Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Börja på förskolan
– En broschyr utifrån pedagogers syn på en god introduktion
Start preschool
- A brochure on the basis of teachers' views on a good introduction
Cecilia Bettinger
Lärarexamen 180 p
Kultur, media och estetik 2013-05-30
Examinator: Feiwel Kupferberg
Handledare: Ewa Berg Lärarutbildningen
Sammanfattning
Syftet med den här studien är att utifrån pedagogers tankar om en god introduktion bygga en broschyr som visar föräldrar vad en introduktion på förskolan innebär. I bakgrunden har jag beskrivit introduktionens olika modeller, och vad styrdokumentet säger om introduktionen. Jag har fördjupat mig i litteratur som handlar om anknytning, identitetsskapande, förskolan som institution i samband med introduktionen, och förskolans material i förskolemiljön.
Resultatet av undersökningen har blivit en broschyr som visar föräldrar vad innehållet i en introduktion kan vara.
Innehållsförteckning
Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Inledning ... 1 2 Syfte ... 2 2.1 Problemställning ... 2 3 Bakgrund ... 33.1 Inskolning enligt läroplanen ... 3
3.2 Börja på förskola ... 3
3.3 Olika begrepp om att börja på förskolan ... 3
3.3.1 Inskolningsmodeller ... 4
4 Tidigare forskning... 6
4.1 Anknytning ... 6
4.2 Identitet ... 6
4.3 Institutionellt sammanhang ... 7
4.4 Barns fysiska miljö - material ... 7
5 Metod ... 9
5.1 Intervjuer ... 9
5.2 En kommunikativ produktion ... 10
6 Analys ... 12
6.1 Kopplingen mellan intervjumaterial och litteratur... 12
6.1.1 Föräldrar ... 12 6.1.2 Organisation ... 13 6.1.3 Tid ... 13 6.1.4 Materialet ... 14 6.2 Skapande av broschyr ... 15 6.2.1 Lärdomar ... 18 7 Diskussion ... 20 7.1 En god introduktion ... 20 8 Referenser ... 23 Bilagor ... 24
1
1 Inledning
I läroplanen står det att förskoleläraren ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar ska får en god introduktion i förskolan när de börjar där. (Lpfö 98, reviderad 2010 s. 13) Men det står inte specifikt hur en god introduktion ska gå till och hur pedagoger ska gå till väga när de planerar en god introduktion.
I detta arbete fördjupar jag mig i just introduktionen på förskolan. Jag är intresserad av pedagogers syn på vad en god introduktion på förskolan är. Vad tycker pedagogerna, med sin erfarenhet och kunskap, är en bra och innehållsrik introduktion?
Ordet god står för något som är bra och en bra introduktion är tolkningsbar när det inte finns några direktiv som man kan hämta i t.ex. läroplanen. Det är svårt att från förskola till förskola avgöra vad som är en bra eller dålig introduktion. Kvaliten på förskolor måste vara likvärda och en förälder som väljer förskola borde ha tillgång till samma underlag inför i valet av förskola.
Detta arbete är tvådelat och består dels av intervjuer med verksamma pedagoger, dels av en broschyr där analysen av intervjuerna ligger till grund för innehållet i broschyren.
Det finns många föräldrar som vid inskolningen för första gången möter förskolans värld och därför kanske inte har stor kunskap om vad förskoleperioden innebär för dem själva och deras barn. Av denna anledning vill jag att undersökningens resultat leder till en publikation i form av en broschyr – en broschyr som visualiserar vad barn får möta när de introduceras till förskolan. Till grund för innehållet i broschyren ligger pedagogernas kunskap.
I processen av att göra en broschyr får jag förvalta den kunskap jag fått på KME- programmet på Malmö högskola.
