{uppmättvärde 3,50m över}

Mälarens medelnivå 1960_{(4,10möver Stockholms}

nedre _{slusströskel) för klostrets lägsta delar (L-E}

Åse 1969,s 539resp 542).Dettavärdeinnebär allt¬

så attklostrets_{lägstanivå är350 3- 26cm =376cm}

över RAK 1900. Med _avräkning av genomsnittUg

Mälarkorrektion 30cm och_{isobasförskjutningen ca}

11% skulle klostrets nivå i _{fig 1 motsvara ca}

3,10-3,15 m. Dessa värden Ugger helt i linje med den

streckade korrektionen av kurvan i _{fig 1 från ca} 1280 och framåt och förutsätter att klostrets_lägsta delar _{anlagts direkt vid medelvattenytan. Detta} kan också_{jämföras med uppgifternaomatt Magnus} Ladulås år 1278 donerade ön till _{gråbröderna i}

Enköping men att de, då ön varför hten för klos-terbyggnadema, får »bygga bodar på vattnet och

hus, så

fhycket

som klostrets behov kräver» (N Sundquist 1944,s66).

Det i J H Gustafssons _{rapport redovisade värdet,}

4,00 m (s 27 med felaktig beteckning: »Domini¬

kanerklostret»), Ugger något över

Åses

värde, men synesintekunna påverka tolkningen.

Södertälje

Södertälje är med sitt tidiga omnämnande ochsitt

läge i en av de längstöppna farlederna till Mälaren en _{väsenthg punkt i landhöjningsdiskussionema.}

Diskussionen sammanfattas av _{Birgitta Broberg i}

Medeltidsstadens _rapport nr 15 (B Broberg 1979,

s33 _{f). Rapporten redovisar påettföredömligtsätt} alla nivåvärden _{enbgt RAK 1900, även om}

nivå-kurvoma i karta 8 baserar_{sig på Södertäljes O-plan}

-3,84m =Stockholms nedre slusströskel.

Tyvärr är den lokala grundtopografin uppenbar-bgen helt förstörd genom ombyggnaden av stads¬

kärnan under 1960-talet. _{Inga regelrätta undersök¬}

ningar gjordes då ochborrproverna är, även om de då de kan kontrolleras _{genom utgrävningar tycks}

vara _{tillförbtliga, ändå för diffusa i sin gränsdrag¬}

ning mellan steril mark och påförda lager (B Bro¬

berg 1979,s 17).

Både mina _{(Ambrosiani 1957) och Darnells} ana¬

lyser (1972, 1973)visar attdet redan under vikinga¬

tiden måste ha funnits ett näs över _{täljesundet.}

Passagen förbi S:a Ragnhilds kyrka kan inte nåner under de värden _{omkring 5möh(RAK 1900)som}

bör_{gällaför 900-talets transgressionsfas. Mennäset}

har inte varit särskilt _{brett, endast 3400} m, då

det _tycks ha funnits en vik under 5-m-nivån längs

Storgatan från Mälaren till Stortorget och likasåen från Mälaren in mot _{Stockhohnsvägen omedelbart}

norr om _{kyrkan. Näset har trohgen inte varit svårt}

att_{passera genomettdrag.}

Stockholm

Stockholm är klassisk mark när det gäller beräk¬

ningar av landhöjningsnivåer för Mälardalen. Dels

utgår beräkningarna av nivåerna från slusströsklar¬ na med sina _{peglar, dels avser RAK 1900 medel¬} vattenståndet i _{Saltsjön vid Stockhohn år 1900,} dels finns ett antal betydelsefulla utgrävningar i

GamlaSta'n, som givit värden för tolkning av

land-höjningsförloppet.

I _{Stockholmsrapporten för}

Medeltidsstadsprojek-tet_{(MHasselmo 1981)ges en kortsammanfattning}

av framför aUt de värden som Hans Hansson redo¬

visade i sin _{avhandling år 1956. StrandHnjen förår} 1300 _{tycks bU något förskjuten} genom nyagrund¬

undersökningar men stadsholmens omfattning för¬ ändras endast _{obetydhgt. Det ärdå baraattkonsta¬}

teraatt i huvudsak endast deavHanssonredovisade

bryggorna och senare tillkomna arkeologiska objekt

påHelgeandsholmengernågra hållpunkter för land-höjningsförhållandena under medeltiden.

