• No results found

Fallgrop eller frälsning? - En studie av samhällskunskapslärares datoranvändning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fallgrop eller frälsning? - En studie av samhällskunskapslärares datoranvändning"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng på avancerad nivå

Fallgrop eller frälsning?

- en studie av samhällskunskapslärares datoranvändning

Hazard or help? – a study of civic teachers’ computer usage

Axel Palmkvist

Lärarexamen 330 hp Lärarutbildning 90 hp 2012-11-08

Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Anna Henningsson Yousif

(2)
(3)

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker fyra samhällskunskapslärares attityder till och användning av datorer i undervisningen i samband med att deras gymnasieskolor infört en så kallad en-till-en-satsning. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Inför inhämtandet av analysmaterialet har en teoretisk bakgrund lagts. Den visar en bild av det aktuella forskningsläget med fokus på svensk forskning. Internationell och amerikansk forskning finns också med. Den teoretiska bakgrunden har använts vid analysen av intervjumaterialet. I intervjuerna framkommer flera olika attityder och användningsområden av datorerna. Lärarna ser problem med att datorerna inte alltid används till skolarbete under lektionstid. I en del fall riskerar detta, enligt lärarna, att ha en negativ inverkan på elevernas skolresultat. Samtidigt är lärarna övertygade om att en rätt använd dator kan gynna eleven. Datorn kan således öka klyftorna mellan höga och låga skolresultat, menar lärarna. I den konkreta undervisningssituationen används datorerna främst till informationsinhämtning samt vid föreläsningar och presentationer. Detta är lektionsmoment som lärarna väl kunnat använda sig av före en-till-en-satsningen, och utgör således exempel på strechadhet i lärarnas undervisning. Av det som går att tolka från lärarnas egna berättelser är det högst tveksamt om dem fått tillräckliga förberedelser från huvudman och skolledning, inför och efter en-till-en-projektet sjösattes. Forskningen om hur datorer kan användas i en-till-en-miljöer på gymnasienivå är knapp.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING: ... 8

1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 8

2. LITTERATURGENOMGÅNG ... 10

2.1 KROKSMARK (2010) LÄRANDETS STRECHADHET. ... 10

2.2 FALKENBERGSSTUDIERNA ... 11

2.3 TECHNOLOGICAL PEDAGOGICAL CONTENT KNOWLEDGE ... 13

2.4 OECD: CONNECTED MINDS ... 14

2.5 BEBELL & O’DWYER ... 15

3. METOD ... 16

3.1 KVALITATIV FORSKNING ... 16

3.1.1 Genomförande av kvalitativa forskningsintervjuer ... 17

3.2. URVAL ... 19

3.3. RELIABILITET OCH VALIDITET ... 19

3.4 FORSKNINGSETISKT RESONEMANG ... 20 4. RESULTAT ... 21 4.1 PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER ... 21 4.1.1 Intervju 1: Sasha ... 21 4.1.2 Intervju 2: Laurence ... 22 4.1.3 Intervju 3: Puck ... 22 4.1.4 Intervju 4: Robin ... 23 4.2 INTERVJURESULTAT ... 23

4.2.1 Den farliga datorn ... 23

4.2.2 Att arbeta mot distraktioner ... 25

4.2.3 Användningsområden ... 26

4.2.4 Nya krav på läraren och eleven ... 27

4.2.5 Positiva erfarenheter av datorn ... 28

5. ANALYS ... 29

5.1 MÖJLIGHETER OCH PROBLEM ... 29

5.2 DEN EGNA ANVÄNDNINGEN ... 31

6. SLUTSATS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION ... 32

6.1 BRISTER OCH TILLKORTAKOMMANDEN I STUDIEN ... 33

6.2 UPPMANINGAR TILL VIDARE FORSKNING ... 34

7. REFERENSER ... 35

(6)
(7)

1. Inledning

Enligt #entillenkartan som publiceras av bloggen Skoldator finns satsningar på en-till-en (en dator per elev) eller surfplattor på skolor i 211 av Sveriges 290 kommuner. Eftersom kartan bygger på självrapportering är det inte säkert att den ger en exakt bild av av en-till-en-satsningarnas utbredning, men trots det tycks det stå klart att datorerna på allvar har etablerats i de svenska skolorna. Utvecklingen är naturlig. Samhället i övrigt har också omfamnat de ständigt expanderande IT-möjligheterna. En rapport från Statistiska Centralbyrån (2012) visar att år 2011 hade 97 procent av den svenska befolkningen över 16 år någon gång använt internet. Bland åldrarna 16-34 år var siffran 100 procent. Den verklighet som eleverna möter efter studenten förväntar sig att eleverna kan använda dator.

Datorer har använts i svenska skolor under förhållandevis lång tid. Tidigare har det varit vanligt att skolorna haft datorer placerade i datorsalar dit eleverna kunnat gå för att göra skolarbeten. I och med en-till-en-satsningarna har eleverna givits tillgång till varsin bärbar dator. Denna kan de ta med sig in till klassrummen och använda vid skolbänken under lektionstid. De kan också ta med datorn hem och använda den där. Tillgängligheten har blivit betydligt större.

I samhället har utvecklingen gått snabbt och vad datorerna används till har skiftat över tid. I dag använder unga svenskar i åldrarna 14-26 år Facebook i snitt 82,5 minuter per dag, enligt en studie som Göteborgs universitet gjort tillsammans med Valentin & Byhr. Studien visar också att 36 procent av ungdomarna i samma grupp använder Facebook under 50 procent eller mer av sin surftid. (Denti et. al, 2012, s. 16) För bara sex år sedan

(8)

var Facebook inte ens öppet för allmänheten. (en.wikipedia.org/wiki/Facebook#History, inhämtat 2012-10-24).

När det gäller ämnet samhällskunskap öppnar datorerna och internet för nya möjligheter. Till exempel blir snabbt föränderlig information lika snabbt uppdaterad och ges snabb åtkomst. Stora mängder statistik kan behandlas och presenteras på sätt som varit svårt tidigare.

Samtidigt som det är naturligt att skolorna anpassar sig efter samhället är det märkligt att forskningen om hur datorerna kan användas i undervisningen är förhållandevis skral. Av den forskning som finns är mycket fokuserat på användningen i de lägre åldrarna. Likaså är speciella datorprogram för lärande vanligare i förskolan och lågstadiet. Därför behövs forskning som utforskar användandet och potentialen även bland äldre elever.

Datorerna är i samhället och i skolan för att stanna. Men vad ska dem användas till?

1.2 Syfte och frågeställning:

Denna uppsats undersöker ett en-till-en-projekt som införts i en sydsvensk kommun. I de kommunala gymnasieskolorna inleddes projektet för ett par år sedan och nu har varje gymnasieelev som de intervjuade lärarna är lärare till varsin bärbar dator. Uppsatsen studerar hur lärare ser på den nya trenden med en-till-en-satsningar och hur de förhåller sig till denna. Därför är det extra spännande att se på lärarnas inställning och arbetssätt med det nya verktyget. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på införandet av bärbara datorer i skolan. Mot bakgrund av detta ställs följande frågor:

 Vilka möjligheter och/eller problem i den konkreta undervisningssituationen ser samhällslärare i och med att eleverna fått varsin bärbar dator i skolan?

 Hur upplever ovan nämnda lärare att de själva utnyttjar datorn i sin undervisning i dag?

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen syftar inte till att ge en heltäckande bild av hur Sveriges samtliga samhällskunskapslärare förhåller sig till att eleverna får bärbara datorer. För uppsatsen

(9)

har bara fyra lärare intervjuats och resultaten som kommer fram speglar endast dessa fyra individers förhållningssätt.

De intervjuade lärarna arbetar alla för samma huvudman, en sydsvensk kommun, men de kan alltså inte heller sägas svara för alla lärare under den aktuella huvudmannen. Inte heller kan just denna en-till-en-satsning sägas vara representativ för fenomenet i stort. För det krävs en annan forskningsinsats.

