INKÖPARENS ARBETE FÖR MINSKAT KLIMATAVTRYCK I FÖRSÖRJNINGSKEDJAN : Underlag för klimatstrategier för inköpskategorier i byggbranschen

INKÖPARENS ARBETE FÖR MINSKAT

KLIMATAVTRYCK I

FÖRSÖRJNINGSKEDJAN

Underlag för klimatstrategier för inköpskategorier i byggbranschen

MARK LUND

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete i industriell ekonomi Kurskod: FOA402

Ämne: Industriell ekonomi Högskolepoäng: 30

Program: Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi

Handledare: Roland Hellberg Examinator: Per Blomkvist Uppdragsgivare: Skanska Datum: 2020 – 06 - 06

EXECUTIVE SUMMARY

Title: The purchaser´s work for reduced climate footprint in the supply chain within the construction industry

The construction industry accounts for one third of the global greenhouse gas emissions, where purchasing of goods and services are the main contributor. Purchasing functions must therefore take responsibility and advocate climate-smart products and sustainable suppliers and understand the challenges and opportunities of their supply chain in order to reduce the climate footprint. It is therefore a need for purchasers in the construction industry to identify and prioritize actions important to successfully manage their own and their suppliers´

activities towards less climate impact. The purpose of this study is to shed light on these areas and highlight the actions that need to be prioritized. The study also wants to illustrate the processes that contributes the most to the climate impact and the challenges that comes with trying to reduce them.

To answer these questions, a case study was conducted within the construction company Skanska. This allowed interviews to be done with employees in the procurement department faced with the stated challenge of reducing the climate impact throughout its value chain. More specifically, it was the purchasing category Glasfasader which is responsible for the management and purchasing of the services and products forming the façade, linked to the materials glass and aluminium. This enabled interviews with people internally and externally in different positions and with different roles in the work with environmental issues and reducing climate impact. These roles where purchasers, purchasing managers, suppliers, project manager, experts from supporting functions, architect, developer, and project manager at a research institute.

The scientific starting point for the study consisted of concepts aiming at directing companies´ activities towards less climate impact and more efficient management of resources. Green Supply Chain Management and Low Carbon Supply Chain Management focus on guiding the members of the supply chain towards smarter production and services in the context of reducing their climate impact. Sustainable and green procurement focuses on procurement processes from an environmental perspective. The purpose of circular economy is to improve the management of resources and create innovative solutions to environmental problems. These concepts are discussed in the context of the construction industry with regard to the life cycle of construction products.

Based on the responses from the study interviews, themes are identified and organized to the describe and create an understanding of what challenges are experienced in the

environmental work from the purchaser’s perspective. These themes consist of knowledge, supplier requirements, circularity, supplier management, and organization.

A broader knowledge of environmental issues, the life cycle perspective and the processes and activities in the supply chain is needed. Purchasers needs to require suppliers to document their climate impact and do so in a uniform manner and use reliable data. They need to be proactive and incorporate more environmental criteria into their requirement so that more resource-efficient decisions can be made. As early as possible in the planning process of a project, the purchaser should try to influence decisions through his or her

knowledge of suppliers and products. Buyers need to take into account the life cycle and have a clear plan for what will happen to the construction products after demolition. This requires that the purchasing category strategically find suppliers capable of delivering green products and services and who possess an ambition to grow in their environmental work. Based on environmental criteria’s, suppliers need to be evaluated and developed. Closer collaborations need to be initiated with the suppliers and subcontractors who can help the purchasing category’s to create smart solutions to the environmental challenges and share valuable knowledge in order to become more efficient.

Closer collaboration is also required with other purchasing categories in order to optimize solutions and share knowledge. Purchasing needs to be more proactive in their service to the projects and also understand how they can synchronize their environmental goals and focus with that of the projects. The purchasers need closer contact with the support functions who are able to increase their knowledge of environmental issues and better relate the

environmental strategies to the procurement work.

The façade accounts for about 10 – 15 percent of a building’s environmental impact. Emissions from the flat glass production arise due to the burning of fossil fuels and the occurrence of process waste. Circular recycling of flat glass is one way to reduce these

emissions, however, the cost of handling, separating, and transporting the glass is often more expensive than landfill. Skanska therefore needs to make demands on demolition companies and glass manufacturers to reduce landfill and initiate recycling processes. The processes of producing aluminium cause large climatic imprints, the largest imprint is due to the smelting process and by how much depends on the source for the electricity used. There is great potential for a more effective energy use in the aluminium industry and the accessibility of energy and emission data id described to be low. Secondary aluminium contributes to a much lower climate impact and is therefore in great demand at the same time as few companies in Europe have the ability to produce secondary aluminium due to the expensive and

complicated technology required to sort, clean and re-melt it.

Keywords: Supply Chain, Procurement, Purchasing, Circularity, Life cycle, Environmental,

FÖRORD

Detta examensarbete utgör den avslutande delen av min civilingenjörsutbildning inom industriell ekonomi vid Mälardalens högskola. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng på avancerad nivå och utfördes under våren 2020.

Ett stort tack vill riktas till handledarna Ola Stjärnborg och Joakim Suhr på Skanska som bistått med viktiga diskussioner och konstruktiv kritik under våren. Jag vill också tacka alla personer som deltog i studiens intervjuer, ni bidrog med intressanta och värdefulla

perspektiv som lärde mig massor och gjorde arbetet till vad det blev.

Ett tack vill också riktas till handledare Roland Hellberg och studentkollegor på Mälardalens Högskola som under vårens seminarier agerade viktiga opponenter och bidrog till att öka arbetets kvalitet.

Västerås juni 2020 Mark Lund

SAMMANFATTNING

Byggbranschen står för en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser där inköp av varor och tjänster ansvarar för största delen. Inköpande funktioner måste därför ta sitt ansvar och förespråka klimatsmarta produkter och hållbara leverantörer samt förstå sin försörjningskedjas utmaningar och möjligheter i arbetet mot minskad klimatpåverkan. Det finns därmed ett behov av att inköpare i byggbranschen identifierar och prioriterar åtgärder viktiga för att lyckas styra sina egna som såväl sina leverantörers aktiviteter mot mindre klimatpåverkan.

Syftet med denna studie är att kasta ljus över dessa områden och sätta fingret på de åtgärder som behöver prioriteras. Studien har också som syfte att ge en bild över vilka processer som ger upphov till störst klimatpåverkan och vilka utmaningar som kommer med att försöka påverka dem.

För att besvara dessa frågor gjordes en fallstudie inom Skanska som möjliggjorde intervjuer med anställda inom inköpsarbetet som står inför den uttalade utmaningen att minska klimatpåverkan i hela sin värdekedja. Mer specifikt var det inköpskategorin Glasfasader som möjliggjorde intervjuer med personer internt och externt på olika positioner och med olika roller i klimatarbetet, dessa i form av inköpare, inköpsansvariga, leverantörer, projektchef, experter från stödfunktioner, arkitekt, beställare och forskningsinstitut. I denna

inköpskategori och studie står tjänster och lösningar kopplade till fasadmaterial glas och aluminium i fokus.

Den litterära utgångpunkten för studien bestod av olika koncept med målet att styra företags aktiviteter mot mindre klimatpåverkan och effektivare hantering av resurser. Green Supply Chain Management och Low Carbon Supply Chain Management fokuserar på att styra sin försörjningskedja mot att effektivisera produktion och tjänster inom kontexten av minskad klimatpåverkan och miljöfrågor. Hållbar och grön upphandling fokuserar på inköparnas upphandlingsprocesser utifrån ett miljö- och klimatperspektiv. Cirkulär ekonomi har målet att effektivisera hanteringen av resurser och uppmuntra innovativa affärsmodeller. Dessa koncept diskuteras utifrån byggbranschen med hänsyn till byggprodukters livscykel. Glas och aluminiums klimatpåverkan har undersökts genom insamling av litteratur kring produktion och återvinning.

Utifrån svaren från studiens intervjuer identifierades och organiserades teman i syfte att beskriva och skapa förståelse för vilka utmaningar som upplevs råda inom klimatarbetet. Dessa teman utgörs av kunskap, kravställning, cirkularitet, styrning av leverantörer och organisation.