2
2 Syfte
Syftet med den analys som presenteras här är att undersöka pedagogernas bild av en ”god” introduktion och utifrån deras ord göra en publikation i form av en broschyr. Broschyren ska vara ett underlag som kan ge föräldrar en bild av introduktionen på förskolan, och visa vilka förutsättningar som förskolan kan ge barnet och föräldern. Broschyren kan också användas för studiebesök och andra pedagogiska sammanhang där fokus är introduktionen på förskolan.
2.1 Problemställning
3
3 Bakgrund
I detta kapitel förklaras vad en introduktion är: dels vad läroplanen säger om introduktioner, dels hur introduktionsmallar kan se ut. Här tar jag också upp några centrala begrepp och definitioner som används vid förskoleintroduktionen.
3.1 Inskolning enligt läroplanen
I läroplanen (Lpfö 2011 s. 5) står det att förskolans uppdrag är att lägga en grund för det livslånga lärandet. Förskolans verksamhet ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Helhetssynen på verksamheten ska genomsyras av omsorg, utveckling och lärande. Tillsammans med hemmet ska förskolan fostra barnen till ansvarkännande människor och samhällsmedborgare. Förskolan ska också stödja familjen och deras ansvar till fostran av barnet, utveckling och växande. Förskolans uppdrag innefattar att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån dess förutsättningar.
3.2 Börja på förskola
Inskolningen i förskolan syftar till de dagar och veckor som barnet är på förskolan innan föräldrarna har börjat arbeta (Arnesson Eriksson 2010 s.12). Inskolningen handlar om att personalen på förskolan ska lära känna de nya barnen och deras föräldrar och att de nya familjerna ska känna en trygghet i förskolan. Vidare menar Arnesson Eriksson att inskolningsperioden ska man lägga tid och engagemang på för det har man igen senare under förskoletiden. Hon menar att inskolningstiden ska skapa goda förutsättningar för en bra kontakt mellan pedagoger, barn och föräldrarna (2010 s. 13)
3.3 Olika begrepp om att börja på förskolan
I skolverkets läroplan för förskolan används begreppet introduktion om att börja på förskolan men även andra begrepp påträffas i litteraturen. Ingrid Engdahl skriver i en artikel i Förskolans tidning. (nr 4, 2012 s. 6–14) Hon menar att olika ord för introduktion används, men
4
att det i slutändan inte spelar så stor roll vilket man använder. Istället fokuserar man vad man gör under den tiden som man börjar på förskolan.
Begreppen är inskolning, introduktion och invänjning. Olika forskare använder olika ord och menar att det har olika betydelser att börja i förskolan.
Gunilla Niss som är psykolog väljer att kalla tiden då man börjar på förskolan för invänjning eftersom barnet då vänjer sig vid ett nytt liv. Det blir ett nytt liv att vänja sig vid och en del barn är vana vid andra vuxna i sitt liv medan andra inte har haft någon större kontakt med andra utanför familjen.
Marie Arnesson Eriksson, som är lärare på Svejserdalens förskola i Mölndal, använder begreppet inskolning i sin bok En bra start (2010, s. 13) där hon menar att vid en inskolning anpassar man verksamheten efter barnet. Det viktigaste är att lära känna barnet och föräldern och få dem att bli trygga i förskolan.
3.3.1 Inskolningsmodeller
Enligt Arnesson Eriksson (2010 s.11) finns det lika många modeller på inskolningsscheman som det finns förskolor. Det finns en grundtanke som man utgår ifrån och sedan växer det fram en individuell inskolningsplan allt eftersom.
Grundmodellerna är en föräldraaktiv modell och en traditionell modell.
En föräldraaktiv inskolning kan enligt Arnesson Eriksson (2010 s.13) vara en kortare inskolningsperiod men med längre dagar på förskolan där föräldrar är med på förskolan och är aktiva under inskolningen. Det innebär att föräldrarna tar hand om allt som har med omvårdnad att göra och deltar i alla aktiviteter som barnet är med i. Med denna modell vill man visa barnet att förskolan är en lustfylld plats och barnet får på så sätt förståelse för hur rutinerna på förskolan går till. Barnen behöver inte heller var oroliga över att bli lämnade och vänjer sig vid pedagogerna och förskolan tillsammans med föräldern vilket skapar en trygg inskolning.