Hansson redovisade 1956 _{några intressanta pro¬}

fileröver _{bryggorpåMälarsidan, undersöktablavid}

kanslihusbygget på 1940-talet. Profilerna är svår¬

tolkade, och det fattas ocksåuppgift omvilket år¬

tal och vattenstånd han _{knyter sina} landhöjnings-diskussionertill. _{Jag har tidigareantagitattHansson}

utnyttjat slusströskelvärdena i Stockhohn vid nivå-bestämningama och att hans värden därför avser förhållandena _{enhgt RAK 1900. Men i en tidigare}

uppsats angerhan tydhgt »Saltsjöns medelvattenyta

1944» så detskulle kunnavara_{möjligtattenmindre}

korrektion måste _{göras (HHansson 1945, s 124).} Denna ärdock_{högst15cm(L-E}

_Åse

_1969a,s383).

Hansson _{ansåg 1956 att värdena i Stockholm}

representerade en genomsnitthg landhöjning av ca 35 _{cm/100 år. Detta}var docken uppräkning i för¬

hållande till Hanssons åsikt _1945, då de avhonom

angivna värdena kan omräknas till ett genomsnitt av ca 25 _cm/100 år. Hansson använder sig därvid

av en brobänk _{påträffad i Bredgränd på stadens}

östsida. Hansson anser att denna _{anläggningtillhör} äldsta _{generationen anordningar och därför skulle} ge dessa låga genomsnittsvärden. En granskning av

profilen iHanssonsfig2(1945,s 124) antyder dock

att det finnsenstor _{möjlighet attbrobänken äran¬}

lagduppe på de äldsta fyllnadsmassorna och därför

tillhör en_{någotsenare tid. Skalornaiteckningenär}

dock sådana att en exakt _{nivåbestämning inte är}

möjhg att göra utifrån denna. Hansson uppger

värdet 2,20 m för brobänkens rekonstruerade övre

plan, ett värde som eventuelltmåste korrigeras för

skillnaden 1900-1944. Nivåerna _{tycks stämma väl}

med nivåerna på öns västsida. Det är emellertid

också intressant att _{påfig 3 (1945,s 125)seunder¬}

lag och botten tiUen sträckningav 1400-taletsnya

stadsmur, vars grundstenar också hgger under 2

möh.

Av största _{betydelse är däremot förhållandena} vid _{undersökningarna för kanslihusannexetiGamla} Sta'n 194546. Detta är fortfarandeen avde största

utgrävningarna i det medeltida Stockholm. Hans

Hansson hade ett flertal_{medhjälpare vid detta arbe¬}

te och det _{föreligger en rad profiler och planer i} Stadsmuseets arkiv. _{Utdrag ur dessa pubhcerades i} ohka _{sammanhang i Hanssons avhandling 1956 om}

Stockholms Stadsmurar. _{Redovisningen därärdock}

svårförståelig och beskrivningen svarar inte fuUt ut

mot vad _{profilutsnitten tycks visa. Bl}a saknas

sammanhanget med den på annat ställe, bild 20,

del. Här skall främst förhållandena _{kring bryggor¬}

natas _{upp men ocksåenstentornvidmynningenav}

Kolmätargränd (fig 2).

Hansson redovisade i bild 1-2 _{bryggorna vid}

Stenbastugränd, Kolmätargränd och

Klockgjutar-gränd, som han delvis band samman genom en

strandlinje för 1200-talet. De Hgger inbakade i

djupa fyllningsmassor med ett flertal brandskikt på vars datering kronologin i området är byggd.