Det efterfrågas en bredare kunskap inom miljöfrågor, om livscykelperspektivet och

leverantörernas aktiviteter högre upp i försörjningskedjan. Inköp behöver ställa krav på att leverantörer dokumenterar sin klimatpåverkan, gör det på enhetligt vis och använder sig av pålitliga data. Inköpare behöver inkorporera fler miljö- och klimatrelaterade kriterier i sina krav och bli proaktiva i sin kravställning så att mer resurseffektiva beslut kan fattas. Så tidigt som möjligt i projektering ska inköparen försöka påverka beslut genom sin kunskap om leverantör och produkt. Inköpare behöver ta hänsyn till livscykeln och ha en tydlig plan för

vad som kommer att hända med byggprodukterna efter rivning. Det kräver att

inköpskategorin strategiskt finner leverantörer med förmåga att leverera gröna produkter och tjänster samt har en ambition att utvecklas inom sitt klimatarbete. Utifrån kriterier inom miljö och klimat behöver leverantörerna utvärderas och utvecklas. Närmare samarbeten behöver initieras med de leverantörer och underleverantörer som kan förbättra

klimatarbetet. Närmare samarbete behövs även med andra inköpskategorier i syfte att optimera lösningar och sprida kunskap. Inköp behöver bli mer proaktiv i sin service mot projekten och förstå hur de två parterna kan synkronisera bättre i klimatarbetet. Inköp behöver närmare kontakt med de stödfunktioner som kan öka deras kunskap i miljöfrågor och bättra förankra deras hållbarhetsstrategier med inköpsarbetet.

Ungefär 10 - 15 procent av en byggnads klimatpåverkan kommer från fasaden. Utsläppen från glasproduktion uppkommer mycket på grund av förbränning av fossila bränslen och förekomsten av spill. Cirkulär återvinning av planglas är ett sätt att minska dessa utsläpp, kostnaden att hantera, separera och transportera glaset är dock ofta dyrare än deponi. Skanska behöver därför ställa krav på rivningsfirmor och glastillverkare att minska deponering respektive initiera återvinningsprocesser. Processerna bakom produktion av aluminium orsakar stora klimatavtryck, störst avtryck gör smältningsprocessen som beror mycket på elmixen som används. Det finns stor potential att effektivisera

energianvändningen inom aluminiumindustrin och tillgången på data om energi och utsläpp beskrivs vara låg. Sekundärt aluminium bidrar till mycket lägre klimatpåverkan och är därför väldigt efterfrågad samtidigt som konkurrensen om återvunnen aluminium är låg på grund av tekniken som krävs för att sortera, rena det och smälta det på nytt.

Nyckelord: Försörjningskedja, Upphandling, Inköp, Cirkularitet, Livscykel,

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ...1

1.1 Problematisering ...3

1.2 Syfte och frågeställningar ...4

1.3 Avgränsningar ...4 2 METOD ...4 2.1 Metodval ...5 2.2 Litteraturstudie ...5 2.3 Datainsamling ...6 2.3.1 Förstudie ...7 2.3.2 Intervjuer ...7 2.3.2.1. Interna intervjuer ...7 2.3.2.2. Externa intervjuer ...8 2.3.3 Översikt datainsamling ...9 2.4 Analysmetod ...10 2.5 Tillförlitlighet ...11 2.5.1 Reliabilitet ...11 2.5.2 Validitet ...12 2.5.3 Objektivitet ...12 2.6 Metodetik...13 3 LITTERATURSTUDIE ...14

3.1 Supply Chain Management ...14

3.1.1 Green Supply Chain Management ...15

3.1.2 Low Carbon Supply Chain Management ...16

3.1.3 Construction Supply Chain Management ...17

3.2 Upphandling ...20

3.2.1 Hållbar upphandling ...20

3.2.2 Grön upphandling ...21

3.2.3 Upphandling inom byggbranschen ...22

3.2.5 Indikatorer ...24

3.3 Cirkulär ekonomi ...25

3.3.1 Centrum för cirkulärt byggande ...26

3.4 Miljövarudeklarationer ...27

3.4.1 Livscykelanalys ...28

3.4.2 EPD ...29

3.5 Klimatpåverkan ...31

3.5.1 Aluminium ...31

3.5.1.1. Klimatpåverkan och energiförbrukning ...32

3.5.1.2. Återvinning ...34

3.5.1.3. Potentiella utvecklingsområden ...34

3.5.2 Glas ...35

3.5.2.1. Klimatpåverkan och energiförbrukning ...36

3.5.2.2. Återvinning ...37

4 ANALYS ...39

4.1 Intervjuer frågeställning 1 ...41

4.1.1 Kunskap ...42

4.1.1.1. Miljö och klimat...42

4.1.1.2. EPD ...44 4.1.2 Kravställning ...45 4.1.2.1. Krav på EPD ...45 4.1.2.2. Miljökrav ...47 4.1.3 Cirkularitet ...49 4.1.3.1. Tidigt skede ...49 4.1.3.2. Design ...50

4.1.3.3. Återvinning och återbruk ...52

4.1.4 Hantering av leverantörer ...53

4.1.4.1. Hitta och välja leverantör ...53

4.1.4.2. Utvärdera och utveckla leverantör ...55

4.1.4.3. Samarbeta med leverantör ...56

4.1.5 Organisation ...57

4.1.5.1. Mål och strategi ...57

4.1.5.2. Samarbete mellan inköpskategorier ...59

4.1.5.3. Synkronisering av inköp, projekt och stödfunktioner ...60

4.2 Intervjuer frågeställning 2 ...61 4.2.1 Produktion ...62 4.2.2 Transport ...64 4.2.3 Återvinning ...65 4.2.4 Marknadsföring ...67 5 DISKUSSION...68 5.1 Kunskap ...68

5.2 Kravställning ...70 5.3 Cirkularitet ...73 5.4 Hantering av leverantörer ...75 5.5 Organisation ...78 5.6 Glas ...80 5.6.1 Produktion ...80 5.6.2 Återvinning ...81 5.6.3 Transport ...82 5.7 ALUMINIUM ...82 5.7.1 Produktion ...82 5.7.2 Återvinning ...83 5.7.3 Transport ...84 6 SLUTSATSER ...84 6.1 Frågeställning 1 ...85 6.2 Frågeställning 2 ...86 6.2.2 Glas ...88 6.2.3 Aluminium ...89

7 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE...89

REFERENSER ...92

BILAGA 1: INTERVJUFRÅGOR ... 102

BILAGA 2: DATA FRÅN MILJÖVARUDEKLARATIONER OCH LEVERANTÖRER ... 106

FIGURFÖRTECKNING

Figur 2. Linjär vs cirkulär ekonomi (Bao et al., 2019) ... 25

Figur 3. Byggnadens livscykelskeden och informationsmoduler (IVL, 2016) ... 28

Figur 5. Teoretiska utsläpp av CO2 Eq inom aluminiumtillverkning per land (Brough &

Jouhara, 2019) ... 34

Figur 6. Tillverkningsprocesserna av planglas (Anglarill, 2018) ... 35

Figur 7. Glasets huvudsakliga sammansättning (Pilkington, 2020) ... 36

Figur 8. Teman för analysens resultat, frågeställning 1 (Egen bild) ... 41

Figur 9. Teman för analysens resultat, frågeställning 2 (Egen bild) ... 62

Figur 10. Klimatavtryck från processerna som krävs för att leverera planglas ... 87

Figur 11. Klimatavtryck från processerna som krävs för att leverera aluminiumprofil ... 88

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 2.Utsläpp av växthusgaser per kg aluminium under olika processtyper. Visas gör även förnybar, R, och icke förnybar, NR, energiproduktion. (Jones & Nunez, 2016) .... 33

Tabell 3. Energikällor för de olika faserna i konventionell planglastillverkning (Anglarill, 2018) ... 36

1

INTRODUKTION

“Climate change presents a unique challenge for economics: it is the greatest example of market failure we have ever seen” (Stern, 2006). Detta skrev Nicholas Stern i en rapport som kom att bli en av de mest inflytelserika gällande ekonomisk aktivitet och dess påverkan på klimatet (Wilson, 2013). Inflytande har även den så kallade Brundtlandrapporten haft, skriven av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN 1987. I den beskrevs hållbar utveckling som en utveckling som ska tillgodose dagens behov utan att kompromissa med kommande generationers förmåga att tillgodose sina egna behov. Den rapporten konstaterade att utveckling och miljö inte är separata utmaningar, utan är integrerade med varandra genom ett komplext system av orsak och verkan (Brundtland Report, 1987). Begreppet Triple Bottom Line myntades första gången av John Elkington år 1994 och presenterade ett ramverk för företag att undersöka sin ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. År 2018, 25 år senare, förklarade Elkington i Hardvard Business Review att begreppet inte räcker till utan måste användas som mer än bara ett

redovisningssystem. Det måste utnyttjas på ett djupare plan hos företag som måste agera fortare på miljöns signaler och där företagsledarna har ett ansvar att motverka människans överanvändning av jordens resurser (Harvard Business Review, 2018).

