koloniserade med multiresistenta bakterier
inom slutenvården – En litteraturstudie
Amanda Perdal
Sjuksköterska 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Upplevelser av isolering hos patienter koloniserade med
multiresistenta bakterier inom slutenvården – En litteraturstudie
The experiences of isolation in patients colonized with
multi-resistentant bacteria in the inpatient care – A literature study
Amanda Perdal
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Upplevelser av isolering hos patienter koloniserade med multiresistenta bakterier
inom slutenvården – En litteraturstudie
The experiences of isolation in patients colonized with multi-resistentant bacteria in
the inpatient care – A literature study
Amanda Perdal
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Multiresistenta bakterier är bakterier som utvecklat motståndsmekanismer mot läkemedel. Risken för att koloniseras av dessa bakterier är ett problem som ökar globalt, följaktligen växer antalet patienter som vårdas isolerade. Isoleringsvård innebär att patienten har ett eget rum och egen toalett att förhålla sig till, samt att vårdpersonal ska tillämpa specifika rutiner och åtgärder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser
av isolering hos patienter koloniserade med multiresistenta bakterier (MRB) inom slutenvården. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrån perspektiv
tillämpades för att besvara studiens syfte. I analysen ingick nio vetenskapliga artiklar.
Resultat: Isoleringen påverkade patienternas upplevelser utifrån flera aspekter som
resulterade i kategorierna: ’Att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande’, ’Att känna begränsningar i relationer och vara orolig för smittspridning’, ’Att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap’, ’Att tveka över
sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse’ och ’Att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse’. Slutsats och kliniska implikationer: I litteraturstudien
identifierades patienternas bristande kunskap om isoleringen och varför vissa åtgärder ägde rum. Det behövs ytterligare forskning på vilket sätt patienter erhåller ökad kunskap i kombination med isoleringsvård. På så sätt kan patienternas förståelse i situationen öka deras känsla av sammanhang. Genom utvidgning av sjukvårdspersonalens kunskap om patienters personliga upplevelser av att befinna sig inom isoleringsvård kan ett
personcentrerat förhållningssätt främjas. Troligtvis förbättrar det även bemötande av patienternas redan identifierade behov.
Nyckelord: multiresistenta bakterier, patient isolering, upplevelse, omvårdnad, kvalitativ
Multiresistenta bakterier (MRB) är samlingsnamnet för flera olika bakterier som har någonting gemensamt. Enligt Nikaido (2009) har dessa bakterier utvecklat motståndsmekanismer mot flera viktiga läkemedel, exempelvis antibiotika. Det exakta antalet bakterier som utvecklat resistens är okänt samt vissa multiresistenta bakterier är mer kända än andra. Bland de mest kända
multiresistenta bakterierna i dagsläget är Methicillin resistenta staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-lactamas (ESBL), Vancomycin resistenta Enterokocker (VRE) och Clostridium difficile (C. Difficile).
Anledningen till resistensutvecklingen beror på överanvändning av läkemedel till både
människor och djur (Nikaido, 2009). Huang, Huo och Ruan (2019) beskriver att personer som behandlas med antibiotika är i riskzonen för att koloniseras av multiresistenta bakterier. MRB kan innebära längre sjukhusvistelse, längre behandlingstid, ökade kostnader, ökat lidande för patienten och ökad risk för mortalitet.
De olika bakterierna kan ge diverse symtom och komplikationer. Folkhälsomyndigheten (2018) förklarar att MRSA kan leda till infektioner i sår, blod (sepsis) och hjärtklaffar (endokardit), samtliga av dessa tillstånd har hög dödlighet. Det här skiljer sig från C. difficile där patienten kan drabbas av lindriga till blodiga diarréer med hög feber som kan resultera i varierade skador på tarmslemhinnan (Folkhälsomyndigheten, 2019a).
Förekomsten av multiresistenta bakterier såsom MRSA, VRE och ESBL är ett globalt ökande problem (Gasink & Brennan, 2009; Huang et al., 2019; Schultz, 2010; Walther, Agvald-Öhman, Blomqvist, Monnet, Nilsson & Hanberg, 2006). Inom det europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, EES-länderna, under 2015 var 671 686 drabbade av MRB (Cassini et al., 2018). Folkhälsomyndigheten sammanställde nyanmälda fall från Sveriges län och regioner under år 2019. Sammanlagt handlar det om 10 741 nya anmälda fall av ESBL
(Folkhälsomyndigheten, 2019b), 3863 nya anmälda fall av MRSA (Folkhälsomyndigheten, 2019c) och 233 nya anmälda fall av VRE (Folkhälsomyndigheten 2019d).
Den svenska sjukvården har bättre förutsättningar än andra länder till att stoppa spridningen. Det beror bland annat på ekonomi, kunskap, och bättre förutsättningar av ökad vårdkvalitet. Trots detta fortlöper ändå smittspridningen i både samhället och vårdavdelningar (Walther et al., 2006). Schultz (2010) förklarar att multiresistenta bakterier sprids via huden genom direktkontakt där händerna ofta är en primär källa. Bakterierna sprider sig även genom indirekt kontakt,
exempelvis mellan patienter via vårdpersonalens händer. Därför är det av stor vikt som sjukvårdspersonalen tillämpar en god hygien genom att tvätta händerna, använda
handdesinfektion, engångsplasthandskar samt plastförkläde för att minska smittspridningen. Likaså menar Socialstyrelsen (2006, s. 16) att tillämpning av god hygien bidrar till en säkrare vårdkvalitet.
MRB kan även spridas genom kontaminerad utrustning, material och miljö. Faktorer som är vanliga på sjukhus och ökar bakteriernas förutsättningar att ta sig in i kroppen är öppna sår, katetrar och sämre immunförsvar (Schultz, 2010). Patienten bör även i kombination med andra vård och omsorgsåtgärder få isoleringsvård för att minska smittspridning (Huang et al., 2019). Enligt Schultz (2010) finns det evidens som talar för att spridningen av MRSA minskar genom isoleringsvård. Utifrån smittskyddslagen (SFS 2004:168, 5 kap, 9§) ska patienten få stöd och hjälp för att minska, helst förebygga, smittspridning.
Isoleringsvård innebär att patienten har ett eget rum där denne vårdas, det ska finnas tillgång till egen dusch och toalett. Patienten får dock vara utomhus om dagsformen tillåter (Socialstyrelsen, 2006, s. 111). Vid tillämpning av isoleringsvård bör sjukvårdspersonalen använda diverse skyddsutrustning, såsom munskydd och heltäckande engångsförkläde (Huang et al., 2019). Vid bland annat MRSA och VRE tillämpas även kohortvård. Vilket innebär att vårdpersonal enbart vårar dem med multiresistenta bakterier och inte övriga patienter. Kohortpersonalen får inte dela medicin som tas oralt, dela mat eller handskas med livsmedel till övriga patienter (Socialstyrelsen, 2006, s. 111).
Sjukvårdspersonal redogör för att relationen till patienterna påverkas av isoleringsvården. På grund av isoleringsvård är relationen oftare svårare att etablera och bygga. Sjuksköterskor
belyser även att det finns en osynlig vägg mot patienter som påverkar relationen (Seibert, Speroni, Oh, DeVoe & Jacobsen, 2014).
Kagan, Fridman, Shalom och Melnikov (2017) förklarar att sjuksköterskor känner oro över hur vårdkvaliteten påverkas av isoleringsvården. Dessutom menar de att det finns en önskan hos sjuksköterskor rörande åtgärder inom isoleringsvård som kan bidra tillbättre upplevelser av prestationsnivå, ökad vårdkvalitet och arbetstillfredsställelse. Seibert et al. (2018) utvecklar att isoleringsvården även har en inverkan på relationen mellan närstående och patient. Närstående ser nämligen isoleringen som ett hinder till att besöka patienterna.