Mest _{iögonfallande är de bryggkistor, pålgrupper} och _{träbeläggningar, som kan knytas tillen trämur} och _{bryggor i tiden omkring år 1317, då stadens}

försvar _{reorganiserades i samband med striderna} efter _{Nyköpings gästabud (HHansson 1956,s 73f).}

Bryggplanet hgger tydhgen högt över vattnet och

frågan är ombryggkistomai den form deärbevara¬

de _{på nivåerna 2,70 resp 3,10 är anlagda i vatten} eUer _{på land (H Hansson 1956,bild 1, s 14). Hans¬}

son antar det senare och det _{tycks vara det}

troh-gaste. De kan avföras från den fortsatta diskussio¬

nen, dåen av dem hggerpådenena avtvåstenpirar omkringen båtlänning i Klockgjutargränd. Dessa är

anlagda direkt på det orörda underlaget och måste vara äldre än_{bryggkistoma. De lutar kraftigtutmot} nordväst och det ärdärförsvårtattexakt bestämma

vattennivån men Hansson beräknar denna tih ca 2,25 m, ett värde som med avdrag för

Mälarkorrek-tionen motsvarar 1.95 m i _{Saltsjön före eher} om¬

kringår 1300.

Det kan konstateras att Hansson framför alht i

uppsatsen om Bredgränd använder sig av »nuvaran¬ de» medelvattennivå. Man kan därför tänka _{sig att} detta skuhe motsvara medelvattennivån för _1944, nedre slusströskelns nivåca + 371 _(L-E

_Åse

_1969a,

s _{383), ahtsåenskillnad mot RAK 1900 på13cm.}

Planmaterialet från kanslihusannexet visar dock

klart att Hansson helt har arbetat i Stockholms

stads _{höjdsystem och att hans noUplan motsvarar} nedreslusströskeln+ 384= RAK 1900. Det_framgår också av _{hans prehminära rapport den 14 mars}

1946 _{(A52/46) att han beräknar Bredgränds och} Kanslihusannexets _{höjdvärden från samma}

noh-plan.

Bryggkistoma i Kolmätargränd och Klockgju¬

targränd tycks ahtsåinte ha något att säga rörande

strandförskjutningen menmotsvarande i Stenbastu¬ gränd uppfattas av Hansson som en äldre konstruk¬ tion. Den består av en _{stenfyUd timmerkista på}

orörd botten _{tydhgt täckt avutfyllnadslager under}

Bild 3. Plan ochprofil överbryggkista ochbåtlänning i Klockgjutargränd, undersökt vidbyggetförkanslihusannexet iGamla

Stan i Stockholm. Efter H Hansson 1956 bild 2.

(H Hansson 1956, s 13, bild 1). Bryggkistan måste

alltså tillhöra ett _{mycket tidigt stadium av strand¬}

utnyttjandet och dess nivå svararväl mot nivån för båtlänningeniKlockgjutargränd(fig 3).

Denna nivå _2,25 möh för Mälaren svarar mot

1,95 för Saltsjön. Att lägga in denna nivå redan omkringeller före år 1300 innebär en kraftig korri¬

geringav trappstegsdiagrammet medenhalvmeteri

höjd eUer 50 år i tid,menvisartydhgtattde gamla,

enbart _{isostatiska/tektoniska elementen i strand¬}

förskjutningen inte har varit aUenarådande. 1 så fall

skulle dessa_{anläggningar ha varit täcktaav 1 meter}

vatten.

En _{naturhg fråga bhr då; kan det röra} sigom en

felberäkning av nivåerna? Detta är inte möjligt för

alla _{uppmätningarna är tydhgt bundna till byggets} schaktbotten _1,80möh och ärtydhgt utfördamed utgångspunkter i lokala fixpunkter i Stockholms höjdsystem.

Sluthgen använder Hansson en brygga vid Gås¬

gränd. Denna tillhör tiden omedelbart före år 1500 (H Hansson 1956, s 15) och tycks ha varit anlagd

vid en Mälamivå _{på minst 1,55m. Med avdrag för}

Mälarkorrektionen 30cmskuUe _{Saltsjönivåndåvara}

38/S4J ■

~r 0 20 fcO 60 10 lOOca

H>

Ytterligare ett tydligt strandförskjutningsvärde

finns i det stentorn som _{ligger i Kolmätargränds}

mynning i Myntgatan. Det undersöktes i anslut¬

ning till kanslihusannexet. Det tUlhör den sk Nya

muren och avbildas av Hanssson i bild 27-28. Det består av _{tegel påen grund av gråsten, där delägsta}

skikten saknar murbruk och kan vara _{anlagda i}

vatten. _{Teglet når ned till ca 1,75 möh och sten¬}

grunden under 1 möh. Dateringen av tornet är

enligt Hansson klart före 1429 års brand och han kopplar murens tillkomst till striderna mellan

