Läsvanor och attityder till skönlitteratur : En undersökning i årskurs 9

LÄRARPROGRAMMET

Läsvanor och attityder till skönlitteratur

En undersökning i årskurs 9

Erik Stoltz

Examensarbete 15 högskolepoäng Höstterminen 2007

Handledare: Claes Evenäs Humanvetenskapliga institutionen

HÖGSKOLAN I KALMAR

Humanvetenskapliga institutionen

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel:

Läsvanor och attityder till skönlitteratur

en undersökning i årskurs 9

Författare: Erik

Stoltz

Handledare: Claes

Evenäs

ABSTRAKT

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig på elever i årskurs 9, vill jag ta reda på pojkars och flickors läsvanor och attityder och se om det framkommer några skillnader dem emellan. Jag vill få reda på hur mycket eleverna läser och hur mycket tid som ägnas åt läsning i jämförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom området och genomförde sedan en enkätundersökning på en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det är stor skillnad på hur mycket eleverna läser. Det är också skillnad på hur mycket flickor och pojkar läser. Eleverna ägnar relativt lite tid åt att läsa böcker jämfört med vissa andra aktiviteter. Flickor och pojkar ägnar heller inte lika mycket tid åt att läsa böcker.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION... 4 2 SYFTE... 5 3 BAKGRUND... 6

3.1 Det mångfacetterade textbegreppet 6

3.2 Bokläsningen på nedgång bland ungdomar 6

3.3 Läsvanor och attityder till läsning 8

3.4 Bokens konkurrenter 9

4 METOD... 12

4.1 Urval 12

4.2 Genomförande och undersökningens utformning 12

4.3 Bearbetning av data 13

5 RESULTAT... 14

5.1 Svar på enkäten 14

5.2 Antal lästa böcker för nöjes skull det senaste halvåret 14 5.3 Antal lästa böcker för nöjes skull det sernast året 14 5.4 Antal timmar per vecka som ägnas åt olika aktiviteter 15

5.5 Påståenden om läsning 16

5.6 Öppna attitydfrågor 18

6 DISKUSSION... 20 7 LITTERATUR... 22

1 Introduktion

Debatten har varit livlig om litteraturens ställning i dagens samhälle. Magnus Persson (2007) frågar sig, i en artikel i Svenska Dagbladet, varför man skall läsa skönlitteratur överhuvudtaget. Han menar att vi inte längre lever i ett samhälle där det tillhör allmänbildningen att ha läst ett visst antal skönlitterära verk. Persson menar att gamla ideal, såsom att man via litteraturen får en ”kungsväg in i svensk kultur” inte längre är giltiga. Han menar att dessa gamla ideal fortfarande präglar undervisningen i litteratur i skolan. Kan skolan därför bidra till att avskräcka människor från att läsa böcker? Persson menar också att litteraturens värde är ifrågasatt. Det är kanske inte längre intressant att läsa böcker när det finns andra konstformer såsom film och bilder som i många fall är mer lättillgängliga.

Anders Cullhed och Anders Olsson (2007) skriver i Dagens Nyheter att den svenska litteraturvetenskapen har varit i kris länge och att den måste vända sig mer utåt. Man skall kanske inte enbart studera västerländska och svenska verk. Många av de studenter som läser litteraturvetenskap kommer så småningom att jobba som svensklärare. Frågan är om studenternas utbildning präglar deras egen kommande undervisning? Om det överhuvudtaget finns några egentliga paralleller mellan bokläsning och litteraturvetenskapen är naturligtvis svårt att uttala sig om.

En tänkbar parallell är dock att skolans undervisning kan sporra ungdomar att få intresse för skönlitteratur. Om litteraturkurserna på lärarutbildningarna inte blir tillräckligt omfattande så får inte lärarstudenterna den kunskap de behöver. Om förtroendet inte finns för litteraturvetenskapen som ämne, så påverkar det naturligtvis studenternas attityder och sedermera deras egen undervisning.

Inte sällan rapporteras om att allt färre ungdomar läser böcker för nöjes skull. Det är kanske inte så märkvärdigt eftersom andra medier har blivit mer tillgängliga och fler i antal. Bokförlaget Vertigos förläggare Carl-Michael Edenborg har dock en annan förklaring: ”Tilltalet i den svenska bokutgivningen är så otroligt präktigt och medelklassigt tillknäppt. Branschen är för homogen för att den ska locka de unga läsarna.” (Dagens Nyheter 2007). Man kan fråga sig om det överhuvudtaget är ett bekymmer att ungdomar läser allt färre böcker? Vilka är det egentligen då som tycker att det är ett bekymmer? Det råder ingen tvekan om att skönlitteraturen har hög status jämfört med film, dataspel och musik. Skönlitteraturen kan hjälpa oss att förstå oss själva och vinna nya insikter konstaterar Anne-Kari Skardhammar (1994) i boken Litteraturundervisning i grundskolan. Denna typ av uttalande är vanligt när det talas om litteratur, men mer sällsynta i diskussioner om film, dataspel och musik.

Dessa frågor har väckt mitt intresse för hur läsvanorna är Sverige. Jag vill undersöka elevers läsvanor och deras attityder till skönlitteratur. Det är förstås viktigt att få en uppfattning om elevers läsvanor. Det gör att man som lärare är bättre förberedd. Det är lättare att arbeta med litteratur i undervisningen om man vet något om elevernas attityder till skönlitteratur. Förhoppningsvis skall denna uppsats också ge mig nödvändig kunskap för att i framtiden kunna genomföra liknande undersökningar.

2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att jag med hjälp av en egen undersökning skall få en uppfattning om elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. Syftet är också att jämföra flickors och pojkars svar med varandra för att se om det uppträder skillnader i läsvanor och attityder relaterat till genus.

Med läsvanor menar jag i första hand hur mycket skönlitteratur som eleverna läser för närvarande och hur mycket de läst det senaste året. Huruvida det finns ett intresse för nöjesläsning av skönlitteratur bland dagens svenska ungdomar och hur det intresset ser ut är något som denna uppsats skall försöka undersöka. Uppsatsen skall inte koncentrera sig på om eleverna läser skönlitteratur i skolan, utan det handlar om läsning utanför skolverksamheten. Vad det gäller attityder till skönlitteratur så menas läsning av skönlitteratur i relation till andra fritidssysselsättningar och i relation till andra medier, exempelvis film. En fråga som är intressant är bland annat hur mycket tid elever ägnar åt läsning jämfört med sportaktiviteter, shopping och annat.

