Inskolningens pedagogiska innehåll-några pedagogers uppfattningar om inskolningens struktur i sexårsverksamheten

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Inskolningens pedagogiska innehåll

-några pedagogers uppfattningar om inskolningens

struktur i sexårsverksamheten

The pedagogical content of the acclimatization period

-Teachers thoughts about the structure in preschool

Liza Borg

Therese Dahlgren

Lärarexamen 140 poäng Examinator: Eva Kärfve Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Fredrik Nilsson Höstterminen 2005

Abstract

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehåll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehållet i sexårsverksamhetens inskolning. Vårt syfte är att

undersöka vilka inskolningsprocesser som används i sexårsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehållet i inskolning. Vår undersökning baseras på intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sätta fokus på individanpassad inskolning. Vi har utgått från frågeställningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehållet i inskolningen variera från pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar på en alternativ

inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades två förskollärare, två barnskötare och en lärare. Resultatet visade att alla var nöjda med deras pedagogiska innehåll i inskolningen, men det fanns delade åsikter huruvida det var individanpassad. Det visade sig att

pedagogerna i sexårsverksamheten inte hade någon större kännedom om styrdokumentens inbladning i inskolningsprocessen.

Förord

Vi vill tacka våra respondenter som har hjälpt oss att genomföra denna undersökning.

Ett stort tack till vår handledare Fredrik Nilsson för allt stöd och hjälp som han har givit oss under uppsatsskrivandet. Vi vill tacka vår examinator Eva Kärfve.

Sist men inte minst vill vi ge ett stort tack till våra familjer för allt stöd och ”peppning” under hela vår utbildning. Tack för all förståelse för den tid och kraft som vi har lagt på vår uppsats.

Helsingborg, januari 2006

Innehållsförteckning

2.1.2 Forskning om personalgruppers åsikter om barn i olika verksamheter ... 13

2.2 Centrala begrepp ... 15 3 Problemformulering ... 16 3.1 Underfrågor: ... 16 4 Metodbeskrivning ... 17 4.1 Metodval ... 17 4.1.1 Intervjuer ... 17 4.1.2 Bandspelare ... 18 4.2 Urval ... 18 4.3 Analysbeskrivning ... 19 4.4 Forskningsetiska övervägande ... 19 5 Verksamhetsbeskrivning ... 21 5.1 Förskoleklass A ... 21 5.2 Förskoleklass B ... 21 5.3 Förskoleklass C ... 21 6 Resultat ... 23 6.1 Förskoleklass A ... 23 6.2 Förskoleklass B ... 25 6.3 Förskoleklass C ... 26

6.6 En jämförelse mellan verksamheternas inskolningsprocess och styrdokument... 29

6.7 En jämförelse mellan vårt forskningsresultat och tidigare forskning ... 30

7 Diskussion ... 33

7.1 Slutsatser ... 33

7.2 Analys ... 33

7.3 Diskussion av metodval, urval och genomförande ... 34

8 Avslutningsord ... 35

Referenslista ... 36 Bilaga 1

Introduktion

I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) kan man läsa att alla som arbetar inom skolan skall:

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt (sid. 10).

I denna uppsats ska vi undersöka om målen genomsyrar inskolningen till

sexårsverksamheten. På vilka sätt försöker man genom inskolningen medverka till att ”utveckla elevernas känsla för samhörighet” och ansvar? Visar man i inskolningen respekt för ”den enskilde individen”? Vi anser att detta är viktiga frågor att belysa eftersom det bland annat är genom skolans verksamhet som barn formas till medborgare.

Det är viktigt att barnen känner sig trygga när de ska börja i sexårsverksamhet. Barnen ska även känna att de får möjlighet att vara sig själva, känna att de är unika och därför måste man se till varje barns behov.

Det som ska undersökas i detta arbete är således inskolningen vid övergången från femårsverksamhet till sexårsverksamhet. Vilka uppfattningar har pedagogerna om det pedagogiska innehållet i inskolningen och vilken betydelse anses den ha för den fortsatta skolgången för eleverna? Finns det skillnader mellan de olika ”verksamheterna” avseende, uppfattningar om inskolningens utformning och betydelse? Är det så att man arbetar individanpassat med inskolningen eller använder man sig av samma pedagogiska innehåll oavsett vilken bakgrund barnen har? Detta anser vi vara en ytterst viktig fråga eftersom Sverige idag är ett mångkulturellt land. Tar man hänsyn till barnens etniska bakgrund i inskolningen? En jämförelse mellan vår undersökning och tidigare forskning inom

ämnesområdet kommer att göras eftersom vi inte funnit någon annan forskning gjord sedan 1982 inom detta forskningsområde.

1.1 Syfte

Vårt syfte är att undersöka hur pedagogerna arbetar och deras uppfattningar om

inskolningens pedagogiska innehåll. Anser pedagogerna att det pedagogiska innehållet är utarbetat så att det passar varje individ eller är det pedagogiska innehållet det samma för alla? Vi kommer att göra en jämförande studie. Med det menar vi att vi kommer att jämföra resultatet från olika verksamheter, men också resultaten från tidigare forskning.

2 Kunskapsbakgrund

2.1 Tidigare Forskning

Under 1980-talet publicerades två forskningsrapporter rörande skolförberedelser och inskolning. I det följande avsnittet ska dessa presenteras och ställas mot varandra, i ett senare avsnitt kommer de även att jämföras med vårt egna forskningsresultat. Anledningen till endast dessa två används beror på att forskningen rörande inskolning förefaller ytterst begränsad, vi har inte funnit några andra studier. Denna forskning kommer att studeras ganska ingående för att senare kunna jämföra dem med varandra och med vår

undersökning.

2.1.1 Forskning om skolförberedelse

Barbro Morsing Berglund skrev 1982 forskningsrapporten om Skolförberedelser i daghem

och deltidsgrupper. Rapporten bygger på ett försök till jämförelse mellan två olika

förskoleformer med fokus på skolförberedelse. Författaren arbetar med ett historiskt perspektiv och berättar hur de två olika verksamhetsformerna har vuxit fram.