God vård kan främjas på olika sätt varav personcentrerad vård är ett av dessa. Socialstyrelsen (2016, s. 13) beskriver att personcentrerad vård har patienters upplevelser och berättelser som utgångspunkt. Patienters förutsättningar, resurser och hinder ingår även i personcentrerad vård, detta leder till att de blir mer involverade i vården som bedrivs. I studien av Hwang, Wan Kim och Jun Chin (2019) beskrivs att genom tillämpning av personcentrerad omvårdnad upplever sjuksköterskor ökat patientdeltagande vilket i sin tur förbättrar patientsäkerheten.
Utifrån smittskyddslagen (SFS 2004:168) har patienter med multiresistenta bakterier som vårdas inom isoleringsvård samma rättigheter till vård och omsorg som övriga patienter.
Därigenom är det viktigt att samla kunskap samt belysa patienternas upplevelse gällande isolering för främjandet av en god vård och omsorg. Genom att söka förståelse för hur
patienterna upplever isoleringen kan det bidra till lättare identifiering samt bemötande av redan kända behov. Följande kunskap kan på så vis troligen medverka till en bättre personcentrerad omvårdnad. Kunskapen kan även bidra till att närstående får en ökad förståelse och kunskap om dessa personers upplevelser.
Därför var denna studies syfte att beskriva upplevelser av isolering hos patienter koloniserade med multiresistenta bakterier (MRB) inom slutenvården.
Metod
Då syftet med denna rapport var att beskriva upplevelser tillämpades en kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv utifrån Graneheim och Lundmans metod (2004). Genom tillämpningen av denna design kan personers upplevelser beskrivas (Holloway & Galvin, 2017, s. 3).
Inklusion- och exklutionskriterier
De artiklar som inkluderades hade kvalitativ och mixad metod. I denna litteraturöversikt var enbart de kvalitativa resultaten från dessa artiklar en del av analysen. Artiklarna skulle även innehålla beskrivningar av MRB koloniserade patienters upplevelser av isolering. De artiklar som var publicerade mellan år 2000–2020 inkluderades i litteratursökningen eftersom
prevalensen av dessa bakterier ökat och uppmärksammats alltmer under dessa år.
Artiklar med utgångspunkt från primär- samt kommunal vård och omsorgskontext exkluderas då fokuset för denna litteraturstudie var inom slutenvården.
Litteratursökning
Inledningsvis genomfördes en pilotsökning för att kontrollera utbudet av vetenskaplig litteratur inom ämnet som skulle studeras. Därefter påbörjades litteratursökningen som skedde i tre databaser för ämnet omvårdnad, dessa var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Utifrån
litteraturstudiens syfte formulerades engelska sökord för att hitta relevant data. De primära sökorden var: patient, experience, isolation och multiresistant bacteria. För att bredda och specificera sökningen formulerades smalare respektive bredare termer och alternativa stavningar till sökorden, se bilaga 1. I databasen Cinahl användes sökord som både var i fritext och Cinahl Headings som är Cinahls ämnesordlista och i PubMed tillämpades både fritext sökord samt MeSh termer, vilket är PubMeds ämnesordlista.
Sökorden som formulerades sattes ihop på olika sätt genom booleska operatorerna “AND”, som avgränsade och specificerade sökningen, samt “OR”, som expanderade och ökade sökningens sensitivitet (Karlsson, 2012, s. 106–107). Sökningarna utgick först och främst från de primära sökorden.
Dessa sökord gav antingen träffar på flera dubbletter inom de olika databaserna eller artiklar som var av fel fokus/ design. Det beslutades därför att tillämpa olika sökord i databaserna för att minska antalet dubbletter och artiklar med fel design.
Sökkombinationerna som gav träffar på analyserade artiklar presenteras i tabell 1.
Urval
För identifiering av relevanta vetenskapliga artiklar till litteraturstudien påbörjades en urvalsprocess. Utifrån litteratursökningen började processen med 53 artiklar vars titlar lästes igenom. Titlarna som inte var relevanta, inte svarade mot syftet eller hade fel fokus förkastades. Vidare gick 22 artiklar vars abstrakt bearbetades, i denna delprocess förkastades artiklar som inte längre ansågs relevanta eftersom de var av fel fokus eller handlade om något annat.
Av de 11 artiklar som återstod lästes hela igenom för att därigenom göra en bedömning om de ansågs relevanta till analysen.
Under denna process förkastades två artiklar eftersom de inte svarade mot syftet. Utifrån urvalsprocessen valdes totalt nio artiklar till analysen, dessa presenteras i tabell 2. Samtliga nio artiklar kvalitetsgranskades, se tabell 2.
Tabell 1. Litteratursökning
Syfte med sökning: Beskriva upplevelser av isolering hos patienter koloniserade av multiresistenta bakterier
Cinahl 2020-02-07 Begränsningar: English, publications date 2000–2020, peer review, full free text
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 2 3 4 5 6 7 CH CH FT CH FT Isolation Experience
”Drug resistnace” OR MRSA Patient
1 AND 2 AND 3 AND 4 Source isolation 2 AND 6 21146 239282 32893 1370819 27 165 17 6 1 PsycInfo 2020-07-07 Begränsningar: English, publications date 2000–2020, linked full text
Söknr *) Söktermet Antal träffar Antal valda
1 2 3
FT
FT Patient experience Clostridium difficile 1 AND2
16399 71
5 1
Tabell 1 forts. Litteratursökning
Pubmed 2020-02-07 Begränsningar: English, publications date 2000–2020, full text
Söknr *) Söktermer Antal träffar Antal valda
1 2 3 4 MSH FT FT MRSA Strict isolation Impact 1 AND 2 AND 3 12530 1864 779976 4 1
*FT- fritext, CH – cinahl headings, MSH – mesh
Kvalitetsgranskning
De vetenskapliga artiklarna av kvalitativ och mixad design granskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar (SBU, 2014). Utifrån denna mall
kvalitetsgranskades syftet, urval, datainsamling, analys och resultat, se bilaga 2. I de artiklarna med mixad metod kvalitetsgranskades enbart den kvalitativa delen. Granskningen resulterade i olika poäng vilket räknades om i procentindelning av max poäng. Denna procentindelning angav vilken kvalitet den granskade artikeln tilldelades. Graderingen utgick ifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2006, s. 96) metod och innebär vid grad 1 (80 – 100 %) hade artikeln en hög
vetenskaplig kvalitet, vid grad 2 (70 – 79 %) hade artikeln en medel vetenskaplig kvalitet och vid grad 3 (60 – 69 %) hade artikeln en låg vetenskaplig kvalitet. Den slutliga bedömningen av artiklarnas tilldelade grad, poäng och procentindelning, se tabell 2.
Då fråga 5e i kvalitetsgranskningsmallen (se bilaga 2) ”Genereras hypotes/teori/ modell” ej tillämpades i någon av artiklarna exkluderades denna fråga i kvalitetsgranskningen. Maxpoängen räknades därför om till totalt 20. Artiklarna med hög alternativt medel kvalitet (grad 1 och 2) inkluderades i analysen. En av de kvalitetsgranskade artiklarna tilldelades låg kvalitet (grad 3) då den inte presenterade nog med information om metod och hur de analyserade den kvalitativa datan. Trots artikeln var av låg kvalitet inkluderades den eftersom kvalitén inte påverkade de personliga upplevelserna som beskrevs i resultatet.
