Vilken funktion fyller den sociala dokumentationen i hemvården och hur påverkas arbetssituationen av IT som dess arbetsredskap?

Full text

(1)Mälardalens högskola Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap (ISB) Beteendevetenskapliga programmet, Social omsorg C-uppsats Vårterminen 2007. Vilken funktion fyller den sociala dokumentationen i hemvården och hur påverkas arbetssituationen av IT som dess arbetsredskap?. Författare: Lena Lundh Lena Talman. Handledare: Terttu Kivelä Examinator: Thomas Strandberg.

(2) Abstrakt Arbetets art:. C-uppsats. Sidantal:. 48 sidor. Titel:. Vilken funktion fyller den sociala dokumentationen i hemvården och hur påverkas arbetssituationen av IT som dess arbetsredskap?. Författare:. Lena Lundh & Lena Talman. Handledare:. Terttu Kivelä. Datum:. 2007-05-28. Sammanfattning:. Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.. Nyckelord:. Social dokumentation, IT, Hemvården, Grundad teori.

(3) Förord Vi vill framföra vårt varmaste tack till våra respondenter utan vars hjälp detta arbete ej hade varit genomförbart. Dessutom vill vi tacka Karin Pettersson, Inga-Lill Karlsson och Carina Forsman Björkman som har hjälpt oss genom att förmedla kontakten. Vi vill också tacka vår handledare Terttu Kivelä som gav oss värdefulla anvisningar och synpunkter som fick oss på rätt spår och stärkte vårt självförtroende. Ett stort tack går också till våra män som stått ut med oss under arbetets gång. Till slut vill vi varmt tacka ”mamma” Ingegärd som läst vårt arbete och kommit med goda råd.. Lena och Lena Eskilstuna, maj 2007.

(4) Innehåll 1. INLEDNING......................................................................................................................... 1 1.1 FÖRFÖRSTÅELSE ................................................................................................................ 2 1.2 BAKGRUND TILL SOCIAL DOKUMENTATION OCH IT SOM ARBETSREDSKAP ........................ 2 1.3 DISPOSITION ...................................................................................................................... 3 2 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................... 4 2.1 IT SOM ARBETSREDSKAP ................................................................................................... 5 2.2 SOCIAL DOKUMENTATION ................................................................................................. 7 2.3 FÖRÄNDRINGSARBETE ....................................................................................................... 8 3 PROBLEMFORMULERING............................................................................................ 11 3.1 BEGREPPSDEFINITIONER .................................................................................................. 12 3.1.1 IT som arbetsredskap .............................................................................................. 12 3.1.2 Social dokumentation.............................................................................................. 12 3.1.3 Hemvård .................................................................................................................. 13 3.1.4 Personal ................................................................................................................... 13 3.1 5 Förändringsarbete.................................................................................................... 13 3.1 6 Motivation ............................................................................................................... 13 3.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ..................................................................................... 14 4 METOD................................................................................................................................ 15 4.1 GRUNDAD TEORI ............................................................................................................. 15 4.1.1 Strauss vs. Glaser .................................................................................................... 16 4.1.2 Forskningsprocessen ............................................................................................... 16 4.1.3 Data ......................................................................................................................... 16 4.1.4 Kodning................................................................................................................... 17 4.1.5 Minnesanteckningar ................................................................................................ 17 4.1.6 Kärnkategori............................................................................................................ 17 4.1.7 Sortering .................................................................................................................. 18 4.1.8 Teoretisk känslighet och Teoretiskt tempo ............................................................. 18 4.2 INTERVJUFORM OCH KONSTRUKTION AV INTERVJUMANUALEN ....................................... 18 4.3 URVAL ............................................................................................................................. 19 4.3.1 Kort presentation av respondenterna....................................................................... 20 4.4 RELIABILITET, VALIDITET, OCH GENERALISERBARHET .................................................... 20 4.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ................................................................................................. 21 4.6 GENOMFÖRANDE ............................................................................................................. 22 4.6.1 Provintervjun........................................................................................................... 23 4.6.2 Intervjuerna ............................................................................................................. 23 4.7 ANALYS ........................................................................................................................... 24.

(5) 5 RESULTAT ......................................................................................................................... 25 5.1 BESKRIVNING AV KATEGORIERNA ................................................................................... 25 5.1.1 Teknisk tillit ............................................................................................................ 25 5.1.2 Vad och varför dokumentation................................................................................ 27 5.1.3 Arbetsgruppens betydelse ....................................................................................... 29 5.1.4 Dokumentations kommunikation ............................................................................ 30 5.1.5 Att göra arbetet hanterbart....................................................................................... 31 5.1.6 Den förändrade yrkesrollen..................................................................................... 33 5.2 KÄRNKATEGORIN ............................................................................................................ 36 5.3 RELATIONERNA MELLAN KÄRNKATEGORIN OCH DESS UNDERKATEGORIER ..................... 36 5.4 DEN VERIFIERADE TEORIN OCH MODELLEN ..................................................................... 36 5.4.1 Hackman och Oldhams motivationsteori ................................................................ 37 5.4.2 Angelöws motivationsmodell.................................................................................. 40 6 ANALYS .............................................................................................................................. 42 6.1 ANALYS GENTEMOT TIDIGARE FORSKNING ...................................................................... 42 6.2 ANALYS GENTEMOT MOTIVATIONSTEORI OCH MOTIVATIONSMODELL ............................. 43 7 DISKUSSION ...................................................................................................................... 45 7.1 RESULTATDISKUSSION..................................................................................................... 45 7.2 METODDISKUSSION ......................................................................................................... 46 7.3 VIDARE FORSKNING ......................................................................................................... 48 REFERENSLISTA................................................................................................................. 49 BILAGA I MISSIVBREV BILAGA II INTERVJUMANUAL BILAGA III INFORMATIONSDOKUMENT BILAGA IIII TIDNINGSARTIKLAR.