Albrektav_{Mecklenburgs fogdar och drottning}

Margareta under tiden 1389-1395. Den lugna tiden

under _{Margareta gav annars ingen anledning till}

försvarsbyggnader (HHansson 1956,s 82f).

En mer _{detaljerad strandförskjutningskronologi}

under senmedeltiden kan _{naturligt nog byggas på} alla de _{övriga arkivaliska och arkeologiska beläggen}

för stadsmurarna både _{på Saltsjö- och på Mälar¬} sidan. Murarna anlades _{uppenbarligen i strandkan¬} ten, ofta efter pålning genom de avlagrade avfalls¬

massornafrån staden. Detfinns därför vissrisk för

sättningar i underlaget, men i stortborde en kopp¬

ling mellan nivåer och tex dendrokronologiska

värden kunna ge en avsevärt ökad inblicki

strand-förskjutningsförhållandena.

Detta _{framgår inte minst av de nytillkomnavär¬} dena från _{undersökningarna på Helgeandsholmen}

1978-1981. Dessa är fortfarande inte _slutgiltigt

pubUcerade, men grävningsledningen har vänligen

givit mig tillgång till profiler avseende framför allt

1500-talets stadsmur och den äldre _{ringmur som}

omgivit den yta, därsenare _{Helgeandshusets kyrko¬}

gård komatthgga(fig 4).

Denna _{profil ärgenom sitt läge direkt vid} Stock-holmsisobasen _{och genom den noggranna under¬}

sökningen av största betydelse för landhöjnings-kronologin i Mälarområdet. Det ärdärför förvånan¬

de att Åse inte tar större _{hänsyn tiU muren vid}

konstruktionen av sin _{strandförskjutningskurva för}

Mälarområdet utan mer diskuterar en

awattnings-tunnel från 1600-talet_(L-E

_Åse

_1980b).

Profilen visar att muren består av _{tegel på en}

stengrund med bevarat murbruk ända ned till 1,2 möh. På _{några ställen vid sidan av profilen når} murbruket ännu _{lägre. Söder om dennamurHgger}

Helgeandshusets kyrkogård omgiven av en

gråstens-mur med en_{lägsta nivå av 2,6 möh. Den tycks av}

de senaste_{kontroUundersökningamaattdömaomge}

en _{konstgjort uppbyggd sandkulle, möjhgen en}

plattform för de äldsta befästningarna vid Stock¬

holm _{(vänligt muntligt meddelande av Anders}

Öhman _{1982-01-21). Tegelstensmuren skulle i sin}

tur av_{stratigrafin attdöma tillhöra försvarsarbetena}

omkring unionstidens avslutning, ca 1520 (jfr H Hansson _1956, s 190mflst) occh därförvaranågot

yngre än vad som från börjanantogs(BAmbrosiani

1981). Detta torde dock inte spela någon väsentlig

rollför diskussionen. Murens lägre nivåvisarliksom Fairbridges diagram att 1500-talet, trots stigande

'•...-.■s/wl*Oi

Bild 5. _{Nytt strandförskjutningsdiagram för Stockholms}

isobas, upprättat 1982avB Ambrosiani,renritning RBlidmo.

vattenstånd, till en början fortfarande låg långt

under världshavets nuvarande medelvattennivå.