Fernando (2017) frågar sig om företag, som extraherar och omvandlar planetens resurser till produkter och tjänster, tar detta ansvar för miljön genom att göra hållbara och strategiska val. Fernando menar nämligen att det krävs ett skifte från kortsiktigt fokus till långsiktigt fokus på hållbara strategier. Incitament till sådana strategier kommer i och med ökad efterfrågan på hållbara produkter och tjänster från olika intressenter, vilket tvingar företag att ta större ansvar för miljö- och hållbarhetsfrågor i sin försörjningskedja (Gualandris et. al, 2014). Ett större ansvarstagande inom hållbarhetsfrågor kan ge fördelar i form av minskad energikostnad och risk för framtida regleringar kring utsläpp samt bättre möjlighet att ta vara på hållbara affärsidéer (Wilson, 2013). Thomas et al. (2016) menar att hållbara affärsmetoder utgör en källa till konkurrensfördelar samtidigt som det kan vara den definierade affärsutmaningen för vår tid.

Ambekar et al. (2018) menar att dessa konkurrensfördelar uppstår på grund av att olika intressenter kräver mer hållbara former av produktion och konsumtion. Detta förklarar Ambekar et al. har utvidgat omfattningen av inköp från de traditionella faktorerna i form av kostnad, kvalitet och tid till mer hållbara inköpsmetoder. Yu et. al (2014) beskriver vikten av att företag använder sig av koncept som faller under hållbara och gröna inköp och som går ut på att styra aktiviteter uppströms i försörjningskedjan mot en minimering av den totala miljöpåverkan. Försörjningskedjan syftar på ett flöde av produkter och tjänster från dess att de produceras till att de levereras till slutkund (Sharma, 2013). Uppström i en

försörjningskedja syftar på detta flöde fram till att det når företaget och nerström syftar på flödet från företaget till att det når slutkunden (Ferreira, 2014). Dessa aktiviteter uppström och nerström beskriv emellanåt som externa, där en intern ledning av försörjningskedjan

utgör ytterligare en dimension, med fokus på hur försörjningskedjan sköts inom företaget (Peyman et al., 2013; Yu et. al, 2014).

Gualandris et. al (2014) menar dock att leverantörer utgör ett motstånd i arbetet mot en hållbar försörjningskedja tack vare begränsade resurser och finansiering, icke optimal driftsplanering samt en långsam anpassning till ny teknologi, bland annat. Detta gör det viktigt för leverantörer att implementera och anpassa sig till hållbara metoder, vilket i sin tur skapar ett behov för inköparen att övervaka och kontrollera leverantörernas förmåga att göra så (Ambekar et al., 2018). Detta förklarar Ambekar et al. kommer möjliggöra för leverantören att ta hänsyn till inköparnas krav som samtidigt kan utvärdera leverantörens förmågor. Utifrån detta menar författarna att inköpare och leverantör skapa hållbara och miljövänliga strategier.

Under 70-talet utvecklades specifika strategier för olika inköp genom ett portföljkoncept som strävade efter att gruppera material i sammanhängande leveransmarknader (Hesping & Schiele, 2015). Istället för att inköp anses bestå av att köpa produkter och tjänster menar Hesping & Schiele att det ses som en hantering av marknader. Det talas alltså om strategiska inköpsbeslut specifika för sin inköpskategori och förutsättningarna på dess

leverantörsmarknad (Hesping & Schiele, 2015).

Inköp av varor och tjänster på leverantörsmarknader inom byggbranschen en stor påverkan på klimatet och miljön tack vare den stora mängden material som konsumeras, den typ av utrustning som används, de aktiviteter som ingår och produkternas långa livslängd (Ren et al., 2012). Ren et al. förklarar att byggbranschen står för 40 procent av världens

energikonsumtion och en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Trots en ökning av bevis som pekar på att miljövänliga företag har en positiv påverkan inte bara på klimatet utan också långsiktigt på sin ekonomi, går det väldigt långsamt i förändringsprocessen mot ett hållbart samhälle (Isaksson & Linderoth, 2018). Detta menar Isaksson & Linderoth är påtagligt för byggbranschen där det saknats en helhetssyn på utmaningarna kring miljö och hållbart byggande, vilket till viss del på beror på uppfattningen om att ansträngningar utöver de som lagen kräver medför extra kostnader. Att mängden utsläpp av växthusgaser från byggprocessen inte helt uppfattats beror även på den decentraliserade byggprocessen som involverar ett stort antal aktörer, olika sorts aktörer, projekt som varje ett är unikt och inköp av en mängd olika sorts produkter och tjänster (Ren et al., 2012). Att byggbranschen inte har tillräcklig kunskap om sin klimatpåverkan medför en risk då det är grundläggande för alla företag att ha kunskap om sina utsläpp, utan kunskap kan man inte förväntas ha en klimatstrategi (AH, 2019).

När det talas om företags klimatpåverkan och klimatavtryck påvisar vetenskapliga artiklar och rapporter att det är utsläpp av växthusgaser som står i fokus och måste minska för att vända den världshotande trenden (Karunasena, et al., 2015; Ren et al., 2012). Utsläpp av växthusgaser anges i koldioxidekvivalenter och syftar på växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerande gaser (Naturvårdsverket, 2017). Bakom denna trend finner vi olika former av energikonsumtion, resursförbrukning och mänskliga beteenden som bidrar till just ökat klimatpåverkan (Isaksson & Linderoth, 2018). Inom byggbranschen och vid

inköp av produkter och tjänster gör sig detta högst påtagligt förklarar Isaksson & Linderoth. Förändring behöver därför ske.

1.1

Problematisering

Thomas et al. (2016) menar att inköpande funktioner måste ta ansvar och förstå sin försörjningskedjas utmaningar och möjligheter i arbetet mot minskad klimatpåverkan. Thomas et al förklarar att ett företag bara är så miljövänligt som de leverantörer som ingår i dess försörjningskedja. För att lyckas med det lyfter Taborga et al. (2018) fram vikten av att ha kunskap om utsläppen uppströms och uppskatta den klimatpåverkan extraheringen av råmaterial, transport och produktion har på den produkt eller tjänst som levereras av sina leverantörer. Det krävs en kunskap om materialen och processerna utifrån ett

livscykelperspektiv (Rodrigo et al., 2019).

Det finns därmed ett behov av att inköpande funktioner i byggbranschen identifierar och prioriterar områden och åtgärder viktiga för att lyckas styra sina egna som såväl sina leverantörers aktiviteter mot mindre klimatpåverkan.

Inköp på leverantörsmarknaderna i byggbranschen skiljer sig dock från andra industrier i det avseende att metoder som används för anbud och upphandling vid projektering är faktorer av stor betydelse gällande nivån och formen av konkurrens (Valence, 2010). I andra

industrier förklarar Valence att konkurrensutövning sker mer genom marknadsföring och nya produkter. Traditionellt sett leder detta till att de företag inom byggbranschen med lägst anbudspris vinner upphandlingen, vilket i sin tur leder till få incitament att välja dyrare men mer miljösmarta produkter och tjänster (Isaksson & Linderoth, 2018).

Detta påvisar behovet av att branschen använder sig av koncept och begrepp som genom åren anpassats till klimatförändringarnas och miljöförstöringarnas framfart. Hållbar upphandling och Green Supply Chain Management är två exempel. Cirkulär ekonomi är ett annat begrepp som börjat ta plats de senaste åren, med fokus på bättre användning av våra resurser.