Frågeställningar som är aktuella är: - Hur mycket man läser

- Hur regelbundet man läser

- Vilken tid bokläsning tar i förhållande till andra aktiviteter - Vilka andra aktiviteter man ägnar sig åt

3 Bakgrund

3.1 Det mångfacetterade textbegreppet

Svenskämnet i grundskolan och gymnasiet har förändrats på senare tid. Numera skall inte bara läsning av skrivna texter ingå, utan även bildbaserade texter. Video, Internet och dataspel är mer eller mindre bildbaserade texter. I kursplanen har denna inkludering av andra texter fått beteckningen ”det vidgade textbegreppet”. Författarna till en bok i litteraturhistoria menar att den lästa litteraturen alltid har varit i minoritet;

Också i våra dagar förmedlas mycken litteratur muntligt: föräldrar berättar sagor för sina barn, Gullivers resor och andra klassiker visas i TV, romaner går som film, trubadurer och rockpoeter framför sina dikter på visfestivaler och rockgalor. Att läsa skönlitteratur har under hela historien varit en sysselsättning för en minoritet av världens befolkning. (Rydén, m.fl. 1989)

Här finns distinktionen mellan muntlig och skriven litteratur och påståendena är onekligen giltiga för vår tid. Att skriven litteratur görs om till andra former av litteratur är välbekant och textens formmässiga färdväg verkar vara enkelriktad; ofta hör vi om att en roman skall filmatiseras eller att en dikt skall tonsättas. Hur ofta hör vi om att en film skall bli en roman?1 Även om skriven litteratur har varit en sysselsättning för ett fåtal genom historien, så har knappast konkurrensen från andra typer av texter minskat de senaste 30 åren. TV, video, DVD och Internet finns i nästan alla svenska hushåll. Internet har framförallt bidragit till att öka tillgängligheten på film och musik, men även ljudböcker. Enligt Statistiska centralbyrån (2007) var andelen personer i åldern 16-74 år som hade Internet i hemmet våren 2006 ungefär 83 procent. Det är inte osannolikt att den siffran har stigit sedan dess.

3.2 Bokläsningen på nedgång bland ungdomar

Det råder ingen större tvekan om att människor i Sverige läser allt färre böcker. I ett pressmeddelande från Statistiska centralbyrån (2007) redovisas en undersökning som bland annat hävdar att män i åldersgruppen 16-84 år som aldrig läser böcker har ökat från 22 procent till 31 procent. Ökningen har varit tydligast bland de yngre männen. Samtidigt har bokläsningen bland unga kvinnor minskat. Däremot har läsningen ökat något bland kvinnor i åldrarna 45-74. Dessutom märktes en ökning strax efter att bokmomsen sänktes från 25 procent till 6 procent.

Så att påstå att människor i Sverige läser färre böcker är egentligen inte helt sant; fortfarande läser fyra av tio böcker regelbundet för nöjes skull. Den siffran är densamma som för 30 år sedan. Snarare är det så, för att förenkla det något, att äldre läser mer och yngre läser mindre. Statistiska centralbyråns utredare Göran Nordström tror att det är datoranvändandet som har samband med minskningen bland unga. Försäljningen av böcker har faktiskt också ökat markant i Sverige de senaste åren. Antalet utgivna böcker har ökat, likaså antalet försäljningsställen (Ivarsson 2007).

1

Det finns exempel, om än få, bl.a. den franska filmen Diva (1982) av Jean-Jacques Beineix som senare blev roman och trots att Andrei Tarkovskijs film Stalker (1979) bygger på novellen ”Picknick vid vägkanten”, så skrevs en roman utifrån manuset till denna film, som fick samma titel som filmen.

Två forskare som har intresserat sig för läsvanor är Ulla Johnsson-Samaragdi och Annelis Jönsson (2002). De har tittat närmare på hur bokläsandet står sig i jämförelse med andra medier, främst TV, video och dataspel. De gör en rad konstateranden i rapporten TV och

bokläsning – samspel eller konkurrens. Bland annat menar de att antalet timmar som

15-16-åringar ägnar åt bokläsning per vecka är ungefär oförändrat från 1989 till 1998. Det märktes till och med en marginell ökning mellan dessa år. Samtidigt visar deras undersökning att skillnaden mellan pojkar och flickor är påtaglig. Flickor ägnar nästan dubbelt så mycket tid åt bokläsning per vecka jämfört med pojkarna. Tonåringar som aldrig läser böcker för nöjes skull har ökat från 13 procent till 24 procent mellan åren 1989 och 1998. Med tanke på att dessa resultat är nästan tio åt gamla skulle man dock kunna tänka sig att förändringar har skett sedan dess.

När det gäller konkurrensen mellan olika medier, så vinner TV-tittandet stort i alla undersökta grupper. Bland 15-16-åringar uppgår 1998 TV-tittandet till 16 timmar per vecka. Bokläsandet uppgår till 2,1 timmar och dataspel uppgår till 4,3 timmar. Internet har dock inte fått någon egen plats i tabellen. Detta beror sannolikt på att Internetanvändandet inte var så utbrett vid tiden för undersökningen. Det är ytterligare ett skäl för att misstänka att siffrorna skulle se annorlunda ut om undersökningen vore av färskare datum. Rapporten gör dock några intressanta avslutande iakttagelser. De menar att ungdomar uppfattar bokläsning som förknippat med ”skola, krav och prestation och inget som hör fritiden till”. Andra aktiviteter såsom TV och dataspel förordas sällan av vuxenvärlden och blir därför inte förknippade med krav eller prestation. Dessutom menar de att klyftorna har ökat bland ungdomar; andelen som inte läser överhuvudtaget har ökat, samtidigt som de som läser böcker läser mer. Författarna menar att skolan måste arbeta med att försöka ändra attityderna till läsning som något feminint och nästan omanligt.

En annan undersökning som behandlar medievanor är Nordicoms (2004) omfattande publikation Bokläsning i den digitala tidsåldern. Nordicom är ett institut inom Göteborgs universitet som huvudsakligen forskar om medieutvecklingen i Sverige. Undersökningen konstaterar inledningsvis att det inte verkar finnas tecken på någon nedgång i den kommersiella utgivningen av böcker och att det såldes sju miljoner fler böcker under 2003 jämfört med 2001. Det är inte osannolikt att den sänkta momssatsen har något samband med detta.

Enligt Nordicom var andelen människor i åldern 9-79 år som läser böcker en genomsnittlig dag 2003 ungefär 35 procent. Den siffran stämmer relativt väl med den som SCB rapporterade och som redovisas ovan. När man tittar på vilka massmedier som befolkningen i åldrarna 9-79 år använder en genomsnittlig vecka, så vinner även här TV-tittandet. Nittioåtta procent tittar på TV en genomsnittlig vecka, medan siffran för böcker är 56 procent. Här står böcker för både skönlitteratur och fackböcker. Internet, som här fått en egen plats i tabellen, ligger på 64 procent.

Nordicom redovisar också en del jämförelser med andra EU-länder. Siffrorna är från 2001 och visar att andelen i ett urval (här redovisas inte vilka som intervjuats) som inte har läst en bok de senaste 12 månaderna var 42,1 procent i EU totalt. För Sverige var den siffran 19,3 procent. För Danmark var den 33,4 procent och för Tyskland var den 41,1 procent. Sverige hade den lägsta siffran bland de nio redovisade länderna.

3.3 Läsvanor och attityder till läsning

Karin Taube och Anders Skarlind (1997) presenterar i Läsförmåga, läsvanor och attityder till

läsning hos elever i årskurs 2 en omfattande undersökning om just läsvanor och attityder. De

konstaterar att flickor oftare än pojkar läser böcker, medan pojkar oftare läser serietidningar och ser på TV och video. Nästan dubbelt så många pojkar som flickor läser aldrig böcker på sin fritid. Av pojkarna läste 51 procent böcker varje eller nästan varje dag, för flickorna var den siffran 71 procent. Taube och Skarlind har också undersökt elevernas attityder till läsning. De konstaterar att det är vanligare att flickor föredrar läsning jämfört med andra aktiviteter (rita, serier, sjunga, idrotta, lyssna på musik, m.m.). Det är också klart vanligare bland flickorna att föredra böcker framför serietidningar. De konstaterar också att pojkar föredrar att idrotta, se på TV eller video och leka ute framför att läsa böcker.