Den traditionella modellen som Arnesson Eriksson (2010 s. 43) berättar om är en inskolningsmodell som pågår under längre tid men med kortare dagar på förskolan. Denna inskolningsperiod kan vara allt från en och en halv vecka till tre veckor. Det som är utmärkande för denna modell är att föräldrarna är hänvisade till en central plats där de sitter under inskolningen och observerar barnets deltagande. Barnet känner sig tryggt om det vet var deras föräldrar sitter och kan på eget initiativ gå och bekanta sig med andra barn och pedagoger med vetskapen om att föräldrarna sitter kvar på samma ställe. Vissa barn känner
5
sig osäkra när det cirkulerar andra vuxna i rummet. Därför är det viktigt att föräldrarna sitter still på samma ställe.
6
4 Tidigare forskning
Den tidigare forskingen handlar om anknytningsteorin, identitet hos det mindre barnet men även om hur förskolans sammanhang under introduktionen skapar förutsättningar för det sociala livet. Dessa teorier beskriver vad som sker psykologiskt i ett barns liv.
I detta kapitel beskrivs föräldrarnas roll och trygghetsinverkan på barnet. Det tas även upp barns mognad och intellektuella fas som det befinner sig i åldersmässigt när det börjar förskolan men också vilken institutionell instans förskolan är och vilket innehåll som är betydelsefullt i själva förskolemiljön.
4.1 Anknytning
John Bowlby psykoanalytiker (2010 s. 26) och ledande inom anknytningsteorin menar att föräldrars beteendemönster har stor påverkan på barnets trygghet. Det är ett faktum att föräldrarnas beteendemönster påverkar relationen mellan den anknutna och anknytningspersonen. Det finns alltså en koppling mellan föräldrabeteende och barnets utveckling
Gunilla Niss och Anna -Karin Söderström (Niss, 2006 s. 32) menar att det är viktigt att det lilla barnet har någon vuxen att knyta an till och i första hand är det föräldrarna som är anknytningspersoner. När barnet börjar på förskolan måste det finnas en vuxen som barnet kan knyta an till, speciellt viktigt är detta under inskolningsperioden. Grunden till trygga barn är relationsskapandet mellan barn och vuxen. Separationen från föräldrarna underlättas om man som pedagog har skapat möjligheter för ett gott samspel.
4.2 Identitet
Daniel N Stern är professor i psykologi. Hans teorier (1998 s. 61) handlar om identitetskapande hos barn och hur de utvecklas från ålder till ålder. Vid 12–18 månaders ålder då barnet oftast börjar på förskolan är det i en fas av självutvecklingen som enligt Stern kallas det subjektiva självet. Detta innebär att barnet börjar förstå att det finns en inre känsla som andra också bär på. Barnet ser att det kan förmedla det som sker i inombords och att man kan förmedla den känslan så att andra förstår. (1998 s. 59) Barnet förstår att människan inte
7
längre bara består av en yta. Denna upptäckt innebär att barnet upplever en helt annan osäkerhet inför okända människor. En ny person är inte bara ett trevligt ansikte utan det väcker också tankar om att det kanske kommer att hända något. När barnet känner sig oroligt inför att inte känna igen nya personer så söker det upp förälderns blick och skannar av vad hens blick uttrycker.
4.3 Institutionellt sammanhang
Maria Simonsson, universitetslektor, och Mia Thorell, proprefekt och lektor vid Linköpings universitet, har gjort en studie om yngre barn som börjar på förskolan och hur barnen gör när de inskolas på förskolan (2005 s. 53). De menar att inskolningen på förskolan inte bara förekommer som något som bara sker, utan att de aktörerna som finns på förskolan gör något i olika processer som är kollektiva.
