En likvärdig förskola för alla

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

En likvärdig förskola för alla

- Skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap -

A equivalent kindergarden for everyone

- Difference between fore kindergarden within mathematics and science -

Angelica Kryhl

Anneli Flärdh

Lärarexamen 140 poäng Handledare: Fredrik Nilsson Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Krister Svensson Höstterminen 2006

Abstract

Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för alla- skillnader mellan

fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for

everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskola

En likvärdig förskola för alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att

se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till alla pedagoger borde arbeta på ett mer likvärdigt sätt i verksamheten med barnen för att de ska kunna finnas En likvärdig

förskola för alla.

Förord

Vi vill först tacka pedagogerna och barnen på alla förskolorna för att de ställt upp i vår undersökning och hjälpt oss fram till vårt resultat – tack! Ett stort tack till vår handledare Fredrik Nilsson som har med sitt engagemang och intresse hela tiden varit positiv och trott på oss. Vi vill avsluta med att tacka Kristian Lilja, Marcus Hansson, Ing-Marie Flärdh och Lisa Hansson med familjer för deras otroliga stöd, uppmuntran och för att de har hejat på oss från början till slut under hela vårt examensarbete. Tack!

Malmö 2006-12-29 Angelica Kryhl Anneli Flärdh

Innehållsförteckning

1 Introduktion……….9

2 Syfte och frågeställningar………...11

3 Teori och tidigare forskning.………...13

3.1 Rousseau………13 3.2 Piaget………..14 3.3 Doverborg……….….14 4 Metod………..17 4.1 Metodval………17 4.1.1 observation………....17 4.1.2 Intervju……….….18 4.2 Urval……….….19 4.2.1 Förskolan Myran………..20 4.2.2 Pingvinens förskola………..20 4.2.3 Tigerns förskola………....21 4.2.4 Förskolan Loppan……….21 4.3 Genomförande………...21 4.4 Analysbeskrivning………23 4.5 Forskningsetiska övervägande………..24

4.6 Vem har gjort vad?………....25

5 Resultat………...27 5.1 Undersökningen av vårt problemområde………..27 5.1.1 Förskolan Myran………..27 5.1.2 Pingvinens förskola………..30 5.1.3 Tigerns förskola………...32 5.1.4 Förskolan Loppan………....35 5.2 Intervju……….37 5.2.1 Förskolan Myran……….37 5.2.2 Pingvinens förskola……….39 5.2.3 Tigerns förskola………...41

5.2.4 Förskolan Loppan………...42

5.3 Analys………..43

5.3.1 Likheter och skillnader mellan förskolorna…………....44

5.3.2 Pedagogernas arbetssätt ……….45 5.3.3 Matematik i förskolan……….45 5.3.4 Naturkunskap i förskolan………....46 6 Diskussion……….49 7 Referenslista………..53 Bilaga

1 Introduktion

- Min känsla är att fler elever i årskurs sex idag ligger på det som var fyrans nivå i till exempel matte och svenska, jämfört med för bara några år sedan, säger en lärare med 35 års erfarenhet av svensk grundskola. (Clausson, 2006-03-11, tillänglig 2006-11-28).

I massmedia målas det fram en bild att alla barn inte klarar av att nå upp till målen och en godkänd nivå i skolan. Våren 2006 gick 127 000 elever i Sverige ut årskurs nio där en av fyra elever var underkänd i minst ett ämne. För att komma in på gymnasiet måste eleverna ha godkänt i matematik, svenska och engelska. Det var en av tio elever som inte var behörig till gymnasiet hösten 2006. I en sjätteklass med 24 elever var det fem elever som fick specialundervisning i läsning på grund av att de inte kunde läsa flytande. Dessa problem fanns inte förr, tiderna har förändrats och de första skolåren handlar idag om att lära barnen värdegrundsfrågor som att respektera sina kamrater, lyssna på läraren, komma i tid och ha med sig sina saker till lektionerna. Dessa problem brottas, enligt massmedia, de flesta grundskolor i Sverige med idag (Clausson, 2006-03-11). För att inte de första skolåren ska gå åt till att gå igenom värdegrundsfrågorna ovan bör barnen ha med sig dessa aspekter redan från förskolan. I förskolans läroplan står det att verksamheten ska präglas av värdegrunden.

Förskolan skall lägga grunden för ett livs långt lärande. [……]

Förskolan skall lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver (Lärarförbundet, 2002, s.26-27).

För att eleverna ska kunna klara av målen i nionde klass bör det redan i förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Om alla barn har samma förutsättningar när de kommer upp till skolan kan de mötas på en likvärdig nivå. Detta skulle kunna göras om det fanns en likvärdig förskola för alla, där alla barn får samma förutsättningar och en likvärdig grund att stå på.

Med vår undersökning vill vi se om det finns en likvärdig förskola för alla eller hur förskolorna skulle kunna sträva efter att bli det. Vi menar att alla barn i Sverige ska ha en likvärdig grund och samma förutsättningar för att kunna mötas i skolan på en likvärdig nivå. Med en likvärdig grund från förskolan menar vi att barnen ska få med sig förkunskaper inom matematik och naturkunskap som de senare bygger vidare på i skola. Därmed få samma förutsättning vilket vi menar är att oavsett vilken förskola de går på ska de få med sig

grunderna till dessa ämnen så att barnen kan mötas på en likvärdig nivå senare i skolan och att det inte ska finnas för stora skillnader mellan barnens förkunskaper. Barnen borde därför ha med sig förkunskaper från förskolan som ger dem en bra grund att stå på i skolan för att bättre kunna nå upp till målen. Det ska kunna förväntas att alla barn ska få samma förkunskaper oberoende på vilken förskola de går på men därmed inte att pedagogerna ska arbete med samma metoder. De finns olika metoder som leder fram till samma kunskaper hos barnen och det är barnens kunskaper som är det viktigaste, inte vilka metoder som leder fram till kunskapen.

2 Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka verksamheten vid fyra förskolor. Studien är avgränsad till att omfatta två förskolor i centrala delar av staden samt två förskolor i utkanten av staden. Vi kommer att fokusera på två huvudfrågor. Finns det skillnader i barnens kunskaper och finns det skillnader i pedagogernas arbetssätt. Vi kommer att göra fyra olika övningar med barnen för att bilda oss en uppfattning om deras kunskaper i matematik och naturkunskap. Resultatet av övningarna med barnen bildar en bakgrund till intervjuerna med pedagogerna. Utifrån intervjuerna med pedagogerna vill vi se om deras arbetssätt har en betydelse för barnens kunskaper.

Frågeställningar:

• Finns de skillnader mellan fyra förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbete med matematik och naturkunskap?

• Vilka arbetssätt använder pedagogerna för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap?

3 Teori och tidigare forskning

I detta kapitel tar vi upp olika teorier om barns utveckling. Vi har valt ut tre forskare där vi tar upp vad de kommit fram till om barns utveckling och vad de anser om barns lärande. Deras forskningsresultat om barns utveckling kopplar vi ihop till vårt syfte och frågeställningar för att få en bättre förståelse för vår undersöknings resultat.

3.1 Rousseau

Upplysningsfilosofen Jean Jacques Rousseau föddes 1712 i Frankrike. Rousseau var naturalism och som utgångspunk ansåg han att människan föds god och utan påverkning från omvärlden hade människan förblivit som den är född. Rousseau ansåg att människan blir påverkad ifrån tre olika håll. Det första är andra människor som påverkar individen, det andra är samhällets påverkan, livet själv som ger lärdomar och det tredje är vår medfödda natur, våra gener. De två första går att påverka och ändra men den sista är medfödd och går inte att styra (Kroksmark, 2003, s. 159). Rousseau delade in barnets utveckling i fyra olika stadier, Späda åldern, Barnaåren, Mellanfasen och Ynglingaåldern. (Stensmo, 1994 s. 114-115)

Rousseau ansåg att barnet ska ligga i lärandets centrum där lärandet ska ske utifrån barnets nyfikenhet, lust och motivation, därmed inte genom tvång. Det är viktigt att barn får vara barn så länge som möjligt och inte påskynda lärande. Barn ska lära sig praktiskt inte teoretiskt genom att experimentera och observera för att kunna dra slutsatser av sina egna upptäckter. Rousseau ansåg att barn lär sig genom konkreta föremål och sinneskunskaper som består av intryck som verkar direkt på barnets olika sinnen (syn, hörsel, smak, lukt och känsel). Kunskap uppnås genom att bilda egna uppfattningar och utforska på egen hand. Det vill säga inte genom ord utan genom handling. För att barnet ska komma till slutsatsen själv bör läraren ställa ledande frågor (Stensmo, 1994 s.117-120).

