"Men jag ska inte klaga..." - En studie om nyanlända kvinnors upplevelser av Arbetsförmedlingen i Lund

”Men jag ska inte klaga...”

- En studie om nyanlända kvinnors upplevelser av Arbetsförmedlingen

i Lund

“But I will not complain…”

- A study about newly arrived women’s experiences of the Swedish

Public Employment Service in Lund

Sabina Ibrahimi

Abstract

The purpose of this thesis is to make Syrian and Eritrean immigrant womens experiences of inclusion and exclusion visable in Lund. This in relation to their participation in the

establishment program ”Etableringsprogrammet”, which is acquired by the Swedish National Employment Service ”Arbetsförmedlingen”. Several aspects will be highlighted by Pierre Bourdieu´s theory of cultural-, symbolic-, economic and social capital, which explains the immigrant women’s position on the labor market. This in relation to Goffman´s theory stigmatization. I have applied a qualitative method in the form of semi-structural interviews, which included six individuals. Furthermore, it has been shown that administrators treat female immigrants from Eritrea and Syria as a resource, in order to promote the political agenda of goal and performance management. It is also confirmed that

“Etableringsprogrammet” reproduces a structural problem, which among other aspects, is based on an obedience and trust for the Swedish state.

Förord

Stort tack till min handledare Anders Wigerfelt för konstruktiv vägledning, uppmuntran och råd. Jag vill även ta tillfället i akt att tacka de sex nyanlända kvinnorna för att ha ställt upp på studiens intervjuer, samt de två handläggarna på Arbetsförmedlingen. Utan er tid hade jag inte kunnat skriva denna studie.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Etableringsprogrammet ... 2

1.2 Syfte och frågeställning ... 3

1.3 Begreppsförklaring ... 4

1.4 Positionering ... 5

1.5 Disposition ... 6

2. Tidigare forskning ... 7

2.1 Arbetsförmedlingens integrationsarbete ... 7

2.2 Nyliberalism, New Public Management och dess inverkan på Arbetsförmedlingen ... 8

2.3 Nyanlända syriska kvinnors arbetsmarknadssituation ... 9

2.4 Nyanlända eritreanska kvinnors arbetsmarknadssituation ... 10

2.5 Undersökningens positionering inom IMER-fältet ... 11

3. Metod och material ... 12

3.1 Val av metod ... 12

3.2 Intervjuns utformning ... 12

3.3 Forskningsetiska principer ... 13

3.4 Validitet och reliabilitet ... 15

3.5 Avgränsning ... 16

4. Teoretisk utgångspunkt ... 18

4.1 Erving Goffmans stigmateori ... 18

4.2 Pierre Bourdieus kapitalformer ... 19

5. Resultat och analys ... 21

5.1 Den svenska arbetsmarknadens inverkan på nyanlända eritreanska och syriska kvinnor ... 21

5.2 Eritreanska och syriska kvinnors personliga erfarenheter av Arbetsförmedlingen i Lund ... 24

5.3 Positiva och negativa aspekter på Arbetsförmedlingen ... 27

6. Diskussion ... 31 7.Slutsats ... 36 7.1 Framtida forskning... 38 Referenslista ... 39 Tryckta källor ... 39 Elektroniska källor ... 41 Offentligt tryck ... 43 Bilagor ... 44

1

1. Inledning

egeringen har genomfört nödvändiga reformer för att korta tiden till arbete. Det handlar om […] ett nytt regelverk för etableringen av nyanlända som innebär tydligare krav på individen. Det handlar också om åtgärder som innebär bättre etableringsinsatser och stärkta vägar till jobb. Våra reformer har lagt grund för att etablering och integration ska lyckas (Mashial, 2018).

Det inledande citatet ur Regeringskansliet kommer från pressekreteraren Sami Mashials sammanfattning, av arbetsmarknads- och etableringsministern Ylva Johanssons uttalande under ett presseminarium 2018. Presseminariet handlade om nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden (ibid). Enligt förordning (2017:820) berör det nya regelverket ett arbetsmarknadspolitiskt program, som även kallas för ”etableringsprogrammet”. Tanken med införandet av detta regelverk är att nyanländas väg till jobb och utbildning inte ska fördröja deras mål att bli en del av det svenska samhället. Därtill ska Arbetsförmedlingen ansvara för att fullfölja denna vision.

Flyktingmottagandet 2015 medförde ett oväntat flöde av immigranter i Sverige. Syriska och eritreanska flyktingar utgjorde en stor grupp (Migrationsverket, 2015:18). Detta orsakade ett ökat inflöde av arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Lund. Mottagandet innebar att som arbetsförmedlare effektivt kunna bemöta nyanlända i åldersspannet 20–64 år med arbetsmarknadsinsatser, via etableringsprogrammet (SOU 2017:12). Genom att som betraktare rikta fokus på etableringsprogrammet och arbetssökande inom den kan samtidens diskurser om nyanlända i Sverige förstås. Stereotypa bilder av denna sociala kategori tenderar att upprätthållas i vardagligt samtal. Syriska flyktingar har mer eller mindre framställts som högutbildade (Svensson & Rothoff, 2016:24). Denna diskurs har varit aktuell som skildringen om lågutbildade nyanlända eritreaner (Borgman & Karlsson, 2016:15). Dock kan detta i realiteten möjligen visa på en förskönad bild av dem skilda etniska grupperna. I Upsala Nya Tidning talar en syrisk kvinna om att hon är arbetslös, trots att hon har en högre ekonomisk utbildning (Sandow, 2017). Kvinnans berättelse visar på att hennes utbildningsbakgrund inte behöver innebära att hon är attraktiv för arbetsmarknaden. En annan förklaring till att syrier inte alltid representerar en högutbildad kategori kan illustreras utifrån Statistiska centralbyråns

2

(SCB:s) resultat. SCB har visat på att tio procent av dem kvinnor som hade eftergymnasial- eller högre utbildning var utrikes födda från Syrien i åldern 25–64 år. Detta utifrån dem totala kvinnliga immigranterna i Sverige (7 062) som omfattades av ”invandringsåren” 2000–2013 och som emigrerade från Syrien (SCB, 2014:23). På liknande sätt som berättelsen från den ovannämnda syriska kvinnan presenterar en eritreansk kvinna sin situation i en annan artikel (Nilsson, 2018). Även om hon besitter andra yrkeserfarenheter blir det tydligt att humankapital minskar i värde för de båda kvinnorna i Sverige.

Mot bakgrund av den ovanstående anmärkningen om förgivettagna tankefigurer kommer denna studie att besvara särskilda kunskapsluckor utifrån problemformuleringarna: Hur upplever och erfar nyanlända kvinnor egentligen Arbetsförmedlingens bemötande? Har deras utbildningsbakgrund och språkkunskaper möjligtvis varit avgörande för att närma sig arbetslivet? Denna undersökning är ämnad åt att besvara detta genom att aktualisera centrala förklaringar om hur syriska och eritreanska kvinnor behandlas, framställs och vilka fördelar och nackdelar som beskrivs ur denna målgrupp. För att få förtydning i frågorna intervjuas totalt sex personer. Undersökningen kommer att ha Jennie K Larssons avhandling Integrationen och arbetets marknad som utgångspunkt, vilken belyser hur integrationspolitik görs av bland annat dem som hon väljer att kalla för ”byråkrater” på Arbetsförmedlingen (Larsson, 2015:22). Till skillnad från Larssons studie är min avsikt inte att studera ”byråkraters” perspektiv för att ta reda på hur arbetssökande behandlas ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Istället kommer jag utgå från arbetssökandes upplevelser och erfarenheter, av hur arbetsförmedlare förhåller sig gentemot dem. I ett IMER-sammanhang kommer studien ta avstamp i Bourdieus fyra kapitalformer, vilka kommer att användas som ett analysverktyg. Tanken med denna teori är att fånga upp och identifiera intervjupersonernas arbetsmarknadsposition. Vidare kommer Goffmans stigmateori ge en fördjupad insikt om arbetssökandens inkluderings- och exkluderingsposition gällande den svenska arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen.

1.1 Etableringsprogrammet

Införandet av det nya regelverket ”etableringsprogrammet” för nyanländas etablering beror enligt Statskontoret på regeringens önskan om att effektivisera arbetet med denna målgrupp. Vidare menar myndigheten att syftet med regelverkets implementering har varit att harmonisera de inkluderande reglerna. Detta för att skapa likhet mellan nyanländas och övriga

3

arbetssökandes rättigheter och skyldigheter på Arbetsförmedlingen. Det arbetsmarknadspolitiska programmet innebär även att deltagarna i denna ges större ansvar att påverka sin individuella etableringsprocess än tidigare (Statskontoret, 2019:14). Programmet har även medfört ett införande om nyanländas utbildningsplikt för dem med endast grundskoleutbildning. Därmed har den förra handlingsplanen (etableringsplanen) lett till att nyanlända idag erbjuds insatser efter deras enskilda behov (Statskontoret, 2019:27).