Sammanfattar man stockholmsvärdena får man

dock ändå vissa _{ytterligare justeringar av den sen¬} medeltida kurvan i förhållande till _Fairbridges' variationer. De sammanfattas i _{diagrammet fig 5.} Den nyaHnjen tycks antyda att trappsteget i

1200-talet ärrelativt kort och att det har fuimits en näs¬

tan oavbruten _{regression sedan 1000-talet. Anknyt¬}

ningen tiU

Åses

strandlinjemarkeringarförnivånbör

kanske också_{korrigeras.Itrappstegsdiagrammet(fig}

1)harjag antagitatt dennalinjemåstekorrigeras för

Mälarens avsnörda _nivå, men det firmsantydningar

i _{Helgeandsholmen-materialet} om att avsnömingen

inte skett förrän _{omkring år 1300. Iså fall bör hn¬}

jenanvändas okorrigerad.

Sanunanfattning

I det _{föregående har diskuterats denivåuppgifteri}

Mälarstäderna som _{synes vara av intresse för} land-höjningsdiskussionen. Övriga städer, Arboga, Köp¬ ing, Eskilstuna/Torshälla och Strängnäs tycks inte

ha_{någotattgeidetta sammanhang.}

Det är kanske främst två_{frågeställningar somär} aktueUa; Vilka _{uppgifter inom resp städer kan ge}

bidrag till revidering av landhöjningskronologin,

och kan dennai sin tur ge bidragtill

stadsgrundan-kronologin?

1/. De diskuterade förhållandenai Gamla Stan och på Helgeandsholmen underbygger och bekräftar i

hög grad en trappstegskurva byggd på Fairbridges

eustatiska variationer _{omkring världshavets medel¬}

nivå, omräknade i förhållande till en tektonisk

landhöjning på i genomsnitt 50 cm/100 år för

Stockholm. I de _{övriga kontrollerade städerna}

tycks det främst varaklostren i Enköping och Väs¬

terås som _{kan ge självständiga kontrollpunkter för} strandförskjutningen.

I Västerås synes en närmare kontroU och dis¬

kussion av dominikanerklostrets _byggnadstid er¬

fordras, medan franciskanerklostret i Enköping

direkt svarar mot _{trappstegskurvans värden för}

1280. De dokumentariska _{uppgifterna och bygg¬} nadernas förhållande till vattnet bekräftar också

att man _{knappast kan räkna mednågot större hän¬}

synstagande tiU tex de högvatten som ärvanHga i

Mälaren. Man har_{tydligt påbörjat byggena vidnor¬}

malvattenstånd och _{byggt ända ned till vattenytor¬}

na.

Ett sådant _{hänsynstagande tycks inte heUer ha} skett i _{Stockholm, där flera}avvärdenahgger direkti

nivå med eUer under _{trappstegskurvan, för si vitt} inte denna i _{sig själv representerar} en högvatten¬

nivå. _{Detta synes dock vara mindre troligt, inte} minst _{på grund av de mycket låga värdena för tex} stadsmuren _{på Helgeandsholmen med värdet 1,00}

2/. Om man i stället ser på trappstegskurvans be¬

tydelse för tolkningen av möjligheterna att anlägga

städerna _{kring Mälaren vid en bestämd tidpunkt,} så ger de topografiska förhållandena sällan klara

bakre_{tidsgränser.}

1 _{Stockholm, Västerås och Uppsala liggercentra¬}

la,tidiga stadsdelar på mark som långttidigarenått

över _{vattnet, även} om man i Uppsala kan diskutera

betydelsen avplatån mellan 4 och 6 möh. Sigtuna

däremot _{ger en kluven bild; den 5-meters-kurva}

innanförvilken de äldsta _{fynden finns tycksinteha}

kunnat passeras av strandhnjen förrän en bit in på 1000-talet, men samtidigt tycks det finnas en kon¬ tinuitet meUan de _{yngsta Birka-fynden, speciellt}

keramik och _{kammar, och de äldstaSigtuna-fynden.}

Samtidigt finns uppgifternaomett Fornsigtunasom

skulle kunna _{fylla ut det kronologiska gap mellan} Birka och_{Sigtunasomantydsavstrandnivåema.}

