Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek Fritid Hälsa
Examensarbete
10 poäng
”Spridda skurar” eller kontinuitet
–
Några pedagogers argument om
barngruppssammansättningar i förskolan
"Scattered attention" or continuity
–
Some pedagogues views on the organisation of child groups in
preschool
Elisabeth Håland
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Ann-Christin Eklundh
Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Ingegerd Tallberg Broman
Abstract
”Spridda skurar” eller kontinuitet – pedagogers argument om barngruppssammansättningar i förskolan av Elisabeth Håland
Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder.
Jag har undersökt följande:
1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet?
2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning?
3. Finns det någon skillnad mellan pedagogernas uppfattning beroende på när de utbildade sig?
4. Har barngruppssammansättningen någon speciell betydelse för barns inlärning? På vilket sätt uttrycks detta?
Jag har fått en inblick av olika pedagogers argument i hur de på olika sätt upplever en bra pedagogisk verksamhet utifrån hur man organiserar barngrupperna. Argumenten skiljer sig från att det blir lättare att rikta verksamheten och barnen kommer i sin rätta ålder i en åldersindelad barngrupp, till att i en åldersblandad barngrupp lär sig barnen av varandra och syskonen kan vara tillsammans. Flera av pedagogerna uttryckte, att det är viktigt att få arbeta med det man tror på, vilket är en av slutsatserna av mitt arbete.
Nyckelord: Åldersblandad barngrupp, åldersindelad barngrupp, förskola, attityder, förskollärare
Förord
Jag skulle först vilja tacka min handledare Ann-Christin, tack för all tid och engagemang som du har lagt ner på mitt arbete.
Jag vill även tacka personalen som jag har intervjuat, tack för att ni ville ställa upp utan er hade det inte blivit ett arbete.
Dan, min underbara man. Tack för att du har tagit tid och hjälp mig med mitt arbete. Tack för din kärlek och din omtanke mot mig, jag älskar dig!
Innehållsförteckning
FÖRORD ...6
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...7
1 INTRODUKTION...9
2 KUNSKAPSBAKGRUND...10
2.1FÖRSKOLANS UTVECKLING VAD GÄLLER ÅLDERSSAMANSÄTNING...10
2.1.1BARNGRUPPERNAS SAMMANSÄTTNING... 11
2.1.2FÖRÄNDRINGEN AV BARNGRUPPERNA... 12
2.1.3ARBETETS UTFORMNING OCH GRUPPSAMMANSÄTTNINGAR I ÅLDERSBLANDADE BARNGRUPPER... 13
2.1.4KRITISK GRANSKNING AV ÅLDERSBLANDADE BARNGRUPPER... 14
3 PROBLEMPRECISERING...16 3.1BEGREPPSDEFINITION...16 4 METOD ...17 4.1VAL AV METOD...17 4.1.1VARFÖR INTERVJUER... 17 4.1.2FÖRBEREDELSE AV INTERVJUER... 18 4.1.3ANALYS... 18 4.1.4ETISK HÄNSYN... 19 4.2URVAL...20 4.2.1PRESENTATION AV FÖRSKOLAN... 20 4.2.2PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER... 21 4.3GENOMFÖRANDE...21 4.3.1INTERVJUER... 22 4.3.2EGNA ERFARENHETER... 22 5 RESULTAT ...23
5.1VILKEN BETYDELSE HAR ÅLDERSSAMMANSÄTTNINGEN I FÖRSKOLAN FÖR DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN...23
5.2PEDAGOGERNAS ARGUMENT FÖR SITT VAL AV NUVARANDE BARNGRUPPSAMMANSÄTTNING...25
5.3SKILJER SIG PEDAGOGERNAS UPPFATTNING BEROENDE PÅ NÄR DOM UTBILDADE SIG? ...27
5.4HAR BARNGRUPPSSAMMANSÄTTNINGAR NÅGON SPECIELL BETYDELSE FÖR BARNS INLÄRNING? ...28
5.5SLUTSATS...29
6 DISKUSSION ...30
6.1”SPRIDDA SKURAR” ELLER KONTINUITET...30
6.2ATT FÅ GÖRA DET MAN TROR PÅ...31
6.3AVSLUT OCH KRITISK GRANSKNING AV UNDERSÖKNINGEN...32
KÄLLFÖRTECKNING...33
1 Introduktion
Innan jag började på Lärarutbildningen arbetade jag som vikarie på en förskola i Malmö där barngrupperna var uppdelade i åldrar, en avdelning med barn i åldrarna 1-3 år och den andra avdelningen med barn 3-5 år. Jag har sedan under min VFT (praktik) varit på en förskola med åldersblandade barngrupper, avdelningar med barngrupper 1-5 år. Jag har under dessa år ställt mig frågan om det finns någon betydelse för barnen och pedagogerna hur barngrupperna är uppdelade.
Jag ska i denna studie undersöka pedagogernas syn på organisationen av barngrupper och ifall det har någon betydelse för det pedagogiska arbetet. Tanken på mitt undersökningsområde fick jag när jag i augusti började arbeta på en nystartad förskola i Malmö. Förskolan har för närvarande en avdelning med barn i åldrarna 1-5 år, men kommer öppna ännu en avdelning till våren. Utifrån den situationen började jag fundera kring barngruppen. Hur skulle vi vilja dela upp barngrupperna? Vilken miljö är bäst för barnen? Hur vill jag arbeta, vad trivs jag bäst med? Utifrån dessa frågor fick jag mitt uppslag till examensarbetet, där jag får möjlighet att forska kring ämnet, få uppfattningar från andra pedagoger och sätta fördelar och nackdelar mot varandra för att utvärdera de båda arbetssätten.
Syftet med min tänkta studie är att få en ökad förståelse för pedagogernas olika arbetssätt, samt att undersöka ifall olika tidsperioder beroende på när man utbildat sig kan påverka pedagogens val av att föredra att arbeta med åldersblandade eller åldershomogena barngrupper. Jag tycker det är viktigt att kunna sätta fördelar och nackdelar mot varandra för att få en fördjupad bild av förskoleverksamheten och olika pedagogiska uppfattningar. Jag tycker även det är viktigt att jag som blivande pedagog ska kunna diskutera fram till en slutsats för att kunna motivera mitt val av arbetssätt.
2 Kunskapsbakgrund
Jag kommer i denna del lyfta fram tidigare forskning och litteratur som är knutet till mitt ämne. Vid genomgång av litteratur och forskning kring åldersblandade grupper samt åldershomogena barngrupper har jag försökt att hitta litteratur som belyser för- och nackdelar med de båda arbetssätten. Jag kommer först att ge en historisk bakrund för förskolans utveckling då det gäller ålderssammansättning vilket ligger till grund för de två olika barngruppsorganisationerna.
2.1 Förskolans utveckling vad gäller ålderssammansättning
De första institutionerna för småbarn startades på 1800-talet, detta kallades för barnkrubbor, detta var för barn som hade sociala problem och som behövde skydd och uppfostran. Barngrupperna var stora och personalen saknade oftast utbildning, men barnen kom bort från gatorna och fick mat (Johansson och Åstedt, 1996). Barnkrubborna var öppna för alla barn mellan ett till sju år (Sundell, 1993). Barnträdgårdarna växte fram vid sekelskiftet efter en modell från Fröbel och den tyska Kindergarten (Nyström, 1992). Kindergarten var öppen några timmar på dagen och drevs av rent pedagogiska syften, ofta i privatregi (Johansson och Åstedt, 1996). I denna verksamhet togs välbärgades barn hand om, mot en hög avgift (Nyström, 1992). Efter hand började de Fröbelska arbetssättet införas även i småbarnskolorna och barnkrubbor. Ellen och Maria Moberg inrättade den första folkbarnträdgården som vände sig till alla barn, mot en liten avgift eller utan kostand. Runt 1935 kom Alva Myrdal ut med en bok där hon argumenterar för att samhället skulle ta ett ökat ansvar för barnens fostran. Verksamheten skulle vara av god kvalité där inredningen skulle var ljus och rymliga och personalen välutbildad (Johansson och Åstedt, 1996). Denna förändring gjorde att flera barn fick möjlighet att gå i lekstugor som det började kallas (Nyström, 1992).