(10)

2. Litteraturgenomgång

Under mitt sökande för information om lärares datoranvändning i en-till-en-miljöer har jag ansträngt mig för att ha så färska källor som möjligt. Datorutvecklingen går snabbt framåt och de möjligheter som gavs för bara ett par år sedan kan mycket väl vara utdaterade i dag. Samtidigt är det ett forskningsområde som i Sverige är att betrakta som ungt. Det har gjorts få större studier i landet. Istället är USA det land där forskningen verkar ha kommit längst. Samtidigt kan det vara problematiskt att dra allt för stora paralleller mellan länder med olika utbildningssystem. Mot bakgrund av detta resonemang har jag strävat efter att i första hand använda så färska källor som möjligt. Källorna har gärna fått ha svensk anknytning men detta har snarare varit ett önskemål än ett krav. Utländska källor har använts där de, trots skillnader i bland annat utbildningssystem, verkar ha relevans även för svenska förhållanden.

2.1 Kroksmark: Lärandets strechadhet

I sin studie Lärandets strechadhet. Lärandets digitala mysterium i En-till-en-miljöer i

skolan (2010) har professor Tomas Kroksmark intervjuat lärare och elever som har varsin

dator i skolan. Studien, som är finansierad av utbildningsföretaget och friskolekoncernen Academedia, visar att ett en-till-en-projekt bidrar till att förändra skolarbetet både för lärare och elever. När det gäller lärarna ändras både arbetet med lektionsplaneringarna och själva undervisningssituationerna i klassrummen. Kroksmark menar bland annat att

(11)

det ställs större krav på tydlighet från lärarens sida när elevernas arbete ska sättas igång. Datorerna innebär en ökad individualisering av elevernas arbete och även detta måste påverka planeringen.

När det gäller klassrumssituationerna visar Kroksmarks studie att de lärformer som var vanliga i det analoga klassrummet fortfarande används. Även om de nu kan ha antagit en digitaliserad form menar Kroksmark att detta i grunden handlar om samma lärformer, bara det att de nu ”strechats” till att användas också i det nya klimatet. Exempel på lärformer kan vara föreläsningar eller grupparbeten. Lärare i Kroksmarks studie upplever att de ”gamla” metoderna inte fungerar lika bra som de gjorde före en-till-en-programmets införande. Läraren antar oftare nu rollen som en handledare, som hjälper eleverna när de stöter på problem. Detta ställer nya krav på läraren eftersom det ofta är svårt att förutse vilka problem eleverna stöter på i sitt mer individuella arbete.

En av huvudpunkterna i Kroksmarks studie är att en-till-en-miljöer skapar en skillnad mellan den kunskapssyn som läroplanen och ämnesplanerna utgår från, och den typ av kunskap som kan genereras via datorerna. Lärarna i hans studie ser detta som en stor möjlighet men också ett av de mer framträdande problemen med en-till-en. Kroksmark menar att styrdokumenten genomsyras av en kunskapssyn som präglas av ”de fyra f:en” - fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Samtidigt är kunskaperna som datorn ger möjlighet till av en annan karaktär.

”Ett digitalt kunskapsbegrepp karaktäriseras av kvaliteter som har med kombinationer av olika typer av information att göra som kan kritiseras eller kompletteras med kommunikation via diskussionsforum, e-post, Facebook osv. Lärare och elever upptäcker snart den myceliska väv av vetande som Internet hyser. Några få klickningar innebär att olika sorters information kommer fram som eleverna jämför och kopierar och till sist kombinerar och utvecklar. Variationen innebär att några av eleverna lär sig att se saker bortom det uppenbara. Det är en av lärandets främsta kvaliteter och om de är något som varje elev kan erövra bör det kunna uppfattas som en stor kunskapsmässig framgång med En-till-En.”

Kroksmark (2010) s. 15

2.2 Falkenbergsstudierna

Den enda omfattande undersökningen som gjorts av en-till-en-miljöer i Sverige är de så kallade Falkenbergsstudierna. Studierna följer ett en-till-en-projekt där datorer delas ut till samtliga elever och lärare på två grundskolor i Falkenbergs kommun. Studierna är gjorda under projektets första tre år, mellan 2007 och 2009. De kombinerar enkätundersökningar

(12)

med intervjuer med lärare, elever och skolledning, samt lektionsbesök. Studierna fokuserar på att ta reda på hur datorerna används i undervisningen, samt hur lärare och elever förhåller sig till detta. Hallerström & Tallvid (2009) visar att lärarna i Falkenbergsstudien har en övervägande positiv inställning till en-till-en-projektet. De tycker att datorerna har underlättat arbetet och att klassrumssituationen förbättrats. Dessutom upplever de att du lyckas utnyttja datorn som pedagogiskt hjälpmedel på ett allt bättre sätt.

Det största problemet som lärarna i Falkenbergsstudierna upplever med en-till-en är att eleverna ibland använder datorerna till andra saker än skolarbete, trots att lektionen pågår. Även om lärarna inte alltid ser elevernas datorskärmar, och då inte med säkerhet kan säga att eleverna använder datorn fel, känner de på sig att eleverna gör det. En lärare i studien säger att ”Eleverna är väldigt duktiga i datorhanteringen och mycket märks inte trots att man vet att det förekommer” (Hallerström & Tallvid, 2009, s. 37). Samtidigt menar många lärare att problemet inte är alltför stort, och dessutom övergående.

Tallvid (2010) kommer till slutsatsen att Falkenbergs en-till-en-projekt nått i huvudsak goda resultat. Detta kan diskuteras, eftersom ett av projektets mål var att ”öka elevernas måluppfyllelse och resultat” (Hallerström & Tallvid, 2008, s. 10). Samtidigt visar en sökning i Skolverkets databas Siris att en förbättring av resultatet uteblivit, sedan projektet påbörjades 2007. Det är svårt att se en tydlig trend, men snarare pekar utvecklingen på det motsatta. Se figur 1.

Figur 1. Meritvärdesutveckling på Falkenbergsskolorna som införde en-till-en år 2007.

Trots detta väljer alltså Tallvid att beteckna projektet som lyckat. Han räknar dessutom upp fyra framgångsfaktorer ”som på olika nivåer möjliggjort projektets goda resultat” (Tallvid 2010, s. 58). På den översta nivån är det viktigt att projektet är förankrat hos den politiska ledningen, alltså huvudmannens styrelse. Vidare krävs att förvaltningen anstränger sig för att implementeringen ska bli så bra som möjligt. Den tredje punkten

0 50 100 150 200 250 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Skogstorpskolan Söderskolan

(13)

handlar om att den IT-lösning som skolorna använt sig av präglas av stor frihet. Inga inloggningar krävs och inga sidor eller tjänster är spärrade. Detta medför en pedagogisk frihet. Den sista framgångsfaktorn är att lärarnas fortbildning fungerar som den ska. Detta innebär bland annat att deras utveckling fortsätter även efter avslutad utbildning. (Tallvid 2010)

2.3 Technological Pedagogical Content Knowledge

Med en dator i klassrummet ges elever och lärare ett nytt redskap för undervisningen. Enligt de amerikanska forskarna Punya Mishra och Matthew J. Koehler (2009) sätter detta också nya krav på lärarens kompetens. Tillsammans har de skapat ett ramverk som försöker tydliggöra hur kompetenskraven förändras. De har utgått från en modell som utvecklades av Lee Schulman på 1980-talet och som då visualiserade en lärares ”pedagogiska ämneskunskap” – pedagogical content knowledge (PCK). Koehler och Mishra har vidareutvecklat

detta och skapat en modell för technology, pedagogy and content knowledge (TPACK).

Grundidén är att en lärares

kompetens vilar på

kombinationen av tre

färdigheter. Den första är ämneskompetensen och den andra är den pedagogiska kompetensen. Den ursprungliga modellen PCK utgår från att läraren bär en ämneskompetens och en pedagogisk kompetens som till stor del inte kommer till uttryck i yrkesrollen. Det är

Figur 2. En visualisering TPACK-modellen. Figuren är hämtad från Koehler & Mishra (2009).

(14)

nämligen bara när de två färdigheterna överlappar varandra som de kommer läraren till gagn. Ämneskompetens kommer inte fram om du inte kan lära ut den, och på liknande sätt kan du vara duktig på att lära ut vissa saker men sämre på andra.

