Hedersrelaterat våld och förtryck: En kvalitativ studie om socialtjänstens förutsättningar och villkor i arbetet med unga kvinnor som är utsatta för våld och förtryck med hedersmotiv.

Hedersrelaterat våld och förtryck

En kvalitativ studie om socialtjänstens förutsättningar och villkor i arbetet med unga kvinnor som är utsatta för våld och förtryck med hedersmotiv.

Författare: Dilan Faraj-Falie Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Kandidatuppsats 15 hp Termin 6, vårterminen 2020

Handledare: Palle Storm

Tack!

Slutskedet av socionomprogrammet närmar sig med storm och denna period har utan tvivel varit den mest spännande och lärorika tiden i mitt liv. Med facit i hand kan jag konstatera att examensarbetet har varit en utmaning för mig att genomföra på egen hand, men samtidigt otroligt givande.

Jag vill först och främst tacka Er socialsekreterare som medverkande i denna studie och bidrog med intressanta perspektiv och reflektioner. Jag vill även tacka min underbara familj och fästman som har visat förståelse och stöttat mig under denna period.

Det största tacket vill jag rikta till min handledare Palle Storm för Ditt engagemang,

värdefulla handledning och ett givande samarbete under denna skrivprocess. Du har bidragit med strukturella synpunkter som har varit väldigt värdefulla.

Stockholm, 2 juni 2020

Dilan Faraj-Falie

Hedersrelaterat våld och förtryck -​ En kvalitativ studie om socialtjänstens förutsättningar och villkor i arbetet med unga kvinnor som är utsatta för våld och förtryck med hedersmotiv.

Honor-related violence - ​A qualitative study of the social service's conditions and conditions in the work with young women who are subjected to violence and oppression with honorary

motives.

Dilan Faraj-Falie

Abstract

The honor killing of Fadime Sahindal in 2002 sparked a debate in Swedish media about honor-related violence and oppression. As a professional social worker, it is important to have knowledge in the field to help young women who are exposed to honor-related violence and oppression. The aim of this study is to analyze the working methods and attitudes of social workers and their discretion in the work of honor-oppressed young women. The study is based on six qualitative interviews conducted with professional social workers. Through the interviews, the social workers' experiences, thoughts and opinions about the social service's way of working with honored young women were highlighted. The interviews were analyzed using thematic analysis and interpreted by the theory of honor and discretion. The results show that social workers do not have the right knowledge about honor problems and that they do not have the right tools to meet these young women who are exposed to violence and oppression.

Nyckelord​: ​Heder, hedersvåld och förtryck, patriarkat, sexualitet, kontroll, handlingsutrymme, socialt arbete och samhällsinsatser

Keywords:​​Honor, honor-related violence, patriarchy, sexuality, control, discretion, social work and society efforts

Antal ord: ​15 979

Innehållsförteckning

1. Inledning……….. 6

1.1 Problembakgrund……….... 6

1.2 Syfte och frågeställningar……….. 10

2. Tidigare forskning………. 11

2.1 Sökprocess………..11

2.2 Avgränsningar i sökprocessen………12

2.3 Omfattning av hedersvåld………...12

2.4 Att vara kvinna och leva med hederskultur………....13

2.5 Socialtjänstens arbetssätt och inställningar………....15

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning………...16

3. Teoretiska perspektiv………...………..18

3.1 Heder………...………...………....18

3.2 Handlingsutrymme……….19

4. Metod……….………. 21

4.1 Metodval………...………... 21

4.2 Urval och urvalsmetod………...……….... 21

4.3 Genomförande………...………. 23

4.4 Analys och bearbetning………...………... 24

4.5 Reliabilitet, validitet & generaliserbarhet………...……... 27

4.6 Etiska överväganden………...………... 28

5. Resultat och analys ​ ………. 31

5.1 Beskrivning av intervjupersoner………...…………...…... 31

5.2 Det patriarkala synsättet………...……….. 32

5.3 Analys av det patriarkala synsättet ​ ………...………...…………... 34

5.4 Socialtjänstens insatser………...……….… 35

5.5 Analys av socialtjänstens insatser………...………….… 38

5.6 Brister i socialtjänstens arbete med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck………...…………..…….. 40

5.7 Analys av brister i socialtjänstens arbete med målgruppen ​ ………... 44

6. Diskussion och slutsatser………. 47

6.1 Diskussion av studiens resultat………...………..47

6.2 Metoddiskussion………...………...…...49

7. Förslag till vidare forskning………....……….... 53

8. Referenser………. 54

9. Bilaga………....………. 59

9.1 Bilaga 1 - Intervjuguide………...………... 59

9.2 Bilaga 2 - Missivbrev………...………. 61

9.3 Bilaga 3 - Inlägg på Facebook………...………... 63

9.4. Bilaga 4 - Brev till enhetschefer………...………... 64

1. Inledning

1.1 Problembakgrund

Fadime Sahindal härstammade från turkiska Kurdistan och flyttade till Sverige med sin familj när hon var sju år gammal. I Fadimes familj var det patriarkala synsättet framträdande, vilket innebar att kvinnorna levde under kontroll och blev begränsade i vardagen. Om de unga kvinnorna skulle bryta mot de hedersnormer och regler som råder inom släkten skulle de straffas för att familjen skulle kunna återupprätta sin heder. Inom hederskulturen är det männen som har den överordnade positionen, och det är även de som utför hedersvåld och förtryck som riktas mot de unga kvinnorna som motsätter sig hederskulturen. Fadime Sahindal träffade kärleken Patrick Lindesjö som var en svensk-iranier, och utifrån

förväntningarna om att hon skulle gifta sig med en man som utsågs av familjen, blev detta val av relation omöjlig för Fadimes släkt och familj att acceptera. Hon kämpade för sin frihet och blev en frontfigur mot hedersförtrycket då hon berättade om sina erfarenheter av att leva som ung kvinna med hederskultur i både riksdagen och andra medier.

Innan Fadime Sahindal blev mördad av sin far var hon en viktig röst i diskussionen om heder i Sverige. Hon utsattes för hedersvåld och förtryck av sin bror och far för att hon inte ville gifta sig med sin kusin i hemlandet. Fadime gav inte vika för hoten vilket ledde till att hon blev hedersmördad den 21 januari 2002. Det var ett brutalt mord som väckte en stor debatt och skakade hela det svenska samhället. Den efterföljande debatten handlade om vilka motiv som låg bakom mordet samt varför det skedde. Det var först då som hedersrelaterat våld började uppmärksamma i Sverige, och Fadime kom att ge hedersvåldet ett ansikte som uppmanat till fortsatt arbete för att uppmärksamma, och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Fadimes död handlade om att skapa distinktioner mellan hedersrelaterat våld och förtryck som en specifik form av våld/förtryck som skiljer sig från den bredare förståelsen om mäns våld mot kvinnor (Björktomta, 2005). Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utförs av männen i familjen mot den unga kvinnan som valt att trotsa rådande hedersnormer. Detta med anledning av att kollektivet anser att den unga kvinnan har dragit skam över familjen och skall därför straffas för att familjen ska återfå dess förlorade heder.

Den patriarkala maktordningen är en hierarkisk struktur som kan illustreras som en pyramid där makten ägs av männen och kvinnorna är underordnade männen (Jemteborn, 2005).

Baianstovu (2017) förklarar det patriarkala synsättet i sin bok ​Heder: hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete den patriarkala familjestrukturen​ som en över och underordning som genomsyras av en strikt könsuppdelning. Enligt Baianstovu (2017) är männens roll i familjen att ha makt och kontroll över kvinnorna. Om den unga kvinnan väljer att gå emot familjens heder (genom att exempelvis ha samlag innan äktenskap) betraktas hon som en skam för familjen och skall därför straffas för det (ibid). Socialtjänstens arbetssätt har ifrågasatts sedan de stora debatterna om hedersrelaterat våld och förtryck väcktes.

Hederskulturen lever kvar än idag hos många familjer i Sverige men socialtjänsten brister i sitt arbete med målgruppen (Schlytter, 2004).

Kriminalvården (2018) tar upp i ​Hedersrelaterat våld och förtryck- mot förbättrad kunskap om förövarna​ att hedersrelaterat våld är en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter.

Detta eftersom att kvinnor som lever under detta förtryck löper stor risk att bli utsatta för bland annat tvångsäktenskap, könsstympning och hedersmord om de inte följer de regler, normer och kulturella mönster som råder kring hur kvinnor skall handla och bete sig. Våldet som sker i hederns namn kommer till uttryck när kvinnan bryter mot de hedersnormer som föreligger inom familjen och släktens traditioner samt samhällets normsystem.