(6) 1. Inledning Visioner om IT lovar många och positiva förändring i samhället. Detta gäller inte minst inom svensk äldreomsorg där IT ses som ett verktyg för att utveckla och förbättra äldreomsorgen. Genom att datorisera äldreomsorgen finns förhoppningar om goda effekter som bättre tillgång till information i samband med möte med den äldre, förbättrad samverkan över organisationsgränser samt bättre uppföljning (Hedström: 2004, s.3). Idag talas det mycket om social dokumentation inom äldreomsorgen och vilket bra hjälpmedel IT är för den personal som skall ansvara för denna dokumentation. Den ringa litteratur som finns i ämnet är odelat positiv och påpekar att den IT-baserade sociala dokumentationen är av godo för både administration, ledning, personal och brukare. Ovanstående citat är ett exempel på de tongångar som figurerar när det gäller datoriseringen av äldreomsorgen. Socialdepartementet (2006) har genom sin nationella ledningsgrupp för IT i vård och omsorg uttryckt sin vision när det gäller IT inom vård och omsorg och även den talar om IT i positiva ordalag och lyder: Med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd får alla patienter god och säker vård och bra service. Vårdpersonalen kan ägna mer tid åt patienterna och anpassa vården till varje patients behov. IT används som ett strategiskt verktyg i alla delar av vården och de samlade vårdresurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt (s.6). Denna IT-vision är knyten till en målbild och när det gäller de äldres målbild så skriver Socialdepartementet (2006) att individens behov, önskemål och förutsättningar utgör utgångspunkterna för framtidens vård och att äldre personer kan ha flera olika vård- och omsorgsgivare. Vidare skriver Socialdepartementet att det är av största vikt att dessa samarbetar för att skapa trygghet, kvalitet och kontinuitet. Hedström (2006) som undersökt en rad IT-applikationers implementering inom omsorgen skriver att hennes förväntning var att äldreomsorgspersonalen skulle vara kritiska till ITanvändningen, men att de istället varit mycket positiva. Hon påpekar att trots att det uppstått vissa problem vid dessa organisatoriska och arbetsmässiga omställningar så anser personalen att IT genom sin effektivisering av arbetet inte bara förbättrat omsorgen om de äldre utan även stärkt personalens kompetens och självförtroende. Hur kommer det sig då att personalen, om de nu anser att både den sociala dokumentationen och IT-arbetsredskapet är så förträffliga, får så mycket kritik för bristande dokumentation? När det gäller denna kritik kan man allt som oftast läsa i media (Bilaga IIII) att länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet när det gäller hur kommunerna sköter den sociala dokumentationen, om och om igen hittar brister i kommunernas olika verksamheter. Att bristerna existerar i verkligheten och inte bara i media bekräftas av Socialstyrelsens (2006) sammanställning av Länsstyrelsernas tillsyn. I sammanställningen framgår det att Länsstyrelsen gjort tillsyn i ca 1000 ärenden inom äldreomsorgen och att drygt 50 procent av dessa ärenden resulterade i konstaterade brister eller uttalad kritik och att denna kritik avser ofta brister i dokumentation. År 2005 granskades drygt 500 ärenden gällande dokumentationen och i över 45 procent av ärendena har brister konstaterats eller kritik uttalats. Länsstyrelserna konstaterar att orsakerna till dessa brister kan vara många som t.ex. språksvårigheter hos omvårdnadspersonalen, kunskapsbrist, omotiverad personal, tidsbrist eller personalbrist.. 1.

(7) 1.1 Förförståelse Vår sammantagna förförståelse inbegriper både implementering av IT som arbetsredskap vid dokumentation och användandet av social dokumentation inom äldreomsorgen utifrån anhörigperspektivet. När det gäller implementeringen av IT som arbetsredskap så ligger en tidigare profession som IT-pedagog till grund för förståelsen. Detta arbete var i huvudsak inriktat på utbildning av landstingspersonal som skulle börja använda sig utav ITarbetsredskapet vid vårddokumentation. Den samlade erfarenheten från detta yrke är att många människor anser det betungande när förändringens vindar blåser på arbetsplatsen. När det gäller dokumentationen inom äldreomsorgen härrör den sig från en anhörigs inflyttning på ett särskilt boende för Alzheimerssjuka. När den anhörige flyttade in på boendet genomfördes den sedvanliga proceduren med gemensamma samtal som skulle ligga till grund för den sociala dokumentationen. Dokumentationen gjordes för den anhöriges, men också för personalens skull och var till för att underlätta vården. Vid denna dokumentation berättade vi om den anhöriges liv, vi gjorde en resa i det förflutna, något som är en tämligen jobbig känslomässig process. Den anhöriges namn var Karl-Arne men han hade alltid kallats för Arne. På den avdelningen där han flyttade in fanns det sedan tidigare två Arne, en äldre herre i rummet bredvid samt en stor nymfparakit som stod på ett stort bord i samlingssalen. På boendet hade alla stora ritade namnskyltar på sina dörrar och när vi första gången besökte den anhörige blev vi mäkta förvånade. På hans dörr stod det Kalle. Anledningen till detta namnbyte var att personalen dels tyckte det blev jobbigt för herrn som bodde intill om det var två dörrar med samma namn, dels att personalen trodde att vår anhörige kallats för Kalle. Vad han själv tyckte om detta namnbyte vet vi inte, men för oss anhöriga kändes det som en kränkning. Allting hade tagits ifrån honom, nu hade även hans namn sedan 80 år ändrats för att passa in i sammanhanget. Den fråga vi alla ställde oss var. Varför gjordes den sociala dokumentationen och till vilken nytta var den när han inte ens fick behålla sitt namn?. 1.2 Bakgrund till social dokumentation och IT som arbetsredskap Bakgrunden till den sociala dokumentationen är att Socialstyrelsen 1998 gjorde en ändring i socialtjänstlagen och ändringen innebar att kraven på den sociala dokumentationen ökade (Carlsson & Nilsson, 2004). Vilka insatser ska då dokumenteras? I Socialtjänstlagens [SoL] (återgivet i Clevesköld, Lundgren & Thunved, 2005) 11 kap. 5 § första stycket första meningen framgår det att genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling som rör enskilda ska dokumenteras. En motsvarande bestämmelse finns i 21a § första stycket första meningen i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS] (framställt i Länsstyrelsen, 2005) som anger att genomförande av beslut om insatser som rör enskilda enligt lagen ska dokumenteras. Dokumentationsskyldigheten under genomförandet gäller alltså alla individuellt behovsprövade stöd-, vård- och behandlingsinsatser beviljade utifrån SoL, och LSS. Insatsen personlig assistans som finns i LSS behöver dock inte dokumenteras i de fall då den enskilde själv är arbetsgivare för sina personliga assistenter.. 2.

(8) När det gäller bakgrunden till varför IT används som arbetsredskap vid den sociala dokumentationen så anser Hedström (2004) att det helt enkelt är så att användandet av IT idag är en självklarhet i nästan all yrkesutövning, så även inom vård och omsorg. Hon skriver vidare att ”många uppfattar IT som ett verktyg för att utveckla och förbättra omsorgen om de äldre” (s.3). Även Socialdepartementet (2006) håller med i denna uppfattning och anser att: ”Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet inom vård och omsorg kan kraftigt förbättras genom användning av olika former av IT-stöd” (s.1). Socialdepartementet anser att styrkan med IT-användandet är stor och innebär både effektivisering och förbättring av verksamheten.. 1.3 Disposition I avsnitt två redovisar vi vad tidigare forskningen inom områdena IT som arbetsredskap, social dokumentation och förändringsarbete kommit fram till. I det tredje avsnittet belyser vi hur vi kommit fram till vår problemformulering och därefter förklaras de begrepp som är centrala för vår undersökning. Avsnittet avslutas med en presentation av undersökningens syfte och de frågeställningar som vi söker svar på. Det fjärde avsnittet innehåller en metodologisk förklaring till hur vi arbetat och varför. Här presenteras också den vetenskapsteori som vi utgått ifrån. Efter detta redogör vi för den valda intervjuformen, konstruerandet av intervjumanualen och urvalsförfarandet. Efter denna redogörelse kommer en kort presentation av respondenterna. Därpå följer en diskussion kring reliabilitet, validitet, generaliserbarhet och etik. Avsnittet avslutas dels med en redovisning av hur vi genomfört vår empiriska undersökning och dels med hur det empiriska materialet analyserats. I avsnitt fem presenteras resultatet i form av de kategorier som framträtt genom det analysarbete som utförts och avsnittet innehåller även en del citat från intervjuerna. Kärnkategorin (det centrala begreppet) beskrivs och vi påvisar de relationer som råder mellan kategorierna och kärnkategorin. Avsnittet avslutas med en beskrivning av den teori och modell som vi anser har verifierats. Det sjätte avsnittet innehåller en analys av resultatet och vi kommer att utifrån tidigare forskningsresultat diskutera de skillnader och likheter som vi funnit. Vi redogör sedan för de slutsatser som vi anser att det empiriska materialet påvisar knutet till den teori och modell som vi anser verifierats. I det sjunde avsnittet för vi en diskussion kring vårt erhållna resultat. Därefter följer en metoddiskussion där vi diskuterar den valda metodens för- och nackdelar och här för vi även en diskussion kring den vetenskapsteoretiska utgångspunkt vi haft. Avsnittet avslutas därefter med några förslag till vidare forskning inom detta område. Avslutningsvis redovisar vi den referenslitteratur som vi använt oss av i denna studie. Som bilaga finns missivbrev, intervjumanual och det informationsbrev vi använde oss av när intervjuerna genomfördes.. 3.