Morsing Berglund hävdar att daghemmet har tydliga rötter i gamla barnkrubban och att i sin tur har vuxit fram ur ett tillsynsbehov. Barnkrubban var ursprungligen en social inrättning för ensamstående mammors barn. Det fanns ingen pedagogisk aktivitet i barnkrubban utan det var endast matning och tillsyn. Generellt tog barnkrubborna emot barn i åldrarna ett till sju år från sju på morgonen till sju på kvällen (Morsing Berglund, 1982).

Deltidsgruppen har sin tradition i Kindergarten och den tillämpade Friedrich Fröbels pedagogik, som menade att leken hade en avgörande roll för barnens utveckling. Han förklarade sitt tänkande genom att förklara att barnen var en planta och i kindergarten ska varje planta få allt den behöver. För att detta skulle kunna ske utarbetade Fröbel en serie med pedagogiska leksaker som t.ex. bygglådor (Morsing Berglund, 1982).

Morsing Berglunds (1982) syfte med rapporten var att jämföra några förskollärares

inställning till och genomförande av skolförberedelse på daghem och deltidsgrupp. Hennes frågeställningar var:

• Vad innebär skolförberedelse för förskollärare på daghem och deltidsgrupp? • Skiljer sig förskollärarnas uppfattning beträffande skolförberedelse i de olika

verksamhetsformerna?

• Hur förbereds barnen inför skolstarten på daghem och deltidsgrupp?

• Föreligger några skillnader mellan de båda verksamhetsformerna, när det gäller denna förberedelse? (sid. 21-22)

Resultatet som Morsing Berglund (1982) kom fram till var att det inte fanns några större skillnader vad gällde arbetssätt, innehåll och uppfattning av begreppet skolförberedelse. Det som betonades var den sociala fostran till gruppmedlem. En annan viktig del i inskolningen var kontakten mellan pedagogerna och barnen. Erfarenheterna och kunskaperna om barnen förmedlade sedan pedagogerna vidare till lärare i grundskolan. Pedagogerna ansåg även att den motoriska träningen var ett sätt för eleverna att få utlopp för sitt stora rörelsebehov genom att använda sig av gymnastik och idrott.

När författaren hade granskat olika för- och nackdelar med daghem respektive deltidsgrupp kom hon fram till en sak som hon skulle vilja ändra på. Det författaren önskade var att det skulle finnas en enda form av förskola för framtiden och i den verksamheten skulle man tillfredställa olika behov. Författaren kunde också tänka sig att en integrerad förskola – skola skulle kunna vara en bra idé. Eftersom då skulle man inte använda sig av några

årskurser och barnen skulle få en möjlighet att arbeta i sin egen takt utan att behövas jämföras med andra (Morsing Berglund, 1982).

2.1.2 Forskning om personalgruppers åsikter om barn i olika verksamheter

förskola och på lågstadium som redovisade delar av den verksamhet som har skett inom

projektet Samverkan förskola - lågstadium (FÖL). Med förskola avsågs sexårsverksamhet och lågstadium årskurs ett till tre. FÖL var ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomfördes vid Lund universitet, pedagogisk-psykologisk institutionen i Malmö. Det övergripande syftet med projektet var att stödja kontinuiteten i barns utveckling i åldrarna kring skolstarten.

Syftet med Wiechels (1981) undersökning var att ta reda på lärarnas uppfattning och upplevelser av olika händelser som sker i samband med barnens inskolning och att försöka besvara nedanstående frågor:

• Hur ser lågstadielärarna på inskolningen? Vad anser de kännetecknar barn med svår respektive lätt inskolning?

• Har inskolningen för barn som deltagit i samverkan förskola - lågstadium

(FÖL.barn) enligt läraren skilt sig från inskolningen för barn som ej deltagit i sådan samverkan (ej FÖL-barn)?

• Har klasser med många FÖL-barn skilt sig från klasser med få FÖL-barn? • Vilken betydelse anser lågstadielärarna att den allmänna förskolan kommer att ha

för barnens inskolning och lågstadiets undervisning?(sid. 30)

Resultatet som Wiechel (1981) kom fram till var att lärarna betonade den sociala, den observerande, diagnostiska och kunskapsmässiga aspekten, samt utvecklingen av

grundläggande funktioner för skolarbetet. Några av dessa funktioner som lärarna tyckte var grundläggande var att sitta stilla, följa instruktioner, räcka upp handen, alltså följa de regler

inskolningen var att barn och lärare lärde känna varandra, att goda kontakter knöts och att barnen kände sig trygga och trivdes i skolan. Dessa aspekter kommer att jämföras med vår undersökning.

Det visade sig att lärarna upptäckte att det fanns vissa tendenser till att FÖL-barnen hade en lättare inskolning än de barn som inte ingått i FÖL-projektet. Med lätt inskolning avsågs att barnen hade lätt att anpassa sig till rutiner och regler, lyssna, följa instruktioner, sitta stilla, räcka upp handen, komma överens med kamrater m.m. Det kom även fram i

undersökningen att om det var ett högre antal FÖL-barn i klassen så gick inskolningen lättare. Detta trodde författaren kunde bero på att FÖL-barn hade en sådan vana att de lättare hade funnit sig till rätta och att deras beteende hade smittat av sig på de barn som ej deltog i FÖL- projektet (Wiechel 1981).

Enligt Wiechels (1981) forskningsresultat fanns det stora skillnader i arbetssätt och innehåll i verksamheten beroende på vilken syn man hade på sin roll som pedagog. För att kunna komma fram till en samsyn krävdes det enligt Wiechel att förskollärare och lärare hade en delvis gemensam utbildning. På så sätt borde arbetssätt, metoder och innehåll närma sig varandra.

