Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete
Författare: Rami Al-Edlah & Chenar Hassan Mostafa - VK14 Handledare: Carina Faag & Lars Strömberg
Examinator: Jessica Holmgren
Kvinnors psykosociala hälsa efter
mastektomi
En litteraturstudie
Womens´ psychosocial health
after mastectomy
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete,
sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats: Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse:
Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi.
ABSTRACT
Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women in Sweden and worldwide. Treatment for breast cancer is usually a surgical procedure where parts of the breast or the entire breast are removed, a so-called mastectomy. Breasts are seen as a symbol of femininity, and if removed, the woman's self-image is affected negatively. Previous research has shown that the operation affects a woman's psychosocial health negatively, and beside the woman’s own coping skills, social environment does have a central part in the woman’s psychological health. Aim: The aim of this study was to describe the psychosocial health after a mastectomy in women with breastcancer. Method: This study is a study based on ten qualitative, scientific articles. All articles are analyzed and presented under main- and subcategories. Results: Five major categories and nine sub-categories emerged from the analysis, the main categories are: personal development, work, activities and economics, female identity, mental illhealth and social network. Conclusion: Women's psychosocial health is affected after a mastectomy, but the experience can vary based on their age and how they cope with their feelings. Mastectomized women need individualized care. Clinical significance: Nurses must have a good and individualized care towards these women. This literature study will help nurses to get more knowledge of women with breast cancer experience and psychosocial health after mastectomy.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... i
ABSTRACT ... ii
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 2
Fakta kring bröstcancer ... 2
Psykosocial hälsa ... 3
Omvårdnad och sjukvården ... 4
Bröstrekonstruktion: ... 5 PROBLEMFORMULERING ... 6 SYFTE ... 6 METOD ... 7 Design ... 7 Urval ... 7 Datainsamlingsmetod ... 7 Dataanalys ... 8 Etiska aspekter ... 9 RESULTAT ... 10 Personlig utveckling ... 10
Arbete, sysselsättning och ekonomi ... 11
Kvinnlig identitet ... 12 Psykisk ohälsa ... 13 Socialt nätverk ... 15 DISKUSSION ... 18 Metoddiskussion ... 18 Resultatdiskussion ... 19 Slutsats ... 22 Klinisk betydelse ... 22
Förslag på vidare forskning ... 23
Författarnas insatser ... 23
REFERENSER ... 24
INLEDNING
Bröstcancer är en vanlig cancerform som drabbar främst medelålders och äldre kvinnor. I Sverige är det ungefär 20 kvinnor varje dag som får bröstcancer. På grund av den tidiga upptäckten och förbättrade behandlingsmetoder har överlevnaden ökat hos kvinnor med bröstcancer (Nystrand, 2014). Varje kvinna är unik, hennes livssituation, ålder och tidigare erfarenheter gör att behovet av information blir individuellt. Det är viktigt att vara
uppmärksam om att dessa kvinnor kan reagerar på olika vis efter en bröstcancerdiagnos. Det kan förändra självbilden och självuppfattning samt kroppsbilden, vilket orsaka lidande för kvinnan och hennes psykosociala hälsa och sexliv. Vi har valt att genomföra en
litteraturstudie inom området bröstcancer för att sammanställa den forskningen som finns kring ämnet, och på så vis öka kunskapen hos läsaren. Vi, författarna till detta arbete har varken studerat kring ämnet bröstcancer tidigare i utbildningen eller arbetat kliniskt med det. Dock har vi båda haft våra verksamhetsförlagda utbildningar via högskolan, på gynekologiska vårdavdelningar, därifrån har intresset för kvinnohälsan vuxit fram.
BAKGRUND
Inledningsvis presenteras fakta kring bröstcancer, därefter psykosocial hälsa och slutligen omvårdnad och bröstrekonstruktion.
Fakta kring bröstcancer Epidemiologi
Nio tusen cancerdiagnoser av totalt 61000 som ställs årligen i Sverige är bröstcancer.
Medianålder för bröstcancer är 64 år varav fem procent av alla bröstcancerdrabbade är yngre än 40 år. Incidensen för bröstcancer i Sverige är 80,4 fall per 100 000 personer. Knappt en tredjedel av alla cancersjukdomar hos kvinnor är bröstcancer, vilket gör det till den vanligaste cancersjukdomen hos svenska kvinnor. I sällsynta fall kan även män drabbas av bröstcancer (Nystrand, 2014).
Kliniska fynd
Kardinalsymptomet för bröstcancer är en knöl i bröstet, men andra symptom så som knöl i armhålan, förstorat och hårt bröst, hudrodnad och “apelsinhud”, hudindragningar, samt utsöndring av blod och/eller sekret från bröstvårtan kan också vara symptom på bröstcancer. Hormonella förändringar kan orsaka smärta, det vill säga att det inte är själva tumören som värker (Nystrand, 2014).
Diagnos
För att diagnostisera bröstcancer används en så kallad trippel-diagnostik, det vill säga att det utförs palpation, mammografi och biopsi, där den mest precisa diagnostikmetoden är den sistnämnda. Tumörens storlek avgör om finnåls-, alternativt grovnålspunktion skall användas och i vissa fall utförs även ett ultraljud för att bekräfta diagnosen (Trinh, 2015).
Behandling
Trinh (2015) menar att det finns olika typer av behandling för bröstcancer. En av dessa behandlingar är kirurgi, som används som förstahands behandling. Vid kirurgisk behandling avlägsnas antingen hela bröstet (total mastektomi) eller endast tumören tillsammans med lite kringliggande vävnad (partiell mastektomi). Vilken typ av mastektomi som utförs beror på tumörens storlek, läge, tumörens stadie samt patientens egna önskningar. Det finns även andra
typer av onkologiska behandlingar, så som: avlägsna en väldigt liten del av bröstet (lumpektomi), kemoterapi, hormonbehandling alternativt strålbehandling. I många fall används en kombination av flera olika behandlingar. Patientens ålder vid diagnostisering, storleken på tumören (reella storleken, sjukliga lymfkörtlar och metastaser) bland andra faktorer bör ses över innan behandling (ibid.).
Prognos och screening
Under de senaste åren har fem års överlevnad hos bröstcancerdrabbade kvinnor legat kring 88 procent i Sverige, vilket beror på den tidiga upptäckten i höginkomst länder (Trinh, 2015). Ju tidigare bröstcancer diagnosen upptäcks desto större är chansen för att bli botad, dock kan prognosen variera mellan kvinnor (Nystrand, 2014). Alla kvinnor i Sverige mellan åldrarna 40-74 erbjuds mammografi screening av landstingen, detta har sänkt dödligheten av
bröstcancer med 16-25 procent (Socialstyrelsen, 2013).
Etiologi och riskfaktorer
Det föreligger många olika faktorer som spelar roll för uppkomsten av bröstcancer. Faktorer som höjer risken för att drabbas av just denna typ av cancer är bland andra: kvinnligt kön, hög ålder, ärftliga faktorer, hög postmenopausal BMI(Body Mass Index), tidig menarche, hög produktion av det kvinnliga hormonet östrogen (Trinh, 2015).
Patologi
Olika tumörceller kan bildas i olika ställen på bröstet så som i mjölkgångarna (kallas då lobular carcinoma) eller i mjölkkörtlarna (ductal carcinoma), men kan även bildas i bröstens bindvävnad. Skillnaden från en tumörcelldelning och en vanlig celldelning är att
tumörcellerna förökar sig okontrollerad samt att de inte genomför apoptos, det vill säga dör när de ska. Med tiden klumpar tumörcellerna ihop sig och bildar en tumör, och om den sprider sig (metastaserar) blir det en malign tumör, så kallad cancer (Dahllöv, 2015).
Psykosocial hälsa
Psykosocial hälsa är en intersubjektiv relation mellan människans omgivning och dennes normer, målsättningar och värderingar, det vill säga den sociala aspekten i interaktion med den psykiska utvecklingen. En persons psykiska hälsa och utveckling påverkas av bland annat
familjeliv, relationer, ansvar, ekonomi och roll i samhället (http://www.psykologiguiden.se/). Feiten et al. (2014) menar att en mastektomi kan påverka en kvinnas relation till familjen negativt och kan resultera i psykisk ohälsa. Undersökningen gjordes på 734 kvinnor som genomgått en mastektomi och visar på att 25 procent konstaterade att en förändring i familjesituationen, framför allt med sin partner skedde. Andelen kvinnor som sökte
psykologisk hjälp innan respektive efter mastektomin är nio procent respektive 19 procent.