Gunilla Molloy (1996) skriver i boken Reflekterande läsning och skrivning att brevskrivning, dagboksskrivande, litteraturläsning och samtal om litteratur huvudsakligen betraktas som kvinnliga aktiviteter. Det finns samtidigt ett större läsintresse som inte har någon anknytning till skolan bland flickor i årskurs 7-9 jämfört med bland pojkar. Flickor läser mer på fritiden än vad pojkar gör och de är också vana vid att samtala om böcker. De är inte ovanligt, menar Molloy, att flickor tipsar varandra om böcker och att de så att säga har ett pågående samtal om litteratur, vilket pojkarna inte har. Även om pojkar också läser på fritiden, så är det inte säkert att de själva betraktar det som ett intresse eller att de aktivt diskuterar litteratur. Molloy menar också att svenskämnet mer eller mindre betraktas som ett ”kvinnligt” ämne. Teknik och matematik å andra sidan betraktas som ”manliga” ämnen.

Molloy (2007) har skrivit en annan bok som heter När pojkar läser och skriver och som enbart koncentrerar sig på pojkar, från sjunde till nionde årskursen, och deras attityder till skönlitteratur. Här vill hon närmare undersöka vad som egentligen ligger bakom föreställningarna om att pojkar inte läser skönlitteratur och deras uppfattningar om det tråkiga med att läsa skönlitteratur. Hon menar att det kan finnas ett problem med dessa föreställningar; det kan resultera i att de framstår som sanningar både för lärarna och för eleverna. Hon frågar om det inte kan finnas ett relationellt problem mellan en del pojkar och skolans svenskundervisning. Hon menar att pojkar som tycker att det är tråkigt att läsa böcker i allmänhet, tycker att det är ännu tråkigare att läsa böcker i skolan. Påståendet att pojkar inte läser är en dock inte helt sant. Att det finns ett utbrett ointresse för skönlitteratur bland pojkar råder det ingen tvekan om, men pojkar läser ändå en hel del. Men det handlar dock inte sällan om texter som inte ryms inom svenskämnets begränsade textvärld. Det kan röra sig om serier, rollspel, dataspel eller andra typer av aktiviteter som är textbaserade. Det som håller påståendet att pojkar inte läser vid liv har att göra med traditionella konstruktioner av manlighet och de värderingar som är knutna till klass- och könstillhörighet.

I boken För att bli kvinna- och av lust: om tonårsflickors läsning har Maria Ulfgard (2002) under två års tid följt tjugo 15-16-åriga flickors fritidsläsning. Hon konstaterar att flickors fritidsläsning är omfattande och att flickorna tillmäter sin läsning stor vikt. Fritidsläsningen är också lustbetonad. Flickor väljer också i stor utsträckning att läsa böcker som har samband med deras eget liv. Samtidigt menar Ulfgard att många flickor sällan bryr sig om att tolka eller genomskåda en del skildringar i romanerna. Detta kan gälla stereotypa människoskildringar och underliggande ideologier. Hon menar att skolans svenskundervisning kan bidra till att utveckla förmågan att reflektera och stärka kunskapen

om sammanhangen i såväl vardagens tillvaro som världen i stort. Det är också i stor utsträckning vad som sker i litteraturundervisningen idag.

3.4 Bokens konkurrenter

Kjell Englund och Björn Ericson (1991) har i en stor undersökning försökt kartlägga tonåringars levnadsvillkor. De har undersökt tonåringarnas uppfattning om sina föräldrar, om skolan och om sin fritid. Författarna konstaterar att den största fritidsaktiviteten är att titta på TV och video. Denna aktivitet tar nästan en tredjedel av tonåringarnas fria tid. Den näst största fritidsaktiviteten var ”social samvaro”, vilket bland annat kan vara att gå på stan, enligt författarna. Ganska många ungdomar var medlemmar i någon förening, närmare 80 procent bland 13 – 17-åringarna. Vad det gäller fördelningen mellan olika föreningar, så konstaterar författarna att idrottsföreningar är i klar majoritet. De står för ungefär 60 procent av alla medlemskap. Musikföreningar och Djur/naturföreningar kommer på andra respektive tredje plats med ungefär tio procent vardera.

Tre andra forskare som har undersökt hur svenskarna lever är Göran Ahrne, Christine Roman och Mats Franzén (2003) i boken Det sociala landskapet. De konstaterar också att TV-tittande är den fritidsaktivitet som tar mest av svenskarnas tid; i genomsnitt mellan en och en halv till tre timmar per dag. Ökningen av TV-tittandet har dock varit måttlig de senaste 40 åren; vi tittar ungefär lika mycket på TV idag som vi gjorde på sextiotalet. Författarna tillägger att de äldre tittar mer än de yngre och att män tittar mer än kvinnor.

Vad det gäller dagstidningar, så konstaterar författarna att en femtedel av den vuxna befolkningen saknar en daglig tidning. Det är en minskning jämfört med två decennier tidigare. Däremot när det gäller dator i hemmet så har tillgången mer än fördubblats jämfört med början av 1990-talet. Författarna tror dock inte att Internet kommer att konkurrera ut TV-tittandet som den vanligaste fritidsaktiviteten. De flesta använder snarare Internet som ett komplement till övriga massmedier och kommunikationskanaler. Man läser Aftonbladet på nätet och kollar TV-kanalernas hemsidor. Enligt författarna motiverade många familjer sitt datorköp med att det var viktigt för barnen att lära sig handskas med datorer.

De konstaterar också att idrottsutövande är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna i Sverige. Idrotten har traditionellt varit ett manligt intresseområde, men kvinnors idrottande har ökat på senare tid. Från sjuttiotalet och framåt har idrott även blivit ett yrke, framför allt för olika typer av tränare och administratörer. Man kan räkna med att mellan en fjärdedel och en tredjedel av befolkningen i Sverige regelbundet sysslar med någon form av idrottsutövande. En stor del av detta sker inom ramen för olika idrottsföreningar. Bland ungdomar har det organiserade idrottsutövandet ökat de senaste 30 åren. Men samtidigt har andelen ungdomar som inte alls är aktiva inom idrott ökat. Författarna menar att det beror på att den organiserade idrotten har ökat på bekostnad av den spontana idrotten, dvs. idrott mer som lek.

En annan bok som också tar upp ungdomars fritidsaktiviteter är Skola – fritid – framtid av Ingrid Jönsson m.fl. (1993). Boken bygger på intervjuer med elever i årskurs 7-9 på tre olika orter i Sverige. Författarna konstaterar inledningsvis att större delen av ungdomarnas fritid inte är organiserade aktiviteter utan går åt till att vara med kompisar, lyssna på musik, eller något liknande. När ungdomarna själva formulerade vad de helst ville göra efter skolan så var

de mest frekvent nämnda aktiviteterna: sporta eller idrotta, umgås med kompisar, lyssna på musik eller att bara slöa och inte göra något speciellt.