I forskningsrapporterna fanns det skillnader i deras resultat, Wiechel (1981) visade att det fanns stora skillnader i arbetssätt och innehåll i verksamheten beroende på vilken

uppfattning man hade som pedagog. Till motsats från Wiechel (1981) ansåg Morsing Berglund (1982) att det inte fanns några större skillnader vad gällde arbetssätt, innehåll och uppfattning av begreppet skolförberedelser. Morsing Berglund (1982) och Wiechel (1981) har använt sig av liknande syften samt metodval men kom alltså fram till olika resultat.

2.2 Centrala begrepp

Daghem – förskola i första hand avsedd för barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Verksamheten pågår i regel 6.30 – 18.30. Allmän förskola för sexåringar ingår i verksamheten.

Deltidsgrupp – allmän förskola för sexåringar, tar i regel emot två grupper per dag, en förmiddagsgrupp och en eftermiddagsgrupp. Varje grupp är på verksamheten i 3 timmar.

FÖL-barn – barn som deltog i projektet samverkan förskola - lågstadium (FÖL)

Förskola - 1 – 5 års verksamhet

Förskoleklass - sexårsverksamhet

Individanpassat - att man ser till varje individ

Inskolningsprocess - femåringars övergång från förskola till förskoleklass

IUP - Individuell utvecklingsplan

Pedagog - lärare i förskoleklass och skolan

Portfolio - En mapp där barnen samlar sina alster i olika ämnen, detta för att se utvecklingen som görs från år till år

3 Problemformulering

Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad?

3.1 Underfrågor:

Kan pedagogernas egna uppfattningar kring det pedagogiska innehållet i inskolningen variera från pedagog till pedagog?

Har pedagogerna funderingar på en alternativ inskolningsprocess? Kopplar pedagogerna deras inskolningsprocess till några styrdokument?

4 Metodbeskrivning

4.1 Metodval

Vid användandet av kvalitativ forskningsmetodik gäller det som för all forskning att inte veta men vilja veta och att vara nyfiken. Det finns inte färdiga utarbetade metoder i

kvalitativ forskning utan metoderna måste anpassas till ämnesområdet (Didactica Minima, 1993). Utifrån det syfte som har utarbetats har vi valt att använda oss av kvalitativa

intervjuer. Vi valde intervjuer för att förstå och kunna beskriva hur pedagoger tänker. Vi vill även arbeta med samma metod som tidigare forskning eftersom syftet är även att jämföra vår studie med tidigare forskning.

4.1.1 Intervjuer

Johansson & Svedner (2001) beskriver två olika sorters intervjumetoder. Det är antingen strukturerad intervju eller kvalitativ intervju. Dessa två skiljer sig på så sätt att i den

förstnämnda så använder man sig av färdiga frågor som man ställer till alla personer som är med i undersökningen, den andra är att man använder sig av frågor som är mer friare och som man ställa på olika sätt.

Efter att ha studerat de olika intervjumetoderna valdes kvalitativa intervjuer för att kunna få mer uttömmande svar genom att kunna ställa följdfrågor till respondenten. Enligt

Johansson & Svedner (2001) gav kvalitativa intervjuer den information som gör det möjligt att förstå respondenternas förkunskaper, värderingar och uppfattningar. Genom detta kunde vi få en djupare förståelse och inblick i undervisningen, förhållningssätt, målsättningar och planering, metoden gav information av direkt relevans för läraryrket. Denna metod gjorde att respondenten fick möjligheten att beskriva, förklara och fundera ut sina svar och därmed kunde ett samtal ske i stället för utfrågning.

Intervju med personal i de verksamheter som medverkar i vår undersökning har genomförts på deras arbetsplats. Detta valdes av respondenterna för att de skulle känna sig trygga och bekväma i den miljö som de blev intervjuade i. Innan varje intervju sattes igång fick respondenten frågan om det gick bra att spela in intervjun på band. Förskoleklass A och B gav sitt godkännande till inspelning men läraren i förskoleklass C avböjde. Sedan följde vi vår intervjuguide (se bilaga 1).

4.1.2 Bandspelare

Ljudinspelning användes under intervjuerna. Att använda sig av denna metod ger fördelen att man har intervjupersonernas exakta svar registrerade (Patel & Davidsson 1994). Enligt Repstad (1999) är en av fördelarna med att spela in intervjuerna att man slipper att anteckna svaren och det gör i sin tur att intervjuaren kan koncentrera sig på vad respondenten säger och ställa följdfrågor när det behövs. Tyvärr så kan en bandspelare vara hämmande för vissa personer och alla kanske inte vill vara med på band och det är något som måste respekteras (Ejvegård 2003). En av respondenterna kände inte sig bekväm att bli inspelad på band och detta respekterades. Respondenten kände att bandspelaren var hämmande.

4.2 Urval

Vår undersökningsgrupp är pedagoger i sexårsverksamhet. Kontakt togs med pedagoger som arbetar inom sexårsverksamheten samt pedagoger i en f - två klass. Vår

undersökningsgrupp består av fem personer som arbetar i tre olika verksamheter. I arbetet nämns dessa som A, B och C. Anledningen till att vi valt dessa verksamheter är att vi känner till deras verksamheter och att vi vet att de arbetar med inskolning. Därefter valde vi ut intervjupersoner i verksamheterna. Med dessa pedagoger gjordes kvalitativa intervjuer för att få deras uppfattningar på inskolningens pedagogiska innehåll.

Eftersom vi känner vilka som arbetar i verksamheten så finns möjligheten att få en intervju som är naturlig och pedagogerna känner sig trygga. Nackdelen med att någon av oss känner pedagogerna kan vara att det blir mer vänskapligt och allvaret försvinner. Det kan också bli att respondenten inte vågar svara på vissa frågor och intervjuaren kan glömma bort att ställa vissa frågor.