Förordning (SFS 2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare gäller nyanlända, som via Migrationsverket anmält sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. En person som arbetar på heltid, är föräldraledig på heltid eller utbildar sig på en gymnasie- eller gymnasiesärskola är exempelvis inte berättigad att ingå i etableringsprogrammet. Den aktuella handlingsplanen kräver normalt ett deltagande på heltid. Dock kan den ske på deltid, om en har nedsatt arbetsförmåga av något slag, är föräldraledig, inväntar en plats angående sitt barns skola eller ”pedagogisk omsorg” eller om den nyanlände har andra hinder. Under tiden som en nyanländ befinner sig i etableringsprogrammet ska hen delta i aktiviteter som vuxenutbildningen, ”svenska för invandrare” (SFI) och samhällsorientering (ibid).

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter av inkludering och exkludering som nyanlända syriska och eritreanska arbetssökande kvinnor upplever på Arbetsförmedlingen i Lund. Vidare är det av intresse att undersöka kvinnornas erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden för att ta reda på vilka faktorer, som eventuellt hindrar eller möjliggör deras etableringsprocess inom detta fält. Fokus kommer ligga på individers enskilda berättelser, vilka kommer att analyseras utifrån studiens följande frågeställningar:

Huvudfråga:Hur är det att vara inskriven som syrisk och eritreansk kvinna på Arbetsförmedlingen?

Frågeställningar:

• Vilka upplevelser och erfarenheter har syriska och eritreanska kvinnor av den svenska arbetsmarknaden?

4

• Hur upplever syriska och eritreanska kvinnor att de behandlas av Arbetsförmedlingen?

• Vilka fördelar och nackdelar upplever syriska/eritreanska kvinnor med Arbetsförmedlingen?

1.3 Begreppsförklaring

För att öka förståelse i denna undersökning vill jag presentera skilda begrepp för att vägleda en läsare genom studiens komplexa innehåll.

Begreppet nyanländ i Sverige berör personer som har beviljats uppehållstillstånd och bosatts i en kommun. Orsaken till att en nyanländ söker uppehållstillstånd kan bero på ett flertal faktorer. Det kan handla om att en person är förföljd i hemlandet och söker skydd i ett annat land, om att vilja fly från krig m.m. Vidare räknas en individ som nyanländ fram till att hon/han täcks av lagen om etableringsinsatser. Detta inom loppet av högst tre år (Motion 2018/19:1615, 2019; Lönnroos & Gustafsson, 2018:10). Eftersom begreppet nyanländ är komplext i sin mening fylls den med flerdefinierade beskrivningar och tolkningar. Orsaken till valet av detta begrepp är därför att poängtera olika synvinklar om denna sociala kategori. Därtill med koppling till vilken effekt det har fått för hur vi förstått/förstår begreppet efter år 2015, som speglar den tidigare nämnda diskursen om en homogen bild av sociala kategorier än enbart nyanlända.

Föreställd gemenskap är ett begrepp definierat av socialantropologen Benedict Anderson. Begreppet talar om en tro på gemenskap, med koppling till något som har konstruerats socialt i vardagligt sammanhang och format en förståelse om nationalism (Puskás & Ålund, 2013:38). Enligt Anderson blir gemenskapen något gränsdragande, som kan beskrivas utifrån termerna vi och dem. En vi-känsla kan uppstå utifrån att känna samhörighet med någon med samma kön, språk, religion m.m. De som inte anses dela dessa tillhörigheter riskerar att hamna utanför och blir betraktade som främmande (Ehn, Frykman & Löfgren, 1993:14). På så sätt blir dem (exempelvis icke svensktalande) några som, enligt majoritetsbefolkningen, exkluderas i en normativ social grupp. Anledningen till att det nämnda begreppet av Benedict Anderson

5

kommer att tas upp i studien är för att redogöra hur en kollektiv grupp upprätthålls och reproduceras. Detta i relation till hur andra grupper framställs och beskrivs i motsats till ens egna. På så vis möjliggör begreppet en bredare insikt om hur sociala grupper definieras inom- och utanför sitt område.

Integration: I ett IMER-sammanhang beskrivs begreppet integration som sociala processer. Det kan delvis handla om minoriteter såsom nyanlända etniska grupper, vilka inkluderas och blir en del av ett samhälle som de immigrerat till. De olika enheterna som appliceras i den nämnda processen kan gälla deras arbetsmarknad eller deras sociala, politiska och kulturella liv (Nationalencyklopedin, u.å.). Orsaken till att denna undersökning kommer att innefatta integrationsbegreppet, är för att bidra med förståelse om hur exkludering och inkludering av skilda etniska grupper görs i en kontext om kvinnors arbetsmarknadsposition.

1.4 Positionering

I denna studie eftersträvar jag att inta en induktiv position som forskare.Min intention är inte att förstärka eller tona ned någon synpunkt mer än någon annan. Därtill vill jag understryka att en fullständig neutralitetsposition vid tolkandet av materialet kan vara svår att uppnå. Detta då även jag som forskare är en del av samhället och befinner mig inom nutidens konstruktion av diskurser. Ytterligare bidrar den induktiva positionen till att låta studiens intervjupersoner ligga till grund för undersökningens kunskapsproduktion. Vidare ska intervjupersonerna inte tolkas som att de står för en beskrivning av en hel kollektivgrupp. Istället ska varje berättelse förstås utifrån subjektiva upplevelser och erfarenheter, vilket Donna Haraways begrepp ”situerad kunskap” innebär (Haraway,1988:579).

I likhet med avhandlingen Integration och arbetets marknad poängteras vikten av att visa medvetenhet om maktskillnader i min undersökning (Larsson, 2015:90). Enligt min mening är detta ett sätt att bortse från att presentera kategorier som essentiella. Ytterligare menar jag att en kategori fylls med flera innebörder. Vårt samförstånd om till exempel kategorin ”nyanlända kvinnor” kräver därför att vi riktar fokus på vem/vilka som definierar den. På samma sätt talar IMER-forskaren Anders Lange om sociala grupper som ett socialt vakuum. Enligt Lange blir detta tomrum ett resultat av erkända berättelser om olika sociala kategorier (Lange, 2001: 217–

6

234). De positioner som jag delar med urvalsgrupperna är att jag är kvinna, heterosexuell och har utländskt påbrå. Därmed har några av oss samma religionstillhörighet. Det vi däremot inte har gemensamt är att jag inte har erfarenheter av att vara nyanländ. Dessutom har vi inte samma hudfärg, klassposition, ålder, samt etnisk tillhörighet (i vissa situationer). Vad jag menar med det sistnämnda begreppet är att vi inte alltid delar en erfarenhet av att betraktas som exempelvis svenskar. Detta oavsett om vi själva vill identifiera oss som det eller ej. Författaren Eva Skowronski klargör denna förklaring i sin bok Skola med fördröjning. På ett likartat sätt som IVIK-eleverna i hennes bok kan nyanlända i etableringsprogrammet möjligtvis uppleva att de har svårt att passera som svenskar. Detta utifrån upplevelsen om att exempelvis bli erbjudna särskilda insatser i jämförelse med majoritetsbefolkningen (Skowronski, 2013:13–16). På så vis förmedlar jag en annan position, då jag i större grad blir sedd som icke-nyanländ.

1.5 Disposition

Uppsatsens första kapitel är en introduktion till undersökningsområdet och inbegriper studiens frågeställningar, syfte, begreppsförklaringar, samt min position som forskare. Det andra kapitlet presenterar studiens forskningsöversikt och behandlar studier vars ämnesområde kan relateras till min undersökning, samt om vad som gör att våra studier skiljer sig åt. Kapitel tre består av uppsatsens kvalitativa metod, insamlade material, forskningsetiska principer, validitet och reliabilitet, samt studiens avgränsning. Den teoretiska utgångspunkten lyfts därefter upp i kapitel fyra. I denna del benämns teoretikern Erving Goffman, för att introducera definitionen om teorin stigma. Därmed presenteras innebörden om Bourdieus fyra kapitalformer. Olika begrepp som följer med dessa teorier förklaras även i avsnittet och kommer att få en rymligare förklaring i studiens diskussionsdel. I följande kapitel (fem) diskuteras resultaten av studiens empiriska undersökning, med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter och begrepp. Dessa resultat är uppdelade efter skilda teman, som intervjupersonerna har fått tagit del av. Därefter framkommer en sammanfattning och en analys, vilka tillsammans återger intervjupersonernas svar. I kapitel sex diskuteras och avrundas studien med en slutsats. I denna del kommer tidigare forskning och teori att återknytas och utifrån detta bidra till undersökningens vidgande kunskapsproduktion. Avslutningsvis kommer olika förslag på framtida forskning att presenteras.