Jönsson m.fl. konstaterar också, likt ovan nämnda undersökning, att medlemsantalet i olika idrottsföreningar har ökat de senaste åren. Ungefär var tredje av de tillfrågade eleverna var medlem i någon idrottsförening. De största sporterna var fotboll, ishockey och handboll. Nästan hälften av eleverna menade att idrott var ett av de roligaste ämnena i skolan och att idrottsutövande var deras favoritsysselsättning på fritiden. Idrottsintresset var något större bland pojkarna än bland flickorna. Intresset för det som författarna kallar idéburna föreningar, exempelvis politiska partier och religiösa samfund, var överlag lågt bland de intervjuade eleverna. Ett litet fåtal av eleverna var medlemmar i något politiskt parti och då vanligen ett av de borgerliga partierna. Andra föreningar som förekom var exempelvis rollspels-, fiske-, och invandrarföreningar. Rollspel var emellertid något som endast intresserade pojkarna. Undersökningen visade också att de flesta av de intervjuade eleverna hellre träffade kompisarna hemma hos varandra än på stan. Författarna menar samtidigt att flickorna generellt sett är mer kulturellt intresserade än vad pojkarna är. De gillar i större utsträckning att läsa böcker, gå på bio, teater och konserter medan pojkarna föredrar datorer, rollspel och motorer. Med tanke på att författarnas undersökning är ungefär femton år gammal finns det anledning att tolka deras konklusioner med viss skepsis, bland annat med tanke på att Internet inte var utbrett vid tiden för undersökningen.

Författarna redovisar också en hel del om elevernas medievanor. Svensken lägger ner nästan sex timmar om dagen på mediekonsumtion, varav TV och radio står för lejonparten. Den mesta tiden går således åt till att titta och lyssna, och endast en femtedel av tiden går åt till att läsa. Bland de intervjuade eleverna var intresset för TV-tittande ungefär likartat bland flickorna som bland pojkarna. Bland pojkarna fanns dock ett något större intresse för sportsändningar. Dagstidningar lästes av nästan alla eleverna dagligen. Intresset för vecko- och serietidningar var relativt stort. Flickorna läste oftare veckotidningar och pojkarna läste oftare serietidningar.

En tredjedel av de intervjuade eleverna spelade något musikinstrument. Drygt två tredjedelar av dessa musicerade i den kommunala musikskolans regi. Det vanligaste instrumentet var piano, följt av gitarr, flöjt, fiol och trummor. Piano och fiol spelades främst av flickorna medan gitarr och trummor utövades av pojkarna.

Två forskare som har undersökt hur människor i Sverige använder massmedier är Stig Hadenius och Lennart Weibull (1997) i boken Massmedier. De har bland annat undersökt användningen av dagstidningar, tidskrifter och TV. När det gäller dagstidningar så är Sverige ett av de länder i Europa som har högst andel av befolkningen som uppger sig läsa en dagstidning en genomsnittlig vardag. Siffran för Sverige är 85 procent och endast Schweiz, Finland och Norge uppvisar högre siffror. I Sverige och i de övriga nordiska länderna läser kvinnor och män dagstidningar ungefär lika mycket. I övriga Europa är det dock vanligare att kvinnor inte läser i samma utsträckning som män. Den genomsnittliga lästiden för en dagstidning är ungefär trettio minuter, och huvuddelen av den tiden ligger på morgonen. För kvällstidningar ligger genomsnittstiden på tjugo minuter. Författarna hävdar också att unga ägnar mindre tid åt tidningen än äldre. Detta kan bero på att unga inte lika ofta har etablerat stabila vanor där bland annat tidningsläsande kan ingå.

När det gäller tidskrifter så konstaterar författarna att populärtidningar oftare läses av kvinnor och att organisations- och fackpress oftare har manliga läsare. Ungefär 75 procent av befolkningen uppger att de läser minst en populärtidning regelbundet. Det är emellertid svårt att säga hur mycket tid i genomsnitt som ägnas åt läsning av tidskrifter. Det kan bero på tidningarnas varierande innehåll.

Hadenius och Weibull (1997) konstaterar att TV-tittande är det medium som svenskar ägnar mest tid åt. Ungefär två timmar per dag ägnar genomsnittstittaren åt TV. Internationellt sett så tittar vi svenskar relativt lite på TV. I Europa så tittar polacker och britter mest; nästan fyra timmar per dag i genomsnitt. I Sverige så är TV-tittandet dock relativt ojämnt fördelat bland olika åldersgrupper. De som tittar mest är personer över 60 år, i genomsnitt drygt tre timmar per dag. Personer i åldern 3-14 år ägnar en och en halv timme om dagen åt TV-tittande. Personer i åldern 15-24 år ägnar drygt två timmar åt TV. För samtliga åldersgrupper gäller dock att TV-tittandet är högre på lördagar och söndagar jämfört med på vardagar. Författarna hävdar också att män och kvinnor tittar ungefär lika mycket på TV. Likt ovan nämnda undersökningar så konstaterar även Hadenius och Weibull att TV-tittandet inte märkbart har ökat i ett längre tidsperspektiv. Trots att antalet kanaler kraftigt har ökat, så ligger vi på ungefär samma nivå som i början av sjuttiotalet, enligt författarna.

4 Metod

4.1 Urval

Undersökningen ägde rum på en innerstadsskola i en svensk storstad i årskurs 9 i grund-skolan. Skolan är relativt stor med ungefär fem parallellklasser i varje årskurs. Anledningen till att det blev just årskurs 9 är att det är intressant att studera hur läsvanorna och attityderna till skönlitteratur ser ut innan eleverna har påbörjat gymnasiet. Denna undersökning syftar inte till att använda socioekonomisk bakgrund som parameter. Självklart finns det socioekonomiska skillnader mellan olika grundskolor, speciellt i storstäder, men jag bedömer att den aktuella skolan inte har någon socioekonomisk särprägel åt något håll. Denna undersökning syftar istället till att använda pojkar/flickor som parameter. Ambitionen var således att få ungefär lika många pojkar som flickor i undersökningsgruppen. Lyckligtvis blev fördelningen förhållandevis jämn, vilket redovisas mer ingående nedan.

För att få ett tillräckligt underlag för att kunna dra slutsatser så måste man komma upp i ett visst antal svar. Det finns nog ingen magisk gräns, utan det kan råda delade meningar om hur många svar som krävs. Antalet nödvändiga svar varierar också på grund av vilken typ av undersökning det rör sig om. För denna undersökning var ambitionen att få in ungefär 100 svar. Det slutliga antalet inkomna svar blev 98, alltså mycket nära ambitionsnivån.

4.2 Genomförande och undersökningens utformning

För att samla på sig information från eleverna finns det huvudsakligen två vägar att gå; enkät eller intervju. Denna undersökning genomfördes med hjälp av enkät. Det är naturligtvis svårt att helt förlita sig på enkäten som instrument. Forskaren Rolf Ejvegård (1996) hävdar dock att medan intervjuer lämpar sig bäst när experter skall utfrågas, passar enkäten bäst när vanligt folk skall utfrågas och då det gäller attityder, smak och åsikter. Denna undersökning försöker få reda på just detta; attityder och åsikter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg, vilket forskaren Jan Trost (2001) påpekar, att verkligheten är avsevärt mer komplicerad än vad som går att fånga upp i en enkät. Det är således alltid viktigt att tolka svaren från undersökningar, vare sig det är enkäter eller intervjuer, med försiktighet. Ett vanligt problem som uppstår vid alla former av undersökningar är språkliga missförstånd. Jag utformade därför min enkät med ambitionen att den skulle vara fri från komplicerad terminologi och andra krångligheter som försvårar förståelsen av frågorna. Men som alltid är det näst intill omöjligt att uttrycka sig så att man helt utesluter missförstånd.