4.3 Analysbeskrivning

Efter intervjuerna var gjorda så behövdes mycket tid för att sammanställa dessa. Under intervjuerna användes bandspelare för att inte missa viktiga uttalande. Intervjuerna

renskrevs genom att lyssna på de flertal gånger men skrevs även ner med penna och papper. För att inte missa viktiga uttalande så sammanställde vi intervjuerna tillsammans.

Repstad (1999) rekommenderar att inte boka in två intervjuer efter varandra eftersom man behöver ha tid till att skriva ner tankar, reflektioner och idéer. Detta gjordes i

undersökningen, men vi upptäckte också att många tankar och reflektioner har kommit efter hand.

Det är också viktigt att vara systematisk vid bearbetningen av datainsamlingen. Därför är det viktigt att hålla sig till den tidsplan som blivit gjord så att vi hinner tolka allt material korrekt. Materialet från intervjuerna kommer att jämföras med tidigare forskning som berör ämnesområdet och analyseras om det finns några skillnader eller samband mellan dem i ett senare avsnitt.

4.4 Forskningsetiska övervägande

informerade vi respondenterna om undersökningens syfte, så att respondenterna inte blev förda bakom ljuset. De fick i samband med detta tillfälle möjligheten att samtycka till sin medverkan och känna att de när som helst kan avbryta sitt deltagande utan att känna att det fanns några konsekvenser. Respondenterna upplystes om att de har möjlighet att ställa frågor om undersökningen så att våra frågor blir sanningsenligt besvarade. Att skydda respondenternas anonymitet är också vår skyldighet så att det inte finns en möjlighet att identifiera skolan eller de som arbetar i verksamheten. Genom att ha följt detta visar man respekt för de som deltog i vår undersökning (Johansson & Svedner, 2004).

Vi har ingen forskningsetisk plikt att återge allt som kom fram i intervjuerna och vi ville inte heller att det skulle bli en massa överflödiga detaljer, utan fokuserade oss på

frågeställningarna som vi har och utifrån de ta med det som var väsentligt. De svar som tas med får endast redigeras i sin språkliga form, men innehållet får ej ändras (Bjurwill, 2001).

5 Verksamhetsbeskrivning

5.1 Förskoleklass A

Förskoleklass A ligger belägen i en storstadsmiljö i nordvästra Skåne. Verksamheten ligger i ett mångkulturellt område där det finns många olika nationaliteter. Verksamheten ligger i samma byggnad som årskurs ett till tre. I förskoleklass A arbetar en förskollärare och en barnskötare med ca 21 barn. Förskolläraren är 55 år och har arbetat i denna verksamhet i ca 12 år och har 30 års erfarenhet av yrket. Barnskötaren är 44 år och har arbetat i

verksamheten ca 11 år.

5.2 Förskoleklass B

Förskoleklass B ligger i samma stad och på samma skola som förskoleklass A.

Förskoleklassen är placerad i en ensam byggnad till skillnad från förskoleklass A fast det ligger på samma skola. I förskoleklass B arbetar precis som i förskoleklass A en

förskollärare och en barnskötare med ca 21 barn. Förskolläraren är 54 år och har arbetat i verksamheten på denna skola i ca 12 år och 32 år i yrket. Barnskötaren är 30 år och har arbetat på skolan i åtta år.

5.3 Förskoleklass C

Förskoleklass C ligger i en mindre stad som ligger i nordvästra Skåne. Skolan är en liten skola med enbart 120 elever. I motsats till förskoleklass A och B, så är detta inte en

en integrerad f - två klass där det arbetar en förskollärare, en fritidspedagog och en lärare med ca 28 barn. Tillsammans arbetar de fram hur verksamheten ser ut. Klassen som vi besökte var i en egen byggnad tillsammans med en annan f - två klass. Byggnaden låg avskilt från byggnaden med tre till fem klasser. Sexåringarna har ett eget rum där de sitter och har sina lådor men även de andra barnen har tillgång till detta rum. Materialet delas mellan eleverna och alla får ta del av allt. Skolan har till motsats till förskoleklass A och B en Montessori inriktning. I denna verksamhet fick vi endast möjligheten att intervjua läraren i arbetslaget. Pedagogen är 25 år och har arbetat i verksamheten sedan februari och är nyutexaminerad.

Innan vi går vidare vill vi kort nämna något om Montessori pedagogiken. Grundaren till Montessori pedagogiken är Maria Montessori. För Montessori var miljön väldigt viktig. Att man skapar en miljö som är skapad för att anpassa barns och ungas naturliga

utvecklingsstadier och behov var för Montessori vikigt. Lokalen ska vara rymlig, ljus och färgglad. Var sak ska ha sin plats och allt ska anpassas efter barnens storlek. Klassrummet ska bestå av flera avdelningar för att ge barnen möjlighet att arbeta i grupp men även ensamt. Montessori anser att alla barn bär på möjligheter inom sig och att det är lärarens uppgift att hjälpa dem att upptäcka dessa. Montessori påpekade själv att det är barnen som visar vägen och att den vuxne följer dem (Signert, 2000).

Signert (2000) skriver att det som kännetecknar Montessoripedagogiken är materialet. När man går in i ett klassrum i en Montessori skola så möts man av hyllor med olika material. Dessa material är i många fall utvecklat av Montessori själv efter inspiration av andra pedagoger t.ex. Séguin och Itard. Materialet syftar till stor del på att barnen ska bekanta sig med språkliga begrepp som stor, liten, lätt, tung. De ska inte bara lära sig det med hjärnan utan med alla sina sinnen, framför allt känseln. Materialet följer alla samma principer, det ska vara attraktivt, ha lämplig storlek och vara självrättande samt isolering av svårigheten. Enligt Montessori så delas undervisningen in i tre steg:

• Skapa intresse

• Ge barnen tid att arbeta

6 Resultat

I detta kapitlet ska vi diskutera genomförandet och vi kommer att inleda med förskoleklass A, sedan B och till sist C.