Tabell 2. Artikelöversikt (n=9) Författare
(År) Land
Typ av studie Deltagare
(bortfall) Metod Datainsamling /Analys Huvudfynd Kvalitet Grad/ Poäng /Procent Barratt et al. (2011) Nya Zeeland Kvalitativ 10 Individuella semistrukturerade intervjuer /van Manen analys
Den övergripande upplevelsen av isolering var negativ. Fyra huvudteman som deltagarna associerade deras upplevelser med: Att vara MRSA positiv, att vara med andra och att leva inom fyra väggar. Det centrala temat var bakom barriärer. Isoleringen förhindrade deltagarnas förmåga att uttrycka sin identitet. Normala relationer och vårdkvaliteten påverkades även. Grad 1(Hög) 18p 90% Goldsack et al. (2014) USA
Mixad metod 32 Kvalitativ del: Egenkonstruerad intervju / -
Deltagarna beskriver flera olika upplevelser av isoleringen och hur det påverkade deras sjukhus upplevelse. Flera upplevde emotionell ångest på grund av isolering. Grad 3(Låg) 12p 60% Guillemin et al. (2014) Frankrike Kvalitativ 24 Semistrukturerade intervjuer /tematisk analys
Clostridium difficile påverkade patienternas liv på flera sätt men den största inverkan var på det dagliga livet. Patientens känslomässiga nöd förvärrades på sjukhuset. Ensamhet och oro var några känslor som uppkom under isoleringen.
Grad 1 (Hög) 18p 90% Heckel et al. (2020) Tyskland
Mixad metod 44(1) Kvalitativ del: Semistrukturerade intervjuer /Grounded theory analys
Patienter som får vård i livets slutskede och geriatrisk vård hade emotionell och social påverkan av multiresistenta mikroorganismer diagnosen,
hygienåtgärder och brist på information. Dessa aspekter påverkar patientens livskvalitet. Önskemål om kommunikation/ information och minskning av social belastning identifierades. Kvalitativ del: Grad 1 (Hög) 17 p 85% Newton et al. (2001) England Kvalitativ 19 Semistrukturerade intervjuer /innehållsanalys
Patienterna visste inte riktigt vad MRSA var och varför de hade blivit smittade. Alla tog inte diagnosen som seriöst men majoriteten förstod anledningen till isolering. Patienterna upplevde att isolering var både till en fördel och nackdel.
Grad 2 (medel) 15 p 75 %
Tabell 2 forts. Artikelöversikt (n=9) Pacheco & Spyropoulos (2010) Kanada Kvalitativ 10 Semistrukturerade intervjuer /Colaizzi's analys
Deltagarna kunde uppleva ensamhet på grund av brist på besök. De upplevde även osäkerhet relaterat till infektionen. Information om infektionen och isolering kom ofta från sjuksköterskan. Detta kunde upplevas som otillräckligt och kopplades till emotionell nöd. Deltagarna uttryckte oro när c-difficile positiva patienter fick kohortvård i flerbäddssal. Grad 2 (Medel) 15p 75% Skyman et al. (2016) Sverige
Kvalitativ 12 Djupgående intervju
/tre-fas analys Patienterna med MRSA upplever en förändrad kroppsbild. De fick uppleva både ignorans och rädsla från bland annat vårdpersonal, sociala kontakter och kollegor. Personal med mycket kunskap kunde lindra patienternas oro och ge dem sinnesro. Grad 1 (Hög) 17p 85% Skyman et al. (2010) Sverige
Kvalitativ 6 Djupgående intervju
/intersubjektiv analys Att bli smittad av MRSA på sjukhuset upplevde deltagarna som kränkande och isoleringen beskrevs som traumatisk, men de ville ta ansvar för att inte sprida MRSA. Deltagarna upplevde att de inte fick vård på samma villkor och saknade information om MRSA. Negativa reaktioner från vårdpersonal, familjemedlemmar och andra patienter kändes sårande.
Grad 1(Hög) 16p 80% Webber et al. (2012) Storbritannien Kvalitativ 9 Semistrukturerad intervju /aktionsforsknings analys
Både negativa och positiva erfarenheter finns inom isolering. Vissa patienter kunde se isolering som en möjlighet till att få ett privatrum. Det rådde bristande besök av familj och närstående vilket patienterna beskrev kunde öka känslan av ensamhet. En återkommande aspekt var att deltagarna upplever stigmatisering på grund av infektionen.
Grad 1 (Hög) 16p
80%
Analys
Analysen utgick ifrån Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel för en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En manifest innehållsanalys innebär att den analyserade texten inte ska tolkas samt fortfarande beröra de innehållsaspekter som finns i original artikeln. Med det menas att i texten ska de synliga och uppenbara komponenterna beskrivas. Genom tillämpning av induktiv ansats fördjupas analysen och ger en djupare förståelse av upplevelsen
eftersom personliga åsikter, erfarenheter och funderingar var i fokus (Graneheim & Lundman, 2004).
Utifrån analysmetoden Graneheim och Lundman (2004) designade består analysprocessen av samtliga komponenter: analysenhet, meningsenhet, kondensering och kategori.
Analysenheten som valdes ut till denna litteraturstudie var från artiklarnas resultatdel. Artiklarnas resultat bearbetades flera gånger för att identifiera och extrahera meningsenheter till analysen. Graneheim och Lundman (2014) förklarar att meningsenheter är ord, meningar eller stycken i texten som svarar mot syftet.
De extraherade meningsenheterna id-kodades i syfte för förtydligande av dess originalkälla. Id-kodningen var exempelvis 1:1, vilket innebär artikel 1 och meningsenhet 1.
Då meningsenheterna var på engelska översattes dessa sedan till svenska.
Meningsenheterna kondenserades sedan, Graneheim och Lundman (2014) förklarar att kondensering innebär att texten kortas ner men fortfarande behåller kärnan.
Meningsenheterna jämfördes mot originalartikeln vid flera tillfällen under processens gång för att undvika subjektiva tolkningar. Under analysprocessen uteslöts två meningsenheter som inte längre ansågs relevanta för syftet. Det togs ett beslut om att de kondenserade meningsenheterna började med att-satser, för på så sätt vara i samma valör.
Utifrån Graneheim och Lundman (2004) påbörjades därefter kategoriseringen, vilket är kärnfunktionen i innehållsanalysen. De identifierade meningsenheter som delade gemensamt innehåll tilldelades en underkategori. Dessa underkategorier abstraherades till en kategori med flera abstraktsnivåer. Kategoriseringen tog slut efter fyra steg och skapade fem huvudkategorier som innehåller bakomliggande betydelser utvunna av de kondenserade meningsenheterna. Eftersom analysen bearbetades av en författare, lästes samt utvärderades meningsenheterna och deras placering i kategoriseringen flertalet gånger. Under genomgången togs det även pauser för att återfå det objektiva synsättet.
Resultat
Analysen resulterade i fem kategorier ’Att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande’, ’Att känna begränsningar i relationer och vara orolig för smittspridning’, ’Att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap’, ’Att tveka över sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse’ och ’Att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse’. Dessa presenteras även översiktligt i tabell 3.
Tabell 3. Översikt av kategorier (n=5) Kategorier
Att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande
Att känna begräsningar i relationer och vara orolig för smittspridning Att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap Att tveka över sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse Att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse
Att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande
I flera studier framkom upplevelser av isolering som att patienterna var ensamma och kände ett känslomässigt lidande (Barratt et al., 2011; Guillemin et al., 2014; Newton et al., 2001; Webber et al., 2012). Newton et al. (2001) beskrev att lidandet som isoleringen framkallade hade en mental påverkan.