Rousseau är relevant för vår undersökning då han tar upp barns lärande. Han ansåg att barn lär sig genom sin nyfikenhet, lust och motivation. Genom praktiska moment där barn får lära sig med hjälp av sina sinnen uppnås kunskap där barnen kan utforska på egen hand och bilda sig egna uppfattningar. Detta är något vi ska undersöka genom att se hur pedagoger arbetar ute på de fyra förskolorna.

3.2 Piaget

Teoretikern Jean Piaget föddes i Schweiz 1896. Piaget intresserade sig för den mänskliga intelligensen där hans forskning från början byggde på hans tre egna barns utveckling. Piaget ansåg att barnet inte föds socialt utan det är något individen utvecklas till. Piaget beskrev begreppet social på två olika sätt. Det ena är att barnet föds in i en social människovärld som barnet är beroende av för att kunna utvecklas. Med hjälp av barnets medfödda intresse och nyfikenhet kan barnet bygga sig en förståelse för sin omvärld där barnet utvecklas. Det andra begreppet av social menade Piaget att barnet inte är fött socialt men att de kan utvecklas till att bli det. Barnet utvecklar en inlevelseförmåga, förståelse för andra människor och hänsynstagande. Piaget delade in barnets utveckling i fyra olika stadier. Stadierna är: Sensomotoriska stadiet (0-2år), Preoperationella stadiet (2-6/7år), Konkreta stadiet (6/7- 11/12 år), Formellt operationella stadiet (11/12- ca 15år) (Jerlang, 2003, s. 231, 241-242, 244). Piaget ansåg att inlärning genom meningsfulla aktiviteter utvecklar barnets förståelse och färdigheter. Han beskriver två olika inlärningsprocesser. Det är den operativa inlärningen och den figurativa inlärningen. Den operativa inlärningen är när barnet aktivt undersöker material eller situationer. Piaget beskrev det som en praktisk intelligens. Den figurativa inlärningen inträffar när barnet använder sina sinnen och imiterar sin omvärld och kallas även för den symboliska intelligensen (Jerlang, 2003, s. 238- 239).

Piagets teori utgår ifrån en praktisk och en symbolisk intelligens. Med det menade han att barnet aktivt undersöker och använder sina sinnen för att utveckla sin kunskap. Hans teori är sammankopplad till vår undersökning då vi menar att barn lär sig praktiskt genom upprepningar. Med hjälp av Piagets teori kan vi bilda oss en förståelse för hur barn lär sig tärningens mönster genom att barns minne tränas och de memorerar talen utifrån tärningens mönster utan att behöva pekräkna.

3.3 Doverborg

Elisabet Doverborg är utbildad förskollärare och har skrivit flera böcker utifrån hennes forskning om småbarn. Hon är även projektledare vid NCM, Nationellt Centrum för Matematik. Doverborgs forskning i boken Små barns matematik (2006) bygger på forskning kring lärares och små barns lärande i matematik. Forskningen utgår ifrån erfarenheter och

dokumentation från barn i åldern ett till fem år och lärare, i ett kompetensutvecklingsprojekt, kallat Pilotprojektet.

Doverborg har utifrån sin forskning kommit fram till att matematik är ett livslångt lärande som börjar redan från spädbarnsåldern. För att kunna lära sig matematik måste barnen få en taluppfattning. Det innebär att barnen kan upptäcka och beskriva olika sammanhang av tal, genom att ta en snabb titt på ett tal kunna uppfatta antal och att kunna ta reda på ett tal genom räkneramsa. Med räkneramsan menar Doverborg att barnet räknar ett, två, tre osv. i rätt ordning som en ramsa. Räkneramsan är inte stabil eller korrekt när ett barn räknar t ex ett, två, fem, sjutton och vid ett annat tillfälle räknar tre, sju, åtta, nitton. Men om ett barn räknar rätt upp till ett givet tal är räkneramsan stabil och korrekt. Efterhand när barns taluppfattning utvecklas går de över till att pekräkna. Barnet kopplar räkneordet med föremålet genom att peka, dvs. att varje föremål får ett givet tal. Ibland missar barnen att sätta ett tal till varje föremål och är för snabba genom att säga fler räkneord än vad de hinner peka på. De misslyckas med sin koordinering, vilket visar på att det har svårigheter med parbildningen mellan räkneord och föremål (Doverborg, 2006, s. 40, 76-77).

Doverborgs forskning är relevant för vår undersökning eftersom hon forskat i barns matematik och taluppfattning. Hennes forskning hjälper oss att se hur barn utvecklar sin taluppfattning och hur de lär sig att räkna med hjälp av räkneramsan. Utifrån det kan vi göra en koppling mellan Doverborgs forskning och barnens resultat i vår undersökning för att bilda oss en förståelse för barnens matematiska utveckling.

4 Metod

I detta avsnitt börjat vi med att redogöra för vilka metoder vi använt oss av i vår undersökning och varför vi använt dem. I urvalet presenterar vi varje förskola för sig för att kunna få en bild av hur förskolorna ser ut och vilka barn som är med i vår undersökning. I delen genomförande beskriver vi våra fyra övningar som vi använt oss av i undersökning med barnen för att senare kunna se sambandet mellan övningarna och barnens resultat. I slutet av detta avsnitt finns analysbeskrivning, hur vi har gått till väga under vår undersökning och forskningsetiska överväganden, viktiga saker att tänka på i en undersökning.

4.1 Metodval

I denna undersökning har vi arbetat utifrån kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. Kvalitativa metoder innebär att forskaren går på djupet. När det går på djupet av en undersökning studerar forskaren ett fåtal miljöer för att få ut en helhet av dem. I kvalitativa metoder är det texten som är det centrala arbetsmaterialet. Genom kombination av olika metoder får forskaren ett bredare resultat t ex genom observation av intervjun. Forskaren kan undersöka om det informanten säger stämmer med det han gör (Repstad, 1999, s. 9-21). Syftet med arbetet är att undersöka skillnader avseende verksamheten vid fyra olika förskolor inom matematik och naturkunskap. För att få fram svar på våra frågeställningar använde vi oss utav observationer av barnen med fyra olika övningar och intervjuer med pedagogerna. Vi valde att observera barnen med hjälp av våra fyra olika övningar för att kunna se konkret vad barnen hade för kunskap inom matematik och naturkunskap. Pedagogerna intervjuades för att försöka ta reda på vilket arbetssätt de arbetar med i verksamheten och vilka förutsättningar de har. Vi ansåg att intervjuer var relevanta för vår undersökning då vi ville få fram konkreta svar direkt från pedagogerna.

4.1.1 Observation

Genom metoden, observation får forskaren direkt kännedom till ett socialt samspel och sociala processer som forskaren inte får genom intervjuer, undersökningar och text analyser. De ger istället en indirekt och andrahands kunskap. När frågeställningarna är kopplade till ett mer begränsat men öppet fält passar observation bäst som metod för att få en närhet och kännedom om aktörerna (Repstad 1999, s. 23-25).

Enligt Repstad (1999, s. 28) finns de två olika sorters observationer. Det finns en öppen och en dold observation. Dold observation är när observatören är okänd och det inte är uttalat att forskaren är där för att observera och inte heller vad forskaren är intresserad av att observera. I öppen observation är det uttalat att forskaren är där för att observera men de behöver inte vara i detalj eller vilka frågeställningar som forskaren har. Observatören kan vara antingen aktiv eller passiv. En passiv observatör är inte delaktig i de som sker runt omkring han. Han iakttar tyst och ska helst fungera som osynlig. Men en aktiv observatör kan vara delaktig och vara med i det som ska observeras. En aktiv observatör kan undertiden prata och ställa frågor till aktörerna. I vår undersökning använde vi oss utav öppen observation men eftersom vi varit två stycken observatörer han en varit aktiv och en passiv.