I en publikation av Lewis-Smith (2015) påvisades det att bröst är kopplade till en kvinnas attraktivitet, identitet, sexualitet, kvinnlighet, femininitet och moderskap, därför påverkas dessa aspekter negativt vid mastektomi. Ett bortopererat bröst och ett operationssår försämrar kvinnans självbild och känsla av sexualitet. Vidare skrivs det i artikeln att kvinnor som genomgått total mastektomi har en större risk att utveckla en social isolation och ointresse för vardagliga aktiviteter, till skillnad från kvinnor som genomgått partiell mastektomi. I en studie av Primo et al. (2013) framkom det att psykisk ohälsa drabbar fem till 50 procent av de kvinnor som genomgår mastektomi. Även den finansiella bördan är en komponent som försämrar den psykosociala hälsan, samtidigt som det är bevisat att kvinnor utan försäkring mår sämre än de kvinnor som har försäkring (Grunfeld et al. 2004).
Omvårdnad och sjukvården
Ett av statens offentliga utredningars mål i den Nationella cancerstrategin är att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer. Cancersjukdomen försämrar den drabbades hälsa, styrka, dennes oberoende och förändrar långsiktiga mål och livsplaner. Tidigare erfarenheter så som patientföreningar och självhjälpsgrupper har en betydelse för personen som drabbats av cancer. År 2009 fanns det 32 patientföreningar i Sverige, vilket är många till skillnad mot andra cancerföreningar som arbetar med till exempel lung- och gynekologisk cancerdrabbade personer (Carlsson, 2011).
Sjuksköterskor har en huvudroll och arbetar ur ett helhetsperspektiv med fokus på patientens behov, men även närståendes behov och önskningar. Sjuksköterskan är den som involverar andra professioner som till exempel kurator, då patienten önskar att få professionell hjälp med att sköta det psykosociala arbetet (Hellblom & Thomé, 2011). Patientens behov styr den helhetsbaserade cancervården. I den helhetsbaserade cancervården ingår regions- och
länsvård, primärvård och kommunalvård. Förutom den onkologiska kliniken kommer patienten i kontakt med andra kliniker, till exempel patologi-, radiologi- och
anestesiologikliniker bland andra. En god cancervård kräver ett gott samarbete och
kontinuerlig uppföljning. Med en god och organiserad cancervård minskar de psykosociala problemen som uppstår i samband med en cancersjukdom (ibid.).
I en amerikansk studie av Greaney et al. (2015) är att det framför allt yngre cancerdrabbade kvinnor som känner sig oroliga över sjukdomen i samband med sin unga ålder, utbildning och karriär samt sexuella hälsa. Kvinnorna i studien oroar sig över att vårdpersonalen inte är vana med unga cancer patienter då sjukdomen oftast inträffar i högre ålder och att kvinnor i olika åldrar har olika vårdbehov. Många av de unga kvinnorna värdesätter utseendet högt och detta kan påverka cancerbehandlingen. Denna patientgrupp känner sig mer isolerade till skillnad från äldre cancerpatienter. Dessa faktorer bidrar till en försämrad psykosocial ohälsa (ibid.).
Bröstrekonstruktion:
Bröstimplantat är den vanligaste bröstrekonstruktionen efter en mastektomi som länge haft ett gott resultat, då implantat är justerbart och uppskattad av kvinnor som drabbats av
bröstcancer. Hur lyckad en bröstrekonstruktion är, beror på det nya bröstets konsistens, form och operationssår, men även känslan har en betydelse. Sensoriken är något nedsatt på det nya bröstet, men känseln av att ha ett rekonstruktionsbröst uppskattas av kvinnor (Lagergren, Wickman och Hansson, 2010). En annan studie visade på att äldre kvinnor föredrog
mastektomi, till skillnad mot yngre kvinnor. Drygt 80 procent av de som valde att genomgå en cancerbehandling som bevarade brösten var yngre kvinnor (<50 år), medan drygt 50 procent av de som valde att genomgå en mastektomi var i den åldersgruppen (Gumus et al, 2010). Att genomgå en bröstrekonstruktion efter mastektomi kan dock leda till ångest och social
isolering. Detta har visats i en studie som gjordes på 132 australienska kvinnor med bröstcancer som har genomgått bröstrekonstruktion efter mastektomi där 19 procent av deltagarna visade missnöje med resultatet av bröstrekonstruktionen (Sheehan, Sherman, Lam, & Boyages, 2008).
PROBLEMFORMULERING
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor, ofta används en kirurgisk
behandling för att avlägsna tumören och kringliggande bröstvävnad, och då sker en bestående kroppsförändring. För många kvinnor kan detta anses som en traumatisk händelse. Det kan leda till förlust av den kvinnliga identiteten och ett försämrat sexliv. Kvinnan isolerar sig socialt och drabbas av psykisk ohälsa, och det resulterar till en försämrad psykosocial hälsa för kvinnan. Efter en mastektomi kan kvinnan utföra en bröstrekonstruktion, men det psykosociala lidandet kan kvarstå.
SYFTE
Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi.
METOD
Design
Syftet ska besvaras i form av en litteraturstudie. Vid en litteraturstudie samlas befintlig forskning kring ett omvårdnadsrelaterat område för att skapa en översikt över kunskapsläget (Friberg, 2012).
Urval
Inklusionskriterier var artiklar som var: peer-reviewed, fanns i full-text, originalartiklar, hade kvalitativ ansats, var engelskspråkiga och publicerade mellan år 2000-2016. Ytterligare inklusionskriterier var: kvinnor som fått diagnosen bröstcancer och cancerbehandling i form av mastektomi/lumpektomi.
Datainsamlingsmetod
Innan studien påbörjades gjordes en pilotsökning. Willman et al. (2011) menar att det kan vara användbart att utföra en pilotsökning för att försäkra sig om att det finns tillräckligt med vetenskap kring ämnet. Databaserna som användes för datainsamlingen var CINAHL,
MEDLINE och PubMed. Vetenskapliga artiklar från CINAHL och MEDLINE söktes via sökmotorn EBSCOhost. Både CINAHL och MEDLINE är viktiga elektroniska databaser för omvårdnadsforskning med en miljon vetenskapliga artiklar om hälsa och omvårdnad.
Under litteratursökningen lästes rubriken i förstahand, därefter lästes sammanfattningen på de vetenskapliga artiklarna som ansågs relevanta. Sammanfattningen som svarade på syftet lästes igenom med fokus på resultatdelen (findings). Totalt antal vetenskapliga artiklar som
användes i denna studies resultatdel blev slutligen tio.
Relevanta Medical Subject Heading(MeSH)-termer användes för att underlätta sökningen av vetenskapliga artiklar. Den MeSH-term som användes i detta arbete var breast neoplasm. Förutom MeSH-ordet användes fritext sökorden: breast cancer, body image, mastectom*, nursing, psychosocial, qualitative och surgery. Sökoperatorerna AND, OR och NOT användes under datainsamlingen. Sökoperatorer används enligt Friberg (2012) för att
bestämma vilket samband sökorden har till varandra. Ännu en teknisk funktion är trunkering som användes vid sökning för att få fler böjningsformer av ett ord, för detta användes ett asterisktecken(*) på slutet av ordet (Friberg, 2012; Polit & Beck, 2012).
Tabell 1. Sökmatris
Dataanalys
De tio vetenskapliga studierna lästes igenom flera gånger enskilt av författarna för denna litteraturstudie, för att få en så god förståelse som möjlig och för att minimera risken för feltolkning. Resultaten samt likheter och skillnader diskuterades ett flertal gånger mellan författarna för att få en noggrann helhetsbild.