I TPACK lägger Koehler och Mishra till en tredje färdighet, den teknologiska. Med teknologi menar de digitala verktyg som till exempel en dator. På samma sätt som ämneskompetensen eller den pedagogiska kompetensen kräver en ”matchning” för att komma till uttryck i lärarrollen, måste den teknologiska kompetensen stämma överens med de andra två. Det går utmärkt att vara duktig på att programmera och skriva sina egna html-koder, men det betyder inte att du vet hur du på ett moget sätt bedömer internetbaserade källor eller sätter in fotnoter i ett Word-dokument och inte heller att du vet hur du ska lära ut detta till eleverna.

2.4 OECD: Connected Minds

Rapporten är en del av OECD:s större projekt med att kartlägga förutsättningarna för ”the New Millenium Learners” och är skriven av projektets direktör Francesc Pedró. OECD är en internationell organisation som arbetar för ekonomiskt samarbete och utveckling för sina medlemsstater. Dessa tillhör främst det som något luddigt kan beskrivas som ”västvärlden” och rapporten fokuserar på organisationens medlemsländer.1

Bland annat vill rapporten ta reda på de empiriska bevisen för att dagens ungdomar verkligen är så bevandrade i digitala världar som många vill tro. Pedró (2012) menar att den typen av tankar visserligen kan hjälpa oss att vidga debatten och skapa nya synsätt på vad som är möjligt med datorer i utbildningssammanhang. Men för att lärare ska kunna göra professionella val om digital teknologi i undervisningen måste de ha empiriska data att utgå ifrån. I rapporten konstaterar Pedró att det visserligen är så att allt fler unga använder och har tillgång till de digitala teknikerna men att det är fel att anta att alla elever passar in i bilden av infödda datoranvändare. Skillnaderna mellan elever är stora och på samma sätt skiljer sig elevernas förutsättningar för att kunna utnyttja datorerna från elev till elev.

Pedró (2012) visar också att eleverna själva har en ganska konservativ syn på den digitala teknologins roll i undervisningen. Eleverna vill att undervisningen ska vara så

1

För den som vill se en lista över medlemsländerna rekommenderar jag följande länk:

(15)

effektiv som möjligt, men ser inte alltid att datorerna är det bästa verktyget för att hjälpa dem med detta.

Rapporten efterlyser också mer forskning om hur teknologi kan användas i undervisningen. Allt fler institutioner och lärare för in den nya tekniken i klassrummet och just därför finns ett stort behov av systematiska data som visar hur den ska användas.

2.5 Bebell & O’Dwyer

I artikeln Educational Outcomes and Research from 1:1 Computing Settings (2010) konstaterar Damian Bebell och Laura M. O’Dwyer att det saknas en önskvärd mängd forskning på en-till-en-satsningar, trots att antalet skolor som investerar i datorer ökar. (En liknande slutsats som den Pedró (2012) kommer till.) Artikeln är en sammanställning av resultatet från flera olika undersökningar. Sammanställningen visar att användandet av datorer varierar stort mellan olika en-till-en-miljöer, trots att skolorna är utrustade på liknande sätt. Anledningen till detta är författarna inte helt på det klara med, men de menar ändå att implementeringssättet spelar roll. Framför allt påverkar lärarnas roll resultatet av implementeringen. Det är trots allt upp till den enskilda läraren att bestämma hur och när eleven ska använda datorn under lektionstid. Bebell & O’Dwyer konstaterar att det är viktigt att ge lärarna nödvändig uppbackning vid implementeringen av en-till-en-projekt. Den viktigaste typen av uppbackning är tydligt skolledarskap.

Vad gäller en-till-en-undervisningens möjligheter att förbättra elevernas resultat menar Bebell & O’Dwyer att det går att se tecken på en positiv effekt. Dessa studier har dock gjorts på elever som går i det som motsvarar grundskolans tidigare år.

(16)

3. Metod

I detta kapitel beskrivs det arbetssätt som använts under uppsatsens utformande. Dessutom kommer jag försöka motivera och redogöra för de vetenskapliga grunderna för detta arbetssätt.

Undersökningen bär formen av en fallstudie. Enligt Bell (2000) är fallstudier ”särskilt lämpliga för forskare som arbetar på egen hand, eftersom de rymmer möjligheten att på djupet studera en avgränsad aspekt av ett problem under en begränsad tidsrymd”. (s. 16) Detta har varit fallet vid arbetet med att ta fram denna uppsats. Problemet har varit den nya situation där varje gymnasieelev har en egen bärbar dator under lektionerna i samhällskunskap. Aspekten har varit lärarnas uppfattning om och attityd till den nya situationen.

Samtidigt understryker Bell riskerna med att låta en ensam forskare genomföra fallstudier under en begränsad tidsperiod. Forskningen måste avgränsas tydligt, eftersom vi alla måste ”hålla våra undersökningar inom rimliga gränser, oavsett om vi arbetar med en fempoängsuppsats eller en doktorsavhandling”. (ss. 17, 18) Mot bakgrund av detta har avgränsningar gjorts, och dessa har redovisats under kapitel 1.3.

3.1 Kvalitativ forskning

Enligt både Kvale (1997) och Dalen (2007) bör forskningsintervjuer bygga på den kvalitativa forskningstraditionen. I boken Den kvalitativa forskningsintervjun (1997)

(17)

diskuterar Kvale utförligt för- och nackdelarna med kvalitativ forskning. En vanlig kritik som riktas är att kvalitativ forskning inte är kvantifierbar. Kvale medger att kvalitativa forskningsresultat ”kan leda till svagare former av mätning” (s. 68). Men Kvale kommer ändå till slutsatsen att det är forskningsfrågan som bör bestämma vilken metod som används och menar att det kan vara väl så viktigt att analysera den sociala världen som den som är matematiskt uppbyggd. (s. 69)

Dalen (2007) skriver att ”Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet. [...] Det handlar om att få en djupare insikt om hur människan anpassar sig till sin livssituation.” (s. 11). Detta är en beskrivning som tydligt visar att min forskningsfråga och denna uppsatsens syfte har förutsättningar att fungera väl ihop med en kvalitativ forskningsmetod. Lärarna i studien har fått en förändrad arbetssituation och jag vill undersöka hur de anpassar sig till elevernas ökade datortillgänglighet.

3.1.1 Genomförande av kvalitativa forskningsintervjuer

Tanken med intervjuerna i uppsatsen har hela tiden varit att få fram lärarnas syn på sin situation. Jag har ansträngt mig för att följa de rekommendationer och riktlinjer som anges i Kvale (1997) och Dalen (2007).

Kvale delar upp intervjuundersökningen i sju olika stadier (s. 84ff). Arbetet har hela tiden utgått från forskningsfrågan och undersökningens syfte, uppsatsens tematisering. Utifrån detta har kvalitativ forskning och intervjuer valts som riktmärke för den tillämpade forskningsmetoden. Efter detta har en planering gjorts för hela undersökningens arbete, där övriga stadier tänkts igenom. Jag har satt mig in i relevant forskning och utifrån detta, samt mina forskningsfrågor, tagit fram en intervjuguide. Under de faktiska intervjuerna har jag utgått från guiden men samtidigt försökt hålla samtalet öppet. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Utskriften har skett samma dag eller dagen efter det att den aktuella intervjun gjorts, för att samtalet ska vara så färskt i minnet som möjligt. Under analysen har en blandning av koncentrering (Kvale 1997, s. 174) och kategorisering (Kvale 1997, s. 178) använts. Resultatet presenteras under tematiska rubriker, men eftersom antalet intervjupersoner är relativt lågt (4) har det inte varit fruktsamt att dela in deras meningar i ett flertal tydligt avgränsade kategorier med tillhörande underkategorier. Istället bär analysen ett inslag av meningskoncentration,

(18)

där intervjupersonernas åsikter tolkats och uttrycks mer komprimerat. Samtidigt hänvisas fortlöpande till deras ursprungliga citat, för att ge läsaren en tydlig bild av hur tolkningen är gjord. Efter detta har resultatens reliabilitet och validitet verifierats. I ett sista led har uppsatsen skrivits, för att rapportera resultatet på ett vetenskapligt sätt.