Observation av barnen är bra för att kunna få fram konkreta svar på frågeställningarna när forskaren vill undersöka barns kunskap. När forskaren ska gör en undersökning om små barn är det svårt att intervjua dem och fråga vad de kan. Nackdel med observationer med små barn är att forskarna är okända för barnen vilket kan leda till att de kan vara blyga. Vi lär aldrig känna barnen utan är bara med dem under några timmar. Deras svar kan vara olika från dag till dag och vara påverkade från olika saker i sin omgivning. Därav kan vi aldrig utgå ifrån att barnen inte kan eller att de kan en sak utan vi får utgå ifrån resultatet vi får från barnen den dagen, men ändå vara medvetna om att de kan vara ett annat resultat om vi kommit dit en annan dag.

4.1.2 Intervju

Kvalitativ intervju ska vara målinriktad och ge forskaren en helhetsbild. Det krävs en grundlig planering av ämnet som ska undersökas för att det ska bli en bra intervju. Ämnet i en kvalitativ intervju är tydligt och informanten blir under tiden styrd mot ämnet. Under intervjun behöver forskaren inte följa frågeschemat utan svaren kan följas upp för att få fördjupade svar av informanten. Frågeschemat ska användas som minneslista så att forskaren får svar på alla frågorna. Under intervjuns gång är det inget fel om informanten i ett svar besvarar mer än en fråga samtidigt utan forskaren ska låta samtalet flyta på. Om forskaren avbryter informanten för att följa frågeschemat finns de risk för att informanten blir irriterad och lätt osäker vilket kan leda till att personen blir tystare (Repstad, 1999, s. 64- 65). Det kan finnas fler saker som forskaren bör tänka på inför en intervjusituation. De finns olika

störningsmoment som kan påverka informantens svar på frågorna. Det kan vara störande avbrott från barn, telefonen ringer eller buller utanför rummet. Informantens svar påverkas också beroende på om personen är intresserad av forskarens ämne eller inte (Dahlström, 1965, s. 45).

Vid en intervju kan de vara en fördel om det är två forskare som är delaktiga. Genom att dela upp forskarens uppgifter kan en ansvara för frågeschemat och en för att observera informanten och ställa följdfrågor utifrån svaren som lämnats. Även efter intervjun är det en fördel med att vara två forskar då de tillsammans kan diskutera och utvärdera informantens svar. Två forskare vid intervju gör att de får två olika uppfattningar och tolkningar. Nackdelen med att vara två forskare under en intervju kan vara att informanten kan känna sig i underläge (Repstad, 1999, s. 84- 85).

4.2 Urval

Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige. Förskolorna är slumpmässigt utvalda genom att vi letade upp stadens förskolor i telefonkatalogen. Vi valde ut två förskolor som fanns i utkanten av staden och två förskolor i de centrala delarna. Varav två av förskolorna är unikulturella och ligger i utkanten av staden och två är multikulturella och ligger i de centrala delarna av staden. Unikulturella menar vi är förskolor där majoriteten av barn har svenska som modersmål. Multikulturella menar vi är förskolor där majoriteten av barn har annat modersmål än svenska. Men etnicitetens betydelse är inget vi kommer att undersöka i vårt arbete utan vi inriktar oss mer på var förskolorna ligger och hur pedagogerna arbetar utifrån olika förutsättningar. Undersökningsgruppen är tre till fyraåringar och vi ville använda oss av ca sex stycken barn från varje förskola. Men eftersom det inte fanns sex stycken tre och fyraåringar på flera av förskolorna blev det färre barn som medverkade. I och med det gjordes det inte något urval bland barnen utan pedagogerna hjälpte oss att ta ut de barnen som passade in i vår åldersgrupp till undersökningen. Vi valde att använda tre och fyraåringar för att vi tyckte att det skulle vara intressant att se hur mycket de kan inom matematik och naturkunskap. Att vi valde denna ålder var för att vi själva kommer att arbeta med denna åldersgrupp och ville se hur långt barnen kommit i sin kunskapsutveckling när de är tre till fyra år. På varje förskola intervjuades en förskollärare för att få större förståelse för hur verksamheten är upplagd och vilka förutsättningar pedagogerna har. När vi skulle

intervjua en pedagog gjordes det inget urval utan där arbetade en förskollärare på varje avdelning så vi intervjuade den som arbetade på den avdelning där vi utförde våra observationer med barnen.

4.2.1 Förskolan Myran

Förskolan Myran är en unikulturell förskola som ligger i utkanten av staden. Den har fyra avdelningar som är åldersindelade. De är uppdelade på småbarn ett till treåringar och de större barnen fyra till femåringar. Avdelningen vi besökt är en småbarns avdelning med 15 barn. Personalen som arbetar där är en förskollärare och två barnskötare. Avdelningen är uppdelad i olika rum där det finns ett stort rum som är kombinerad matplats, spel och pysselrum. De andra rummen är ett mys och byggrum där barnen får utrymme att bygga med klossar och leka med dockor. I byggrummet finns även tillgång till madrasser och kuddar för mys och vila. Förskolan har en stor utegård med mycket grönområde. Barnen kan här utnyttja naturens resurser på alla sätt och vis. Barnen kan leka i buskarna och utforska naturens fenomen på ett nära håll eller klättra i lekställningen, åka rutschkana eller leka i någon av sandlådorna. Utanför förskolan är där stora grönområden och även skog som barnen har tillgång till att undersöka och utforska naturen närmare.

4.2.2 Pingvinens förskola

Pingvinens förskola är en unikulturell förskola som ligger i utkanten av staden. Pingvinens förskola har tre avdelningar. Avdelningarna är uppdelade på två småbarnsavdelningar där barnen är ett till tre år och den tredje avdelningen är för de större barnen fyra till femåringarna. Avdelningen vi har besökt är en småbarns avdelning med 17 barn. Det är en förskollärare och två barnskötare som arbetar med barnen. Avdelningen har ett matrum som är kombinerat pyssel, spel, dockvrå och läshörna. Det finns ett rum som är bygg och lekrum, ett rum som är kuddrum där de även har sin vila. Det sista rummet är ett sinnesrum där barnen får tillgång till att använda och utveckla sina sinnen. I rummet finns det olika sorters mönster som barnen kan känna på, där finns lampor med olika sorters motiv och färger. Rummets funktion är till för att låta barnen själva utforska sina sinnen och för att skapa en lugn harmoni hos barnen. Gården på förskolan har både grönområden och asfalt. På gården finns det även klätterställning, sandlådor, gungor, lekhus och rutschkana Utanför förskolan finns det stora resurser till grönområden och skog som barnen kan granska och se hur naturen ser ut.

4.2.3 Tigerns förskola

Tigerns förskola är en multikulturell förskola som ligger i centrum av staden. Förskolan ligger uppe på taket för ett flerfamiljshus. Tigerns förskola består av fyra avdelningar. Avdelningarna är uppdelade på ett till femåringar med cirka 20 barn på varje. Avdelningen vi har varit på har tre rum och där arbetar en förskollärare och två barnskötare. Rummen består av ett matrum kombinerat med pyssel och spel. Ett rum som ser ut som en hall där de har kombinerad lek och läshörna. Sista rummet är ett byggrum som de även har sin vila i. Gården som ligger runt förskolan är gjord av asfalt med ett fåtal träd planterade och en buske. Här finns även en sandlåda med klätterställning och gungor. I förskolans närområden är det stora trafikerade gator och höghusområden.

4.2.4 Förskolan Loppan

Förskolan Loppan är en multikulturell förskola som ligger i centrala delen av staden. Den är belägen i samma byggnad som en F-9 skola. F- 9 skola är från förskoleklass upp till årskurs nio. Förskolan har fyra avdelningar som är integrerade med barn från ett till fem år. Den avdelning som vi besökt har 18 barn och där arbetar en förskollärare och två barnskötare. Där finns ett matrum som även fungerar som pyssel och spelrum. Barnen har även tillgång till ett mindre dockrum och ett byggrum som de även har sin vila i. Förskolans utegård är inhägnad och ligger i utkanten av skolgården för skolbarnen. Där finns enstaka buskar på den asfalterade gården. Barnen har tillgång till sandlåda med gungor och en rutschkana. Närområdet runt förskolan är skolgården för skolbarnen och höghusområden.