“I’d say it’s … mentally degrading for some people.” (Newton et al., 2001, s. 278)
Patienterna upplevde även ett känslomässigt lidande vilket skapade känslor som rädsla, ilska och frustration (Barratt et al., 2011; Goldsack et al., 2014). Det känslomässiga lidandet beskrevs som emotionella och psykiska barriärer vilket jämfördes med mental tortyr (Guillemin et al., 2014). Vilket var extra utmanande då patienterna ville vara starka och hantera situationen (Webber et al., 2012). Flera studier beskrev att det känslomässiga lidandet ofta orsakades av den upplevda ensamheten (Barratt et al., 2011; Guillemin et al., 2014; Heckel et al., 2020; Newton et al., 2001; Pacheco & Spyropoulos, 2010; Webber et al., 2012).
“But I truly don’t like being in a room like this, I like being with people… I do like the company… just someone else in the room”. (Barratt et al., 2011, s. 56)
“I get lonely, you know… lonesome” (Pacheco & Spyropoulos, 2011, s. 169)
Ensamheten patienterna upplevde berodde även på bristande uppmärksamhet från
sjukvårdspersonal eftersom personal avvaktande med att gå in i rummet tills de hade flera saker att uträtta (Heckel et a., 2020; Newton et al., 2001). Det beskrevs som försummande när
patienterna väntade länge på hjälp, under natten fick de vänta extra länge (Goldsack et al., 2014; Guillemin et al., 2014). Likaså bidrog användningen av skyddsutrustning till längre väntetid och att patienterna var mer ofta ensamma i rummet (Heckel et al., 2020). Patienterna beskrev det som tråkigt när vårdpersonalen var uppgiftsinriktad (Skyman et al., 2010).
En distanstagande relation mellan sjukvårdspersonalen och patienterna bidrog till ökad ensamhet och sänkt sinnesstämning (Webber et al., 2012). Det känslomässiga lidandet som skapades av ensamheten bidrog till att patienterna upplevde sorg över sin dåvarande situation (Guillemin et al., 2014). Vidare beskrev Guillemin et al. (2014) att detta bidrog till klinisk depression under eller efter isolerings tillfället.
Att känna begräsningar i relationer och vara orolig för smittspridning
Flera studier beskrev att patienterna upplevde begränsningar i relationer då de under vårdtiden inte fick vistas med andra samt att de oroade sig för smittspridning (Barratt et al., 2011;
Goldsack et al., 2014; Heckel et al., 2020; Pacheco et al., 2010; Webber et al., 2012). Patienterna ansåg att isoleringsåtgärderna var nödvändiga för att skydda närstående, andra patienter och sjukvårdspersonal från att smittas (Barratt et al., 2011; Guillemin et al., 2014; Newton et al., 2001).
“... its only common sense that if you have got something that you can pass on, which can cause say half a dozen more to get sick, … to be on your own till its cured.” (Barratt et al., 2011, s. 56).
Patienterna blev oroade för smittspridning när isoleringsåtgärder inte vidtogs (Goldsack et al., 2014; Pacheco et al., 2010). På grund av isoleringens begränsning påverkades relationen mellan patienterna och sjukvårdspersonalen (Goldsack et al., 2014; Pacheco et al., 2010; Skyman et al., 2016). Patienterna upplevde bland annat bristande respekt från sjukvårdspersonalen (Skyman et al., 2016). Goldsack et al. (2014) utvecklade att patienterna upplevde begränsandet av vissa rättigheter och privilegier.
Patienterna begränsades från sin närstående vilket påverkade deras relation. De påpekade att isoleringen låg till grund för färre besök (Goldsack et al., 2014). På grund av begränsningen från andras sällskap beskrev patienterna att de bröts från det vanliga livet (Pacheco et al., 2010). I en studie av Heckel et al. (2020) beskrev en patient att relationen till sin partner påverkades då de inte kunde röra varandra.
“We did not touch each other anymore […] No kisses. That was not nice. We are married 52 years, each day there was a kiss in the morning and one in the evening, and then no more kisses.” (Heckel et al., 2020, s. 225)
Isoleringens åtgärder påverkade patienternas sociala liv genom begränsade möjligheter till att socialisera med andra (Barratt et al., 2011; Heckel et al., 2020). Då patienterna begränsades från andra upplevde de utanförskap och instängdhet (Skyman et al., 2010). De var även upprörda och kände sig kränkta på grund av detta (Heckel et al., 2020; Pacheco et al., 2010; Webber et al., 2012). Webber et al. (2012) beskrev dessa känslor som en bidragande faktor vilket försvårade patienternas uthärdande av isolering.
Dock då patienterna upplevde minskad begräsning, genom att kunna se och höra andra, identifierades positiva effekter som minskad känsla av avskildhet och att tiden passerade snabbare. Positiva effekter framkom även genom användning av mobiltelefoner (Barratt et al., 2011).
Att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap
Det framkom i flertal studier att patienterna kände sig stigmatiserade och fick låg självkänsla av bristen på egen kunskap (Barratt et al., 2011; Newton et al., 2001; Webber et al. 2012).
Kunskapsbristen om patienternas egna tillstånd gjorde att de upplevde sig själva som annorlunda (Newton et al., 2001). De kände sig förorenade, infekterade och smittsamma på grund av
upplevd stigmatisering från andra patienter, närstående och sjukvårdspersonal (Barratt et al., 2011; Heckel et al., 2020; Webber et al., 2012).
En studie av Webber et al. (2012) beskrev patienterna att de inte längre kände sig som en människa, utan andras uppfattningar och bemötande fick dem känna sig betraktade som smuts. Stigmatiseringen var även upprörande på grund av att det påverkade patienternas autonomi (Goldsack et al., 2014). Enligt Goldsack et al. (2014) kunde patienterna bli bemötta på ett orättvist sätt som inte stämde överens med deras situation vilket bidrog till upplevd stigmatisering.
“Treated like a plague victim” (Goldsack et al., 2014, s. 1041)
Kunskapen som patienterna erhöll om anledningen för deras isolering påverkade självkänslan. Det framkom att då patienterna hade bristande kunskap om detta, var deras självkänsla ofta lägre (Guillemin et al., 2014, Newton et al., 2001; Skyman et al., 2016). Patienterna tyckte att
situationen var skrämmande eftersom de upplevde sig vara farliga eller bärare av en allvarlig smittsam sjukdom (Guillemin et al., 2014; Skyman et al., 2016).
Kunskapsbristen bidrog även till ökad rädsla och oro över allvaret i sitt tillstånd (Guillemin et al., 2014; Newton et al., 2001). Det påverkade även patienternas självkänsla eftersom de upplevde sig vara döende på grund av alla åtgärder (Guillemin et al., 2014). I tre studier hade
skyddsutrustningen inverkan på patienternas självkänsla. Patienterna hade inte nog med kunskap om varför skyddsutrustningen tillämpades vilket gjorde att de betraktade sig själva som
annorlunda (Barratt et al., 2011; Goldsack et al., 2014; Webber et al., 2012).
“When I realized that they had to, you know, cover their mouths or hands or something to come to me and treat me, that was the scariest part… “ (Guillemin et al., 2014, s. 102).
Anledningen till kunskapsbristen var för lite eller utebliven information (Skyman et al., 2016). Flera studier beskrev att patienternas kunskap för anledningen till deras isolering var
grundläggande eftersom det bidrog till acceptans och ökad självkänsla (Barratt et al., 2011; Newton et al., 2001; Skyman et al., 2010). Patienter med tidigare erfarenheter av infektion och isolering beskrev att det underlättade acceptansen för situationen (Barratt et al., 2011).