6.1 Förskoleklass A

I förskoleklass A använder sig de av en formell inskolningsmetod som utarbetades efter att skolverket besökte verksamheten för ca två år sedan. Skolverket ansåg att det inte fanns en klar röd tråd mellan förskola, förskoleklass och skola och utarbetade därför tillsammans med förskollärarna denna metod. Metoden ser ut som följande:

• Under januari och februari månad ska skolvalet göras och i samband med det hålls det öppet hus i förskoleklassen och där de som arbetar i verksamheten och rektorn svarar på föräldrarnas frågor och funderingar.

• Under mars månad kommer pedagogerna från förskolorna ut till förskoleklassen och pratar med förskollärarna på skolan.

• I april besöker förskollärarna de förskolor som ska lämna över barn och pratar med varje barn och noga observerar barnen. Under detta möte visar barnen upp sina portfolio.

• I maj hålls det ett informationsmöte för föräldrarna.

• Någon gång under vårterminen så besöker barnen förskoleklassen och deltar i någon form av organiserad verksamhet.

• 1/8 sätter verksamheten i gång med inskolning, denna sker kontinuerligt under en tre veckors period. Varje barn har ca tre dagars inskolning beroende på vad de behöver. Första dagen ca en och en halv timme tillsammans med förälder. Andra dagen ca två timmar tillsammans med förälder. Tredje dagen från tre och en halv timme till heltid efter schema. Samtal med föräldrarna sker under denna tid och här

får de all nödvändig information om barnet. Under denna period bestämmer förskolelärarna hur grupperna ska se ut genom att ha observerat hur de samverkar med andra barn och konstellationer.

Det pedagogiska innehållet består av följande element: fri lek, samling, musikstunder och idrott. Genom dessa element arbetar pedagogerna med att få barnen att känna samhörighet, gemenskap, kamratskap och solidaritet. Därmed följs de delar ur Lpo94 som vi tagit upp. När frågan ställdes huruvida de kopplade sin inskolning till styrdokumenten hänvisade förskolläraren till deras formella inskolningsmetod, medan barnskötaren inte hade någon större kännedom huruvida de arbetade med styrdokumenten. ”Inte en aning. Sa jag åtta år? Ja, jag har ingen susning. Jag hör de där om styrdokument men man slappar till”. (intervju med barnskötare)

Något barnen också får träna på är att sitta stilla, följa regler och räcka upp handen. De arbetar med ett snällhetstema för att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, visa respekt visa respekt för den enskilda individen. En elev väljs varje vecka av pedagogerna och blir en bamsekompis. Bamsekompisen får bära en medalj under hela veckan så att alla vet att det barnet är valt. Att vara en bamsekompis betyder att man ska vara extra snäll mot alla, vara en riktigt bra och trevlig kompis och ställa upp för alla sina klasskamrater.

Förskoleklass A använder sig även av individuell utvecklings plan (IUP) och portfolio och denna får barnen oftast med sig från förskolan och kommer att följa barnet under hela deras skolgång i denna verksamhet.

De intervjuade i förskoleklass A anser att deras inskolning är individanpassad, eftersom de tillgodoser om barnet behöver ha fler inskolnings dagar för att anpassa sig till

verksamheten. Det pedagogiska innehållet i inskolningen är allmänt samma för alla barn. Men det finns inte några specialutformade program för dem som inte har svenska som modersmål eller för de som precis har kommit till Sverige. Tidigare har det funnits förberedande verksamhet för invandrare. Men detta program har lagts ner för barn som är

De bara slussar in dem, det är rätt taskigt faktiskt. Att inte kunna ta för sig. Man hör att de behöver personlig assistent för att de bara biter och slåss och sånt. Konstigt när de ska hävda sig i en grupp med 25 stycken och inte begripa någonting, hur ska man göra sig hörd?(intervju med pedagog)

När vi frågade om deras inskolningsmetod ansåg båda att deras inskolningsmetod var den bästa som de ha arbetat med. Det är ett nyutformat program som de känner att de får mycket ut av och känner inte att det är något direkt de vill ändra på. Tidigare skedde inskolningen under kortare och intensivare tid, medan nu har förskollärarna mer tid och möjligheten att lära känna barnen mycket tidigare på förskola och få en bild hur de är. Det som de känner att de skulle vilja ändra på är saker som de inte kan ta del av tack vare sekretessen.

6.2 Förskoleklass B

I förskoleklass B använder man sig av samma formella inskolningsmetod som förskoleklass A eftersom de har utarbetat den tillsammans. De har även samma pedagogiska innehåll i deras verksamheter och de består av följande element: fri lek, samling, musikstunder och idrott. Genom dessa element arbetar pedagogerna med att få barnen att känna samhörighet, gemenskap, kamratskap och solidaritet. Därmed följs de delar ur Lpo94 som vi tagit upp.

De intervjuade i förskoleklass B har olika åsikter huruvida inskolningen är individanpassad eller ej. Förskolläraren anser att den allmänt är individanpassad medan barnskötaren anser att den inte är individanpassad därför att det finns många barn som hade behövt mer stöd i språket.

Precis som i förskoleklass A så förekommer det inte några specialutformade program för barn som inte har svenska som modersmål och för de barn som precis kommit till Sverige i förskoleklass B. Självklart bidrar detta till vissa kommunikationsproblem som t.ex. att alla

lätthanterliga. Följdfråga ställdes aldrig så därför vet vi inte varför de ansåg att det var lätthanterligt.

Förskolläraren i förskoleklass B hänvisade till deras formella inskolningsmetod. Processen är utformad med hjälp av skolverket. Förskolläraren anser att detta är den bästa metod som de har använt sig av hittills.”Det var några år sen så var skolverket här. Skolverket tyckte som så att vi behövde mer samarbete mellan förskola och skola. Då la vi upp detta program för den här övergången mellan förskola och skola”. ( intervju med förskollärare)

Barnskötaren kände inte en tillräcklig medverkan i utformandet av inskolningsprocessen för att kunna ge ett utlåtande om styrdokumentens innehåll i inskolningen.