4.3 Genomförande

Under våra observationer med barnen har vi varit två stycken observatörer. Vi har använt oss av fyra olika övningar, två inom matematik och taluppfattning och två inom naturkunskap och färgerna. En av oss har utfört alla matematikövningarna med barnen under tiden har den andra av oss observerat och fört anteckningar. Under naturkunskapsövningarna har vi bytt så den andra av oss har utfört övningarna med barnen medan den andra har observerat och fört anteckningar. Anledningen till att vi bytt observatör mellan matematiksövningarna och naturkunskapsövningarna var för att vi båda två skulle vara lika mycket delaktiga i observationerna. Anledningen till att en av oss gjort alla matematiksövningarna och den andra

av oss gjort alla naturkunskapsövningarna var för att resultatet skulle bli så rättvist som möjligt och övningarna skulle utföras på samma arbetssätt på alla förskolorna. Övningarna är utvalda för att se om barnen har börjat räkna, kan känna igen tal och om barnen har en uppfattning om vad det innebär. Inom naturkunskapen går övningarna ut på att se om barnen har en uppfattning om vad som är natur, vad som kommer ifrån naturen och vad som är skräp. Inspirationen till våra övningar har vi hämtat ifrån målen i läroplanen Lpfö98, där det står att strävan målen är att barn ska upptäcka matematik och kunna använda de i meningsfulla sammanhang. Varje barn ska ha grundläggande förståelse för begreppen tal, mätning och form. Barnen ska utveckla en förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp (Lärarförbundet, 2002 s. 31)

Den första matematikövningen i observationen är att räkna djur. Den går ut på att se hur långt barnen kan räkna och om de har taluppfattningen. Djuren ställs upp på rad, med tio djur från början. Varje barn kommer att få räkna dem en i taget. Om vi märker att de går bra för barnen kommer vi att fylla på djuren för att utmana dem och se hur långt de kan räkna. Anledning till att vi använder oss av att räkna med djur är för att barnen känner igen dem och att de finns bland leksakerna på deras egen avdelning.

Vår andra matematikövning är tärningsmodellen. Den går ut på att vi vill testa barnen om de har taluppfattningen och känner igen mönstret ifrån tärningen och kan koppla det till siffror. Vi vill undersöka om barnen kan se ett samband och en koppling mellan tärningens mönster och de verkliga talen med djuren. Barnen får först spela med tärningen och säga vilken siffra prickarna visar. Kan de inte se vilken siffra prickarna visar får de räkna prickarna för att komma fram till sitt svar. Alla barnen får prova. Efter det går vi över till att gömma olika antal djur under en filt som symboliserar mönstret från tärningen. Vi lyfter filten och visar mönstret under några sekunder och gömmer djuren igen. Barnen får titta och memorera hur många djur där är och sedan säga var och en hur många de tror. Efter det räknar vi djuren tillsammans för att alla ska få fram rätt svar och kunna koppla ihop sambandet mellan tärningens mönster och djurens antal. Att vi använde oss av att gömma djuren under en filt är för att barnen inte ska kunna räkna medan vi ställer upp djuren. Tanken med övningen är att barnen ska få se mönster av djuren under några sekunder och kunna koppla det till tärningens mönster och där med snabbt känna igen talet. När vi ska göra övningarna med tärningen kommer vi att låna en tärning från avdelningen för att kunna se vilken typ av tärning som

barnen är vana vid att spela med. Om de har en tärning med prickar från ett till sex eller från ett till tre kan spela roll för att se vilka siffror barnen känner igen efter mönstret.

Vår första övning med naturkunskap är att kunna skilja på natursaker och skräp. I övningen vill vi få fram om barnen har någon kunskap om vad som är farligt för naturen och vad som växer i den. Övningen går även ut på om barnen kan se sin egen betydelse för naturens kretslopp. Vi kommer att göra övningen genom att vara ute på gården och hänga upp olika saker i en buske. Vi har med morot, äpple, blad och kotte som kommer ifrån naturen, skärp har vi i form av läskburk, batteri, godispapper och tandborste. Barnen ska få berätta vad de kan om de olika sakerna. Om barnen vet vad sakerna är och var dem kommer ifrån. Vi kommer fråga dem om vad som kan slängas i naturen och vad som ska slängas i papperskorgen. Under tiden som vi gör övningen kommer vi utifrån barnens svar att ställa följd frågor för att få fram vad barnen kan.

Sista övningen är med färgerna. Vi har ett papper med olika färger där barnen får först säga var och en vad färgerna heter. Färgerna är röd, gul, grön, orange, grå, svart och brun. Sedan ska barnen få själva gå och hämta saker från deras förskolegård som har de olika färgerna. De ska enbart vara saker som kommer ifrån naturen. Vi ville med denna övning få fram om barnen kan de olika färgerna och om de kan koppla det till verkligheten med naturen.

Intervjuerna utförde vi med den förskollärare som arbetade på den avdelning som vi besökte. För att varje pedagog skulle känna sig trygg fick dem själva välja var intervjun skulle utföras. Vi var två som intervjuade men en av oss ställde frågorna medan den andra antecknade informantens svar och hjälpte till att ställa följdfrågor.

På Tigerns förskola var pedagogen som vi bokat tid med sjukskriven och de andra pedagogerna på förskolan hade inte blivit informerade om att vi skulle komma dit och göra en undersökning till vårt examensarbete. Det ledde till att pedagogerna blev uppstressade när vi kom och intervjun med pedagogen tyckte vi blev påverkad av detta vilket vi beskriver närmare i resultatet av intervjuerna. Resultatet av observationerna med barnen upplevde vi inte blev påverkade av stressen som uppstod under vårt besök på förskolan.

4.4 Analysbeskrivning

Under observationerna och intervjuerna har vi fört anteckningar som vi sammanställt efter varje förskolebesök. Vi gjorde sammanställningarna direkt efter besöken för att inte gå miste

om viktiga detaljer. När vi gjorde sammanställningarna av observationerna gjorde vi det övning för övning för att kunna få med barnens svar. Resultatet av övningarna med barnen hjälper till att bilda en uppfattning om vilken betydelse pedagogernas arbetssätt har.

Resultatet av vår undersökning har vi bearbetat och sammanställt i resultat och analys delen. Eftersom vi ville undersöka om det fanns skillnader mellan förskolorna har vi redovisat varje förskola för sig, för att sedan göra en analys med likheter och skillnader mellan dem. I resultat och analys delen har vi gjort kopplingar till tidigare forskning och annan relevant litteratur för att kunna göra en slutsatts utifrån vårt syfte och frågeställningar.

4.5 Forskningsetiska övervägande

Det finns en utgångspunkt för forskningsetiska övervägande som är att ingen människa ska utsättas för någon form av kränkning, psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller olämplig insyn i t ex sina livsförhållanden. Inför en vetenskaplig undersökning måste forskaren tänka på att resultatet av undersökningen inte får negativa konsekvenser för de individer som medverkat i undersökningen. Det finns fyra huvudkrav som forskaren borde tänka på när den gör en undersökning där människor är inblandade. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konifidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa fyra krav har regler som sedan ska följas upp (Vetenskapsrådet, 2002, s. 5-6).

Inför vårt besök på förskolorna hade vi avtalat tid med pedagogerna via telefon. Vid första kontakten informerade vi om att vi ville göra en undersökning med både barn och pedagoger till vårt examensarbete. Vi förklarade för dem att detaljerna till vår undersökning inte kunde avslöjas i förväg utan vi ville att både barn och pedagoger skulle vara oförberedda för att det skulle bli ett rättvist resultat. Vi informerade även pedagogerna att deltagandet var frivilligt och att de hade rätt till att avbryta deras medverkan.

Samtyckeskravet säger att uppgiftslämnarens och undersökningsdeltagarens samtycke ska medges till forskaren (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9). Pedagogernas samtycke till vår undersökning fick vi när vi tog kontakt med dem första gången. Pedagogerna och barnens föräldrar godkände att vi fick lov att komma ut till dem och göra vår undersökning, samt att vi fick använda oss av barnen till vår undersökning för examensarbetet.

I Konfidentialitetskravet står det att alla undersökningsdeltagare som medverkat ska få konfidentialitet genom att deras integritet blir skyddad. Det ska inte kunna gå att identifiera undersökningsdeltagarna utifrån detaljer i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Med utgångspunkt från detta har vi under hela arbetat fingerat barnens, pedagogernas och förskolornas namn för att skydda deras integritet. Vilket innebär att vi hittat på fantasinamn till barnen, pedagogerna och förskolorna.