Enkäten delades ut i fyra klasser under lektionstid och besvarades av de vid tillfället närvarande eleverna. Sammanlagt blev det 98 elever. Självklart så ombeddes eleverna att vara anonyma och att inte skriva sitt namn på enkäten, vilket ingen heller gjorde. Enkäten inleds med att eleverna skall kryssa i vilket kön de tillhör. Därefter följer två frågor om läsvanor, där eleverna ombeds svara i antal hur många böcker de läst det senaste halvåret och året. Därefter följer en fråga om olika aktiviteter. Det som enkäten vill få reda på här är hur många timmar eleverna per vecka ägnar åt olika aktiviteter, exempelvis TV-tittande, Internet eller träna någon sport. Nio olika aktiviteter finns med i enkäten, men också ett tionde alternativ som kallats ”annan aktivitet” ifall att någon känner att en viktig aktivitet inte var representerad i listan.

Därefter följer sju påståenden som syftar till att få reda på attityder till skönlitteratur och läsning av böcker. Till påståendena finns fyra siffror; 1 till 4. Eleverna skall ringa in den siffra som bäst stämmer överens med deras åsikter, där 1 betyder att de håller med helt och där 4 betyder att den inte håller med alls. Exempel på påståenden är ”Det är roligt att läsa böcker” och ”Att läsa böcker gör mig stressad”. Därefter följer ett antal öppna frågor som inte har några direkta svarsalternativ. Helge Östbye m. fl. (2002) har skrivit en metodbok för medievetenskap och hävdar att öppna frågor används när forskaren inte känner till det möjliga utfallet. De menar att det går att välja en mellanlösning; några av de mest sannolika svaren kan specificeras, medan andra frågor får vara öppna. De öppna frågorna i slutet av min enkät är exempelvis ”Vilken är den bästa bok du har läst?” För undersökningen ligger här inte tyngdpunkten på vilken specifik bok som eleven kan tänkas nämna, utan snarare om eleven nämner en bok eller inte. För vidare information om frågornas utformning hänvisas till bilaga 1 nedan.

4.3 Bearbetning av data

De enkäter som fyllts i på ett felaktigt sätt, till exempel att svar helt har utelämnats på en fråga, har inte blivit helt bortsorterade från undersökningen. Det kan vara så att en enkät innehåller ett fel på endast en fråga. Därför redovisas eventuella bortfall fråga för fråga. Överlag så var antalet bortfall relativt lågt. Exempelvis på första frågan så fanns inga felaktigt ifyllda svar, så med säkerhet kan det konstateras att av de 98 inkomna svaren så var 47 pojkar och 51 flickor. Svaren presenteras nedan mestadels i tabeller, förutom på de öppna frågorna som behandlas med både sifferdata och med exempel på kommentarer. De öppna frågorna fungerar i vissa fall som extra stöd åt några av påståendefrågorna, där deras innehåll bedöms ha värdefullt samband.

5 Resultat

5.1 Svar på enkäten

Antalet besvarade enkäter från skolan blev totalt 98. Fördelningen mellan pojkar och flickor blev påtagligt jämn; 47 enkäter besvarade av pojkar och 51 enkäter besvarade av flickor. Frågan är om 98 skall betraktas som många eller få, men de nedan redovisade siffrorna bör hursomhelst tolkas med försiktighet. Flera av enkäterna innehåller svar som inte går att använda, på grund av att frågan är obesvarad. Eventuella bortfall redovisas vid varje enskild fråga och om inget anges så förekom inga bortfall.

5.2 Antal lästa böcker för nöjes skull det senaste halvåret

Antal lästa böcker för nöjes skull det senaste halvåret

Flickor, 51 st. Pojkar, 47 st.

Inga böcker alls 21,6 % 21,3 %

1-3 43,1 % 46,8 %

4-12 19,6 % 29,9 %

Fler än tolv 5,9 % 2 %

Ej specificerade svar (ex. ”många”, ”vet ej”)

9,8 % 0 %

Tabell 1 Antal lästa böcker för nöjes skull det senaste halvåret.

Svaren visar att andelen elever som inte har läst någon bok det senaste halvåret är 21,6 procent bland flickorna och 21,3 procent bland pojkarna. Skillnaden är 0,3 procentenheter mellan de jämförda grupperna. Enkäten visar också att elever som har läst 1-3 böcker är i klar majoritet i båda grupperna, bland flickor är andelen 43,1 procent och bland pojkar är andelen 46,8 procent. Siffran för båda grupperna är 44,9 procent. Man skulle alltså kunna påstå att nästan hälften av eleverna har läst 1-3 böcker för nöjes skull det senaste halvåret. Siffrorna måste dock tolkas med försiktighet, eftersom ”ej specificerade svar” uppgår till 9,8 procent för flickorna och noll procent för pojkarna. Här finns exempelvis svar som ”har inte räknat” och ”många”, vilket alltså utesluter att de inte har läst böcker för nöjes skull det senaste halvåret.

5.3 Antal böcker lästa för nöjes skull det senaste året

Antal böcker lästa för nöjes skull det senaste året

Flickor, 51 st. Pojkar, 47 st.

Inga böcker alls 13,7 % 21,3 %

1-3 31,4 % 29,8 %

4-12 29,4 % 40,4 %

Fler än tolv 13,7 % 8,5 %

Ej specificerade svar (ex. ”många”, ”vet ej”)

11,8 % 0 %

Andelen flickor som inte har läst någon bok det senaste året är 13,7 procent. Det är en minskning jämfört med föregående tabell med nästan åtta procentenheter. För pojkar ligger andelen som inte har läst någon bok det senaste året på 21,3 procent. Det är samma nivå som i föregående tabell. För flickor är den största andelen de som har läst 1-3 böcker, där återfinns 31,4 procent. Även i föregående tabell var denna grupp i majoritet. Bland pojkarna är andelen som har läst 4-12 böcker den största, 40,4 procent. Andelen som har läst 1-3 böcker bland pojkarna är 29,8 procent. I föregående tabell var den andelen 46,8 procent. Det skall dock tilläggas att vissa elever kan ha läst fler böcker under det senaste året jämfört med det senaste halvåret utan att det syns i tabellerna. Man kan ha gått från en till tre böcker eller fem till tio böcker, men hamnar fortfarande i samma kolumn i tabellen. Anledning till varför gruppen ”ej specificerade svar” ökade bland flickorna är att svar helt utelämnats på denna fråga på en enkät.

5.4 Antal timmar per vecka som ägnas år olika aktiviteter

Antal timmar per vecka som ägnas åt olika aktiviteter i genomsnitt Flickor, 48 st. (bortfall av tre enkäter) Pojkar, 47 st. Läsa böcker 2,8 1,6 Se på film och TV 10,3 11,9 Surfa på Internet 10,8 10,2 Spela dataspel 0,2 8

Träna någon sport 4,1 4,1

Gå på stan/shoppa 3,6 3,4

Laga mat 2,1 1,6

Spela något instrument 0,4 1,8

Läsa tidningar 1,6 1,3

Annan aktivitet 2,5 4

Tabell 3 Antal timmar per vecka som ägnas åt olika aktiviteter.