(9) 2 Tidigare forskning När man använder sig av grundad teori skall forskaren ej läsa in sig för mycket på det ämne som skall studeras innan forskningen påbörjas, eftersom det då blir svårt att behålla ett fritt tänkande och forskaren riskerar att bli bunden till vad tidigare experter sagt i ämnet. (Alvesson & Sköldberg, 1994; Hartman, 2001). Om vikten av att inte läsa in sig på ämnet skriver Glaser (1998) att: Reading the literature is a problem for many people doing grounded theory. The traditional approach is to study the literature in a substantive area before one starts the research. Grounded theory's very strong dicta are a) do not do a literature review in the substantive area and related areas where the research is to be done, and b) when the grounded theory is nearly completed during sorting and writing up, then the literature search in the substantive area can be accomplished and woven into the theory as more data for constant comparison (s.67). Eftersom forskningen inom detta område ej är så omfattande ansåg vi dock att en inläsning på området inte skulle innebära att vi riskerade att bli bundna till vad tidigare experter sagt i ämnet. Vi ansåg även att genomgången av den tidigare forskningen var nödvändig för att få en förståelse för det område som vi skulle undersöka. Vi har dock genom hela vår undersökning varit medvetna om risken med detta förfarande. När det gäller tidigare forskning angående förändringsarbete har den däremot lästs in efter det att det empiriska materialet analyserats för att kunna appliceras på och vävas in i vårt resultat. De fåtal skrifter vi hittat i ämnet social dokumentation och IT handlar antingen enbart om ITarbetsredskapet, om den sociala dokumentationen eller om personalens upplevelser av den. Den enda egentliga forskning som vi lyckats finna som berör fler än ett av dessa ämnen är Karin Hedströms avhandling från 2004 och den därpå efterföljande boken som hon skrev 2006. Både avhandlingen och boken fokuserar dock i första hand på implementeringen av ITarbetsredskapet och i andra hand på vad personalen anser om denna implementering, dock avhandlas ej själva den sociala dokumentationen. IT forskning finns det gott om, men denna forsknings fokus ligger på systemvetenskap som t.ex. tekniska aspekter eller programmering och denna forskning kan på intet sätt ge oss någon kunskap om vare sig social dokumentation, IT-arbetsredskapet eller personalupplevelser. Forskning som fokuserar på social dokumentation befinner sig i dagsläget i sin linda och här finns endast ett par FoU-rapporter att tillgå. När det gäller personalupplevelser av social dokumentation har vi inte lyckats finna någonting annat än en C-uppsats som är skriven av Brittmarie Skånmyr och Pia Stehn (2001). Uppsatsen är skriven inom det Sociala omsorgsprogrammet vid Institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet. Denna uppsats fokuserar dock på personalens attityder till omsorgsplanens betydelse i omsorgsarbetet och begreppet IT som arbetsredskap finns ej representerat. Forskning som berör förändringsarbete finns det emellertid en uppsjö av och vi har här valt att fokusera på den forskning som har ett mer generellt perspektiv på förändringsarbete och därför kan appliceras på olika sorters organisationer.. 4.

(10) 2.1 IT som arbetsredskap När det gäller forskning om IT som arbetsredskap som dessutom är knyten till den sociala dokumentationen och personalupplevelser inom äldreomsorgen så finns det som tidigare nämnts inte mycket att tillgå. Hedström (2006) skriver i inledningen till sin bok att det saknas litteratur som utifrån äldreomsorgens arbete undersöker och analyserar hur användningen av IT utvecklats. Hon påpekar att boken bygger på den avhandling som hon förfärdigade 2004 där hon utvärderar olika IT-system för administration inom äldreomsorgen. Hedström fäster också uppmärksamheten på att både statliga och kommunala aktörer är positivt inställda till införandet av IT-system inom äldreomsorgen och att ”De kritiska rösterna är få, och frågor om orsakerna till datorisering, på vems villkor och vilka värden som skapas och understöds med hjälp av IT-system lyfts sällan upp till debatt och kritisk granskning” (s.14). Hedström (2006) påpekar att IT-användning mer och mer blivit en del av omsorgspersonalens arbete, men att denna användning fortfarande ej ses som något naturligt eller självklart inom äldreomsorgen. IT-användningen förändrar dessutom arbetsrutinerna och det omvårdande arbetet får ge vika för ett arbete med högre grad av administration och eget ansvar, men trots denna förändring av arbetet är personalen mycket positiv till datoriseringen. Denna positiva syn på IT-system inom äldreomsorgen anser Hedström löper som en röd tråd genom alla personalgrupper, från politikerna som fick en översikt av omsorgsarbetet, till ledningens önskan att stödja administrationen, till omsorgspersonalens ökade samarbete och kunskap om vårdtagarna. Dessutom poängterar Hedström att omvårdnadspersonalens status och självkänsla ökar när IT-systemet införs inom äldreomsorgen. När datorisering skall införas på en arbetsplats eller inom en kommun kommer sig detta enligt Hedström (2006) ofta av att ett flertal problem, brister eller utvecklingsbehov uppdagats och att dessa anses kunna avhjälpas eller stödjas med hjälp av IT-system. Därefter görs en verksamhetsanalys och en kravspecifikation utfärdas där vissa personalgruppers behov tas tillvara, medans man bortser från andras. Hedström anser att äldreomsorgen är en mycket dokumentintensiv verksamhet och att det är av största vikt att både den muntliga och den skriftliga överföringen av personalens kunskap fungerar för att en god omsorg skall säkerställas. Hedström skriver att ”Detta ställer krav på att införande och utveckling av ITsystem sker med hänsyn till omsorgsarbetets krav på kommunikation och kunskap”(s.35). Vad innebär då datoriseringen av äldreomsorgen? Hedström (2006) har tittat närmare på implementeringen av fyra olika IT-system och hur dessa påverkat personalens arbete, två egenutvecklade system mini-pAKT och SÅVA och två standardsystem DocIT och Sofia Omfale. Hon anser att besluten om datorisering i en verksamhet ofta utgår från ledningens krav på förbättringar när det gäller uppföljningen och planeringen för att öka effektiviteten. Ett vanligt argument för datoriseringen är att informationshanteringen och administrationen blir mycket effektivare och att man därför kan frigöra tid som kommer omsorgsmottagarna till godo, men Hedström höjer här ett varningens finger och tror att den tidsvinst som görs på införandet av IT-systemet snarare kommer att läggas på administration än på omsorg. Vilka positiva och negativa effekter har då datoriseringen av äldreomsorgen? De positiva effekterna är enligt Hedström (2006) att dokumentationen blir noggrannare och av bättre kvalitet och den förbättrade informationstillgången skapar förutsättningar för en tryggare äldreomsorg. Säkerheten för omsorgsmottagarna ökar också i och med att färre missförstånd uppstår då informationen om omsorgstagarnas vårdbehov blir lättläst och lättåtkomligt. En säkrare förvaring av informationen är också en positiv effekt eftersom IT-systemen innehåller ett behörighetssystem där endast den behöriga personalen kan få tillgång till informationen 5.