Nyttjandekravet innebär att undersökningsmaterialet endast får användas till den uttalande forskningen och inte överlåtas eller lånas ut till andra icke-vetenskapliga syften. En rekommendation är att låta undersökningsdeltagarna få läsa undersökningen innan den publiceras om dem är intresserade (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14-15). En av de fyra förskolorna är intresserade av att läsa examensarbetet innan publicering.

4.6 Vem har gjort vad

Genom hela vårt arbete har vi samarbetat och genomfört alla moment tillsammans. När vi varit ute på förskolorna har vi delat upp övningarna med att Anneli har utfört matematik övningarna på alla förskolorna medan Angelica då har observerat och fört anteckningar. Angelica har utfört naturkunskapsövningarna på alla förskolorna medan Anneli då har observerat och fört anteckningar. Intervjuerna har vi delat upp med att en har intervjuat medan den andre fört anteckningar. Anneli har ställt intervjufrågorna till två av pedagogerna och Angelica har ställt frågorna till de andra två pedagogerna. Efter besöken på förskolorna har vi båda två tillsammans sammanställt resultatet och haft stor nytta av att vara två då vi har kunnat diskutera många idéer och tankar med varandra vilket vi även haft nytta av genom hela arbetet.

5 Resultat

5.1 Undersökningen av vårt problemområde

I detta avsnitt redogör vi för resultatet av våra observationer på de fyra förskolorna. Resultatet är upplagt varje förskola för sig för att senare kunna göra en jämförelse med likheter och skillnader mellan dem fyra förskolorna i analysen. I varje förskolas resultatdel av observationerna med barnen är övningarna upplagade var för sig med barnens svar och kommentarer i. Det gör vi för att senare kunna koppla ihop med tidigare forskning och annan relevant litteratur som ska hjälpa till att bilda en uppfattning i analysen.

5.1.1 Förskolan Myran

För att komma till den avdelningen som vi skulle besöka var vi tvungna att gå in på deras utegård. Den var inbjudande till lek med stora grönområden både innanför och utanför grindarna. När vi kom in på avdelningen möttes vi av föräldrar som lämnade sina barn. Vi tittade oss omkring på avdelningen och såg att väggarna var klädda i barnen konstverk. Utifrån de vi såg på väggarna kunde vi se att pedagogerna arbetar med barnens nyfikenhet och utforskande. De hade t ex dokumenterat genom att ta bilder på barnen i olika sammanhang där barnen fick utforska en ihålig stubbe, bygga en koja av pinnar och experimentera med vattenförsök. Alla bilderna hade de gjort kollage av och hängt upp i hallen för att alla skulle kunna titta på dem.

På avdelningen hade pedagogen Monika samling med barnen när vi kom in. Hon ropade upp alla barnens namn och pratade om vad de gjort i helgen. Efter hade hon en övning i samlingen som gick ut på att barnen skulle lära sig färgerna och hitta par. Hon la ut hjärtformade brickor med olika färger, på golvet. Barnen fick sen en och en komma fram och ta två hjärtan med samma färg och säga vilken färg de tagit. Redan här fick vi se att pedagogerna övar barnen i att lära sig färgerna och matematik med att lära sig bilda par vilket även våra övningar skulle gå ut på. Efter samlingen hjälpte pedagogerna oss att ta ut barnen som var tre år på avdelningen vilket var fem stycken. Vi började med att vara inne och göra de matematiska övningarna. Under alla övningarna med barnen på Myrans förskola var det en pedagog med i bakgrunden.

Först fick barnen räkna djur. Vi började med att ställa upp tio djur på rad. Barnen fick en och en räkna hur många där var. Pelle började, han räknade till sju utan problem sedan hoppade han runt bland siffrorna. Han pekräknade så alla djuren fick en siffra även om det inte var i rätt följd på slutet. Lisa var nästa på tur, hon räknade på bra i rätt följd men pekräknade snabbare än vad hon sa siffrorna vilket gjorde att hon slutade på åtta på det tionde djuret. Max räknade i snabb och rätt följd ända upp till tio. Maria räknade rätt i snabb följd utan att pekräkna och slutade på siffran sju. En av pojkarna ville inte delta i denna övning. För att se om barnen kunde räkna längre än tio fyllde vi på med fem djur till så att de blev 15 djur. Sedan fick samma barn räkna igen. Max klarade att räkna upp till tolv sen bytte han ut någon siffra men slutade ändå på 15.

Vi fortsatte med övningen tärningsmodellen. Vi började med att spela med en tärning. Vi fick låna en ett till sex tärning från förskolan. Barnen fick slå några gånger med den och säga hur många prickar tärningens mönster visade. Efter det gick vi över till att gömma djur under en filt där vi ställde upp djuren efter mönstret på tärningen. Vi började med fem djur under filten. Vi lyfte filten några sekunder och barnen fick titta sedan lade vi över filten igen. Barnen fick var och en säga hur många djur de trodde att det var. Max, Lisa och Pelle klarade att se att det var fem stycken djur, de andra höll med. Vi prövade även med andra tal som tre och fyra under filten. Det klarade alla barnen. Men när vi satte upp sex stycken djur var det ingen av barnen som kände igen mönstret. De var tvungna att pekräkna för att ta reda på hur många där var. De flesta barnen i gruppen klarar tärningsmodellen upp till fem sedan blev det svårare. Vi förflyttade oss ut med barnen till deras utegård där vi redan hade förberett med att hänga upp olika saker från naturen och skräp i en buske. Vi skulle göra den första naturövning som handlade om att veta vad som inte ska slängas i naturen och vad som växer där. Barnen blev nyfikna direkt på vad det var som fanns i busken och samlades snabbt runt den för att få en närmare titt på vad det var vi skulle göra. Vi började med att ställa frågor till barnen om dem visste vad de olika sakerna var för något. De saker som barnen inte visste fick vi berätta för dem. För att få barnen att tänka efter vad det var för saker frågade vi om någon av sakerna i busken var ätbara. Barnen visste att de kunde äta moroten och äpplet men blev osäkra på chokladpappret och läskburken, eftersom chokladen och läsken går att äta och dricka men inte pappret och burken, blev det missvisande för barnen vad de skulle svara. Sedan frågade vi barnen om de tycker att de kunde slänga de olika sakerna i naturen och vad som hände om de gjorde det. Maria visste att batterier inte får lov att slängas i naturen men visste inte riktigt varför. Max visste att kotten kom från ett tallkotteträd och alla i gruppen visste att det går att

slänger ett äpple i naturen och Pelle hade en egen teori om hur äpplet försvinner från marken. ”Först så kommer regnet och spolar bort äpplet, sen blir äpplet en mask”, säger Pelle. Nästa fråga var vad natur är. Torsten och Lisa visste att det var vädret, bär, morötter.

Vår sista övning var att kunna se och hitta olika färger i naturen. Vi hade förberett ett papper med olika färger på som vi frågade barnen om dem kunde. Alla barnen kunde färger från vårt papper. Efter att barnen sagt vad färgerna hette fick dem i uppgift att gå runt på sin förskolegård och samla natursaker som de kunde para ihop med samma färger som fanns på pappret. Den övningen klarade barnen bra. Torsten och Max hittade en mask som de ville lägga på den bruna färgen. Pelle hittade olika blad som var gula, bruna och gröna. Lisa hittade bär som var röda och Maria kom med en brun pinne.

Sammanfattning och analys

Sammanfattningsvis tolkar vi att förskolan Myran arbetar aktivt med barnens nyfikenhet och utforskande. Vi såg detta genom att titta på deras väggar av konstverk från barnen och dokumentation av vad barnen gjort när de utforskat en ihålig stubbe, när de gjort vattenförsök och andra experiment. De fem barnen vi hade med i övningarna hade antingen fyllt tre år eller skulle fylla tre samma år. När vi räknade de tio djuren med barnen klarade Max att räkna ända upp till tio med hjälp av att pekräkna. De andra barnen slutade på antingen sju eller åtta. När Max sedan skulle räkna till 15 djur kom han till tolv.