Hederskulturen ligger inte enbart inom den egna familjen och dess nätverk utan samspelar med ett omgivande samhälleligt normsystem som omger familjen och kvinnan även om de väljer att flytta till sekulariserade länder. Även om det främst är kvinnor som utsätts för hedersvåld och förtryck är det viktigt att uppmärksamma att även andra grupper som till exempel HBTQ personer, män och personer med intellektuell funktionsnedsättning blir utsatta. Dock är det främst kvinnor som faller offer för hedersrelaterat våld när de “kränker”

sin familjs heder genom att exempelvis ha samlag innan äktenskap. Hedersmord blir då sista utvägen för familjen att kunna återfå sin heder samt återupprätta hedern i relation till släkten (Boularbah, 2014).

Idag anmäls många fall till socialtjänsten där unga kvinnor blivit utsatta för våld med hedersmotiv (Länsstyrelsen, 2018). Dem söker sig till samhällets organ för att rädda sig själva och söka skydd från sina familjer. Fadime-fallet har resulterat i att regeringen började

ta hedersfrågan på allvar och stora satsningar gjordes i syfte av att förbättra myndigheternas insatser (Regeringen, 2007). Dock har forskning visat att socialtjänsten och andra

myndigheter fortfarande har svårt att möta målgruppens behov på grund av bristande kunskap och verktyg. Den kunskapsbrist som råder kan också bero på att det inte finns så mycket forskning om socialtjänstens arbete med personer som lever under hedersrelaterat våld och förtryck (Kriminalvården, 2018).

I Schlytters (2004) studie “​Rätten att själv få välja​” tas det upp att socialtjänsten inte utgår från offrets utsaga utan att man snarare ger tolkningsföreträde till föräldrarna. Sjöblom (2002) tar upp i sin rapport att socialtjänstens arbete är familjecentrerat där en stor vikt läggs på att hitta lösningar till familjen. Denna familjeorientering som socialtjänsten utgår ifrån kan riskera att den enskildes behov blir osynliga/inte lyfts fram tillräckligt tydligt då

insatsen(erna) riktas till vårdnadshavarna snarare den unga kvinnan som blivit utsatt för hedersvåld och förtryck. Detta i sin tur medför att den unges bästa inte tas i beaktande i fall som rör hedersrelaterat våld och förtryck.

Den familjeorienterade modellen som socialtjänsten utgår från i sitt arbete skapar en oro och rädsla hos den unga kvinnan som blivit utsatt för hedersvåld och förtryck eftersom att hon har vänt sig till socialtjänsten för att söka skydd. Om socialtjänsten trots det väljer att blanda in familjen i hopp om att lösa situationen så kan det leda till att hon riskerar att hamna i fara av kollektivet (Boularbah, 2014). Det beror på att kollektivet, det vill säga familjen och släkten, får vetskap om att den unga kvinnan som anmält familjen till socialtjänsten har vanärat familjens heder. För att familjen skall kunna återerövra sin heder skall den som brutit mot normerna, reglerna och värderingarna straffas för det (ibid).

I Socialstyrelsens rapport (2019) “​Ett liv utan våld och förtryck​” framgår det att socialtjänsten möter omfattande svårigheter i mötet med kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Den hotbild som finns mot offret samt bristande kunskap hos socialtjänsten om vad som skiljer hedersvåld och förtryck från ”vanligt våld” försvårar mötet mellan den våldsutsatta och de yrkesverksamma. Detta eftersom socialsekreteraren inte alltid har

tillräckligt kunskap för kunna möta målgruppen. Personer som blir utsatta för hedersvåld och förtryck kan ställas inför två övergripande dilemman - den ena att lämna sin familj och det

andra att vara tysta om hedersvåldet och förtrycket som denne utsätts för (Länsstyrelsen, 2002:13). Ett annat problem som påverkar socialsekreterarens förutsättningar och kunskap för att kunna arbeta med målgruppen och kunna ge ett adekvat stöd är om den hedersutsatta personen blir hotad av släkt och familj. Detta kan innebära att klienten inte kan hålla sig till sin utsaga vilket i sin tur försvårar arbetet för socialtjänsten eftersom att de inte vet vilken information de skall utgå ifrån (Socialstyrelsen, 2019). Tidigare forskning har uppvisat en bristande kunskap hos socialsekreterare som arbetar med hedersutsatta unga kvinnor och därför vill jag positionera detta ämne som högst relevant inom det sociala arbetet. Detta eftersom hedersvåld och förtryck råder i det svenska samhället men olika samhällsorgan som exempelvis socialtjänsten har inte rätt kunskap och verktyg för att kunna arbeta preventivt med hedersutsatta personer (Boularbah, 2014). Det är också av vikt att socialsekreterarna får kunskap i arbetet med målgruppen för att kunna göra ett kvalificerat arbete även i direkt akuta situationer (Länsstyrelsen a.a). Denna studie kan vara av betydelse för dels de utsatta unga kvinnorna samt socialsekreterare då jag har som avsikt att blottlägga de diskurser fenomenet konstrueras kring.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bygger på principen om människors lika värde och rättighet (FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948).

Denna jämställdhetsprincip innefattar att alla människor oavsett kön ska få rätten att

bestämma över sin sexuella läggning. Dock kan vi fråga oss om socialtjänsten lever upp till dessa krav i dess arbete med hedersutsatta personer.

1.2 Syfte & frågeställningar

Det övergripande syftet med denna studie är att analysera vilka arbetssätt och inställningar socialsekreterare använder sig av i arbetet med hedersförtryckta unga kvinnor. Vidare är syftet att undersöka vilket handlingsutrymme som finns till förfogande hos socialarbetaren.

Jag kommer att ställa materialet följande frågor:

● Hur beskriver socialsekreterare innebörden av hedersrelaterat våld och förtryck i förhållande till andra former av våld?

● Vilka befintliga insatser kan socialtjänsten erbjuda unga kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck?

● Vilka brister och svårigheter upplever socialsekreterarna att det finns i socialtjänstens arbete med unga kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck?

2. Tidigare forskning

Nedan kommer jag att presentera studiens sökprocess samt redovisa tidigare forskning som jag finner relevant för det valda ämnet utifrån följande teman; omfattning av ​hedersvåld​, att vara kvinna och ​leva med hederskultur​ samt ​socialtjänstens arbetssätt​ och ​inställningar​ till hedersrelaterat våld bland socialarbetare.

2.1 Sökprocess

Under processen för att finna tidigare forskning har jag läst peer reviewed forskningsartiklar samt använt mig av olika databaser som nåtts via Stockholms universitets hemsida,

DIVA-portal och Google Scholar. Detta för att finna relevant litteratur samt vetenskapliga artiklar för det valda forskningsämnet. Innan jag genomförde litteratursökningen undersökte jag även hur hedersrelaterat våld framställs i bland annat sociala medier, nyhetssidor

(Aftonbladet och Expressen) och dokumentärer (bl.a P3 dokumentär). Varför jag sökte mig till just dessa källor var dels av ren nyfikenhet dels för att se om medias bild av hedersvåld skiljer sig från forskning och det respondenterna berättar vid intervjutillfället. Vidare gick jag till universitetets bibliotek och hittade kurslitteratur skrivna på svenska och engelska som berör hedersfrågan. De studier som togs med handlade bland annat om hederskultur i

mellanöstern och socialarbetarnas handlingsutrymme i arbetet med personer som blivit utsatta för hedersvåld.

Sökkombinationer som användes under databas sökningarna är; Hedersrelaterat våld och förtryck, Fadime Sahindal, Pela Atroshi, heder, hederskultur, socialsekreterares

arbetsmetoder, handlingsutrymme, arbete med heder, socialtjänstens arbete med

hedersutsatta, culture of honour, kurder, normer och honour-related violence and oppression.

Med hjälp av dessa sökord kunde jag hitta artiklar som berörde mitt forskningsområde. Jag läste igenom artiklarna och plockade ut de som jag ansåg vara av relevans för denna studie.

Under sökprocessen upplevde jag att det fanns fler sökträffar inom heder, socialt arbete och det som berörde socialsekreterarna. Det som jag dock upplevde vara svårt under

sökprocessen var att hitta forskning som berör specifikt socialsekreterares arbete med kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

2.2 Avgränsningar i sökprocessen

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett uppmärksammat ämne som det gjorts studier kring.