(11) Andra positiva effekter av IT-systemets införande som Hedström (2006) tyckt sig finna är ett synliggörande av skilda arbetssätt och här bedömer hon att IT-systemet är ett utmärkt verktyg för att standardisera arbetsrutinerna. Därutöver synliggör IT-systemet omsorgsmottagarnas olika förhållanden och behov och tillgången till dokumentationen ökar därmed personalens kunskaper om den enskilde individen. IT-systemet utgör därför ett centralt verktyg som underlättar arbetet och planeringen av innehållet i omsorgspersonalens möte med den äldre. När det gäller de negativa effekterna som Hedström (2006) funnit så handlar dessa om att problem kan uppstå om större vikt läggs på administrationen än på själva utförandet av omsorgen. Eftersom det administrativa arbetet är mindre flexibelt och enklare att definiera än det omsorgsgivande finns det en risk att det administrativa får styra det omsorgsgivande. Då IT-systemet inte heller används i det direkta mötet med omsorgstagaren kan det dessutom uppfattas som separerat från själva arbetsuppgiften. En annan risk som Hedström (2006) ser med ökat IT-användande är den ökade sårbarheten. Om IT-systemet slås ut måste det finnas utarbetade alternativa arbetsrutiner och tillgång till dokumentation i fysisk form annars kan omsorgen påverkas negativt. Kompetensen att hantera IT-systemet utgör även det en slags sårbarhet och det är av största vikt att kunskapen sprids ut på flera personer i personalgruppen, annars kan problem uppstå vid sjukdom, semester eller om den personal som innehar kunskapen byter arbetsplats. Andra risker är tekniska problem som bristande åtkomst, många felmeddelanden och problem med överföring av information mellan olika enheter. De tekniska problemen tror hon är särskilt problematiska om personalen i sitt schema har särskild tid avsatt för administrativt arbetet. Hedström (2006) anser att samarbete mellan de olika aktörerna inom äldreomsorgen är en förutsättning för utvecklandet av fungerande IT-system och att detta samarbete även ökar motivationen när det gäller användandet av IT-systemet. För om IT-systemet inte anpassas till verksamheten eller enbart är ett ledningsprojekt resulterar detta i misstro och bristande användning. Med bakgrund i omsorgsarbetets konkreta, flexibla och kommunikativa natur, blir alltså slutsatsen att utveckling av omsorgsstödjande IT-system, bör genomföras genom dialog, och med stöd av olika typer av konkretiseringar av IT-systemets framtida användning. Genom detta arbetssätt kan omsorgsarbetets natur få komma till uttryck i utvecklingen av IT-system (s.141). Om vi då tittar närmare på den avhandling som Hedström (2004) publicerat, så är dess syfte ”att utveckla kunskap om datoriseringens värden” (s.7). De frågor hon ställer sig är dels vilka värden som motiverar datoriseringen och vilka konsekvenser datoriseringen får. Dessutom frågar hon sig vilka aktörsgrupper som påverkar och påverkas av datoriseringen samt vilka förväntade/upplevda effekter som aktörerna har på datoriseringen. Svaret på värdefrågan resulterar i fyra olika värdeområden som Hedström (2004) anser kan relateras till äldreomsorgens datorisering. Dessa värdeområden är Förvaltningsvärden som relateras till informationssäkerhet, effektivisering, kvalitetssäkring, ekonomiska besparingar och stöd för administration. Integrationsvärden som relateras till gemensamma synsätt och ökat samarbete. Omsorgsvärden som relateras till kontinuerlig, trygg och rättssäker omsorg för vårdtagarna och till sist Professionsvärden som relateras till modernisering och statushöjande av vårdbiträdesyrket, synliggörande av omsorgsarbetet och kunskapsutveckling.. 6.

(12) När det gäller vilka aktörsgrupper som påverkar och påverkas av datoriseringen så handlar det enligt Hedström (2004) om sju olika grupper och dessa är den politiska ledningen, den högre administrativa ledningen, systemägare, systemförvaltare, de som ansvarar för upphandling, leverantörer/utvecklare och omsorgspersonal. Om man tittar närmare på de förväntade och/eller upplevda effekter som aktörerna har på datoriseringen så handlar det enligt Hedström (2004) om effekterna av de värden hon utkristalliserat och om dessa fungerat som motivation eller upplevts som en konsekvens av datoriseringen. Förvaltnings- och Integrationsvärdena har båda varit värden som starkt motiverat datoriseringen. När det handlar om omsorgsvärdenas effekter är dessa dock svåra att se då IT-systemen använts allt för kort tid för att se dessa mer långtgående effekter. När det handlar om de effekter som är kopplade till proffesionsvärden så handlar det inte om motiverande utan om oväntade effekter då dessa värden sällan utgör orsaken till införandet av ett nytt IT-system. Hedström (2004) skriver att hennes avhandling har lett fram till sju sammanfattande slutsatser. Och dessa slutsatser är att: 1. tidigare erfarenheter av IT-system är en viktig påverkansfaktor 2. förhandlingsprocessen där de olika aktörernas intressen implementeras lämnar spår av värden i det färdiga IT-systemet 3. omsorgspersonalen enda möjlighet att påverka är att vägra använda IT-systemet då beslutet om dess införande fattas av ledningen 4. omsorgspersonalen måste involveras i utvecklingen av IT-system 5. IT-systemet måste integreras med arbetsuppgifterna för att bli användbart i verksamheten 6. IT-systemet ses som en symbol för administration och det moderna samhället 7. IT-systemet måste vara ett stöd för de existerande omsorgsvärdena. 2.2 Social dokumentation Vid vår litteratursökning efter material som handlar om social dokumentation inom omsorg fann vi att utbudet var mycket begränsat. En anledning till det begränsade materialet kan vara att detta ämne är relativt nytt och ingen omfattande forskning har hunnit etablerats. Det vi dock fann är framförallt FoU (Forskning och Utveckling) rapporter. 1998 skärptes kraven på hur social dokumentation ska bedrivas inom äldreomsorgen. Det har framkommit att det finns brister i dokumentationen, främst då dokumentation som berör genomförandet av beslut om stödinsatser. Detta är något som framkommit vid tillsyn av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen (2006) har givit ut en vägledning till social dokumentation. Dessa riktlinjer har kommit till då Länsstyrelsen funnit att de fortfarande får många frågor om vad som ska dokumenteras, av vem och hur dokumentationen ska gå till. Vid Äldre Väst Sjuhärad startade ett FoU projekt 2004 som syftade till att utveckla kunskaperna i social dokumentation inom äldreomsorgen. Denna kunskapsutveckling ska i sin tur leda till en kvalitetsutveckling i hjälpinsatserna. Projektet heter ”Social Dokumentation” och deltagare var vid starten 2004 FoU-enheten Äldre Väst Sjuhärad och sjuhäradskommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo samt Ulricehamn.. 7.

