Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Fast i det förflutna
Om jämställdhetsarbete i historieundervisningenStuck in the past
About gender equality in historyteaching
Katrin Parmvi
Lärarexamen 180 poäng Examinator: Thomas Småberg Historievetenskap och lärande
Abstract
The purpose of this paper is to get perspective on how historyteachers in Svedala, Sweden, thinks about the concept gender equality. I also wish to see how and if the teachers works to reach the demands in the curricula concerning gender equality. My main question is, do teachers think they work with gender equality? The study was made by interviews and the conclusion shows that teachers knowledge about gender equality is low but that they anyway thinks that they are working with gender equality.
Keywords for this paper are: Curricula
Gender equality History
Teaching
Sammandrag
Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur jämställdhets- och genusperspektivet ter sig hos historielärare i de senare skolåren på Centralskolan i Svedala, samt om och hur man i historieundervisningen arbetar för att uppnå kraven i läroplanen angående jämställdhet mellan kön. Min utgångspunkt är att undersöka om historielärare tycker att de arbetar jämställt. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer och slutsatsen visar på att kunskapen är låg men att man ändå tycker att man arbetar jämställt.
Nyckelord för denna uppsats är: Historia
Jämställdhet Läroplanen undervisning
Innehållsförteckning
Förord
s 7Inledning
1:1 Introduktion s 9 1:2 Bakgrundsteckning s 11 1:3 Syfte s 13 1:4 Avgränsning – Frågeställning s 13 1:5 Teori s 14 1:6 Forskningsgenomgång s 19Metod
2:1 Procedur s 23 2:2 Urval s 25 2:3 Redovisning av datainsamling s 26Huvuddel
3:1Resultat s 33 3:2 Sammanfattning s 34Diskussion
4:1 Analys s 37Litteraturförteckning
s 43Bilagor
Förord
Tack Sara för allt ditt stöd. Utan dig hade jag inte haft någon motivation. Tack Irene för de böcker jag saknade och för att du trodde på mig.
Tack Björn för all service och uppassning.
Jag vill också tacka de fantastiska historielärarna på Centralskolan i Svedala för att de alltid ställer upp och så även denna gång.
Inledning
1:1 Introduktion
Det finns ett stort intresse i Sverige för frågor om genus och om att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Precis som det står i Lärarförbundets, Genuspraktika för
lärare, är jämställdhet, liksom demokrati, inget som finns naturligt. Jämställdhet är
något som vi bestämt oss för att ha och är ett mål formulerat i vårt samhälle.1 Jämställdhet är en angelägen fråga för både kvinnor och män.2
Under min praktik på Centralskolan i Svedala tänkte jag mycket på just detta som stod skrivet i Genuspraktikan. Om både jämställdhet och demokrati är något vi bestämt oss för att ha i vårt samhälle är det underligt att just genus och jämställdhet som begrepp kan väcka så många olika känslor. Människor är uppenbart benägna att uttrycka sina känslor om detta ämne, både om jag ser till media och mina egna erfarenheter av egna diskussioner. Hur jag som blivande lärare skulle kunna genomsyra min undervisning med jämställdhet blev en fråga jag tänkte på mycket. När jag talade med lärare på min partnerskola fick jag en uppfattning om att de generellt inte visste vad jämställdhet och genus var, samtidigt som de gärna uttryckte sina åsikter och känslor för ämnet.
Jag tittade i läroplanen för att se om jag i denna kunde få stöd för mina tankar om att jämställdhet ska genomsyra all undervisning i skolan. Jag hittade en hel del intressanta fakta. Fakta som jag tidigare inte reflekterat över. Det visade sig att jämställdhet har en tydlig och stark ställning i skolans styrdokument.3 Om och hur skolan lever upp till
dessa krav blev den fråga jag började spinna vidare på. I praktiken syns de traditionella könsmönstren fortfarande i skolan vilket är en intressant iakttagelse4. Ett av kraven
skolan har är att skapa en skola som motverkar traditionella könsmönster. Detta ska ge alla elever kunskap och möjlighet att utveckla och pröva förmåga och intressen
oberoende av kön. Det finns ingen valfrihet, alla skolor är skyldiga att verka för
1 Lärarförbundet (2000). Genuspraktika för lärare, Stockholm: Elanders Gummessons AB, s5 2 Lärarförbundet (2002), Jämställd skola –strategier och metoder, s5
3 Utbildningsdepartementet (2001), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94 4 Utbildningsdepartementet (2001), Lpo94, s20
jämställdhet.5 Jämställdhet i skolan handlar om att skapa utrymme för varje elev att
växa och utveckla sina talanger bortom diskriminerande och hämmande könsmyter.6 Jag
anser att skolans betydelse för ungas syn på jämställdhet inte skall underskattas. Många barn får idag sina grundläggande värderingar från just skolan och därför är det viktigt att alla lärare arbetar i samma riktning och har samma kunskaper om jämställdhet. Med denna, för min del nya kunskap, blev mitt intresse för jämställdhetsarbete i just skolan, större än tidigare.
Skolan och dess lärare har som tidigare nämnts, ett stort ”fostrande” ansvar och måste därför vara medvetna om hur man på ett professionellt och effektivt sätt kan öka kunskaperna och insikten om vårt samhälles problematik i just frågor om jämställdhet.7
5 Utbildningsdepartementet (2001), Lpo94, s20 6 Lärarförbundet (2000). s7
1:2 Bakgrundsteckning
På lärarförbundets kongress på Stora Essingen den10 november 2004 kunde man höra skolminister Ibrahim Baylan tala om jämställdhetsarbete i skolan. Här nedan följer ett utdrag från talet.
Jämställdheten i skolan ska stärkas. Jag menar att skolans jämställdhetsarbete måste inriktas mot att förändra könsmönster och bryta rådande maktordning. Regeringen har tidigare framhållit utbildningspolitikens roll i detta arbete. I läroplanerna formuleras skolans demokratiska värdegrund. Kommuner och landsting ansvarar för att personal som har hand om utbildning får kompetensutveckling och att lärare, förskollärare och fritidspedagoger har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet; särkilt de som anger målen för utbildningen och hit hör jämställdhet. Rektors särskilda ansvar för jämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde är dessutom klart och tydligt formulerat i läroplanerna.8
Skolminister, Ibrahim Baylan.
När Lgr-69 infördes, fastslogs att jämställdhetsarbete skulle finnas i den svenska obligatoriska skolan. Med detta jämställdhetsarbete menades till en början att skolan skulle motarbeta könsrollsattityder och att flickor och pojkar skulle behandlas lika.9 När
nästa läroplan kom, Lgr-80, var jämställdhetsarbetet istället inriktat på att få främst flickor att välja mindre traditionella yrken och utbildningar. Fokus hade nu flyttats från det direkta ”behandla lika” perspektivet till ett mer studie- och yrkesvalsperspektiv. Den läroplan vi använder nu, Lpo-94 har jämställdhet inskrivet i värdegrunden.
8 Regeringskansliet,
http://www.sweden.gov.se/sb/d/4589/a/33321;jsessionid=ahlANjlnHTzf
9 Forsberg Ulla (1998). Jämställdhetspedagogik – en sammanställning av aktionsforskningsprojekt,
Vi kan se att arbetet med att föra in debatten och arbetet med jämställdhet i skolan har varit aktuellt i många år. Följande fakta över händelser och år aktuella för
jämställdhetsarbetet i skolan är hämtade ur boken, På tal om kvinnor och män, som är en statistisk lathund om jämställdhet från 2004.10
1969 Grundskolan får en ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1980 Grundskolan får en ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag.
1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för
jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. Ny läroplan där jämställdhet står inskrivet i värdegrunden.11
2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken.