Tärningsmodellen med en ett till sex tärning gjorde att barnen kunde se fyra djur och koppla ihop det till tärningens mönster. Max och Lisa klarade att se fem djur under filten enligt tärningens mönster och ingen av barnen klarade av att se sex djur enligt prickarna utan de fick pekräkna i slutet. När vi gjorde natur och skräp övningen visste alla barnen vilka saker som var skräp och vad som kom ifrån naturen men det var ingen som visste varför de inte fick slänga batteri i naturen. Barnen kunde mycket om naturen och kände igen våra saker när vi pratade om vad som kom ifrån naturen. Vi tolkar att deras igenkännande kan vara utifrån att både barnen och pedagogerna har sin stora utegård och närhet till naturområden. Vilket ger dem bra förutsättningar att utforska på egen hand. Genom att barn får utforska på egen hand bildar de egna uppfattningar vilket även Rousseau ansåg (Stensmo, 1994, s. 117- 120). Pelles teori om hur äpplet försvinner från marken var en intressant teori tyckte vi. Det är intressant att höra hur barn tänker på hur de fungerar i naturen då det visar att deras tanke process om naturens kretslopp har kommit igång. Att alla barnen kunde färgerna på vårt papper kopplade

vi ihop med att Monikas färgövning med de färgade hjärtana i samlingen, att det lärt barnen alla färgernas namn.

5.1.2 Pingvinens förskola

För att komma in på avdelningen som vi skulle besöka var vi tvungna till att gå igenom deras utegård först. Där möttes vi av grönområden både innanför grindarna och utanför. När vi kom in på avdelningen var barnen och en pedagog i full gång med muffinsbakning. Inne på avdelningen hade de tända ljus och avslappnings musik i bakgrunden. På väggarna kunde vi se vad barnen arbetat med och pedagogiskt material i barnens höjd. Där fanns resultat av ett experiment som treåringarna gjort med pedagogen om vad som kan flyta eller sjunka. De hade ritat upp deras balja med vatten och klistrat på de verkliga materialen på kollaget som visade om materialet kunde flyta eller sjunka. T ex en sked låg på botten och en flörtkula låg flytande på vattenytan. De hade även ett tittskåp med naturmaterial som visade antal ett till tio genom en kotte, två kastanjer, tre pinnar och fyra stenar osv.

En pedagog hjälpte oss att ta ut de barn som var tre år vilket var sex stycken på denna avdelning, hon var även med i bakgrunden under tiden vi gjorde övningarna med barnen. Vi började med att gå ut och göra våra naturövningar. Vi hade förberett med att hänga upp skräp och saker från naturen i en buske på gården. Vi började övningen med att fråga barnen vad natur är. De kom olika svar från barnen. Håkan sa att de var en djungel med många träd. Adam svarar att han har varit i alla naturer och i regnskogen finns de ormar. Sedan gick vi över till materialet i busken. Vi frågade om barnen visste vad de olika sakerna hette. Det klarade de av bra. Vi pratade om vilket som var skräp och vad som kommer ifrån naturen. Vi frågade barnen om det fanns något på busken som de kunde äta. Då svarade barnen äpplet, moroten och chokladen. Sofia sa att det går att dricka läsken. Vi pratade om vad som var skräp i busken och var det ska slängas. Christoffer visste att läskburken skulle slängas i en särskild behållare på Ica. Alma visste att äpplet kunde slängas i naturen för det blev ruttet på gräset. När vi frågade barnen var de ville slänga batteriet svarade Åsa i en batterisoptunna. På slutet pratade vi om moroten och var den kommer ifrån. Adam trodde att moroten växer på ett träd. De andra barnen höll med honom. Men efter en stund när Håkan har fått tänka säger han ”nä den växer i jorden och kaninerna äter den”. Då höll de andra barnen med och kände igen att moroten växer i jorden och inte från träden. Alla barnen visst vad som var skräp och vad som växte i naturen.

Vi gick vidare med färgövningen ute på deras gård. Där fick alla barnen säga vilka de olika färgerna på pappret var. Håkan och Adam kunde vad alla färgerna hette. Åsa, Sofia och Alma kunde nästan alla färgerna men hade svårt med färgerna grå och orange. Christoffer kunde alla färgerna utom orange. Efter att barnen sagt vilka de olika färgerna på pappret var fick de gå runt på deras gård och leta upp saker som de kunde koppla ihop med färgerna på pappret. Åsa och Christoffer hämtade några gröna blad och bruna pinnar. Håkan och Adam hittade några röda bär och en grå sten. Sofia och Alma hittade ett snigel skal som var gult med bruna ränder.

Matematikövningarna hade vi inne i ett mindre rum. Vi började med att ställa upp tio djur på en rad. Varje barn fick räkna dem en och en. Adam pekräknade alla djuren i snabb följd ända upp till tio. Sofia räknade i rätt följd men hoppade över några djur när hon pekräknade vilket gjorde att hon slutade på sju. Håkan räknade alla i rätt följd utan att pekräkna. Alma räknade i rätt följd med hjälp av pekräkning men missade ett djur och kom därför till nio. Dem andra två barnen ville inte vara med och räkna. Efter hand ställde vi upp fem djur till och barnen fick pröva att räkna till 15. Adam räknade till tio sedan sa han att han inte kunde mer utan att försöka räkna vidare. Sofia räknade upp till tio efter det hoppade hon över vissa nummer och kom till tolv. Håkan räknade rätt upp till 14 men efter det blandade han siffrorna och landade på 16.

Tärningsmodellen var nästa övning. Vi lånade en ett till sex tärning. Alla barnen fick slå några gånger var och de klarade bra av att säga vilken siffra prickarnas mönster visade. Vi placerade filten över fem djur och lät barnen få titta några sekunder. Adam, Sofia och Alma sa att där var fem nästan i kör. Åsa och Christoffer var lite osäkra men höll med vad de andra sa. Vi gick vidare med tre och fyra djur under filten som alla barnen klarade bra. Håkan klarade även att se mönstret med sex djur, de andra barnen sa fem eller sju. Övervägande av alla barnen klarade att se mönstret upp till fem.

Sammanfattning och analys

På Pingvinens förskola hade de pedagogiskt material i barnens höjd och där fanns även experiment som barnen och pedagogerna hade gjort tillsammans som var uppsatta på väggarna. De sex barnen som var med i vår undersökning var tre år. Naturkunskapsövningen visade att alla barnen hade kännedom om vad natur var för något och var medvetna om var skräpet skulle slängas någonstans, i de olika behållarna. Att Christoffer visste om att

läskburken skulle lämnas på Ica var intressant och ett tecken på att han har varit med och pantat burkar. Hans upplevelse från en vardaglig händelse gjorde att han kopplade ihop det nu med läskburken. Att barnen kunde mycket om naturen tolkar vi är för att barnen har bra förutsättningar med deras närhet till naturen i förskolans närområde där de kan utforska aktivt. Det underlättar för barnens inlärning då de genom upprepade gånger kan aktivt undersöka naturen i deras närhet vilket även Piaget ansåg var ett bra inlärnings moment (Jerlang, 2003, s. 238-239).

Håkan kunde räkna de tio djuren utan att pekräkna men Adam fick pekräkna för att komma till tio. De andra barnen slutade på sju eller nio. Håkan kunde sedan vid 15 djur räkna till 14 utan problem och Lisa kunde räkna till tolv men efter det blev det svårare. Till tärningsmodellen fick vi hjälp av en ett till sex tärning och alla barnen klarade att se upp till fem djur under filten men Håkan klarade även se att det var sex djur under filten. Med hjälp av Piagets teori tolkar vi att barnen lär sig tärningens mönster genom att deras minne tränas och de memorerar talen utifrån tärningens mönster genom att de får spela med den regelbundet (Jerlang, 2003, s. 238- 239).

5.1.3 Tigerns förskola

För att komma till Tigerns förskola var vi tvungna till att ta hissen upp från gatan genom ett flerfamiljshus upp på taket. Uppe på taket fanns det en gård med fler höghus runt omkring. Vi gick in på förskolans utegård som bestod mestadels av asfalt. När vi kom in på den avdelningen som vi skulle besöka var det en liten hall där dörren var stängd in till avdelningen. När vi kom in på den avdelning vi skulle besöka satt barnen och lekte på golvet och tittade upp på oss och undrade vem vi var. På väggarna kunde vi se några teckningar som barnen ritat men mest fanns det vita tomma väggar. Den dagen vi besökte förskolan var där bara tre barn närvarade mellan tre och fyra år som vi utförde vår undersökning med, två flickor som var tre år och en pojke som var fyra år. När vi gjorde våra övningar här var det ingen pedagog som var med i bakgrunden.