Intervjuerna som ligger till grund för uppsatsen är av semistrukturerad karaktär. Därför har intervjuguider utarbetats, i linje med rekommendationer från Dalen (2007). Dalen skriver bland annat att i ”alla projekt som använder intervju som metod, kommer det att finnas behov av att utarbeta en intervjuguide. Speciellt krävs detta när man använder en semistrukturerad eller fokuserad intervju.” (s. 31). Den intervjuguide som använts under intervjuerna finns som bilaga till uppsatsen. Se bilaga 1.

Under framtagandet av intervjuguiden, under intervjuerna och vid analysen av intervjusvaren har jag hela tiden ansträngt mig för att göra mig själv medveten om min roll som intervjuare. Forskningsintervjun är ett samtal där det råder en obalans i maktförhållandena mellan samtalsparterna. Det sätt som frågan ställs på påverkar självklart hur svaret blir. Därför har jag försökt att formulera frågorna likadant i varje intervju. Den som tittar på den bifogade intervjuguiden ser att ledande frågor använts. Enligt Kvale (1997) är detta dock inte ett problem utan i vissa fall snarare en nödvändighet. I de fall frågorna varit ledande har jag istället bemödat mig för att göra intervjupersonen medveten om frågans orienterande karaktär.

Intervju 1 och 3 ägde rum i ett enskilt rum där forskaren och intervjupersonen varit ensamma. Intervju 2 och 4 ägde rum i ett större landskap där andra lärare kunnat gå förbi och sannolikt också överhöra några ord ur intervjun. Det har dock varit de intervjuade lärarna som föreslagit plats och samtliga har ansett att de varit tillfreds med respektive rum.

De kategorier som intervjusvaren delats in i under analysen har sin utgångspunkt i vad intervjupersonerna säger. Kategorierna är samtidigt i viss utsträckning färgade av det som framkommit under de litteraturstudier som gjorts i inledningen av uppsatsarbetet. Mycket av det som sägs under intervjuerna har dock inte varit kategoriserbart och är lämnat utanför uppsatsen, då det inte funnits möjlighet att presentera det på ett strukturerat sätt. Jag upplever ändå att det som lärarna varit mest angelägna om att dela med sig av har kommit med i uppsatsen.

(19)

3.2. Urval

I samråd med min handledare har antalet intervjuade lärare bestämts till fyra eller fem personer. När intervjuerna väl skulle genomföras blev bara fyra stycken gjorda, eftersom den femte föll bort på grund av sjukdom.

De intervjuade personerna är samtliga lärare i samhällskunskap. Detta har varit en förutsättning för att de ska få medverka. De har själva svarat på förfrågningar om de vill delta. Det har i det stadiet framgått att intervjuerna kommer handla om datorer och undervisning.

De intervjuade lärarna är alla lärare på skolor med samma huvudman. Tanken med detta är att ramarna för deras arbetssituation ska vara något sånär jämförbara. Till exempel är deras skolor delar av en och samma en-till-en-satsning. Eftersom lärarna inte jobbar på en och samma skola finns såklart stora skillnader på andra områden ändå. Det är dessutom tänkbart att det finns skillnader i implementeringarna av en-till-en-satsningen.

3.3. Reliabilitet och validitet

Resultaten som redovisas i denna uppsats bör inte användas för att generalisera. De ger inget statistiskt underlag. Istället visar uppsatsen bara hur just de fyra intervjuade personerna upplever sin arbetssituation med avseende på elevernas ökade datortillgänglighet. Detta är dock något som uppsatsen visar på ett bra sätt.

Resultaten svarar också bra mot frågeställningen som angavs i början. Det bör dock tydliggöras att det antagligen finns lärare i den undersökta kommunen som har åsikter och tankar som inte kommer fram i uppsatsen. Eftersom arbetet endast har omfattat en liten del av antalet anställda samhällskunskapslärare i kommunen. Denna begränsning framgår redan av ovan beskrivna avgränsningar, men det är ändå relevant att ta upp också här.

Eftersom deltagandet varit frivilligt är det möjligt att de fyra lärare som ställt upp i intervjun har större intresse för frågan än lärarkåren i stort. Detta gör att det är möjligt att resultatet snarare speglar åsikterna hos extremerna än hos en eventuell majoritet.

(20)

3.4 Forskningsetiskt resonemang

Samtliga lärare som deltagit i undersökningen har gjort så under ett informerat samtycke (jfr Kvale (1997) s. 107). Redan när förfrågan om intervjudeltagande skickades ut fick lärarna reda på vad studien skulle handla om. De fick även vetskap om det anonymitetsskydd som givits dem. Detta har sedan upprepats och förtydligats i inledningen av intervjuerna.

Förfrågningarna har antingen skickats direkt till lärarna, via den lärare som haft ämnessamordnande roll på skolan eller genom att jag helt enkelt knackat på dörren till deras arbetsrum. Detta gör att lärarna har fått ett stort utrymme för frivillighet när det gäller deltagandet. Hade förfrågan istället gått via exempelvis rektor hade lärarna kanske känt ett annat tryck på sig att ställa upp.

Eftersom en digital inspelningsutrustning användes under intervjuerna har intervjupersonerna tillfrågats om de godkänt detta. I samtliga fall har de gjort så.

(21)

4. Resultat

I detta kapitel kommer jag presentera vad som kommit fram under intervjuerna som gjorts i undersökningen. Resultatet kommer att presenteras i olika kategorier för att tydligare ge en samlad bild av vad intervjupersonerna sagt. Först kommer dock en kort presentation av de olika intervjupersonerna. För att hålla på anonymitetsskyddet används fingerade namn. Av samma anledning används könsneutralt pronomen, hen. Detta gör jag trots att jag är medveten om att faktorer kopplade till kön inte är helt oviktiga i sammanhanget. Eftersom det ändå inte är möjligt att dra några statistiskt belagda slutsatser från uppsatsen har jag funnit att det inte finns skäl nog att skriva ut de intervjuade lärarnas könstillhörigheter.

4.1 Presentation av intervjupersoner

4.1.1 Intervju 1: Sasha

Sasha har varit lärare i mer än tio år och undervisar i samhällskunskap och historia. Hen har arbetat för samma huvudman under hela sin lärargärning, även om det skett byten mellan olika skolor. Detta är första året som samtliga av Sashas elever har varsin dator. Under intervjun framhäver Sasha flera gånger att hen inte ser sig som en föregångare när det gäller datoranvändning. ”Jag kan ju säga det själv, att jag är inte särskilt intresserad av

(22)

teknik. Jag läser hellre en bra bok än att sitta och hänga framför datorn.” (Intervju 1, s. 8) I analogi med detta menar Sasha att datorerna inte bör användas allt för mycket i undervisningen. I ett moment av undervisningen har hen valt att sluta använda dator och istället låta eleverna skriva för hand i en skrivbok. Samtidigt säger hen att datorn ”är ett fantastiskt verktyg att jobba med” (Ibid, s. 9). Sasha upplever inte att kommunen förberett hen särskilt mycket på en-till-en-satsningen, ”egentligen inte alls” (Ibid, s. 2), men menar samtidigt att det kan vara nyttigt att få lära sig själv och utveckla sina egna metoder.

4.1.2 Intervju 2: Laurence

Laurence har varit lärare i ungefär tio år och undervisar i samhällskunskap och naturkunskap. En-till-en-satsningen på de skolor Laurence har jobbat på har gjorts genom att alla ettor får varsin dator. Eftersom Laurence mest undervisar ettor har det under två år varit så att praktiskt taget alla hens elever haft varsin dator. Hen har tidigare jobbat flera år i en annan kommun. När det gäller datorer i undervisning säger Laurence under intervjun att hen ”tycker att det är min skyldighet, faktiskt” (Intervju 2, s. 8) att använda den digitala tekniken. Hen har också varit med om att hålla i redovisningar om IKT-undervisning för sina kollegor, men tycker samtidigt att kommunen bättre borde förbereda lärarna bättre genom att ge mer forskningsanknuten information om hur datorerna kan utnyttjas.