De både intervjuade anser att den metoden som de använder sig av är en bra metod som fungerar bra för dem och i nuläget kan de inte se en annan metod som skulle kunna passa bättre. De känner att de får en bra bild av barnen och tycker att det är lätt att placera dem i de olika grupperna.

Genom att observera barnen under den fria leken, ser man vilka personligheter som passar ihop och vilka som inte gör det. (Intervju med pedagog)

De hade inte heller några tankar och funderingar på hur man skulle kunna arbeta på annat sätt utan de var nöjda som det var.

6.3 Förskoleklass C

I förskoleklass C använder man sig av inskolning som metod vid övergången från förskolan till sexårsverksamheten.

• I januari hålls ett informationsmöte med intresserade föräldrar. All personal och rektor medverkar.

• Under maj månad får barnen komma och besöka skolan under en hel dag, ett barn per dag. Barnen får då delta i den undervisning som pågår och får lära sig hur allt går till under en dag på skolan, det innefattar även regler och rutiner. Under den dagen som barnet besöker sin nya klass så får den delta i all den undervisning som sex åringarna är med om. Pedagogerna i förskolan och förskoleklassen träffas också under maj månad och samtalar om barnen.

• Enskilda samtal med föräldrarna sker i oktober månad.

Många av förskolebarnen börjar på fritidsverksamheten en vecka innan skolan börjar och får då möjlighet att lära känna barnen och personalen som jobbar där. Förskolläraren i den klass vi besökte är en av de personer som jobbar på fritidsverksamhet och barnen får då möjlighet att lära känna henne inför skolstarten.

Det är inte många barn som går på skolan med utländsk härkomst och precis som i

förskoleklass A och B har de inte specialutformade program till de barn, utan de får samma inskolning som alla andra barnen.

De kopplar sin inskolningsmetod till kursplaner och läroplaner men den pedagog som vi talade med kunde inte säga på vilket sätt de gjorde det, eftersom pedagogen inte har utarbetat inskolningen. Precis som i förskoleklass A och B består deras pedagogiska

innehåll av följande element: fri lek, morgonsamling, idrott, musikstunder och i motsats till de andra verksamheterna har de undervisning med Montessori material.

Pedagogen som vi intervjuade trivs bra med den inskolningsmetoden som de använder sig av. Hon tycker att det är bra att barnen får komma en hel dag själva under vårterminen och får då möjlighet att lära känna personalen och barnen som går i klassen. Eftersom det är en integrerad klass så träffar de nya barnen barn som de kommer att gå i samma klass med.

Om vi inte hade tyckt om vår inskolningsmetod så hade vi ändrat på den. (intervju med pedagog)

Hon tycker att inskolningen är individanpassad eftersom barnen får komma en dag alldeles själva, de får då själva lära känna barnen och personalen. Personalen får då möjlighet att se

fortsatta individuella utveckling genom skolgången. Eftersom de arbetar efter Montessori pedagogiken så arbetar barnen efter sin egen nivå och i sitt eget tempo.

6.4 En jämförelse mellan förskoleklass A och B

Verksamheterna använder sig av inskolning som metod mellan övergången från förskola till sexårsverksamheten. Eftersom förskollärarna samarbetar med utformningen av

inskolningsprocessen, så ser deras pedagogiska innehåll och inskolning likadant ut. När det kom till frågan om deras inskolning var individanpassad, så ansåg en av de intervjuade att den inte var det, men hade inga funderingar på hur man skulle göra för att den skulle bli det. Detta beror antagligen på att barnskötaren inte var delaktig i utformandet av den formella inskolningsmetoden och därmed inte har några tankar kring utformandet.

Varken A eller B hade ett specialutformat program för elever som inte har svenska som modersmål eller för elever som precis kommit till Sverige. Tillsammans med skolverket har de båda verksamheterna utformat sitt program och är mycket nöjda med detta och anser att denna metod är den bästa som de har haft. Något som båda verksamheter har reagerat på är hur mycket sekretessen styr och anser att de i många fall inte får så mycket information om barnet och dennes situation som de borde få.

6.5 En jämförelse mellan förskoleklass A+B och C

A & B:s inskolningsprocess som i januari samma år som de börjar i sexårsverksamhet med informationsmöte för föräldrar, besök hos förskolorna och eleverna kommer på besök i förskoleklass med andra från sin förskola. Förskoleklass C har även de ett

informationsmöte i januari och sedan följs det upp med ett individuellt besök under vårterminen, samt att eleverna startar upp på fritidsverksamheten en vecka innan skolstart för att lära känna de andra barnen och pedagogerna. Verksamheternas pedagogiska innehåll består av samma element: fri lek, samling, idrott och musikstunder, fast med en skillnad att

Ingen av verksamheterna har specialutformade program för elever som inte har svenska som modersmål eller för de barn som precis kommit till Sverige. Verksamheterna kopplar sin inskolning till styrdokument, men kunde inte förklara på vilket sätt de arbetar med det. Det fanns inte något som de intervjuade i verksamheterna som de skulle vilja ändra på, utan tycker att deras metoder fungerar bra.

6.6 En jämförelse mellan verksamheternas inskolningsprocess och

styrdokument

Man kan läsa i Lpo94 att undervisningen ska anpassas efter varje barns behov och

förutsättningar. Undervisningen ska främja elevernas lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Efter att vår undersökning har gjorts kan vi konstatera att vissa av dessa mål i Lpo94 inte når ut i

verksamheterna. I förskoleklass A och B fanns det många barn med utländsk härkomst men deras undervisning har inte utgångspunkt i barnens bakgrund och tidigare erfarenheter. Även om verksamheterna inte själva kan förklara hur de arbetar för att nå Lpo94 mål, så kan vi se hur deras verksamheter präglas av vissa mål.