I studien ser de hur pedagoger och barn under inskolningen med hjälp av aktiviteter ges olika positioner i en form av socialt nätverk. Man kan också se hur barn som inskolas på förskolan själva söker sig till förekommande nätverk. I studien visar de att barn som inskolas själva är aktiva i sitt eget sociala liv redan från början. Dock behöver förskolans aktörer hjälpa vissa barn att hitta rätt i de positioner som redan finns i nätverkssystemet.
Resultatet av studien visar att mötet mellan inskolningsbarnet och förskolepersonalen skapas i olika möten i förskolenätverket. I studien säger de att barns möte med förskolan inte bara handlar om de mänskliga kontakterna och att skapa ett socialt liv utan det icke- mänskliga resurserna som föremål utgör också en viktig del av inskolningen. Det vill säga att själva görandet på förskolan också spelar en avgörande roll i inskolningen.
Att lära sig handskas med flera nätverk som inskolningsbarn betyder att man utvecklar den kompetens som man som barn på förskolan behöver, men också att man förstår att det är ett normsystem som styr förskolans ordning och struktur. ( 2005 s 68)
I förskolan är det också viktigt att skapa rutiner. Daniel N Stern beskriver dagens rutiner som viktiga för barnet då det inte uppfattar tid av egen maskin och vad som ska göras. Barnet behöver lotsats och det behöver hjälp med rutiner som t.ex. påklädning. (1998, s 45)
4.4 Barns fysiska miljö - material
Elisabeth Nordin-Hultman, forskare vid Stockholms universitet skriver i sin bok Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande om den pedagogiska miljön och dess material och
8
organisationen kring tid och rum. Hon beskriver materialets innebörd utifrån en jämförelsestudie mellan engelska och svenska förskoleklassrum. I studien ger hon bl.a. sitt perspektiv på det pedagogiska materialet. Hon beskriver den svenska förskolans material som otillgängligt eller tillgängligt. Det är i speciella rum som materialet får vara icke tillgängligt eller tillgängligt. Hon skriver att det finns en tradition att material har olika innebörd beroende på var det är placerat och hon beskriver att det finns material som är i centrum och material som är i periferin. Traditionen säger att materialet som är i centrum är småbilar, tågbanor pussel, papper, d.v.s. enligt henne lättstädat material som är lätt att hålla i ordning.
Det som inte syns så mycket i jämförelse med engelsk förskola är det material som är i periferin, ett material som inte används och därför blir otillgängligt för barnet. Dessa är material som främjar den skapande verksamheten. Det hon talar om är t.ex. vått och kladdigt material som förknippas med smuts och därför använts vid mer för speciella tillfällen. Dessa material används i regel för laborativa och experimenterande aktiviteter. (2008 s.78)
9
5 Metod
5.1 Intervjuer
En kvalitativ intervjumetod har använts för att samla in material till broschyren. Fem förskolelärare har intervjuats och de har alla varit delaktiga vid en inskolning på en förskola. Det urvalet som gjorts består endast av kvinnor och det återspeglar könsfördelningen inom förskolan.
Dessa fem pedagoger som är kända för mig, valdes eftersom när man känner de berörda intervjupersoner vet man att de passar in i urvalet. Det kan också göra att de som blir intervjuade är mer öppna i intervjun (Repstad 2007 s. 97). Jag valde pedagogerna efter att jag träffat de i olika pedagogiska sammanhang och vet att det är sakliga och pålitliga i sin pedagogiska roll. Alla fem pedagoger har arbetat mellan 7 och 10 år inom förskolan och de är mellan 30 och 35 år gamla.
Valet av antalet informanter är taget utifrån tid, samtalets innehåll och arbetets frågeställning. Vid fem intervjuer ansåg jag att det fanns tillräckligt med underlag för att skapa en projektredogörelse.