(13) Vid redogörelsen för arbetet med projektet 2004-2005 framkommer det att många som arbetar inom äldreomsorgen upplever detta med att dokumentera som svårt när det gäller de sociala insatserna. En fortgående diskussion om vad som är socialt synsätt likaså om vad som är ett medicinskt synsätt behövs. Det behövs även en diskussion om hur man ska kunna återspegla, tillämpa och dokumentera vid den egna arbetsplatsen. Detta projekt anser att de nått målet för social dokumentation när det gäller att utveckla ökade kunskaper i ämnet. Nu gäller att fortsättningsvis sprida denna kunskap så att den sociala dokumentationen blir en naturlig del i vardagsarbetet (Höglund, 2006). I början av 2006 började man att under tre år genomföra en utvärdering från tre olika perspektiv; brukarnas, personalens och verksamheternas. Syftet med utvärderingen är att titta på hur den sociala dokumentationen ser ut idag och hur den ser ut om tre år. Projektet ska studera hur de insatser som genomfördes i projektet tillsammans med egna insatser påverkat och påverkar den sociala dokumentationen. Projektet ska också ge ut information om hur den sociala dokumentationen utvecklas, uppfattas och värderas utifrån dessa tre perspektiv. Våren 2006 började man utvärdera projektarbetet. Denna utvärdering har till största delen bestått av kartläggning och inventering. Några slutsatser om projektets resultat är ännu för tidiga att dra, men en första inventering visar på att en rad områden måste belysas mera. Det gäller områden som begreppsanvändande, informationsflöde, dokumentationsmodellens status samt tolkning av styrdokument, särskilt då sådana som rör SoL och HSL. Detta är något som både projektledningen som personer på olika nivåer i kommunerna bör arbeta med (Svensson & Kokkonen, 2006). Syftet med utvecklingsarbetet i C-uppsatsen (Skånmyr & Stehn, 2001) var att skapa likvärdiga förutsättningar för all omsorgspersonal inom äldreomsorgen oavsett var man jobbar och samtidigt kvalitetssäkra omsorgen. Skånmyr & Stehn betonar liksom FoU-rapporterna vikten av utbildning inom social dokumentation. Detta är ett måste om man vill få ut sitt budskap och få dokumentationen som en naturlig del i arbetsvardagen. Även Nilsson & Carlsson (2004) tar upp betydelsen av utbildning om social dokumentation. De påpekar att man måste ge personalen förutsättningar att arbeta med social dokumentation. Detta betyder att man måste utbilda personalen i ämnet, arbetet måste organiseras så att det finns tid och resurser avsatta för att genomföra dokumentationen. Detta ansvar vilar på chefens axlar och han/hon har också en stor betydelse för att arbetssättet hålls vid liv och att det genomsyrar hela verksamheten. Det finns även en mängd dokumentation utgiven av KK-stiftelsen och Vårdalstiftelsen (www.kks.se och www.vardal.se för mer information) men dessa behandlar mestadels ITarbetsredskap vid journalföring inom sjukvården och IT-arbetsredskap som kan användas för sjukvård i hemmiljö. Dessa stiftelsers dokumentation fokuserar varken på social dokumentation eller på personalens upplevelser av IT som arbetsredskap varför vi anser att de ej är relevanta i denna undersökning.. 2.3 Förändringsarbete Den forskning som handlar om förändringsarbete är tämligen riklig, men merparten av denna forskning koncentrerar sig på förändringsarbete inom privata företag. Jacobsen och Thorsvik (2002) har emellertid sammanfattat förändringsarbetet och dess teorier på ett mycket överskådligt sätt. Även Angelöw (1991) har intresserat sig för förändringsarbete, men han inriktar sig mer på de reaktioner som förändringarna utlöser hos personalen.. 8.

(14) Enligt Jacobsen och Thorsvik (2002) så handlar förändringsarbete om att någonting ändras i organisationen. Dessa förändringar kan vara organisatoriska och är då enligt författarna av tre skilda slag. Det kan handla om 1) en utveckling av nya enheter, 2) att enheter slås samman eller delas upp och 3) att enheter avskaffas. Dessa förändringar medför oftast ett nytänkande men det kan även innebära en återgång till tidigare strukturer och målsättningar. Jacobsen och Thorsvik (2002) fäster uppmärksamheten på att förändringsarbete även kan handla om förändringar av olika förhållanden inom organisationen och dessa delar de in i tre olika grupper. Den första handlar om tekniska förändringar, mål- och strategiförändringar eller förändringar av uppgifter som t.ex. strategibyte eller användande av ny teknik. Den andra handlar om strukturella organisationsförändringar t.ex. hur arbetsuppgifterna fördelas och den tredje handlar om kulturella organisationsförändringar som t.ex. att värderingar och normer förändras. Förändringar i en organisation innebär ofta att de interna maktförhållandena förändras och likaså modifieras organisationens relation till omvärlden. När det gäller förändringar så anser Jacobsen och Thorsvik (2002) att det finns fyra centrala dimensioner som kan användas för att gruppera olika sorters förändringar och dessa är. 1. evolution eller revolution som handlar om förändringens omfattning. Den evolutionella förändringen innebär en rad mindre förändringar som sker under en längre tidsperiod medan den revolutionella förändringen innebär en stor förändring på kort tid. Den evolutionella förändringen kan till slut bli lika stor som den revolutionella skillnaden mellan dem är tidsaspekten. 2. proaktiv eller reaktiv proaktiv förändring innebär att en förändring genomförs i organisationen därför att man förväntar sig att något skall hända i framtiden, antingen internt i organisationen eller i omvärlden det kan t.ex. vara att en ny konkurrent ska etablera sig. De reaktiva förändringarna är en reaktion på något som redan har hänt t.ex. sjunkande försäljning. 3. förändringens innehåll här handlar det om strukturell förändring som ändrad arbetsfördelning, specialisering och samordning eller kulturell förändring som innebär att ändra personers attityder, åsikter och uppfattningar. 4. planerat eller inte planerat planerade förändringar är en aktiv anpassning till nya förhållanden och dessa bygger på lärande och problemlösning. De oplanerade förändringarna är däremot resultat av t.ex. tillfälligheter eller maktkamp. Jacobsen och Thorsvik (2002) påpekar att de flesta anser att planerade förändringar är de oftast förekommande och att detta perspektiv bottnar i en tro på att strukturen kan förändras och manipuleras av människor och då framförallt av organisationsledningen. Vidare skriver författarna att utifrån detta perspektiv så anses en organisationsförändring vara en anpassad och rationell beslutsprocess som består av fyra faser. 1) en förändring inträffar eller förväntas, 2) förändringen analyseras och nya mål sätts upp, 3) analys av hur organisationen ska utformas för att klara förändringen, 4) förändringen verkställs. För att den planerade förändringen skall kunna genomföras måste organisationen ha ett relativt klart mål för verksamheten och kunskap om de problem och utmaningar man mött och kan möta. Därtill krävs kunskap om vilka medel som är användbara för att lösa problemet och vilka effekter dessa har. Organisationen måste även vara kapabel att verkställa de planerade förändringarna.. 9.