Gällande byggbranschens långsamma reduktion av sina utsläpp kan man finna artiklar och rapporter som sträcker sig flera år tillbaka och som många verkar kulminera i senaste årens flera nationella och europeiska initiativ som ska motverka klimatpåverkan inom

samhällsbyggande (Europaparlamentet, 2019; Regeringens skrivelse, 2018;

Regeringskansliet, 2016). Dessa fastställer en brist på kunskap och ett behov av handling inom byggsektorn. Det finns därför ett behov av att undersöka vilka områden som behöver belysas och vilka åtgärder som krävs för att en inköpskategori inom byggbranschen ska lyckas minska sin klimatpåverkan.

1.2

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilka områden en inköpskategori i byggbranschen behöver fokusera på och vilka åtgärder som behöver prioriteras när det kommer till sitt eget och sin försörjningskedjas klimatarbete. Målet är att presentera vilka dessa områden och åtgärder är och låta de agera underlag för en klimatstrategi som ska styra inköparnas

operativa beslut och långsiktiga planering inom arbetet mot minskad klimatpåverkan. För att lyckas leverera ett sådant underlag har följande frågeställningar valts ut:

1. Vilka faktorer är avgörande för att en inköpskategori i byggbranschen ska minska klimatpåverkan i sin försörjningskedja?

2. Var i inköpskategorins försörjningskedja uppkommer de största klimatavtrycken och vilka utmaningar kommer med att påverka dem?

1.3

Avgränsningar

I studien är det klimatpåverkan i form av växthusgaser som bidrar till en ökad global

uppvärmning som diskuteras. Det finns andra sätt att mäta och diskutera klimatpåverkan, till exempel i form av försurning eller ozonförtunning, men de är alla exkluderade från detta arbete. Detta ligger i linje med vad nationella och internationella organisationer och myndigheter menar är av störst vikt och behöver prioriteras.

När besvarar den andra frågan kring inköpskategorins klimatavtryck är byggnadens användningsfas exkluderad, det vill säga vilken klimatpåverkan kategorins material och tjänster har under tiden en byggnad bebos ingår inte i studien. Detta på grund av att en byggnads klimatavtrycket genom uppvärmning och kylning är direkt beroende av vilka energislag som används, vilka skiljer sig kraftigt mellan olika länder.

2

METOD

I metodkapitlet beskrivs hur studien gick till och en förklaring ges till de val som gjordes under studiens gång. Det presenteras först en översiktlig beskrivning av studiens

tillvägagångssätt. Vilken typ av data som samlats in, hur den samlats in och varför beskrivs sedan i detalj. Den analysmetod som använts för att beskriva och tolka datan förklaras och följs av en diskussion kring metodens och studiens reliabilitet, validitet och objektivitet. Slutligen presenteras de riktlinjer som följts för att säkerställa kvalitén på den data som ingått och att de personer som deltagit i studien har behandlats korrekt.

2.1

Metodval

Syftet med studien är att undersöka vilka områden och åtgärder som är viktiga när en inköpskategori vill minska klimatpåverkan i sin försörjningskedja. En studie med ett sådant syfte beskriver Harr (2012) som en explorativ studie och ska användas när det finns lite kunskap inom området och en förståelse för det området vill uppnås. För att uppnå sådan förståelse har en kvalitativ metod antagits.

För att få tillgång till värdefulla data och kunna svara på frågeställningarna valdes ett

fallföretag ut där intervjuer kunde utföras med anställda inom inköpsarbetet i byggbranschen och som står inför den offentligt uttalade utmaningen att minska klimatpåverkan i hela sin värdekedja. Värdekedjan utgörs av alla de aktörer i bygg- och anläggningssektorn som gör affärer med varandra, eller på annat sätt påverkar och styr utvecklingen av byggnader, anläggningar och infrastruktur (Färdplan för fossilfri konkurrenskraft, 2018). Fallföretaget utgörs av Skanska som är ett av världens ledande bygg- och projektutvecklingsföretag i Norden, Europa och USA, och bedriver byggverksamhet, bostadsutveckling och kommersiell fastighetsutveckling (Skanskas års- och hållbarhetsredovisning 2018). Målet om att minska svenska byggbranschens klimatpåverkan har Skanska tillsammans med flera andra

nyckelaktörer uttryckt och beskrivit i Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. I den har nedanstående mål satts upp och skrivits under på.

• 2020–2022: Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål

• 2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend • 2030: 50 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jämfört med 2015) • 2040: 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jämfört med 2015) • 2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser

Fallstudien utgörs av Skanskas inköpskategori Glasfasader som har intentionen att skapa en klimatstrategi utifrån de ovanstående målen. I denna kategori sker, bland annat,

upphandlingar av material och tjänster med leverantörer och entreprenörer som krävs för att klä en byggnad med en fasad. Med fasader menas metall- och glaskonstruktioner som utgör eller bekläder en byggnads ytterväggar. De material som utgör största delen av en

fasadkonstruktion hos fallföretagets inköpskategori är glas och aluminium. Även stål

förekommer, plast och gummi utgör olika mindre delar av konstruktionen och bakom de ytor som inte består av glas finns isolering. I denna studie är det endast materialen glas och aluminium som är av intresse.

Resultaten från en fallstudie behöver bekräftelse från annan forskning som kan kontrollera dess tillförlitlighet (Forskningsstrategier, 2014). Därför utförs också en litteraturstudie med syfte att täcka forskning som behandlar de aktuella frågeställningarna.

2.2

Litteraturstudie

Litteraturstudien tog avstamp i frågeställningarna med målet att finna koncept, områden eller teorier som belyser vilka utmaningar och möjligheter inköp, byggbranschen och de två

tillsammans står inför när det kommer till att minska ett företags klimatpåverkan. En första inramning av vilken typ av litteratur som behövs har därmed gjorts, dvs inköp,

byggbranschen och minskad klimatpåverkan.

Genom att söka i olika databaser på ord som LCA, livscykelanalys, life cycle analysis, circularity, circular economy, construction, construction industy, facade, envilope, aluminium, float glass, production, sustainability, climate, environmental, green, Supply Chain, purschasing och procurement i olika kombinationer kunde relevanta vetenskapliga artiklar tas fram. Söktjänsterna som användes var nästan uteslutande Mälardalens högskolas databas ABI/INFORM Global samt Google Scholar. Bland journalerna i databasen

ABI/INFORM Global valdes sådana som var peer reviwed, i syfte att säkerställa en viss kvalitet på artiklarna. Majoriteten av artiklarna är skrivna under de senaste fem åren för att säkerställa deras relevans inom en bransch där de aktuella frågorna växt kraftigt under de senare åren.

Den tredje inramning gick ut på att välja precis de koncept som tillsammans med empirin förväntas svara på frågeställningarna. Först lästes det om olika klimat-och miljörelaterade begrepp som hamnar under konceptet upphandling och inom byggbranschen. Det samma gäller för Supply Chain Management, där fokus låg på konceptets underkategorier inom miljö, minskad klimatpåverkan och byggbranschen. Det är tydligt att forskningsvärlden inte alltid har ett enhetligt sätt att använda dessa begrepp och koncept, de överlappar ofta med varandra i olika sammanhang. Litteraturstudien har inte dock inte som syfte att städa bland dessa begrepp och koncept, eller att komma fram till en entydig definition. Målet är att lyfta fram faktorer, områden och åtgärder viktiga inom klimatarbetet. De behöver ändå kort förklaras så att resterande text inte tas ur sitt sammanhang.

Även livscykelanalys var ett adekvat koncept som inför ett livscykelperspektiv när diskuterar byggbranschens material och deras klimatpåverkan. Ur ett livscykelperspektiv undersöks den klimatpåverkan hos de material aktuella i denna studie, tillsammans med forskning om dessa material. I form av miljövarudeklarationer presenteras livscykelanalyser och utgör idag ett viktigt kommunikationsmedel för företags påverkan på miljö och klimat. Cirkulär ekonomi tar upp problematiken kring att planetens resurser inte utnyttjas på ett hållbart sätt och förespråkar innovativa affärsmodeller.

2.3

Datainsamling

För att kunna besvara frågeställningarna valdes alltså ett fallföretag ut som möjliggjorde tillgång till data i form av djupgående intervjuer och även material som intervjuobjekten delade med sig av. Innan djupgående intervjuer tog plats gjordes en förstudie. Under

förstudien skapades en förståelse för problematiken inom det utvalda området och hjälpte till att identifiera vilka personer och intressenter som var relevanta att intervjua och inom vilken ram av litteratur som var passande att navigera.