Enligt Repstad. (2007 s. 97) kan en lyckad intervju liknas vid ett vardagligt samtal. Dock finns det en viktig skillnad mellan vardagliga samtal och intervjuer. I ett vardagligt samtal backar man oftast tillbaka när man märker att personen signalerar att man gått in på ett obehagligt samtalsämne, men om man i en intervju uppmärksammar sådana signaler kan man utmana sig själv som intervjuare att gå vidare och få ett mer djupgående samtal.
De tre första pedagogerna intervjuades på sin förskola och den fjärde och femte pedagogen intervjuades hemma hos sig själva. Repstad (2007 s. 95) skriver att det är bra att intervjua någon där den är på neutral mark och där personen känner sig hemma vilket kan vara på dess arbetsplats eller hemma hos respondenten, det viktigaste är dock att försäkra sig om att man får vara ostörd.
Tillvägagångssättet vid intervjuerna skedde i två delar. Först skickades två övergripande frågor till informanterna (se bilaga 1). De fick skriva ner några punkter om vad en god introduktion innefattar enligt dem och vilka komponenter som en god introduktion ska innehålla. Efter läsningen av punkterna så skrev jag ner frågor kring dessa. T.ex. när Lisa, som jag kallar en av informanterna, skriver att vid en god introduktion måste det finnas en
10
inspirerande miljö. Då ställde jag frågor kring det och bad henne under intervjun beskriva en inspirerande miljö och vad hon menar med det. Frågorna var nedskrivna innan mötet med informanterna och fungerade då som en individuell intervjuguide. På detta sätt utvecklas intervjun och när man har en förförståelse av vad personen anser på ett mer ingående sätt skapas ett djup.
När intervjuerna gjordes spelades de in och enligt Repstad så är det lättast att spela in samtalet på ljudband eftersom man då kan man fokusera på vad intervjupersonen säger och man kan fånga upp resonemang som kräver följdfrågor. Vad som kan vara fördelaktigt med att göra bandinspelningar vid en intervju är att man eventuellt ser kroppsspråk och ansiktsuttryck och det ickeverbala språket som man kanske inte lägger märke till när man koncentrerar sig på att anteckna vad som sägs.
Dock kan det kännas märkligt med en bandspelare i en sådan situation men den glöms ofta bort när man gömmer den (Repstad 2007).
Intervjuguiden som är baserad på informanternas punkter kring en god introduktion var med vid själva intervjutillfället och som Repstad (2007 s. 86) påpekar ska mallen användas mer som en minneslapp så att man håller sig till de ämnen som man vill fokusera kring.
Gällande de forskningsetiska principerna har jag informerat de som blev intervjuade om att det är en förfrågan som gäller ett examensarbete och görs helt av fri vilja. Informationen om vad deras svar på intervjun ska leda till har getts vid intervjutillfället. Inga riktiga namn på informanterna nämns i varken uppsatsen eller broschyren. Fiktiva namn har skapats för läsaren.
Intervjuerna som varade mellan 30 minuter till en timme innan det sedan transkriberas. Transkriberingen gjordes på följande sätt. Första lyssnades intervjuer igenom sedan transkriberades det som hängde ihop med deras tankar om en god introduktion. Det gemensamma innehållet sorterades in i kategorier som behandlas i min broschyr.
5.2 En kommunikativ produktion
I detta stycke används Bo Bergströms Effektiv visuell kommunikation (2012) för att beskriva komponenterna till ett skapande av en produkt. Det är utgångspunkten i den broschyren som ska skapas.
Sändarens syfte är att påverka genom att beröra, informera eller motivera. Innebörden blir då en anpassning av syftet och för att sändaren ska nå mottagaren skapas en form av kanal mellan dem och ett medium som t.ex. tidning, affisch eller broschyr. (sida, 2012)
11
Det är vissa åtagande man bör ta till hänsyn vid ett skapande av ett medium så som kommunikation, påverkan, typografi, texten, bild, form, papper och samspel (Bergström 2012 s. 6-7). Det finns en kommunikationsplan som man kan följa och den kan bestå av områden och frågeställningar som man kan ställa sig innan arbetet börjar. Mål, målgrupp, budskap, tidsplan, budget och utvärdering/uppföljning är de utgångspunkterna som ingår i planeringen.