4.1.3 Intervju 3: Puck

Puck har varit utbildad lärare i samhällskunskap och historia i drygt ett år och gör sin första termin för huvudmannen. Tidigare har hen under ett år varit vikarie i en annan kommun. I den kommunen hade vissa grupper av elever varsin dator, men det är först nu som alla Pucks elever är utrustade med varsin laptop. Under intervjun beskriver hen sig som konservativ när vi talar om hur mycket datorn kan användas i undervisningen. ”Jag tror inte att datorn är lösningen på alla problem i skolan liksom. Vilket jag då kände lite i [min förra kommun], jag kände då att det fanns en del förhoppningar uppifrån i hierarkin, att det skulle vara det liksom.” (Intervju 3, s. 5) I den förra kommunen fick Puck viss

(23)

utbildning om hur det går att använda datorerna i klassrummen, men hen tycker inte att den utbildningen var särskilt bra och har inte heller blivit erbjuden någon utbildning av den nuvarande kommunen.

4.1.4 Intervju 4: Robin

Robin är den som varit lärare under längst tid av de intervjuade, ungefär 15 år. Tjänsten hos nuvarande huvudman är dock nyligen påbörjad. Tidigare jobbade Robin i en annan kommun. Sedan fyra år tillbaka har åtminstone en del av hens elever varit del av en en-till-en-satsning. Robin är lärare i samhällskunskap och psykologi och säger att det vore snudd på tjänstefel att som samhällskunskapslärare inte använda internet vid faktainhämtning. Samtidigt är hen tydlig med att datorerna inte får ta över undervisningen helt och är bestämd med att elevernas internettillgång skapar problem. ”Hade vi haft en möjlighet att helt plötsligt stänga av nätet ibland, så tror jag att det hade varit bra.” (Intervju 4, s. 7) När det lanserades en en-till-en-satsning i Robins förra kommun förberedde sig lärarna på den nya situation genom att diskutera vilka regler som skulle sättas upp i klassrummen.

4.2 Intervjuresultat

4.2.1 Den farliga datorn

Alla de intervjuade lärarna anser att det finns risk att undervisningen försämras genom fel attityd till eller fel användning av datorn. Under intervjuerna målas det upp en bild av att det finns många andra som har en övertro på datorns potential i undervisningen. Ett exempel är Pucks citat som redan redovisats ovan. Robin uttrycker sig på ett snarlikt sätt: ”Jag tror att det kan vara en fara om vi ser datorn som att den ska lösa nånting liksom. Det kommer den nog inte göra. Det handlar fortfarande om lärande.” (Intervju 4, s. 8)

När det gäller attityd till datoranvändningen uttrycker alla utom Laurence en oro för att datorerna ska ta bort de gamla undervisningsformerna. Till exempel säger Sasha att

(24)

när det kommer något nytt ”så läggs ganska mycket energi på att baktala det gamla. Och det tycker jag att man ska undvika lite. För rätt mycket av det som prövats genom erfarenhet, det är rätt så bra faktiskt.” (Intervju 1, s. 7)

En annan oro är att datorerna ska ha en negativ påverkan på vad eleverna lär sig och hur de lär sig. Laurence, som kanske är den intervjuade lärare som annars är mest positiv till en-till-en-projektet, säger att det finns en risk för att elevernas kunskaper blir mer ytliga. ”Egentligen så tycker jag ju att det finns problem för dem. Det är ju att den djupa förståelsen tycks ju minska.” (Intervju 2, s. 6) Liknande tankar finns hos Robin. Hen är orolig över att datorns snabba belöningsmekanismer gör eleverna beroende av snabb respons och att de därmed inte klarar av att jobba för något som ger belöning först längre fram. ”Man pratar om att vi ska ha in det, att skolan ska lära av det här, vi ska ha in belöningsprocesserna. Men det som händer då är att vi bara blir ännu mer beroende, alltså i hjärnan helt enkelt. Får mer drag efter dopaminkickar och serotoninkickar, så det är ju en fara om skolan väljer att gå den vägen.” (Intervju 4, s. 2)

Samtliga intervjuade lärare upplever att det finns elever som missgynnas av att hela tiden ha med sig datorn i klassrummet. Att datorn påverkar skolresultaten är till exempel Puck övertygad om. ”Ja, men absolut. Verkligen både åt det negativa och det positiva så tror jag att det kan skapa stora skillnader.” (Intervju 3, s. 9)

Det som beskrivs som huvudorsaken till den påstådda negativa effekten på elevernas resultat är att vissa elever inte klarar av att enbart använda datorn till undervisningsrelaterade aktiviteter. Framför allt nämns Facebook, en sida som eleverna enligt lärarna är inne på ofta och som distraherar dem. Andra aktiviteter som tar fokus från det som läraren avser är datorspel av olika slag. Att detta förekommer frekvent säger alla intervjuade lärare. Men det finns skillnader gällande vilken vikt de lägger vid detta. Sasha och Robin menar båda två att distraktionen från datorn är en betydande nackdel med en-till-en-projektet. Robin beskriver det som att datorn ”kallar” på eleverna. ”Det blir fler aktiva distraktionsmoment i förhållande till det som fanns innan. Det är skillnad på att titta ut genom fönstret eller en dator som skriker till dig att du ska kolla det här. Och det är också den sociala, alltså, många elever sitter där med 500 vänner, som potentiellt kan skrika. Innan var det två som kanske kastade en lapp i klassrummet.” (Intervju 4, s. 4) Puck upplever också att det är ett stort problem att eleverna blir distraherade av datorn. Men samtidigt tycker hen inte att det är någon egentlig skillnad mot hur det var innan datorerna kom. ”Det har ju absolut funnits innan. På högstadiet satt ju jättemånga elever med sina mobiler och spelade Snake samtidigt som de låtsades

(25)

lyssna på läraren. På något sätt handlar det ju om en större fråga som inte handlar om datorer, där man får diskutera hur vi motiverar våra elever att göra det de ska.” (Intervju 3, ss. 7,8) Laurence har en liknande inställning. ”Använder elever anteckningsböcker till annat än att anteckna det jag säger under lektionstid? Ja.” (Intervju 2, s. 6)

4.2.2 Att arbeta mot distraktioner

Vilket eller vilka arbetssätt som är mest effektivt för att få eleverna att sluta använda datorerna till andra saker än undervisningsrelaterade aktiviteter råder det delade meningar om mellan de intervjuade lärarna.

Puck säger att hen tidigare kände sig stressad av att eleverna så ofta var ute på Facebook eller liknande sidor. Trots att hen inte alltid kan se vad som visas på skärmarna menar hen att det går att läsa av elevernas ansikten och på så sätt lätt avgöra om de ägnar sig åt skolarbeten eller inte. Nu har stressen lagt sig men hen kämpar fortfarande med att få kontroll över datoranvändandet i klassrummet. ”Det är ju oftast jättelätt för mig att se när en elev kollar på Facebook istället för att lyssna. […] Det svåra är på något sätt att säga till eleven att ’du gör ju inte vad du ska’ då säger eleven ’jo, det gör jag visst’ och så visar eleven bara sina anteckningar liksom. Det är väldigt, väldigt svårt att bevisa på något sätt, för de ändrar [vad som visas på skärmen] väldigt snabbt.” (Intervju 3, s. 7) Hen fortsätter: ”Det enda jag kan göra är ju att på något sätt påtala för dem vikten av att försöka följa med i undervisningen.” (Intervju 3, s. 7) Samma tankegångar finns hos Robin. Puck menar också att det är viktigt att säga åt eleverna att stänga ner skärmarna under lektionsmoment då datorn inte ska användas. Även Sasha tycker att det är effektivt för att komma åt en del av ”slösurfandet”.

Laurence uppger att hen också försöker prata med sina elever för att få dem att förstå att det kan skapa problem för dem att inte hänga med i undervisningen. Förutom detta är Laurence den enda av lärarna som säger att hen försöker förändra sina undervisningsmetoder för att eleverna ska sluta använda datorerna till fel saker. Hen säger bland annat att ”ju mer jag inkluderar datorn i min undervisning, desto mindre Facebook-tid blir det. Desto mindre speltid, filmtid och så blir det.” (Intervju 2, s. 6) I intervjuerna med de andra lärarna har det inte kommit fram någon ansats till att möta problemet på detta sätt.