(15) Jacobsen och Thorsvik anser att förändringar för det mesta möter motstånd och här ligger utmaningen i att välja rätt förändringsstrategi så att motståndet minimeras. Ett annat alternativ är en förändringsstrategi som trots motstånd möjliggör förändringen. När det gäller motståndet så ses det av författarna som en logisk reaktion från både individer och grupper och motståndet har ofta sitt ursprung i ett försvar av det välkända. När det gäller personalens reaktioner på förändringsarbete poängterar Angelöw (1991) att dessa kan vara av positiv likväl som av negativ karaktär och han skriver vidare att det går att likna vår tillvaro vid en fortlöpande och livslång förändringsprocess där endast takten och omfattningen växlar. Under de senaste decennierna har vårt samhälle genomgått enorma förändringar och de blir bara snabbare och snabbare, vår reaktion på dessa förändringar har enligt Angelöw att göra med om vi valt förändringen själva eller om de är påtvingade förändringar. Vidare handlar det om vilka handlingsalternativ vi har och vilka konsekvenser förändringarna får i våra liv. Genom de beslut vi tar och de handlingar vi utför påverkas förändringars riktning, styrka, och konsekvenser. Allteftersom omgivningen förändras, förändras också organisationer i samma takt och de måste handla i ett ständigt samspel med de föränderliga skiftena i samhället. Hastigheten på förändringar har ökat och många är dåligt förberedda till att klara av tempot på förändringarna, detta gäller både individer och organisationer. En ökad kunskap behövs om förändringsprocesser och nya förändringsmetoder behöver utvecklas (Angelöw, 1991). Att förändringar leder till motstånd är något som ofta hävdas. Men så är inte alltid fallet enligt Angelöw (1991). Han anser att de kan vara negativa om det sker toppstyrt och de anställda inte får någon vetskap eller att det icke kan påverka det på något vis, men om förändringsarbetet sker tillsammans med de anställda kan det upplevas som positiva. Angelöw (1991) betonar att människor har ett behov av förändring, nya utmaningar, förnyelse och utveckling. Det är genom dessa vi utvecklas både personligen och yrkesmässigt. Om förändringarna förbättrar människornas egna situationer är det välkomnande och ses som positivt och han skriver att ”Förändringsarbete som bygger på delaktighet, trygghet, riklig och direkt information, ömsesidig tillit mm, brukar ofta välkomnas och ses som positivt” (s.19). Men det är viktigt att de anställda får vara med och bestämma förändringarnas hastighet så att de sker i lagom takt. Om farten är för hög på förändringsarbetet leder det enligt Angelöw enbart till förändringströtthet. Varför de anställda gör motstånd eller är negativa till förändringar finns det flera olika skäl till likväl till att de är positiva och välkomnar en förändring. Angelöw (1991) tar upp många olika orsaker till motstånd mot eller välkomnande av förändringar men han påpekar att trygghet är en av de viktigaste aspekterna både till motstånd och acceptans av förändring. Om tryggheten ruckas och det innebär att den anställde riskerar att berövas sitt arbete är det en oro som är fundamental som förklaring till motstånd. Å andra sidan kan de anställda välkomna förändringarna om de innebär en större trygghet i deras arbeten. Det är möjligt att de upplever att de får en större möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Angelöw (1991) tar upp både positiva reaktioner likväl som negativa men som han själv säger kan det vid en förändring finnas blandade reaktioner. Det kan finnas en förhoppning till att förändringen följs av positiva följder samtidigt som det kan finnas en oro för förändringen.. 10.

(16) 3 Problemformulering De dubbla budskapen utifrån litteratur, media och egna erfarenheter när det gäller den ITbaserade sociala dokumentationen, väckte hos oss en rad frågeställningar. Om personalen anser att den sociala dokumentationen är så viktig, varför slarvas det då? Är personalen inte så positiva till den sociala dokumentationen och IT-arbetsredskapet som de fåtal rapporter som finns vill göra gällande? Beror det på okunskap och vari ligger i så fall okunskapen? Är det den sociala dokumentationen eller är det arbetsredskapet IT som ställer till problem? Detta väckte hos oss en rad frågor angående den sociala dokumentationen och IT-arbetsredskapet. Tabell 1 Frågeställningar som väcktes kring social dokumentation och IT-arbetsredskapet IT som arbetsredskap. Social dokumentation. • Vad är IT för hjälpmedel? • Hur integreras arbetsmodellen i det praktiska arbetet • Varför är IT viktigt att använda vid social dokumentation? • Om det finns en tidsvinst med IT som hjälpmedel hur används tiden? Vem får ta del av vinsten? Brukaren? Personalen? Organisationen? • Utbildning i datakunskap • Får den personliga kommunikationen stryka på foten när IT-kommunikation kommer till eller kan de båda gå hand i hand och vara den styrka som det är tänkt? • Social dokumentation onödig eller IT som arbetsredskap svårt? • Krävs det nya egenskaper av den moderna personalen, räcker inte den praktiska empatiska vårdande sidan utan krävs det tekniska kunskaper? • Förlorar vi bra kunnig eller vinner vi en bättre, starkare och mer kompetent personal? • Yrket sägs få större status om man har IT användning… går vi inte lite fel här. Kan något vara viktigare än att få ynnesten att vårda andra människor? • Underlättar eller försvårar (tidskrävande/tidsbesparande) datatekniken den sociala dokumentationen? • Vad händer om systemet krackelerar?. • Vad är social dokumentation? • Vad ska dokumenteras? • Vad och för vem är syftet med social dokumentation • Vad tycker personal om social dokumentation? • Vad vill man uppnå med social dokumentation och varför? • Hur omsätts den sociala dokumentationen ute i praktiken? • Hur förvaras den sociala dokumentationen? • Varför så mycket klagomål från länsstyrelsen om dålig dokumentation? • Varför dokumenteras det inte? • Är tiden för dokumentation inlagd i insatstiden brukaren fått beviljat? • Utbildning i själva dokumentationen? • Är dokumentationen jämbördig på olika arbetsplatser? • Hur ska dokumentationen formuleras? Värdeladdade ord (Typ: sur, grinig, gnällig)? • Gör den sociala dokumentationen att personalen får en större förståelse för brukarens livssituation • Ska alla kunna läsa vad som skrivs om den enskilda individen? • Etiskt/oetiskt? • Finns det en risk att det skrivna ordet blir viktigare än människan? • Vari ligger svårigheten själva dokumentationen eller arbetsredskapet?. Vi inser dock att dessa frågeställningar är allt för omfattande och att vi sannolikt ej kan erhålla svar på alla dessa frågor.. 11.

(17) 3.1 Begreppsdefinitioner En av förutsättningarna för att kunna ge sig ut i empirin och söka efter kunskap är att klargöra de begrepp som används. Begrepp kan alltid tolkas på en rad olika sätt och nedan följer den betydelse som begreppen har för oss.. 3.1.1 IT som arbetsredskap IT är enligt Nationalencyklopedin [NE] (2007) en förkortning för informationsteknik eller informationsteknologi. IT används som ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheterna till samverkan mellan data- och teleteknik och har enlig NE möjliggjort en snabb insamling, lagring och bearbetning av information, vilket inneburit en strukturomvandling med stora konsekvenser för bl.a. arbetslivet. När det gäller arbetsredskap så finns inte detta ord i NE (2007) men den nationalekonomiska produktionsfaktorn arbete innebär en mänsklig nyttoproducerande verksamhet och ordet redskap betyder helt enkelt ett speciellt för ändamålet avsett föremål som vanligen manövreras med handen. Man kan med andra ord säga att IT som arbetsredskap helt enkelt är det föremål som används för att snabbt insamla, lagra och bearbeta informationen som ingår i den sociala dokumentationen och att detta kan ses som en nyttoproducerande verksamhet.. 3.1.2 Social dokumentation Med begreppet social dokumentation avses dokumentation som omfattas av bestämmelserna i socialtjänstlagen, både dokumentation av handläggningen och av genomförandet. Handläggning syftar på utredning, bedömning och beslutsfattande i ett socialt ärende vilket innebär myndighetsutövning. När hjälpen planeras, genomförs, följs upp och utvärderas ihop med den enskilde avses genomförandet (Carlsson & Nilsson, 2004). Den sociala dokumentationen innehåller: Handläggningen, utredning samt beslutet i ärendet och själva genomförandet som innehåller en arbetsplan (t.ex. omsorgsplan eller habiliteringsplan). Den ska även innehålla utförandeanteckningar som kan bestå av t.ex. rapportblad, daganteckningar, levnadsanteckning eller dagbok. En personakt upprättas och i denna förvaras dokumentationen av handläggningen och genomförandet (journalanteckningar, expertutlåtande samt uppgifter om planerade och genomförda insatser). Carlsson och Nilsson (2004) anser att arbetet med social dokumentation inte enbart innebär skrivarbete och att fylla i blanketter utan det handlar om att tydliggöra de sociala hjälp- och stödinsatserna i form av mål, förhållningssätt och metoder. Det handlar också om att ge en liktydig syn i personalens vård- och omsorgsarbete. De flesta av handlingarna är sekretessbelagda då alla handlingar i den sociala akten är allmänna handlingar. De får icke kastas eller förstöras på annat sätt. Men när arbetsanteckningarna inte längre är aktuella ska de förstöras. Detsamma gäller olika slags rapportblad etc. Om sammanfattningar av anteckningar har betydelse för insatserna ska dessa föras in i journalen (Länsstyrelsen, 2006).. 12.