Vid denna tid började barnpsykologin på allvar göra sitt intåg i landet vilket påverkade synen på barn och barnuppfostran. Arnold Gesells, som var en amerikansk barnpsykolog, tankar nådde Sverige via Carin Uhlin och Alva Myrdal (Johansson och Åstedt, 1996. Gesells tankar om mer åldershomogena barngrupper fick inflytande i det som då kallades för lekskola (Sundell, 1993). Vid 1945 infördes statsbidragen till barnträdgårdarna och daghemmen, och på 60-talet ökade detta statsbidrag vilket gjorde att en utbyggnad kunde ske och daghemmen blev genom detta en möjlig resurs till hela befolkningen (Johansson och Åstedt, 1996).
2.1.1 Barngruppernas sammansättning
Jag nämnde tidigare Arnold Gesell som en inspiratör till ålderhomogena barngrupper, han och Charlotte Buhler fäste stor vikt vid barns biologiska mognad (Edenhammar, 1982). Jag kommer här visa hans tankar och teorier om hur barns utveckling sker i stadier och där varje stadier har ett beteende och behov som måste fyllas, detta för att förklara den historiska förändringen som skedde.
Gesell beskriver att beteendedygnet är avsett att vara en illustration, inte ett mönster. Vidare skriver han att beteendena varierar allt efter omständigheterna och de individuella olikheterna (Gesell, 1943). I hans bok Barnens värld och vår beskriver han barnens utveckling och han visar på ett tydligt sätt när barn är redo att ingå i en grupp. Barn som är 18 månader är ännu inte färdiga för grupplek, större delen av deras tid till sysselsättningar sker i ensamhet. Barn som är två år bör man inte planera allt för mycket gruppverksamhet utan den bör spridas ut med långa mellanrum och vara kortvarig. När barnet är tre år kan barnet leka i grupp smidigare och under en längre tid och dessutom förekommer det i hög grad spontana grupplekar. Vid fyra års ålder tycker barn om att samarbeta och har fantasi, fyra åringen väljer hellre grupplek och leker bättre i grupp än yngre barn. Barn som är fem år och äldre är mogna för större gemenskapsupplevelse, hemmet står i centrum men barnet har stora intressen för den stora visa världen (Gesell, 1943). Buhler gjorde systematiska och detaljerade iakttagelser av barn i olika åldrar där hon indelade barnens utveckling i faser med karaktäristiska kännetecken för varje fas. Hon studerade även barns lek och gjorde en indelning i lekformer som bygger på olika faser Utifrån Gesells och Buhlers barnobservationer och principer om mognadens betydelse har man ansett att barn fungerar bäst i grupper med jämnåriga barn (Edenhammar, 1982). Hon fortsätter med att beskriva att Anna Freud har haft inflytande av gruppindelningen på förskolan, där hon menar att barn i grupp får mest utbyte av att vistas tillsammans med jämnåriga. När denna forskning blev känd i Sverige övergick man till åldersindelade grupper i förskolan. Dessa grupper var uppdelade utifrån ålder och mognad, spädbarn (upp till 1 ½ år), koltbarn (1 ½ -3 år), mellanbarn (3-5 år) och stora barn (5-7 år) och där efter fritidshem för skolbarn. Denna gruppindelning var för att maximalt kunna tillgodose varje barn på deras utvecklingsnivå. Denna barngruppsammansättning dominerade i Sverige fram till slutet av 1960-talet (Sundell, 1993)
2.1.2 Förändringen av barngrupperna
I slutet av 1960-talet hade åldersindelade barngrupperna inte diskuterats eller ifrågasatts i Sverige, det var i och med barnstugeutredningens (SOU 1972:26 och 27) arbete som man började alltmer uppmärksamma vad barn i olika åldrar kan betyda för och ge till varandra, detta gällde i första hand 3-7 åringarna (Edenhammar, 1982). Sundell (1993) beskriver att utredningen argumenterar för två typer av barngrupper en småbarnsgrupp för barn under tre år och en syskongrupp för barn mellan tre till sju år. De små barnen skulle vistas i en grupp för sig tills att de var 3 år (Edenhammar, 1982). Anledningen till denna gruppindelning, förklarar hon med att de minsta barnens behov av mer fysisk omvårdnad och stabila vuxenkontakter. I barnstugeutredningen (SOU 1972:26) står det att när barnen lämnar småbarnsavdelningen är det lämpligast att barnen ingår i en blandad åldersgrupp. Detta förklaras med flera skäl till åldersblandade grupper, för de äldre barnen, tre till sju år:
• Barnen får möjlighet att hitta vänner på samma utvecklingsnivå
• Barnen får vara tillsammans med jämnåriga samtidigt som de i gruppen kan skapa kontakter till äldre och yngre barn. Speciellt viktigt för dom som inte har syskon. • Åldersblandade grupper ger goda förutsättningar för ett variationsrikt kontaktmönster
och känsloutspel i gruppen. Barnen kan både får känsla av omtanke och ansvar, där det inte finns konkurrens och rivalitet som lätt kan uppstå i åldersindelade grupper.
• Lekmaterialet blir mer varierat
• Gruppstabiliteten ökar, barnen får vara på samma avdelning flera år • Personalens arbetssätt blir mer varierat
Nyström (1992) säger att många kommuner rekommenderade eller beslutade om att genomföra omorganisationen till syskongrupper. Detta ledde även till att nya krav på utbildning, personal och lokalernas utformning. Det var i samband med barnstugeutredningen som det gjordes en förändring av barnomsorgen. Begrepp som arbetslag, syskongrupper och dialogpedagogik infördes.
Edenhammar (1982) beskriver att utvecklingen och utvärderingarna från förskoleverksamheterna pekade mot en ännu större spridning på åldrarna i barngruppen, åldersblandade barngrupp blev en naturlig följd. Nio år efter barnstugeutredningen kom ännu en utredning av staten, Bra daghem för små barn, familjestödutredningen, SOU 1981:25. Familjestödutredningen presenterade forskning, ställningstagande och ger förslag som belyser hur en bra barnomsorg kan utformas för de yngre barnen. Sundell (1993) skriver att i familjestödutredningen gav förslaget att ytterligare öka åldersspridningen i barngrupperna.
Barnen kunde vara mellan 1-7 år eller 2-7 år, vilket kallas för åldersblandad grupp som senare fick namnet utvidgad syskongrupp.
Familjestödutredningen (SOU 1981:25) visar på fördelar för barnen, föräldrarna och personalen. De fördelar som barnstugeutredningen angav kan även användas som motiv till att öka ålderspridningen ytligare, här vid ges ännu några fördelar:
• Syskon får var tillsammans.
• De äldre barnen får på ett naturligt sätt lära sig ta ansvar och visa hänsyn gentemot de yngre barnen.
De fördelar som familjestödutredningen för personalen är:
• Arbetet blir mer omväxlande och stimulerande för personalen.
• Personalen får möjlighet att följa barnens utveckling under en längre tid vilket leder till att personalen får en helhetssyn på barns utveckling.
• Personalen får en förhållandevis stabil föräldragrupp att samarbeta med.