Däremot finns det inte så mycket forskning kring socialsekreterares arbetssätt, kunskaper och inställningar i arbetet med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersvåld och förtryck, och därför vill jag lyfta fram socialsekreterares perspektiv i denna undersökning. Det innebär att jag i denna studie inte undersöker de unga kvinnornas perspektiv med att bli utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Av tidigare forskning framträder HBTQ-personer som särskilt utsatta för hedersvåld och förtryck eftersom att det inom hederskulturen är

oacceptabelt att bryta mot heteronormen (Petzen, 2012). I denna undersökning har jag valt att begränsa studien till att undersöka vilka arbetssätt och inställningar socialsekreterare har i deras arbete med hedersförtryckta unga kvinnor. Värt att nämna är att personen som blivit utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kommer att benämnas som ​ung kvinna​ i studien.

Med​ ung kvinna​ menas barn och ungdomar som är under 18 år.

2.3 Omfattning av hedersvåld

Sjögren (2006) studie ​Här går gränsen – om integritet och kulturella mönster i Sverige och medelhavsområdet ​berör hedersförtrycket gentemot kvinnor och grunden till dess uppkomst.

Sjögren skriver att förtrycket grundar sig i synen på den kvinnan och hennes sexualitet. Det sexuella beteendet beskrivs som kvinnans ansvar då attraktionskraften hos henne ses som kraftigare än hos männen vilket gör att hon måste vara på sin vakt. Ett ansvar ligger då hos männen i familjen att hålla ett extra öga på kvinnan för att hon ska upprätthålla deras heder.

Hedersnormer som finns inom en kultur innebär att kvinnans heder finns i kroppen medan männens heder finns i hjärtat. Det görs alltså en skillnad i kvinnans och mannens heder i både en kulturell och kroppslig bemärkelse. Det är viktigt för männen i familjen att upprätthålla kvinnans heder genom att hon exempelvis ska vara oskuld innan äktenskap (Sjögren, 2006).

Rykten och skam är två viktiga nyckelbegrepp för att förstå innebörden i begreppet heder.

Skam är det som finns i kvinnans kropp och som kan förstöras familjens heder, framför allt om kvinnan inte har det (Wikan, 2004). Eldén (2003) som skrivit studien ​Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder beskriver kvinnans förutsättningar

att ha skam i kroppen. Hon menar att skam i kroppen är något som kvinnan så länge hon underordnar sig familjens krav och upprätthåller ryktet som familjen har. Hur kvinnan betraktas och resoneras i andras blickar är avgörande för hennes och familjens rykte. Det går därför att säga att kvinnans handlingar inte är den avgörande faktorn i upprätthållandet av familjens heder utan det är ryktet (ibid). Kvinnans rykte är det som gör att kvinnan alltid behöver vara på sin vakt och se över sina handlingar för att inte riskera att förstöra sitt rykte.

Det leder till att hon begränsas från sitt alldagliga liv samt vardagsliv och behöver ta hänsyn till hur folk uppfattar henne och leva upp till de förväntningar som människor har av henne (Eldén, 2001).

En annan studie som tar upp kvinnosynen och oskuldens betydelse är den skriven av Ghadimi (2007) ​Om kravet på oskuld. ​I Ghadimis (2007) studie lyfts ungdomars syn på oskuld fram samt betydelsen av att kvinnan är oskuld. Ungdomarnas föreställningar om oskuld var att respekten för kvinnan var kopplad till hennes oskuld. Det är en betydelsefull symbol för familjen att kvinnan inte har förlorat oskulden förrän bröllopsnatten (ibid). Att förlora sin oskuld innan äktenskap är högst förbjudet inom hederskulturer, och bryter den unga kvinnan mot denna hedersnorm kan konsekvensen vara döden (se även Eldén, 2001; 2003). Själva överträdelsen av hedersnormer är inte det som leder till döden utan det är bristen av att upprätthålla sitt och familjens rykte som är det problematiska. Ryktet om att kvinnan inte är oskuld och skammen som detta medför för familjen gör att männen behöver ta lagen i sina händer och straffa kvinnan genom att utöva våld i hederns namn (Eldén, 2003).

2.4 Att vara kvinna och leva med hederskultur

I många länder förknippas heder med kvinnans sexualitet och oskuld. Inom hederskulturen är kvinnan omringad av den kollektiva ramen (familj och släkt) som ständigt kontrollerar att kvinnan beter sig acceptabelt och inte tänjer på familjens gränser (Sjögren, 2006). Att vara ung kvinna och leva med hederskultur innebär en ständig anpassning inom den kollektiva ramen och att rådande regler och normer ska följas (Khader, 1998). Kvinnan får inte välja vem hon t.ex. ska gifta sig med, vilka personer hon ska umgås med och-/eller vilka aktiviteter hon får vara med på i skolan (​Jarl-Åberg, 2009).

Begreppet heder i Sverige skiljer sig från exempelvis kurdernas syn på heder. Jarl-Åberg (2009) tar upp att skillnaden är att man i Sverige använder begreppet heder för att förklara att någon är en god och ärlig samhällsmedborgare. I exempelvis Kurdistan kommer heder (=​sharaff​ på kurdiska) till uttryck när en kvinna handlar på ett otillåtet sätt som påverkar släktens rykte. Skillnaden är att kvinnan som lever med hederskultur straffas av hela kollektivet om hon beter sig på ett otillåtet sätt. I länder som Kurdistan ägs heder av enbart mannen, och kvinnans roll blir att anpassa sin livsstil efter släktens regler (Björktomta, 2005).

Detta skiljer sig från hur heder betraktas i Sverige.

I Sverige kan en ung kvinna också bli kritiserad för sina handlingar, dock är det inte hela släkten som lägger sig i som det ser ut i andra länder (​Jarl-Åberg, 2009). Sveriges normer och regler ser annorlunda ut till skillnad från exempelvis Kurdistan, vilket gör att en kvinna med hederskultur behöver anpassa sitt liv efter de svenska reglerna samt efter familjens normer och traditioner (ibid). Dessa förhållanden har lett till en rad olika konsekvenser för unga kvinnor som lever i hederskontext. Björktomta (2005) tar upp att problemet med dessa förhållanden blir att familjer med det patriarkala synsättet anser att den unga kvinnan har gått förlorad om sin kulturella identitet på grund av den kultur och juridiska kontext som gäller i Sverige, dvs att könen har samma rättsliga ställning i samhället.. Detta eftersom familjer som har det patriarkala synsättet anser att Sveriges normer ger den unga kvinnan möjligheten till att bland annat ha sex innan äktenskap samt att hon får ingå i en kärleksrelation med vem som helst, vilket enligt deras mening är skamligt och tabu ​(Björktomta, 2005).

2.5 Socialtjänstens arbetssätt och inställningar

Enligt 5 kap. 1§ SoL bär socialtjänsten ansvaret att kunna verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden ​(SoL 2001:453)​. I Länsstyrelsens (2002) rapport framgår det att socialtjänsten påvisat brister i sitt arbete med personer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld. Till exempel tar Länsstyrelsen (2002) upp att socialtjänsten fått in anmälningar som berör hedersutsatta personer. Dock ​visar rapporten att socialtjänsten inte alltid har vidtagit några åtgärder på grund av bristande kunskap och verktyg hos

socialarbetare (ibid). ​Socialtjänstens arbetssätt med hedersärenden har även problematiserats i Schlytters & Linells (2008) studie ​Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext: en studie av omhändertagna flickor som handlar om att se hedersvåld och förtryck ur kvinnans

perspektiv. I studien framgår det att socialtjänsten har påvisat brister i sitt arbete då

socialsekreterarna inte har tillräckligt med resurser för att kunna utreda ärenden som berör hedersvåld och förtryck (Schlytter & Linell, 2008).

Vidare tar Sjöblom (2006) upp att socialtjänsten utgår från ett familjecentrerat perspektiv vars mål är att stärka familjebanden och inte separera barnen eller den unge från sina föräldrar.

Detta synsätt och förhållningssätt har lett till att de yrkesverksamma lägger den hedersutsatta unga kvinnans behov åt sidan och socialarbetare fokuserar på att lösa problemet inom

familjen istället för att ta hänsyn till klientens behov (Sjöblom, 2006).​​I Sjöbloms (2002) tidigare studie ​påväg ut. När ungdomar rymmer och kastas ut hemifrån – ur socialtjänstens perspektiv​ har Sjöblom (2002) problematiserat ungdomslöshet och tar upp att det är

problematiskt att socialtjänsten utgår från ett familjeperspektiv i arbetet med barn och ungdomar.