(18) 3.1.3 Hemvård Med hemvård avser vi hemtjänst, dagverksamhet och andra stödinsatser i hemmet. Den som inte kan klara sig på egen hand har rätt till stöd av kommunen och detta stöd ska ge den enskilde en skälig levnadsnivå. Det är brukligt att det är kommunens biståndsenhet som beslutar om insats i hemmet. Därefter delegeras uppgifterna till den lokala hemvårdsgruppen. Hjälpen är en laglig rätt för personer som enligt SoL (återgiven i Clevesköld et al., 2005) inte kan tillgodose behoven på egen hand. Hemvårdens uppgifter är att underlätta det dagliga livet för den äldre eller handikappade så att det är möjligt att bo kvar i det egna hemmet så länge som det bara är möjligt. Insatserna kan bestå av t.ex. personlig omvårdnad (dusch, av- och påklädning samt toalettbesök), hjälp med inköp, måltider och städning (Szebehely, 1996). Det är naturligt för de allra flesta att bo kvar i det egna hemmet även om det innebär problem och olika besvär när sjukdomar och funktionsnedsättningar drabbar oss. Det är därför väldigt positivt för våra äldre och handikappade när kommuner satsar på utbyggnad och högre kvalitet i hemvården (Paulson, 2001). Den personal som arbetar inom hemvården är främst, vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor.. 3.1.4 Personal När det gäller begreppet personal är vi medvetna om att detta är ett begrepp som innehåller många olika yrkeskategorier. När vi i denna uppsats använder oss av begreppet personal avser vi de som idag kallas omsorgspersonal. Med omsorgspersonal avser vi undersköterskor och vårdbiträden som utför det dagliga vård- och omsorgsarbetet med vårdtagarna.. 3.1 5 Förändringsarbete Förändringsarbete innebär helt enkelt att någonting ändras inom organisationen. Jacobsen och Thorsvik (2002) påpekar att förändringsarbete kan delas in i tre olika grupper. Dessa är en utveckling av nya arbetsuppgifter, att arbetsuppgifter slås samman eller separeras och att vissa arbetsuppgifter försvinner. I de flesta fall när det handlar om förändring anser författarna att det handlar om ett nytänkande dvs. att man skall göra något nytt. När vi använder oss av begreppet förändringsarbete är det i första hand detta nytänkande som vi avser.. 3.1 6 Motivation Med motivation avser vi den drivande kraft som ligger till grund för individens handlingar. Enligt Angelöw (1991) är det motivationen som genererar den målinriktade handlingen och motivationen bottnar i olika behov, vilka kan vara både medvetna och omedvetna. Det handlar helt enkelt om att försöka förverkliga ett visst mål, dessa mål kan vara en- eller flerdimensionella. Därför är motivation och mål nära associerade till varandra och precis som Angelöw anser vi också att ”Motivationen är motorn i själva förändringsarbetet” (s.87).. 13.

(19) 3.2 Syfte och frågeställningar Inom social omsorg så talas det idag mycket om hur viktigt det är med den sociala dokumentationen och att denna skall vara IT-baserad, detta väckte vår fundering på hur det fungerar i praktiken. Denna fundering i kombination med de klargjorda begreppen och vår uppsjö av frågor (Tabell 1) ledde oss fram till följande syfte och frågeställningar. Syftet är att öka kunskapen om och belysa dels den funktion som den sociala dokumentationen skall fylla i det dagliga arbetet, dels hemvårdspersonalens upplevelse av IT som dess arbetsredskap och hur detta ”hjälpmedel” påverkar personalens arbetssituation. Syftet genererar tre var för sig breda frågeställningar: •. Vilken funktion fyller den sociala dokumentationen i det dagliga arbetet?. •. Vilken nytta/onytta ser hemvårdspersonalen med IT som arbetsredskap vid den sociala dokumentationen?. •. Hur påverkas hemvårdspersonalens arbetssituation?. Att välja en funktionell metod som på bästa sätt hjälper oss att få svar på våra frågeställningar anser vi vara av största vikt för vår undersökning. Här står valet mellan en kvantitativ eller en kvalitativ metod och det gäller att noga överväga vilken av dessa metoder som bäst överensstämmer med undersökningens syfte. Den metod som vi anser vara adekvat för vår undersökning presenteras i nästa avsnitt.. 14.

(20) 4 Metod En kvantitativ metod syftar till att ta reda på hur vanligt ett fenomen är eller vilka samband som råder mellan det undersökta fenomenet och andra faktorer som t.ex. kön eller ålder (Widerberg, 2002). Vår avsikt med denna undersökning är dock att utifrån vårt syfte och de frågeställningar som syftet genererar skaffa oss kunskap om och belysa hur respondenterna upplever vissa fenomen och vi föredrar därför att använda oss utav en kvalitativ metod. Det centrala med den kvalitativa metoden är enligt Holme och Solvang (1997) att forskaren får en djupare förståelse av det studerade problemet och ”kan beskriva helheten av det sammanhang som detta inryms i” (s.14). Då det primära för vår undersökning är att belysa hemvårdspersonalens upplevelse av den sociala dokumentationen, IT som dess arbetsredskap och hur arbetssituationen eventuellt har förändrats av detta så blir den kvalitativa metoden än mer naturlig eftersom ”ett annat viktigt särmärke för de kvalitativa metoderna är att de utgår från studiesubjektens perspektiv” (Alvesson & Sköldberg, 1994, s.10). Den kvalitativa designens struktur innebär att metoden är utforskande och ”ger nya insikter och ny förståelse utan påverkan av förutfattade begrepp, tankekonstruktioner och principer” (DePoy & Gitlin, 1994, s.161). Och då det är detta som eftersträvas i undersökningen blir valet av den kvalitativa metoden än mer förståelig. DePoy och Gitlin (1994) framhåller att grunden för den kvalitativa metodens tankeprocesser och språk är vetskapen om att kunskap om hur ett fenomen upplevs är mångtydig och att denna kunskap därför endast kan inhämtas från dem som upplever det, därför ansåg vi att intervjuer skulle lämpa sig bäst i vår undersökning. Detta innebär att den kvalitativa forskaren för ett induktivt resonemang och genomför sina undersökningar i det sammanhang där fenomenen förekommer. Vidare skriver författarna att resonemanget och genomförandet resulterar i ”genererandet av teori, principer och begrepp som förklarar mänsklig upplevelse i mänskliga miljöer samt fångar komplexiteten och det unika i dessa upplevelser” (s.167). Alvesson och Sköldberg (1994) anser att vetenskapsteorin är den bas som forskaren utgår ifrån. Eller som Holme och Solvang (1997) uttrycker det så är metoden helt enkelt forskarens verktyg för att få svar på de frågor hon/han ställer sig. Alvesson och Sköldberg talar om olika vetenskapsteoretiska riktningar och att dessa talar med olika röster och den grundade teorin talar med empirens röst om man får tro författarna. Eftersom vi har en grundsyn där empirins betydelse står i fokus så är det naturligtvis empirins röst vi hör, så valet av vetenskapsteoretisk utgångspunkt föll naturligt på den grundade teorin.. 4.1 Grundad Teori När det gäller vetenskapsteori så är vi som tidigare nämnts inspirerade av den Grundade teorin som Glaser och Strauss publicerade 1967 i boken The Discovery of Grounded Theory. Denna teori har sina rötter i den symboliska interaktionismen. Symbolisk interaktionism är en kvalitativ metodologisk riktning som har pragmatism som en av sina huvudsakliga inspirationskällor. Pragmatismen söker kunskap om ”sanningen” utifrån den praktiska nyttan. Grundad teori har utifrån pragmatismen utvecklat sin vetenskapsteori (Alvesson & Sköldberg, 1994).. 15.