7

2. Tidigare forskning

2.1 Arbetsförmedlingens integrationsarbete

I studien Integration på svensk arbetsmarknad: ett internationellt perspektiv visar författarna Maria Cheung och Kristin Hellström att utrikesfödda är mindre sysselsatta än inrikesfödda. Cheung och Hellström skriver att skillnaden mellan dessa grupper beror på det stora flyktingmottagandet till Sverige, då främst flyktingar genomgår en lång etableringsprocess innan de kan leva upp till majoritetsbefolkningens normativa vardagsrutin (Cheung & Hellström, 2017:3,9). Vidare lyfter skribenterna fram att en anställning inte ensamt kan avgöra att en individ kan förklaras som integrerad. De nyanländas skolresultat och språkkunskaper påstås även vara bidragande faktorer i studien. Därtill nämner Cheung och Hellström att de nyanländas delaktighet indikerar på vilken situation de befinner sig i samhället (Cheung & Hellström, 2017:55–57).

I artikeln ‘Integration’: Migrants and Refugees between Scandinavian Welfare Societies and

Family Relations skriver Karen Fog Olwig, professor inom antropologi att etableringsprogrammet har fått i uppgift av staten att fungera som en kontrollerande funktion. Professorn beskriver att Sverige, bland flera andra skandinaviska länder, upprätthåller normativa familjeförhållanden. Dessa förhållanden är något som legitimeras av majoritetsbefolkningen, vilka mer eller mindre fastställer vad som är ett ”riktigt” och ”icke-önskvärt” beteende. Därmed tillägger professorn att en konsekvens av detta har lett till att staten idag påverkar nyanländas familjerelationer. Detta genom att omvandla relationerna, när de inte kan likställas med majoritetsbefolkningen uppfattningar. I sådana fall syftar Olwig på att familjens och vännernas framgång blir avgörande för hur nyanlända finner deras stöd. Etableringsprogrammet blir på så vis något som formar nyanländas identitet. Detta utifrån teorin om att programmet kommer påskynda den nämnda målgruppens etableringsprocess. Professorn bedömer att denna omvandling inte ifrågasätts, då det bland befolkningen finns ett starkt förtroende för staten. Vidare talar hon om att ens identitet kan intygas enligt särskilda kriterier som handlar om kulturella och etiska synsätt (Olwig, 2011:179,191–194). Sammantaget indikerar nyanländas identitet på något ”osvenskt”, vilket enligt Olwig hindrar dem från att kunna integreras och bli betraktade som trogna medborgare i det nya landet.

8

Forskaren Afrah Abdulla har bland annat studerat nyanlända arabisktalandes upplevelser av att omfattas av etableringsinsatser. I avhandlingen Readiness or resistance? - Newly arrived adult migrants’ experiences, meaning making, and learning in Sweden har Abdulla visat på att etablering mestadels pekar på en ideologi som har som mål att konstruera vuxna immigranter till ”goda medborgare” (Abdulla, 2017:160). Samhällsorienteringen, som är en del av den obligatoriska kursen för nyanlända på Arbetsförmedlingen, visar olika exempel på detta. Forskaren lyfter fram att kursens material beskriver den ”goda medborgaren” utifrån att vara: ”[...] självständig, sekulariserad, jämlik, ärlig, ”god” förälder och laglydig”. Därtill menar hon att denna framställning blir något som utmålar en ”svenskhet”, samtidigt som det understryker att det inte gäller ett ”arabiskt tankesätt”. Vidare nämner Abdulla att arbete framställs som en möjlighet att etablera sig i samhället, samt att det bekräftar den ”goda medborgaren”. Däremot har nyanlända talat om för henne att Arbetsförmedlingen försvårar deras önskan om att stadga sig i det nya landet. Forskarens undersökningsgrupp har menat på att Arbetsförmedlingen har nonchalerat statens offentliga utredning (SOU 2008:58), som handlar om att fostra självständiga människor i att forma sin egen framtid. Mer konkret har ignoransen enligt dem nyanlända angått deras önskemål, kvalifikationer och behov. Därtill påpekar denna undersökningsgrupp att deras utveckling på så vis går förlorad. (Abdulla, 2017:160–164). För att sammanfatta Abdullas studie kan det vara oroväckande att bete sig ”osvenskt”, samt innebära ett förrådande för nyanlända i etableringsprogrammet.

2.2 Nyliberalism, New Public Management och dess inverkan på Arbetsförmedlingen

Författaren Kerstin Johansson talar om att etableringsuppdraget och Arbetsförmedlingen kan förstås utifrån New public management. Därtill även som en Människobehandlande organisation (Johansson, 2018:8). Att myndigheten bygger på kvalitet- och resultatbaserade mål är något som aktualiseras i mötet med Arbetsförmedlingens inskrivna personer. Verksamheten blir på så vis synonymt med att leda och kontrollera arbetssökande, för att etablera dem i det svenska samhället (Johansson, 2018:11–12). Att inneha ett formellt jobb blir således ett exempel på något som, utifrån Johanssons beskrivning, medför en lösning på arbetssökandes sociala exkludering på den svenska arbetsmarknaden.

9

I doktorsavhandlingen Integrationen och arbetets marknad förklarar Jennie K Larsson att Arbetsförmedlingen fungerar kontrollerande, utifrån ett individbaserat förhållningssätt. Larssons förklaring är att arbetssökande inte får avstå från Arbetsförmedlingens förslagna jobb eller aktiviteter. Även om de eventuellt är placerade på avlägsna platser räknas inte detta som en ursäkt för att avslå insatserna. Larsson klarlägger att Arbetsförmedlingen har gått från en förskjutning om att gälla individers rättigheter, till att få en mening om arbetssökandes minskade valfrihet (Larsson, 2015:18,28). Eftersom myndigheten är politiskt styrd har etableringshandläggare i hennes avhandling menat på att de inte alltid lyder regelverket. Istället utgår de från att delvis utöka arbetssökandenas chans till att vara självständiga, utifrån att exempelvis inte administrera deras närvaro i skilda aktiviteter. Därtill menar ”byråkraterna” att politiker inte inser problematiken med att ständigt redovisa resultat, då detta tar tid från andra viktiga moment (Larsson, 2015:215). Samtidigt visar studien att handläggarna införlivas med regelverkets avsikt om att nyanlända ska disciplineras, kontrolleras och styras. Exempelvis förevisar somliga en frustration när arbetssökande blir gravida (Larsson, 2015:246). Hur nyanlända behandlas av Arbetsförmedlingen är enligt Larsson sammanlänkat med handläggarnas subjektsposition (Larsson, 2015:87). Deras handlingsutrymme formas således beroende på deras tillhörighet gällande kön, sexualitet, etnicitet, klass, m.m.

Roland Paulsen från Lund har intervjuats av Anita Kratz för att berätta om sin bok Vi bara lyder. Paulsen klarlägger att Arbetsförmedlingen har fungerat som en tjänst för arbetssökande. Emellertid tillägger han att Arbetsförmedlingen numera också är ett kontrollorgan, både för dem anställda på myndigheten och för dess deltagare. Begreppet lydnad definierar Roland Paulsen utifrån beskrivningen att arbetsförmedlare upprätthåller sin kritiska syn om myndigheten. Dessa aktörer delar i själva verket inte statens ideologi om bland annat kontroll och reglering (Kratz, 2015, avsnitt.15:20). Paulsens beskrivning om myndigheten likställs på sätt med Larssons (2015:15) framställning om Arbetsförmedlingens omvandling.

2.3 Nyanlända syriska kvinnors arbetsmarknadssituation

I rapporten Valet och vägen - En intervjustudie med nyanlända syrier i Sverige har sex nyanlända syrier intervjuats av statsvetaren Emma Lundgren Jörum. Flertalet av dessa talar om hur tacksamma de är över att ha fått uppehållstillstånd, samt att det har skapat en trygghet i att få sin tillvaro skyddad. Innan intervjupersonerna emigrerade från Syrien grundades deras syn

10

på att det inte var hopplöst att hitta ett arbete i Sverige. Detta parallellt med tanken om att landet inte präglas av främlingsfientlighet med anslutning till etnicitet (Jörum, 2015:41,49). Deras uppfattningar har med tiden dock fått en annan mening. Informanterna uppger exempelvis en besvikelse över den långa processen med skolning, bostad och jobb. Vidare menar de på att deras vardagsliv på så sätt inte har blivit som förväntat, samt att det skapat oro och stress av att ha ett begränsat socialt kapital eller anställning (Jörum, 2015:52–54).