Databas(Sökmotor) Sökord Begränsningar Antal träffar Lästa Abstract Valda till Analys Artikel nummer Se artikel Nr. (EBSCOHost) Breast neoplasm AND Surgery AND body image
Peer-reviewed, Fulltext 77 21 2 CINAHL
Piot-Ziegler et al. (2010) MEDLINE Elmir et al. (2010) CINAHL (EBSCOHost) Breast neoplasm AND Psychosocial AND Qualitative* AND Nursing
Peer-reviewed, Fulltext 58 6 1 Saares
& Suominen (2005) Se artikel Nr. (EBSCOHost) Breast Neoplasm AND Mastectom* AND Body image
Peer-reviewed, Fulltext 69 16 2 CINAHL
Landmark et al. (2002) MEDLINE Freysteinson et al. (2012) MEDLINE (EBSCOHost) Breast neoplasm AND Psychosocial AND Mastectom* AND qualitative
Peer-reviewed, Fulltext 35 10 2 Kwok & White (2011) Denford et al. (2010)
PubMed Breast Neoplasm
AND Qualitative AND Mastectom*
Fulltext 33 17 1 Fouladi et al.
(2013)
MEDLINE (EBSCOHost)
Breast cancer
AND body image AND Mastectom*
Peer-reviewed, Fulltext 58 18 1 Hill & White (2008)
(EBSCOHost) Breast neoplasm
AND Psychosocial AND Qualitative AND Body image
Peer-reviewed, Fulltext 21 13 1 Marshall & Kiemle (2005)
Tabell 2. Översikt över artiklar och huvudkategorier
Etiska aspekter
Detta är en litteraturstudie och behöver då inte accepteras av en etisk kommitté. Samtliga artiklarna som användes i arbetet var etiskt granskade och samtliga deltagare var
avidentifierade. Etiken beaktades under hela arbetets gång: samtliga artiklar var skrivna på engelska och behövde översättas till svenska, det hade författarna till detta arbete i åtanke under hela arbetets gång så att texten översattes rätt, samt att författarna var noga med att inte förvränga budskap från källorna. Författarna till detta arbete har inte plagierat textfragment från andra litteraturstudier utan omformulerat och tolkat tidigare forskning på nytt.
Kategori Artikel Personlig utveckling Arbete, Sysselsättning
och Ekonomi Kvinnlig identitet Psykiska ohälsa Socialt nätverk
Denford et al. (2011) X X X
Elmir et al. (2010) X X X X
Fouladi et al. (2013) X X X X
Freysteinson et al. (2012) X X X
Hill & White (2008) X X X X
Kwok & White (2011) X X X X
Landmark et al. (2002) X X
Marshall & Kiemle (2005) X X X
Piot-Ziegler et. al. (2010) X X X X
RESULTAT
Resultatet presenteras i form av fem kategorier: Andra sätt att leva, Arbete, sysselsättning och ekonomi, Kvinnlig identitet, Psykisk ohälsa och Socialt nätverk. I tabell 3 presenteras
huvudkategorierna och subkategorierna.
Tabell 3. Översikt över huvudkategorier och subkategorier.
Personlig utveckling Att bli starkare
Många kvinnor upplevde att hälsan var viktigare än utseendet i relation till att förlora bröstet (Denford et al., 2011; Freysteinson et al., 2012; Kwok & White, 2011; Saares & Suomine, 2005). Det viktigaste steget efter cancerbehandlingen var att överleva sjukdomen och att fortsätta leva livet, och kvinnorna upplevde att de blivit emotionellt starkare efter att ha segrat över sin bröstcancer (Kwok & White, 2011; Saares & Suomine, 2005). Det framkom att vissa kvinnor skötte hemmet och tog hand om barnen, trots att de genomgått mastektomi och var under kemoterapi. Alltså att många kvinnor kände sig starka nog för att kunna utföra
Huvudkategorier Underkategorier
Personlig utveckling
Att blir starkare Ett nytt jag Arbete, Sysselsättning och
Ekonomi
Psykiska ohälsa
Acceptans och Sociala normer Rädsla för återfall
Skuld och Skam Stress, oro och ångest
Kvinnlig identitet Femininitet
Utseende
Socialt nätverk Interaktion med familjen Interaktion med omgivningen
vardagliga sysslor (Elmir, Jackson, Beale, & Schmied, 2010). Det ansågs att kvinnor som var färdigbehandlade för bröstcancer blev starkare genom att ge råd, information och att dela med sig av sina känslor med andra kvinnor som diagnosticerats med samma sjukdom (Hill & White, 2008; Elmir et al., 2010).
Ett nytt jag
Kvinnorna upplevde att de fick förståelse för livets verkliga innebörd efter sin cancersjukdom och att bröstcancern gav kvinnorna en andra chans till att leva livet på andra sätt (Piot-Ziegler Sassi, Raffoul & Delaloye, 2010; Kwok & White, 2011). Även attityder och värderingar gentemot livet, familjen och omgivningen förändrades efter cancern och behandlingen (Piot-Ziegler et al., 2010; Hill & White, 2008). Kvinnorna förklarade att bröstcancern gjorde de mer sympatiska, empatiska och gav en större medkänsla och var orsaken till att de hjälpte andra kvinnor i samma situation (Hill & White, 2008). Kvinnorna insåg att livet aldrig skulle bli som det var innan sjukdomen, men bröstrekonstruktion lindrade dem jobbiga minnen från mastektomin och cancern (Denford, Harcourt, Rubin & Pusic, 2011; Elmir et al. 2010). Vissa kvinnor kände dock att bröstrekonstruktionen var lyckad och att de fått tillbaka sitt normala jag (Denford et al., 2011).
Arbete, sysselsättning och ekonomi
Det framkom i Fouladis et al. (2013) verk att om de cancerbehandlade kvinnorna inte kunde arbeta och betala sina räkningar hamnade de i en ekonomisk press som i sin tur ledde till ökad oro, stress och större påfrestningar. Alla kvinnor i Elmirs et al. (2010) studie hade ett arbete, och berättade att de arbetade för att de befann sig i en ekonomisk kris. Efter mastektomin var kvinnorna tvungna att fortsätta betala av räkningar och samtidigt sköta hemmet. Vidare förklarar en kvinna att hon var tvungen att sköta hushållsarbetet på egen hand samtidigt som hon strålbehandlades för sin bröstcancer, och detta upplevdes som något jobbigt, men hon att hon inte hade något val (Elmir et al., 2010).
Att fortsätta sitt förvärvsarbete gav en positiv utmaning och var energikrävande på ett positivt sätt hos kvinnor. Arbete gav inte enbart instrumentell- och ekonomiskt stöd, utan ökade även den emotionella hälsan och sågs som något värdefullt (Landmark, Strandmark & Wahl, 2002; Elmir et al., 2011; Fouladi et al., 2013). Att stanna hemma på dagarna upplevdes som något
påfrestande då kvinnorna tänkte mer på sjukdomen (Landmark et al., 2002). Fouladis et al. (2013) visade på att en relativ stabil familjeekonomi och en hälsoförsäkring förbättrade situationen för kvinnan och hennes familj, ökade välbefinnandet och således en god kontinuerlig cancerbehandling.
Denford et al. (2011) beskrev att målet efter rekonstruktion av det mastektomerade bröstet var att fortsätta med sina vanliga liv, sysselsätta sig och börja arbeta igen. Slutligen påpekar författarna att en stor anledning till att kvinnorna valde att rekonstruera bröstet efter
mastektomin var för att kunna fortsätta med sina vanliga rutiner, utan att bli hindrad på något sätt. Kvinnorna i Kwoks och Whites (2011) studie att det var viktigare för de att ha förmågan att kunna utföra vardagliga aktiviteter så som att ta hand om barnen och sköta hemmet än att ha kvar sjuka bröst.
Kvinnlig identitet Femininitet
Kvinnans femininitet hotas i samband med en mastektomi och ger en känsla av att man är mindre attraktiva. Ju mer bröstet betydde för kvinnorna innan mastektomin, desto svårare hade de att hantera känslorna efter ingreppet (Piot-Ziegler et al., 2010; Denford et al., 2011; Marshall & Kiemle, 2005). Vissa kvinnor upplevde att deras självbild och sexualitet
grundades på deras femininitet, och att självbilden associerades med väl måendet, utseendet och upprätthållandet av självförtroendet (Marshall & Kiemle, 2005). Även bröstvårtan sågs som något betydelsefullt för kvinnan, till exempel i sexuella relationer, men även vid amning, det vill säga att bröstvårtan kopplades till moderskap (Piot-Ziegler et al., 2010).