Nyström (1992) skriver att i en förort till Stockholm startade en försöksverksamheten 1976 med utvidgad syskongrupp, denna verksamhet utvärderades efter ett år med positiva resultat. Sundell (1993) visar att de utvidgade syskongrupperna mottogs positivt av förskollärarutbildningar och av administratörer på olika nivåer inom barnomsorgen. Han fortsätter även med att förklara att det saknades ett starkt vetenskapligt stöd för den nya gruppbildningen, den enda svenska utvärderingen som fanns var fallstudier vilket försvårade slutsatser om den ökade ålderspridningens betydelse. Nyström (1992) belyser att den ekonomiska aspekten inte är ointressant, flera kommuner såg chansen att spara pengar bland annat genom utformning av statsbidragen och sättet att organisera barnomsorgen blev härigenom inte en pedagogisk fråga utan en ekonomisk.
2.1.3 Arbetets utformning och gruppsammansättningar i åldersblandade
barngrupper
Familjestödutredningen (SOU 1981:25) beskriver att ska åldersblandade grupper fungera bra måste verksamheten planeras väl. Planeringen för åldersblandade grupper innehåller oftast verksamhet för hela barngruppen och för ålderindelade grupper, man arbetar både med små grupper och med hela barngruppen tillsammans. För att utvidgad syskongrupp ska leda till de mål som gäller för förskolan anser Guvå (1980) att vissa kriterier bör uppfyllas; ett väl strukturerat innehåll, att barns särskilda behov i olika åldrar tillgodoses, en väl avvägd
barns behov i olika åldrar. Hon anser även att samlingar som kräver uppmärksamhet och koncentration bör ske i åldersindelade grupper, samlingar måste anpassas till respektive åldersnivå annars riskerar man att de äldre får tråkigt eller att de yngre inte orkar.
Det är viktigt att åldersspridningen i åldersblandade grupper är så jämn som möjligt så att det inte blir för många barn i någon åldersgrupp (Edenhammar 1982). Familjestödutredningen (SOU 1981:25) anser att en bra fördelning på barnen är 2-4 barn under tre år, 5-7 barn i åldern tre till sju år och 3-5 skolbarn, detta kan varieras vid behov. De fortsätter med att förklara att om det blir för många småbarn blir det omöjligt för personalen att tillgodose alla åldersgruppers behov. I kommuner där daghemskön består av barn under 3 år blir det svårt att åstadkomma åldersblandade grupper och då måste man inrätta småbarnsavdelningar.
2.1.4 Kritisk granskning av åldersblandade barngrupper
Den åldersblandade barngruppen har kritiskt granskats av framförallt Knut Sundell. Han har tillsammans med Bo Johansson gjort en forskning om åldersblandade barngrupper på förskolor. Deras undersökning baserades på 14 förskoleavdelningar, 12 av dessa avdelningar hade barn i åldrarna 1-6 år, 2-6 år, 3-6 år medan de andra två avdelningar hade åldershomogena barngrupper, 3-4 år och 5-6 år. Syftet med undersökningen var att undersöka om de fördelar familjestödutredningen angav stämde med verkligheten (Johansson & Sandell, 1990). Deras undersökning bygger på intervjuer, enkäter, observationer och test där personal, barnen och föräldrar var delaktiga. Jag kommer i detta avsnitt främst hänvisa till deras forskning om personalens arbetsätt och organisation och visa på vilka resultat dom kom fram till.
De skriver att den utvidgade syskongruppen försvårar planeringen av det pedagogiska arbetet och att resultatet visar att utvidgade syskongrupper bedömdes som negativt av personalen och att stor åldersspridning försvårade organisationen av arbetet, det kan medföra svårigheter att planera verksamheten som helhet och genomförandet av verksamheten när alla åldrar är samlande. Edenhammar (1982) visar också på vilka problem som kan uppstå i en åldersblandad barngrupp det kan vara svårt att ta sig tid för planering av verksamheten samt att om man inte delar upp ansvaret på vem som ska göra vad blir det lätt att inget blir gjort.
Sundell och Johansson (1990) visar också att i de utvidgade syskongrupperna skilde sig det pedagogiska arbetet från de övriga avdelningarna. Omfattningen av pedagogisk planerad verksamhet var lägre, det förekom färre teman för verksamheten och arbetet med verksamhetsplaner var fördröjt. Deras slutsats av den gemensamma nämnaren är att skillnaden kan vara att personalen i utvidgade syskongruppen har svårt att få arbetet att
fungera när samtliga åldrar är samlade. De skriver också att det går att bygga upp ett fungerande system med tvär– och åldersgrupper där fördelar med syskongruppen kan tillvaratas. De avslutar med att skriva att det inte går att hävda att en viss ålderssammansättning automatiskt medför ett visst arbetssätt och en annan ålderssammansättning ett annat. Däremot visar deras resultat att ålderssammansättningen av utvidgade syskon grupper försvårar den pedagogiska planerade verksamheten.
Efter att jag har gått igenom litteratur och argument för de båda barngrupperna så påverkas jag självklart personligt av det jag läser, därför vill jag kort klargöra min personliga syn av dessa teorier i detta läge. Min personliga åsikt är att jag kan se fler svårigheter av den pedagogiska arbetet i en åldersblandad barngrupp än i en åldersindelad barngrupp. Barnstugeutredningen och familjestödutredningen ger tankar för förskolans utveckling där de ville förnya ett tidigare sätt att se på barns utveckling och gruppmognad, vilket jag tycker är bra. Däremot ser jag brister i det pedagogiska arbetet då det blir svårt för pedagogen att hålla fokus av att ge de varje barn behöver i ålder och utveckling. Jag tycker att undersökningen av Johansson och Sundell ger en verklighetsförankring eftersom de går in och undersöker många områden av den pedagogiska verksamheten.
3 Problemprecisering
Jag har under utbildningen och under min praktikperiod blivit intresserad av barngruppssammansättningar i förskolan. Jag vill få en ökad förståelse för pedagogernas olika arbetssätt och varför dom föredrar att arbeta med åldersblandade eller åldershomogena barngrupper. Jag tycker det är viktigt att kunna sätta fördelar och nackdelar mot varandra för att få en fördjupad bild av förskoleverksamheten och olika pedagogiska uppfattningar.
1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet?
2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning?
3. Finns det någon skillnad mellan pedagogernas uppfattning beroende på när de utbildade sig?
4. Har barngruppssammansättningen någon betydelse för barns lärande? På vilket sätt uttrycks detta?
3.1 Begreppsdefinition
Jag ska här förklara vad jag menar med några ord.
Barngruppssammansättningar – hur pedagogerna/rektorn väljer att dela upp barngruppen antingen i åldershomogena eller åldersblandade barngrupper.
Två olika organisationsformerna – hur pedagogerna/rektorn väljer att organisera barngruppen antingen: Åldershomogen och åldersindelat då det skiljer 1 eller 2 år på barnen i gruppen. Exempelvis barngrupper uppdelade på 1-3 år eller 3-5 år eller åldersblandad då det är en stor åldersskillnad på barnen, exempelvis barngrupper uppdelade på 1-5 år. Dessa barngrupper kallas även utvidgade syskongrupper.
4 Metod
I detta avsnitt kommer jag att beskriva hur jag har tänkt gå tillväga för att få svar på mina frågor samt vilka personer jag valt för min studie.