(26)

4.2.3 Användningsområden

I intervjuerna framkommer en bild av att datorns kanske främsta användningsområde under samhällskunskapslektionerna är informationssökning. Samtliga intervjuade lärare låter eleverna söka information på internet under lektioner. Sasha tar här upp fördelar som datorn bär framför böcker. ”Fördelen är ju att det oftast är uppdaterade källor. Om jag tar en sån sak som statistik, så förr, det ges kanske fortfarande ut, Gleerups hade sådana här tabellböcker som … Det är ju så med samhällskunskap att det är ett färskhetsämne på ett annat sätt än historia. Så möjligheterna att uppdatera kunskaper och sånt finns ju.” (Intervju 1, s. 6)

Förutom till den rena informationssökningen används även datorn som ett presentationshjälpmedel. Lärarna berättar att de själva föreläser med hjälp av program som Power Point och internetbaserade tjänster som Prezi och Gapminder. Datorn används under presentationer också ibland som en multimediamaskin, där ljudklipp eller videoklipp spelas upp för klassen. Det händer även att eleverna själva använder datorn som presentationshjälpmedel när de håller redovisningar för klassen.

Laurence beskriver att hen försöker använda datorn för att få eleverna att interagera med hens undervisning och med varandra. Under hens föreläsningar och genomgångar används ibland programmet Power Point för att på tavlan projicera information. Eleverna kan på förhand få ut de slides som finns i presentationen och då också följa genomgången där. Dessutom kan de då använda programmets anteckningsfält för att skriva ner det de behöver. Laurence tycker sig också ha sett en funktion med att låta två elever arbeta ihop på bara en dator. ”Om det finns en dator på två elever så är det väldigt gynnsamt för lärandet. Så vissa uppgifter jag gör då är det mer så ’nu stänger en datorn och sen kan ni kolla upp allt möjligt om Haiti’.” (Intervju 2, s. 7)

Ett annat sätt att arbeta med datorn kommer Puck med. Under ett projekt med elever som gick b-kursen i samhällskunskap skulle eleverna bland annat hitta sätt att påverka sin närmiljö. För att eleverna då skulle kunna nå ut med information hjälpte Puck dem med att skapa nätverk via sociala medier. ”Då blir det något annat liksom. Då blir det verkligen något som inte alls har funnits möjlighet att göra innan liksom. Alltså, informationssökning har man ju kunnat göra innan i uppslagsverk liksom. Men när det blir det här nätverkandet så blir det ju verkligen något helt nytt.” (Intervju 3, s. 3)

(27)

4.2.4 Nya krav på läraren och eleven

Förutom att handskas med den distraktion som datorn kan bidra med, sätter en-till-en-satsningen andra nya krav på både lärare och elever.

När det gäller det största användningsområdet, informationssökning, är de intervjuade lärarna överens om att eleverna i stort saknar tillräcklig kompetens för att källkritiskt kunna granska den information de kommer över. Eller som Sasha uttrycker det: ”Bara för att du går in på Fox hemsida så är det kanske inte världens … man bör kanske ta det med en nypa salt va.” (Intervju 1, s. 6) Laurence uttrycker en liknande inställning till problematiken. Också Robin för ett liknande resonemang men hen komplicerar saken ytterligare och menar att det också för lärarna kan vara svårt att veta vad som är en bra källa. ”Alltså när Encylcopedia Britannica får stryk av Wikipedia i korrekthetsmätningar så är det ju, det säger något om vart vi är på väg.” (Intervju 4, s. 8) Puck har en mer drastisk lösning på problemet. Om eleverna behöver ett faktaunderlag för ett arbete borde läraren komma med detta, menar hen. ”Jag vet inte om det är positivt, eller det kanske snarare är negativt, att man säger ’nämen de har ju datorn, de har ju internet’ att man då säger att ’då borde ni lösa det’. Det är definitivt inte så det funkar riktigt för alla elever, att hitta rätt på internet liksom.” (Intervju 3, s. 4)

Just skillnaden mellan olika elevers förutsättningar att utnyttja datorn som hjälpmedel i skolan är tydlig för samtliga intervjuade lärare. Till exempel visar sig elevernas ojämlikhet när det gäller vilka som klarar av att göra skolarbete på datorn utan att distraheras alltför mycket av andra saker. Men det finns också andra punkter där elevernas förutsättningar skiljer sig åt. Puck säger att ”det kan finnas en enorm skillnad mellan hur duktiga eleverna är på att använda det här verktyget och att där kan det ju skapa en enorm diskrepans mellan de som är duktiga och de som är mindre duktiga på att använda internet som ett verktyg liksom.” (Intervju 3, s. 9) Robin tar upp en annan aspekt av ojämlikheten. Hens upplevelse är att vissa elever är bra på att använda datorer men inte nödvändigtvis till skolarbete. ”De kan hacka och skriva kod och knacka kod och ha sig liksom, men be de formulera en text och infoga fotnoter så ska du se att de där hackande pojkarna är helt ute och reser. De har ingen aning om vad som händer.” (Intervju 4, s. 6)

(28)

4.2.5 Positiva erfarenheter av datorn

När de intervjuade lärarna ombeds berätta vad de ser som den eller de stora fördelarna som kommer med en-till-en-satsningen, framkommer inte en enda tydlig bild. Lärarna ser olika saker och det är svårt att föra dem samman.

Puck menar att den största fördelen är att datorn är bra för att hämta in stoff till undervisningen. Detta kan tyckas vara motsägelsefullt eftersom Puck också är den lärare som menade att eleverna själva inte var kapabla att ta in allt faktaunderlag själva, utan att de borde få informationen utdelad till sig.

Den lärare som i intervjuerna framstått som kanske mest positivt inställd till en-till-en-satsningen, Laurence, menar att den mest positiva effekten egentligen inte har med den konkreta undervisningssituationen att göra. ”Alltså jag tänker att det är en fördel därför att de förbereds bättre på vad som komma skall, om de har en dator.” (Intervju 2, s. 6) I intervjun säger Laurence också att hen ser det som en lärares ansvar att integrera datorn i sin undervisning.

Robin ser fördelar på flera plan. Hen nämner teorierna i Olga Dysthes Det

flerstämmiga klassrummet (1996) och enligt Robin hjälper datorerna till att göra

klassrummet just mer dialogiskt. I det resonemanget rör sig Robin närmare de konkreta undervisningssituationerna och nämner att eleverna nu lättare kan ta del av varandras texter, även om detta inte alltid är så lätt för dem.

Sasha tycker att det skönt att inte längre vara beroende av en datorsal. Hen menar att datorerna nu, åtminstone delvis, därför ökar möjligheterna för spontanitet. Hen gillar också att elever med till exempel dyslexi kan få hjälp genom datorprogram. Dessutom så gillar Sasha att datorn ger fler pedagogiska möjligheter. Detta trots att Sasha i huvudsak använder datorn som presentationstekniskt hjälpmedel och till informationssökning, alltså pedagogiska möjligheter som funnits även tidigare.

(29)

5. Analys

I detta kapitel jämförs resultatet från intervjuer med den teoretiska bakgrund som angavs i litteraturgenomgången. Till grund för denna jämförelse kommer uppsatsens frågeställningar ligga.

5.1 Möjligheter och problem

Den första frågan för uppsatsen lyder som följer: Vilka möjligheter och/eller problem i

den konkreta undervisningssituationen ser samhällslärare i och med att eleverna fått varsin bärbar dator i skolan?

I intervjuerna framkommer en tydlig bild av att datorerna kan skapa både möjligheter och problem. Utifrån lärarnas utsagor är dock möjligheterna mer svårkategoriserade än problemen. Att det kan upplevas så olika kan mycket väl handla om att lärarna rent praktiskt har implementerat en-till-en-satsningen på olika sätt. Enligt Bebell & O’Dwyer (2010) är det den enskilda läraren som i slutändan bestämmer hur satsningen ska påverka den konkreta undervisningssituationen i klassrummet och som en följd av detta implementeras en en-till-en-satsning ofta på olika sätt. Samtidigt lägger Tallvid (2010) vikt vid huvudmannens styrelses och förvaltningens roll vid implementeringen. I denna uppsats har deras funktioner inte undersökts.