Schlytter (2004) lyfter upp i sin studie att socialtjänsten utgår ifrån normen att alltid ta kontakt med vårdnadshavarna när ett ärende kommer in till socialtjänsten. Schlytter (2004) menar att denna norm legitimerar en passiv inställning från socialtjänsten i deras arbete med den unga hedersutsatta kvinnan. Vidare tar Schlytter (2004) upp att konsekvensen av att socialtjänsten utgår från ett familjecentrerat perspektiv har lett till att många unga kvinnor idag inte tar kontakt med socialtjänsten. Det beror på att de unga kvinnorna som blir utsatta för hedersvåld och förtryck är rädda för att deras anmälan ska komma till föräldrarnas kännedom, vilket det gör då socialtjänsten vill “lösa problemet mellan familjen” först innan

andra lösningar kan bli aktuella (Wikström & Ghazinour, 2010). “Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs”

(Socialstyrelsen, 2006)​. ​Det innebär att socialtjänsten ska i sitt arbete vid utredningar som berör ett barn kontakta vårdnadshavare till barnet. Schlytter (2004) menar att så inte alltid måste vara fallet och hänvisar till JO 1999/2000:JO:1 i sin studie och menar att socialtjänsten kan avvakta med att underrätta föräldrarna när en anmälan kommer in till socialtjänsten som berör ett barn som far illa eller löper risk att fara illa.

De Los Reyes (2003) lyfter i sin studie ​Patriarkala enklaver eller ingenmansland? våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige​ fram att socialtjänsten inte betraktar

hedersproblematik som ett individuellt ärende vilket medför att den utsattas situation inte tas på allvar. Den familjeorienterade modellen som socialtjänsten utgår från i sitt arbete har enligt De Los Reyes (2003) inte bådat den hedersutsatta personen gott då socialtjänsten inte tar hänsyn till individperspektivet. En svårighet med socialtjänstens arbete med målgruppen är dels att det råder resursbrist av insatser, dels att socialarbetarna inte vet hur de skall hantera den unga kvinnans situation om hon inte står fast vid sin utsaga (Länsstyrelsen, 2002:13). I många fall har rapporter visat att den hedersutsatta unga kvinnan som har gjort en anmälan till socialtjänsten ändrar sina berättelser på grund av att hon blir hotad av familjen. Den brist på kulturell kompetens och om hedersproblematik som tidigare lyfts fram avseende

socialtjänstens arbete med målgruppen gäller även idag (Länsstyrelsen, 2018:50).

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning

Ett av de tydligaste mönstren som vi kan se utifrån litteraturgenomgången är att

socialsekreteraren inte alltid har tillräcklig kunskap och kulturell kompetens i deras arbete med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Wikan (2004), Sjögren (2006), Ghadimi (2007), Jarl-Åberg (2009) och Eldén (2011) ser bristande integration och patriarkala strukturer som en orsaksförklaring till att hedersvåld och förtryck kommer till uttryck även i det svenska samhället. I samtliga studier diskuteras också den unga kvinnans underordnade position i patriarkala familjer och forskarna förklarar även att den unga kvinnans oskuld och skam ligger till grund för familjens heder. Om den unga kvinnan väljer att gå emot familjens heder genom att exempelvis ha samlag innan

äktenskap skall hon straffas för det.

Schlytter (2004) påpekar på att det är problematiskt att socialtjänsten utgår från ett familjeperspektiv i arbetet med unga kvinnor som blivit utsatta för våld med hedersmotiv.

Detta påpekas även i Schlytter & Linell (2008) studie, där de beskriver att socialsekreterarna brister i kunskap och kulturell kompetens vilket medför att arbetet med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersvåld och förtryck brister. Slutligen tar Sjöblom (2006) upp att det rådande familjeperspektivet som socialtjänsten utgår från i sitt arbete är den främsta orsaken till varför många unga kvinnor idag inte vänder sig till socialtjänsten när de blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Sjöblom (2006) menar att det är problematiskt att socialtjänsten inte tar hänsyn till den unga kvinnans utsaga utan fokuserar på att lösa problemet mellan familjen.

Jag vill mot bakgrund av de kunskapsluckor som jag har funnit i min litteraturgenomgång undersöka socialsekreterares arbetssätt och inställningar i arbetet med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta eftersom vi utifrån tidigare forskning kan se att socialsekreterare brister i sitt arbete med unga kvinnor som blivit utsatta för

hedersrelaterat våld och förtryck eftersom dem inte alltid har tillräckligt med kunskap eller kulturell kompetens för att på bästa sätt kunna utreda och hjälpa personer som lever under hedersrelaterat våld och förtryck.

3. Teoretiska perspektiv

I följande avsnitt kommer en presentation av heder och handlingsutrymme. ​Hedersrelaterat våld och förtryck​ kan förklaras utifrån olika perspektiv. ​Både begreppet handlingsutrymme och heder användes i denna studie som analytiska redskap för att få en djupare insikt om heder och dess karaktär samt om de professionella socialarbetarnas handlingsutrymme inom socialtjänsten. Vidare tillämpades dessa begrepp i studiens analys för att tolka resultaten av studien.

3.1 Heder

Inom den patriarkala familjestrukturen (samhällssystem där mannen har den ekonomiska, juridiska, sociala och politiska makten) finns det regler och normer som man skall följa (Egidius, 1997). Det kan exempelvis handla om att de unga kvinnorna inte får ha samlag innan äktenskap och att hon inte får umgås med vem hon vill. ​I hederstänkandet står

föreställningar om flickans oskuld i fokus eftersom normerna är att flickan inte får ha samlag innan äktenskap eller överhuvudtaget inleda en kärleksrelation till någon som familjen inte accepterar.

Vidare kontrolleras de unga kvinnornas sexualitet av männen i familjen och släkten inom

hederskulturen (​Skr. 2007/08:39: 12f; cf. Regeringskansliet 2013)​. Inom hederskulturen hänger familjens rykte ihop med bland annat hur flickorna i hemmet klär sig och beter sig (Schlytter m.fl.

2009). Kontrollen som dessa unga kvinnor utsätts för kan sträcka sig från begränsningar i vardagen till hedersvåld och förtryck ​(​Jarl-Åberg, 2009) . I vissa fall blir det sista alternativet att männen i

familjen och släkten utför ett hedersmord mot den unga kvinnan för att återupprätta deras heder (Schlytter, 2004). Kontrollen kan även ta sig uttryck i att den unga kvinnan inte tillåts närvara i den obligatoriska skolundervisningen som exempelvis simundervisning, idrott & hälsa samt

sexualkunskap eftersom det utgör en skam för familjen och släkten att den unga kvinnan besitter sexuella kunskaper innan äktenskap.​ Det som skiljer hedersrelaterat våld och förtryck från det som generellt faller under definitionen mäns våld mot kvinnor är bland annat att det

hedersrelaterade våld och förtrycket är kollektivt sanktionerat av männen i släkten och familjen. (Hague, Gill och Begikhani, 2012). Det innebär att hedersvåldet och förtrycket kännetecknas av att den unga kvinnans rättigheter och intressen går emot släktens värderingar och normer (Lykke, 2003a). Om en kvinna går emot de regler och normer som råder i släkten kan det skapa ett dåligt rykte om familjen då de anses ha förlorat sin sharaff eller namus

(=heder) som det också kallas (Ålund & Alinia, 2011). Kvinnor som väljer att gå emot familjens normer och regler blir utsatta för våld och förtryck i hederns namn av männen i familjen och släkten. Detta för att familjen skall kunna återupprätta sin heder (Länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala kommun, 2006-2007). Hederstänkandet har sin grund i äldre

samhällen där familjer skapade normer, regler och bestraffningar som skulle gälla inom familjerna.​ ​Än idag lever hederstänkandet kvar i många familjer och unga kvinnor faller offer för hederskulturen (Kriminalvården, 2009).

3.2 Handlingsutrymme

Svensson (2008) beskriver handlingsutrymmet (discretion) som en möjlighet för den

yrkesverksamma att kunna agera med hjälp av sin professionella kunskap samt det utrymme som organisationen sätter. ​Den professionellas personlighet samt kunskaper kan vara

avgörande för hur ​handlingsutrymmet​ används inom organisationen på bästa vis (Mattsson, 2015). Socialsekreteraren kan genom sitt ​handlingsutrymme​ ta kontroll i sin

myndighetsutövning (när exempelvis bedömningar skall göras) men måste även förhålla sig till lagstiftning och de riktlinjer som föreligger när beslut skall fattas (Svensson et al., 2008).