Tre av enkäterna föll bort från denna del eftersom de inte var tillräckligt preciserade för att kunna användas. Svaren på dessa enkäter var ”vet ej” eller ”många”. Svaren visar att eleverna ägnar relativt mycket tid åt många olika aktiviteter. I kategorin ”annan aktivitet” exemplifierades med bland annat ”tecknar”, ”moppemeck”, ”hund”, ”sjunger” och ”teater”. Här fanns också ett stort antal som inte specificerat närmare vilken annan aktivitet som avsågs. Det är också noterbart att pojkarna har högre antal timmar på annan aktivitet jämfört med flickorna.

Den aktivitet som flickor ägnar mest tid till är att surfa på Internet. Det skall noteras att dataspel inte ingår i denna kategori. Näst mest tid ägnar flickorna åt att se på film och TV. Den aktivitet som pojkarna ägnar mest tid till är att se på film och TV. På andra plats kommer att surfa på Internet. På tredje plats bland pojkarna kommer att spela dataspel. Denna aktivitet hamnar på tionde och sista plats bland flickorna. Man skulle alltså kunna påstå att dataspelande är utbrett bland pojkar men inte hos flickor. Det går dock inte att utesluta att eleverna har tolkat vissa dataspel att ingå i kategorin ”surfa på Internet”, såsom mindre online-spel. Bokläsningen kommer relativt långt ner bland både flickor och pojkar. Flickorna ägnar dock mer tid än pojkarna åt att läsa böcker. Bland flickorna så hamnar bokläsning på

femte plats av aktiviteterna, men bland pojkarna däremot så hamnar bokläsning på nionde plats. Den aktivitet som flickorna ägnar minst tid åt är att spela dataspel. För pojkarna är att läsa tidningar den aktivitet som ägnas minst tid. Nämnvärt är också att flickor och pojkar ägnar lika mycket tid åt att träna någon sport.

5.5 Påståenden om läsning

På enkäten fanns sju påståenden där eleverna skulle fylla i den siffra från 1 till 4, som passade bäst med deras åsikt. Siffran 1 betyder ”håller med helt” och siffran 4 betyder ”håller inte med alls”. På dessa frågor fanns inga felaktigt ifyllda enkäter. Svaren redovisas i procent.

Det är roligt att läsa böcker 1 Håller med helt 2 3 4 Håller inte med alls Pojkar 19,1 % 38,4 % 19,1 % 23,4 % Flickor 25,5 % 43,1 % 21,6 % 9,8 %

Tabell 4 Påstående: Det är roligt att läsa böcker.

Det går att konstatera att flickor är mer benägna att helt hålla med om att det är roligt att läsa böcker. Av flickorna har 25,5 procent ringat in siffra ett, vilket är 6,4 procentenheter mer än andelen pojkar som har ringat in den siffran. Samtidigt är andelen pojkar som inte håller med alls om att det är roligt att läsa böcker 23,4 procent. Det är avsevärt mycket högre än för flickorna, där andelen är 9,8 procent.

Det är tråkigt att läsa böcker

1 Håller med helt 2 3 4 Håller inte med alls Pojkar 25,5 % 25,5 % 31,9 % 17,1 % Flickor 13,7 % 35,3 % 31,4 % 19,6 %

Tabell 5 Påstående: Det är tråkigt att läsa böcker.

Även här går det att konstatera relativt stora skillnader mellan de två undersökta grupperna. Andelen flickor som helt håller med om detta påstående borde vara ganska lågt, eftersom många helt höll med om det var roligt att läsa böcker. Andelen flickor som helt håller med om att det är tråkigt att läsa böcker är här 13,7 procent. Andelen pojkar som helt håller med är 25,5 procent, alltså 11,8 procentenheter mer än flickorna. Det går också att notera att den procentuella fördelningen inte är helt spegelvänd jämfört med tabell 4.

Att läsa böcker är slöseri med tid 1 Håller med helt 2 3 4 Håller inte med alls Pojkar 12,8 % 19,1 % 31,9 % 36,2 % Flickor 11,7 % 17,7 % 27,5 % 43,1 %

Det går att konstatera från svaren att det inte verkar råda någon generell uppfattning om att det är slöseri med tid att läsa böcker. Av flickorna håller 43,1 procent inte med alls om påståendet och av pojkarna är den andelen 36,2 procent. Det finns dock en noterbar andel, både bland flickorna och pojkarna, som helt håller med om att det är slöseri med tid.

Man blir smart av att läsa böcker 1 Håller med helt 2 3 4 Håller inte med alls Pojkar 38,3 % 40,4 % 12,8 % 8,5 % Flickor 29,4 % 56,9 % 11,7 % 2 %

Tabell 7 Påstående: Man blir smart av att läsa böcker.

Både bland pojkar och flickor håller en stor del med om att man blir smart av att läsa böcker. Det är emellertid relativt stor skillnad mellan könen bland dem som inte håller med alls. Endast 2 procent av flickorna har ringat in siffra 4, men bland pojkarna är det faktiskt 8,5 procent som har valt denna siffra. Samtidigt är det fler pojkar än flickor som helt håller med om detta påstående. Flickorna är något mer reserverade och har den största andelen i siffra 2.

Jag ser hellre en film än läser en bok 1 Håller med helt 2 3 4 Håller inte med alls Pojkar 70,2 % 19,1 % 10,7 % 0 % Flickor 49 % 33,3 % 15,7 % 2 %

Tabell 8 Påstående: Jag ser hellre en film än läser en bok.

Detta påstående är det som har högst andel som håller med helt av de hittills redovisade påståendena. Bland pojkarna är det uppenbarligen 70,2 procent som helt håller med om att de hellre ser en film än läser en bok. Bland flickorna är den andelen 49 procent. I tabell 3 visade det sig också att pojkarna ägnar något mer tid åt att titta på film och TV jämfört med flickorna. Det är också noterbart att det inte finns en enda pojke som inte alls håller med om detta påstående. Bland flickorna är det dock 2 procent som inte håller med alls. Filmen vinner dock över boken med stor marginal hos båda könen.

Jag har sällan tid att läsa böcker 1 Håller med helt 2 3 4 Håller inte med alls Pojkar 36,2 % 31,9 % 25,5 % 6,4 % Flickor 39,2 % 47,1 % 9,8 % 3,9 %

Tabell 9 Påstående: Jag har sällan tid att läsa böcker.

Av svaren att döma så verkar relativt många av båda könen hålla med om att de sällan har tid att läsa böcker. Det är anmärkningsvärt att notera att flickorna är mer benägna att helt hålla med om detta påstående. Enligt tabell 3 så ägnar ju flickor mer tid per vecka åt att läsa böcker

jämfört med pojkarna. Det är intressant att notera att flickorna uppenbarligen upplever att de mer sällan har tid att läsa böcker, trots att de ägnar mer tid åt detta än pojkarna. Det är också en större andel pojkar som inte alls håller med om detta påstående; 6,4 procent jämfört med 3,9 procent hos flickorna.

Att läsa böcker

gör mig stressad 1 Håller med helt 2 3 4 Håller inte med alls Pojkar 10,6 % 21,3 % 21,3 % 46,8 % Flickor 13,7 % 15,7 % 25,5 % 45,1 %

Tabell 10 Påstående: Att läsa böcker gör mig stressad.

Det verkar inte som det finns någon större benägenhet att hålla med om att böcker gör en stressad. En klar majoritet av både pojkarna och flickorna har svarat att de inte håller med alls om detta påstående. Det går dock att notera en viss skillnad mellan könen. Flickorna är faktiskt något mer benägna att helt hålla med om att bokläsning gör dem stressade. Pojkarna är här något mer reserverade; de har som man kan se en högre andel än flickorna som har ringat in siffra 2, vilken alltså betyder att de nästan håller med helt.