Detta är dock bara punkter som visar på omvälvande politiska beslut och visar inte på saker som till exempel införandet av utbildning för genuspedagoger 2002, vilket är en direktinsats för att skapa kunskaper om jämställdhet i Sveriges kommuner.12
10Statistiska centralbyrån (2004). På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 2004, s 5-6 11Utbildningsdepartementet (2001), Lpo94, s5-6
1:3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur jämställdhets- och genusperspektivet ter sig hos historielärare i de senare skolåren samt, om och hur man i
historieundervisningen arbetar för att uppnå kraven i läroplanen angående jämställdhet mellan kön.
Jag vill fokusera på historielärares medvetenhet om sin egen undervisning vad det gäller jämställdhet.
1:4 Avgränsning - Frågeställning
Jag valde att avgränsa mitt arbete vid att göra en lokal studie av hur historielärare i de senare skolåren på Centralskolan i Svedala arbetar med jämställdhet i
historieundervisningen. Att jag valde att göra denna avgränsning beror till största del på den tid jag hade till mitt förfogande samt att jag valde att skriva uppsatsen själv. Hade jag gjort en större undersökning hade redovisningen av resultaten blivit alltför
omfattande.
Min frågeställning är:
Uppfattar historielärarna på Centralskolan i Svedala att de arbetar med jämställdhet i historieundervisningen?
På vilket sätt anser de att detta sker?
1:5 Teori
I denna uppsats används ett par begrepp som ofta har lika många tolkningar som tolkare. Därför vill jag här klargöra var jag menar med dessa begrepp. Jag vill också ge en förklaring till varifrån dessa begrepp och tolkningar tycks komma, och hur de har uppkommit och förändrats.
Kön:
Genusvetenskap och genusteorier har skapat en medvetenhet hos mig om hur svårt det är att prata om och definiera begreppet kön. Kön är biologiskt men också socialt och kulturellt. Det sociala och kulturella könet brukar man kalla genus.13
När det skrivs om kön dyker ofta begreppen könsmyter, könsidentitet, könsstruktur och könssymbol upp. Dessa begrepp syftar inte på det biologiska könet utan på det sociala och kulturella och beskriver hur begreppet kön används som personbeskrivande och eller som en samhällsmässig mall för tillhörighet.Dessa begrepp kommer inte i denna uppsats, användas som förståelsegrundande.
I denna uppsats kommer jag att använda mig av begreppet kön på samma sätt som begreppet genus. Jag menar att betydelsen för båda begreppen är, det konstruerade könet, alltså det socialt- och kulturellt formade könet.
Man skall dock vara medveten om att dessa båda begrepp är omdiskuterade då det anses vara svårt att skilja på vad som är biologiskt respektive kulturellt och socialt betingat.14
Genus:
Kvinnoforskningen tog fart på alvar med ”den andra vågens feminism” på 1960-talet. Bland annat uppmärksammades nu kvinnors frånvaro i litteratur, konst och inte minst i historien. Det nya och omvälvande var att kvinnor synliggjordes på ett sätt som de aldrig tidigare gjort. Vetenskapliga kunskaper reviderades och ändrades till att passa
13 Kjellberg Karin & Rädda Barnen (2005). Snacka om jämställdhet!, s9 14 Forsberg Ulla (1998). s11
både män och kvinnor. Denna nya såkallade komplementära forskningen hade som intresse att synliggöra kvinnan.15
På 1970- och 80- talet var debatten om likhetsfeminism hektisk. Denna feminism grundar sig på att det inte finns några vetenskapliga belägg som slår fast någon skillnad mellan könen och att man därför inte ska göra någon skillnad på kvinnor och män. Samhället skulle vara könsneutralt.16
I den moderna genusforskningen har man övergett dessa diskussioner och menar istället att könet är konstruerat, alltså att de skillnader vi tycks kunna se, är resultatet av våra egna påfund. Vi väljer medvetet eller omedvetet att fostra våra barn olika beroende av kön.17
Genus som begrepp kommer från engelskans gender. Begreppet betyder ungefär kulturellt-, socialt- och biologiskt kön. Vissa har talat om genus som könsidentitet, könsstruktur och könssymbol. Tidigare har man använt begreppen ”socialt kön” och ”könsroll” för att visa på attityder och tillfälligheter vad gäller könstillhörighet.18 Yvonne Hirdman menar med sitt begrepp genussystem, könens olika förhållande och inte som en teori om underordning.19
Jämställdhet:
Jämställdhet kan lätt förväxlas med begreppet jämlikhet vilket betyder rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår från att alla människor har lika värde oavsett kön, ras, religion eller social tillhörighet. Man kan säga att jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.20
Med jämställdhet menas att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att tillexempel ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende. Att delta i politiska och fackliga aktiviteter i samhället och vårda hem och barn är andra exempel
15 Lärarförbundet (2000). s9-10 16 Lärarförbundet (2000). s9-10 17 Lärarförbundet (2000). s9-10 18 Steensberg, Ann (1997), s12-13
19 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). s113 20 Forsberg Ulla (1998). s11
på saker som skall vara lika mellan kvinnor och män. I skolan betyder jämställdhet detsamma. Flickor och pojkars samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, vilket är de riktlinjer som skolan aktivt skall arbeta efter. Man kan säga att begreppet
jämställdhet är jämlikhet koncentrerat till mellan könsfrågor.21
De mål och krav skolan skall arbeta mot och efter är tydligt formulerade i läroplanen, Lpo94. I denna kan man läsa bland annat följande:
Grundläggande värden:
* Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande mellan kvinnor och män.22
Under rubriken, En likvärdig utbildning, kan man läsa följande:
*Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för elever att pröva och utveckla förmåga och intresse oberoende av könstillhörighet.23
I läroplanen står det också att det i all undervisning är angeläget att anlägga vissa
övergripande perspektiv. Ett av perspektiven är det historiska, som har som uppgift att ge eleverna en beredskap inför framtiden.24
21 Statistiska centralbyrån (2004), s1
22Utbildningsdepartementet (2001), Lpo94, s19 23Utbildningsdepartementet (2001), Lpo94, s20 24Utbildningsdepartementet (2001), Lpo94, s21
Det finns en del teorier som behandlar genus och jämställdhetsfrågor. De teorier jag med hjälp av min handledare Irene Andersson valde att applicera i denna uppsats är Yvonne Hirdmans25. Hirdman framlägger i sin text Genussystemet – reflektioner kring
kvinnors sociala underordning i boken Genushistoria, En historiegrafisk exposé från
2004, att genom att diskutera genussystem väljer man att problematisera varför kvinnan generellt, geografiskt och historiskt har ett lägre socialt värde än män.26 Hon menar att
genussystemet är en ordningsstruktur av kön.
Med utgångspunkt från detta system formulerar hon en av sina teorier som, den manliga normens logik.27 Med detta menar hon att det är det är genom isärhållning som den manliga normen legitimeras. Alltså att om man i kvinnoforskning utgår från teorier om den manliga normen så leder detta till andra teorier som indirekt legitimerar
könsförtryck.28 Enklare uttryckt menar Hirdman med sin teori att man lätt inom
kvinnoforskningen utgår från normen som faktiskt är manlig och att man genom denna utgångspunkt glömmer att det är just denna norm man forskar om för att komma ifrån det ojämnställda.