2.3.1

Förstudie

Förstudien bestod av ett flertal samtal med två personer inom fallföretaget med kunskap och inblick inom det aktuella forskningsområdet. Dessa två roller arbetade inom Hållbar

Affärsutveckling och inköpskategorin Glasfasader. Genom samtal och diskussioner kunde intressanta och viktiga områden identifieras medan andra områden som inte bidrog till forskningsfrågorna kunde exkluderas. Lämpliga personer att intervjua identifieras inom fallföretaget och externa intressenter som kan bidra med värdefull input lyftes fram genom diskussionerna. Data från förstudien används inte för att svara på frågeställningarna utan för att identifiera vilken information och data som behövs för att göra det.

2.3.2

Intervjuer

Semistrukturerade intervjuer utfördes med öppna frågor med en övergripande koppling till studiens frågeställningar och litteraturens innehåll. Målet var därmed att intervjuobjektet skulle känna sig bekväm och uppmuntrad att tala fritt vilket Clifford et al. (2010) menar ger intervjuobjektet möjlighet att styra samtalet snarare än att frågorna gör det, vilket bidrar till djupare och bredare svar.

Intervjuobjekten tillfrågades över mejl om de var intresserade av att delta i en intervju. Syftet med studien och intervjun beskrevs även i detta mejl. De tillfrågade bestämde tid och plats för intervju. De som inte var placerade på huvudkontoret i Stockholm eller inte kunde delta i en fysisk intervju intervjuades istället digitalt över Skype för företag eller Microsoft Teams. När virussjukdomen Covid 19 gjorde sig påtaglig och påverkade samhällets möjligheter att resa och mötas innebar det att återstående intervjuer fick utföras digitalt.

Fysiska intervjuer har fördelen jämfört med digitala intervjuer att i högre utsträckning tillåta kroppsspråk och ansiktsuttryck ge information om intervjuobjektets intresse för samtalet. Fysiska intervjuer är också befriade från eventuella tekniska störningar i form av ljud och uppkoppling. Intervjuerna över Skype och Teams var dock befriade från sådana störningar. Intervjuerna varade i 50 – 70 minuter och spelades in i syfte att intervjuaren i hög grad skulle kunna delta i samtalet och minimera att viktig information gick förlorad. Senast dagen efter att intervjun ägde rum transkriberades inspelningen. Två intervjuer utfördes på engelska och resterande 18 utfördes på svenska. Intervjufrågorna presenteras som bilagor i denna rapport.

2.3.2.1.

Interna intervjuer

Valet av interna intervjuobjekt baserades främst på vilka som har möjlighet att bäst bidra till att ge svar på studiens frågeställningar. Det var därför självklart att intervjua inköparna inom fallföretagets inköpskategori Glasfasader. Det försöktes inte på att identifiera de som är mer eller mindre insatta och investerade i klimatfrågor. Dels på grund av att olika nivåer av intresse och kunskap i frågan bör kunna ge sken över olika typer av åtgärder som behövs, dels hade det varit ett svårt uppdrag influerat av subjektiva uppskattningar och bedömningar

antingen från intervjuarens eller intervjuobjektens sida. För att öka användbarhet inom andra inköpskategorier utfördes intervjuer med två angränsande inköpskategorier. Detta möjliggör också upptäckter i andra kategorier som kan vara användbara i den aktuella inköpskategorin. Även synergier eller utmaningar kategorierna sinsemellan skulle kunna identifieras och bidra till djupare analys av frågeställningarna.

Vid sidan av inköparna intervjuades också två personer med samordnande roller inom inköp, för att få en mer övergripande insyn i det gemensamma inköpsarbetet. För att få inblick i projekteringen och produktionen av en byggnad och klimatarbetet runt det intervjuades en projektchef. En intervju gjordes med en person från stödfunktionen Hållbar affärsutveckling, i syfte att få input från den funktion som specialiserar sig på frågor inom miljö och för att få en inblick i vilka områden som står i fokus idag och i morgon. En intervju gjordes också med Skanska Teknik där personen i fråga kunde komma med information och insikter om

klimatpåverkan kring de material och produkter som är aktuella i denna studie. När det kommer till att välja lämpligt antal intervjuer menar Marshall et al. (2013) att utmaningen utgörs av s.k. datamättnad, vilket kan förklaras uppstå när data samlas in men inte längre bidrar med ny och användbar information till studien. Att undgå datamättnad förklarar Marshall et al. är avgörande för ett bra kvalitativt arbete, men förklarar samtidigt att få riktlinjer finns och att ingen konsensus råder kring ”lämpligt antal”, och att de flesta kvalitativa forskare godtyckligt väljer urvalsstorlek. Dock menar Marshall et al. att det finns ett antal faktorer som kan påverka det antal intervjuer som krävs för att uppnå mättnad. Utöver typ av forskningsområde och studiens omfattning utgörs dessa faktorer av kvalitén hos intervjuerna, antal intervjuer per intervjuobjekt, intervjumetod och intervjuarens erfarenhet.

I denna studie anses kvalitén på de interna intervjuerna vara hög, främst på grund av

intervjuobjektens engagemang och att de kunde utföras under ordnade omständigheter med gott om tid till förfogande. Under studiens fortgång gavs även möjlighet till återkoppling och komplettering med intervjuobjekten, vilket utnyttjades när det behövdes. Den

semistrukturerade intervjumetoden gav intervjuobjekten möjlighet att lyfta fram sina tankar utan att vara strikt styrda av frågorna. När det kommer till intervjuarens erfarenhet i denna studie bör den klassas som låg, vilket kan påverka antal intervjuer som anses bidra till mättnad.

2.3.2.2.

Externa intervjuer

Det finns inte tid att intervjua alla intressanta och potentiella leverantörer, därför gjordes ett urval av de som ansågs vara viktigast. Leverantörer valdes ut utifrån storlek och utifrån önskan om att få en spridning gällande typer av leverantörer i värdekedjan. Denna spridning syftar på att få med perspektiv från att tillverkning av produkter sker till att de blir en del av byggnaden. Diskussionerna i förstudien identifierade vilka leverantörer som är intressanta för inköpskategorin och vilka som är stora med avseende på inköpsvolym och

marknadsandelar. Personerna i förstudien tillhandahöll kontaktuppgifter till dessa företags säljrepresentanter men var inte med i beslutet kring vilka företag som valdes eller vilka

representanter från företagen som slutligen valdes ut. Detta för att inte partiskt påverka studien.

Fem leverantörer intervjuades. Två leverantörer av fasadsystem, två glastillverkare och en fasadentreprenör. Bland de två representanterna av fasadsystemleverantörerna hade den ena en roll likt en säljare medan den andra hade en roll inom hållbarhet. Liknande roller

intervjuades hos glastillverkarna, den ena mer åt konsult-och säljarhållet medan den andra var en teknisk rådgivare. Detta gav möjligheten till en bredare uppsättning av information då kunskap och intresse skiljer sig något mellan leverantörernas roller. Nämnas ska att samtliga som blev intervjuade i någon mån arbetar med miljöfrågor i sina roller. Leverantörerna delade också med sig av miljövarudeklarationer innehållande data om sina processers klimatavtryck. Uppgifter från dessa finns som bilaga till rapporten.

Utifrån litteraturen och förstudien identifierades ytterligare externa och potentiella

intervjuobjekt som ansågs kunna komplettera de övriga och komma med andra insikter och perspektiv. Den ena var projektledare för ett pilotprojekt som kunde kasta ljus över

problematik inom återvinning av glas och vad framtiden kan ha att erbjuda på den biten. De andra två var i form av byggherre och arkitekt, med funktionerna att ge insikt i klimatarbetet nedströms närmare kund och design.

2.3.3

Översikt datainsamling

Datainsamlingen kan huvudsakligen delas in i två delar, en del bestående av interna och externa intervjuer samt en andra del bestående av en vetenskaplig litteraturstudie. Under skrivandets fortgång har en pendling skett mellan dessa två delar, s.k. abstraktionsnivåerna, vilket kallas för abduktion. När avstamp tas i ”verkligheten” (fallföretaget) följt av att teorier eller teser byggs utifrån den kallas för induktion. Deduktion kallas det istället för när avstamp sker i den vetenskapliga litteraturen följt av att förutsägelser utifrån den görs om

”verkligheten”. (Björlund & Paulsson, 2015) En enkel illustration av abduktionsprocessen kan ses nedan. Den påvisar att en omfattande litteraturstudie till början gjordes för att skapa kunskap kring studiens första frågeställning. Sedan utfördes interna intervjuer.