5.6 Öppna attitydfrågor

Enkätundersökningen avslutas med fyra öppna frågor som alla mer eller mindre handlar om attityder till skönlitteratur. Nedan redovisas de fyra frågorna var och en för sig. Eleverna ombads svara på frågan ”vilken är den bästa bok du har läst?” och ”varför är den bäst?”. Av de 47 pojkarna som deltog i undersökning svarade 30 med en konkret titel. Här återfinns en mängd olika titlar, exempelvis Sagan om ringen, Da Vinci-koden, Ett öga rött, Eragon,

Vargarnas rike, Harry Potter och Liftarens guide till galaxen. Det är som sagt god spridning

på titlarna och de enda böcker som förekommer fler än en gång är Harry Potter (nämns sex gånger), Sandor slash Ida (två gånger) och Sagan om ringen (två gånger). Det skall dock tilläggas att Harry Potter är en bokserie om ett halvt dussin böcker. Fem av de sex pojkar som svarade Harry Potter har emellertid inte specificerat vilken bok i serien det gäller. Sammanlagt nämns inte mindre än 23 olika titlar, vilket är anmärkningsvärt många. På två av de 17 enkäter som inte har någon direkt titel angiven har svar helt utelämnats. Bland de resterande 15 svaren finns exempelvis formuleringar såsom ”jag vet inte”, ”har aldrig läst nån bok” och ”det var en bok jag läste då jag blev av med den minns inte vad den heter” [sic]. Av de 51 flickor som deltog i undersökningen svarade 38 med en konkret titel. Även hos flickorna är det god spridning på titlarna. Böcker som nämns är exempelvis Pojken som

kallades det, Ondskan, Cell grön, Harry Potter, Flickan från ovan och Barn 312. Den bok

som nämns flest gånger är Pojken som kallades det, den förekommer sju gånger. Harry Potter förekommer fem gånger och Cell grön fyra gånger. Sammanlagt nämner flickorna inte mindre än 22 olika titlar. Bland de 13 svar som inte innehöll någon konkret titel återfinns formuleringar såsom ”har många favoriter”, ”jag har läst många bra böcker” och ”ingen aning”. På tre av enkäterna hade denna fråga helt utelämnats.

Den andra öppna frågan var ”Vad tycker du bäst förmedlar en historia, en bok eller en film?”. Av de 47 pojkarna så skrev 28 att de tycker en film bäst förmedlar en historia. De vanligaste motiveringarna är att man ”ser vad som händer” och att ”det går snabbare”. Tretton pojkar svarade med att det beror på vilken film eller bok det handlar om. De problematiserade frågan och gav inget konkret svar. Tre pojkar svarade emellertid att de tycker att en bok bäst förmedlar historien. Tre av pojkarnas enkäter saknade helt svar på denna fråga. Pojkarnas svar på denna fråga går att jämföra med svaren i tabell 8, där det framkom att 70,2 procent av dem helt håller med om att de hellre ser en film än läser en bok.

Av de 51 flickorna så svarade 24 att de tyckte en film förmedlar en historia bäst. Även här var vanliga argument att man ”ser vad som händer” och att ”det går snabbare”. Några skrev också att det är lättare att förstå en film. Tolv flickor tog inte direkt ställning, utan skrev att det beror på vilken film eller bok det rör sig om eller att de är lika bra. Samtidigt svarade tolv flickor att de tycker boken förmedlar en historia bättre. Bland argumenten finns exempelvis ”man kan få med mer” och att man ”förstår mer av historien”. Därtill kan tilläggas att tre enkäter var obesvarade på denna fråga. Att flickor är något mer positiva till böcker jämfört med film framkommer också i resultatet från påståendefrågorna som redovisas ovan.

Den tredje öppna frågan var ”vilka tror du läser flest böcker, män eller kvinnor?”. Bland pojkarna var det en majoritet, 24 st. som svarade att de inte hade någon uppfattning. De flesta av dessa svarade ”vet inte”, men några skrev att de inte var intresserade av frågan. Sjutton pojkar svarade att de tror att kvinnor läser flest böcker. Samtidigt svarade fyra att de tror att män läser flest böcker. Denna fråga hade ett bortfall på två enkäter. Flickorna hade också en majoritet av svarande, 27 st. som menade att de inte visste. Tio flickor svarade att män läser flest böcker, samtidigt som elva svarade att kvinnor läser flest. Av flickornas enkäter sakna tre enkäter helt svar på denna fråga.

Den sista öppna frågan var ”tror du människor kommer att läsa fler eller färre böcker i framtiden?” Bland pojkarna så var det en majoritet, 25 st. som precis som i förra frågan inte visste. Några svarade också att de inte brydde sig. Däremot var det 16 pojkar som svarade att de tror att människor kommer att läsa färre böcker i framtiden. Några argument som förekom var exempelvis att ”Internet tar allt mer tid” och att ”datorerna tar över allt mer”. Några skrev också att människor inte kommer att ha tid att läsa böcker i framtiden. Fyra pojkar trodde, utan att motivera varför, att bokläsandet kommer att öka och på två enkäter var svar utelämnade.

Flickornas svar var relativt lika pojkarnas. Bland flickorna hade 26 st. ingen direkt uppfattning i frågan. Samtidigt menade 18 flickor att människor kommer att läsa färre böcker i framtiden. De vanligaste argumenten var även här att Internet och datorer tar allt mer tid. Några menar att människor inte längre är intresserade av att läsa böcker. Fyra flickor svarade att bokläsandet kommer att öka, utan att argumentera varför. Tre enkäter var inte ifyllda på denna fråga.

6 Diskussion

Det har gjorts ett flertal undersökningar om läsvanor och attityder till skönlitteratur tidigare. Några av dessa finns redovisade i bakgrundskapitlet. Något som är gemensamt för dem är att de är avsevärt större än min undersökning. Om man gör en stor enkätundersökning i flera skolor i olika delar av landet är det möjligt att resultatet kommer att se annorlunda ut. Omfattningen på min undersökning är begränsad och det är viktigt att tolka resultaten med försiktighet. Man kan dock tolka resultaten i min undersökning i relation till tidigare studier som har större omfattning.

Resultatet visar på att det råder stor skillnad på hur mycket eleverna läser för nöjes skull. Det finns en ganska stor grupp som inte har läst några böcker alls det senaste halvåret eller det senaste året. Samtidigt verkar det finnas en del elever som läser relativt mycket böcker, men de är uppenbarligen i minoritet. Även om skillnaderna inte är markanta mellan könen, så verkar det som om flickorna läser något mer än vad pojkarna gör. Den forskning som presenterades i bakgrundskapitlet visar att flickor läser något mer än pojkar. På den punkten så verkar min undersökning överensstämma med tidigare forskning om läsvanor. Exempelvis menar Johnsson-Smaragdi och Jönsson (2002) att flickor läser nästan dubbelt så mycket som pojkar. I deras undersökning framkom att 15-16 åringar ägnar 2,1 timmar i veckan i genomsnitt åt att läsa böcker. I min undersökning var den siffran 2,8 för flickorna och 1,6 för pojkarna.