Kroksmarks studie Lärandets strechadhet (2010) konstaterar att det digitala lärandet som datorerna öppnar för skiljer sig från det analoga, som lärarna tidigare använt sig av.

(30)

Möjligheterna med det digitala lärandet handlar bland annat om att eleverna kan inhämta en mängd information på en mängd olika sätt. Eleven kan sedan sätta samman informationen och se nya saker. I intervjuerna visas att Sasha har liknande tankegångar, även om det är oklart om dessa tankegångar har påverkat hens undervisning. Övriga lärare pratar inte om datorn på det sättet, men berättar ändå att de utnyttjar datorn som multimediamaskin eller dylikt och kan på så sätt låta eleverna hämta information på olika sätt. Det är ändå värt att understryka att video- och ljudklipp, som främst är fallet, är en högst begränsad del av datorns potential som informationsförmedlare.

Kroksmark (2010) skriver också att datorn innebär en ökad individualisering för eleverna. Två av de lärare som intervjuats i denna uppsats är av motsatt uppfattning. Både Laurence och Robin menar att datorerna öppnar för nya samarbeten mellan elever. Laurence låter ibland eleverna arbeta ihop vid en dator och Robin låter dem bland annat läsa varandras texter. På så sätt ökar alltså elevernas samarbeten och interaktion med varandra.

De intervjuade lärarna håller samtliga med OECD:s rapport Connected Minds (2012) om att det finns stora skillnader i elevers förutsättningar att utnyttja datorns potential. För lärarna blir det extra tydligt när det handlar om vilken utsträckning eleverna använder datorerna till andra saker än skolarbete under lektionerna, något som lärarna ser som det största problemet med en-till-en-satsningen. Här finns en stor likhet med Falkenbergsstudierna, där många lärare tycker att det är det största problemet. Hallerström & Tallvid (2009) skriver också om lärares varierande oro för problemet och att det ibland kan vara svårt att vara helt säker på att eleverna verkligen är ute på Facebook eller något liknande. Samma tankegångar finns hos Laurence och Puck.

Den forskning som presenterats i denna uppsats har inte kommit med förslag på hur problemet bäst bör lösas. I Hallerström & Tallvid (2009) menar en del lärare att problemet är övergående och således inte nödvändigtvis behöver lösas nu. De lärare som intervjuats i den här uppsatsen försöker främst säga åt eleverna att sluta och dessutom genom samtal förmå eleverna att förstå att det stör inlärningen och kan ha en negativ inverkan på skolresultatet. Laurence försöker hindra problemet från att uppstå genom att se till att eleverna använder datorerna till skoluppgifter under lektionerna. Hen upplever att problemet minskar ju mer integrerad datorn blir i undervisningen.

(31)

5.2 Den egna användningen

Uppsatsens andra fråga handlar om hur datorerna faktiskt används i undervisningen och lyder: Hur upplever ovan nämnda lärare [de som åsyftas i den första frågan] att de själva

utnyttjar datorn i sin undervisning i dag?

Lärarna i denna uppsats använder enligt egen utsago datorerna främst för elevernas informations- och faktainhämtning. Antingen sker detta genom att eleverna får söka upp fakta med hjälp av internet eller att läraren med hjälp av program på sin egen dator håller en föreläsningsliknande presentation. Dessa två typer av användande kan väl beskrivas av Kroksmarks (2010) term lärandets strechadhet. Redan innan datorerna kom kunde eleverna hämta in information genom att till exempel gå till biblioteket och slå i uppslagsverk. Och att lärare höll genomgångar var knappast ovanligt. De intervjuade lärarna anpassar alltså datorn efter deras gamla undervisningsmetoder, därav strechadheten. Detta innebär också att eleverna förväntas anpassa sitt användande av datorerna. När det gäller informationssökning är datorn ett verktyg som tillgängliggör en mängd information som inte varit nåbar tidigare. Men när det gäller föreläsningar är elevernas datortillgång svårare att motivera. En lösning kan vara att som Laurence gör. Hen låter eleverna följa Power Point-presentationerna på sina egna datorer och lär dem hur de ska anteckna i programmet.

Ett mer nyskapande arbetssätt är det som Puck använt sig av, att eleverna genom bland annat sociala medier ska nätverka och försöka påverka. Detta hade inte låtit sig göras utan hjälp av datorer och internet, och underlättas av att eleverna har varsin dator. Trots att Puck uttrycker sig positivt över projektet med nätverkande så har hen bara använt det en gång. Sammantaget gör detta att de intervjuade lärarna i stor utsträckning använder sig av strechade lärmetoder. Varför lärarna inte använder datorerna mer kan bero på att de enligt egen utsago inte fått mycket till utbildning om hur de kan utnyttja datorerna i undervisningen. Enligt TPACK-modellen måste lärarna ha en pedagogisk teknologisk kompetens för att kunna maximera potentialen i en en-till-en-satsning. Denna kompetens måste samtidigt överlappa ämneskompetensen Det är tveksamt om samtliga intervjuade lärare har en sådan kompetens. Lärarnas utbildning utpekas också som en viktig framgångsfaktor i Falkenbergsstudierna.

(32)

6. Slutsats och avslutande diskussion

De intervjuade lärarna upplever att det finns en risk att en-till-en-satsningen kan skapa en ökad klyfta mellan de bästa och de sämsta resultaten i skolan. De menar att elevers förutsättningar att utnyttja datorns potential varierar stort, en del elever hämmas av datorerna medan andra gynnas. Om deras upplevelse stämmer är det en utveckling som borde stoppas. OECD-rapporten Connected Minds slår fast att det finns en stor skillnad i elevers förutsättningar att utnyttja datorerna, så lärarnas farhågor bör tas på allvar.

För att förhindra den här utvecklingen bör lärarna rimligen ta fram nya sätt att arbeta mot elevers missbruk av datorerna. Om det största problemet är att elever använder datorer till fel saker och det inte hjälper att prata med dem, är det dags att tänka i nya banor. Bland de intervjuade lärarna är det bara Laurence som har utvecklat ett motgift som verkar någorlunda, nämligen att öka datorns integrationsgrad i undervisningen. Undantaget Pucks projekt med nätverkande använder de andra lärarna sig enbart av stretchade lärmetoder. Att frångå detta och hitta nya sätt att använda datorerna kan vara ett sätt att lösa upp knuten. Detta skulle dock kräva att lärarna vidareutbildas så att deras olika kompetenser svarar bättre mot TPACK-modellen.

Att lärarna inte ges tillräcklig utbildning när det görs stora investeringar i hårdvara är anmärkningsvärt. Här ska vi dock komma ihåg att uppsatsen inte undersökt saken från kommunens eller skolledningarnas sidor och att det således mycket väl kan finnas rationella förklaringar till att de intervjuade lärarna inte upplever sig ha erbjudits tillfredställande utbildning. Som författare till den här uppsatsen och som student på Malmö högskolas lärarutbildning kan jag dock konstatera att det är hur som helst inte bara kommunen som uppvisar brister. Under min tid här har vi inte haft några djupare

(33)

diskussioner om hur datorerna kan användas i undervisningen eller hur de påverkar lärandet.

Ett annat sätt att se på saken med elevernas olika förutsättningar att utnyttja datorernas potential är att formulera en motsvarande TPACK-modell för dem. Men i deras fall borde datorkompetenserna fokuseras på deras förmåga att använda datorn för inlärning och för samhällskunskapligt skolarbete. Detta skulle tydligare åskådliggöra de tankar som Robin var inne på, nämligen att elever kan vara väldigt duktiga på vissa former av datoranvändning, till exempel kodskrivande. Samtidigt kan samma elev helt sakna kompetensen att hantera statistik via datorn eller kunna göra effektiva lektionsanteckningar. På samma sätt skulle de elever som knappt har någon datorvana över huvud taget också lättare bli sedda. Om de datorkompetenser som är nödvändiga för eleverna blir tydligare kan rimligen skolan också bli bättre på att hjälpa eleverna tillskansa sig dessa. Kanske kan detta göras genom att införa datorkunskap som obligatoriskt enskilt ämne.