Att tveka över sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse
I flera studier framkom det att patienterna tvekade över sjukvårdspersonalens kunskap och isoleringsåtgärdernas betydelse (Barratt et al., 2011; Heckel et al., 2020; Pacheco et al., 2010; Webber et al., 2012). En primär del som bidrog till patienternas tvivel om sjukvårdspersonalens kunskap var ett inkonsekvent användande av skyddsutrustning (Heckel et al., 2020; Newton et al., 2001; Skyman et al., 2016). Patienterna förknippade detta med att sjukvårdspersonalen hade kunskapsbrist av multiresistenta bakterier samt vilka åtgärder som skulle tillämpas, patienterna beskrev detta som skrämmande (Skyman et al., 2016).
I en studie av Pacheco et al. (2010) var somliga i sjukvårdspersonalen oförsiktiga och bortsåg isoleringsåtgärderna. Barratt et al. (2011) beskrev att en del av sjukvårdspersonalen inte vågade motivera till varför de gjorde som de gjorde. Ett par studier visade att då flera brister i
sjukvårdspersonalens förhållningssätt identifierades kände patienterna oro över vårdkvaliteten (Barratt et al., 2011; Pacheco et al., 2010). På grund av sjukvårdspersonalens kunskapsbrist och bristande följsamhet av rutiner frammanades känslor som ilska och frustration hos patienterna. Det uppstod även tvivel gällande sjukvårdspersonalens värnade om patienterna (Webber et al., 2012)
“Well I think you see people [healthcare staff] and that are not maybe wearing everything [gowns and gloves], they are the ones that really don’t care about it [MRSA]...” (Webber et al., 2012, s. 46)
Följaktligen uppstod tvivel om isoleringsåtgärdernas betydelse och hur viktiga dessa var (Heckel et al., 2020; Newton et al., 2001). Tvivel angående isoleringsåtgärdernas effektivitet fanns, somliga patienter antog att det ökade sängplatser på avdelningar eller underlättade för sjukvårdspersonalen (Newton et al., 2001). Åsikter fanns om att isoleringsåtgärderna var
obetydliga eftersom multiresistenta bakterier var utom kontroll (Webber et al., 2012). Tvivel om åtgärdernas betydelse grundade sig även i att det var obekvämt eller opassande (Goldsack et al., 2014; Webber et al., 2012). Patienterna ansåg att det var störande och obekvämt då de inte kunde se vem som kom in i rummet på grund av sjukvårdspersonalens skyddsutrustning (Heckel et al., 2020). I en studie av Newton et al. (2001) framkom det att när sjukvårdspersonalen glömde skyddsutrustning ökade patienternas tvivel.
“They even forget to put on the aprons etc when they come in here, I don’t think it can be that much of a thing.” (Newton et al., 2001, s. 278)
En positiv upplevelse av ökad vårdkvalitet framkom då sjukvårdspersonalen uppmärksammade isoleringsåtgärderna Patienternas tvivel över sjukvårdspersonalens kunskap minskade vid tillämpning av professionellt förhållningssätt (Guillemin et al., 2014). Skyman et al. (2016) beskrev att detta lindrade frustration och ignorans och bidrog till säkerhet och komfort i en sårbar situation.
Att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse
Flera studier beskrev att patienter som är isolerade kände sig instängda och att miljön hade stor betydelse på deras sjukhusvistelse (Barratt et al., 2011; Goldsack et al., 2014; Guillemin et al., 2014; Newton et al., 2001; Skyman et al., 2010). Isoleringsrummet där patienten befann sig hade ofta en begränsad miljö (Barratt et al., 2011; Skyman et al., 2010). Patienterna ansåg att det var beklagligt med en begränsad miljö och att de inte kunde röra sig fritt på avdelningarna (Skyman et al., 2010).
Guillemin et al. (2014) beskrev att patienter kände sig utstötta, som en fånge i rummet eller tvingad att ta sig ut. Begränsningen jämfördes även som en skräckhistoria.
“It’s almost like one of those horror stories of just someone they put into a pit, and they just have to stay there and everything they have is just in their mind, so they just think about whatever they could.” (Guillemin et al., 2014, s. 101)
Eftersom isoleringen var begränsande påverkades även patienternas autonomi (Barratt et al., 2011; Goldsack et al., 2010; Skyman et al., 2010). Patienter behövde alltid fråga efter något vilket påverkade deras upplevelse av kontroll (Barratt et al., 2011; Skyman et al., 2010).
Det framkom dock att begränsningen till ett eget rum i vissa fall var positivt, värderat och något som föredrogs (Goldsack et al., 2014; Guillemin et al., 2015; Heckel et al., 2020; Newton et al., 2001; Pacheco et al., 2010; Skyman et al., 2010; Webber et al., 2012). Barratt et al. (2014) beskrev att vissa patienter hanterade situationen bättre genom att vara själv i rummet, på så vis kände de tröst.
Eftersom patienterna var begränsade till ett rum beskrev Goldsack et al. (2014) att miljön som omgav dem hade stor inverkan. Barratt et al. (2011) redogjorde för patienternas känslomässiga belastning påverkades negativt om rummet hade sämre utseende eller fysisk omgivning. Förutom de fysiska egenskaperna i rummet, var det viktigt för patienterna att kunna se ut genom ett
fönster. På så vis behöll patienterna en form av kontakt med omvärlden. En utsikt minskade upplevelsen av isolering och vissa kunde må bättre ifall de såg solen. För patienterna gav utsikten tröst och fick dem att fokusera på annat (Skyman et al., 2010).
“It was beautiful to look out onto the field and the greenery” (Skyman et al., 2010, s. 103).
Diskussion
Denna litteraturstudies syfte var att beskriva upplevelser av isolering hos patienter koloniserade med multiresistenta bakterier inom slutenvården. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier:’Att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande’, ’Att känna begränsningar i relationer och vara orolig för smittspridning’, ’Att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap’, ’Att tveka över sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse’ och ’Att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse’.
I kategorin att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande var upplevelsen av isoleringen att patienterna ofta kände sig ensamma och åsidosatta. Ensamheten gav en sänkt sinnesstämning som många gånger resulterade i nedstämdhet. I vissa fall bidrog isoleringen till klinisk
depression under samt efter vårdtillfället. En samverkande faktor till ensamheten patienterna upplevde var sjukvårdspersonalens frånvaro. Detta kan jämföras med två studier där det
framkommer att sjukvårdspersonalen har ett tydligt undvikande gentemot isolerade patienter koloniserade av multiresistenta bakterier (Cassidy, 2006; Seibert et al., 2014). Ytterligare beskriver Cassidy (2006) att patienterna ofta lämnades för sig själva.
Dessa händelser kan knytas mot Antonovskys teori ”känsla av sammanhang” (KASAM). Teorin utgår ifrån tre begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Ett högt värde av dessa komponenter ger en hög känsla av sammanhang respektive lågt värde ger en låg känsla av sammanhang (Antonovsky, 1991, s. 38).
Komponenten hanterbarhet innebär de resurser som personen identifierar och upplever finns tillgängliga i sin situation (Antonovsky, 1991, s. 40). Sjukvårdspersonalen anses vara en av dessa resurser som kan bidra till att öka patienternas hanterbarhet. I litteraturstudiens resultat lämnades patienterna ofta ensamma längre stunder av sjukvårdspersonalen. Av den orsaken kan det tolkas som att sjukvårdspersonalen var en bristfällig resurs. Patienterna hade på grund av detta inte nog med resurser för att öka hanterbarheten, därmed kunde deras hanterbarhet anses som låg.