4.1 Val av metod
Johansson och Svedner (2001) skriver att när man stannat vid ett ämnesområde och har skrivit ner syfte och frågeställning gäller det att bestämma vilken metod som man ska använda för att samla in sitt material. Trost (1994) poängterar att det är viktigt att syftet med undersökningen ska vara avgörande för vilken metod man ska välja. Han visar i sin text att metodvalet måste hänga samman med syftet och problemformuleringen till undersökningen. Jag kommer i min undersökning att använda mig av kvalitativ metod. Repstad (1999) beskriver att kvalitativa metoder går på djupet men inte på bredden, vilket betyder att man studerar en eller några få miljöer som ger en helhetsbeskrivning av processer och olika undantag i dessa miljöer. Jag anser att efter det att jag har formulerat syfte och frågeställning så passar kvalitativa metoder bättre än kvantitativa, då jag har tänkt fördjupa mig i några få pedagogers synsätt på olika barngrupper i förskolan. I min studie har jag även tänkt försöka mig på en fenomenologisk ansats. Bryman (2001) beskriver fenomenologisk ansats där fenomenologen betraktar mänskliga beteenden och för att kunna förstå innebörden i en människas beteende försöker fenomenologen se saker och ting utifrån den personens perspektiv. Hartman (1998) beskriver den fenomenologiska undersökningen genom att förstå upplevelsen från individens synvinkel, analysen grundar sig på förståelse, forskaren måste förstå de motiv som ligger bakom människors handlingar.
4.1.1 Varför intervjuer
Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som huvudmetod, detta för att jag tror att jag lättare och bättre kommer att få fram pedagogernas åsikter. Repstad (1999) skriver att om man vill tränga sig in i aktörernas världsbild och förstå den innebörden de lägger i sina handlingar bör man också prata med folk.
Johansson och Svedner (2001) förklarar två olika former av intervjuer; Den ena är intervjuer som bygger på fasta frågor till alla deltagare och den andra kallas för kvalitativ
(1999) beskriver att kvalitativa intervjuer ska vara målinriktade på det som man vill komma åt och att det är viktigt att ha en genomtänkt referensram för de frågor man ställer till olika personer, annars kan det lätt bli irrelevant prat. Johansson och Svedner (2001) belyser också att en annan fara kan vara att kvalitativa intervjuer lätt kan bli en strukturerad intervju eller bli som en muntlig enkät och att det är viktigt att hitta en balans mellan dessa faror. Vid mina intervjuer hade jag tänkt spela in intervjuerna för att jag ska kunna koncentrera mig på samtalet och det förenklar processen när jag ska skriva resultat och analys eftersom jag har något att gå tillbaka till. Repstad (1999) rekommenderar också att man spelar in intervjuerna. Han visar på flera aspekter till detta, intervjuaren kan koncentrera sig på vad som sägs, det blir lättare att fånga upp lösa trådar eller komma med uppföljningsfrågor det är även lättare att fånga upp icke-verbala uttryck så som ansiktsuttryck och gester och dessutom beskriver han att när man ska skriva analysen är det en fördel att ha en ordagrann återgivning på intervjun. Jag kommer att fråga informatörerna när vi bokar tid för intervjun om det går bra att jag spelar in intervjun, om det inte skulle gå bra förbereder jag mig genom att ha papper och penna med mig, med frågeformuläret numrerat bredvid.
4.1.2 Förberedelse av intervjuer
Innan jag börjar intervjuerna har jag tänkt göra ett besök på förskolan. Jag har även tänkt ta del av en arbetsplatsträff. Repstad (1999) anser att det kan vara bra att göra ett inledande fältarbete där man kan ha ett informellt samtal. Han menar att detta kan vara bra ur två aspekter; Det ena är att man kollar vilka man ska intervjua vilket i sin tur kan leda till att man ställer mer relevanta frågor.
Jag har tänkt intervjua fem personer där varje intervju är ca 30 minuter. Jag kommer att skriva ner intervjufrågor (se bilaga1) som jag ska försöka lära mig utantill så att jag inte behöver vara bunden vid papper under intervjuerna, men jag kommer att ha med dom som ett stöd. Jag skrev innan att jag har tänkt spela in mina intervjuer och visade vilka fördelar detta kan ha. Jag tänker använda mig av en minidisc, eftersom det är det som jag har tillgång till. Jag kommer att förbereda mig innan, så att jag vet hur det fungerar genom att testa den hemma. Jag kommer även att ta med mig elkontakt så inte batteriet tar slut under intervjuerna och extra disketter.
4.1.3 Analys
Jag kommer i detta avsnitt skriva om vilka sätt det finns att bearbeta och analysera det material som jag kommer att få. Repstad (1999) förklarar begreppet analys genom att skriva
att det är en process där man försöker få ordning på det material man samlat in så att det blir en struktur som gör det lättare att tolka. Han går igenom hur man praktiskt kan arbeta med analysen. Det första är att gå igenom fältanteckningarna och skriva små kommentarer och idéer som kan vara intressant. I undersökningen ska man beskriva helheten och klassificera materialet i teman. Nästa steg är att läsa och leta efter mönster. Månsson (2000) skriver i sin analys att när den insamlade datan omvandlades till text blev den kvalitativt annorlunda. Hon beskriver att texten har en distanserande inverkan och det medför att nya mönster träder fram. Detta visar på att i transkriptionen som jag kommer att göra kommer texten att bli en helhet vilket gör att den blir lättare att läsa och lättare att bilda en uppfattning om. Jag kommer i mitt resultat citera intervjupersonerna och då i vissa fall korta ner det sagda och hitta det centrala av vad som sagts. Jag kommer att markera det som jag kortar ner med tre punkter. I min undersökning är utgångspunkten pedagogernas syn på barngruppsammansättningar i förskolan. Detta kommer att speglas i analysen då jag ska försöka fånga helhet och hitta mönster som träder fram efter flera genomgångar av transkriptionen. En central utgångspunkt är även ett historiskt perspektiv beroende på när pedagogerna utbildade sig. I slutet av min analys kommer jag att kritisk granska de data jag fått in och ställa frågor som; under vilka omständigheter samlades materialet in, är det något som påverkar resultatet och analysen? Repstad (1999) poängterar även att ett kritiskt förhållningssätt till det material som samlats in är viktigt för analysen.
4.1.4 Etisk hänsyn
I en undersökning där det finns människor som deltar är det viktigt att visa hänsyn och respekt (Johansson & Svedner, 2001). De ger några etiska anvisningar som gäller vid ett examensarbete; Undersökningsmetoderna och syftet ska vara rättvisande och begripligt beskrivet, deltagarna ska kunna ställa frågor och få sanningsenliga svar, deltagarna ska få frihet att avböja att delta eller avbryta medverkan utan negativa konsekvenser, deltagarna ska vara förvissade om att deras anonymitet skyddas så som namn, vilken arbetsplats dom har m.m. och att föräldrarna kontaktas och får information om deltagarna är minderåriga. Informatörerna ska känna att dom har ett fritt val ifall dom vill bli inspelade eller ej, dom ska inte behöva känna någon skuld om dom inte gör som jag önskar.
4.2 Urval
Urvalet för vilka som ska ingå i undersökningen som ska göras brukar skiljas mellan slumpmässiga och slumpmässiga urval (Trost, 1994). Jag har valt att göra ett icke-slumpmässigt urval, även kallat för strategiskt urval. Enligt Trost (1994) menas strategiskt urval att man vill vara förvissad om att få variation i svaren från de man intervjuar, detta används ofta vid kvalitativa metoder. I min undersökning kommer jag att intervjua förskollärare på en förskola i Malmö som har fyra avdelningar. Jag har fått kontakt med dessa personer genom att jag känner rektorn. Jag berättade för rektorn om min tänkta studie då hon föreslog att jag kunde komma till ”hennes” förskola och göra intervjuer, eftersom de har precis genomgått en organisationsförändring av hur barngrupperna ska delas upp. Förskollärarna har fått välja vilken barngruppssammansättning som de vill arbeta med, vilket har resulterat i att vissa vill arbeta i barngrupper med barn 1-5 år och andra vill arbeta i åldersdelade barngrupper, 1-3 år eller 3-5 år.