Ty Birkas slutfas tycks ligga vid strandnivån

5,20 möh (RAK 1900) och det borde motsvaras

av ett värde i _{Sigtuna av 5,55-5,60 möh (5,20 +}

7-8%). Nivåskillnaden motsvarar enligt

trappstegs-kurvan ca 50 år i tid. Men man måste _samtidigt komma _{ihåg att fyndspridningskartorna från Sig¬}

tuna inte avser direkt nivåbestämda föremål utan

endastföremålens_{lägepå ytan.}

Det är _{uppenbart att det hgger många fort¬} farande okända_{landhöjningsvärden och väntar både} i städerna och i _{Mälarbygden som sådan. Dessa}

punkter måste bevakas i samband med undersök¬

ningar och granskningar i samband med kultur¬ minnesvården, men förutsättningen härför är att

bestämningarna kan göras mot fasta fixpunkter

och ahtid anges i förhållande tillett av rikets fast¬

ställda _{nollplan, RAK 1900 eller 1970. En stor}

svårighet vid genomgångar av dettaslag ärnämligen

att man ofta inte med bestämdhet kan _avgöraom

rapporterade eUer publicerade värden anges i för¬

hållande _{till äldre eller yngre isobasvärden, eller till}

förhållandet mehanMälarenoch_Saltsjön.

Detta bör kanske också leda till att kända kul¬ turhistoriska _{objekt av betydelse för} landhöjnings-studiet bör _{nybestämmas så} att en tillförhtlig

serie värden kan stäUas till _{förfogande för framtida}

forskning.

Samtidigt kan dock sägas att det man nukänner

till av säkra värden _{tydligt visar att} strandförskjut¬ ningen i Mälarområdet spelar en betydande roh för

kunskapen om bebyggelseutvecklingen och stads-grundandet i Mälarområdet:Den kan många gånger

vara _{avgörande för lokaliseringen vid en viss tid¬}

punktav entätortellerannancentral bebyggelse.

Björn Ambrosiani, f 1928, FilDr 1964, docent vid

Stockholms Universitet och chef för

museiavdel-ningen vid Statens historiskamuseum,leddetidigare

Riksantikvarieämbetets _{uppdragsverksamhet. Egna}

utgrävningar och arbetet med

fomlämningsregist-ret _{gav möjhghet till en bebyggelsehistorisk forsk¬}

ningsinriktning för vilken landhöjningskronologin spelarenstorroll.

Litteratur

Ambrosiani, B.'. 1957. Birka-Sigtuna-Stockholm. TOR.

-, 1973. Fältarbete, konstruktioner, stratigrafi och date¬

ring. Birka. Svarta Jordens hamnområde. Arkeologisk

undersökning1970-1971. Raä RAPPORT Cl1973.

-, 1976. Landhöjning under äldre medeltid. Appendix till

Uppsala. Medeltidsstaden 3. RAÄ-SHMM RAPPORT. Göteborg.

1981. _{Changing Water-levels and Settlement} in the

Mälar district since AD700.Striae 14._Uppsala.

Andersson, H.-Redin, L.: 1980. Stadsarkeologi iMellan¬ sverige. Läge, problem, möjligheter. Medeltidsstaden19.

RAÄ-SHMMRAPPORT._Göteborg.

Broberg, B.-. 1979. Södertälje. Medeltidsstaden 15.

RAÄ-SHMM RAPPORT.Göteborg.

Damell, D.: 1972. Nya fakta om Södertäljeleden. Forn-vännen.

-, 1973. Om Södertäljeleden.Fornvännen.

Donglas, M.: 1978. Sigtuna. Medeltidsstaden 6.

RAÄ-SHMM RAPPORT._Göteborg.

Drakenberg, S.: 1976. Dominikanerklostret i Västerås,del

I. Västmanlands_{FormninnesföreningsÅrsskriftLIV.}

Granlund, E.: 1928. Landhöjningen i Stockholmstrakten

efter människans _{invandring. Geologiska Föreningens i} Stockholm _{Förhandlingar,band 50.}

-, 1930. De geografiska betingelserna för Stockholms

uppkomst.Ymer.

Gustafsson,J.H.:1977. Västerås. Medeltidsstaden 4.

RAÄ-SHMMRAPPORT._Göteborg.

-, 1979. Enköping. Medeltidsstaden 12. RAÄ-SHMM

RAPPORT._Göteborg.