Beroende på det dynamiska sambandet mellan mängden av de andra komponenterna kombinerat med en låg hanterbarhet menar Antonovsky (1991, s. 40, 43) att personen upplever ett starkt tryck mot förändring, känner sig orättvist behandlad eller som ett offer för situationen. Vilket kan jämföras med en studie av Karhe och Kaunonen (2015) där de förtydligar att en vårdrelation som genererar upplevelsen av ensamhet kan bidra till ett distanstagande,
motarbetade eller en utebliven kontakt. Detta identifierades även i studien av Hare Duke (2017) där han beskriver att brist på god social relation och ensamhet är en riskfaktor för flera
hälsoproblem, exempelvis ångest och depression.
I kategorin att känna begräsningar i relationer och vara orolig för smittspridning beskrevs påfrestningen från att begränsas från andra samt att patienter var orolig över att sprida bakterierna vidare. Isoleringen hade en negativ inverkan på patienters relationer. I
litteraturstudiens resultat resonerade dock flera patienter att isoleringen var nödvändig för att det förhindrade smittspridning samt skyddade andra. En parallell kan jämföras med studien av Biagiloi, Piredda, Mauroni, Alvaro och Grazia De Marinis (2016) där de beskriver att oberoende av orsak till isoleringen kan isolering vara något patienterna föredrar eftersom det känns säkrare. Detta skulle även kunna förstås utifrån Antonovskys delbegrepp meningsfullhet. Meningsfullhet innefattar personens medverkan genom investering och engagemang i en krävande eller
utmanade situation (Antonovsky, 1991, s. 40 – 41). I litteraturstudiens resultat beskrev patienterna att isoleringen hade en betydelse, trots att det var en utmanande situation. Utifrån detta drogs slutsatsen att patienterna förstod värdet av att skydda andra vilket gjorde isoleringen mer meningsfull. Enligt den skattning som Antonovsky (1991) framställt kan det tolkas som att patienterna känner medel till hög meningsfullhet. Vilket innebär att patienterna känner
engagemang i situationen och har en stark motivation (Antonovsky, 1991, s. 43).
Från litteraturstudiens resultat framkom det dock att vissa patienter ansåg isoleringen som onödig, vilket kan tolkas som låg meningsfullhet. Antonovsky definierar låg meningsfullhet som att personerna känner missnöje eller ovälkomnande (1991, s. 41).
Såvida en tydlig anledning för isoleringsvården framkom, kunde detta vara något som föredrogs eftersom det upplevdes säkrare. Detta innebär att tydlig anledning till isoleringen är viktig vilket kan bidra till att situationen känns mer meningsfull och därigenom underlättas situationen. I kategorin att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap belyste
patienterna betydelsen av mängden kunskap de erhöll om situationen. Patienternas självkänsla påverkades ofta negativt vid brist av egen kunskap. Vilket kan jämföras med två studier av Hereng, Dinh, Salomon och Davido (2019) samt Brooks, Shaw, Sharp och Hay (2008) där de beskriver att patienterna är motiverade till mer kunskap men ofta får söka den på egen hand, vilket ofta kan åstadkomma missförstånd. I litteraturstudiens resultat påverkade kunskapsbristen patienterna då flera antog att de hade en livsfarlig smittsam sjukdom. En slutsats kan dras att patienterna troligen har behov av ökad självkänsla genom information och kunskap om
situationen. Andra studier visar att kompetent sjukvårdspersonal som undervisar patienter med korrekt information om multiresistenta bakterier, isoleringsvård och anledningen till isolering har positiva effekter (Cassidy 2006; Kagan et al., 2017). En av de positiva effekterna som identifieras är att patienterna upplever minskad nervositet över isoleringsvården (Cassidy, 2006).
Behovet kunde även speglas mot Maslows teori (1981) ”hierarcy of needs”. Teorin utgår ifrån att människor har behov som är utformade i tre nivåer (Maslow, 1981, s. 59). Dessa är: fysiologiska
nivån, psykologiska nivån och den slutliga självförverkligande nivån. Inom den psykologiska
nivån finns behov som säkerhet, kärlek och självkänsla vilket bland annat påverkas av ekonomi, kärlek och uppskattning (Maslow, 1981, s. 37).
Med utgångspunkt i denna teori kunde resultatet jämföras mot att patienterna behövde hjälp för upprätthållandet av den psykologiska nivån genom kunskap om deras situation. Således kan troligen den negativa påverkan på självkänslan minskas. Av den orsaken kan slutsatsen dras att patientundervisning angående multiresistenta bakterier och isoleringsvården har positiva effekter på självkänslan.
I kategorin att tveka över sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse beskrev patienterna att kunskapen som sjukvårdspersonalen hade om multiresistenta bakterier,
smittspridning och anledningen till isolering hade betydelse för upplevelsen av isolering. Som ett resultat av sjukvårdspersonalens kunskapsbrist av dessa komponenter frammanades rådande tvivel angående isoleringsåtgärdernas betydelse. Liknande återfinns i studien av Andersson, Lindholm och Fossum (2010) där patienterna uppmärksammar brister i sjukvårdspersonalens kunskap om multiresistenta bakterier, smittspridning, skyddande åtgärder och riktlinjer.
Liknande resultat återfinns i studien av Beam, Gibbs, Hewlett, Iwen, Nuss och Smith (2014) där det framkommer att sjukvårdspersonal har bristande kunskap om rutiner som vidtas vid
isoleringsvård, exempelvis vilken skyddsutrustning som ska användas. Cassidy (2006) visar att orsaken till dessa brister kan orsakas av en stressad vårdkultur, som i sin tur påverkar vissa viktiga aspekter genom att de blir mindre prioriterade. Orsaker till brister som finns inom sjukvårdspersonal, enligt studien av Arli och Bakan (2017), beror på kön, ålder, utbildningsnivå och hur läge de har jobbat.
I motsatts till detta menar en studie av Hill et al. (2014) att sjukvårdspersonalen har en bra och/eller utmärkt kunskap gällande multiresistenta bakterier, exempelvis MRSA, och på vilket sätt de ska utbilda patienten. De menar att problemet ligger i tekniken som sjukvårdspersonalen använder för att föra vidare kunskapen till patienterna eftersom patientutbildningen sällan var av utmärkt eller bra kvalitet.
Slutsatsen utifrån detta är att sjukvårdspersonalen behöver ta ett eget ansvar för innehavandet av kunskap över den vård de erbjuder patienterna i samband med isolering. På grund av
sjukvårdspersonalens kunskapsbrist sattes vårdkvalitén på spel vilket fick patienterna att tvivla. Därför är det av stor vikt att uppdatera sina kunskaper, vilka riktlinjer samt rutiner som finns för att bidra till minskat tvivel och ökad känsla av god vårdkvalitet.
I kategorin att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse framkom det att många patienter ansåg rummets utseende, utformning och utsiktens möjligheter var viktiga aspekter för en mer positiv upplevelse av isolering. I litteraturstudiens resultat framkom det att isoleringen var mer uthärdlig om rummet hade skaplig utsikt eller om solen hade möjlighet att lysa in. Detta stärks genom en studie av Persson, Anderberg och Kristensson Ekwall (2015) där de beskriver att det är mer uppskattat och främjande ifall rummet innehåller exempelvis tavlor, radio, tv eller dator samt har en utsikt. Detta bekräftas även av ytterliga två studier som menar att rummet är mer värderat och hälsofrämjande om det kan göras mer hemtrevligt (Kelly, Brown, McCance & Boomer, 2018; Persson et al., 2015).
Det reflekterades över att upplevelsen av isolering kan via miljön påverkas negativt alternativt positivt. Om rummet inte innehåller miljöhöjande faktorer som tavlor, radio eller har en utsikt kan patienterna uppleva isoleringen värre och mer instängt. Ifall miljön är främjande kan det alltså bidra till positiva effekter och ökat välmående i en svår situation. Patienterna har saker att distrahera sig med och spendera sin tid på i den begränsade ytan.