I början var jag osäker ifall jag skulle vara där med tanke på att jag känner rektorn och jag tänkte på hur det kan påverka undersökningen, men jag valde ändå att göra min studie där eftersom det var den undersökningsgruppen jag letade efter och jag hade en ingång. Jag är medveten om att detta kan påverka intervjusvaren, vilket jag även skrev tidigare att jag kommer att beskriva i min analys.
Min tanke är att intervjua minst en förskollärare på varje avdelning samt att intervjua rektorn för förskolan eftersom det är hon som har varit den drivande i organisations förändringen.
4.2.1 Presentation av förskolan
Förskolan som jag gör min undersökning på ligger i Malmö. Den har fyra avdelningar, två avdelningar med 1-5 år, en småbarnsavdelning 1-3 år och en storbarnsavdelning med barn 3-5 år. Förskolan har funnits under en längre tid i Malmö. Här nedan följer en tabell för förskolans uppdelning av åldrar och kön för varje avdelning, namnen på avdelningarna är fingerade.
Avdelning Antal barn Antal Pojkar Antal Flickor Kastanjen 1-5 års avdelning 1 år = inga 2 år = 6 st 3 år = 3 st 4 år = 4 st 5 år = 5 st Totalt = 18 st 0 3 1 4 3 Totalt = 11 0 3 2 0 2 Totalt = 7 Rönnbäret 3-5 års avdelning 3 år = 5 st 4år = 6 st 5år = 11 st Totalt = 22 st 3 6 7 Totalt = 16 2 0 4 Totalt = 6 Hallonet 1- 5 års avdelning 1 år = 2 2 år = 5 3 år = 4 4 år = 0 5 år = 4 6 år = 1 Totalt = 16 st 1 1 1 0 1 1 Totalt = 5 1 4 3 0 3 0 Totalt = 11 Videung 1-3 års avdelning 1 år = 5 2 år = 6 3 år = 3 Totalt = 14 2 3 1 Totalt = 6 3 3 2 Totalt = 8
4.2.2 Presentation av intervjupersoner
Jag har intervjuat fyra förskollärare som har arbetar på förskolan under några år och har varit med i omorganisationen som har skett. Alla personer har fått fingerat namn. Första intervjuperson heter Lisa hon arbetar på Kastanjen som är en 1-5 års avdelning. Hon har arbetat som förskollärare i ca 20 år och dess för innan var hon barnskötare. Nästa intervjuperson heter Johan, han arbetar på Rönnbäret som är en 3-5 års avdelning. Han har arbetet som förskollärare i 7 år. En annan intervjuperson heter Frida hon arbetar på Hallonet som är en 1-5 års avdelning och hon har arbetat som förskollärare i ca 25 år. Ytterligare en annan intervjuperson heter Malin och arbetar på Videung som är en 1-3 års avdelning och hon har arbetat som förskollärare i 13 år och dessförinnan var hon barnskötare. Sista intervjupersonen är biträdande rektorn, Camilla, på förskolan. Hon är i grunden förskollärare men har arbetat i många år som ledare inom förskola och skola.
Det första jag gjorde var att jag var med på en arbetsplatsträff på förskolan för att presentera mig själv, mitt tänkta arbete och varför jag hade valt just denna förskola. Efter mötet fick jag boka in tid för intervju med de personerna som hade valts ut och alla verkade vara positiva och var villiga till att ställa upp.
4.3.1 Intervjuer
Alla personer som jag bokade tid med kom till intervjun. Jag tycker att i det stora hela gick intervjuerna bra, men vissa fick jag ett bättre samtal med än med andra. Alla av deltagarna godkände även att jag spelade in intervjuerna.
4.3.2 Egna erfarenheter
Innan den första intervjun var jag osäker på hur det skulle gå, jag vill att det ska bli en bra intervju och att inte göra några fel. Tyvärr så är ingen av oss perfekt och gör allting rätt, inte för att jag gjorde några stora misstag. Efter att lyssnat och gjort transkribering märkte jag själv saker som jag missat och som jag inte ställde några följdfrågor till som kanske skulle ha gjort intervjun mer givande. I efterhand märkte jag att det var en ännu mer värdefull tillgång att ha inspelade intervjuer, än jag tidigare förstått, eftersom jag kan lyssna och skriva ner och gå tillbaka till materialet för att få nya infallsvinklar och nya tankar om arbetets innehåll.
5 Resultat
Syftet med min undersökning är att få en ökad förståelse för pedagogers val av arbetssätt. Jag kommer i detta kapitel utgå ifrån de intervjuer som jag har gjort för att få svar på mina frågeställningar. Jag kommer att presentera varje frågeställning för sig och intervjupersonernas tankar och funderingar om den frågan samt tolka deras svar.
Först tänker jag förklara motivet till varför förskolan valde att göra en omorganisation, för att den senare delen i kapitlet skall bli mer begripligt.
I min intervju med Camilla (rektorn) ställde jag frågan om varför hon är drivande till en ny organisation och vilka motiv som finns bakom. Hon svarade att det var inte hon som kom med idén utan det var personalen. Hon såg ett behov bland personalen som ville arbeta med en annorlunda åldersindelning, det hade pratats om det i många år men inte blivit av. Hon tycker att som ledare är det viktigt att lyssna till sin personal och hon såg ett behov av förändring och då blev det hennes uppgift att våga stödja och ta den förändringen och på så sett blev hon drivande i omorganisationen, det finns alltså inga ekonomiska aspekter bakom.
5.1
Vilken betydelse har ålderssammansättningen i förskolan för
den pedagogiska verksamheten
Min undersökning visar att det uppfattas lättare att arbeta i en åldersindelad barngrupp i och med att det kräver mer planering i en åldersblandad barngrupp. Lisa och Frida förklarar sin syn ifall barngruppsorganisationen har någon betydelse för det pedagogiska arbetet.
Lisa: Jo, som jag sa innan då att jag tycker det är mer utmaning att jobba med blandade, det är det. Det ställs högre krav faktiskt på dom som jobbar med dom barnen kan jag tycka för att det ska bli bra… det går liksom inte att gå på rutin så, utan man måste möta varje barn där dom är och slå om i ålder och ja verkligen rikta den tiden man har till den barngruppen utifrån deras behov.
Frida: Både jag och nej, som sagt var har du en homogen grupp eller mer homogen grupp så är det klart lättare att arbeta med den …det kräver mycket mer planering.
Både Lisa och Frida visar att det kräver mer av dom som pedagoger i en åldersblandad barngrupp med planering och mötet med barnen för att kunna uppfylla deras behov. Johan och Malin beskriver i sitt svar hur man kan mer rikta verksamheten och organisera lättare i en
Johan: Jo ja det är det…man kan ha mer riktad verksamhet att det inte blir spridda skurar liksom att man kan lägga sig på en högre nivå liksom utmana barnen helt enkelt känns det som, eftersom det är mindre spann av åldrar som man arbetar med.
Malin: Det är lättare att organisera, alltså för dom små, deras aktiviteter likaså för dom stora alla bitar blir liksom tillgodosedda nu medan kanske inte det var så när det var alltså alla var tillsammans, så därför så tycker jag att det är bättre med organisationen som det är nu, att ingen ålder gå förbi liksom utan man ser alla åldrar.
Alla svaren visar att organisationsmässigt blir det lättare med en åldersindelad verksamhet. Svaren visar att i en åldersindelad barngrupp så kan man rikta verksamheten mer mot en viss åldersgrupp. I åldersblandade barngrupper visar svaren däremot att det kräver mer av pedagogernas för att ta tillvara på alla barnens behov. Jag vill här leda frågan vidare genom att ställa frågan om man kan uppfylla målen lika bra oavsett vilken barngruppsorganisation man arbetar i. Av de svaren som jag har fått visar det att två personer tycker inte att det har någon betydelse.