Av den anledningen är det av stor vikt för socialsekreteraren att reflektera över hur mötet skall ske med klienten för att denne inte ska känna sig underordnad i mötet med handläggaren (ibid). Socialsekreterarens handlingsutrymme kopplas samman till hur beroende denne är av organisationens ramar och riktlinjer samt svensk lagstiftning (se Karlsson, 2006; Svensson et al., 2008). ​Det innebär att socialsekreterarens arbete begränsas på grund av att de inte har verktyg nog för att kunna hjälpa personer som blivit utsatta för hedersvåld och förtryck. Detta i sin tur sätter klienten i en underordnad position då denne inte kan påverka beslutet som tas (Lipsky, 1980). Storm (2005) tar upp i sin avhandling att handlingsutrymmet hos den professionella arbetaren påverkas av att det saknas tydliga ramar och verktyg inom organisationen. Med utgångspunkt i detta begränsas socialarbetarens handlingsutrymme eftersom att det inte finns särskilda insatser som socialarbetaren kan bereda den unga kvinnan som blivit utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Socialarbetarens handlingsutrymme begränsas även på grund av det faktum att cheferna inte kan ge råd till socialarbetarna kring hur ett ärende med denna målgrupp skall hanteras eftersom att cheferna inte heller besitter kunskap om hur ett ärende med denna målgrupp skall utredas (Basic, 2012).

Vidare ställs det höga krav av politiker och organisationen på hur socialsekreterares arbete skall hanteras och genomföras (Lindelöf & Rönnbäck, 2007). Av tidigare forskning har det framgått att socialsekreterarens arbete med specifikt hedersutsatta unga kvinnor sviktar på grund av att det råder brist på kunskap och verktyg inom organisationen, men även för att det minskade handlingsutrymmet kan utgöra ett hinder i dess arbete (Grutzky & Åberg 2013).

Orsakerna till att socialsekreterarna har minskat handlingsutrymme beror på att det inte finns tydliga riktlinjer kring hur arbetet med denna målgrupp skall struktureras och genomföras.

Vidare belyser Basic (2012) att socialsekreterares bedömningar kan strida mot hur organisationen vill att arbetet skall genomföras. Av den anledningen påverkas

socialsekreterares handlingsutrymme av dels dess egna kunskapsbrist men även för att det inte finns riktlinjer och lagstiftning som specifikt berör hedersutsatta personer (ibid).

4. Metod

I följande metodavsnitt kommer jag att redovisa studiens tillvägagångssätt samt olika överväganden som gjorts under arbetets gång. Jag inleder med att beskriva

forskningsansatsen, datainsamlingen, urvalsmetod och urval, för och nackdelar med urvalsmetod. Vidare kommer jag att diskutera studiens reliabilitet, validitet och

generaliserbarhet samt de olika etiska överväganden som blivit aktuella under genomförandet av denna studie.

4.1 Metodval

Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares arbetssätt och inställningar relaterat till deras arbete unga kvinnor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck och därför framstod en kvalitativ metodansats som lämpligt. ​Kvalitativa metoder hjälper

forskaren att belysa olika perspektiv av ett och samma fenomen ​(Patel & Davidsson, 2003).

Detta i sin tur bidrar till att forskaren får möjligheten att fånga den intervjuades livsvärld och uppfattning (Bryman, 2011). I denna studie har individuella intervjuer används​​för att jag skall​​kunna fånga de subjektiva upplevelserna. Enligt Ahrne & Svensson (2015) kan forskaren få täta och fylliga beskrivningar av ett socialt fenomen genom att genomföra kvalitativa forskningsintervjuer.

4.2 Urval och urvalsmetod

Urvalet i denna studie består av ett målinriktat urval. Enligt Bryman (2011) är det

målinriktade ​urvalet centralt för kvalitativa studier​. Att använda sig av denna urvalsmetod innebär att forskaren söker efter intervjupersoner som är relevanta för det avsedda

forskningsområdet​. ​Urvalet av respondenter till denna studie valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar och stor vikt lades på att rekrytera socialarbetare som arbetade med denna målgrupp. Ytterligare ett kriterium som användes var att intervjupersonerna skulle ha arbetat minst 10 år inom socialtjänsten. Anledningen till varför jag använde mig av detta

urvalskriterium i denna studie var för att socialsekreterare med minst 10 års erfarenhet inom yrkesområdet har troligtvis mer erfarenhet än en nyexaminerad socionom i arbetet med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Utifrån detta kriterium skulle även socialsekreterare inom Sollentuna kommuns barn och ungdomsenhet kunna medverka i denna studie. Jag valde bort Sollentuna kommun då jag själv arbetar som socialsekreterare inom den kommunen och har en god relation till dem andra socialsekreterare. Av den anledningen valde jag att kontakta socialkontor som jag inte har en anknytning till. De socialkontor som jag kontaktade var inom Stockholms stad och några av dess kranskommuner.

Syftet med ett målstyrt urval är att forskaren medvetet väljer respondenter som besitter kunskap kring det som studien ämnar att undersöka (Bryman, 2011). Innan jag mejlade till de olika socialkontoren pratade jag med mina kollegor samt familjemedlemmar som är

yrkesverksamma inom socialtjänsten om det valda forskningsområdet som jag valt att undersöka​.​ Några av de som jag pratade med hade tidigare arbetat inom ​socialtjänsten i Stockholms stad och några av dess kranskommuner​, och rekommenderade att jag skulle intervjua de yrkesverksamma inom dessa kommuner. Andra som jag pratade med gällande val av socialkontor och socialsekreterare hävdade att det skulle vara till denna studies fördel att intervjua socialsekreterare som arbetar ​i socialt utsatta områden i Stockholm med omnejd (vissa delar inom Stockholms stad)​.

Jag valde att skicka mejl till elva kommuner i Stockholm och valde dem för att få ett så stor bredd som möjligt. I denna studie ​användes inte bara ett målstyrt urval utan också ett bekvämlighetsurval som enligt Bryman & Bell (2013) handlar främst om att hitta personer som dels motsvarar studiens krav, dels hitta personer som är lätta att nå.

För att kunna komma i kontakt med socialsekreterare som har yrkeskompetens inom

forskningsområdet, skickade jag ut ett mejl till enhetscheferna på barn och ungdomsenheten i samtliga socialtjänstkontor samt publicerade ett inlägg på Facebook (​se bilaga 3​). I mejlet till enhetscheferna (​se bilaga ​4) presenterade jag syftet med studien och bad dem att förmedla kontakt till medarbetarna. Jag skickade även med ett infobrev med mina kontaktuppgifter som socialsekreterarna kunde nå mig på vid intresse av att delta i studien. De urvalskriterier som jag har använt mig av var att socialsekreterare som eftersöktes till denna studie skulle besitta minst tio års erfarenhet inom yrkesområdet. I mejlet framgick det vad studien syftade till samt vilka respondenter som söktes (dvs socialsekreterare med minst tio års

yrkeserfarenhet).

Det var totalt nio socialsekreterare som svarade på förfrågan från chefer och jag valde att kontakta sex socialsekreterare av de för en intervju. Detta eftersom tre av socialsekreterarna som var intresserade inte hade tio års arbetslivserfarenhet inom yrkesområdet. Innan

intervjuerna skulle genomföras med samtliga intervjupersoner fick två av de förhinder att delta och jag var tvungen att hitta fler respondenter. Jag publicerade en förfrågan för att hitta potentiella respondenter så fort som möjligt på Facebook (min egna profil och en FB-grupp som riktade sig till yrkesverksamma socionomer), ​se bilaga 3​. Det var åtta personer totalt som hörde av sig på Facebook och ville medverka i studien. Dock var det två av de som hade arbetat som socialsekreterare inom socialtjänstens barn och ungdomsenhet i minst 10 år.

Dessa två personer uppfyllde studiens urvalskriterier och var därav lämpliga intervjupersoner till denna studie.

4.3 Genomförande

Innan intervjuerna genomfördes utformades en semistrukturerad intervjuguide som bestod av teman med tillhörande frågor (​se bilaga 1)​. Intervjuaren och intervjupersonen kan med hjälp av en semistrukturerad intervju vara flexibel under intervjutillfället. Detta då intervjuaren kan avvika från intervjuguiden för att lyfta det som intervjupersonen själv lyfter som relevant relaterat t​ill det ämne som studien undersöker​ (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2014).

Detta tas bland annat upp av Patton (1990) som i sin artikel ​Qualitative evaluation and research methods ​tar upp​ ​att man med hjälp av det systematiska intervju formuläret ger respondenterna möjligheten till att kunna besvara frågorna på ett mer öppet och utförligt sätt i förhållande till en mer strukturerad intervjuguide med fasta frågor. I denna studie fick

intervjupersonerna möjlighet att tala fritt och öppet om sina erfarenheter, inställningar och upplevelser av arbetet med hedersutsatta unga kvinnor.