Tillsammans med barnen satte vi oss i matrummet och började med att räkna tio djur. Sara kunde pekräkna i rätt följd upp till fem sedan blandade hon ihop siffrorna. David kunde pekräkna i rätt följd men hoppade över siffran sju så han slutade på nio. Tina kunde räkna bra i rätt följd med hjälp av pekräkning upp till åtta sedan hitta hon på siffror. Vi fyllde på med djuren så att de blev 15. David hoppade över sju igen när han räknade och efter tio blandade

han siffrorna så han slutade på 16. Sara räknar igen fast denna gången blandar hon siffrorna från början, två, nio, sex, tre osv. Tina räknar i rätt följd fram till åtta sedan blandar hon och slutar på ett.

Till tärningsmodellen fick vi låna en tärning från förskolan som hade en ett till tre tärning. Barnen spelade med tärningen och fick säga siffrorna. Vissa av barnen kunde det inte så då fick de med hjälp av pekräkning komma fram till hur många prickar tärningens mönster visade. Vi lade filten över fyra djur och lyfte upp den i några sekunder för att senare lägga över den igen. David kunde se att där var fyra djur när vi lyfte filten. Flickorna höll med om vad David sa. Vi visade fem djur under filten och Tina och Sara sa sju och David sa fyra. När vi sedan tog lägre tal och visade tre kunde alla barnen se vilket mönster de skulle vara.

Naturkunskapsövningarna gjorde vi ute på förskolans gård. I en buske hade vi förberett med vårt material. Vi samlade barnen runt busken och frågade de om dem visste vad det var för saker som hängde i busken. David visste vad alla saker hette men både Tina och Sara kunde endast vad morot, blad och äpple var för något. Vi frågade barnen vilka av sakerna som går att äta. Sara pekade på äpplet och tittade på oss för att få en bekräftelse från oss, om det var rätt eller fel. I och med att vi inte skulle avslöja för henne eller de andra barnen om det var rätt eller fel fick vi fortsätta fråga Sara om det fanns fler saker som hon kunde äta. Hon fortsatte att peka på tandborsten och tittade ytterliggare på oss för att få en bekräftelse. Detta fortskred fram tills att hon hade pekat på alla sakerna som hängde i busken. Både David och Tina visste att de kunde äta äpple, moroten, chokladen och dricka läsken ur burken.

Nästa fråga till barnen var vad natur är. Sara pekade på allt och sa att hos häxan växer det buskar och stor fisk. Tina svarade att hon inte visste och David pratade om djungeln och en groda i djuraffären. Vi fortsatte att fråga David om han inte hade sett en groda i en sjö eller i skogen. Han satt och funderade en stund och svarade sen eftertänksamt nej. Vi fortsatte att fråga vilka saker som får slängas i naturen. David sa att moroten inte får slängas i naturen för då skulle tigern äta upp den. Vår följdfråga till honom var då om det är farligt för tigern att äta moroten. Ja! Svarade David. Han fortsatte att spinna på sin tanke om tigrarna och att de skulle dö om de åt bladet, så det fick inte slängas i naturen enligt honom. Kotten som hängde i busken fick slängas i naturen för den skulle ekorren äta. Burken skulle läggas i en papperskorg och batteriet fick slängas i naturen. Då frågade vi vidare David vad som händer när batteriet slängs i skogen. Han svarade att då tänds träden. Tina svarade att godispappret skulle slängas i papperskorgen och att äpplet inte skulle slängas i naturen för då skulle björnen

äta upp det och det var inte bra. Sara svarade endast på vad tandborsten var. Hennes svar var att tandborsten var långben.

Vi gick vidare med färgövningen. David visste alla färgernas namn, Tina tvekade ibland men kunde de flesta färgerna och Sara hade svårigheter men kunde röd, gul och grön. Barnen fick sedan gå runt på deras förskolegård och leta upp saker från naturen i de olika färgerna. David och Tina hämtade pinnar och blad i olika färger som stämde med färgpappret och Sara hämtade en röd spade och några gröna blad.

Sammanfattning och analys

På Tigerns förskola inne på den avdelning vi skulle besöka var det en rörig miljö med stela och kala väggar. Vi fick använda oss av tre barn i åldrarna tre och fyra till vår undersökning. När barnen skulle räkna upp till tio djur var det ingen av dem som klarade det. De kom till fem, nio och åtta stycken djur. När vi sedan ställde upp 15 djur och skulle räkna kom David till 16 men hoppade över sju igen och efter tio blandade han siffrorna. Att han hoppade över siffran sju hela tiden funderade vi på om det kanske kan vara för att det är en svår siffra att säga eftersom den har ett sje-ljud i uttalet. I tärningsmodellen använde vi oss av en ett till tre tärning som vi fick låna av förskolan och det var endast David som klarade att se upp till fyra djur under filten enligt tärningens mönster. Sara och Tina kunde se upp till tre djur under filten. Anledningen till att de hade svårt att känna igen de högre talens mönster tolkar vi är för att de är vana vid att spela med en tärning med mönsterna ett till tre. Enligt Ahlberg (2000, s. 100) krävs det variation i barnens antalsräkning. Det finns en risk att barnens lärande begränsas till ett bestämt antal om de alltid räknar samma antal föremål, t ex i detta fall alltid spelar med en tärning från ett till tre.

När vi skulle göra övningen med natur och skräp visste David lite om vad natur var för något. Sara pekade på alla saker och Tina visste inte. Med tanke på att deras utegård inte har de bästa förutsättningarna för att erbjuda utforskande miljöer i naturen tolkar vi att deras okunskap kan ligga till grund för det. För att barn ska kunna tillägna sig kunskap om naturen borde det ske genom konkreta föremål som barnen kan utforska med hjälp av sina sinnen (Stensmo, 1994, s. 117- 120). När vi ställde frågan till barnen om vad som kunde slängas i naturen visste alla att chokladpappret och burken skulle slängas i papperskorgen och att kotten kunde slängas i naturen för då skulle ekorren äta upp den. Både David och Tina visste vad som kunde ätas av de olika sakerna medan Sara pekar än en gång på alla sakerna. Davids svar på vad som händer

om han slängde ett batteri i skogen var att då tänds träden. Vi tolkar att hans tankesätt var då att de flesta saker som kräver ett batteri i lyser och därför svarade han att även träden skulle göra det. Sara svarade att tandborsten var långben när vi frågade henne vad den var. Vår tanke är att hon har en barntandborste hemma som det är långben på och därför gör denna koppling. I färgövningen kunde Sara färgerna röd, gul och grön, David kunde alla och Tina tvekade men kunde de flesta av färgerna.

5.1.4 Förskolan Loppan

När vi skulle besöka förskolan Loppan var vi tvungna att gå över en skolgård. Innanför förskolans grindar mötes vi av en liten och stel utegård där några av barnen cyklade runt på de asfalterade gångarna. När vi kom in på förskolan var barnen i fullgång med att klä på sig för att gå ut och leka på gården. Vårt första intryck av avdelningen var stressigt med springande barn och föräldrar som lämnade barnen. Inne på avdelningens väggar fanns det bilder på barnen från när de hade varit på en lekplats i närområdet. Vi kunde även se att de arbetat med Nalle temat. Det är ett tema om barnens kramdjur och nallar som ger barnen trygghet och utvecklar deras empatikänsla för sig själv och andra. De fanns nallar överallt på avdelningen, både bilder och kramdjur tillsammans med barnen. När vi kom in i byggrummet satt treåringarna klara för att vara med på våra övningar, vilket var fem stycken barn. Vi utförde övningarna ensamma med barnen utan någon pedagog i bakgrunden.

Barnen plockade fram en låda med djur som vi kunde använda till våra övningar. Vi ställde upp tio djur på en rad och barnen började räkna dem en och en. Anna började pekräkna men hon räknade för snabbt och slutade på sex. Karl pekräknade med blandade siffror ett, två, ett, två till han kom till sista djuret och slutade på två. Alfred pekräknade i rätt följd upp till fyra sedan tittade han på oss och frågade ”vad kommer sen?”. Karin pekräknade i rätt följd upp till åtta och slutade på siffran sex på sista djuret. Maja pekräknade men gav en siffra till vartannat djur vilket blev att hon slutade på siffran fem. I och med att det inte var något av barnen som räknade djuren rätt upp till tio valde vi att inte fortsätta med att ställa upp 15 djur.