I uppsatsen Bakomliggande faktorer för etableringsprocessen har nyanlända kvinnor berättat att deras tidiga utbildningsnivå och praktiska kunskaper inte har gynnat dem i Sverige. Deras förklaring till detta är att de har fått börja utbilda sig på grundnivå och börja ett nytt liv (Sandahl & Täck-Hedin, 2018:35). En syrisk kvinnlig respondent i studien, berättar att hon i etableringsprogrammet fått stöd i att lära sig svenska och att uppnå sitt mål om att bli sjuksköterska. Eftersom hennes barn hade en kognitiv sjukdom lät Arbetsförmedlingen kvinnan att till en början läsa SFI på halvfart. Den resterande tiden skulle hon studera språket hemma. Respondenten talar även om att hennes kvinnliga handläggare ordnade en praktikplats inom äldreomsorgen, vilket ledde till att hon fick jobb där efteråt. Vidare nämnde intervjupersonen att hon ansåg sig kunna göra en karriärmässig utveckling i Sverige. Därmed berättade hon att det inte skulle vara möjligt i Syrien, då hon utöver sin språkutbildning ofta var hemma mot sin egen vilja (Sandahl & Täck-Hedin, 2018:26–28). Dock framkom det inte varför denna syriska kvinna inte längre ville jobba som tolk i Sverige, vilket hon hade som mål att göra i Syrien.

2.4 Nyanlända eritreanska kvinnors arbetsmarknadssituation

I studien Refugees’ Employment Integration in Sweden: Cultural Distance and Labor Market Performance visar forskaren Per Lundborg att majoriteten av de som är långtidsarbetslösa i Sverige är utrikesfödda eritreaner. Lundborgs förklaring till att eritreaner inte får jobb under en lång tid beror på att de besitter sämre kvalifikationer än personer från europeiska länder. Kompetenser som forskaren i detta sammanhang syftar på handlar om bristande språkkunskap i svenska och minst grundskoleutbildning. Lundborg påstår även att eritreaner vid upprepade gånger diskrimineras på basis av deras etniska- och/eller kulturella identitet. På så vis menar han att det är ytterligare något som skiljer sig från europeiska immigranter. Författaren sammanfattar sin granskning med noteringen att kvinnliga immigranter förmedlar en positiv

11

bild när de blir en del av det svenska arbetslivet (Lundborg, 2013:219–232). Detta trots framställningen om deras lägre arbetsdeltagande.

I den tidigare nämnda studien Bakomliggande faktorer för etableringsprocessen talar en kvinna från Eritrea om att hon var grundskolelärare innan hennes ankomst till Sverige. Under sin tid på etableringsprogrammet skulle hon få sina betyg validerade. Därefter fick kvinnan reda på att hennes examensbevis inte kunde godkännas i Sverige. Hon kände sig hjälplös och förvirrad av detta oväntade besked av Arbetsförmedlingen. Förr hade kvinnan uppskattat myndighetens hjälp och stöd, vilket blev något som omvandlades till en besvikelse. Framförallt på grund av att hennes utbildning värderades högt i hennes hemland. Kvinnans situation visade på en minskad maktposition och inflytande (Sandahl & Täck-Hedin, 2018:33). Detta av att utbildning fick minskad betydelse i att bli anställd som grundskolelärare i Sverige.

2.5 Undersökningens positionering inom IMER-fältet

De benämnda studierna ovan består mer eller mindre av hur nyanlända kvinnor behandlas av Arbetsförmedlingen och om deras erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Framförallt skildrar Cheung & Hellström (2017), Larsson (2015) och Kratz (2015) Arbetsförmedlingen ur ett strukturellt perspektiv. Min studie kommer istället att ge meruppmärksamhet till kvinnor för att skapa förståelse om hur myndigheten fungerar utifrån deras utsagor. Vidare har ingen jämförande fördjupad studie om syriska och eritreanska arbetssökande kvinnor gjorts. Särskilt blir detta synligt i de ovannämnda studiernas utelämnande förhållningssätt om kapitalformer och stigmateori. Förutom att Roland Paulsens studie gjorts i Lund, saknas det forskning om stadens arbetssökande kvinnor från Eritrea och Syrien. Fakta från kapitlet ”tidigare forskning” omfattas även av att reproducera generaliseringar om etniska grupper. Enligt min mening skapar exempelvis beteckningen nyanlända mångfacetterade tolkningar och behöver därför istället tolkas utifrån flera olika aspekter. Bortsett från Abdulla (2017) har skribenterna för de nämnda studierna antingen inte samma kön, eller en annan etnisk bakgrund än en svensk, som min undersökningsgrupp och mig som undersökare. Den förenade identifieringen mellan mig och mina intervjupersoner kan därför möjligen leda till att min studie skrivs ur ett annat perspektiv.

12

3. Metod och material

3.1 Val av metod

Denna studie har utförts med en kvalitativ metod. Mer konkret kommer fokus ligga på semi-strukturella intervjuer för att få djupgående svar från dem valda intervjupersonerna. Den här typen av intervjuer handlar om att olika teman aktualiseras i ett möte, där intervjuaren och hens intervjupersoner för ett djupgående samtal på plats. Därtill öppnar denna metod upp en möjlighet att kunna ställa följdfrågor. Vidare leder frågorna till utvecklande svar då ja/nej-svar utesluts. På så vis lämnas det utrymme för informanten att uttrycka sina känslor, erfarenheter och värderingar, vilket talar om att samtalet även sker på en avslappnad nivå (Bryman, 2011:206, 208,415; Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015:37–38). Intervjufrågorna (se bilagan ”intervjuguide”) utgår från att undersöka, samt lyfta fram studiens nyanlända syriska och eritreanska kvinnors personliga erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Detta parallellt med deras upplevelser av Arbetsförmedlingens bemötande.

Enligt min uppfattning anser jag även att en kvantitativ metod skulle förhindrat en fördjupad kommunikation. I detta fall mellan mig och de valda intervjupersonerna. Vidare menar jag att resultat framtagna av statistik eller observationer tenderar att förmedla en förgivettagen bild om sociala kategorier. Berörda undersökningsvariabler kan således inte utveckla ens framlagda slutsats. Detta gällande subjektiva upplevelser och erfarenheter om skilda saker och ting, då kommunikationen är sluten. Resonemanget klargörs ytterligare utifrån teoretikern Carol Bacchis uttalande om att statistik enbart redogör för en sida av ett problem (Bacchi, 2009:10– 11). På så vis blir det förståeligt att en intervju möjliggör ett flerdimensionellt perspektiv om ens undersökningsområde. En kvantitativ metod riskerar även att framkalla ett mörkertal. Något som exemplifierar detta är att det i Sverige är otillåtet att registrera individers etniska tillhörighet (Karlsson-Minganti, 2007:21). Av denna anledning, väljer jag att inte undersöka en stor urvalsgrupp i denna studie.

3.2 Intervjuns utformning

Samtalen ägde rum på Arbetsförmedlingens lokaler i Lund. Valet av denna placering baserades delvis på att jag fick hjälp med att hitta kandidater via två redan kända handläggare. Således grundades utgångpunkten i snöbollsmetoden, som handlar om att en individ väljer ut och

13

rekommenderar personer för ens undersökning (Trost, 2010:141). Tre månader innan studien tog form fick jag lära känna dem nämnda handläggarna under min praktikperiod. På så vis underlättade det vårt samarbete med att hitta intervjupersoner. Tillsammans kom vi överens om att jag vid fyra tillfällen skulle komma till Arbetsförmedlingen i Lund. Tanken med detta var att jag skulle träffa intervjupersonerna på plats under en bokad tid med deras handläggare. Detta för att fråga om de skulle vilja delta i min intervju, även om handläggarna hade samtalat med dem i förväg. Denna metod var ett sätt att kunna presentera mig själv och min undersökning via direkt kommunikation. I denna situation informerade jag att frågestunden skulle pågå i cirka 30 minuter, för att varken jag eller de skulle uppleva någon tidspress. Därefter tillfrågades intervjupersonerna om lov att spela in samtalet. Svaret på frågan resulterade i ett icke godkännande, vilket medförde att jag istället skrev ned deras svar för hand. En ytterligare förklaring bakom mitt val av Arbetsförmedlingens rum var att det ökade en möjlighet för privatisering. Andra offentliga platser än denna skulle således inte vara att föredra. Dels för att det kan bli för lyhört, dels för att det ökar risken för buller under samtalets gång.