Undersökningen visar också att flickor ägnar mer tid åt att läsa böcker. Pojkar ägnar inte lika mycket tid åt böcker, men däremot mer åt att surfa på Internet och att spela dataspel. Resultatet visade samtidigt att flickor ägnar synnerligen lite tid åt att spela dataspel. Man kan naturligtvis spekulera i vad detta beror på. En möjlig förklaring är att dataspelen är konstruerade av män och blir därför mer eller mindre anpassade för pojkar. Kanske finns det inte lika många dataspel som intresserar flickorna. Samtidigt råder det ingen tvekan om att flickor använder datorer i stor utsträckning. Resultatet visar faktiskt att flickor ägnar mer tid än pojkarna åt att surfa på Internet. Enligt Statistiska centralbyrån (2007) hade 83 procent av svenskarna i åldern 16-74 år Internet i hemmet våren 2006. Det är svårt att finna några anledningar till att internetanvändandet skulle minska framöver.

TV-tittande är alltjämt den aktivitet som tar mest av pojkarnas tid och näst mest hos flickorna. Den forskning som presenteras ovan visar också på att TV-tittande är den största fritidsaktiviteten. Hadenius och Weibull (1997) menar att TV-tittandet är den aktivitet som vi svenskar ägnar mest tid åt. Ungefär två timmar om dagen ägnar genomsnittstittaren åt TV enligt dem. Johnsson-Smaragdi och Jönsson (2002) hävdar i sin undersökning att 15-16 åringar ägnar i genomsnitt 16 timmar i veckan åt att titta på TV. I min undersökning framkom att flickor i genomsnitt ägnar 10,3 timmar i veckan åt att se på film och TV. För pojkarna var den siffran 11,6. Nordicom (2004) konstaterar samtidigt att 98 procent av svenskarna tittar på TV en genomssnittlig vecka. Trots att Internet har tillkommit på senare år så verkar inte TV-tittande ha gått ner nämnvärt.

Flickorna är något mer positivt inställda till böcker än vad pojkarna är. Det är emellertid relativt många flickor och pojkar som tycker att det är roligt att läsa böcker. En överväldigande majoritet av pojkarna ser dock hellre en film än läser en bok. Bland flickorna är det också många som hellre ser en film. Men som många också påpekar så går det inte alltid att svara direkt på den frågan, utan det beror på vilken film eller bok det rör sig om.

Resultatet visar också på att många flickor upplever att de sällan har tid att läsa böcker, trots att de uppenbarligen läser mer än vad pojkarna gör. Det är anmärkningsvärt eftersom de både ägnar mer tid per vecka åt att läsa böcker och läser fler böcker än pojkarna.

När det gäller Internet så finns det några intressanta aspekter att kommentera utifrån resultatet i den här undersökningen. Att surfa på Internet är, vilket konstateras ovan, en av de största fritidsaktiviteterna bland både pojkar och flickor. Internet är fortfarande till stor del textbaserat, så man kan utgå ifrån att mycket av den tid som de surfar faktiskt går åt till att läsa. Det skulle kanske kunna vara meningsfullt att undersöka detta närmare; hur mycket av surfandet är egentligen läsande? Samtidigt är det inget som talar för att Internet alltid kommer att vara textbaserat. Många program är röstbaserade och en del chatprogram är mer eller mindre bildbaserade.

7 Litteratur

Ahrne, Göran & Roman, Christine & Franzén, Mats. (2003). Det sociala landskapet. Göteborg: Korpen.

Cullhed, Anders, Olsson, Anders. (2007, 10 oktober). Mekanisk teoriimport är problemet. Dagens Nyheter.

Ejvegård, Rolf. (1996). Vetenskaplig Metod. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Kjell & Ericson, Björn. (1991). Tonåring i välfärden. Borlänge: Förlags AB Björnen.

Hadenius, Stig & Weibull, Lennart. (1997). Massmedier. Stockholm: Bonnier Alba. Ivarsson, Torbjörn. (2007, 7 februari). Allt färre ungdomar läser böcker. Dagens Nyheter. Johnsson-Smaragdi, Ulla & Jönsson, Annelis. (2002). TV och bokläsning – samspel eller

konkurrens? Malmö: Malmö Högskola.

Jönsson, Ingrid, Trondman, Mats, Arnman, Göran & Palme, Mikael. (1993). Skola – fritid –

framtid. Lund: Studentlitteratur.

Molloy, Gunilla. (1996). Reflekterande Läsning och Skrivning. Lund: Studentlitteratur. Molloy, Gunilla. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.

Nordicom. (2004). Bokläsning i den digitala tidsåldern. Göteborg: Göteborgs universitet. Persson, Magnus. (2007, 15 oktober). Frågan är vad man ska läsa och varför. Svenska

Dagbladet.

Rydén, Hugo, Widing, Dick, Eriksson, Dixie, Lindskog, Runo & Stenhag, Gunnar. (1989). Litteraturhistoria för Gymnasieskolan. Stockholm: Natur och Kultur.

Skardhammar, Anne-Kari. (1994). Litteraturundervisning i Grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Statistiska Centralbyrån. (2007). Undersökningar av levnadsförhållanden: Allt färre läser

böcker. Stockholm.

Taube, Karin & Skarlind, Anders. (1997). ”Läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning hos elever i årskurs 2” Stockholm: Skolverket.

Trost, Jan. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Ulfgard, Maria. (2002). För att bli kvinna- och av lust: om tonårsflickors läsning. Lund: Lunds universitet.

Östbye, Helge, Knapskog, Karl, Helland, Knut & Larsen, Leif Ove. (2002). Metodbok för

Bilaga 1

FRÅGEFORMULÄR

Du skall vara anonym, så skriv inte ditt namn någonstans. Tack för din medverkan!

1. Är du man [ ]

kvinna [ ]

2. Hur många böcker har du läst för nöjes skull det senaste halvåret? _____________

3. Hur många böcker har du läst för nöjes skull det senaste året? _____________

4. Hur många timmar per vecka ägnar du åt följande aktiviteter? Läsa böcker _________

Se på film och TV _________ Surfa på Internet _________ Spela dataspel _________ Träna någon sport _________ Gå på stan/shoppa _________

Laga mat _________

Spela nåt instrument _________ Läsa tidningar _________

Annan aktivitet _________ vad?____________________

Nedan följer ett antal påståenden. Ringa in den siffra som passar dig bäst, där 1 betyder att du håller med helt och 4 att du inte håller med alls.

5. Det är roligt att läsa böcker. håller med helt håller inte med alls

1 2 3 4

6. Det är tråkigt att läsa böcker. håller med helt håller inte med alls

1 2 3 4

7. Att läsa böcker är slöseri med håller med helt håller inte med alls

tid. 1 2 3 4

8. Man blir smart av att läsa håller med helt håller inte med alls

böcker. 1 2 3 4

läser en bok. 1 2 3 4

10. Jag har sällan tid att läsa håller med helt håller inte med alls

böcker. 1 2 3 4

11. Att läsa böcker gör mig håller med helt håller inte med alls

stressad. 1 2 3 4

Nedan följer ett antal frågor där du förväntas motivera dina svar. Skriv gärna på baksidan av frågeformuläret om platsen här inte räcker till.

12. Vilken är den bästa bok du har läst? Varför är den bäst? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 13. Vad tycker du bäst förmedlar en historia, en bok eller en film? Varför?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 14. Vilka tror du läser flest böcker, män eller kvinnor? Motivera gärna.

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 15. Tror du människor kommer att läsa fler eller färre böcker i framtiden? Motivera gärna. ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________