Samtliga intervjuer genomfördes via Zoom då genomslaget av Covid-19 innebar att personliga intervjuer inte kunde göras. Samtliga respondenter fick ta del av intervjuguiden innan intervjuerna skulle genomföras. Syftet med att i förväg skicka ut intervjuguiden var för att ge intervjupersonerna möjlighet att tänka och reflektera kring deras arbete med

hedersutsatta kvinnor. Därefter genomfördes sex intervjuer via Zoom som varade i ca 45 minuter. Därefter genomfördes sex intervjuer via Zoom som varade i ca 45 minuter.

Vid intervjutillfället började jag med att småprata med intervjupersonen för att skapa en trygg och avslappnad relation istället för att direkt påbörja intervjun. Genom att småprata innan med respektive intervjuperson lär man känna varandra och det skapar en god stämning mellan intervjuare och intervjuperson. Detta i sin tur bidrar till att man får en så bra intervju som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2014). När själva intervjun påbörjades började jag inledningsvis med att informera intervjupersonen om syftet med studien och hur den skall genomföras. Vidare informerade jag intervjupersonerna om studiens etiska riktlinjer

(informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (se avsnitt

“etiska överväganden). När respektive intervjuperson hade godkänt sitt deltagande i studien fick jag därmed ett muntligt samtycke.

Samtliga intervjuer spelades in via röstmemon i telefonen för att inte gå miste om viktig information. Detta för att kunna säkerställa och bevara intervjupersonernas ordagranna utsagor (Bryman, 2011). Det har också varit till hjälp att spela in intervjuerna eftersom jag i efterhand kunnat gå tillbaka till ljudinspelningarna och lyssna på de igen om något har känts oklart eller osäkert i transkriberingen av materialet. Efter genomförandet av intervjuerna var det sedan dags för att transkribera det inspelade materialet separat. Transkriberingar kan göras på olika sätt men jag valde att genomföra de ordagrant då jag ville få med all information från intervjupersonerna. Dock har intervjupersonernas gester, skratt och utfyllnadsord som “hmm” och “mm” inte tagits med då det är irrelevant för denna

undersökning (Bryman, 2011). Totalt blev det renskrivna texten av transkriberingarna För att göra citaten som är tagna ur intervjupersonernas utsagor läsvänliga i studiens resultat avsnitt har jag valt att ändra vissa ord till skriftspråk.

4.4 Analys och bearbetning

Det finns olika sätt att analysera ett kvalitativt material men jag valde att göra en tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med sex intervjupersoner via Zoom och resulterade i sammanlagt 125 sidor transkriberad text. Olsson (2009) tar upp att man efter transkribering av kvalitativ data kan göra en tematisk analys av det som framkommit i intervjuerna (Olsson, 2009).​

​

Bryman (2018) innebär detta att forskaren fokuserar på vad intervjupersonen säger och uttrycker vid intervjutillfället. Eftersom syftet med denna undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och inställningar socialsekreterare använder sig av i arbetet med

hedersförtryckta unga kvinnor lämpade sig en tematisk analys som metod. Anledningen till varför just en tematisk analys passade syftet med denna studie har sin grund i dess flexibilitet och lättförståelighet. Detta då denna analysmetod skapar en struktur samt ger en överblick av ämnet vilket i sin tur möjliggör för forskaren att kunna dra slutsatser (Braun & Clarke, 2006).

Robson (2011) tar upp att den tematiska analysen är flexibel eftersom den kan användas på olika sorters kvalitativ data. En annan fördel med den tematiska analysen är att samtliga intervjupersoner blir delaktiga och involveras i studien (Robson, 2011). Braun & Clarke (2006) redogör för sex faser i en tematisk analys. Dessa steg är följande:

Steg 1.​ ​Forskaren som skall analysera bekantar sig med materialet Steg 2.​ Skapa initiala koder

Steg 3.​ Hitta teman i sina koder

Steg 4.​ Genomgång av de teman som framkommit i steg 3 samt granska dessa teman Steg 5.​ Namnge teman

Steg 6.​ Producera rapporten

Det första steget ​i ett tematisk analys är enligt Braun & Clarke (2006) att forskaren ska bekanta sig med materialet. Detta gjorde jag genom att efter transkriberingen läsa igenom intervju utskrifterna noggrant och flertal gånger för att bli bekant med det samt få en större översikt om vad det handlade om. Bryman (2018) tar upp att forskaren i undersökningen skall transkribera datan då det underlättar för kategorisering av det insamlade datamaterialet.

I steg två​ skall forskaren på ett systematiskt sätt skapa inledande koder av det

insamlade materialet som representerar den helhetsbild som visades i det första steget av den tematiska analysen (Braun & Clarke, 2006). ​Braun & Clarke (2006) tar upp att en ​kod​ kan definieras som ett särdrag direkt ur det insamlade datamaterialet som blir intressant för forskaren som analyserar. ​Enligt David & Sutton (2016) består koder av nyckelord som kan beskriva olika likheter i empirin. ​​I denna studie utförde jag en genomgång av det insamlade materialet och antecknade initiala koder som var relevanta och inriktade mot studiens syfte och frågeställningar. Mitt tillvägagångssätt som jag använt mig av i detta steg för att skapa initiala koder har rekommenderats av David och Sutton (2016) som menar att det är av vikt

att forskaren bekantar sig med sitt material för att sedan kunna se likheter och skillnader i det insamlade datamaterialet.

I steg 3​ beskriver Braun & Clarke (2006) att forskaren skall hitta teman i sina koder.

Ett tema definieras som någonting viktigt i det insamlade datamaterialet som forskaren anser kan kopplas till de föreliggande forskningsfrågorna (Braun & Clarke, 2006). Efter att jag hade kodat det insamlade datamaterialet försökte jag hitta teman bland dessa koder. Jag valde de teman som var återkommande i flera av intervjuerna och färgade dessa svar i samma färg för att sedan kunna få ett tema till tydliga mönster i mitt material. Det jag främst undersökte i detta steg av tematiseringen var att hitta en gemensam nämnare bland de olika koderna. Detta då det kan finnas koder som har samma innebörd och som i stort sett säger samma sak. Dessa koder kan i sin tur även skapa teman som de resterande koderna kan hamna under.

Steg 4​ innefattar att forskaren ska granska teman (Braun & Clarke, 2006). När jag hade hittat potentiella teman i dessa koder ställde granskade jag hur pass relevanta dessa teman är samt om dessa teman kan hittas i samtliga intervjuer som genomförts. Jag gick igenom de teman som framkommit i steg tre för att se om vissa teman behövde strykas. Vissa teman som inte stämde överens med resten av det insamlade datamaterialet behövde tas bort medan andra teman bildade sub-teman då de gick ihop med resten av materialet. När jag hade granskat klart samtliga teman gick jag igenom hela materialet ännu en gång för att säkerställa att jag inte har missat att ta med något relevant samt att de teman som tagits med är

intressanta och relevanta för den föreliggande studien.

I det näst sista steget​ beskriver Braun & Clarke (2006) att forskaren skall definiera och namnge varje tema. Jag såg till att de olika teman som togs med i studien inte var den andra lik. Dessa teman ansågs vara mest relevanta och passade in i undersökningens syfte och frågeställningar. Vidare valdes just dessa teman till denna undersökning då jag tyckte att de passade bäst in på det insamlade datamaterialet från samtliga intervjuer som genomfördes.

Det sista steget ​i en tematisk analys handlar om att forskaren skall presentera de teman som analysen resulterar i (Braun & Clarke, 2006). Den tematiska analysen av

materialet i denna forskningsundersökning resulterade i följande teman; ​Patriarkalt synsätt, socialtjänstens insatser och organisationens brister.

4.5 Reliabilitet, validitet & generaliserbarhet

Målet med denna studie har varit att genomföra en studie vars reliabilitet och validitet är av hög grad. Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet är viktiga begrepp som är

grundläggande kvalitetsaspekter för bedömning av samhällsvetenskapliga undersökningar (Bryman, 2011). Fejes och Thornberg (2009) tar upp att studiens reliabilitet och validitet knyts samman och påvisar hur pass noggrann och systematisk forskaren varit under forskningsprocessen.