I mötet med de syriska kvinnorna medverkade en arabisktalande tolk (handläggare) vid tre olika tillfällen (se vidare på sidan 15). Vad gäller kvinnorna från Eritrea ansåg en av dem inte behöva en översättares hjälp. Av denna orsak var jag som intervjuperson och denna person ensamma i ett rum. Den tigreanska handläggaren behövde således enbart närvara i två fall under intervjuerna. Eftersom konversationerna inte omfattas av ljudinspelningar formuleras intervjupersonernas svar enbart utifrån mina intervjuanteckningar.

3.3 Forskningsetiska principer

För att empiriskt kunna belysa hur nyanlända syriska och eritreanska kvinnor behandlas inom Arbetsförmedlingen bör forskningsetiska frågor ställas. Under denna rubrik kommer frågorna därför att redogöras i samspel med studiens tillvägagångssätt och mitt sätt att tolka dessa, med anslutning till studiens kvalitativa metod.

Som studiens inledning presenterat har totalt sex individer intervjuats. Innan intervjun genomfördes frågade jag efter deltagarnas samtycke och introducerade mitt syfte med undersökningen. Därefter beskrev jag orsaken till varför jag valde ut dem som intervjupersoner.

14

Vidare talade jag om att de skulle vara anonyma. I denna kontext lade jag till att de inte behövde berätta deras namn för mig. Detta för att förstärka deras trygghet gentemot mig som intervjuare (konfidentialitetskravet, samtyckeskravet & informationskravet), (Vetenskapsrådet, 2017:7– 9,12). Bortsett från beslutet att införliva informanternas anonymitet baseras denna tanke även på att utesluta Larssons reproduktion av stereotypa benämningar. Exempelvis avspeglar forskarens intervjupersoner typiska namn kopplat till etnisk tillhörighet. Detta påpekar Larsson indirekt i sin studie med påståendet ”Jag har låtit namnen ha anknytning till de länder informanterna växt upp i/migrerat från” (Larsson, 2015:96). Istället har jag använt nummer på mina anonyma informanter, som baseras på den ordning mötet med intervjupersonerna kommit till. För att ge exempel på vilka markörer som möjligtvis kommer att föras fram i undersökningen kan det innefatta beskrivningar som: födelseland, religions- och könstillhörighet. Bortsett från dessa kännetecken vill jag tillägga att deras utbildningsnivå och om de valde att ha en tolk med under samtalet eller ej även kommer att lyftas fram. Orsaken till att inkludera benämningarna är för att ta reda på om det finns en skillnad eller likhet mellan och inom dessa etniska grupper. Informanternas utbildningsnivå kommer dock enbart tas med i sammanhang där utbildning aktualiseras. Vidare är betoningen ”tolk” till för att i likhet med bland annat den etniska uppdelningen få svar på om det har påverkat intervjupersonernas svar. Detta kommer därför att lyftas fram i studiens senare skede. Under intervjun informerades även att insamlat material inte kommer att tillämpas för kommersiellt bruk (nyttjandekravet) (Vetenskapsrådet, 2017:14). På så vis betonades även att det endast var menat för forskningsändamål.

I denna uppsats kan även andra etiska aspekter vara lämpliga att presenteras. Med tanke på att jag inte vill framföra mina egna åsikter i denna undersökning kommer intervjupersonerna att beskrivas utifrån författaren Leslie McCalls intrakategoriska förhållningsätt. McCall menar att sociala kategorier är tidsbundna och att de på så sätt förmedlar en fast definition (McCall, 2005: 40, 1781–1782). Av denna anledning, intas samtidigt en kritisk inställning om dessa. Kritiken ska däremot inte uppfattas som ett nonchalerande av någon kategori. Istället bör detta förhållningssätt uppfattas utifrån flerdimensionella perspektiv kopplat till hierarki och makt. Denna reflektion tas även upp av forskarna Paulina de los Reyes och Diana Mulinari, vars notering om sociala koder handlar om ett görande av vi och dem (De los Reyes & Mulinari, 2005:23–24). På så sätt kan detta görande beskrivas som ett uteslutande av stereotypa uppfattningar om sociala grupper (i detta fall nyanlända syriska/eritreanska kvinnor).

15

3.4 Validitet och reliabilitet

En studie som kännetecknar god validitet bekräftar att forskaren är medveten om vad syftet med hennes/hans studie är (Patel & Davidsson, 2011:56). Detta genom att ha formulerat relevanta frågeställningar, som i sin tur kan hänvisa på om den metodiska- och teoretiska utgångspunkten besvarar dessa. För att ta reda på om forskarens undersökning är tillförlitlig måste det finnas fakta om dem fenomen som ska belysas (reliabilitet). Denna information presenteras utifrån att vi mäter resultat från en granskning (Patel & Davidsson, 2011:56–57). I kvalitativa studier handlar mätningen om att en forskare har förförståelse om sitt empiriska material, samt om hur detta bearbetas på ett systematiskt sätt. Exempelvis kommer mitt urval visa på att syftet och frågeställningarna kommer att besvaras. Detta bland annat genom särskilda begrepp, vars definition kommer att känneteckna studiens ämnesområde. Under min praktik på Arbetsförmedlingen fick jag delvis erfarenhet om arbetssökandes språknivå. Följaktligen har detta skapat en medvetenhet om att utforma tydliga intervjufrågor (Patel & Davidsson, 2011:102–103,106,109). Reliabiliteten i kvalitativa studier innebär bland annat att en studie är fri från forskarens åsikter (transparens). Denna undersökning kommer därför att stödjas genom belägg utifrån redogörelsen om hur fakta har inhämtats (Patel & Davidsson, 2011:83–84). Analyserna kan dock indirekt avslöja mig som subjekt, då studien grundar sig i mitt utbildningsområde. Undersökningen inriktar sig således till att medvetet generalisera information kopplat till ett IMER-perspektiv. Att bortse från denna avgränsning vore därför att bidra till en ogiltig slutsats.

Tillförlitligheten i denna kvalitativa undersökning bildas även utifrån att intervjuerna kommer att transkriberas (Patel & Davidsson, 2011:86). På så sätt kommer fakta från intervjupersonerna att publiceras på ett korrekt sätt. Dock är jag medveten om att handläggarna eventuellt inte översätter deras synpunkter ordagrant. Handläggarnas närvaro kan även innebära att informanternas svar på studiens intervjufrågor påverkar studiens reliabilitet, samt att intervjupersonernas kritiska synpunkter möjligtvis inte förs fram. En möjlig förklaring till detta är att intervjupersonerna kan oroa sig över att ett kritiskt uttalande kan negativt påverka deras deltagande i etableringsprogrammet. Det kan exempelvis handla om att de möjligtvis inte får sina viljor uppfyllda gällande deras önskvärda jobbförslag genom Arbetsförmedlingen.

16

3.5 Avgränsning

Studien avgränsas till syriska och eritreanska kvinnor. Orsaken till detta beror på att de utgjorde en majoritet av dem immigranter som kom till Sverige under 2015 (Migrationsverket, 2015:18). Utöver det förklaras i uppsatsens inledning även att syrier ofta föreskrivs som högutbildade, parallellt med att eritreaner mer eller mindre framställs som lågutbildade (Svensson & Rothoff, 2016:24; Borgman & Karlsson, 2015:15). Dessa noteringar gör det intressant att undersöka om verkligheten återger likartad information beträffande dem båda etniska grupperna. Valet att begränsa till kvinnor vilar på att denna kategori erfarit och upplevt en större ojämlikhet på den svenska arbetsmarknaden än män (Boréus & Mörkenstam, 2010:9). Bland annat har Larssons avhandling genererat ett resultat om att män erbjuds insatser i arbetsmarknadspolitiska program i större utsträckning än kvinnor (Larsson, 2015:268). Med anslutning till att kvinnor har beskrivits som avvikande blir det i denna studie en fråga om hur kvinnors formella- och sociala rättigheter formas i verkliga sammanhang. Motiveringen bakom valet att fokusera på staden Lund beror dels på geografisk princip och därmed gör det lättare att införskaffa empiri för studien. En ytterligare förklaring baseras på min bedömning om att det inte har genomförts någon forskning med Lund som utgångspunkt.