Isärhållandets lag är enligt Hirdman en osynlig fysisk och psykisk ordning som finns överallt och strukturerar sysslor, platser och egenskaper.29 Man kan säga att det är de oskrivna reglerna som talar om vilket kön som gör vad och beskriver vad som är manligt respektive kvinnligt. Hirdman kallar dessa regler genuskontrakt, då normen ”ärvs” från generation till generation. Kontraktet är alltså de ömsesidiga
föreställningarna om kön, medan systemet är den process som genom kontrakten skapar ny isärhållning och ny social underordning för kvinnan. Om isärhållandets lag kan man också läsa om i Ann Steenbergs bok, flickor och pojkar i samma skola (1997).30
25 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). Genushistoria. En historiegrafisk
exposé,
26 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004)., s116 27 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). s117 28 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004)., s118 29 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). s118 30 Steensberg, Ann (1997), Flickor och pojkar i samma skola, s14-15
Steenberg menar här att Isärhållandets princip kallas dikotomi och är den tudelning som sorterar, i detta fall maskulinum och femininum, till olika sfärer med olika epitet.31
Hirdman talar också om genussystemet rent historiskt. Hon menar att relationen mellan kvinnor och män är en avgörande faktor i den historiska processen och att titta på denna relation genom genussystemet, ser man förhållanden som annars inte skulle ha
observerats. Förhållandet mellan könen hade relaterats till andra system som feodalism, kapitalism, socialism etc.32 Detta sätt att tänka menar Hirdman, kräver att inte bara föreställer sig kvinnor som såkallade reproduktiva förutsättningar, utan som ett kön med betydligt mer aktiv roll. Kvinnan, kan vi förmoda, har ständigt funnits och krävt plats, bråkat, belönat och svikit. En av Hirdmans tydligaste teorier är att den tysta
maktrelation som funnits genom tiderna mellan könen, har en fundamental betydelse för händelseutvecklingen.33
Hur kan vi då bryta genussystemet? Hirdman menar att man generellt skulle kunna säga att ju kraftigare isärhällandet är, ju mindre blir den manliga normens rådande ifrågasatt och tvärt om. Alltså ju svagare isärhållandet är, ju med ifrågasätts den rådande manliga normen.34 När isärhållandet tabu kan brytas när kvinnor tvingas eller får lov att göra det män gör och tvärt om. Detta gränsöverskridande kan man se som en av historiens drivkrafter. Alltså att när kvinnor kommer in på tidigare manliga platser och gör manliga sysslor så försvinner mannen till nya områden.35
Min teori om historielärares arbete med jämställdhet är att det generellt finns en tro att man arbetar jämställt men att man vid en närmare titt på undervisningen ser att så inte är fallet. Jag tror generellt att olika personer har olika uppfattning om vad jämställdhet är och betyder. Jag tror också att lärare inte vet vad som står i läroplanen om jämställdhet men att det finns ett intresse av att veta mer. Jag håller med Hirdman i hennes
resonemang och kommer att knyta an till dessa i min analys
31 Steensberg, Ann (1997), s14-15
32 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). s124 33 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). s124 34 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). s125 35 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). s127
1:6 Forskningsgenomgång
Forskning gjord om, hur och om just historielärare arbetar med jämställdhet har jag inte stött på. Däremot finns en hel del skrivet om skolans ansvar för jämställdhetsarbetet.36
Inte minst har vi våra måldokument i form av läroplaner där det tydligt står vilka riktlinjer som skolan och lärare skall arbeta efter.
Boken, Jämställdhetspedagogik –en sammanställning av aktionsforskningsprojekt, 1998, som är skriven av Ulla Forsberg för skolverket, tar upp jämställdhet som en pedagogisk fråga. Forsberg menar att följande av läroplanens mål, Skolan har ett ansvar
för att motverka traditionella könsmönster och skall ge utrymme för elever att pröva och utveckla förmåga och intresse oberoende av könstillhörighet, förklaras i en skrift från
utbildningsdepartementet. I denna skrift, Vi är alla olika, från 199437, framkommer att man ska beakta könstillhörighet och bemöta flickor och pojkar utifrån kunskap om könsskillnader, likheter, olikheter och jämställdhet. Här tydliggörs att
”likabehandlingsprincipen” mellan fickor och pojkar inte bör gälla och inte heller ska man se jämställdhet som en attitydfråga utan som en pedagogisk fråga. Med detta menar Forsberg och utbildningsdepartementet, att varje elevs möjligheter skall uppmuntras och beaktas i undervisningssituationer och i alla andra pedagogiska verksamheter38. Skolan
skall dessutom enligt denna skrift, komplettera och kompensera för det som pojkar och flickor specifikt behöver. Slutligen menar utbildningsdepartementet att pedagoger skall använda benämningen flickor och pojkar istället för elever för att markera att de arbetar med individer av olika kön och inte med likabehandling av alla.39
Andra böcker som jag tycker är mycket relevanta för uppsatsens frågeställning är som exempel, Lärarförbundets, Jämställd skola – strategier och metoder, 2002, och
Genuspraktika för lärare, 2000 . Ann Steenbergs Flickor och pojkar i samma skola,
36 Utbildningsdepartementet (2001), Lpo94, s19-31 37 Forsberg Ulla (1998). s11-12
38 Forsberg Ulla (1998). s11-12 39 Forsberg Ulla (1998). s11-12
från 1997 och boken Snacka om jämställdhet, av Karin Kjellberg för Rädda barnen 2005, är också mycket intressanta.
Lärarförbundets två skrifter, Genuspraktika för lärare och Jämställd skola tar upp bland annat hur man kan arbeta med genusstrategier i arbetslag. Genuspraktikan riktar sin text främst mot huruvida det är jämställt bland lärarna eller inte och på vilket sätt man kan uppmärksamma maktskillnader. Visst står det en del om läroplanen och att man som lärare måste arbeta med jämställdhet men ingen tyngd läggs vid själva utförandet. Man kan också i denna skrift läsa lite om didaktiska utmaningar som analys av
undervisningsmaterial.40 I Jämställd skola, står det om vad jämställdhet är och varför det
är viktigt. Här tas olika metoder och strategier upp om på vilket sätt man kan arbeta i skolan med jämställdhet.
Kjellberg lägger fokus på varför arbete med jämställdhet i skolan är viktigt och ger dessutom konkreta tips på hur man som lärare skulle kunna arbeta för att få igång tankar om jämställdhet hos eleverna. Boken fungerar som en lärarhandledning och presenterar en mängd olika övningar, lästips, filmer och webbplatser. Jag tycker att denna bok tar upp många viktiga aspekter på jämställdhetsarbete i skolan och ger en lärare säkert ett stöd i sitt arbete. Det som jag tycker faller bort i texten är huruvida man kan göra för att prägla all sin undervisning med jämställdhet. Fyrahörnsövningar fungerar inte i alla undervisningssituationer.41
Steenbergs bok, Flickor och pojkar i samma skola, 1997, tar upp historiska aspekter på varför det är viktigt att vi arbetar med jämställdhet. Bland annat skriver hon mycket och tydligt om kvinnoforskning genom tiderna och hur arbetet har förändrats. En annan tydlig linje i denna bok är att Steenberg utgår från eleverna alltså flickorna och pojkarna i skolan och individernas olika förutsättningar. Hon tar också upp att lärarens kön inte
40 Lärarförbundet (2000)
spelar någon roll för undervisningens jämställdhetsarbete utan att det är lärarens pedagogiska kunskaper och metoder som skall vara styrande för arbetet.42
Yvonne Hirdmans text, Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala
underordning, i boken, Genushistoria – en historiografisk exposé, från 2004 är den text
jag använt som utgångspunkt i mitt teoriavsnitt.