6.1 Brister och tillkortakommanden i studien

När en kommun implementerar ett projekt på flera olika gymnasieskolor bör även nivåerna över de enskilda lärarna undersökas för att kunna ge en tydlig och rättvisande bild av hur projektet ser ut och varför. I denna studie hade det varit relevant att ända upp till politisk nivå titta på hur en-till-en-projektet planerats och implementerats.

En ökad datorintegration i undervisningen borde rimligen påverka lärandet. I min studie har lärarna inte tillfrågats om hur de ser på elevernas lärande med en djupare teoretisk förankring. Det hade kunnat vara relevant att veta hur lärarna i sina lektionsplaneringar gör avvägningar med hänsyn till lärandeteori.

När det gäller att utforska datorernas potential för lärandet är det relevant att föra en diskussion om datorn som artefakt och kunskapsbärare. Jag har funnit att begränsningarna för den här uppsatsen inte lämnar tillräckligt utrymme för en sådan diskussion, dels omfångsmässigt men också med tanke på den tid jag som student har på mig att skriva den.

(34)

6.2 Uppmaningar till vidare forskning

Med tanke på att en-till-en-satsningarna i Sverige och i övriga världen ser ut att bli allt fler är det viktigt att ny forskning tillkommer. Ett förstärkt fokus på de högre åldrarna är också önskvärt.

Sådan forskning borde utreda vilka typer av kunskap datorerna kan användas för att skapa samt hur eleverna kan använda datorerna i detta syfte. Det borde också närmare utredas vilka digitala kompetenser som det är önskvärt att eleverna tar till sig. Ett framtagande av en TPACK-liknande modell för eleverna vore till hjälp för detta.

Vidare bör implementeringarna av en-till-en-projekten undersökas närmare. Vilken utbildning får lärarna? Vilken roll och frihet ges dem i implementeringen? Det hade också varit intressant att jämföra projektet med andra skolförändringsprocesser och forskningen inom det området. Kanske kan fenomen som synliggjorts genom sådan forskning bidra till att förklara utgången av en-till-en-satsningar.

Ungdomar kan i dag sitta många timmar framför sina datorer. Många blir närmast trollbundna och sitter timmar framför exempelvis datorspel som World of Warcraft och Skyrim. Den lärare som lyckas få eleverna att på samma sätt sitta timmar i streck för att lära sig hur utbuds- och efterfrågekurvor fungerar får sannolikt stora framgångar med elevernas skolresultat. Det finns mekanismer i datorspelen som gör att ungdomarna kan fokusera länge och lära sig nya saker. Hur detta kan användas i skolan är en knäckfråga.

Det är av stor vikt att det görs mer forskning på detta område. Inte bara för att det läggs mycket skattepengar på inköp av hårdvara med tveksamt andrahandsvärde, utan för att datorerna sitter inne på en oerhörd kraft som kan komma lärandet till gagn. Det handlar bara om att förstå den.

(35)

7. Referenser

Bebell, D. & O’Dwyer, L. M. (2010) Educational Outcomes and Research from 1:1 Computer Settings. I Journal of Technology, Learning and Assessment 9(1). Boston College

Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dalen, M. (2007). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Hallerström, H. & Tallvid, M. (2008). En egen dator som redskap för lärande:

utvärdering av projektet “En-till-en” i två grundskolor i Falkenbergs kommun : delrapport 1. Lund: Sociology of Law, Lund University.

Koehler, M. J. & Mishra, P. (2009) What is Technological Pedadogical Content Knowledge? I Contemporary Issues in Technology and Teacher Education, 9(1) Kroksmark, T. (2010). Lärandets strechadhet – Lärandets digitala mysterium i

en-till-en-miljöer i skolan. Jönköping: Jönköping University Press.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Pedró, F. (2012). Connected minds: technology and today's learners. Paris: Centre for

Educational Research and Innovation, OECD. Tillgänglig:

http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/education/connected-minds_9789264111011-en [2012-10-25]

Bloggen Skoldator. Tillgänglig: http://skoldator.blogspot.se/p/entillenkartan.html [2012-10-25]

Skolverkets databas Siris. Tillgänglig http://siris.skolverket.se/apex/f?p=Siris:1:0 [2012-10-24]

Tallvid, M. & Hallerström, H. (2009). En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande?:

utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun : delrapport 2. Falkenberg: Falkenbergs kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen.

Tallvid, M. (2010). En-till-en: Falkenbergs väg till framtiden? : utvärdering av projektet

En-till-en i två grundskolor i Falkenbergs kommun : delrapport 3. Falkenberg:

Barn- och utbildningsförvaltningen, Falkenbergs kommun.

Denti, L. et. al. Gothenburg Research Institute (2012). Sweden's largest Facebook study. Göteborg: Gothenburg Research Institute.

Statistiska centralbyrån. 2012: Privatpersoners användning av datorer och Internet. [Elektronisk] Rapport. Stockholm, Statistiska centralbyrån. Tillgänglig: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0108_2011A02_BR_IT01BR1201.pdf [2012-10-25]

(36)

Bilaga 1

Fråga

Sondering och följdfrågor

Bakgrundsfrågor Vilka ämnen är du lärare i?

Hur länge har du varit lärare?

Hur länge har du varit verksam inom kommunen?

Hur länge har dina elever haft varsin dator?

Introduktionsfrågor Varför tror du att kommunen beslutat att ge dator till gymnasieeleverna? Hur har skolan/kommunen förberett dig som lärare på arbetet efter införandet av en-till-en? Var något i förberedelserna överflödigt?

Var något inte tillräckligt? Saknades något?

Hur jobbar du? Om jag skulle gå in på en typisk samhällskunskapslektion med dig som lärare, beskriv vad jag skulle få se då!

På en skala 1-10, hur långt använder du datorns potential i undervisningen?

Varför inte mer? Varför inte mindre?

Vad menar du med 10?

Vad menar du med 1?

Vad använder eleverna datorerna till under dina lektioner?

Datorprogram, hemsidor, datorspel

Finns det några skillnader mellan dina lektioner idag, och dina lektioner innan eleverna fick datorer?

Vilka är de största fördelarna med att eleverna har varsin dator?

organisation, pedagogik, tillgång/rättvisa Största nackdelarna? missbruk, arbetsställning, Händer det att elever använder datorer till andra saker än skolarbete under dina lektioner?

Vad kan man göra åt detta?

Hur planerar du dina lektioner? Beskriv din arbetsprocess.

Planeras lektionerna annorlunda nu, efter en-till-en, än tidigare?

styrdokument, digital kompetens

Har eleverna samma typ av frågor/hjälpbehov som tidigare? Handledare/coach

Ställs andra krav på dig som lärare? Tydlighet

Hur påverkas ditt ämne, samhällskunskap, av att eleverna har varsin dator? Nytt innehåll i ämnet? Nya krav på kompetens?

styrdokument, digital kompetens

Är klassrumsklimatet detsamma som tidigare? Lugnare, stökigare

Hur kan lektionerna

se ut? Hur göra en-till-en bättre?

ökat samarbete, fortbildning

Hur har skolan/kommunen förberett dig som lärare på arbetet

efter införandet av en-till-en?

Hur göra för att

lektionerna ska bli så bra

som de kan bli?

Enligt en OECD-rapport, Connected Minds, har elever ofta olika erfarenheter och därmed förutsättningar när det gäller att dra nytta av datorerna. Hur ser du på det?

Figure

Figur 1. Meritvärdesutveckling på Falkenbergsskolorna som införde en-till-en år 2007.
Figur 2. En visualisering TPACK-modellen. Figuren är  hämtad från Koehler & Mishra (2009)

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

För att kunna göra detta på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och därmed utveckla kunnandet krävs dock att lärare

Dessutom tillhandahåller vissa kommuner servicetjänster åt äldre enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som kan likna sådant arbete som kan köpas som rut-

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

Än mer besynnerligt blir avhandlingens resone­ mang, när det hävdas att det ’förolyckade uttrycket’ (som på en gång ligger till grund för ett system av

Tydligt och klart framhäver Stråle, att rytt- mästare von Schewen själv direkt spjärnade emot rollen såsom angivare vid vare sig polis­ förhöret eller en

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Stockholms universitet tillstyrker förslaget till ändring i 8 § där det tydliggörs att miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till det nationella generationsmålet samt tillägget