Av undersökningens sex intervjupersoner var tre personer födda i Eritrea och tre i Syrien. Eftersom etableringsprogrammet omfattas av personer från 20–64 år har denna åldersgrupp varit en utgångspunkt för studien. I sin tur innebär det att vårdnadshavares samtycke inte har varit nödvändigt, då undersökningen varken inbegriper individer i 15 års åldern eller yngre (Vetenskapsrådet, 2017:9). Vidare hade två av de syriska kvinnorna grundskoleutbildning. En av dem tre syriska kvinnorna var dessutom utbildad på gymnasial nivå. Vad gäller dem eritreanska kvinnorna berättade två av dem om att de var lågutbildade. Till skillnad från dessa kvinnor hade den tredje kvinnan gymnasial utbildning. Av alla intervjupersoner kunde två beskrivas som muslimer och två av dem som kristna. Denna information var något som de själva antingen indirekt eller direkt uppgav. Resten av intervjupersonerna hade således varken tillfrågats eller själva uttalat sig om sin religionstillhörighet. Anledningen till att jag som intervjuare bortsåg från att specifikt fråga dem om det berodde på att jag inte ville bidra till förutfattade meningar. Av samma skäl tillfrågades inte deltagarnas köns-, etnicitets- och klasstillhörighet. Frågorna som intervjupersonerna besvarade bygger på studiens huvudfråga Hur är det att vara inskriven som syrisk respektive eritreansk kvinna på Arbetsförmedlingen? Vad gäller intervjun deltog två handläggare med syfte att använda dem som tolk vid eventuellt

17

behov. Den ena handläggaren var en kvinna som talade arabiska. I jämförelse med henne var den andra handläggaren en man och tigrinjatalande.

18

4. Teoretisk utgångspunkt

För att ta reda på om Arbetsförmedlingen påverkar de enskilda nyanlända kvinnornas möjligheter till att få ett arbete var Erving Goffmans stigmateori ett självklart teorival för mig. Detta blir begripligt då Goffmans teorier betonar personliga variationer som formas i sociala interaktioner människor emellan (Skowronski, 2013:68–69). Utifrån denna beskrivning anser jag att intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter kan knytas an med Goffmans idélära. Vidare kommer detta genomföras och bli märkbart under mötet mellan mig som intervjuperson och studiens intervjupersoner. Enligt min mening är sociologen Pierre Bourdieu ytterligare en relevant teoretiker att lyfta fram. Bourdieus argument grundas exempelvis i kontexter om ekonomiska och sociala strukturer, vilket gör det möjligt att analysera om och i så fall hur de nyanlända syriska och eritreanska kvinnorna stigmatiseras (Skowronski, 2013:68–69). Detta utifrån att inkluderas eller exkluderas på den svenska arbetsmarknaden.

4.1 Erving Goffmans stigmateori

Antropologen Erving Goffmans sociologiska teori om stigma kommer vara central för undersökningen. Teorin anspelar på individers avvikande karaktärsdrag (Goffman, 2011:13). Därtill interagerar den med sociala miljöer, i vilka normer skapar betydelse för vad som är/anses vara avvikande och normalt (Goffman, 2011:9–10). Antropologen analyserar förklaringen rymligare, utifrån vad han kallar ”den virtuella sociala identiteten”. Denna identitetär något som enligt Goffman blir iögonfallande för samhällets normalitetsgrupp. På så vis tenderar den även mer eller mindre att exkluderas i en majoritetsbefolkning. Dock är den virtuella sociala identiteten inte alltid given. Identiteten behöver således inte motsvara individens faktiska identitet (Goffman, 2011:10–12). För att förklara detta närmare kan yttre attribut orsaka gruppering av olika personer. Vidare kan kategorisering både inträffa utifrån en persons acceptans och bortom hennes/hans önskan. Goffman redogör även för vad som sker när normaliteten träffar stigmatiserade individer på allmänna platser. Denna incident väljer han att bygga vidare med begreppet blandade kontakter (Goffman, 2011:22). I mötet mellan dessa aktörer försöker de avvikande skyla (undanhålla) sitt stigma med avsikt att kunna passera som “inkluderade” i en normalitetsgrupp (Goffman, 2011:113). Vid en tidpunkt kommer deras stigma att avslöjas. Enligt Goffman blir de i det fallet exkluderade och upplever sig mindre accepterade av ”normala” medborgare. Orsaken till detta underkännande av stigmatiserade handlar om stereotypa uppfattningar. Goffman menar att ett sådant tankesätt anspelar på den

19

förutnämnda definitionenav föreställningen om stigma. Dikotominingrupp vs. utgrupp uppstår även i denna kontext. Den förstnämnda gruppen eftersträvar att försvara sitt kollektiv mot främlingar (utgruppen) (Skowronski, 2013:71). På så vis bibehålls gruppers normer, då olikheter inte anses kunna leva upp till normalitetens kriterier.

Tre skilda stigman som Goffman presenterar är: Tribalt stigma, kroppsligt stigma och karaktäristiskt stigma. Kroppsligt stigma betonar olikheten om människans yttre attribut/det skenbara. Stigmat om karaktäristik belyser avvikande handlingssätt. Vidare betyder det tribala stigmat att individer blir isolerade till följd av sin religiösa-, etniska-, och nationella tillhörighet (Goffman, 2011:11–12). Dessa stigman kommer att hållas i åtanke genom hela studien för att i studiens slutresultat bidra med relevant kunskap och förståelse.

Skälet till att stigma står för undersökningens teori beror på att den utvecklar betydelsefulla begrepp. Publik, roller, fasad, bakre- och främre regionen, kommer därmed attavgöra dessa. I detta samband har publiken enligt antropologen särskilda förväntningar hos en skådespelare (Goffman, 2009:28,97,101-102,76-77). Denna aktörbesittervissa roller som hon/han tvingas rätta sig efter. Begreppet fasad förklaras som en utrustning, vilken platsar in på personens framträdande roll i en nation. Den bakre regionen tyder på den privata sfären, inom vilken individer uppleverbekvämlighet. Detta eftersom de självmant anses kunna uppföra sig efter sina egna önskemål, utan att reflektera över normalitetens begär. Den främre regionen kännetecknaroffentligarum.I dennaoffentlighet strävarpersonerständigtefterattanpassasig efter publikens föreställningar om ensroll.Sammanfattningsvis ger Goffmans begreppstöd i attanalyseradenna empiriska studien om nyanlända kvinnors erfarenheter.

4.2 Pierre Bourdieus kapitalformer

I boken Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker redogör Jan Carle för Bourdieus fyra kapitalformer. Bourdieus teori om kulturellt kapital handlar om en individs tolkning, språk och utbildningsgrad. Därtill menar Carle att detta är faktorer som kan öka en individs psykologiska tillgångar (Carle, 2010:399). En person som besitter ett högt kulturellt kapital kännetecknas av att ha ett kultiverat språk, hög utbildningsbakgrund, kunskap, samt någon som delar samhällets normerande värderingar (ibid). Carle förklarar även Bourdieus

20

ekonomiska kapital och menar på att det handlar om en individs ekonomiska tillgångar, som exempelvis en persons inkomst (Carle, 2010:400). Att en individ besitter hög inkomst behöver dock inte alltid baseras på att hen har ett högt kulturellt kapital. Det ekonomiska kapitalet kan ärvas utifrån individens sociala bakgrund, som kan innebära att hen föds och växer upp i en framgångsrik miljö (ibid). Ett exempel på detta är ifall en individ kommer från en förmögen familj, där det sociala nätverket varit en bidragande faktor till deras ekonomiska kapital.

Bourdieu förklarar även individers sociala kapital, som förklarar deras sociala nätverk (Carle, 2010:406–407). Individers sociala kapital samspelar med deras kulturella och ekonomiska kapital. Människors relationer är således något som kan leda till att deras ekonomiska och kulturella kapital ökar. Bourdieus fjärde och sista kapital kännetecknar individers symboliska värde (Carle, 2010:387–388). Det symboliska kapitalet bekräftar individens kulturella, ekonomiska och sociala kapital. En individ har högt symboliskt kapital utifrån att hen innehar ett högt kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital (ibid). Därav kan det symboliska kapitalet översättas till makt. En person kan även markera sitt symboliska kapital med materiella ting, genom att bära märkeskläder av olika slag (Carle, 2010:398–399). Vidare blir denna markör en synlig symbol som kan kännetecknar individens tolkningsföreträde inom olika sociala miljöer.

Habitus är ett begrepp som Pierre Bourdieu förklarar i samband med de fyra kapitalformerna. Enligt Bourdieu handlar begreppet om en ”[...] enlighet i stil som förenar praktiker och tillgångar hos en enskild agent eller hos en klass av agenter [...]” (Bourdieu, 1995:18). För att bygga vidare på Bourdieus förklaring innebär det att människor agerar utifrån olika normer inom ett visst fält. Vad som exempelvis inom en social grupp anses vara bra och dåligt kan mer eller mindre påverka gruppmedlemmarnas habitus. Detta utifrån upplevelsen om att behöva representera sin ingrupp för att känna sig inkluderad. Vidare talar habitus även om att individers handlingar kan se olika ut, beroende på vilken miljö man vuxit upp i (Bourdieu, 1995:19). Exempelvis kan det handla om rationella val gällande utbildning, jobb, frihet, m.m.