Stor nytta har jag haft av boken, Pedagogiskt arbete och kön – med historiska och nutida exempel, 2002, av Ingegerd Tallberg Broman. Denna bok har ett kapitel som jag fastnade extra för. Kapitel tio, om jämställdhetsprojekt och skolmyndighetsfeminism, förankrar min analys i det historiska och bekräftar en del av mina slutsatser. Ingegärd Tallberg Broman skriver att kunskap om jämställdhetsfrågor måste finnas hos alla lärare och att jämställdhetsarbetet särskilt måste intensifieras i lärarutbildningen.43 Dessutom visar hon
på hur länge man aktivt arbetat med att försöka förankra jämställdhetsarbetet i skolan.44
En sista mycket intressant bok att bläddra i är den alldeles nyutgivna läroboken, Genus –
hur påverkar det dig, av Helena Josefson från 2005. 45 Boken riktar sig direkt till
eleverna och kan säkert användas i den mesta undervisning. Boken diskuterar det mesta från ideal till attityder. Författaren skriver om hur det var förr mycket kortfattat och byter snabbt till att man idag inte får göra på detta vis. Det som faller bort är enligt mig huruvida jämställdhetsdebatten fortfarande är aktuell och att det inte var mer än ett par år sedan det inte var en självklarhet att ens att debatten var aktuell i riksdag och regering. Om denna bok hade varit mer fokuserad på utvecklingen av jämställdhetsarbetet och visat på de stora skillnader som faktiskt finns kvar idag, hade jag tyckt att den var ypperlig som arbetsbok i historieundervisningen. Som den ser ut nu kommer den troligen inte användas i undervisningen mer än kanske under sexualundervisningen, vilket är synd.
42 Steensberg, Ann (1997)
43 Tallberg Broman (2002). Pedagogiskt arbete och kön, med historiska och nutida exempel, s170 44 Tallberg Broman (2002), s170
Jag menar att jag tror att boken är för ospecificerad för att lärare skall anamma den i sin undervisning vilket är synd på denna mycket trevliga bok. Boken är dock en självklarhet att ha i alla skolors bibliotek.
Metod
2:1 Procedur
För att få svar på min frågeställning valde jag att göra intervjuer.46 Jag valde mellan den
strukturerade intervjuformen och den kvalitativa men kom snabbt fram till att den kvalitativa i mitt fall skulle passa bäst. (se urval)
Den strukturerade intervjuformen bygger på att man ställer samma frågor till alla
deltagare av intervjun. Detta sätt tror jag skulle vara svårt att genomföra intervjuerna på. Eftersom min teori i denna uppsats är att olika personer har olika uppfattning om vad jämställdhet är, måste jag under en intervju utgå från att de olika deltagarna har olika utgångspunkter angående kunskaper om jämställdhet. Jag menar att jag vid en strukturerad intervju måste utgå från att alla deltagande i intervjuerna har samma kunskapsbasis och värdegrund angående jämställdhet och det strider mot min teori, vilket gör att jag väljer bort denna metod. Dessutom är mina frågeställningar riktade mot hur den enskilde historieläraren uppfattar sitt eget arbete med jämställdhet vilket troligen kan ge mycket skilda svar och åsiktsskildringar och därför inte på ett bra sätt kan komma fram i en strukturerad intervju.
Den kvalitativa metoden ger enligt boken, Examensarbetet i lärarutbildningen, den bästa informationen för förståelse av tillexempel lärares syn på undervisning eller förhållningssätt på denna.47 I denna intervjuform är bara frågeområdena bestämda medan själva frågorna kan varieras och anpassas till situationen, den intervjuades svar och vilka aspekter denna tar upp.48 Syftet med den kvalitativa intervjutekniken är att få
den intervjuade att ge så omfattande och uttömmande svar som möjligt och därför måste man anpassa frågorna efter situationen. Den kvalitativa intervjuformen rekommenderar också att man använder en bandspelare men detta måste också anpassas efter situation
46Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning, s24-27
47Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004). s24 48Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004). s25
och acceptans. Man kan säga att en kvalitativ intervju är som ett samtal fast där den intervjuande parten bestämmer ämnet som behandlas.
Då studien är lokal valde jag att intervjua fyra historielärare på Centralskolan i Svedala. I efterhand kan jag säga att detta var rätt metod för detta syfte. En strukturerad intervju eller någon form av enkät tror jag hade varit missvisande eftersom de deltagande lärarna hade skilda utgångspunkter vilket bekräftade min teori.
Jag åkte till Centralskolan i Svedala där jag haft min praktik och letade upp de lärare som undervisar i historia. Jag hade innan jag åkt dit förberett mig genom att skriva en kort presentation om mitt pågående uppsatsskrivande ( se bilaga1). På skolan pratade jag med en lärare i taget och presenterade då mitt intresseområde. Jag ställde frågor till respektive lärare om deras ålder, tid i yrket samt om de möjligen skulle kunna tänka sig att bli intervjuade av mig. Samtidigt fick de min presentation som innehöll ett par frågor att reflektera över.
Då jag fått en bild över samtliga lärare, valde jag ut fyra personer att intervjua. Alla lärare som jag presenterat mitt ämnesområde för, var dock villiga att ställa upp. Tid och plats bestämdes med de respektive lärarna. Alla valde att träffas på skolan. Tre valde att sitta bland andra i personalrummet och en enskilt.
Bandspelare användes i två av fallen, då de andra kände olust mot detta.
De fyra lärarna hade tittat på de meningar jag givigt dem att förbereda sig på och vi började genom att samtala kring dessa. Efter varje intervju skrev jag ner en kort
sammanställning om vad som sagts vilket var mycket givande. Två av intervjuerna tog mindre än en timme medan de andra två varade längre, omkring två och en halv timmar.
Vid de fyra intervjutillfällena talades det om skolans läromedel i historia. Det är av intresse att nämna denna historiska lärobok vid namn, SO Direkt, Historia. Detta är en lärobok i tre delar för grundskolans senare år där, Historia 1, är skriven av tre män med namnen, Bengt Almgren, Hans Thorbjörnsson och Hans Tillman. Boken är utgiven av Bonniers och tryckt 1998.49
2:2 Urval
Eftersom studien är lokal blev urvalet som följande. På Centralskolan arbetar sex historielärare. Tre av dem är kvinnor och tre män. Alla de sex lärarna är mellan 57 och 61 år gamla och säger sig trivas bra med sitt yrke. Fem av de sex möjliga studiefallen har arbetat mycket länge som lärare. Bara en man har arbetat omkring 15 år. Två män och två kvinnor intervjuades. Dessa fyra är representativa för just Centralskolan i Svedala men min tro är att mycket av deras åsikter kan återfinnas hos andra lärare i samma ålder och med samma tid av erfarenhet.
Under min slutpraktik pratade jag mycket med alla historielärare på skolan. Jag fick en bild av att de arbetade rätt lika med sin undervisning och att de utgick från ungefär samma tankar och kunskaper i historia. Den lilla skillnad jag dock såg var hur de kvinnliga lärarnas lektioner skilde sig från männens och tvärt om. Jag valde efter detta uppmärksammande därför att intervjua två män och två kvinnor.
Det hade varit intressant att intervjuat yngre lärare också, eller snarare nyutexaminerade lärare för att se om en möjlig skillnad skulle kunna ligga i olika gamla pedagogiska utbildningar. Då inte yngre lärare med relativt ny utbildning bakom sig är representativa för Centralskolan i Svedala valde jag att inte lägga in denna aspekt i urvalet.
De fyra intervjuade är:
Person A: Kvinna 57år. Har arbetat som lärare i 33år.
Person B: Man 60år. Har arbetat som lärare i ca 15år.
Person C: Kvinna 61år. Har arbetat som lärare i 35år
Person D: Man 55år. Har arbetat som lärare i 30år
2:3 Redovisning av datainsamling
Mitt intervjustöd finns som bilaga50. Frågorna som ställts till de respektive personerna varierade eftersom intervjutekniken var kvalitativ. Alla frågorna berörde dock samma ämnesområden. Området som berördes genom olika frågor var huruvida de olika historielärarna resonerade och uppfattade begreppen jämställdhet och genus. Jag ville genom denna diskussion förstå om de hade någon kunskap om jämställdhet för att jag i följande frågor skulle veta vad de utgick från i sina resonemang. Samtalen berörde bland annat utbildning, undervisning och läromedel. För att förstå mina resonemang och val av linje i intervjuerna hänvisar jag till mina frågeställningar.