De interna intervjuerna följdes av en till litteraturstudie där vissa områden relevanta för intervjuerna med leverantörerna undersöktes. Innan analysen började skrivas gjordes ytterligare intervjuer med företag som ansågs kunna bidra med intressant och värdefull information.

Figur 1. Abduktionsprocessen

2.4

Analysmetod

För att tolka studiens primärdata valdes en tematisk metod, mycket på grund av att den erbjuder ett flexibelt tillvägagångssätt och passar bra när konkretiserar den stora mängd data som intervjuerna tillhandahöll. Genom att identifiera, organisera och presentera förståelse och mening utifrån intervjuerna kan studiens frågeställningar besvaras med hjälp av datan. Detta görs genom att ta fram teman och underteman utifrån frågeställningarna som

forskaren anser vara viktiga och meningsfulla. Braun och Clarke (2012) förklarar att en tematisk analys kan vandra mellan två kontinuum; induktivt och deduktivt. Ett induktivs sätt att analysera datan innebär att analysen drivs av vad som hittas i datan medan det deduktiva förhållningssättet istället utgår från att forskaren tar med sig ett antal koncept eller ämnen när kodar och tolkar datan. I verkligheten menar Braun och Clarke dock att en blandning av de båda används men att en brukar vara mer framhävande än den andra. I denna analys är den induktiva sidan mer framhävande på grund av att mängden data förde analysen i den riktningen och att mer passande och tydliga teman fanns att finna i den jämfört med de som kunde lyftas fram ur litteraturstudien. Datan i litteraturstudien används sedan i diskussionen för att komplettera och jämföras med analysen av den empiriska datan.

Braun och Clarke (2012) presenterar sex steg eller faser under vilka forskaren utför analysen. Dessa beskrivs som följande och har till stor del använts som grund i denna tematiska analys.

1. Göra sig känd med datan och lära sig navigera i den 2. Initial kodning

3. Hitta teman

4. Granska dessa teman

5. Namnge och definiera teman

6. Presentera teman på ett enhetligt och övertygande vis

Intervjuerna transkriberades och lästes igenom flera gånger under en process bestående av att sammanfatta transkriberingarna utifrån vad enligt frågeställningen var av störst vikt. När varje intervju var sammanfattad hade den initiala kodningen parallellt påbörjats. Denna

bestod av att ur datan extrahera citat och göra anteckningar i syfte att tillhandahålla koder med funktionen att uppmärksamma sådant som potentiellt är relevant för att svara på frågeställningarna. När flera koder tagits fram blev dessa till teman genom att flera koder kunde föras samman under ett gemensamt tema som talade översiktligt för sina nu

respektive underteman. Målet var att finna teman som talade för sig själva och hade en tydlig koppling till sina underteman. I denna fas kunde också olika förhållanden mellan dessa teman uppfattas, vilket noterades i syfte att senare presentera dessa med hänsyn till deras beroenden sinsemellan. Genom att granska de teman som tagits fram kunde dessa

formuleras om och underteman flyttas under ett annat tema. Några underteman togs helt bort då de inte bidrog till att svara på frågeställningen, andra togs bort för att sedan

återkomma eller placeras under ett odefinierat tema som kunde undersökas närmare. Under analysprocessens fortgång uppfattades uppenbara såväl som mer djupliggande mönster som presenterades genom dessa teman och underteman, men också i form av citat för att påvisa en analytisk poäng. När samtliga teman fanns på plats namngavs dem och fick en kort och passande förklaring för sitt innehåll. Slutligen lades tid på att presentera de utvalda temana på ett enhetligt sätt med ett logiskt sammanhang mellan dem.

2.5

Tillförlitlighet

En kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar, för att få tillgång till data och kunskap om det rådande

forskningsområdet direkt från de som dagligen arbetar inom det och står inför krav och mål om att förbättra det. Genom denna undersökande och flexibla metodik kunde värdefulla data samlas in, utvärderas och i realtid kompletteras med ny. Sådan kvalitativ forskningsmetodik får också utstå kritik. Den främsta menar Bryman (2011) utgörs av följande:

• Det är svårt att replikera forskningen

• Det är svårt att generalisera forskningen utöver den situationen den utförs i • Personliga åsikter och erfarenheter påverkar datainsamlingen och resultatet Denna kritik i förhållande till studien presenteras nedan under sina respektive rubriker som följer ordningen ovan.

2.5.1

Reliabilitet

Reliabilitet berör frågan kring hur väl de metoder som använts i denna studie kan upprepas och uppnå samma resultat. Nyckelord i sammanhanget är transparens och replikering. (Carmines & Zeller, 1979) Detta försöker säkerställas genom en tydlig beskrivning av just de metoder som använts i studien. Att beskriva vilka roller de intervjuade personerna har och vilka företag de arbetar för bidrar till en transparens och möjlighet att finna motsvarigheter under ett senare försöka att upprepa forskningsstudien. Så gör även att ställa samma frågor till intervjuobjekten och ställa dem på samma vis under varje intervju. För att få med de olika perspektiven men även de olika kunskaperna unika för varje typ av företag ställdes i studien även flera frågor anpassade specifikt för det företaget. Detta kan påverka reliabiliteten men

får vägas mot att mer adekvat och djupgående information införskaffas. Även den

semistrukturerade formen av intervjuer kan påverka reliabiliteten på så vis att den ofta leder in på olika typer av sidospår och följdfrågor som praktiskt sett gör att en intervju inte blir den andra lik. Att istället använda en kvantitativ metodik hade ökat reliabiliteten då mindre skillnader kan uppstå mellan de olika datseten, men det hade inte gett samma möjlighet att komma lika nära in på det aktuella området och få fram djupliggande mönster och data. Presentation av den litteratur som använts samt hur och varför den valts ut har också som syfte att öka reliabiliteten hos studien. Litteraturen påverkar de frågor som ställs i

intervjuerna och vilka slutsatser som dras från analysen.

2.5.2

Validitet

Extern validitet, också kallad generaliserbarhet, menar Gibbert et. al (2008) hänvisar till att slutsatser inte bara ska beskriva fenomen i just det utvalda området, utan även i andra sammanhang. Djupdykande intervjuer med personer inom och i relation till fallföretaget gör studien svår att generalisera. Genom en gedigen litteraturstudie med data från olika typer av källor (artiklar, rapporter, inhemska, utländska) och en omfattande och noggrann analys av den empiriska datan ska diskussionen som förs utifrån dessa datakällor förhoppningsvis bidra till att liknande företag har nytta av resultaten.

Under datainsamlingen måste konstruerad validitet tas hänsyn till och hänvisar till huruvida en studie faktiskt mäter det den påstår sig mäta (Gibbert et. al., 2008). För att uppnå detta har ansträngningar gjorts för att visa på en tydlig och följbar koppling mellan

frågeställningarna och svaren på dessa. En del i detta består av en tydlig beskrivning av den data som samlats in och vilket syfte den uppfyller.

Intervjuobjekten valdes ut utifrån insamlad litteratur och samtal med anställda hos

fallföretaget som var insatta i inköpsarbetet och de utmaningar som företaget står inför inom klimat- och miljöområdet. Detta för att finna de personer som bäst kan bidra till att svara på frågeställningarna. Att utföra flera intervjuer hade antagligen ökat validiteten, men på grund av den tidsram som fanns till förfogande var detta inte möjligt. Att de leverantörer som valdes ut är stora och har kommit relativt långt fram i klimatarbetet, till byggbranschen sett, ger såklart diskussionerna i intervjuerna en viss prägel. Det hade antagligen sett annorlunda ut om mindre företag som precis påbörjat sitt klimatarbete hade intervjuats.