Mål kan vara vad man vill åstadkomma under en viss period. Vilken målgrupp man vill att sitt budskap ska nå i första hand, bör man ha i åtanke. Mediet bestämmer man när man har kommit fram till vem målgruppen är och vad budskapet ska vara. Det man bör tänka på när man väljer medium är vilken räckvidd sändaren vill nå med mediet. Vilken frekvens har mediet, alltså hur ofta används det valda mediet? När ska mediet användas rent tidsmässigt, vilken årstid man använder sig av mediet o.s.v.? (2012 s. 56–58)
Iscensättningen är en viktig del i när man ska få fram ett budskap och då ska man ha i åtanke att budskapet baseras på målgruppens behov.
Att komma fram till ett bra typsnitt för mediet kräver att man har analyserat och tittat på mediets syfte och försöker sätta sig in i vad läsaren kan uppfatta. (2012 s. 128)
12
6 Analys
Detta stycke delas i två delar: intervjumaterialet som behandlas och kopplas till litteratur samt hur produkten skapades utifrån boken Effektiv visuell kommunikation.
6.1 Kopplingen mellan intervjumaterial och litteratur
Det fem informanter som intervjuades hade gemensamma utgångspunkter när det beskrev en god introduktion på förskolan. Informanterna kallar jag för Lisa, Lo, Kim, Caroline och Sarah.
6.1.1 Föräldrar
Samtliga informanter fastslog att fokus vid en inskolning ligger på att föräldrarna ska känna sig trygga och att det är där grunden ligger. Lisa och Lo nämnde ord som ”trygga föräldrar ger trygga barn” och enligt anknytningsteorin är det så att det beteende som föräldern har avspeglar hur barnets förutsättningar blir. Alla var eniga om att föräldrarna ska få trygghet i introduktionen för att sedan förhoppningsvis invagga barnet i att det befinner sig i en miljö som är bra.
Lämningen av barnet nämner två av informanterna som något föräldrar upplever är jobbigt. Sarah menar att ” Ett sms eller mms av oss där vi berättar hur det går, kan vara guld värt.”
Vidare säger Caroline:
Jag brukar säga att vi ringer upp eller att föräldern får ringa om de känner sig oroliga. Ett sms kan hjälpa ibland. Om man talar om för föräldern att man ringer upp efter lämningen eller skickar ett sms när allt är lugnt och barnet har eventuellt slutat gråta, så skapar det en lugn för föräldern.
Dialogen med föräldrar är en viktig del av introduktionen tycker alla informanter samt att man tar sig tid att svara på föräldrars frågor och farhågor.
Kim säger: ”det första möte är viktigt där man kan möta föräldrarnas eventuella farhågor”.
13
Och Sarah menar ” Att visa förståelse för föräldrars känslor är viktigt både i introduktionens första samtal men även under resans gång.”
Lo och Lisa nämner hur de hanterar oroliga föräldrar vid introduktionen. Lo säger:
Vilken oro är det? Jag försöker söka reda på var oron ligger. Hämta personen där den är för oron ligger hos föräldern inte hos pedagogen eller organisationen.
I Lisas fall kom ämnet oroliga föräldrar upp i intervjun när vi diskuterat material och att föräldrar ofta blir oroliga att barnet ska stoppa materialet i munnen.
Lisa säger:
Man måste prata med föräldern och lyssna på vad det har att säga och sen möta dem med att vi är med barnet och ser till att barnet inte stoppar sakerna i munnen.