Vi gick över till tärningsmodellen. På avdelningen fick vi låna en ett till tre tärning som barnen fick börja att slå med. Vi la filten över djuren och ställde upp fyra djur enligt tärningens mönster och drog bort filten i några sekunder för att sedan lägga tillbaka den igen. Anna, Karl och Maja gissade på fem, Karin sa fyra och Alfred sa tre. Vi testade med två djur

under filten och alla kunde se att det var två djur som var där. När vi sedan testade med fem och sex djur var det inga av barnen som klarade det utan vi fick hjälpa dem att räkna djuren. Naturkunskapsövningarna gjorde vi ute på förskolans gård. Vi hade hängt upp vårt material i en buske som barnen nyfiket började att titta på och dra i. Vi började övningen med att fråga barnen vad de tycker att natur är. Karin svarade att natur är hemma på min gård (flerfamiljs hus gården). Vi frågade vidare vad det var för natur på hennes gård. Karin berättade att där fanns sandlåda, gungor och att hon brukar cykla där. Karl tyckte att natur är gräset och träden och bladen. Anna och Maja visste inte, Alfred svarade ”här på dagis”. Vi pratade om vad som kan ätas av sakerna på busken och vad som kommer ifrån naturen. Karin ville äta moroten och äpplet. Hon tyckte att bladet kom ifrån naturen men äpplet och moroten köptes i affären. Karl höll inte med utan berättade att hans farmor har äpple i sin trädgård. Anna och Alfred visste att bladet kom från naturen men var osäkra på var äpplet och moroten kom ifrån, men att de gick att äta. Maja ville inte svara. När vi pratade om batteriet och tandborsten var det ingen av barnen som visste var de skulle slängas. Men läskburken ville de slänga i papperskorgen. Vi gick vidare med nästa naturkunskapsövning som var färgövningen. Vi pratade först om vad färgerna hette som vi hade på vårt färgpapper. Alla barnen kunde röd, gul och grön. Karin och Karl kunde även grå, brun och svart. Färgen de hade svårast för var orange. Barnen fick sedan gå runt på deras förskolegård och leta efter naturföremål som passade ihop med färgerna på vårt färgpapper. Barnen hjälptes åt att samla sakerna. Alfred och Anna hittade en röd spade och gröna blad. Maja, Karin och Karl hittade en brun pinne och ett gult papper som låg på marken.

Sammanfattning och analys

På förskolan Loppan var det en stressig miljö och där fanns bilder på barnen och ett tema de hade haft. Vi använde oss av fem barn som var tre år i vår undersökning. I den första matematik övningen med tio djur var det ingen som kom till tio. Deras resultat var sex, två, fyra och fem. Alla barnen räknade med hjälp av pekräkning. Vi använde oss av en ett till tre tärning som förskolan hade lånat oss till vår tärningsmodell. När det var fyra stycken djur under filten så visste Karin hur många det var. De andra barnen kunde upp till tre djur enligt tärningens mönster. Barnens kunskaper om tärningens mönster tolkar vi är utifrån att de är vana vid att spela med en ett till tre tärning. Vilket vi tidigare nämnt krävs det en variation i barns antalsräkning för att deras lärande inte ska begränsas till ett visst antal (Ahlberg, 2000,

s. 100). Anledningen till att de flesta barnen inte känner igen mönsterna högre än talet tre från tärningens prickar kan vara för att de inte är vana vid att spela med en tärning som har högre antal prickar.

Barnen visste att de kunde slänga burken i en papperskorg men batteriet och tandborsten var det ingen som visste vart de skulle slänga dem. En del av barnen ville äta moroten och äpplet som hängde i busken. Karin tyckte att moroten och äpplet inte kom ifrån naturen utan att de köptes i affären. Karin hade ju rätt men har ännu inte uppfattat att de växer i naturen innan de sedan säljs i affären. Hon gör en koppling till där hon varit i affären och sätt att moroten och äpplet går att köpa där. Karl tyckte däremot att äpplet växer på träden för hans farmor har äppleträd i sin trädgård. Karl hade tidigare erfarenhet och har därmed lärt sig var äpplet kommer ifrån och kopplade ihop de nu med vårt äpple i busken.

Vi tolkar att anledningen till barnens okunskap om naturen kan vara för att deras utegård och närmiljö saknar utforskande naturmiljöer vilket gör att barnen och pedagogerna inte har de bästa förutsättningarna. De upplevelser barn tidigare haft i naturen har stor betydelse för hur de senare uppfattar naturen (Madsen, 1999, s. 18). Eftersom dessa barn inte haft tillgång till att utforska i naturen regelbundet kan det vara att de saknar upplevelser och uppfattningar om naturen. För att barn ska kunna få en uppfattning om naturen krävs det att de har tillgång till att aktiv kunna undersöka med hjälp av sina sinnen (Stensmo, 1994, s. 117- 120). I färgövningen kunde Karin och Karl alla färgerna men hade svårast för färgen orange medan de andra barnen hade en del svårigheter med även grå, brun och svart.

5.2 Intervju

I detta avsnitt redogör vi för resultatet av intervjuerna med pedagogerna på förskolorna. Vi har gjort en sammanställning av pedagogernas svar som vi har delat in i varje förskola för sig. Vi har utgått ifrån våra intervjufrågor och analyserat pedagogernas svar genom att göra kopplingar till tidigare forskning och annan relevant litteratur. Frågorna som vi använde oss av i intervjuerna bifogas i bilagan.

5.2.1 Förskolan Myran

På förskolan Myran intervjuade vi Monika 32 år. Hon är utbildad förskollärare sedan sex år tillbaka och har arbetat på förskolan Myran sedan våren 2006. Intervjun utförde vi på förskolans utegård där barnen lekte i bakgrunden vilket blev en störande miljö. Intervjun med

Monika upplevde vi som lättflytande. Frågorna och svaren flöt på bra fast att vi utförde intervjun utomhus där det uppkom störmoment från barnen. Den dagen vi besökte förskolan var en pedagog sjuk vilket gjorde att under vår intervju fanns barnen i bakgrunden eftersom det inte gick att lämna 15 barn ensam med en pedagog. Monika var relativt ny på förskolan Myran men hade tidigare erfarenhet från liknande förskolor. Att hon var ny på Myran märktes av i hennes svar i intervjun då vissa av svaren blev korta och Monika hade inte kommit in i de andra pedagogernas upplägg av verksamheten.

På förskolan Myran prioriterar pedagogerna i sin verksamhet barnens trygghet. De har leken som tema på hela förskolan där de observerar och dokumenterar barnen. Utöver temat prioriterar de det skapande med barnen. Genom samlingar, går på promenader och utevistelse på gården knyter pedagogerna in språk, naturkunskap och matematik i sin verksamhet med barnen. Monika tog ett exempel under intervjun på att de nyligen gjort hösttavlor med barnen utav blad från naturen som de plockat på deras utegård. Monika ansåg att naturen är en naturlig del i deras verksamhet i och med deras fina gård och omgivning.

Under intervjun ställde vi frågan om vilken form av verksamhet som förskolan har med barnen utanför förskolans område. Monika berättar att de brukar gå minst en gång varannan vecka på promenader och gå till olika lekplatser, gärna temalekplatserna. Men målet är att de ska göra det varje vecka. Syftet är att låta barnen komma utanför grindarna och öva dem på att gå. Med tanke på att förskolan har en stor utegård med gräs, buskar och träd ansåg Monika att barnen får tillräckligt mycket tillgång till natur i deras utevistelse på gården. Detsamma gällde tillgången till naturen utanför förskolan eftersom de även där har stor tillgång till gröna ängar, en damm och en bäck.

Matematiken introducerar pedagogerna för barnen i samlingen och i dagliga rutiner. De arbetar med siffror, färger, formar och räkna köttbullar vid maten. De saknar tillgång till ugn annars hade de gärna velat använda bakning som ett pedagogiskt arbetssätt till matematiken. För övrigt menade Monika på att matematiken kommer mer in när barnen blir större.

Sammanfattning och analys

För att knyta in språk, matematik och naturkunskap i den dagliga verksamheten använder pedagogerna sig av arbetssätten samling, promenader och uteverksamhet på gården. Verksamheten utanför förskolan är att de promenerar och går till olika lekplatser där syftet är