2.5.3

Objektivitet

Tidigare kunskaper och åsikter påverkar, medvetet eller omedvetet, de val och tolkningar som gjorts under denna studie. Vid intervjuer har det i bästa mån undvikits att påverka eller leda intervjuobjektet in på ett visst spår i jakten på svar forskaren vill ska vara eller tror är rimliga. Data har inte valts bort på grund av att de inte bekräftar en förbestämd tes, utan motsägelser eller avvikelser har tagits med. Under analysen finns enligt Ander (2014) risken för att en partisk ställning tas till vissa frågor, att man försöker bekräfta sina egna åsikter

eller ser mönster där inga finns. På så vis motverkas objektiviteten i arbetet. Denna studie har presenterat en korrekt referering och återgivning av källor. Den erbjuder också motiveringar och tydlighet kring de val som gjorts så att läsaren får möjlighet att själv ta ställning till innehållet. Om egna åsikter framförs görs läsaren medveten om att de är just egna åsikter och inte är någon annans eller vedertagna fakta.

2.6

Metodetik

CODEX har som syfte att ge tillgång till och kännedom om etiska riktlinjer som reglerar och ställer etiska krav på forskningsprocessen. Urvalet av regler och riktlinjer är gjort utifrån forskningsverksamheten i Sverige. (CODEX, 2020a) Nedanstående sex etiska riktlinjer har agerat vägledare under studiens datainsamling, analys och presentation, för att säkerställa att de uppfyller forskningsenligt ställda krav på etik och kvalitet.

Gällande forskaren inom det aktuella forskningsområdet kan följande tre riktlinjer lyftas fram (CODEX, 2020b):

• Forskaren ska vara insatt i den vetenskapliga litteraturen

• God forskningssed ska följas där oredlighet inte får förekomma, det vill säga fabricera, förfalska eller plagiera vetenskapliga data

• Centralt begrepp inom forskningsaktiviteten är att den ska tjäna mänskligheten När forskningen involverar människor menar CODEX (2020c) att följande etiska riktlinjer ska följas:

• Vid intervjuer ska personen informeras om forskningen och dess syfte • Personen ska ges möjligheten att fritt välja om den vill medverka eller inte

Information om de personer som medverkar i en forskningsstudie menar CODEX (2020d) ska hanteras med hänsyn för de medverkande:

• Uppgifter om deltagare i en undersökning ska ges konfidentialitet och användas endast för forskningens ändamål

Forskaren har vänt sig till många och pålitliga källor för att samla på sig kunskap om det aktuella studieområdet och kan därför på ett objektivt och trovärdigt sätt redogöra för vad den vetenskapliga litteraturen har att säga inom området. Detta har gjorts utan att på något sätt manipulera eller fabricera egna teorier eller data och presentera det som vetenskaplig och vedertagen fakta. Korrekt referering och återgivning av information och uttalanden har därmed gjorts. Den data som presenteras har vid flera tillfällen granskats av andra forskare som förmedlat sin kritik och sina ståndpunkter för att göra studien mer robust och pålitlig. Forskningen har inte bara som mål att bidra till kunskap och förståelse kring hur

fallföretagets inköpskategori ska kunna minska sin försörjningskedjas klimatpåverkan, förhoppningen är att den ska påverka företaget, byggbranschen och företag generellt till att fatta beslut med större hänsyn till miljö och klimat.

När de intervjuade personerna blev tillfrågade om att delta i studien gjordes det genom en skriftlig presentation av forskningsområdet, dess syfte och vad personerna förväntades bidra

med. Det gjordes klart att det var valfritt att delta. Det gjordes klart för intervjuobjektet att intervjun spelades in och att syftet med det var att intervjuaren skulle kunna delta mer i samtalet och säkerställa att ingen värdefull information gick förlorad. Det gjordes klart att ingen annan än intervjuaren skulle få ta del av inspelningen.

För att kunna påvisa att den insamlade datan och den gjorda analysen är trovärdig och riktig behöver viss information om de intervjuade personerna presenteras. Vilken roll den

intervjuade har i företaget, vilket detta företag är och vilken relation denna roll och detta företag har till fallföretaget blir därför viktigt. Utöver detta togs beslutet att varje intervjuad person skulle vara anonym och att de uppgifter som intervjuobjektet lämnar ifrån sig inte används i något annat sammanhang utanför studien i fråga. Detta av två anledningar; dels för att det går i linje med riktlinjer och regler kring hantering av personuppgifter, dels för att det ansågs bidra till ett öppnare och tryggare klimat under intervjun vilket antagligen medför ärligare och mer djupgående svar på frågorna.

3

LITTERATURSTUDIE

I litteraturstudien presenteras de koncept och aktuell forskning som är relevant för studiens frågeställningar. Dessa utgörs av olika former av Supply Chain Management med

inriktning på viktiga områden inom miljöarbetet i försörjningskedjan. Under området Upphandling presenteras litteratur kring klimatarbetet utifrån ett inköpsperspektiv. Cirkulär ekonomi och Livscykelperspektivet tar plats för att beskriva utmaningar och möjligheter inom byggbranschen. Hur stora utsläpp och vilka processer som kan kopplas till glas och aluminium presenteras genom livscykelanalyser och forskningsrapporter. Detta i syfte att fastställa den vetenskapliga grund för vilken studien kommer att utgå ifrån när försöker besvara frågeställningarna.

3.1

Supply Chain Management

Konceptet SCM (Supply Chain Management) har definierats och utvecklats av flera betydelsefulla författare inom logistik och inköp och kan beskrivas som aktiviteter inom inköp av material, schemaläggning av produktion och det fysiska distributionssystemet, uppbackat av de informationsflöden som krävs (Koh et al., 2014; Persson & Håkansson, 2004). Prates et al. (2018) förklarar att uttrycket Supply Chain motsvarar förståelsen för alla ansträngningar som krävs från att en produkt tillverkas till att den levereras till slutkund, där insatserna består av att planera och leverera.

Kumar & Nambirajan (2013) lyfter fram en definition av konceptet SCM… “Set of activities aimed at improving the performance of the whole supply chain”. Peyman et al (2013) menar att SCM kan bestå av två huvudsakliga komponenter i form av intern och extern SCM. Den interna komponenten rör de aktiviteter som sker inom ett företag och de externa som sker

mellan företag. Hove & Pooe (2018) menar att metoder inom SCM inkluderar samarbete och utbildning samt stöd i utvecklingen av produkter, processer, inköp och försörjningssystem med ett företags leverantörer. Dessa metoder beskrivs som konkreta aktiviteter eller metoder som spelar en viktig roll för samarbetet inom företaget, med dess leverantörer och kunder. Barber et al. (2017) menar att en ström av forskning inom SCM har presenterats senaste årtiondet, inom olika områden av konceptet. Hit hör bland annat val av leverantör,

leverantörsutveckling, leverantörsrelationer, forskning kring försörjningskedjan uppströms, kopplingar till tillverkare samt hållbar och grön distributionskedja. Under 2000 talet

konkurrerar företag inte längre mellan varandra, utan konkurrensen utspelar sig mellan försörjningskedjor (Hongjuan & Jing, 2011).

3.1.1

Green Supply Chain Management

Tack vare den senaste tidens mål om minskad klimatpåverkan föranledda från de aktiviteter som pågår i försörjningskedjan menar Susanty et al. (2018) att det traditionella konceptet av SCM har transformerats till GSCM (Green Supply Chain Management). Sharma (2013) menar att GSCM spänner sig från gröna inköp till integrerad försörjningskedja medan Rahman et al. (2017) förklarar att GSCM täcker alla steg över en produkts livscykel, med fokus främst på gröna inköp, grön tillverkning, grön logistik, resursåtervinning och samarbete med kund. Jolai et al. (2017) förklarar att GSC är de interna och externa aktiviteter som utförs i ett företags försörjningskedja, med syfte att förbättra miljön och minska föroreningar.

Enligt Yu et al. (2014) finns det tre typer av GSCM, i form av en intern och två externa. Den första externa riktar sig uppströms mot leverantörer och definieras som ett miljömässigt samarbete mellan företaget och dess leverantörer vid implementering av miljövänliga

åtgärder. GSCM gentemot kunder utgör den andra externa indelningen och utgörs istället av ett samarbete med kunder, med målet att tillfredsställa deras krav på miljöarbetet. Även Susanty et al. (2018) grupperar GCSM internt och externt, med skillnaden att extern GSCM består av aktiviteter både uppströms och nedströms. Susanty et al. beskriver extern GSCM i form av rutiner som utgörs av gröna inköp, kundsamarbete och resursåtervinning. Som beskrivning för den interna delen av GSCM lyfter Yu et al. (2014) och Susanty et al. (2018) fram företagets miljöledning. Även ekodesign och samordning mellan funktionella

avdelningar med syfte att förbättra miljöarbetet förklaras beskriva intern GSCM (Susanty et al., 2018; Yu et al., 2014).