Metoddiskussion
En kvalitativ studies trovärdighet kan enligt Holloway och Wheeler (2010, s. 302) diskuteras utifrån fyra begrepp: pålitlighet, tillförlitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet.
En studiens pålitlighet utgörs av hur tydligt metoden och analysprocessen är beskriven för att på ett enkelt sätt kunna återupprepa den (Graneheim & Lundman, 2004; Holloway & Wheeler, 2010, s. 302 – 303). Pålitligheten i denna litteraturstudie påvisades genom ett tydligt beskrivet tillvägagångssätt av metod, urval och analysprocess samt genom tabeller över litteratursökning, artikelöversikt. Tabeller underlättar för läsaren genom att översiktligt kunna följa processer stegvis och på så sätt återupprepa studien.
Under litteratursökningens gång identifierades att sökorden gav träffar på flera dubbletter samt artiklar av fel metod/fokus. Därför tillämpades det olika sökord samt fritext sökord i databaserna vilket kan anses påverka litteraturstudiens pålitlighet. Analysprocessen kan innehålla eventuella brister eftersom den utfördes av enbart en student. Dock förstärktes pålitligheten genom
deltagande i flertalet seminarium där litteraturstudien kritiskt granskades av handledare och studenter.
Tillförlitlighet beskrivs av Graneheim och Lundman (2004) att resultatet ska vara så pålitligt som
möjligt genom de fynd som identifieras ämnas vara förenlig med studiens syfte och ska inte tolkas. Genom tillämpningen av Graneheim och Lundmans metod (2004) utfördes
innehållsanalysen av de vetenskapliga artiklarna med extrahering av meningsenheter, manifest kondensering och kategorisering för att inte tolka det redan befintliga resultatet.
Det som framkom i litteraturstudiens resultat stärkes genom citat av upplevelser hos deltagarna i de analyserade vetenskapliga studierna. En svaghet i litteraturstudiens tillförlitlighet kan ses då den utfördes av enbart en student.
Bekräftelsebarhet innebär att det enkelt ska framgå i resultatet vilken originalkälla datan har
(Holloway & Wheeler, 2010, s. 303). Eftersom syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser valdes en manifest ansats som utgick ifrån Graneheim och Lundman (2004). Genom id-kodning av textenheterna i analysprocessen underlättades möjligheten att gå tillbaka till originalartikeln.
Överförbarhet innebär om studiens resultat kan överföras till liknande situationer och andra
kontext (Holloway & Wheeler, 2010, s. 303). Denna litteraturstudie tillämpade vetenskapliga studier från flera delar av världen som kan stärka överförbarheten. På grund av detta kan litteraturstudiens resultat anses som överförbart till personer som befinner sig i ett liknande kontext. Resultatet kan även ses som delvis överförbart till personer som befinner sig i samma kontext fast orsaken till isoleringen är annan. Upplevelsen av själva isoleringen kan anses vara den samma.
Slutsatser och kliniska implikationer
Resultatet som litteraturstudien visade hur isolerade patienter med multiresistenta bakterier ofta kände sig ensamma samt avskilda från sjukvårdspersonal och närstående. På grund av låg kunskap och stigmatiserade beteenden fick patienterna en förändrad självkänsla. En trolig slutsats är att patienter inte hade nog med resurser för att själva kunna förbättra självkänslan. Eftersom sjukvårdspersonal bör vara den primära källan för kunskap så var informationen otillräcklig eller missvisande.
Den bristande kunskapen om multiresistenta bakterier, vad det är, hur det sprids och varför vissa åtgärder tillämpas påverkade patienter, sjukvårdspersonal samt närstående. Patienter med
multiresistenta bakterier inom isoleringsvård anses ha en låg till medel känsla av sammanhang relaterat till detta.
Utifrån litteraturstudiens resultat bör förslagsvis mer kvalitativ forskning inom området genomföras eftersom det råder en brist på kunskap hos patienter, sjukvårdspersonal samt närstående. Det råder även brist angående hur miljöfaktorerna inom isoleringsvård påverkar patienternas upplevelse. Ytterligare ett område som förslagsvis hade behövt mer forskning är huruvida patienter upplever tillämpning av ett personcentrerat förhållningssätt. Eftersom personcentrerat förhållningssätt möjligtvis kan bidra till ökad känsla av sammanhang samt en förhöjd självkänsla hos patienterna. Mer förståelse för dessa patienter skulle vara främjande för isoleringsvården som blir en allt mer vanlig form av vård.
Litteraturstudien visade även att det kan finnas organisatoriska behov inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdspersonal kan vara i behov av utbildning gällande isoleringsvård, vilka åtgärder som ska tillämpas och bakgrunden till dessa. Sjukvårdspersonalen kan på så sätt bli mer säker i sin roll för att senare utbilda patienterna. Patientutbildningen kan öka patienternas
självkänsla och känsla av sammanhang.
Min förhoppning med denna litteraturstudie är att identifiera upplevelser hos patienter med multiresistenta bakterier som befinner sig inom isoleringsvården och därmed öka förståelsen för dessa patienter.
Referenser
* -Artiklar som inkluderades i resultatet
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Andersson, H., Lindholm, C. & Fossum, B. (2010). MRSA- global threat and personal disaster: patients’ experiences. International Nursing Review, 58(1), 47–53. doi:10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x
Arli, S. & Bakan, A. B. (2017). Nurses' compliance with isolation precautions and the affecting factors. Applied Nursing Research, 38, 175–178. doi:10.1016/j.apnr.2017.10.014
*Barrett, R., Shaban, R. & Moyle, W. (2011). Behind barriers: Patients’ perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of
Advanced Nursing, 28(2), 53–59.
Beam, E. L., Gibbs, S. G., Hewlett, A. L., Iwen, P. C., Nuss, S. L. & Smith, P. W. (2014). Method for investigating nursing behaviors related to isolation care. American Journal of
Infection Control, 42(11), 1152–1156. doi:10.1016/j.ajic.2014.08.001
Biagioli, V., Piredda, M., Mauroni, M. R., Alvaro, R. & Grazia De Marinis, M. (2016). The lived experience of patients in protective isolation during their hospital stay for allogeneic haematopoietic stem cell transplantation. European Journal of Oncology Nursing, 41, 79–86. doi:10.1016/j.ejon.2016.09.001
Brooks, L., Shaw, A., Sharp, D. & Hay, A. D. (2008). Towards a better understanding of patients’ perspectives of antibiotic resistance and MRSA: a qualitetive study. Family
Cassidy, I. (2006). Student nurses’ experiences of caring for infectious patients in source isolation. A hermeneutic phenomenological study. Journal of Clinical Nursing, 15(10), 1247–1256. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01404.x
Cassini, A., Diaz Högberg, L., Plachouras, D., Quattrocchi, A., Hoxha, A., Skov Simonsen, G., Colomb-Cotinat, M., Kretzschmar, M. E., Devleesschauwer, B., Cecchini, M., Ait Ouakrim, B., Cravo Oliveira, T., Strulenes, M. J., Suetens C. & Monnet, D. L. (2018). Attributable deaths and disability-adjusted life-years caused by infections with antibiotic-resistant bacteria in the EU and the European Economic Area in 2015: a population-level modelling analysis. The Lancet: Infectious Diseases, 19(1), 56–66. doi:10.1016/S1473-3099(18)30605-4
Folkhälsomyndigheten. (2017). Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) 2017. Hämtad 22 januari, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a- o/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/kommentarer-och-specialstatistik/2017/
Folkhälsomyndigheten. (2018). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta Staphylococcus
aureus (MRSA). Hämtad 28 januari, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Sjukdomsinformation om Clostridioides difficile-infektion
(tidigare Clostridium difficile). Hämtad 26 februari, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/clostridium-difficileinfektion/
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL). Hämtad 30 januari, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/extended-spectrum-beta-lactamase-esbl/?t=county
Folkhälsomyndigheten. (2019c). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 30 januari, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/?t=county
Folkhälsomyndigheten. (2019d). Vancomycinresistenta enterokocker (VRE). Hämtad 30 januari, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/vancomycinresistenta-enterokocker-vre/?t=county
Gasink, L. & Brennan, P. (2009). Isolation precautions for antibiotic-resistant bacteria in healthcare settings. Current Opinion in Infectious Diseases, 22(4), 339–344. doi:10.1097/QCO.0b013e32832d69b0
*Goldsack, J. C., DeRitter, C., Power, M., Spencer, A., Taylor, C. L., Kim, S. F., Kirk, R. & Drees, M. (2014). Clinical, patient experience and cost impact of performing active surveillance on known methicillin-resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical.surgical units. American Journal of Infection Control, (24)10, 1039– 1043. doi:10.1016/j.ajic.2014.07.011
*Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C., Kazoglou, O., Luxemburger, C., Reygrobellet, C. & Arnould, B. (2014). Patients’ Experience and Perception of Hospital-Treated Clostridium difficile Infections: a Qualitative Study. The
Patient: Patient-Centered Outcomes Research, 7(1), 97–105.
Granheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hare Duke, L. (2017). The importance of social ties in mental health. Mental Health & Social
Inclusion, 21(5), 264–270. doi:10.1108/MHSI-07-2017-0029
*Heckel, M., Strum, A., Stiel, S., Ostgathe, C., A. Herbst, F., Tiedtke, J., Adelhardt, T., Reichert, K. & Sieber, C. (2020). ‘... and then no more kisses!’ Exploring patients’ experiences on multidrug-resistant bacterial microorganisms and hygiene measures in end-of-life care. A mixed-methods study. Palliative Medicine, 34(2), 219–230.
doi:10.1177/0269216319881603
Hereng, O., Dinh, A., Salomon, J. & Davido, B. (2019). Evaluation in general practice of the patient’s feelings about a recent hospitalization and isolation for a multidrug-resistant infection. American Journal of Infection Control, 47(9), 1077–1082.
doi:10.1016/j.ajic.2019.03.018
Hill, J. N., Hogan, T. P., Cameron, K. A. Guihan, M., Goldstein, B., Evans, M. E. & Evans, C. T. (2014). Perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and hand hygiene provider training and patient education: Results of a mixed method study of health care providers in Department of Veterans Affairs spinal cord injury and disorder units.
American Journal of Infection Control, 42(8). 834–840. doi:10.1016/j.ajic.2014.04.026
Holloway, I. & Galvin, K. (2017). Qualitative research in nursing and healthcare (4. uppl.). Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
Huang, Q., Huo, X. & Ruan, S. (2019). Optimal control of environmental cleaning and antibiotic prescription in an epidemiological model of methicillin-resistant
Staphylococcus aureus infections in hospitals. Mathematical Biosciences, 311, 13–30. doi:10.1016/j.mbs.2019.01.013
Hwang, J-I., Wan Kim, S. & Jun Chin, H. (2019). Patient Participation in Patient Safety and Its Relationships with Nurses' Patient-Centered Care Competency, Teamwork, and Safety Climate. Asian Nursing Research, 13(2), 130 – 136. doi: 10.1016/j.anr.2019.03.001 Kagan, I., Fridman, S., Shalom, E. & Melnikov, S. (2017). The effect of working in an infection
isolation room on hospital nurses’ job satisfaction. Journal of Nursing Management,
26(2), 1–7. doi:10.1111/jonm.12516
Karhe, L. & Kaunonen, M. (2015). Patients’ Experience of Loneliness in a Professional Caring Relationship. International Journal of Human Caring, 19(1), 19–26.
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1. uppl., s. 95–113). Lund:
Studentlitteratur.
Kelly, R., Brown, D., McCance, T. & Boomer, C. (2018). The experience of person‐centred practice in a 100% single‐room environment in acute care settings—A narrative literature review. Journal of Clinical Nursing, 28(13/14), 2369 – 2385. doi:10.1111/jocn.14729 Maslow, A. H. (1981). Motivation and personality. New York: Harper & Row
*Newton, J. T., Constable, D. & Senior, V. (2001). Patients’ perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients. Journal of Hospital Infections, 48(4), 275–280. doi:10.1053/jhin.2001.1019
Nikaido, H. (2009). Multidrug Resistance in Bacteria. Annual Review of Biochemistry, 78, 119– 146. doi:10.1146/annurev.biochem.78.082907.145923
*Pacheco, M. & Spyropoulos, V. (2010). The experience of source isolation for Clostridium difficile in adult patients and their families. The Canadian Journal of Infection Control,
25(3), 166–174.
Persson, E., Andersen, P. & Kristensson Ekwall, A. (2015). A room of one’s own – Being cared for in hospital with a single-bed room design. Scandinavian Journals of Caring Sciences
29(2), 340–346. doi:10.1111/scs.12168
Schultz. M. (2010). Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA): what the nurse should know. Professional Nursing Today, 14(5), 12–14.
Seibert, D. J., Speroni, K. G., Oh, K. M., DeVoe, M. C. & Jacobsen, K. H. (2014). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers ́ attitudes and suggestions. American Journal of Infection Control, 42(4), 405–411.
doi:10.1016/j.ajic.2013.10.008
Seibert, G., Ewers, T., Barker, A. K., Slavick, A., Wright, M-O., Stevens, L. & Nasia, S. (2018). What do visitors know and how do they feel about contact precautions? American
Journal of Infection Control, 46(1), 115–117. doi:10.1016/j.ajic.2017.05.011
SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Stockholm: Socialdepartementet
*Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Thunberg Sjöström, H. & Åhrén, C. (2016). Being Met as a marked - patients’ experiences of being infected with community-acquired
methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scandinavian Journal of Caring
*Skyman, E., Thungerb Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolation. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 24(1), 101-107. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner: Ett kunskapsunderlag (artikelnr 2006-123-12). Från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d11c a/att-forebygga-vardrelaterade-infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf
Socialstyrelsen (2016). En mer tillgänglig och patientcentrerad vård: Sammanfattning
och analys av landstingens och regionernas handlingsplaner – delrapport
(artikelnr 2016-3-22). Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-3-22.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelse. Hämtad 2020- 01- 25 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodi k.pdf
Walther, S. M., Agvald-Öhman, C., Blomqvist, H., Monnet, B., Nilsson, L. & Hanberger, H. (2006). Multiresistenta bakterier kan bli allt större hot på svenska IVA. Läkartidningen,
103(49), 3930–3933.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Webber, K. L., Macherson, S., Meagher, A., Hutchinson, S. & Lewis, B. (2012). The Impact of Strict Isolation on MRSA Positive Patients: An Action-Based Study Undertaken in a Rehabilitation Center. Rehabilitation Nursing, 37(1), 43–50. doi:10.1002/RNJ.00007
Bilagor
Bilaga 1 Sökord till litteratursökning Engelska
sökord
Patient Experience Isolation Multiresistant
bacteria
Bredare termer
Persons Emotions Infection control
Source isolation
Drug resistance Drug resistance, multiple
Smalare termer Inpatient Nurse-patient
relations
Patient isolation Strict isolation
Drug resistant bacteria Methicillin resisance Relaterade
termer
Inpatients Impact
Attitude
Social isolation MRSA
ESBL VRE Closstridium difficile Methicillin-Resistant staphylococcus aureus Alternativa stavningar Patients Experiences