Enligt Lpo94 ska läraren samarbeta med andra lärare för att tillsammans nå

utbildningsmålen. Förskollärarna i förskoleklass A och B utformar inskolningsprogrammet tillsammans medan barnskötarna inte är delaktiga i processen. Betyder detta att barnskötare inte ska ha någon vetskap om hur inskolningsmetoden utformas utifrån styrdokumenten och hur utbildningsmålen ska nås? I förskoleklass C samarbetar förskollärare, lärare och

fritidspedagog tillsammans för att nå utbildningsmålen.

Vid sidan av dessa mål ska verksamheterna även eftersträva att berika varje barns

mångsidiga utveckling och lärande skall samarbetsformerna mellan förskoleklass, skola och fritidshem utvecklas. Skolan skall även sträva efter att nå ett förtroende fullt samarbete med

förskoleklass C arbetar man med detta mål eftersom de arbetar integrerat, F-2. I

förskoleklass A och B har man ett samarbete med de pedagoger i de förskolor som barnen kommer från, men även ett samarbete mellan förskollärare och lärare i årskurs ett.

Leken har särskilt en stor betydelse under de tidiga skolåren för att barnen ska tillägna sig kunskaper. Barnen i förskoleklass A, B och C har möjligheter till fri lek, detta för att barnen behöver röra på sig. Det pedagogiska innehållet består av följande element: fri lek, samling, idrott och musikstund.

I Lpo94 kan man läsa att alla som arbetar inom skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Genom att använda följande element; fri lek,

samling, idrott och musikstund, så uppfylls många av dessa mål. Barnen i förskoleklass A och B får också arbeta med många av dessa mål genom ett snällhetstema. Barnen får vara en Bamsekompis i en vecka och under veckan har barnet en medalj på sig, så att alla andra barn vet att det barnet är valt. Att vara en Bamsekompis betyder att man ska vara extra snäll mot alla, vara en riktig bra och trevlig kompis och ställa upp för alla sina klasskamrater.

Empati handlar lika mycket om att kunna känna glädjen och stoltheten i kamraternas

framgångar, att uppleva glädjen i att vara generös, som förmågan att känna med och hjälpa den som har det svårt eller är ledsen ( Norell Beach, sidan 52).

6.7 En jämförelse mellan vårt forskningsresultat och tidigare

forskning

Det resultat som Morsing Berglund (1982) kom fram till var att det inte fanns några större skillnader i arbetssätt, innehåll och uppfattningar av begreppet skolförberedelser. I vår undersökning kom det fram att det finns några skillnader i dessa aspekter. Arbetssättet

förskoleklass A och B. Förskoleklass A och B har en mer utarbetat inskolningsmetod, de startar upp redan i januari medan förskoleklass C startar i april. Pedagogerna ansåg att kontakten mellan förskoleklass och grundskolan var viktigt eftersom förskollärarna har en del erfarenhet och kunskap om att arbeta utifrån barnens behov.

Pedagogerna i Morsing Berglunds (1982) rapport ansåg att kontakten mellan förskoleklass och grundskolan var viktigt eftersom förskollärarna har en del erfarenhet och kunskap om att arbeta utifrån barnens behov. Förskoleklass A och B i vår undersökning tyckte att det var viktigt att få en röd tråd genom skolgången, för att uppnå detta används IUP och portfolio metoden som baseras på varje barns behov i deras utveckling. Förskoleklass C använder sig av IUP men inte portfolio, kontakten mellan förskoleklass och grundskola är mer uppenbar eftersom de arbetar i en integrerad verksamhet.

Wiechel (1981) kom fram till att lärarna betonade den observerande, den sociala, diagnostiska och kunskapsmässiga aspekten, samt utvecklingen och grundläggande funktioner för skolarbetet. Med det menade lärarna att eleverna skulle kunna följa

instruktioner, sitta still, räcka upp handen samt att följa de regler och rutiner som fanns. I verksamheterna tränar barnen på att sitta still, följa instruktioner samt att följa regler och de rutiner som finns under inskolningen. Den observerande aspekten är att barnen observerar den miljön som de befinner sig i och läser av hur de ska förhålla sig i den nya miljön. Barnen tränar också den sociala aspekten genom att arbeta i olika gruppkonstellationer och att använda sig av de regler som finns i verksamheten. Kunskapsaspekten arbetar

verksamheterna genom de olika pedagogiska elementen: fri lek, samling, musikstund och idrott. Hur den diagnostiska aspekten bearbetas har vi ingen kännedom om.

Lärarna i Wiechels (1981) rapport tyckte också att det var viktigt att barnen och lärarna lär känna varandra under inskolningen och att goda kontakter knyts, samt att barnen känner sig trygga i skolan. Verksamheterna i vår undersökning arbetar under vårterminen på att stärka kontakten mellan förskollärarna/lärarna och barnen. Detta sker genom besök.

I vår jämförelse finner vi att det finns många likheter trots att det skiljer 20 år mellan vår undersökning och tidigare forskning gjord av Morsing Berglund (1982) och Wiechel

Kanske kan man se ett samband med att några av respondenterna har lång yrkeserfarenhet. Nya frågor väcks hos oss, kanske har uppfattningarna inte förändrats på grund av att många 40 och 50-talister arbetar fortfarande? Eller har samhällssynen inte förändrats?

7 Diskussion

7.1 Slutsatser

Alla som deltog i vår undersökning ansåg att det pedagogiska innehållet i deras inskolning till sexårsverksamheten var den bästa de hade arbetat med och såg inte för närvarande någon annan metod som skulle ha fungerat bättre. Det fanns delade åsikter när det gällde huruvida inskolningen var individanpassad. Majoriteten ansåg att varje individs behov tillgodosågs. Men det fanns dock de som ställde sig frågande till detta. Kopplingen till styrdokumenten kändes vag, styrdokumentens betydelse för verksamhetens utformande och dagliga rutiner borde det finnas mer kännedom om.