Frida: …sen tror jag att jobbar du på ett bra sätt oavsett om du jobbar åldersblandat eller ålderintegrerat är du liksom medveten så tror jag att du kan nå dom målen oavsett vilket som sagt bara du tror på det du gör……jag tror det är det viktigaste.
Lisa: … nej ja alltså jag tror alltså verken eller alltså jag tror att det är lika bra … om det är en planerad verksamhet så tror jag att man uppnår målen lika bra i båda faktiskt, men som sagt var kräver det mer av en som jobbar där (i en åldersblandad grupp) det gör det.
Både Lisa och Frida ser att om det är en bra planerad verksamhet och man är medveten om vilka mål man ska nå så spelar det ingen roll. Johan och Malin ser det på ett annat sätt.
Johan: …jag personligen känner att jag kan jobba bättre som förskollärare alltså …just att man inte behöver bli avbruten så ofta…man kan vara mer flexibel och är det nåt som inte av nån anledningen gick och genomföra på förmiddag så kan man göra det på eftermiddag också den flexibiliteten har man kanske inte om man ska samarbeta flera avdelningar i mellan.
Malin: Ja det är ju alla målen, man har lättare när man bara alltså lite mindre åldersspridning på sin avdelning så är det ju lättare tillgodose dom ju. Så att det tycker jag absolut att alla mål som man liksom är med i läroplanen är ju liksom lättare att uppfylla.
I de senaste svaren kan vi se att de förskollärare som har valt att arbeta i en åldersblandad barngrupp tror inte att det spelar någon roll vilken barngrupp man arbetar i för att uppnå målen för verksamheten. Detta handlar inte om att de därmed säger att deras egen organisationsform är sämre utan snarare att de fördelar de ser finns i andra områden än just den organisationsmässiga och pedagogiska planeringen. De förskollärare som däremot arbetar i en åldersindelad barngrupp menar däremot att ålderssammansättningen i förskolan har betydelse både för den pedagogiska verksamheten samt arbetet med att uppnå målen för verksamheten.
5.2 Pedagogernas argument för sitt val av nuvarande
barngruppsammansättning
Efter att ha läst litteratur som visar på fördelar och nackdelar med de båda barngruppssammansättningar ville jag att pedagogerna skulle argumentera för sitt val av att arbeta i en åldersblandad eller ålderindelad barngrupp. Johan beskriver sitt val för att arbeta i en åldersindelade barngrupp.
Johan: … det var mest att jag kände frustration över att inte kunde tillgodose de små barnens behov och inte tillgodose de stora barnens behov… jag såg lösningar liksom men som gick i kras för att det var stora barn eller att det var små barn, eftersom ja det var ju en blandad avdelning innan. Alltså jag ser ju nästan bara fördelar för man kan ha en mer sammanhang i själva verksamheten, att utnyttja den fysiska miljön mer det är inga barn som sover någonstans på eftermiddagarna. Man har mer riktad pedagogisk i verksamheten att man riktar verksamheten till dom större barnen… så att det blir mer koncentrerat på nåt sett.
Även Malin ser bara fördelar med att arbeta åldersindelat.
Malin: Jag tycker att det bara finns fördelar med att jobba så här för att jag tycker att barnen kommer i sin rätt i den åldern dom är i… exempel dom små stör inte dom stora och dom stora stör inte dom små.
Johan berättar också hur han kan känna att det blir inga avbrott över att någon stör.
Johan: … så känner jag mig liksom mer till ro att om man håller på med en aktivitet eller fri lek… att det är inte lika många avbrott i verksamheten såna omvårdnads avbrott, att ett litet barn som precis har lärt sig gå har trillat och slagit sig eller det behövs bytas blöja, torka näsan och sånt där. Utan nu när man sitter ner…så blir man inte avbruten lika
mycket… förstör för dom stora barnen som frågar hela tiden kan du inte spela kan du inte göra memory, ja jag ska försöka sen får man lov att springa iväg hela tiden ändå.
Frida och Lisa visar på fördelarna att arbeta i en åldersblandad barngrupp.
Frida: … har man en bra spridning på barnen så tycker jag att då är det bra dels att de stora barnen kan vara lite förebilder för de små och det tycker jag är jätte mycket vunnet och dels så kan syskonen vara tillsammans. Jag också tycker är bra just det att små barn kräver väldigt mycket alltså visst får du tillbaka men du får inte så mycket tillbaka verbalt så du kan hämta lite kraft fån dom store och sen ge till dom små.
Lisa: … fördelarna med den här organisationen som vi har på min avdelning tycker jag är kontinuiteten man får bra kontakt med föräldrarna och man behåller föräldrarna och barn i så många år vilket gynnar både barn och oss barn främst. … men så vet jag ju hur små barn ser upp till stora barn och lär sig enormt mycket utav dom. Färre konflikter vi har väldigt få konflikter… väldigt lugna måltider.
Johan och Malin visar i sina argument för åldersindelat att man kan koncentrera verksamheten på de barnen man arbetar med ingen utav dom ser någon nackdel med den barngrupps organisation.
Lisa, Frida och Camilla uttrycker också att det är viktigt att människor får göra det de tror på och det de vill så arbetar de som bäst, här följer Camillas uttryck inför detta:
Elisabeth: Tycker du att det fungerar bra på din förskola med de blandade åldersgrupperna? Camilla: Ja, jag tror nog att den personal som jobbar med detta och har erfarenhet av det dom är
vana att göra bra av det, så visst jag kan inte säga att det är dåligt bara för att jag inte förstår det fullt ut. … jag tror snarare att den personalen som jobbar tror på det de jobbar med det är det viktigaste för då tror jag att man få bra resultat.
Pedagogerna visar varför dom har valt det arbetssätt som dom tror på. Pedagogerna som arbetar i en åldersindelad barngrupp beskriver hur det blir lättare för dom att tillgodose barnens behov där varken pedagogen eller barnen blir störda i deras aktivitet. Pedagogerna som arbetar i en åldersblandad barngrupp ser kontinuitet i arbetet som en fördel, där man har barnen under en längre tid och lär känna föräldrarna bättre de anser också att barnen i de olika åldrarna lär sig av varandra och hur de små barnen har förebilder i vardagen. Pedagogerna och rektor uttryckte också hur viktigt det är att människor får arbeta med de tror på för att uppnå ett bra resultat av sitt arbete. Av pedagogerna var det bara pedagogerna som arbetade i en blandad åldersgrupp som uttryckte en inställning av att få arbeta med det de tror på, detta
kanske beror på att samtalen på förskolan har präglats mycket under omorganisationen hur positivt det är att arbeta i en åldersindelad barngrupp och dom kanske har känts sig kritiserade i deras val.
5.3 Skiljer sig pedagogernas uppfattning beroende på när dom
utbildade sig?
I början när jag skulle skriva arbetet såg jag hur barnstugeutredningens utredning påverkade den svenska barnomsorgen och förskollärarutbildningarna. Jag började då fundera på om pedagogerna har fått sin uppfattning ifrån sin utbildning och hur mycket det har påverkat deras inställning av deras val av barngrupp.
Frida har arbetat som förskollärare i 25 år, hon var klar 1970, och dessförinnan arbetade hon som barnskötare. Lisa var klar med sin utbildning 1986 men arbetade innan hon började läsa som barnskötare. Malin blev examinerad 1992 hon arbetade också som barnskötare under ett år innan hon började utbilda sig. Johan blev färdig förskollärare för sju år sedan, 1999.
Alla hävdar att det var ingen diskussion om barngruppsorganisationen under deras utbildning. Däremot beskriver både Frida och Lisa hur dom var med i omorganisationen, från åldershomogena grupper till åldersblandat.