Den första intervjun jag gjorde var med:
Person A
A talar mycket om kvinnor och mäns rätt att värderas lika. Hon lägger också stor vikt vid att man som kvinna inte ska behöva ”bli man” för att bli jämställt bemött, alltså att man absolut inte måste göra samma uppgifter för att det ändå ska räknas som jämställt. När jag frågar vad begreppet genus betyder för henne, svarar hon att det är detsamma som jämställdhet, det vill säga ätt det har med kvinnor och män att göra.
A börjar talar om elever och hur de beter sig i skolan. Hon menar att högstadieelever är mer tydliga i sin roll som flicka eller pojke medan de är just högstadieelever, än vad de blir när de blir stora. Jag frågar om flickor och pojkars platstagande i klassrummet och hon svarar att pojkarna tar och får mer plats än flickorna rent socialt. Jag frågar varför hon tror att det är så. Hon tror att det handlar om generationer. Hon menar att med tiden kommer förhoppningsvis barn ha föräldrar som är jämställda och då kommer flickorna också ta plats.
Jag frågar om hennes historieundervisning och om litteraturen hon och eleverna använder. Böckerna de använder heter, SO-Direkt Historia, och är skrivna av män. A
säger att historieboken handlar om män och att kvinnorna bara syns lite grand i
socialhistorian. Annars handlar det om krig och det tycket A är rätt tråkigt. Hon skulle gärna vilja se fler kvinnor i läroböckerna. Jag frågar om och i så fall hur hon gör för att få med mer kvinnor i undervisningen. Tja blir svaret. Hon följer mest det som står i boken för att inte missa något kapitel.
- Tiden räcker inte till för kvinnorna!
– Men det händer faktiskt att det blir en diskussion om vad kvinnorna gjorde under andra världskriget som exempel säger A. Att de tog över industrierna och andra mansyrken.
- Tänk att man bara uppmärksammar kvinnor när de är män!
A säger att det hade varit bra om kvinnor och män skrev läroböcker tillsammans så att det stod om kvinnor i elevernas böcker. Det tar enligt A alldeles för lång tid att själva hitta passande material och dessutom blir det ingen självklarhet. A tror till exempel att manliga lärare inte tänker på avsaknaden av kvinnor i läroböckerna.
Jag visar A vad som står om jämställdhetsarbete i läroplanen. Hon säger att hon kunde tänka sig att det stod något om det men inte vad det stod. A blir inte förvånad. Hon rycker på axlarna och säger trött att det inte finns tid för allt.
Jag frågar A om hon fått någon utbildning eller gått någon kurs om jämställdhet. Hon berättar att det en gång för ca sju år sedan hade kommit någon och föreläst om
feminism.
– Det var en tokig dam och jag skämdes när jag lyssnade på henne. I efterhand kommer jag inte håg vad hon sa, men det har skämtats mycket om henne. Jag och Person C har gått två kurser som pratat en del om jämställdhet. De var mycket intressanta och
givande. Det var inga manliga lärare med på dessa kurser. Hon tror att alla behöver gå en kurs om jämställdhet för att bli uppdaterad i ämnet.
Sammanfattningsvis kan man säga att A tycker att det är viktigt att arbeta med jämställdhet både socialt med klassrumssituationen och med det rent ämnesmässiga. Hon efterlyser annat material som tar upp både kvinnor och män i historien. Hon skulle dessutom önska att valet av viktiga händelser i läroböckerna skulle revideras. Att själva ta initiativet till att arbeta med annat material skulle hon gärna göra men känner inte att tiden och orken räcker till. Dessutom tycker hon att det ska ligga i allas intresse att få fram kvinnan i historien.
Person B
Person B reagerar starkt på vad jämställdhet betyder för honom. Han börjar genast tala om Gudrun och Fi. Han fortsätter med att det är fel sätt att få med män i sitt parti att säga att män är svin. B tycker att jämställdhet är överdrivet och att de, Gudrun och Fi, ska sluta att hålla på…
Jag frågar vad han tänker på om han hör begreppet genus. B svarar att det
har med svenskan att göra.
Jag frågar om B har någon utbildning i jämställdhet eller om han skulle vilja veta mer om det.
B svarar nej och att han redan behandlar alla jämlikt.
Jag leder in samtalet på klassrumssituationen.
B menar att självklart skall alla ha samma rättigheter och skyldigheter i klassrummet. - Det handlar inte om pojkar eller flickor utan om individer!
Rent socialt menar B att pojkar låter mer än flickor. Han säger att platstagandet inte beror på kön utan på stökighet och det råkar vara så att flest pojkar är stökiga.
Jag frågar om litteraturen han undervisar utifrån. SO-Direkt Historia heter den. B tycker att böckerna är rätt bra. Jag frågar om vad han tycker om fördelningen av kvinnor och män boken. Han säger att det är mycket få kvinnor med i boken men att det inte spelar någon större roll eftersom boken tar upp de viktiga stora dragen i historien och att det i dessa kapitel hade varit svårt att få in kvinnorna. Jag frågar om det är nödvändigt att just undervisa om de händelser som står i boken. B svarar att det bara är så och att det hade blivit för mycket om man skulle lägga till kvinnorna. Jag visar B att det bara är manliga författare till de böcker han använder i undervisningen. B är tyst en stund och säger sedan att han aldrig tänkt på det och att detta kan vara en anledning till att det är så få kvinnor med i böckerna. Han upprepar att böckerna är rätt bra trots detta.
Jag visar B vad som står i läroplanen om jämställdhet.
B säger att det står mycket i läroplanen och att man inte kan göra allt. Han visste inte att jämställdhet skulle genomsyra all undervisning och han tillägger igen att debatten om jämställdhet är överdriven.
Jag frågar hur han skulle kunna tänka sig att göra för att anpassa sin undervisning till läroplanen.
B menar att om kvinnorna skulle ta mer plats i historieböckerna så skulle det nog vara att kvinnorna tog männens plats under kriget och gjorde ett fantastiskt arbete. Detta är något som B ändå brukar berätta om. B säger annars att han gärna följer läroboken för att det är bekvämt och att det är ont om tid att sväva ut.
Jag frågar om man som historielärare skulle kunna berätta för eleverna om varför det bara finns ett begränsat utbud av kvinnor i historieboken och på detta sätt ge eleverna kunskap och förståelse för varför jämställdhetsdebatten är så aktuell.
Person C
Person C börjar tala utan att jag ställer någon fråga att prata om hur viktigt det är med jämställdhet och att få eleverna att reflektera över eventuell särbehandling. Med
jämställdhet menar hon att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter och behandlas och bemötas efter personlighet och inte kön. C menar att genus och jämställdhet handlar om samma sak, alltså personer med olika köns lika rätt.
C har gått kurser som behandlat jämställdhet tillsammans med person A. En av kurserna var genuspedagogik som de läste för ca 2 år sedan på historiska institutionen i Lund. Det var Eva Queckfelt som höll kursen som handlade om hur man skulle ändra historien till kvinnlig. Jag frågar om vad hon tyckte om kursen och om hon haft någon nytta av den. Hon svarar att det var en mycket bra kurs som hon tycker alla historielärare skall gå. Speciellt tycker hon att de manliga lärarna skulle behöva den eftersom det verkar som om de inte bryr sig om att läsa något om kvinnor i historien. C säger att hon inte vet om det är så men att hon föreställer sig att manliga historielärare inte känner att det är så viktigt att berätta något om kvinnor förutom det lilla som står i läroboken. Själv har hon inte arbetat så himla aktivt med att ändra sättet man arbetar på, på skolan. – Man vill inte lägga sig i för mycket i hur andra lärare arbetar!