Hansson, H.: 1945. Ringmurar och hamnar i det medeltida

Stockholm. Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1945. Stockholm.

1956. Stockholmsstadsmurar. Stockholm.

Hasselmo,M.\ 1981. Stockholm. Medeltidsstaden 17.

RAÄ-SHMM RAPPORT._Göteborg.

Hömer, N.G.: 1943. Fyrisåmynningen och landhöjningen. Upplands_{Fornminnesförenings}Tidskrift 46:3. Lindqvist, S.: 1928. Vattenståndet vid Birkapå 900-talet.

Redin, L.: 1976. Uppsala. Medeltidsstaden 3. RAÄ-SHMM

RAPPORT._Göteborg.

Sundquist, N.: 1944. En bokomEnköping. UppsalaForn¬ minnesförenings TidskriftXLVll. Uppsala.

Ase, L.-E.: 1969a. Strandförskjutningen iStockholmstrak¬

ten under de senaste 300åren. _{Geologiska föreningens}

iStockholm_{Förhandlingar, Volym 91.}

1969b. _{Arkeologiska vittnesbörd} om strandförskjut¬ ningen vid Stockholm under de senaste 4000 åren.

Geologiska föreningens i Stockholm Förhandlingar

91.

1970a. _{Kvartärbiologiska vittnesbörd} om strandför¬

skjutningen vid Stockholm under de senaste c. 4000

åren. _{Geologiska föreningens i Stockholm Förhand¬}

lingar92.

1970b. Shore-displacement in Eastern Svealand and

Åland during the last 4000 years. Diss. Medd. från

Naturgeografiska Institutionen vid Stockholms

Universitet Nr A31.

1980a. _{Shore-displacement}atStockholm during the last

1000 years. Medd. från Naturgeografiska Institutionen

vid Stockholms Universitet. NrAl08.

1980b. _{Strandförskjutningen, Helgeandsholmen och} Norrström. _{Forskningsrapport 41. Naturgeografiska} Institutionen vidStockholmsUniversitet.

acquired many newpoints and showedapronounc¬ ed _{regression during the middle ages. One of}

Fair-bridge's postulated 13th-century transgression

phases seems either to be not so marked,or to be

displaced to an earlier date, in accordance with

Ambrosiani's_{suggestionof 1981.}

With _{regard to the opportunities for settlement} in _{urban areas, the dating of Uppsalais somewhat,} and that of _{Sigtuna much more,influenced by the}

shape of the shoreline-displacement curve. At Sig¬

tunathe_{positionoftheearliest finds, right downon} the 5 m _{contour, suggeststhat Sigtuna'spresent site}

may be no earher than the 1020s or 1030s. The

final level at _{Birka, c.5.2}m above sealevel, should

be_{equivalentto 5.5mabovesealevelatSigtuna.} Future _{investigations shouldtry to establish the} earliest _{shoreline, particularly in Uppsala, Sigtuna} and the Mälaren-side of Stockholm. It is also im¬

portant that accurately surveyed fixedpointsshould

be used, and that all the values be givMi in accord¬ ancewith the official _{survey system, RAK 1900 or}

1970. New and more_{positive resultswill be obtain¬}

ed_{only by thesemeans.}

The Mälaren townsand land elevation Björn A mbrosiani

Summary

Land elevation in Swedenis_{significant both for the}

study of settlement history and for the dating of

thefoundationoftowns.

The article deals with the _{establishing of con¬}

tours in medieval town _{centres, the purposebeing}

both to relate the contour values to a _proposed

step-curve for shoreline displacementinthe Mälaren

area _{(fig 1)andtoassesshow the valuesinthecurve}

influenced the _{possibilities of building on the res¬}

pectivesites.

Although it is difficult to be precise about the heights of many features surveyed in the past,it is

possible in almost all towns to find points which

affect the _{shoreline-displacement curve. One might}

say as ageneral rule: despite the substantial changes

of water-levelwhichoccurinLakeMälarenat_spring

high-water, most building seemstohave taken place

along the waterline. Despite this, most medieval

levels lie _{considerably below the »straight»}

shore-hne-displacement curve previouslyused. Itispossib¬