I studierna (Piot-Ziegler et al., 2010; Elmir et al., 2010) förklarade de deltagande kvinnorna att de kände en oro att män inte skulle attraheras av dem efter mastektomin. Många av de deltagande förklarade att de inte kände sig som kvinnor efter mastektomin. Att mastektomin ändrade på femininiteten och könsidentiteten, då de ansåg att bröst symboliserade kvinnan. Detta motsägs dock i Kwok och Whites (2011) studie där kvinnorna inte ansåg mastektomin som något avgörande, då de prioriterade livet och hälsan före brösten.
Utseende
För att ersätta det studiedeltagarna ansåg som en av kvinnans viktigaste kroppsdelar, utförde kvinnorna bröstrekonstruktioner. Det för att se så normal och så kvinnlig ut som möjligt (Hill & White 2008; Denford et al. 2011; Marshall & Kiemle, 2005). Enligt Piot-Ziegler et al. (2010) ansåg kvinnor att utseendet var en viktig aspekt för femininitet och den kvinnliga identiteten. Mastektomi upplevdes inte som en simpel operation som lämnade ytliga operationssår, utan det upplevdes som ett trauma som skakade om kvinnans liv och förändrade hennes identitet.
I Marshall och Kiemles (2005) studie förklarar kvinnorna att kroppens utseende efter mastektomin, och vad utseendet skulle betyda för kvinna, påverkade beslutet om att rekonstruera bröstet. Förutom att kunna utföra vardagliga aktiviteter, valde kvinnorna att rekonstruera bröstet för att kunna klä sig som de ville. Detta bekräftades i Denfords et al. (2011) studie som menade att den största utmaningen för kvinnorna efter en mastektomi var att se normal ut för andra människor, medan att det svåraste var att hitta kläder som satt bra och såg bra ut på. Kvinnorna upplevde inte att det rekonstruerade bröstet såg naturlig ut, och rekonstruktion av bröstvårtan sågs som meningslöst (ibid.).
Psykisk ohälsa
Acceptans och sociala normer
Många kvinnor som hade genomgått en mastektomi berättade att de ständigt försökte få acceptans från andra människor (Hill & White, 2008). Kvinnorna som hade fått bröstcancer och som deltog i en studie (Piot-Ziegler et al., 2010) förklarade att mastektomin stred mot den sociokulturella synen på kvinnor, det vill säga att bröst var något som definierade en kvinna. Kvinnorna berättade att mastektomin skapade utrymmen för missförstånd och pinsamhet mellan kvinnorna och människor i hennes omgivning. Vidare berättade de intervjuade att de valde att bära kläder som inte var allt för visande och detta för att de var oroliga för att människor skulle stirra och reagera på ett negativt sätt (ibid.). Kvinnorna resonerade att, med tanke på sina unga åldrar, valde de att genomgå bröstrekonstruktion för att nå upp till
socialstandard. Äldre kvinnor valde också att genomföra en bröstrekonstruktion, då de förklarade det som att inte ha genomgått en rekonstruktion, sågs som ett misslyckande i bearbetnings fasen (Hill & White, 2008).
Rädsla för återfall
Trots att kvinnorna försökte komma vidare i livet och trots att kvinnorna haft sin mastektomi flera år innan då deltog i studierna, kände de en rädsla över att cancern skulle komma tillbaka (Marshall & Kiemle, 2005; Saares & Suomine, 2005). Många av kvinnorna förklarade att minsta lilla symptom, triggade igång en oro över återkomst av cancern och metastasering. Detta var en psykisk börda de bar på hela tiden (Kwok & White, 2011). Trots mastektomin, hade kvinnor en ständig rädsla att cancern hade spridit sig obemärkt (Marshall & Kiemle, 2005).
Skuld och Skam
Kvinnorna kände inte att de kunde berätta om sina sanna känslor för andra människor i
omgivningen (Hill & White, 2008). Vissa kvinnor med kinesiskt påbrå kände skam över att få bröstcancerdiagnosen, då de trodde att sjukdomen endast drabbade kaukasiska/vita kvinnor (Kwok & White, 2011). Vidare framkom det även att kvinnorna fick skuldkänslor då de inte kunde ha samlag och tillfredsställa sina partners efter både mastektomi och
bröstrekonstruktion. Det på grund av smärta och olust samt illamående och trötthet. Det visade sig att kvinnorna som inte brytt sig speciellt mycket om sina kroppar innan de diagnosticerades, kände ånger och skuld efter att blivit diagnosticerade med cancer, då de klandrade sig själva för att ha blivit sjuka (Piot-Ziegler et al., 2010).
Stress, oro och ångest
Kvinnorna använde olika strategier för att hantera ångesten, så som att ta en dag i taget, ha hopp och distrahera sig själva med aktiviteter bland annat. Kommunikation hade en betydande roll i att hantera ångesten, framför allt kommunikation med personer i kvinnans närhet.
Kvinnors sexliv påverkas av cancerrelaterad ångest, men också över cancerbehandlingarna. Efter mastektomin var kvinnor oroliga över hur rekonstruktionen skulle se ut, hur klädseln skulle passa och framför allt, vad partnern skulle tycka (Marshall & Kiemle, 2005). Många av kvinnorna använde orden traumatisk kris för att beskriva känslan vid diagnosticering. De menade att de kopplade cancern till död, smärta, lidande och hopplöshet. Även mastektomin, det vill säga cancerbehandlingen sågs som något smärtsamt (Kwok & White, 2011).
Efter en mastektomi visade kvinnorna på depressiva symptom, grät länge och avstod från att äta, avstod från att kolla på sina kroppar och isolerade sig, vilket sågs av sjukvården som en väntad tillfällig reaktion (Fouladi et al., 2013; Freysteinson et al., 2012; Hill & White, 2008). Men för vissa kvinnor var dessa depressiva symptom inte övergående, det vill säga att vissa kvinnor fortfarande var deprimerade, trots att det gått månader och/eller år efter att de insjuknat och behandlats.
Fouladis et al. (2013) studie kom fram till att tidigare problem i samband med en
bröstcancerdiagnos förvärrade den psykiska påfrestningen. Piot-Ziegler et al. (2010) hävdade att unga kvinnor som drabbades och behandlades av bröstcancer upplevde situationen som mer smärtsam och ångestfylld, just på grund av sina unga åldrar. Kvinnorna förklarade att det är jobbigare för yngre kvinnor att drabbas av bröstcancer. Kvinnorna hade en rädsla för att vara ensamma för resten av sina liv efter mastektomin, vilket gav en osäkerhet inför
framtiden. De kvinnorna i samma studie, som tagit hand om sina kroppar innan bröstcancern, kände att deras kroppar hade svikit, att kroppen lät en tumör växa trots god kost och god livsstil (ibid.).
Socialt nätverk
Detta avsnitt handlar inte enbart om stöd från familjen, utan också hur kvinnan påverkar familjen.
Interaktionen med familjen
Stöd från familjen var det bästa stödet till kvinnorna som drabbades av bröstcancer och som genom gått en mastektomi. Deras sociala nätverk gjorde dem till starkare individer och fick dem att kämpa och gå vidare livet (Elmir et al. 2010; Freysteinson et al. 2012). Socialt stöd och familjära relationer har centrala roller i bearbetning av känslor vid en nydiagnostiserad bröstcancerdiagnos. Kvinnorna både gav och mottog stöd från familj och vänner (Elmir et al., 2010; Landmark et al., 2002). De flesta kvinnorna i studierna (Marshall & Kiemle, 2005; Kwok & White, 2011) berättade samt behandlingen förde familjen närmare. Framför allt det kommunikativa stödet från familjen var viktig för kvinnan att hantera känslorna efter
fått hjälp med det praktiska från familj och släktingar, till exempel med vissa läkemedelsadministrationer och andra omvårdnadsåtgärder (Landmark et al., 2002).
Det framkom att kvinnor fick en känsla av att mastektomin hindrade de från att bli mammor då de inte kunde amma med det sjuka bröstet, och amning är ett sätt för modern att skapa ett band mellan sig och det nyfödda barnet. Kvinnorna uttryckte även ångest då de förklarade att risken fanns att cancern skulle kunna föras vidare till deras döttrar (Piot-Ziegler et al., 2010). Freysteinson et al. (2012) hävdade att kvinnorna upplevde att familj och vänner var väldigt stödjande. Men kvinnorna i Landmarks et al., (2002) studie upplevde dock att familjen inte hade tillräckligt med förståelse för den cancerdrabbade, och att kvinnorna kände en
belastningskänsla genom att involvera familjen i sin sjukdom. Barnens attityd mot den cancerdrabbade modern gav henne en känsla av hopplöshet (ibid.). Kvinnor valde även att begränsa kommunikationen med familjen, det för att inte chockera och såra personerna i kvinnans närhet (Piot-Ziegler et al., 2010).