(21) Glaser och Strauss anser att grundad teori strategier inte bara har förmågan att utveckla teorier utan även en förmåga att verifiera dem. Om forskaren använder sig av grundad teori vid sin undersökning då utgår han/hon från breda beskrivningar och genom datainsamling och analys rör man sig mot upptäckt och verifiering av samband och principer (DePoy & Gitlin, 1994). Både kvantitativ och kvalitativ data kan användas i genererings- och verifieringssyfte men grundad teori ställer kvalitativ data i centrum då dessa är mest lämpade när man ska studera komplext sammansatta händelser och förlopp (Alvesson & Sköldberg, 1994). Alvesson och Sköldberg (1994) fäster uppmärksamheten på att användandet av grundad teori innebär att forskaren inte ska läsa in sig för mycket på det faktaområde som ska studeras innan forskningen startar. Anledningen är att forskaren ska ha så ”fräscha” ögon som möjligt. Om man läser in sig för mycket på ämnet innan forskningen påbörjas anser författarna att det finns en risk att bli bunden till tidigare experter och inte få ett eget fritt tänkande. Detta kan vara en balansgång då forskaren bör ha så mycket kunskap om området så att hon/han inte kommer med fakta och rön som redan finns. Det gäller att veta att hjulet är uppfunnet innan man börjar, som författarna så skämtsamt skriver. För att bredda forskningen kan mycket läras genom att införskaffa kunskaper om tidigare empiriska studier på närbelägna fält och att läsa in sig på alternativa teorier. Det är av stor vikt att hålla sig påläst men att inte bli förläst i form av snäv inriktning på specialområdet. Största faran för samhällsforskningen är att den försvagas till sunt förnuftskunskap (Alvesson & Sköldberg, 1994).. 4.1.1 Strauss vs. Glaser Vi har i detta arbete valt att använda oss Glasers tankar och idéer om vad som är grundad teori. Vi anser liksom Hartman (2001) att Glasers uppfattningar ligger närmare ursprungsidén till grundad teori än vad Strauss gör.. 4.1.2 Forskningsprocessen Forskningsprocessen består av tre faser. Den första är den öppna fasen där kategorierna genereras och avslutas när sökandet efter kategorierna är mättat d.v.s. kärnkategorier har hittats. Den andra fasen är den selektiva. I denna fas väljs de kategorier ut som ska finnas med i teorin och deras egenskaper bestäms. Den tredje och sista fasen är den teoretiska. Här bestämmer man vilka relationer som råder mellan kategorierna. Vad dessa relationer uttrycker namnger Glaser (beskrivet i Hartman, 2001) som ”hypoteser”. Teorin är färdiggenererad när dessa relationer är funna (Hartman, 2001).. 4.1.3 Data Enligt Alvesson och Sköldberg (1994) är grundad teori induktivt utvecklad då den påvisas från data. Induktion har empiri som utgångspunkt i motsats till deduktionen som utgår från teorin och i en induktiv ansats utgår man från en mängd enskilda fall och påstår att ett samband som upptäckts i samtliga fall också är generellt gällande. Författarna understryker att den grundade teorin ska utgå från empirisk data. Definition av begreppet data är i grundad teori lite vagt beskrivet, men kan ses som incidenter. Alvesson och Sköldberg skriver att data kan liknas vid något ”empiriskt, någon händelse oftast i incidentform, ofta i form av någon social interaktion” (s.76). Grundad teori utgår som tidigare nämnts från data, detta för att skapa kategorier. De data man samlar in är om företeelser och inte om personer.. 16.

(22) Man är intresserad av vad människor gör och inte gör, och data handlar om företeelser som handlingar och relationer (Hartman, 2001) Exempel på data i grundad teori kan vara: text, skönlitteratur, intervjuer, observationer (Alvesson & Sköldberg, 1994). Hartman (2001) skriver ”att ur data genereras en teori, som i sin tur beskriver fenomen i en domän” (s.46). Det är viktigt att komma ihåg att teorin inte beskriver data utan att den grundas i data.. 4.1.4 Kodning Alvesson och Sköldberg (1994) betonar att kodning av data följer ett bestämt mönster: •. Man läser texten mycket noga. Man läser ord för ord, rad för rad, stycke för stycke.. •. Ställa sig frågan under vilka kategorier data kan falla in under. •. Kontinuerligt skriva ner dessa kategorier. •. ”vrida och vända” på dessa kategorier för att berika dem med tänkbara egenskaper. •. Sammanslagning av data för att en vidareutvecklad kategori ska kunna genereras. •. Föra anteckningar under processen (PM) är viktigt. Kodningen utgör ett mycket omfattande arbete och är inte något som kan tas lätt på, utan detta arbete är något av ett måste för att ens kunna prata om att den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är grundad teori. Själva arbetet med kodningen pågår ända tills man kommer fram till en teoretisk mättnad. Den mättnaden inträffar ”när ytterligare analys inte längre bidrar till att upptäcka något nytt om en kategori” (Alvesson & Sköldberg, 1994, s.81).. 4.1.5 Minnesanteckningar Kodning men även PM-skrivande är ett måste för denna teori. Genom skrivandet av PM växer teorin successivt fram. Det gäller att finna den kärnkategori (det centrala begrepp) som de övriga kategorierna kretsar runt och det är detta som ger nyckeln till teorin (Alvesson & Sköldberg, 1994). Glaser (1978) tar upp betydelsen med att föra minnesanteckningar, ”The core stage in the process of generating theory, the bedrock of theory generation, its true product is writing the theoretical memos”(s.83). Glaser anser att den forskare som inte för anteckningar inte heller kan säga att han använt sig av grundad teori. Det man antecknar är idéer om koder och dess relationer som uppkommer under kodningen.. 4.1.6 Kärnkategori Genom följande egenskaper anser Alvesson och Sköldberg (1994) att kärnkategorin kan kännas igen: •. Den är central. •. Förekommer ofta i datamaterialet. •. Den är enkel och den är i överflöd relaterad till andra kategorier. •. Den utvecklar teorin. •. Klara konsekvenser för en formell teori. •. Genom sina egenskaper tillåter den en maximal variation i analysen. 17.

No results found