Frida: Alltså när jag gick…jag jobbade som vikare som barnskötare då innan jag började läsa och då var det ju liksom i den vevan när det skulle göras om till åldersblandat, det var väldigt på tapeten. Så jag var faktiskt med en förskola som var nån av dom första i stan som provade detta, så jag kan inte riktigt minnas man jag kan tänka mig att det har varit väldigt mycket det här att det är bra med det här med åldersblandade grupper eftersom det var så……på tapeten just då ja.
Lisa: Nä vi diskuterade inte så mycket kom jag ihåg… utan… jag tror att det var i den vevan som vi hade gjort om… vi hade åldershomogena grupper först eller syskon grupper som det hette på den tiden… då var det ju… småbarnsgrupper och 3- 7 år.
Både Lisa och Frida har dels arbetat längre inom barnomsorgen än Johan och Malin och de har dessutom varit med vid omorganisering som skedde runt den tiden då barnstugeutredningen kom. Båda säger att det var aktuellt på den tiden att göra om barngrupperna. Svaren visar att det inte uppfattas vara utbildningen som påverkat deras val utan mer vilket sammanhang man har varit delaktig i, däremot så visar det att tidpunkten för
5.4 Har barngruppssammansättningar någon speciell betydelse
för barns inlärning?
Spelar det någon roll för barnen vilken barngruppssammansättning dom ingår i för deras inlärning? Får dom med sig mer kunskap beroende på vilken barngruppssammansättning dom får vara i under förskoletiden? Detta är frågor som kanske är omöjliga att svara på men ändå frågor som har legat i bakhuvudet på mig under arbetets gång. Det enda som jag kunde göra var att fråga förskollärarna hur dom arbetar i de olika grupperna. Båda avdelningarna som har åldersblandat arbetar med tvärgrupper.
Frida: Alltså vi har ju tvärgrupper inne på avdelningen det har vi ju…femåringarna dom har ju sitt ju, sen har vi inga fyraåringar just nu sen har vi ja ja vi samlar alltså dels småbarnen och del dom mellan 3 åringarna så vi har alltså tvärgrupper med dom inne på avdelningen, det har vi en gång i veckan.
Lisa: … upplägget fungerar så att vi har liksom man har ju ändå grupper i på avdelningen som man har grupper för dom små och grupper för dom stora och grupper för mellan gruppen utifrån intressen och behov… och då har och får man en väldigt intensiv kontakt med dom. Men det innebär också att man kan jobba väldigt mycket med just dom barnen för jag kan ju jobba med dom barnen dels när dom har grupptider och dels efter maten och så där så jag har väldigt bra kontakt med dom.
Johan och Malin beskriver hur dom båda känner att dom har fått mer tid tillsammans med barnen.
Johan: … mer tid med barnen känns det som, det fallerar inte lika ofta på grund av att det är nåt som händer, då kan man skjuta på det som jag pratade om innan, man är mer flexibel, så är det absolut.
Malin: … som innan kunde de ju va mycket så här lite löpande band, man gjorde någonting nåt arbete det blev det blev det ju när många ska hinna med. Nu är ju småbarnen alltså där ju hela tiden, det viktiga allt ska få ske i deras takt och dom ska liksom få tid verkligen tänka å genomföra.
Malin beskriver också hur hon innan var tvungen att lämna avdelningen tre gånger veckan för att ta hand om femårsgruppen.
Malin: … som nu så är jag på avdelningen och har min tjänst där inne så är jag på avdelningen och då är jag med dom barnen som liksom deras pedagog och inte massa andras barn från massa andra avdelningar.
De pedagoger som arbetar i en åldersblandad barngrupp har tvärgrupper där de delar in barnen i åldrar och arbetar utifrån barnen behov i grupperna. De känner också hur man får en djupare kontakt med barnen i dessa grupper. Pedagogerna som arbetar i en åldersindelad barngrupp känner att det är mer flexibilitet i arbetet, om det skulle vara nåt som händer kan man göra den planerade aktivitet vid ett annat tillfälle och att man kan arbeta mer i barnens takt. Johan berättade också att man på hans avdelning delade in barnen i åldersgrupper men då mycket snävare än kanske i åldersblandade barngrupper.
5.5 Slutsats
Efter att ha sammanfattat och analyserat intervjupersonernas svar tänkte jag göra en kort sammanfattning. Pedagoger som arbetar i en åldersindelad barngrupp känner att det blir lättare att arbeta med gruppen och man kan som pedagog lägga ett fokus och en riktning på verksamheten, det blir inte ”spridda skurar”. Även de pedagoger som arbetar i en åldersblandad grupp tycker att det blir lättare om det är en mer åldershomogen grupp, de tycker att det kräver mer av dem som pedagoger i en blandad åldersgrupp, men de ser att barnen lär sig av varandra och kontinuiteten i arbetet ses som något mycket positivt. De pedagoger som arbetar i åldersblandad barngrupp tror inte att det har någon betydelse vilken barngruppssammansättning man arbetar i för att kunna uppfylla målen, bara det finns en klar strategi från början och att man vet vad man vill. De menar då att barnen får sina behov uppfyllda.
I svaren som jag redovisat får jag inte intrycket att utbildningen påverkat deras val av vilken barngruppssammansättning de vill arbeta i, däremot tolkar jag det så att tankar och idéer som kom under den tid de påbörjade sin tjänst på 1970-talet påverkat pedagogers val av arbetssätt mer.
6 Diskussion
Jag kommer här att föra en diskussion om mitt resultat och relatera det till andra studier och andras tankar kring barngruppssammansättningar.
6.1
”Spridda skurar” eller kontinuitet
Pedagogerna som jag intervjuade har två olika uppfattningar om hur de ser på arbetet med åldersblandat eller åldersindelat. Pedagogen som arbetade på en åldersindelad barngrupp kände tidigare en frustration i arbetet med blandade åldrar och där han gav uttryck för att det blir spridda skurar då han menar att det är svårt att rikta verksamheten, medan pedagogen som arbetar i en åldersblandad grupp ser på kontinuiteten i arbetet. Detta är även två olika uppfattningar som finns att läsa i litteraturen. Johansson och Sundell (1990) visar i sin underökning hur en bladad åldersgrupp kan försvåra det pedagogiska planerade arbetet. Pedagoger i min undersökning uttryckte samma tankar som finns i familjestödutredningen (1981:25) där de skriver att i en åldersblandad barngrupp är behovet av en god planering tydlig. Men de pekar först och främst på de fördelar som finns i en åldersblandad barngrupp och ser att det är där som pedagogernas arbete kan bli mer omväxlade och stimulerade. Pedagogerna får även kontinuitet i barns utveckling och lär känna barnen under en längre tid.
Familjestödutredningen och pedagogerna som jag intervjuat visar också att det är viktigt att arbete med barnen i olika tvärgrupper så att barnen får alla sina behov uppfyllda. Edenhammar (1981) skriver att de yngsta barnen, 1-2 år, behöver få tillfälle att vara tillsammans med jämnåriga i en mindre grupp där det är lugn och ro, lika så med de äldre barnen. Malin som tidigare arbetade på en åldersblandad barngrupp kunde känna att det var arbetsamt att behöva springa iväg tre gånger i veckan, det blev avbrott i verksamheten. Nu har hon sin tjänst bland ”sina barn” och är deras pedagog.