Kvinnorna förklarade att öppen kommunikation, att prata om sina känslor och sina farhågor förde kvinnan och hennes partner närmare. Trots de kroppsliga förändringarna, upplevdes även den sexuella hälsan som något positivt, som berodde på den öppna kommunikationen mellan båda parterna. Medan stängd kommunikation, att kvinnan och/eller partnern inte ville prata om sina känslor ledde till distansering (Marshall & Kiemle, 2005). I föregående studie redovisas även att cancerdiagnosen kan bryta upp vissa relationer mellan kvinnor och deras partners, vilket delvist kan bero på arbetstryck, ekonomisk press, brist på kommunikation och tidigare konflikter. Marshall och Kiemle (2005) stärker detta genom att argumentera att kvinnor känner en viss osäkerhet över att visa sina kroppar inför sina makar. Trots detta framkommer det att makarna accepterar kvinnans nya kropp (ibid.). Slutligen berättade andra kvinnor att de kände sig respekterade av partners och barn, vare sig de valde att rekonstruera bröstet eller inte efter mastektomin.
Interaktion med omgivningen
Under denna rubrik presenteras resultat om interaktionen mellan kvinnan och hennes vänner, hennes arbetskollegor och sjukvården samt andra organisationer.
Stöd från vänner och kollegor sågs som något ovärderligt efter en cancerdiagnos. Förstående och stödjande vänner var till stor hjälp för kvinnorna efter mastektomin. Kvinnorna berättade även att arbetskollegor var till instrumentell och emotionellstöd. Vidare förklarade kvinnorna att de kände uppskattning, socialstöd och lättnad när de var på arbetsplatsen. Kollegorna gav både praktiskt- och emotionellstöd. Dock kände kvinnorna att arbetskollegor ibland var för närgångna (Landmark et al., 2002).
Kvinnorna upplevde att sjukvården var ett stort stöd, de kände sig sedda och omhändertagna på ett bra sätt. De kände att sjukvården ökade deras självkänsla och trygghet, både under och efter cancer behandlingen (Landmark et al., 2002). Att få prata med andra kvinnor i liknande situation, det vill säga kvinnor som fått bröstcancer och genomgått en mastektomi, ansågs som något värdefullt för deltagarna i studien, även om mötet skedde via nätet (Landmark et al., 2002; Freysteinson et al., 2012). Kvinnorna som inte hade samma modersmål som sjukvårdspersonalen de behandlades av, upplevde språkbarriären och kulturkrocken som frustrerande, då kvinnorna hade ett högt vård- och omvårdnadsbehov. Detta ledde till brist på information, försämrad rådgivning och minskad delaktighet för patienterna (Kwok & White, 2011).
Kvinnorna förklarade att relationen mellan de och människor i omgivningen förändrades (Hill & White, 2008; Landmark et al., 2002). Delade erfarenheter och emotionellstöd skapade ett starkare band mellan kvinnorna och vännerna. Men vänner som inte förstod sig på
bröstcancern eller som blev rädda drog sig undan från kvinnorna (Hill & White, 2008; Saares & Suominen, 2005). En kvinna i Saares och Suominens (2005) studie berättade att “I noticed that some people were avoiding me, but other came towards me. It’s surprising how
DISKUSSION
Metoddiskussion
Designen för detta examensarbete är litteraturstudie. Endast kvalitativa artiklar användes i analysen. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) menar att det vetenskapsteoretiska perspektivet är humanvetenskapligt, där syftet för en forskargrupp är att få förståelse. Forskningen har då en större helhetssyn och ett humanvetenskapligt perspektiv. I
bakgrundsavsnittet användes kvantitativa vetenskapliga artiklar för att få kunskap om tidigare forsknings resultat kring psykosocial hälsa hos bröstcancer patienter. De olika
forskningsmetoden i bakgrunds- och resultatdelen användes för att få en variation på låg- respektive hög strukturerad data för att upptäcka eventuella skillnader. Arbetet har en rikare variation då artiklarna var från olika länder. Kategoriseringen ses som komplett, all relevanta data har hamnat under rätt rubrik och allt irrelevant har sorterats bort. De flesta artiklarna har använt sig av semistrukturerade intervjufrågor, däremot har deltagarna till studierna inte fått någon fråga som handlar om just den psykosociala hälsan. Den psykosociala hälsan har identifierats av författarna till analysartiklarna utifrån de inkluderade vetenskapliga artiklarna, det påverkar detta arbetes pålitlighet. Överförbarheten är hög då de flesta artiklarna är från olika delar av västvärlden och Australien, och visar på ungefär samma resultat. Artiklar från andra delar av världen visar på vissa kulturella skillnader i relation till den västerländska kontexten.
Resultatet kan överföras till många kvinnor som genomgått mastektomi, efter en
bröstcancersjukdom. Dock tar arbetets resultat upp lite om hur olika kulturer ser på cancer, kvinnan, kvinnans bröst och psykosocialhälsa, detta kan påverka överförbarheten. Författarna till detta arbete tror att kulturfrågan skulle kunna påverka resultatet. En annan aspekt som skulle kunna påverka resultatet är upplevelser efter en genomförd mastektomi hos kvinnor i homosexuella relationer, en svaghet med denna studie var att alla kvinnor som deltog i analysartiklarna var antingen singla eller gifta med män. Hur som helst var detta inte syftet med arbetet, och var inte ett fokus.
Som författare till detta arbete höll vi oss transparenta och öppna för den data vi fann. Billhult och Gunnarsson (2012) hävdar att bias och andra systematiska fel (icke slumpmässiga fel) kan bidra till att felaktig slutsats dras. Svagheten i datasökningen är att resultatet presenterade
forskningsresultat från kostnadsfria vetenskapliga artiklar som finns fritt tillgängliga på nätet. Pålitligheten kring resultatet kan påverkas då vi inte hade fri tillgång till all forskning som föreligger kring ämnet. Fulltext var ett inklusionskriterium, där av är det sannolikt att relevanta artiklar exkluderats. En svaghet som uppmärksammades var att publicerade vetenskapliga artiklar som söktes inte använde MeSH-termer systematiskt, till exempel en artikel som använde nyckelordet breast cancer (fritext ord) istället för breast neoplasm (MeSH-term). Med en sådan felaktighet kan relevanta artiklar missas. En annan svaghet är att en annan artikel som inkluderades i analysen var hämtad från PubMed. I PubMed kan en inte filtrera bort icke Peer-Reviewed artiklar, däremot granskades artikeln av oss med hjälp av en granskningsmall. Förutom den höga/medelhöga kvaliteten som samtliga artiklar hade enligt vår bedömning, var de även etiskt granskade innan publikation.
Resultatdiskussion
Syftet med detta arbete var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi, för att få svar på syftet presenterades resultaten under fem huvudkategorier: Personlig utveckling, Arbete, sysselsättning och ekonomi, Kvinnlig identitet, Psykiska ohälsa, och Socialt nätverk.
Yngre kvinnor känner sig mer oroliga över en mastektomi, och att deras unga ålder kan påverka valet av cancerbehandling. Quirion (2010) visar vidare på att yngre, gifta, vita kvinnor som har en högre utbildning och en högre årsinkomst får mer information kring de alternativen som finns för bröstcancer, och där av ha en större delaktighet i sin cancervård.
Stöd från nära anhöriga och särskild från sin partner är viktigt för kvinnans välbefinnande och psykosociala hälsa. Familjestödet ansågs som det viktigaste, vilket även styrks av Bloom et al. (2004), men det skiljde sig i hur kvinnorna upplevde familjestödet. Vissa kvinnor fick det stödet de behövde, medan andra familjer inte gav tillräckligt stöd. I en studie (Odigie et al, 2010) som gjorde på nigerianska bröstcancerdrabbade kvinnor styrks det att mastektomin påverkar den psykosociala hälsan negativt. Författaren har fått fram att 39 procent av gifta nigerianska kvinnor blir lämnade av sina män efter mastektomin och 20 procent av redan gifta män gifter om sig, en anledning är att polygami är tillåtet och accepterat i Nigeria. Samtliga analysartiklar tyder på att alla kvinnor som haft en mastektomi känner sig mindre attraktiva
för sina partners, men att de fick ändå fick stödet som de behövde, men detta motsäger Odigies et al (2010) studie.