6.1.2 Organisation
Struktur och rutiner uppgavs av informanterna som en viktig del av en god introduktion och precis som Arnesson Ericsson (2010 s.13) säger är det viktigt att ge introduktionen mycket tid för det har man igen i slutändan. Stern (1998 s. 45) säger att barn måste ha rutiner och organisatoriska mönster för att uppleva tid.
Caroline säger:
eftersom barnet i den åldern inte har någon tidsuppfattning eller kan hålla reda på vad klockan är så är det viktigt att hålla rutiner på dagen, för att barnet ska kunna avgöra ungefär när mamma eller pappa kommer och hämtar barnet.
Och Kim säger att: ”En tydlig struktur över introduktionsperioden ger en god introduktion”.
6.1.3 Tid
Tid och tålamod är en förutsättning för en god introduktion. Då har barnet chans att knyta an till pedagogerna som från början är helt främmande ansikten. Stern (1998 s. 59) säger att barnet lär sig att förstå att det främmande ansiktet som man ser är en person med känslor och som man eventuellt kan knyta an till. Då barnet skannar av sina föräldrars ansiktsuttryck och får en bekräftelse på att det är godkänt att gå till en annan person. För att det ska hända så behöver man tid att få skanna av sin nya omgivning.
14 Lo säger:
Två veckor är bra för att föräldrarna tar tid att introduceras och det är återigen föräldrarna som behöver tid. Det spelar ingen roll om man lämnar barnet efter två veckor eller två dagar utan det är föräldrarna som behöver trygghet och barnet läser av sin mamma eller pappa.
Bowlby (2010 s. 26) menar att föräldrarnas beteendemönster smittar av sig på barnet. Sarah säger:
När man har skapat en relation med barn och föräldrar och de känner sig redo oftast i mitten av två veckor kan föräldrarna lämna barnet en kort stund.
Sarah menar att det tar tid att skapa en varaktig relation därför är två veckor ett bra tidsintervall på en introduktion.
6.1.4 Materialet
Informanterna talar om materialet som en viktig utgångspunkt under introduktionen och vilka saker som barnen får möta på förskolan och menar precis som Simonson och Thorell (2005 s. 68) att föremålen har en viktig roll i barnets introduktion då det ger stöd till det sociala samspelet.
Enligt tre av informanterna är det en viktig aspekt att materialet är tillgängligt under introduktionen och enligt Hultman Nordin (källa) finns det olika tillgänglighetsfaktorer beroende på material men enligt informanterna så vill man att allt material ska var tillgängligt oavsett vilket material det är men tillsammans med en närvarande pedagog.
Lisa säger:
Det är viktigt att materialet är tillgängligt och att barnen ska få en miljö där man ska få skapa fritt.
Hon beskriver det tillgängliga materialet som kottar, olika former av papper, makaroner med mera där barnen kan laborera fritt. Lisa menar att det är mer lärorikt med denna form av material och med hjälp av det kan barnen lära sig matematik, och att sortera och klassificera tillsammans med vänner.
Caroline säger:
Materialet ska vara förbrukningsbart och fantasifrämjande som man kanske inte har tillgång till hemma. Kladda med tapetklister och silkespapper med kottar gör man eventuellt inte hemma.
15 Kim säger:
Materialet ska vara inspirerande och att det ska utforskas tillsammans med en pedagog.
Lo säger:
Materialet samt kamraterna ska bli viktigare i introduktionen än pedagogerna. När barnet kommer till förskolan ska kamraterna och materialet bli det som får barnet att vilja gå in.
6.2 Skapande av broschyr
Syftet med att göra en broschyr är att kunna ge ett informerande material som handlar om introduktionen på förskolan till föräldrarna när de ska introduceras på förskolan. Med hjälp av boken Effektiv visuell kommunikationen (2012) har jag tagit fram en produktion i form av en broschyr.