För att lyckas styra försörjningskedjan mot implementering av GSCM och minskad klimatpåverkan lyfter Susanty et al (2018) och Sharma (2013) fram en hängiven och engagerad högsta ledning som en viktig framgångsfaktor. Detta ska uttryckas genom miljösmarta visioner, strategier och policys med syfte att vägleda företagets aktiviteter (Susanty et al., 2018). Även Rahman et al. (2017) uttrycker betydelsen av att utforma gröna policys, tillsammans med betydelsen av att minska materialåtgång under designskede och skapa produkter som består av mindre mängd material. Att redogöra för gröna

inköpsstrategier menar Prates et al. (2018) dock kan möta på motstånd då det kan resultera i ökade materialkostnader och att leverantörer kan bli begränsade på grund av behovet av icke

traditionellt material. Enligt Prates et al. är kunskap ytterligare en avgörande faktor som Susanty et al. (2018) menar ofta uttrycks genom nivån av utbildning av personal och intern miljörelaterad utlärning.

Sharma (2013) och Yu et al. (2014) menar att företag behöver involvera inköpare och leverantörer i arbetet mot att förbättra miljöarbetet i hela försörjningskedjan. Hit hör att styra mot en grönare leverantörbas genom byte till gröna leverantörer, minska

transportavstånden, nära koordination med samarbetspartners och anta ett

livscykelperspektiv (Sharma, 2013). Hit hör även att hjälpa sina leverantörer att minska sina utsläpp, övervaka sina leverantörers flöde av avfall och skapa externa samarbeten med aktörer i sin värdekedja (Sharma, 2013). Även att i hög grad integrera sin miljöledning med den hos sina leverantörer förespråkas (Yu et al., 2014). Prates et al. (2018) menar att nära och långvariga relationer överlag förbättrar en inköpsfunktions miljömässiga prestation. Rahman et al. (2017) och Prates et al. (2018) lyfter fram behovet av att ersätta fossil energiproduktion med förnybar teknik. Teknik nämner dock Prates et al. vara ett av flera områden, tillsammans med bland annat investeringskostnad och kommunikation, som företag upplever som svåra när det kommer till miljöarbetet. Susanty et al. (2018) beskriver hur förmågor kopplade till teknologi och finansiell uppbackning har stor påverkan på företags möjlighet till miljövänliga åtaganden och kostnadsreducerande processer. Andra viktiga åtgärder som hamnar under GSCM menar Jolai et al. (2017) handlar om att optimera transport, minska väntetiden i processerna och minska energikonsumtion. Detta förklarar Jolai et al. kräver att företag undersöker hur de kan optimera sin transport och förstår vikten av korrekt lokalisering av anläggningar, rätt antal resor mellan anläggningarna och rätt antal anläggningar. Sharma (2013) nämner, som många andra, också behovet av lagar och regler från regeringsnivå för att framgångsrikt implementera miljövänliga åtgärder.

3.1.2

Low Carbon Supply Chain Management

Ett effektivt sätt för ett företag att minska sina utsläpp är att integrera sin försörjningskedjas medlemmar i sin strategi för minskat klimatavtryck (Jharkharia & Das, 2018). Ambekar et al. (2019) beskriver en LCSC (Low Carbon Supply Chain) som en försörjningskedja som avser att minska totala utsläppen av växthusgaser genom hela försörjningskedjan och Das & Jharkharia (2018) definierar LCSCM (Low Carbon Supply Chain Management) som en strategi som integrerar utsläpp av växthusgaser, antingen som en begränsning eller som ett mål, i försörjningskedjans design och planering. Nishitani et al. (2016) menar att LCSCM är en relativt ny och speciell typ av GSCM, med syftet att reducera utsläppen av växthusgaser från processer i försörjningskedjan, vilket innebär att LCSCM sträcker sig från styrning av leverantörers utsläpp av växthusgaser till nära samarbeten med leverantörer. Hongjuan & Jing (2011) menar att LCSCM generellt kan beskrivas som den specifika prestationen inom GSCM som riktar sig mot en ekonomi med minskade utsläpp av växthusgaser.

Trots att den nuvarande litteraturen inte lyckas ge en omfattande översyn kring LCSCM (Das & Jharkharia, 2018) beskriver flera (Hongjuan & Jing, 2011; Nishitani et al., 2016;

arbeta med leverantörer utifrån mängden utsläpp av växthusgaser och deras arbete mot att minska detta. Målet med LCSCM måste vara att minska energiförbrukningen, föroreningar och utsläpp från direkt eller indirekt verksamhet (Ambekar et al., 2019), och det utan att motverka företagets ekonomiska intressen (Das & Jharkharia, 2018). Nishitani et al. (2016) menar att företag som implementerar LCSCM borde anstränga sig för att minska inte bara sina leverantörers utan också sin egen direkta klimatpåverkan ytterligare, då detta påvisats påverka till vilken grad resten av försörjningskedjan implementerar miljövänliga åtgärder. Viktiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i försörjningskedjan menar Ambekar et al (2019) är att öka antalet och intensiteten hos de metoder som används, ha ett större fokus på policys, öka medvetenhet och kunskap kring klimatpåverkan, öka motivation och förmåga att ta beslut, ha uttalade riktlinjer för hur beslutsprocessen ska se ut samt ha ett ledarskap som förespråkar åtgärder inom minskad klimatpåverkan. Jharkharia & Das (2018) menar att avgörande är också åtgärder i form av att sätta upp mål, utbilda personal, ha en effektiv informationsdelning och systematisk mätning av klimatpåverkan. Betonas gör också behovet av ofta förekommande och frekvent kommunikation med leverantörer och att dessa deltar i externa miljövänliga initiativ, eg. olika typer av klimatprojekt (Jharkharia & Das, 2018; Ambekar et al., 2019). Ovanstående menar Hongjuan & Jing (2011) skapar ett behov av att medlemmar i försörjningskedjan tar fram lämpliga indikatorer med syftet att kunna utvärdera kompetensen hos LCSC, baserat på ömsesidigt utbyte och diskussion. Dessa indikatorer ska inte bara beröra hanteringen av leverantörers prestation kring utsläpp av växthusgaser utan också omfatta ekologisk design, image inom klimatarbetet och andra aspekter inom arbetet mot minskade utsläpp. Målet är enligt Hongjuan & Jing att uppskatta prestationen och finna svagheter för att sedan öka kompetensen hos hela

distributionskedjan. Das & Jharkharia (2018) adderar ytterligare åtgärder för framgångsrik LCSCM i form av reducerande åtgärder inom transport, såsom effektiv styrning av

transportval, fraktstorlek, val av resvägar, distans, samverkan inom samma område, logistikoutsourcing, energieffektivisering och omlastningsschema. Enligt Hongjuan & Jing (2011), Nishitani et al. (2016), Jharkharia, & Das (2018) samt Das & Jharkharia (2018) är ett nära samarbete mellan medlemmarna i en LCSC det främsta verktyget för att minska

klimatpåverkan. På grund av egna intressen och olika efterfrågan bland medlemmarna i försörjningskedjan kommer en viss konflikt att uppstå (Hongjuan & Jing, 2011). Här spelar samarbetet och konsultationen som tar plats i relationerna stor roll.

3.1.3

Construction Supply Chain Management

Sedan 90-talet har det funnits ett intresse för SCM metoder med målet att förstå och förbättra samordningen hos entreprenörer och leverantörer i byggbranschens

försörjningskedjor (Arantas et al., 2015). Men byggbranschen ligger långt efter andra industrier, som inom maskinteknik, hemelektronik, konsumentvaror eller bilindustrin (Akintoye, et al., 2000; Lönngren et al., 2010; Arantas et al., 2015). Detta beror på den unika kontexten hos byggbranschen som kan beskrivas ha temporära och multiorganisatoriska tendenser (Akintoye, et al., 2000; Lönngren et al., 2010; Moumita & Cheng, 2014). Aloini et