Jag själv som pedagog kände innan och kan se efter att ha arbetat med denna frågeställning under terminen, att en åldersindelad barngrupp gör det lättare för mig som pedagog att hålla ihop gruppen och arbeta med barn i ungefär samma åldersgrupp. Under den tiden jag har haft min praktik, då i en åldersblandad barngrupp, har jag känt den frustration som Johan hade innan, att inte kunna tillgodose barnens behov. Ofta blev det en grupp antingen för de små barnen eller för de stora barnen och oftast blev de små barnen åsidosatta vid aktiviteter med de stora barnen. Att arbeta i mindre grupper, oavsett vilken barngruppssammansättning man
har, tror jag är viktigt. Barnen behöver få vara i mindre grupper, där de får känna sig mer fria i att uttrycka sig och där pedagoger har en större möjlighet att se deras behov och möta barnen på deras nivå. Jag tror att det lätt kan bli störningar i verksamheten när en pedagog behöver springa i väg flera gånger i veckan för en annan aktivitet. Jag ser också hur tanken bakom åldersblandat förstörs när förskolan är beroende av att ta in de barnen de blir anvisade, vilket gör att det blir svårt att ha en jämn fördelning på barnens ålder. På den förskola, där jag har gjort min undersökning är det på en avdelning många småbarn och nästan inga äldre.
6.2 Att få göra det man tror på
Camilla sa i intervjun att även om hon inte förstår åldersblandade barngrupper fullt ut tycker hon att den personalen som arbetar i dessa grupper gör så det fungerar bra. Detta tror jag är ett viktig synsätt på frågan om ålderssammansättningar i förskolan. Edenhammar (1981) beskriver att personalgruppens motivation har en stor betydelse för hur verksamheten utvecklar sig. Även i Johansson och Sundells (1990) undersökning framkom det att en förskola som arbetade åldersblandat visade positiva resultat. Detta för att personalen hade stor erfarenhet i arbetet med åldersblandat. Personalen hade arbetat fram en fungerande verksamhetsplan vilket gjorde att planeringen genomfördes väl och de var nöjda med deras pedagogiska arbete och med åldersspridningen. Båda pedagogerna i min undersökning som arbetade i åldersblandade grupper uttryckte samma syn på arbetssätten, då de tycker att det är viktigt att få arbeta med det man tror på.
Jag tror att ens val av arbetssätt, antingen om det är en viss pedagogik eller om det handlar om ålderssammansättning kommer utifrån vad man själv tror är bäst för barnen, föräldrarna och en själv som pedagog. Detta tror jag oftast kan kopplas till något eller någon som har påverkat ens tankar och värderingar, därför tror jag att det är viktigt att utvärdera sina egna tankar och verksamhetens arbetssätt. Om man själv eller som arbetslag sätter sig ner i en sådan situation där man granskar sig själv och verksamheten, gör upp frågeställningar och utvärderar det pedagogiska arbetet kommer man kanske förändra ens synsätt och därmed arbetssätt eller så kommer man fram till att det man trodde på från början är bäst. Jag tror att vad man än kommer fram till så har man utvecklats i arbetslaget och som pedagog.
6.3 Avslut och kritisk granskning av undersökningen
Jag har under arbetets gång först och främst försökt sätta mig in i argumenten för en blandad åldersgrupp, eftersom min tidigare inställning var för åldersindelade barngrupper. Jag har för mig själv suttit och tänkt där jag har försökt få argumenten att bli mina argument. Detta för att jag tycker det är viktigt att diskutera och ifrågasätta tidigare inställningar för att utvecklas, växa i kunskap och kunna motivera till mitt val av arbetsätt.
Jag har när jag har sammanställt intervjuerna, tagit till mig av litteraturen och försökt sätta mig in i argumenten för en åldersblandad barngrupp kommit fram till att jag som pedagog ser mer fördelar i en åldersindelad barngrupp. Jag tror att barnen får sina behov tillfredsställda bäst i en sådan miljö. Däremot tror jag att det är viktigt att man skapar möjligheter och tillfällen då de äldre och yngre barnen träffas så som att göra utflykter tillsammans eller gemensamma samlingar.
Jag har i min undersökning försökt få fram pedagogernas åsikter i val av arbetssätt av ålderssammansättningar. Jag valde att göra min undersökning på en förskola där jag har en relation till rektorn. Jag har tyckt att detta inte har påverkat de väsentliga delarna i intervjusvaren. Jag kunde däremot när jag transkriberade intervjuerna ibland höra en tvekan inför svaret, detta vet jag inte ifall det beror på att jag känner rektorn eller något annat. Jag tror att de svar som har betydelse för arbetets trovärdighet är sanningsenliga på grund av att diskussionen på förskolan har pågått under sommaren och hösten, och även ännu tidigare än så. Vid dessa tillfällen före mitt arbete så har jag fått uppfattningen att pedagogerna har kunnat uttrycka sina åsikter inför varandra och rektorn.
Avslutningsvis tycker jag det har varit ett intressant ämne att tänka kring, jag har fått lära mig mycket av förskolans historia och utveckling och fått andra pedagogers syn på det pedagogiska arbetet. Jag har fått möjlighet att utvärdera mitt tidigare synsätt och jag kan numera bättre motivera mitt val av arbetssätt.
Källförteckning
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Edenhammar, Karin. (1982). Ålders blandade grupper. Socialstyrelsen Stockholm: Liber. Gesell, Arnold och L. ILG Frances. (1943). Barnens värld och vår. Stockholm.
Hartman, Jan. (1998). Vetenskapligt tänkande, frånkunskapsteori till metodteori. Studentlitteratur: Lund
Johansson, Bo och Sundell, Knut. (1990). Utvidgade syskongrupper- en återvändsgränd? Uppsala Forskargruppen i utvecklingspsykologi och förskolepedagogik, Psykologiska institutionen, Uppsala universitet.
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB. Johansson, Gunnel och Åstedt, Inga-Birgitta. (1996). Förskolans utveckling- fakta och
funderingar. Stockholm: HLS förlag
Månsson, Annika. (2000). Möten som formar : interaktionsmönster på förskola mellan
pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan. (Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen)
Nyström, Ia. (1992). Åldersblandade eller åldershomogena grupper i förskolan?. Mölndal: institution för pedagogik, Göteborgs universitet.
Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SOU 1972:26-27. Förskolan del 1 och 2. Stockholm: Liber.
SOU 1981:25. Bra daghem för små barn. Betänkande från familjestödutredningen. Stockholm: Liber.
Sundell, Knut. (1993). Åldersindelat eller åldersblandat? forskning om ålderssammansättningens betydelse i förskola och grundskola. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga
Intervjufrågor till pedagoger
Hur länge har du arbetet som förskollärare?
Var frågan om barngruppernas organisering – syskongrupp/åldersindelade grupper en viktig fråga under din utbildning?
Hur värderar du den barngruppsorganiseringen som du just nu har – vilka fördelar och nackdelar har den?
Har barngruppsorganiseringen någon betydelse för det pedagogiska arbetet??
Finns det mål i verksamheten som man lättare når i ålderblandade/ålderindelade barngrupper? Kunskapsmål? Sociala mål? Motoriska mål?
Har du varit med och haft inflytande över den barngruppsorganisering som ni har idag? På vilket sätt?
Är frågan aktuell?
Skulle du vilja driva frågan- i så fall med vilka argument? Till de pedagoger som arbetar i åldersblandade barngrupper Har ni tvärgrupper? Hur är dom uppdelade?
Till de pedagoger som arbetar i ålderindelade barngrupper
Hur är skillnaden mellan den tidigare organisationen och den du arbetar i nu (med den pedagogiska planeringen och genomförandet)?
Intervjufrågor till rektorn
När gick du din pedagogiska utbildning? Hur länge arbetade du som förskollärare?
Hur länge har du varit verksam som ledare för en pedagogiska verksamhet? Vad anser du vara viktigt för att den pedagogiska verksamheten ska fungera? Du är drivande till en ny barnorganisationen – vilka motiv är viktigast varför? Vad ser du som fördelar och nackdelar med
Ålderblandade barngrupper Åldersindelade barngrupper
Finns det några ekonomiska motiv för att genomföra syskongruppsorganisationen? Blir det billigare i någon aspekt?
Hur tycker du omorganiseringen hitintills har fungerat? Vilka möjligheter och/eller hinder ser du att pedagogerna har?