21

5. Resultat och analys

Denna del i uppsatsen lyfter fram intervjupersonernas svar på tre huvudfrågor och min analys av dessa. Något att tillägga är att alla svar från informanterna inte alltid tas upp i följande framställning. Orsaken till detta åsyftar på att enbart lyfta fram relevant information, som utgår från studiens frågeställningar.

5.1 Den svenska arbetsmarknadens inverkan på nyanlända eritreanska och syriska kvinnor

Intervjupersonerna besvarade den ena huvudfrågan: Vilka är dina personliga upplevelser av den svenska arbetsmarknaden? Citaten i denna kontext berättar om hur de själva bedömer den svenska arbetsmarknaden med anseende till deras egna upplevelser.

Intervjuperson 1. Syrisk kvinna med tolk (grundskoleutbildning): ”Att man blir betraktad som en människa och att man har rättigheter. Man har rätt att både arbeta och att studera i Sverige. Det var ett hinder att arbeta i Syrien... Min dröm var att bli sjuksköterska, så det är något som jag ser jättemycket fram emot att bli här i Sverige. Jag kan också gå i skolan i Sverige. [...] Det är inte heller skämmigt att arbeta här (betonar att hon menar Sverige, utifrån sitt kroppsspråk), ingen pratar dåligt för att man är kvinna.” (2019-03-11).

Intervjuperson 2. Syrisk kvinna med tolk (gymnasial utbildning): ”Det är bra för syriska kvinnor... Bra system, alltså rättigheter, att det till exempel inte är någon skillnad mellan män och kvinnor. Ingen trycker ned en. Alla får jobba. [...] det jag tycker är bra är att man får möjlighet att vara inskriven och få hjälp med att hitta jobb på Arbetsförmedlingen”. [...] det dåliga är att det tar tid. Det kan ta tid för andra att förstå vad man vill ha för jobb och vad man vill göra.” (2019-03-14).

Intervjuperson 3. Syrisk kvinna med tolk (grundskoleutbildning): ”Det innebär en utveckling och betyder väldigt mycket för mig... speciellt när jag inte har tagit med mig några arbetslivserfarenheter från Syrien. Den ger mig fler möjligheter... det finns fler regler för en kvinna. I Syrien är man mer som en hemmafru och det gör att man har större ansvar. Här kommer jag till exempel kunna jobba även om jag har fem barn.” (2019-03-14).

De syriska intervjupersonerna ovan talar om likartade upplevelser kring denna fråga. Det de har gemensamt är att de konstaterar att den svenska arbetsmarknaden innebär en rättighet för dem som kvinnor. På så vis menar de att arbetsmarknaden i Sverige indikerar på ett införlivande av jämställdhetsfrågor, då alla oavsett kön har rätt att arbeta. Sammantaget var informanterna i stort sett positiva till att vara en del av arbetsmarknaden. Däremot visar intervjuperson ett och tre en medvetenhet av att de saknar kulturellt kapital för att etableras på den svenska

22

arbetsmarknaden. Ett exempel är när intervjuperson ett säger att ”det var ett hinder att arbeta i Syrien […]”, vilket indirekt visar på att denna person saknar arbetslivserfarenheter. Intervjuperson tre gav istället en tydligare förklaring i detta sammanhang, då hon menade att hon ” […] inte har tagit med sig några arbetslivserfarenheter från Syrien”.

För att kunna ta reda på om syriska och eritreanska kvinnor erfarit likartade händelser har frågan i detta sammanhang även riktats till dem eritreanska kvinnorna som besvarade så här:

Intervjuperson 4. Eritreansk kvinna utan tolk (grundskoleutbildning): ” (pustar ut) …Svårt. [...] jag är ensamstående mamma här i Sverige... Det är mycket stressigt med åtta timmar. Fyra timmar studerar jag och fyra timmar är jag på jobbet. Jag hinner inte uppfostra mitt barn…[...] Du vet, jag är själv och jag måste ibland studera på jobbet för att jag ska hinna lära mig prata svenska. Jag vill lära mig, jag måste!” (2019-04-02).

Intervjuperson 5. Eritreansk kvinna med tolk (gymnasial utbildning): ”[...] Jag hittar oftast jobb själv, utan Arbetsförmedlingen. [...] Det är lätt om man har bra vänner i Sverige. Mina vänner hjälper mig mycket. Det är mycket jobb... du förstår, jag måste jobba åtta timmar. Jag har inte tid för någonting annat. Inte för min familj, vänner eller någon.” (2019-04-26).

Intervjuperson 6. Eritreansk kvinna med tolk (grundskoleutbildning): ” [...] Just nu letar jag sommarjobb, men har fortfarande inte hittat något. Jag tycker att det är svårt generellt, det här med att hitta jobb och jag kräver inte ens mycket... jag kan ta vilket jobb som helst, det behöver inte vara något som matchar mina tidigare erfarenheter [...] Språksvagheten och Arbetsförmedlingens system. Jag får mycket information på kort tid, vilket gör det svårt att förstå allt på en gång [...] Jag känner heller inte många här i Sverige och alla mina släktingar är i Eritrea. Det är svårt att få jobb här då, men det är tur att Arbetsförmedlingen finns. Jag tror att det blir lättare om man också har gått gymnasiet eller på universitet, man kan lära sig svenska lättare och få snabbare jobb då. [...] hade jag kunnat svenska bättre, så skulle jag varit mer självständig och ha bättre självförtroende.” (2019-04-26).

I jämförelse med de syriska kvinnorna präglades de eritreanska kvinnornas svar på en betoning av stress och självständighet, vilket blir tydligt under den fjärde intervjupersonens intervjutillfälle då hon pustar ut vid besvarandet av frågan. Enligt de eritreanska kvinnornas berättelser tar frågan om jobb över deras vardagsliv, eftersom det antingen styr deras medvetna eller undermedvetna tankar av att hitta ett jobb på kort tid. Intervjuperson fem nämner kontaktnät som något väsentligt, då avsaknaden av detta gör att det kan ta längre tid att lösa saker och ting på egen hand. Dessa förklaringar upptäcks även i Jörums studie, som dock kopplas till bland annat syriska kvinnors uttalanden istället (2015:49). Olika aspekter av att tillbringa tiden med sina närstående är något som kvinnorna från Eritrea även förmedlar. Den

23

syriska kvinnan (intervjuperson tre) menade exempelvis att det inte var något som hindrade henne från att hitta ett jobb. Till skillnad från denna kvinnan konstaterade de eritreanska kvinnorna istället att etableringsprogrammet hindrade dem från att spendera tillräckligt mycket tid med sin familj. Detta då programmet baserades på heltid (åtta timmar). Intervjuperson fyra och sex är medvetna om att deras kulturella kapital inte räcker till på den svenska arbetsmarknaden. Detta genom att de båda refererar till utbildning som något viktigt för att få ett arbete och utveckla de svenska språkkunskaperna. På så vis gör deras utbildningsbakgrund och språkkunskaper att de exkluderas på arbetsmarknaden (den främre regionen), då deras virtuella sociala identitet hindrar dem från att bli accepterade enligt majoritetsbefolkningens indirekta krav. I detta fall om att kunna svenska och vara utbildad, då kvinnornas habitus förändras i enlighet med att passa in i det svenska samhället. Däremot är de eritreanska kvinnornas önskan att utöka sitt ekonomiska kapital, då de prioriterar arbete före utbildning. Exempelvis talar intervjuperson fyra om att hon både studerar och jobbar, vilket indikerar på att denna person har ett behov av att öka det ekonomiska- och kulturella kapitalet.

Frågan om kulturellt kapital aktualiseras ytterligare i några av dem eritreanska och syriska kvinnornas antaganden. Intervjupersonerna ett, fyra och sex betonar exempelvis att språk och utbildning är viktigt för att integreras i det svenska samhället. Denna förklaring återger Cheungs och Hellströms studie, då den menar att en individ inte är integrerad enbart för att hen har en anställning (2017:55,57). Den empiriska undersökningen visar även på att de syriska och eritreanska kvinnorna besitter en hög arbetsmoral. Något att reflektera över och som undersökningen eventuellt kommer att redogöra för är om denna moral beror på Arbetsförmedlingens kontroll- och styrningsmekanism gentemot dessa arbetssökande (Larsson, 2015:18,22; Johansson, 2018:11–12). Innebörden av detta kan vara att kvinnorna egentligen innehaver en annan sorts arbetsmoral (habitus) än vad som visas i undersökningen. De arbetssökande individerna (intervjupersonerna) lyder Arbetsförmedlingen och accepterar de arbeten som erbjuds, då myndigheten anses ha ett symboliskt kapital (makt). I sin tur kan detta innebära att arbetssökandena kan känna sig exkluderade, ifall de hamnar på en arbetsplats där deras språkkunskaper är ett hinder för inkludering i den föreställda gemenskapen (tribalt stigma). Detta då det svenska språket anses vara en betydelsefull faktor för den ”svenska” identiteten. Slutligen innebär det även att de stigmatiserade individerna (intervjupersonerna) symboliserar ”de andra”, vilket ”vi”-gruppen exkluderar och konstruerar som främmande.