Reliabiliteten, eller repeterbarheten, handlar enligt Kvale & Brinkmann (2009) om huruvida de mätningar som har gjorts i undersökningen är tillförlitliga. Med reliabilitet talas det även om replikerbarhet dvs om studiens resultat blir densamma om en annan forskare skulle genomföra samma undersökning (Bryman, 2011). Dock tar Bryman (2011) även upp svårigheten med att få samma resultat om en annan forskare skulle upprepa samma studie eftersom respondenternas berättelser, erfarenheter och åsikter skiljer sig åt. Om en annan forskare skulle använda sig av denna undersöknings intervjuguide men intervjua andra respondenter skulle svaren troligtvis bli annorlunda. Detta eftersom dessa respondenter har andra erfarenheter än vad de intervjupersoner som medverkade i denna studie hade. För att få en hög reliabilitet, repeterbarhet, i denna studie har jag studerat och samlat kunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck samt de teorier som berör forskningsområdet (Bryman, 2011). Jag har även använt mig av ett målinriktat urval samt att jag har redovisat mitt urval, metodval och tillvägagångssätt på en detaljerad nivå (Malterud 2009). ​Att tydlig redogöra för den valda metoden och forskningsprocessen kan enligt Malterud (2009) stärka studiens reliabilitet

Validitet inom den samhälleliga vetenskapen handlar i grunden om forskaren mäter det som studien är avsedd att mäta (Ejvegård, 2003). Enligt Streiner, Norman och Cairney (2015) handlar validiteten om hur de frågor som ställdes till intervjupersonerna

överensstämmer med syftet med studien. I denna studie anser jag att jag har uppnått en god nivå av validitet då jag har undersökt det som studien var ämnat att undersöka, dvs vilka arbetssätt och inställningar socialsekreterare använder sig av i arbetet med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersvåld och förtryck. Engel & Schutt (2013) tar upp att man uppnår en hög validitet i sin kvalitativa studie om man mäter det som studien var avsett att mäta. Vidare

talas det även om respondentvaliditet i kvalitativ forskning som, enligt Bryman (2011), innebär att forskaren låter de medverkande intervjupersonerna få ta del av resultatet av intervjuerna. Anledningen till varför intervjupersonerna får läsa igenom intervjuresultatet är för att styrka att det som skrivits stämmer och att feltolkningar inte har gjorts. Jag valde att utgå från respondentvaliditet i denna undersökning då det kunde stärka studiens trovärdighet och jag kunde på så sätt säkerställa att det som tagits med i studien är korrekt utifrån

intervjupersonernas utsagor.

Bryman (2011) tar upp att det är omöjligt att generalisera de kvalitativa studiernas resultat till en bredare population. Det beror på att kvalitativa forskare genomför sin studie genom

observationer och intervjuer med ett få antal personer. Jag anser att resultatet i denna studie inte är generaliserbart till en större population eftersom de intervjuade personerna varit för få samt att studien har haft ett målinriktat urval, dvs ett icke sannolikhetsurval, vilket innebär att resultaten inte är generaliserbara. Dock kan resultaten visa på liknande tendenser i andra studier som berör detta forskningsområde. Och därför kan denna studie fungera som en slags hjälpmedel för andra forskare som väljer att undersöka samma forskningsområdet (Kvale, 1997). Undersökningens trovärdighet innebär att forskaren förhåller sig till de regler som finns och att samtliga deltagande respondenter får ta del av studieresultaten (Bryman, 2011).

I denna studie har jag tydligt redovisat resultaten i min analys vilket kan bidra till att stärka studiens trovärdighet. Detta eftersom jag skickade resultaten till de personer som varit en del av denna undersökning. Intervjupersonerna fick godkänna resultatet samt informera mig om de ville att något skulle korrigeras.

4.6 Etiska överväganden

I denna studie togs hänsyn att tas till de forskningsetiska principerna, vilket innebär att jag som forskare skall göra etiska överväganden för att kunna skydda respondenternas integritet (Vetenskapsrådet, 2011). Forskningsetiska överväganden handlar i hög grad om att väga studiens nytta mot den risk som kan uppstå (Andersson & Swärd 2008). I studien togs hänsyn till Vetenskapsrådets etiska principer om informations, konfidentialitets, samtyckes och nyttjandekravet i studien för att skydda respondenterna i studien (Vetenskapsrådet, 2011).

Informationskravet​ handlar om att man skall informera samtliga intervjupersoner om studiens innehåll och syfte. För att uppfylla detta krav informerades respondenterna om syftet med studien samt att intervjuerna kommer att genomföras via det digitala verktyget Zoom och spelas in via röstmemon i telefonen. Min första tanke var att åka ut och besöka de olika kommunernas socialtjänstkontor för att informera respondenterna om studien på plats. Detta kunde inte genomföras på grund av utbrottet av coronaviruset Covid-19. Jag ansåg därför att det var mest lämpligt att informera respondenterna om studien per telefon samt att de skulle få ett missivbrev och intervjuguide per post innan intervjuerna skulle genomföras. Därmed uppfylldes kraven som Daneback & Månsson (2008) tar upp i studien ​Forskningsmetodik för socialvetare ​som innebär att medverkande respondenter skall få information om studien antingen innan studien genomförs eller i efterhand. Anledningen till varför jag valde att skicka ut ett informationsbrev och intervjuguide innan genomförandet av intervjuerna var dels för att ämnet hedersvåld och förtryck är ett känsligt ämne, ​och att jag bedömde det som lämpligt att intervjupersonerna fick ta del av intervjufrågorna på förhand för att förbereda sig på bästa sätt ​ (​se bilaga 1​ och ​bilaga 2​). Jag informerade intervjupersonerna inför varje enskild intervju om de etiska riktlinjerna såsom studiens syfte, möjlighet att avstå från att besvara vissa frågor samt att de i efterhand kunde höra av sig till mig om de ville dra tillbaka sin medverkan eller om de hade några frågor om studien(Vetenskapsrådet, 2002).

Samtyckeskravet​ konkretiserar respondenternas frivillighet i studien vilket innebär att deltagarna har rätt till att bestämma över sin medverkan i studien (Daneback & Månsson 2008). I informationsbrevet framgick det att jag som forskare kommer att behöva spela in intervjuerna via röstmemon i telefonen för att sedan kunna transkribera dem. För att uppfylla samtyckeskravet begärdes ett samtycke från intervjupersonerna innan intervjuerna skulle genomföras.

Konfidentialitetskravet​ handlar om att intervjupersonerna ska vara anonyma i studien och att det insamlade datamaterialet ska förvaras så att ingen obehörig kan ta del av det inte.

När samtliga intervjuer hade genomförts överförde jag ljudinspelningarna till en hårddisk med lösenordsskydd för att skydda materialet (Vetenskapsrådet, 2002). De renskrivna intervjuerna förvarades i samma hårddisk som ljudinspelningarna. Intervjupersonerna som medverkade i denna studie fick information om att inga obehöriga kommer att få kunna ta del

av den insamlade datan. I denna studie har respondenterna avidentifieras genom att varken deras namn eller ​annan information som gör det lätt att identifiera vilka som har blivit

intervjuade​. Vidare har jag reflekterat och tänkt igenom hur mycket information som skall tas med i studien då jag inte vill att respondenterna skall kunna identifieras på något vis (Trost 2005). Därför har jag uteslutit att nämna vilka socialkontor som jag har vänt mig till.

Anledningen till varför jag valde att utesluta namn på de olika socialkontoren gjordes för att enhetscheferna inte ska kunna identifiera vad socialsekreteraren svarat.

Nyttjandekravet​ innebär att de uppgifter man får från respondenterna enbart får

användas till studiens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Innan intervjuerna genomfördes med samtliga respondenter fick de ett missivbrev där det framgick att den insamlade datan enbart kommer att användas till studien. Med hänsyn till nyttjandekravet kommer jag att radera alla inspelningar och intervjuutskrifter efter att uppsatsen har blivit godkänd (Vetenskapsrådet, 2002).

5. Resultat och analys

I resultatdelen är det respondenternas kunskaper, erfarenheter och upplevelser som kommer att presenteras och empirin som utkristalliserats under analysprocessen. ​Jag har också valt att integrera resultatredovisningen med min analys utifrån uppsatsens teoretiska perspektiv och tidigare forskning. I avsnittet kommer jag att redogöra för de teman som växte fram under analysarbetet och som har bäring för denna studies syfte och frågeställningar.

Tema 1.​ Det patriarkala synsättet Tema 2.​​Socialtjänstens insatser

Tema 3​.​ ​Brister i socialtjänstens arbete med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck

5.1 Beskrivning av intervjupersoner

Intervjuperson 1​ är en utbildad socionom och har 11 års erfarenhet av socialtjänstens barn och ungdomsenhet. Hon har tidigare arbetat på kvinnojour där hon fått träffa många kvinnor som fallit offer för hederskulturen. För närvarande arbetar intervjuperson 1 inom

socialtjänstens barn och ungdomsenheten i en kranskommun till Stockholm. .