C brukar visa på vad kvinnor gjorde under olika perioder men menar att det hade varit lättare om böckerna tog upp det direkt. Läroböckerna är rätt tråkiga och ser precis likadana ut som förr säger C. Hon skulle tycka att det var intressant med en historiebok som tog upp annat än revolutioner och krig.
- Det finns så många starka kvinnor nuförtiden som aldrig får synas i läroböckerna. De elever som går i högstadiet nu är födda på 1990-talet och för dem är det som hände för ett par år sedan också historia. Anna Lind är exempel på en stark kvinna i Sveriges historia.
C erkänner att hon själv kan vara rätt bekväm ibland och följer då gärna det som står i läroboken.
Jag frågar henne om man som historielärare skulle kunna berätta för eleverna om varför det bara finns ett begränsat utbud av kvinnor i historieboken och på detta sätt ge
eleverna kunskap och förståelse för varför jämställdhetsdebatten är så aktuell.
Hon tycker förslaget är utmärkt och säger att hon inte tänkt på att använda läroboken på det sättet.
Jag frågar om hon vet vad som står i läroplanen om jämställdhet. Det vet hon inte men förstår att det står något. C blir inte förvånad och säger att hon tror att de flesta lärare har dålig kunskap om vad som står i alla styrdokument. Hon tror också att det arbetas dåligt med jämställdhet för att alla inte känner av orättvisorna. Ansvaret för
jämställdhetsarbetet tycker hon har lagts på kvinnorna fast att det måste finnas mer än ett kön för att det skall vara jämställt.
– Det måste finnas mer än ett kön för att det skall vara jämställt.
Person D
När jag frågar person D om vad jämställdhet betyder för honom får jag svaret, allas lika rätt. När jag frågar om begreppet genus nämner han språkvetenskap.
Person D är kortfattad och tydlig och svävar inte ut fast att jag lockar honom till det.
Jag frågar om det sociala spelet i klassrummet under hans historielektioner. D säger att vissa är stökiga och andra inte. Kanske är fler pojkar stökiga men det är olika mellan klasserna. D säger att han försöker ställa lika många frågor till pojkarna som till flickorna men inget mer. Han säger att han inte gör skillnad på pojkar och flickor. Jag frågar då om han i sin undervisning pratar lika mycket om kvinnor i historien som om män. Han skrattar lite och säger att, så kan man inte göra. D säger att man måste berätta om de stora händelserna och att då är det män det handlar om. Jag frågar om man inte skulle kunna välja andra historiska händelser eller berätta om varför inte kvinnorna
finns med i de stora händelserna han talade om. Han svarar att det skulle man kanske men att det inte går till så.
Läroböckerna tycker D har ett bra innehåll och är ett bra arbetsmaterial. Han säger att boken speglar en utveckling eller en process och tar upp det viktiga. Jag frågar igen om innehållet och varför han tror att just detta valdes att skrivas i läroboken. Han svarar igen att det är det viktiga i historien. Han reflekterar eller reagerar inte över att alla bokens författare är män.
Jag använder mig av person Cs tankar om att presentera nyare historia för att kunna berätta om till exempel Anna Lind. D tycker att det är en lustig idé och menar på att det inte skulle rymmas i boken.
Jag frågar om D pratar om kvinnor i historieundervisningen. Han säger att han ibland nämner det som står i boken om till exempel rösträtt och demokrati i grekland. Jag undrar om han skulle undervisa mer om kvinnor om det stod mer i boken. Han svarar att det inte behövs en ny bok. Den han använder nu är tillräckligt bra.
Huvuddel
3:1 Resultat
För att göra redovisningen av resultatet tydligt väljer jag att disponera texten efter frågeställningarna. Den första frågeställningen är:
Uppfattar historielärarna på Centralskolan i Svedala att de arbetar med jämställdhet i historieundervisningen?
De fyra intervjuade har alla uppgett att de på något sätt tycker att de arbetar med jämställdhet. De fyra historielärarnas syn på vad jämställdhet är och vad det har för betydelse skilde sig dock åt betydligt. Två av lärarna, kvinna A och kvinna C, svarade på vad jämställdhet och genus är med direkt koppling till kön. En lärare, man B, tänkte direkt på feminism och blandade senare i intervjun ihop de två begreppen jämställdhet och jämlikhet. Den fjärde läraren, man D, svarade utan att nämna kön överhuvudtaget. Han valde att svara, allas lika rätt.
Med dessa mycket olika uppfattningar om vad jämställdhet är, hade ändå alla uppfattningen att de arbetade med jämställdhet.
Andra frågeställning är:
På vilket sätt ser de att detta sker?
Två av de fyra lärarna uppger att de är dåliga på att alltid ge ett kvinnligt perspektiv på historien som ämne men att de ändå gör det i den mån tiden och orken räcker till. Samma två lärare, kvinna A och kvinna C, säger att de skulle vara bättre på att arbeta med jämställdhet i undervisningen om läroböckerna tog upp kvinnoperspektiv. I det sociala spelet med eleverna tycker att de ger alla lika mycket utrymme i den mån det går. De menar att de uppmärksammar flickor och pojkar lika mycket och försöker uppmuntra de oftast lite blygare flickorna samtidigt som de försöker få pojkarna att behärska sig lite. Både person man B och man D säger att de försöker ge pojkar och flickor lika många frågor på lektionerna. Ibland nämner man B och man D kvinnorna som nämns i läroboken.
Sista frågeställningen är: Varför på detta sätt?
Ingen av lärarna svarar att de arbetar med jämställdhet för att det är ett mål formulerat i läroplan och skollag. Ingen av dem visste att det är deras uppgift att genomsyra
undervisningen med jämställdhet.
Kvinna A och kvinna C svarar båda att det är ens uppgift som kvinna att arbeta för jämställdhet. Båda tycker också att det är viktigt och intressant att visa på att det har funnits kvinnor förr i tiden också. Ingen av dem har en genomarbetad plan för hur de arbetar med jämställdhet, utan plockar in kvinnor under de kapitel som det passar. Man B menar att han gör lagom mycket och att det finns andra saker att koncentrera sig på. Han vet inte varför han försöker ge flickor och pojkar lika många frågor utan bara gör det. B tar upp kvinnor om de finns med i boken. Ibland väljer han att prata om kvinnorna under andra världskriget för att han tycker att det är intressant och
imponerande att kvinnorna kunde ta över i industrierna när männen låg i fält. Man D säger att det som är viktigt står i läroboken och därför väljer han att prata om det ibland. Man D vet inte heller varför han försöker ställa lika många frågor till pojkarna som till flickorna.
3:2 Sammanfattning
De resultat jag anser vara viktiga är huruvida Historielärarna på Centralskolan i Svedala faktiskt anser att de arbetar med jämställdhet i historieundervisningen. Alla lärarna säger att de tycker att de arbetar med jämställdhet. De två (kvinna A och kvinna C) som tyckte att de var dåliga på att alltid ha ett jämställdhetsperspektiv var samtidigt de som arbetade mest med detta. De två andra (man B och man D) tyckte inte att det var så viktigt och dessutom kände de att det i diskussioner om jämställdhet, kön och genus överdrevs mycket. De fyra lärarnas uppfattning av vad jämställdhet är skilde sig avsevärt från varandra och från vad jämställdhetsarbete betyder enligt skollag och läroplan. Det visade sig att de fyra intervjuade tyckte att de visste vad jämställdhet är och ville gärna diskutera och ventilera sina åsikter.
Sätten de arbetade jämställt på skilde sig dock inte mycket från varandra. Det gjorde dock deras krav på sin egen undervisning. De två kvinnorna kände att det var deras plikt att undervisa jämställt men att de inte alltid hann med att hitta eget material, medan de två männen inte tyckte det var speciellt viktigt att prata om något annat än det som stod i boken. Alla var överens om att de antagligen hade undervisat mer om kvinnor i historien om läroboken hade speglat andra händelser. Jag måste ändå tillägga att en av personerna (man D) inte tyckte att läroboken behövde förändras.