Stöd från vänner och kollegor är väldigt uppskattat hos kvinnorna. Vänner till en kvinna som utfört mastektomi, kan delas in i två grupper: Den ena gruppen är vänner som kommer närmare kvinnan respektive den andra gruppen vänner som drar sig undan. I en studie som gjordes på ett cancercenter i USA framkommer det att vänners interaktion med kvinnor med bröstcancer kan ha negativt inverkan på kvinnans hälsa då vännerna inte har förståelse och erfarandet av sjukdomen skriver Krigel et al. (2014). Vidare stärker Krigel och kollegor (2014) detta arbetes resultat, om att kvinnorna inte pratar om sina känslor i den mån hon gör med sin familj. Detta leder förstås till att vänner som inte har någon tidigare erfarenhet av cancer kan upplevas som oförståeliga.
Krigel et al. (2014) visar även på likheter med ett av detta arbetes huvudfynd. Samtliga analysstudier är eniga om att stödgrupper ledd av kvinnor som drabbats av bröstcancer och som haft en mastektomi, är ett effektivt sätt att hjälpa kvinnor som har en pågående
behandling. Det fanns så många som 32 patientföreningar för bröstcancerdrabbade kvinnor år 2009 i Sverige, vilket var sju år sen, och sannolikheten är stor att siffran för dessa föreningar har växt. Detta är ett bevis på att Sverige utnyttjar den goda påverkan stödgrupper har på cancerpatienter.
Sysselsättning är något positivt efter en mastektomi, men att utföra aktiviteter är hindrad av olika faktorer menar Bitsika et al. (2010). Kvinnorna i studien har dock haft en mastektomi i kombination med cytostatikabehandling och förklarar att det framför allt är tröttheten, illamåendet och håravfallet som anses som det jobbigaste, alltså biverkningar från cellgiften. Enbart mastektomin inte hindrar kvinnorna från att sysselsätta sig, utan att
cytostatikabehandlingen är orsaken hos kvinnor som behandlas med båda dessa metoder för sin bröstcancer. Vidare skriver Bitsika et al. (2010) att livskvaliteten försämras hos kvinnor som behandlas för bröstcancer, samt att kvinnorna känner mer ångest, depression och har humörsvängningar, och inte kunna distrahera sig med sociala- och utomhusaktiviteter förvärrar bara den psykiska ohälsan hos dessa kvinnor.
Resultatet visar att psykisk ohälsa är en självklar följd av bröstavlägsnandet, men att en kvinnas copingstrategier och känsla av sammanhang styr nivån av den psykiska ohälsan och återupphämtningstiden, då endast en femtedel av dessa kvinnor söker professionell
psykologiskt stöd. En annan faktor som spelar roll för den psykiska ohälsan är om det utförs en total mastektomi eller bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi). Gumus et al. (2010) skriver att kvinnor som genomgår partiell mastektomi inte visar på depressiva symptom i samma utsträckning som mastektomerade kvinnor gör. Samt att kvinnor som genomgått en total mastektomi visar på mera uppenbara symptom för psykisk ohälsa. Detta är för att det är jobbigt att förlora en del av bröstet, men ännu mer psykiskt ansträngande att förlora hela bröstet.
Ett annat värdefullt stöd är det från sjukvården, av författarna till detta arbete, dras slutsatsen att informativt stöd är det bästa stödet. Kvinnor som utfört mastektomi en årlig uppföljning i mer än tio år, av samma specialistläkare. Det ger kvinnan trygghet och en säkerhet att ett eventuellt recidiv cancer inte är obemärkt (Roorda et al., 2015), vilket är ett korrekt antagande av kvinnan då risken för cancer är hög om en redan haft sjukdomen
(https://www.cancerfonden.se/). Kvinnorna förklarar också att kontinuerlig uppföljning hos samma specialist ger en känsla av en god patient-läkarrelation (Roorda et al., 2015). Däremot visar en amerikansk studie på att 37 procent av kvinnorna upplever kommunikations problem med sina läkare och anser att dem inte har fått den psykologiska hjälpen och stödet som de behövt (Bloom, Stewart, Chang och Banks, 2004).
Stöd och empati från sjuksköterskan kan vara av stor betydelse för bröstcancerdrabbade kvinnor. I sjuksköterskans ansvarsområde enligt Socialstyrelsens (2005)
kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska hävdas det att sjuksköterskan ska ha förmågan att identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga. I en kanadensisk studie som gjordes på 12 deltagare har det visat sig att patienter var nöjda med sjuksköterskans insatser till en vis del men samtidigt uttryckte de missnöje på att sjuksköterskorna har inte kommit fram själva och frågat sina om dem behöver hjälp (Pedersen et al., 2014). Detta kan tolkas av författarna till detta arbete som att sjuksköterskan inte vill vara för påträngande, på en patient som går igenom en sådan kris som en bröstcancersjukdom.
Däremot visar det sig i Pedersen et al. (2014) studie att sjuksköterskor har varit ett bra stöd för samtal då bröstcancer drabbade kvinnor behövde samtal när anhöriga inte var på plats.
Förutom att ha en god kännedom om patientens möjligheter och rättigheter samt att kunna förmedla kontakt med rätt instans (Hellblom & Thomé, 2011; Socialstyrelsen, 2005), bör sjuksköterskan ha förmåga att ge stöd och vägledning samt möjliggöra en optimal delaktighet för både patienten och dess anhöriga (Socialstyrelsen, 2005). Resultatet visar på att familjen behöver minst lika mycket stöd från sjukvården som kvinnan gör, dels för att det drabbar familjemedlemmarna men också för att den cancerdrabbade kvinnan påverkas av familjens oro. Vidare hävdar Hellblom och Thomé (2011) att en patient som behandlas för bröstcancer möter på många olika instanser, med misstag och felbedömningar från sjukvården försämras hälsan ytterligare, inte minst den psykosociala hälsan.
Slutsats
Studien visar på att kvinnor som genomgått en mastektomi upplever en försämrad
psykosocialhälsa. Sjukvården och familjen har en stor betydelse för kvinnans psykosociala hälsa efter ingreppet. Dock visar det sig att även på att kvinnor upplever stödet från familj och sjukvård på olika vis. Kvinnor får stöd från vänner och arbetskollegor, men detta kan ha en positiv eller negativ inverkan. Bröstrekonstruktioner är den vanligaste åtgärden efter en mastektomi, men även rekonstruktionen upplevdes olika. Skillnaderna beror troligtvis på att alla människor är olika, i olika åldrar, med olika familjer, sjukvårdskvaliteter, förutsättningar, värderingar, kulturer och även olika arvsanlag som även kan avgöra sårbarheten vid
krissituationer. Alla kvinnor behöver individanpassat stöd och bemötande från sjukvården efter en mastektomi. Stöd från sjukvården och andra stödgrupper behövs även efter en avslutad behandling.
Klinisk betydelse
l den genomförda litteraturstudien identifieras viktiga omvårdnadsaspekter som hör till bröstcancerdrabbade kvinnor. Dessa problem som redovisades i resultatdelen är vanligt förekommande vid cancersjukdomen, således är det av stor betydelse att sjuksköterskor känner till dessa problem i mötet med denna patientgrupper. Eftersom bröstcancer är en vanlig cancerform som drabbar kvinnor i Sverige, bör sjuksköterskor och annan vårdpersonal känna till kvinnans upplevelse och deras psykosociala hälsa efter mastektomi och ha en
inblick i vad som händer i kvinnans mental hälsa, dock kan upplevelsen skilja sig från kvinna till kvinna.
Förslag på vidare forskning
Trots att forskningen kring ämnet upplevelser vid bröstcancer och dess behandling är stor, kan det behövas mer forskning. Då den psykiska ohälsan, som är en betydande faktor av den psykosociala hälsan, ökar i samhället framför allt bland unga kvinnor, kan upplevelsen kring mastektomi förändras inom den närmsta framtiden. Vidare kan forskning behövas då
livslängden är högre, samt att invandringen i Sverige ökar, således ökar behovet av kunskap kring bröstcancer kopplat till att människor har olika kulturella bakgrunder.