Intervjuperson 2​ har en avlagd socionomexamen och har varit yrkesverksam inom barn och ungdomsenheten sedan 14 år tillbaka. Hon har även erfarenhet av arbetet med många kvinnor i olika åldrar som lever i en hedersrelaterat kontext. Intervjuperson 2 har ett stort engagemang för att arbeta med utsatta unga kvinnor.

Intervjuperson 3​ tog socionomexamen för 20 år sedan och har 12 år erfarenhet av att arbeta inom socialtjänstens barn och ungdomsenhet. För närvarande arbetar hon i en kommun i Västmanland och har ett stort engagemang för att hjälpa unga kvinnor som som lever i destruktiva hemförhållanden och relationer.

Intervjuperson 4​ tog socionomexamen för 18 år sedan och har sedan 13,5 år tillbaka arbetat på barn och ungdomsenheten i en kommun. Intervjupersonen har tidigare arbetat med

kvinnor som blivit utsatta för hedersvåld och förtryck samt på ett skyddat boende i fem år där många av boendena var personer som blivit utsatta för hedersvåld och förtryck.

Intervjuperson 5​ har en avlagd socionomexamen och arbetar för närvarande inom

socialtjänstens barn och ungdomsenhet. Hon har arbetat med målgruppen barn- och ungdom sedan 13 år tillbaka och har ett intresse för att hjälpa utsatta kvinnor.

Intervjuperson 6 ​har en avlagd socionomexamen sedan 22 år tillbaka. Vidare har

intervjuperson 6 arbetserfarenhet inom socialtjänstens barn och ungdomsenhet, enheten för flyktingstöd samt enheten för våld i nära relation. Hon arbetar för närvarande i en

kranskommun till Stockholm och har varit yrkesverksam inom socialtjänsten i 14,5 år.

5.2 Det patriarkala synsättet

Ett tydligt mönster som framträdde under analysen var att intervjupersonerna talade om​ att hedersrelaterat våld och förtryck är ett normativt kontrollerade åtgärd från familjen och kollektivet. Det uttrycktes genom att intervjupersonerna påpekade att hedersrelaterat våld och förtryck, till innehåll och karaktär, skiljer sig från annat typ av våld då våldet som de

kategoriserade som hedersrelaterat främst riktar sig mot unga kvinnor som väljer att gå emot de hedersnormer och regler som finns inom familjen och släkten. ​Några exempel på detta som intervjupersonerna nämnde var att den unga kvinnan har samlag och inte är oskuld innan hon gifter sig. Andra exempel som nämndes var att kvinnan träffar en man som inte

accepteras av männen i familjen och släkten eller att hon har en sexuell läggning som inte heller accepteras dessa män i familjen och släkten. Ovanstående resonemang kommer också till uttryck i nedanstående citat, där en av intervjupersonerna beskriver sin tolkning av innebörden i hedersrelaterat våld och förtryck.

”....Alltså jag skulle nog säga att all våld mot kvinnor som sker på grund av att de väljer att gå emot familjens regler och normer är hedersvåld och förtryck. Jag är själv kurd och har vuxit upp med en extremt kontrollerande familj som har ett patriarkalt synsätt. Det är en enorm skillnad på hedersvåld och andra typer av våld då hedersvåldet sker främst på grund av att den unga kvinnan i hushållet kanske väljer att ha sex med sin pojkvän innan äktenskap. Hedersvåldet sker inte alltid fysiskt utan även psykiskt då den unga kvinnan kan bli utfryst och exkluderad från familjens gemenskap. Hedersvåldet och förtrycket har en helt annan karaktär skulle jag säga”

(Intervjuperson 3)​.

Det kom till uttryck i intervjuperson 5 där intervjupersoner menade att hedersrelaterat våld och förtryck innebär att en den unga kvinnan straffas genom fysisk och-/eller psykiskt våld om hon sminkar sig eller klär sig i plagg som anses vara utmanande.

Ytterligare ett mönster som framträdde i analysen var att intervjupersonerna lyfte fram, den unga kvinnan som ständigt kontrollerad, och att det var ett kännetecken för de flesta kvinnor som lever i familjer som kännetecknas av en patriarkal och kollektiv familjestruktur. Vidare kopplade intervjupersonerna kontrollen av kvinnan till övervakningen av hennes kropp och sexualitet som kopplad till familjens heder. Det illustreras i nedanstående citat;

“ Det är svårt att sätta finger för just innebörden av hedersvåld och förtryck. Men för att förstå själva innebörden bättre så vill jag konstatera att kvinnor är underordnade männen i familjer där hedersvåld och förtryck är framträdande. Det innebär att om kvinnan går emot släktens regler så måste hon straffas för det för att familjen ska få tillbaka deras heder. I patriarkala familjer blir kvinnan kontrollerad av släkten och får inte t.ex. sminka sig till skolan eller klä sig hur hon vill för då betraktas hon som en billig vara för männen. Av den anledningen blir hon utsatt för hedersvåld

och-/eller förtryck av sin far eller någon annan man eller män i släkten“

(Intervjuperson 5).

Kontroll och begränsningar i vardagen är en del av den unga kvinnans situation och innebörden av hedersvåld och förtryck beskrivs därmed av intervjuperson 5 som en konsekvens av den unga kvinnans livsval i vardagen från samtliga socialsekreterare. Med kontroll av släkten menar flera av intervjupersonerna att den unga kvinnan inte får

exempelvis klä sig hur hon vill eller umgås med vem hon vill.

“Jag skulle nog säga att all våld som sker mot unga kvinnor i familjer där man följer hedersnormer är hedersvåld och förtryck. Våldet mot den unga kvinnan utförs av ett helt kollektiv bestående av män“​ (Intervjuperson 2)​.

Ett genomgående mönster i alla intervjuer var att socialsekreterarna ​betonade kvinnans

underordnade position i familjer där det patriarkala synsättet är framträdande. Ytterligare ett gemensamt tema i alla intervjuer var att hedersrelaterat våld och förtryck beskrevs som att den unga kvinnan måste följa de rådande regler och normer som finns i familjen och släkten.

Om den unga kvinnan väljer att gå emot dessa regler och normer skall hon straffas för det för att familjen ska få tillbaka deras heder (= ​sharaff​) som det också kallas. Hedersvåldet och förtrycket beskrivs även som ett våld som utförs av kollektivet och inte enbart exempelvis den unga kvinnans bror eller far. Samtliga intervjupersoner pekade ut männen i familjen och släkten som våldsutövarna då hedersvåldet och förtrycket som den unga kvinnan blir utsatt för utförs av männen som betraktas som de överordnade.

5.3 Analys av det patriarkala synsättet

Analysen av de beskrivningar som socialsekreterarna lyfter fram som kännetecknande för​ det patriarkala synsättet är att de unga kvinnorna blir kontrollerade och begränsade i deras vardag av männen i kollektivet. ​Detta återspeglas även utifrån de teoretiska perspektiv på

hedersrelaterat våld och förtryck som jag valt att använda mig av. Utifrån denna teori

beskrivs heder som män​^s ​kontroll mot de unga kvinnorna som en begränsning i vardagen som om i sin tur kan leda till hedersmord om den unga kvinnan trots familjens påtryckningar väljer att inte följa ​familjen och släktens regler ​(​Jarl-Åberg, 2009). Som Sjögren (2006) och Ghadimi (2007) skriver innebär den patriarkala strukturen som kännetecknar hederskulturer att det är männen som har dem överordnade positionen och​​de som har till ansvar att

övervaka och kontrollera ​den unga kvinnan för att hon inte ska kunna gå mot hederskulturen genom att exempelvis ha samlag innan äktenskap. ​Det innebär att det i första hand också är männen som har till ansvar att bestraffa den unga kvinna om hon trots påtryckningarna väljer att inte underkasta sig de kollektiva kulturella och sociala normerna.

I såväl analysen i denna studie som i Sjöströms (2006) analys av den​ patriarkala familjestrukturen framträder den unga kvinnans underordnade ​position som central i

förståelsen av heder och det förtryck, våld och i yttersta fall mord, så avser detta att männen återupprättar den skam som kvinnans handlingar orsakat, och familjen därigenom

återupprättar hedern (Sjögren, 2006)​. Om den unga kvinnan väljer att gå emot reglerna så ska männen i familjen återuppta sin ​heder​ genom att straffa den unga kvinnan genom hedersvåld och förtryck. En annan aspekt som ​framkom under analysen av socialsekreterarnas