Slutligen vill jag förtydliga att fast att deras kunskaper om jämställdhet skilde sig åt markant var deras arbetssätt i historieundervisningen förvånansvärt lika. Det som skilde sig åt var dock, förutom kunskaperna, deras inställning till jämställdhetsarbete i
Diskussion
4:1 Analys
Myndigheten för skolutveckling menar att det finns undersökningar som visar att lärare behöver gemensamma och tydliga riktlinjer för att effektivt kunna arbeta med
värdegrundsfrågor som jämställdhet.51 Även min undersökning av historielärare på Centralskolan i Svedala visar på detta.
För att man ska kunna arbeta framgångsrikt med värdegrundsfrågor som jämställdhet krävs ledning och kompetensutveckling. Myndigheten för skolutveckling menar att trots att situationen verkar ha förbättrats avsevärt under senare år, är det fortfarande åtta av tio lärare i grundskolan som tycker sig ha behov av mer stöd och fördjupad
kompetensutveckling för att kunna arbeta med värdegrundsfrågorna.52 Mina intervjuer visar att mer kunskaper om jämställdhetsarbete behövs men att ett intresse för ökad kunskap om ämnet inte är en allmän önskan.
Till min stora förvåning visste ingen av lärarna att det står om jämställdhetsarbete i läroplanen. Alla sa dock att det inte skulle förvåna dem om det var så. Tre av de fyra lärarna har arbetat i skolan i ca 30år och en av dem i 15år. Det är förundrande att de under alla dessa år inte reflekterat över detta jämställdhetsarbete då det första införandet om att man bör arbeta jämställt i skolan infördes innan någon av dem börjat arbeta som lärare. Jag menar att det är dåligt att regering, riksdag och myndigheter, under pågående utveckling av jämställdhetsarbete i skolan har glömt att aktivt applicera denna
värdegrundsfråga hos lärarkollegiet.
Som jag precis nämnde har det i Sverige under flera år varit en högljudd debatt om jämställdhet. Denna debatt har gällt skolan i samma utsträckning som alla andra
instanser och företag. Skolan har dock kommit på efterkälken. Enligt både skolminister Ibrahim Baylan och Myndigheten för skolutveckling har kommunerna fått chansen att
51 Myndigheten för skolutveckling, http://www.skolutveckling.se/, 52 Myndigheten för skolutveckling, http://www.skolutveckling.se/,
utbilda såkallade genuspedagoger.53 Med hjälp av en sådan insats är syftet att främja skolans arbete med jämställdhet. Inom värdegrundsområdet har myndigheten för skolutveckling fokuserat på jämställdhet under år 2004. I regleringsbrevet för
verksamheten 2004 fick myndigheten i uppdrag att bidra till ökad måluppfyllelse genom generella utvecklingsinsatser inom området jämställdhet.54 Insatserna hade som syfte att främja skolans arbete med jämställdhet och inriktades huvudsakligen mot utbildningen av genuspedagoger. Utbildningen av pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap, såkallade genuspedagoger, påbörjades 2002 och nya medel riktades till utbildning under år 2004. Idag har ca.170kommuner minst en utbildad genuspedagog. En delrapport från Göteborgs universitet 2003 visar att projekt med utbildade
genuspedagoger lyckas bättre i arbetet med såväl flickors som pojkars självbilder. Nu är det viktigt att personerna som har genomgått utbildningen tas tillvara i det lokala
dagliga arbetet.55
Jag tror inte att jämställdhetsarbetet på Centralskolan i Svedala kommer att förändras något nämnbart den dag de kommer att anställa en genuspedagog. Jag tror snarare att alla lärare måste ha kunskaper om jämställdhet. Dessutom tror jag att det krävs en attitydförändring för att alla skall känna sig positiva till ett jämställdhetsarbete. Om man tillexempel tittar på person Bs reaktion på begreppet jämställdhet, som handlade om Fi och Gudrun, så ger detta en bild av vilka olika inställningar det finns att arbeta utifrån.
Det jag också reagerar starkt på är huruvida vår regering, 37år efter Lgr:s införande, tror att det skulle bli ett uppsving i jämställdhetsarbetet i skolan genom att utbilda ett par hundra genuspedagoger. Myndigheten för skolutveckling visar på en delrapport från Göteborgs universitet 2003, att utbildade genuspedagoger lyckas bättre i arbetet med såväl flickors som pojkars självbilder. Detta tycker jag är ett konstigt sätt att visa på att man är nöjd med sina insatser som myndighet. Om denna myndighets tro är att
jämställdhetsarbete handlar om flickor och pojkars självbilder är det inte så konstigt att vi fortfarande är fast i det förflutna. Om man ser till Yvonne Hirdmans teorier angående jämställdhet, menar hon att genussystemet är en ordningsstruktur av kön. Hon visar också på ”den manliga normens logik” och den såkallade ”isärhållandets lag” för att
53 Myndigheten för skolutveckling, http://www.skolutveckling.se/, 54 Myndigheten för skolutveckling, http://www.skolutveckling.se/, 55 Myndigheten för skolutveckling, http://www.skolutveckling.se/,
förklara vart problemen med den långsamma utvecklingen till det jämställda ligger. Genuspedagogernas arbete med självbilder, får man hoppas bottnar i kunskap om någon av Hirdmans teorier. Jag menar att enligt ”isärhållandets lag” är det lätt att elevernas självbild omedvetet utgår från kontraktet, alltså de föreställningar om kön som ärvts från generation till generation.
Jag skulle vilja säga att jag tror att det är en vanlig inställning att tro att man arbetar med jämställdhet fast att man inte gör det. Så är i alla fall fallet i Svedala. Jag tror att den statliga satsningen på att utbilda genuspedagoger är en bra idé, men att det inte räcker att ca 170 kommuner har minst en genuspedagog. Det behövs andra lösningar också. Jag tycker tillexempel att det är konstigt att jag som snart färdigutbildad historielärare inte fått någon utbildning i jämställdhet. I Ingegerd Tallberg Bromans bok, Pedagogiskt arbete och kön, kan man läsa att Lärare har nyckelpositioner i skolans arbete med jämställdhet. I SÖ:s anslagsframställan för budgetåret 1986/1987 framhålls att grundläggande kunskaper om hur skolan idag omedvetet förstärker traditionellt könsrollstänkande borde vara obligatoriska inslag i grund- och fortbildning av
skolpersonal. Det framställs också att man idag (1986/1987) som nyutexaminerad lärare kan lämna utbildningen utan att ha fått någon egentlig kunskap om jämställdhet.56 Det är för mig oförståeligt hur vi fortfarande 20 år efter denna skrivelse inte kommit någonvart. Det är fortfarande så att men som nyutexaminerad lärare lämnar lärarutbildningen utan direkta kunskaper om jämställdhet.
Slutligen vill jag sammanfatta mina tankar för att klargöra min analys. Sverige har sedan 1969 arbetat med jämställdhet i skolan. I och med införandet av Lgr-80 blev jämställdhetsarbetet inte längre en riktlinje utan ett krav.57 Med detta krav kan man tycka att lärarutbildningen borde införa aspekten jämställdhet i sina kurser eftersom man då automatiskt skulle få nya lärare med kunskaper anpassade till skolans
styrdokument. Av de lärare jag intervjuat har tre arbetat som lärare i ca30 år och en i 15 år. Detta betyder att tre av dem redan arbetade i skolan då Lgr-80 infördes. För mig är det oförståeligt att man inte på alla skolor uppmärksammade detta med att se över sin personals kompetens i jämförelse med de nya punkterna som införts som krav och mål
56 Tallberg Broman (2002). s168 57 Lgr80
för verksamheten. Borde det inte finnas något straff för styrdokumentsförbrytare? Person nummer fyra med sina 15 år som lärare visste lika lite som de andra tre vilket visar på att hans utbildning i slutet av 80-talet inte heller försökte ge sina studenter den kompetens som behövdes enligt styrdokumenten.