Författarnas insatser
Båda författarna har arbetat tillsammans vid alla moment, det vill säga att syfte och problem formulerades tillsammans, artikelsökning och -analys genomfördes tillsammans. Författarna arbetade via Google Drive för att ständigt kunna ta del av varandras texter. Båda parterna av författarparet har fått fram sina åsikter och har upprätthållit en god stämning under hela arbetets gång. Författarparet har bidragit till arbetsprocessen på ett likvärdigt vis.
REFERENSER
* = Artiklar som ingår i analys.
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman B-I. (2009). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt (s. 68-87). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 317-328). Lund: Studentlitteratur.
Bitsika, V., Sharpley, C. F., & Christie, D. H. (2010). 'What made me unhappy'. Experiences of, and responses to, lifestyle changes in breast cancer patients. British Journal Of Guidance & Counselling, 38(2), 179-189. doi:10.1080/03069881003601015
Bloom, J. R., Stewart, S. L., Subo Chang, S. L., & Banks, P. J. (2004). Then and now: quality of life of young breast cancer survivors. Psycho-Oncology, 13(3), 147-160. doi:DOI:
10.1002/pon.794
Bröstcancer. (2013). I A. Dahllöv (Red.), 1177 Vårdguiden. Hämtad 3 februari, 2016, från
http://www.1177.se/Kalmarlan/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Brostcancer/
Carlsson, C. (2011). Patientföreträdaren: stöd, samverkan och framtid. I M. Hellblom, & B. Thomé (Red.), Perspektiv på onkologisk vård. (s. 35-45). Stockholm: Studentlitteratur.
Carlsson, M. (Red.). (2007). Psykosocial cancervård. Lund: Studentlitteratur.
*Denford, S., Harcourt, D., Rubin, L., & Pusic, A. (2011). Understanding normality: a qualitative analysis of breast cancer patients’ concepts of normality after mastectomy and reconstructive surgery. Psycho-Oncology, 20(5), 553-558. doi:10.1002/pon.1762
Drageset, S., Lindstrøm, T. C., Underlid, K. (2009). Coping with breast cancer: between diagnosis and surgery. Journal of Advanced Nursing. 66(1), 149-158. Doi:10.1111/j.1365- 2648.2009.05210.x
*Elmir, R., Jackson, D., Beale, B., & Schmied, V. (2010). Against all odds: Australian
women’s experiences of recovery from breast cancer. Journal Of Clinical Nursing, 19(17-18), 2531-2538 8p. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03196.x
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Feiten, S. Dünnebacke, J., Heymanns, J., Köppler, H., Thomalla, J., van Roye, C., … Weide, R. (2014). Breast Cancer Morbidity: Questionnaire Survey of Patients on the Long Term Effects of Disease and Adjuvant Therapy. Deutsches Ärzteblatt International, 111(31-32), 537–544. doi:10.3238/arztebl.2014.0537
* Foulandi, N., Pourfarzi, F., Ali-Mohammandi, H., Masumi, A., Agamohammadi, M., & Mazaheri, E. (2013). Process of Coping with Mastectomy: a Qualitative Study in Iran. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention, 14(3), 2079-2084. Från
http://www.apocpcontrol.org/paper_file/issue_abs/Volume14_No3/%202079-84%2010.21%20Nasrin%20Fouladi.pdf
*Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L., & Cesario, S. K. (2012). The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy. Oncology Nursing Forum, 39(4), 361-369. doi:10.1188/12
Gumus, M., Ustaalioglu B. O., Garip M., Kiziltan E., Bilici A., Seker M., & … Turhal N. S. (2010). Factors that Affect Patients' Decision-Making about Mastectomy or Breast
Conserving Surgery, and the Psychological Effect of this Choice on Breast Cancer Patients. Medical and Scientific Publisher, 5(3), 164-168. doi:10.1159/000314266
Greaney, M. L., Sprunck-Harrild, K., Ruddy, K. J., Ligibel, J., Barry, W. T., Baker, E., & ... Partridge, A. H. (2015). Study protocol for Young & Strong: a cluster randomized design to
increase attention to unique issues faced by young women with newly diagnosed breast cancer. BMC Public Health, 15(37). doi:10.1186/s12889-015-1346-9
Grunfeld, E., Coyle, D., Whelan, T., Clinch, J., Reyno, L., Craig C. ... Glossop, R. (2004). Family caregiver burden: results of a longitudinal study of breast cancer patients and their principal caregivers. CMAJ, 170(12), 1795-1801. doi: 10.1503/cmaj.1031205
Hellblom, M., & Thomé, B. (2011). Professionsperspektivet. I M. Hellblom, & B. Thomé (Red.), Perspektiv på onkologisk vård. (s. 47-53). Stockholm: Studentlitteratur AB.
Henderson, P. D., Gore, S. V., Lane Davis, B., Condon, E. H. (2003). African American Women Coping With Breast Cancer: A Qualitative Analysis. Oncology Nursing Forum. 30(4), 641-647. doi: 10.1188/03
*Hill, O. & White, K. (2008). Exploring women's experiences of TRAM flap breast reconstruction after mastectomy for breast cancer.Oncology Nursing Forum, 35(1), 81-88. doi:10.1188/08
Jassim, G. A., & Whitford, D. L. (2014). Understanding the experiences and quality of life issues of Bahraini women with breast cancer. Social Science & Medicine, 107 189-195. doi:10.1016/j.socscimed.2014.01.031
*Kwok, C., & White, K. (2011). Cultural and linguistic isolation: The breast cancer experience of Chinese-Australian women--A qualitative study. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 39(1), 85-94. doi:10.5172/conu.2011.39.1.85
Krigel, S., Myers, J., Befort, C., Krebill, H., & Klemp, J. (2014). ‘Cancer changes everything!’ Exploring the lived experiences of women with metastatic breast cancer. International Journal Of Palliative Nursing, 20(7), 334-342.
Lagergren, J., Wickman, M., & Hansson, P. (2010). Sensation Following Immediate Breast Reconstruction with Implants. Breast Journal, 16(6), 633-638.
doi:10.1111/j.1524-*Landmark, B., Strandmark, M., & Wahl, A. (2002). Breast cancer and experiences of social support: in-depth interviews of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 16(3), 216-223. doi: 10.1046/j.1471-6712.2002.00059.x
Lewis-Smith, H. (2015). Physical and psychological scars: the impact of breast cancer on women's body image. Journal Of Aesthetic Nursing, 4(2), 80-83. Från
http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=30&sid=e3d9702f-fede-4da0-8c7c-fa7fed804e04%40sessionmgr110&hid=129&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCxzaGl iJnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=103766279&db=ccm
*Marshall, C., & Kiemle, G. (2005). Breast reconstruction following cancer: its impact on patients' and partners' sexual functioning. Sexual & Relationship Therapy, 20(2), 155-179. doi: 10.1080/14681990500113310
Mutrie, N., Campbell, A. M., Whyte, F., McConnachie, A., Emslie, C., Lee, L., … Ritchie, D. (2007). Benefits of supervised group exercise programme for women being treated for early stage breast cancer: pragmatic randomised controlled trial. BMJ : British Medical Journal, 334(517). doi:10.1136/bmj.39094.648553.AE
Myklebust Sørensen, E., & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 439-453). Stockholm: Liber.
Odigie V. I., Tanaka R., Yusufu L. M., Gomna A., Odigie E. C., Dawotola D. A., & Margaritoni M. (2010). Psychosocial effects of mastectomy on married African women in Northwestern Nigeria. Psycho-Oncology, 19(8). doi:10.1002/pon.1675
*Piot-Ziegler, C., Sassi, M., Raffoul, W., & Delaloye, J. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: a qualitative study. British Journal of Health Psychology, 15(3), 479-510. doi: 10.1348/135910709X472174
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Primo, C. C., Costa Amorim, M. H., de Castro, D. S., Paraguassú, T. C., Nogueira, T. P., Martins Bertolani, G. B., & Costa Leite, F. M. (2013). Stress in mastectomized
women. Investigacion & Educacion En Enfermeria, 31(3), 385-394. Från
http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=28&sid=e3d9702f-fede-4da0-8c7c-fa7fed804e04%40sessionmgr110&hid=129&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCxzaGl iJnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=107924997&db=ccm
Quirion, E. (2010). Recognizing and treating upper extremity lymphedema in
postmastectomy/lumpectomy patients: A guide for primary care providers. Journal Of The American Academy Of Nurse Practitioners, 22(9), 450-459.
doi:10.1111/j.1745-7599.2010.00542.x
Pedersen, A. E., Hack, T. F., McClement, S. E., & Taylor-Brown, J. (2014). An Exploration of the Patient Navigator Role: Perspectives of Younger Women With Breast Cancer.