24

5.2 Eritreanska och syriska kvinnors personliga erfarenheter av Arbetsförmedlingen i Lund

I denna kontext ställdes intervjuns andra huvudfråga Vilka personliga erfarenheter har du av att behandlas som eritreansk/syrisk kvinna på Arbetsförmedlingen i Lund? De samtliga intervjupersonerna nedan delade med sig olika aspekter. Det som skiljde de syriska kvinnorna och de eritreanska åt var att de förstnämnda var mindre besvikna än de sistnämnda. Deras subjektiva erfarenheter blev på så sätt något, som till stor del stämde överens med övriga i dess ingrupp:

Intervjuperson 1. Syrisk kvinna med tolk: ”Allt är jättebra och jag är nöjd. Jag upplever att de lyssnar på mig... Jag och min handläggare till exempel kommer bra överens om mina önskemål. [...] ” Alla är jättesnälla. Oavsett vem jag har träffat, så har ingen varit elak mot mig. Även om jag till exempel bär slöja, så tittar ingen konstigt på mig.” (2019-03-11).

Intervjuperson 3. Syrisk kvinna med tolk: ”Jag känner att det inte finns hinder, alltså att få jobb. De gör det möjligt för mig... och jag har också en handläggare som är kontaktbar, så vi har bra kontakt med varandra.” (2019-03-14).

Svaren från dem syriska kvinnorna resulterade i att de överlag inte var negativa till Arbetsförmedlingen. Särskilt ansåg de att deras handläggare var hjälpsamma. Den första intervjupersonen beskrev detta utifrån förklaringen ”Jag och min handläggare [...] kommer bra överens om mina önskemål”, medan den andra kvinnan (intervjuperson tre) svarade med att hennes handläggare var kontaktbar. Vad gäller den sistnämnda intervjupersonen blev det tydligt att hennes sociala kapital hade utvecklats, då hon var positiv till relationen med handläggaren. På så vis kan deras relation medföra att informantens sociala kapital utvidgas, samtidigt som deras jobbsökande underlättas. Intervjuperson ett förväntade sig att bli kroppsligt stigmatiserad på grund av hennes slöja (symboliska kapital). Detta förklarar även hennes tankar angående den föreställda gemenskapen, då hon inte förväntades att passa in enligt publikens (handläggarnas) förväntningar gällande hennes visuella identitet och symboliska kapital. Det kan även innebära att kvinnan är medveten om att hennes habitus inte passar in i den föreställda gemenskapen, då Sverige är ett sekulariserat samhälle.

25

Frågan fick ett mer utvidgat svar från de nyanlända eritreanska kvinnorna. Deras förklaringar innehöll information om att deras tid på etableringsprogrammet leder till att möjligheten att få jobb går förlorad. Detta utifrån olika exempel:

Intervjuperson 4. Eritreansk kvinna utan tolk: ”Det är svårt för en eritreansk kvinna, om hon har barn. Det är svårt med språket. Jag måste få mer vägledning. [...] Här i Sverige har jag många olika vänner och jag tycker inte att någon behandlas dåligt för att man till exempel är från Eritrea, är muslim eller så... Jag är kristen och har till exempel vänner som är muslimer, det är inget problem med detta oavsett var jag befinner mig här i Sverige.” (2019-04-02).

Intervjuperson 5. Eritreansk kvinna med tolk: ”[...] hela min etableringstid har gått långsamt... om inte jag hade varit ambitiös och letat efter jobb utifrån att fråga mina vänner om hjälp, så vet jag inte hur det hade gått.... jag hade kanske inte haft ett arbete idag. Min handläggare är också seg med allt. Jag har inte haft någon kontakt med honom på sex månader, han hör aldrig av sig.… [...]”(2019-04-26).

Intervjuperson 6. Eritreansk kvinna med tolk: ”Jag känner av att folk vill hjälpa mig, även om det kan ta tid. Eftersom jag inte har gått i skolan så länge, så vet jag att det tar extra lång tid för mig att få ett jobb och så vidare [...] En gång blev jag sur här på Arbetsförmedlingen...en kundresurs vägrade ge mig en blankett då hon menade att de var slut, men sen såg jag att hon gav en till en arabisktalande. Men jag ska inte klaga, det gillar jag inte att göra som troende kristen” (2019-04-26).

De eritreanska intervjupersonerna visar på en besvikelse och irritation mot sina handläggare och andra aktörer på Arbetsförmedlingen i Lund. Den första kvinnan (intervjuperson fyra) menar att hon behöver mer vägledning, medan det för den andra intervjupersonen (intervjuperson fem) istället handlar om bristande kontakt (socialt kapital). Intervjuperson sex syftar på att det saknas respekt för personer från Eritrea. Eritreanernas frustration kan utifrån Olwigs studie påvisa ett ”osvenskt” beteende (2011:192,194). Att exempelvis vara beroende av sin handläggare eller en kundresurs och inte vända sig till familj och/eller vänner är tecken på handlingar som faller utanför normalitetens ramar. Ytterligare blir det något som försvårar deras integrering i det svenska samhället, då de exkluderas för att agera annorlunda (karaktäristiskt stigma).

Enligt Olwig (2011:191) och Abdulla (2017:160), formar etableringsprogrammet deltagarnas identitet, vilket blir tydligt även i detta fall. Att handläggare inte är tillräckligt stödjande för de eritreanska kvinnorna kan vara ett tecken på att indirekt utveckla deras etik och moral (kulturella kapital). Detta genom att signalera betydelsen av självständighet i det svenska samhället. Handläggarna lade märke till att kvinnorna inte spelade sin roll efter nationens

26

(samhällets) förväntningar. Vidare kan det även handla om att kvinnorna inte hade rätt fasad för att kunna passa in i ingruppen. På så vis blir etnicitet något avgörande för en föreställd gemenskap, vilket i denna situation handlar om att bete sig i enlighet med svenska normer. Detta med tanken om att utifrån Abdullas citat bli en ”god medborgare” (ibid) för att ingå i majoritetsbefolkningens vi-känsla. Intervjuperson sex reagerade på sin tribala stigmatiserade position genom att hon ”blev sur […] på Arbetsförmedlingen […]”. Kundresursen valde att exkludera kvinnan från den etniska ingruppen, då hon uppfattade den eritreanska kvinnan som ”den andre” och tillhörande utgruppen. Kundresursens beteende kan möjligtvis även bero på kvinnans yttre attribut, som exempelvis hennes hudfärg eller att hon enligt kundresursen bar på något iögonfallande symboliskt tecken (kroppsligt stigma). Vidare blir Lundborgs (2013) beskrivning om att eritreaner ofta upplever etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, blir något som exemplifieras i intervjupersonens berättelse.

Synen på hur handläggare beter sig mot religiösa personer har fått likartade innebörder mellan de syriska och eritreanska kvinnorna. Intervjuperson fyra menade att det enligt hennes bedömning inte förekommer diskriminering i Sverige generellt. Intervjuperson ett bekräftade hennes åsikt, då hon berättade att hennes ”slöja” (symboliska kapital) inte var något iögonfallande för hennes omgivning. Religionstillhörighet var således något som inte kunde upplevas som oroväckande och därför heller inte som ett kroppsligt stigma på Arbetsförmedlingen i Lund. Intervjupersonerna förväntade sig att inta en stigmatiserad position, då de ansåg att deras symboliska, sociala och kulturella kapital var begränsat jämförelsevis med de ”svenska” normerna på arbetsmarknaden. Däremot behövde de inte skyla sitt stigma på grund av att handläggarna på Arbetsförmedlingen visade förståelse för deras identitet. Detta genom att vid flertal gånger lyssna på kvinnorna och erbjuda de vägledning. Följaktligen upplevde intervjupersonerna inte att de exkluderades för sitt habitus, då handläggarna enligt kvinnorna inte ifrågasatte deras religiösa identitet. Det är även värt att påpeka den femte intervjupersonens missnöje med sin handläggare, då han enligt henne är ” […] seg med allt”. Detta kan även tolkas utifrån att intervjupersonens känslor i den privata sfären framhävs i den offentliga sfären. Förklaringen till detta är att den eritreanska kvinnan förr eller senare möjligtvis kommer att visa missnöje gentemot sin handläggare, då hen inte varit kontaktbar under sex månader.