Men var ligger då ansvaret? Regering och riksdag fattar beslut som skall råda i skolan. Detta har de gjort och som bevis har vi skollag och läroplaner. Tittar man däremot på lärarutbildningen och Myndigheten för skolutveckling, tycker jag att de inte gjort vad de kunnat. På lärarutbildningen finns personer som alla är mycket duktiga på jämställdhet och genus. En av dem är min handledare Irene Andersson som stöttar studenter som jag, som vill skriva om genus och jämställdhet. En annan mycket intressant person är
Ingegerd Tallberg Broman som skrivit pedagogiskt arbete och kön.58 Dessa personer ser
jag som en resurs för lärarutbildningen i Malmö och som jag inte ser har utnyttjats till fullo. Jag tycket att det är extra dåligt att jämställdhetsperspektivet fallit bort i just historielärarutbildningen för att man här skulle kunna ge, genom nedsippringsmodellen, många människor kunskap om hur och varför det ser ut som det gör idag. Alltså ge kunskap om inte bara kvinnor i historien, utan om varför historieböckerna ser ut som de gör och hur kvinnan kämpat för att komma dit vi är idag.
Myndigheten för skolutveckling arbetar på lustiga sätt för jämställdhet tycker jag. För det första verkar det inte som om denna myndighet vet vad jämställdhet är och arbetar därför lite kortsynt med denna fråga. Jag syftar på utbildningen av genuspedagoger. Själva idén tycker jag är jättebra i sig men jag tror inte, som myndigheten, att ett par genuspedagoger skulle kunna få alla lärare att genomsyra sin undervisning med
jämställdhetsperspektiv. På ett sätt tycker jag att Myndigheten för skolutveckling också har ett ansvar för lärarutbildningen.
Sedan har vi de olika grundskolornas ledningar och självklart de enskilda lärarna. Jag tycker att det är varje skolas ledning att se till att de anställda har kompetens att arbeta med de rådande styrdokumenten. Jag menar att när ett nytt styrdokument införs måste man fortbilda de redan anställda lärarna så att de kan arbeta professionellt med mål och krav. Det är lärarutbildningens ansvar att ge nya lärare dessa kunskaper. Självklart har
den enskilde läraren ett ansvar att veta vad som står i läroplanen. Men för att alla elever på alla skolor skall få undervisning baserad på samma värdegrund måste det finnas mer än personligt ansvar som styr.
Jag tror att anledningen till det stagnerade arbetet med jämställdhet på just
Centralskolan i Svedala handlar om just brist på kunskap och engagemang från ledning och högre instanser. Om lärarna på denna skola haft likvärdiga kunskaper och stöd från ledningen skulle de kunna forma en gemensam linje och arbeta mot samma mål. De mål som redan finns och som skolan har i uppgift att nå.
Jag vet att Historielärarna på Centralskolan i Svedala är mycket duktiga, sympatiska och engagerade. Att de i just ämnet jämställdhet har lite svårigheter beror troligen på alla de punkter jag tidigare tagit upp.
Litteraturförteckning
Böcker
Almgren, Bengt & Thorbjörnsson, Hans & Tillman Hans (1998). SO-Direkt, Historia 1, Arlöv: Bonniers
Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (2004). Genushistoria. En
historiegrafisk exposé, Lund: studentlitteratur
Forsberg Ulla (1998). Jämställdhetspedagogik – en sammanställning av
aktionsforskningsprojekt, Västervik: Skolverket
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning, Uppsala: Studentlitteratur
Josefson, Helena (2005). Genus – hur påverkar det dig?, Kristianstad: Kristianstad Boktryckeri AB
Kjellberg Karin & Rädda Barnen (2005). Snacka om jämställdhet!, Elanders
Steensberg, Ann (1997), Flickor och pojkar i samma skola, Kalmar: Eklunds förlag
Tallberg Broman (2002). Pedagogiskt arbete och kön, med historiska och nutida
exempel, Lund: Studentlitteratur
Litteratur utgiven av organisationer och instanser
Lärarförbundet (2000). Genuspraktika för lärare, Stockholm: Elanders Gummessons AB
Lärarförbundet (2002), Jämställd skola –strategier och metoder, Falköping: Elanders Gummessons AB
Statistiska centralbyrån (2004). På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet
2004, Örebro
Utbildningsdepartementet (2001), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, Västerås: Skolverket
Webbadresser
Myndigheten för skolutveckling (20051205) http://www.skolutveckling.se/, Regeringskansliet (20051213) http://www.sweden.gov.se/sb/d/4589/a/33321;jsessionid=ahlANjlnHTzf Värdegrundscentrum (20051213) http://www.vgc.umu.se JämO (20051214) http://www.jamombud.se/Hej på Er Historielärare!
Nu den sista terminen på lärarhögskolan skriver jag en uppsats som behandlar historieundervisning och jämställdhet. Arbetet kommer inte att handla om enskilda lärare utan om en allmän uppfattning och syn på jämställdhetsarbete i
historieundervisningen.
För att få en realistisk bild av hur verkligheten ser ut önskar jag att få ställa ett par frågor till Er.
Frågorna kommer att behandla innehåll i historieundervisningen, jämställdhetsarbete samt hur ni arbetar och/eller skulle kunna tänka er att arbeta.
Era svar, tanka och idéer kommer att sammanställas och diskuteras i min examensuppsats. Ni kommer att vara anonyma och kommer möjligen bara att
presenteras som t.ex. kvinna A eller Man C. Det är det möjliga kollektiva tyckandet som är av intresse för mitt arbete.
Eftersom jag vet att Er tid är dyrbar, har jag sammanställt ett par frågor och påståenden som Ni kan reflektera över till dess att vi träffas. På detta sätt effektiviseras
”intervjutiden”.
*Vad betyder jämställdhet för dig?
*Hur skulle du vilja definiera begreppet jämställdhet?
*Är det viktigt för dig att din undervisning skall vara jämställd?
*Flickor och pojkar har ett lika stort inflytande och utrymme i historieundervisningen! Titta i läroböckerna:
*Hur tycker du att litteraturen speglar det kvinnliga respektive det manliga?
Intervjun kräver inte ett långt möte, utan kan genomföras över en kopp kaffe om så önskas. Vill du diskutera mer, så är jag öppen för detta.
Jag vill tacka för
Ert deltagande och önska en god jul och ett gott nytt år. Mvh
Intervjustöd.
Är den enskilde läraren medveten om sin uppgift? *Vad betyder jämställdhet för dig?
*Har du någon utbildning i jämställdhets- eller genusproblematik? *Skulle du vilja ha mer kunskaper om ämnet?
*Vad känner du att du behärskar och eller skulle behöva veta mer om. *Arbetar ni aktivt på er skola med jämställdhetsfrågor?
*Om ja, vad görs? Om nej, vet du varför? Skulle du vilja att det var annorlunda? *Arbetar du aktivt för att din undervisning skall vara jämställd?
*Om ja, hur gör du då? Om nej, varför inte, skulle du vilja arbeta mer med jämställdhet? *Tycker du att flickor och pojkar har ett lika stort inflytande och utrymme i
undervisningen?
*Berätta varför du tror att det är så… *Vad tycker du om kurslitteraturen?
*Tycker du att litteraturen speglar både kvinnor och män genom historien?
*Hur arbetar du/kan du arbeta, med litteraturen för att visa på jämlikhet mellan kön?
*Visste du att i Lpo94 står det att:
- skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.
- lärare skall verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen.