Oncology Nursing Forum, 41(1), 77-88. doi:10.1188/14.ONF.77-88
Roorda, C., Geertruida, H., Scholing, C., Meer, K., Berger, M., de Fouw, M., & Berendsen, A. J. (2015). Patients’ preferences for post-treatment breast cancer follow-up in primary care vs. secondary care: a qualitative study. Health Expectations, 18(6), 2192-2201. doi:
10.1111/hex.12189
*Saares, P., & Suominen, T. (2005). Experiences and resources of breast cancer patients in short-stay surgery. European Journal Of Cancer Care, 14(1), 43-52. doi:10.1111/hex.12189
Schubart, J. R., Emerich, M., Farnan, M., Stanley Smith, J., Kauffman, G. L., & Kass, R. B. (2014). Screening for Psychological Distress in Surgical Breast Cancer Patients. Annals of Surgical Oncology, 21(10), 3348–3353. doi:10.1245/s10434-014-3919-8
Sheehan, J., Sherman, K., Lam, T., & Boyages, J. (2008). Regret associated with the decision for breast reconstruction: the association of negative body image, distress and surgery
characteristics with decision regret. Psychology & Health, 23(2), 207-219. doi: 10.1080/14768320601124899
Sheppard, L., & Ely, S. (2008). Breast cancer and sexuality. Breast Journal, 14(2), 176-181. doi: 10.1111/j.1524-4741.2007.00550.x
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Artikelnr: 2005-105-1. Hämtad 9 mars, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf
Socialstyrelsen (2013). Cancer i siffror: Populärvetenskapliga fakta om cancer (2013-6-5). Från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/2013-6-5.pdf
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Trinh,T. (2015). Determinants of breast cancer risk: focusing on mammographic density. Från https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/44927/Thesis_Thang_Trinh.pdf?sequ ence=3&isAllowed=y
BILAGOR
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare(år), Land & Titel Syfte Urval
(n=Deltagare) Analys Resultat kvalitets bedömning Kval. Bed. Denford et al. (2011) USA
Understanding normality: a qualitative analysis of breast cancer patients concepts of normality after mastectomy and reconstructive surgery.
Att undersöka begreppen normalitet i ett prov av bröstcancer på
cancerpatienter som berättigar till rekonstruktiv kirurgi efter mastektomi.
Kvinnor som har genomgått eller var på väg att genomgå bröst rekonstruktiv kirurgi efter mastektomi
(n=35)
Semistrukturerade intervjuer. Analyserades med hjälp av tematisk analys
Fyra huvudteman kommit fram efter data analysen (utseende) Kvinnor som avses ser normal ut (beteende) att kunna uppfylla vardagliga aktiviteter (Rekonstruera normalitet) anpassa sig till en ny normala livet (hälsa) inte vara sjuk
Hög
Elmir et al. (2010) Australien
Against all odds: Australian women’s experiences of recovery from breast cancer
Att skapa förståelse för yngre kvinnors upplevelser av återhämtning från bröstcancer relaterade till bröstkirurgi och att bidra till kunskapsbasen för kliniker som utövar på detta område
Australiska kvinnor under 50 års ålder, som hade genomgått en operation som en följd av att diagnosen bröstcancer
(n=4)
Intervju med bandinspelning. Fyra huvudtema har hittades
Att omsluta mig, att besegra, att leva med rädsla och osäkerhet samt att hitta styrka inom mig.
Medel
Fouladi et al. (2013) Iran
Process of coping with mastectomy: a qualitative study in Iran.
Att få klara bild på hur mastektomi påverkar kvinnans sexualitets och hur den kan leda till psykiska ohälsa.
Persiska kvinnor som har genomgått mastektomi (n=20)
En öppen, halv strukturerade frågeformulär användes.
Sju kategorier som kan påverka bröstcancerdrabbade kvinnors coping, reaktioner vid mastektomi: förlust och överlevnad, rekonstruktion av system för utvärdering, samtycke till att genomgår mastektomi, reaktioner och problem efter förlusten, konfrontation förlust och hälsa, ändring och anpassning efter ändringar
Medel
Freysteinson et al. (2012) USA
The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy
Att beskriva hur kvinnor upplever sin kropp efter mastektomi
Arton år och äldre kvinnor som har genom gått mastektomi.
(n=12)
Intervju med
bandspelning under ca 3-12 månadersperiod från tre olika sjukhus i sydvästra USA.
Spegeltittande efter mastektomi kan ge både energi eller energiförlust.
Tolkningen ger fyra tema: Jag, jag bestämmer, jag ser, och jag samtycker.
Medel
Hill (2008) Australien
Exploring women's experiences of TRAM flap breast reconstruction after mastectomy for breast cancer
Att utforska och beskriva kvinnors erfarenheter av
tvärgående rectus abdominus musculocutaneous och rekonstruktion efter mastektomi för bröstcancer
Kvinnor från ett privat sjukhus i västra Australienfem som hade genomgått omedelbar bröstrekonstruktion ochfem som hade genomgått fördröjd bröstrekonstruktion
(n=10)
Semistrukturerade, intervjuer. Analyserades med en tematisk inriktning.
Mättnad nåddes efter 10 intervjuer.
Tre huvudteman framkom från datan: att förlora ett bröst, att anpassa sig till en föränderlig
kroppsuppfattning och omdefiniera normalitet
Hög
Kwok & White (2011) Australien
Cultural and linguistic isolation: The breast cancer experience of Chinese-Australian women--A qualitative study.
Att beskriva kinesisk- australiska kvinnors, upplevelse, uppfattning och innebörden av diagnosen bröstcancer,
Kinesisk-australienska kvinnor (n=23)
Intervju på sitt hemspråk, översättnings material användes som innehålls analys.
Kulturella skillnaden och bakgrund kan spela en viktig roll i kvinnans upplevelse och svar på bröstcancer.
Hög
Landmark et al. (2002) Norge
Breast cancer and experiences of social support: in-depth interviews of 10 women with newlydiagnosed breast cancer.
Den beskriver ny diagnostiserad kvinnors upplevelse av socialstöd runt omkring och vikten av den
Ny cancer diagnostiserad norska kvinnor (n=10)
kvalitativ metod baserad på
Grounded Theory modellen, djup intervju.
Socialt stöd är en viktig del i kvinnans hälsa vid ny diagnostiserad bröstcancer.
Marshall & Kiemle (2005). Storbritannien
Breast reconstruction following cancer: its impact on patients' and partners' sexual functioning.
Att identifiera
faktorer som påverkar den sexuella relationen och att utforska klara strategier som används av patienter ochpartners, och att belysa dessa behov
Sammanlagt 12 kvinnor som genomgått bröst rekonstruktiv kirurgi inom de senaste tre åren. (n=12)
Grounded theory metod användes för att analysera data och identifiera viktiga kategorier för12 kvinnor och 10 av deras partners.
Alla kvinnor upplevt någon grad av sexuell förändring i livet, ångest och en minoritet uppgav en förlust av sexualiteten. Deras Partners upplevde ångest och stress över sexualitets förändring
Hög
Piot-Ziegler et. al. (2010) Schweiz
Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study.
Att förstå konsekvenserna av kroppen dekonstruktion genom mastektomi på kroppslighet och identitet hos kvinnor med bröstcancer.
Kvinnor som har genomgått mastektomi (n=19)
Tre semistrukturerade intervjuer
Mastektomi framkallar en smärtsam upplevelse av kropps dekonstruktion. Även om omedelbar rekonstruktion föreslås så är motsats känslor och missnöje finns blanda dessa kvinnor jämfört med tidigare naturliga kroppen. Vilket den kan leda till identitetskris.