7.2 Analys

I undersökningen har det dykt upp tankar som vi har blivit fundersamma kring och som har väckt frågor hos oss. I tidigare forskning som vi har bearbetat så har författarna valt att använda sig av kvalitativa intervjuer, men det finns en stor skillnad mellan dem. Skillnaden är att Morsing Berglund (1982) valde att använda sina elever på

förskollärarlinjen för att hon skulle få fler intervjuer som underlag till sin undersökning samt att de studerande skulle få vara delaktiga i en undersökning som behandlar deras kommande yrkesområde. Det som vi ställer oss frågande till är huruvida

forskningsresultatet hade blivit annorlunda om hon själv hade utfört intervjuerna, eftersom i detta fall var det studenterna som ställde följdfrågorna. Morsing Berglund (1982) hade sammanlagt 26 intervjuer, medan Wiechel (1981) utförde 42 intervjuer som hon under två år gjorde själv. Tidsmässigt så anser vi att Wiechel har haft en fördel i hennes forskning eftersom den sträcker sig under en tvåårsperiod och får med ett större tidsperspektiv.

Till sist vill vi ta upp några funderingar och frågor rörande styrdokumentens genomsyrande i verksamheterna. Har personal inom skolan väldigt lite vetskap om hur deras verksamhet ska arbeta med olika styrdokument? Våran uppfattning efter att ha gjort undersökningen är att kunskap inom detta område är begränsat. Är det skolans skyldighet eller personalens att se till att kunskapen finns? Vår utbildning på lärarutbildningen har genomsyrats av

styrdokumentens betydelse och vi har arbetat intensivt med att förstå innebörden av dennes betydelse i verksamheten. Försvinner denna kunskap efter en tid ute i arbetslivet? Eller kan det vara så att vår utbildning har lagt ett större fokus på detta än andra? Dessa frågor hade varit intressant att undersöka vidare om.

7.3 Diskussion av metodval, urval och genomförande

Efter att ha reflekterat över metodvalet skulle vi inte vilja ändra på något. Vårt metodval, kvalitativa intervjuer har gett oss svar på våra frågeställningar. Efter all bearbetning av intervjumaterialet hade gjorts insåg vi att metoden gett mycket material. En metod som hade kunnat ge oss ytterligare material hade varit observation, men under omständigheterna var inte detta möjligt, eftersom undersökningen skedde under höstterminen. Metoden som användes i denna undersökning gav oss tillräckligt material för att utföra vår studie.

Urvalet blev mindre än planerat. Bortfall skedde på grund av tidsbrist. Nu när

undersökningen är avslutad känner vi att bortfallet inte har påverkat vår studie i större utsträckning. Vi tycker att vi hade en stor bredd i vår undersökning med personer i olika åldrar och antal år i yrket, men något som vi inte fick med var båda könen. Det hade varit intressant med ett större urval för att få ett större perspektiv. Eftersom antalet respondenter i vår undersökning är få så kan inte resultatet generaliseras.

8 Avslutningsord

Vi kunde ha gjort denna undersökning mycket större men eftersom tiden har varit knapp så har vi fått begränsa oss men vi hoppas att vi har fångat ert intresse. Att det sker en ordentlig inskolning till sexårsverksamheten tycker vi är viktigt för det ska ge barnen en god start inför hela skolgången och sociala samspelet med andra. Efter vad vi hört av en respondent i vår undersökning så är det viktigt att kommunikationen fungerar i det sociala samspelet med andra, annars kan konsekvensen bli att barnen utageras sig mot sin omgivning. Enligt Ladberg (2003) så använder barnen kroppen i stället när språket inte räcker till. Det visar sig genom att barnen knuffas, biter, tar tag i andra barn eller slåss. Barn blir ofta oroliga och rastlösa om de inte förstår vad som händer omkring dem. Detta är en viktig tanke att ta med sig och fundera vidare på hur man kan arbeta med det.

Referenslista

Bjurwill, Christer. (2001). A, B, C och D – Vägledning för studenter som skriver

akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. (1993, årg. 7nr, 2-3) Didactica Minima. Sid, 25-26.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Ladberg, Gunilla. (2003). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,

förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber AB

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94 Morsing Berglund, Barbro. (1982). Skolförberedelse i daghem och deltidsgrupp. Växjö

Högskola.

Norell Beach, Annie. (1995). Mångfald och medkänsla i förskolan. Rädda barnen. Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund:

Studentlitteratur.

Repstad, Pål. (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, Lotte. (2004). Problemformulering. Stockholm: Liber.

Signert, Kerstin. (2000). Maria Montessori anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur. Wiechel, Anita. (1981). Olika personalgruppers åsikter om barn i förskola och lågstadium.

Bilaga 1

Intervjufrågor

När nya barn börjar i er sexårsverksamhet använder ni er av inskolning då? - Om inte hur kommer det sig?

- Använder ni er av en annan metod i så fall? - Är den metoden individanpassad?

- Om inskolningen inte är individanpassad, hur arbetar ni så att varje barns behov blir tillgodosett?

- Kopplar ni det till styrdokumenten som finns?

- Vad anser du om den inskolningsmetod som ni använder er av?

- Har du några tankar och funderingar hur ni skulle kunna arbeta på ett annat sätt? - Om det inte finns någon inskolningsmetod i verksamheten, vad tycker du om det

och har du några funderingar på hur man skulle kunna arbeta istället?

Hur ser er inskolningsprocess ut? Vad består ert pedagogiska innehåll av? Är er inskolning individanpassad?

Anser du att det pedagogiska innehållet är individanpassad?

Finns det specialutformade program för de barn som inte har svenska som modersmål och för de barn som precis har kommit till Sverige?

Kopplar ni er inskolningsprocess till några styrdokument? Vad anser du om den inskolningsmetod som ni använder er av?