Målet har varit att arbeta fram en broschyr under examensarbetets tidsperiod och målgruppen för den är föräldrar. Materialet kan användas när en introduktion ska äga rum eller när man på förskolan har pedagogiska samtal kring innebörden av en introduktion. Tanken är att man kan skicka broschyren hem till nya familjer som ska börja på förskolan.
För att ta reda på hur läsaren uppfattar broschyren har två föräldrar hjälpt till att utvärdera materialet. I samband med läsningen av broschyren har föräldrarna introducerat sina egna barn på en förskola, på så vis har de en uppfattning om själva introduktionen.
Innan skapandet av produktionen samlade jag inspiration till hur broschyren skulle se ut. Källorna var bland annat internet och broschyrer man kan hitta på olika institutioner.
Slutresultatet skulle vara grafiskt och rent i sin utformning. Texten ska vara lätt att ta till sig men ska ändå använda informanternas ordval. Typsnittet är Century Schoolbook 12 punkter på brödtexten, 14 punkter på rubriker och 18 punkter på kapitlen.
Avsnitten i broschyren är baserade på samtalen med mina informanter.
I kategorin organisation har det lagts bilder som handlar om rutiner, en dag på förskolan, introduktionsschema samt hur stunden under introduktionen kan se ut.
16
I avsnittet vanliga frågor och funderingar kring introduktionen har jag skrivit in det som informanterna har sagt samt återkommande frågor som man har fått från föräldrar under tidigare introduktioner.
Materialet som informanterna nämner i intervjuerna beskrivs i broschyren i avsnittet hur en dag kan se ut. Där kan man som förälder få en insyn på vad man kan göra som barn på förskolan.
Informanterna talar om det tillgängliga, laborativa och förbrukningsbara materialet. Därför har ett uppslag i broschyren skapats för att beskriva leksakena som pedagogerna nämner som material.
17
Under slutskedet av skapandet av broschyren visades den för två föräldrar – en pappa och en mamma. Jag kallar dem Ivar och Karin.
Ivar sa när han läst broschyren att det var precis en sådan broschyr han hade velat få när han introducerade sitt barn på förskolan. Han tyckte spontant att bilden på framsidan var inbjudande och professionellt gjord.
Karin sa att hon tyckte den var bra men hon frågade samtidigt om vi hade några temaarbeten på förskolan och i såfall tyckte hon att det skulle nämnas i broschyren. I samtalet med Karin beskrevs förskolans temaarbete och hur vi arbetar med att anpassa miljön efter tema. Efter samtalet insisterade Karin att temaarbetet skulle utvecklas mer i broschyren.
Hon tyckte också att i beskrivandet av hur en dag kan se ut så borde jag bestämma mig för ett sätt att skriva det på, antingen med tidsangivelser eller utan.
18
Beslutet att skriva om hur en dag kan se ut är för att föräldrar kan få en inblick i hur det kommer att bli när man lämnar barnet på förskolan. Det skapar förmodligen en trygghet att man vet vad som ska inträda när man inte längre har insyn över vad barnet gör på dagarna.
6.2.1 Lärdomar
Under arbetet med broschyren har erfarenheter och misstag uppkommit som har berikat arbetet. Först gjordes en broschyr som hade en annan målgrupp som var pedagoger och skapandet av den blev enligt min personliga mening primitiv och efter en närmare eftertanke så hade det varit svårt att får ihop en broschyr i slutändan. I görandet av den första så skapades ett A5- blad i taget. Det blev en aning smalt och förvrängt för att kunna skriva ut. Bilderna blev väldigt avlånga.
Senare ändrades målgruppen och en ny produktion gjordes och då skapades en mall, en så kallad dummy av vanliga A4-papper som veks ihop till en broschyrliknande modell. Siffror
19
skrevs och sedan parades blad ihop med siffra. I själva PowerPoint-dokumentet skrevs siffror ut så att man kunde lätt se vilka sidor som hörde ihop med hjälp av min dummy.
Utskriften blir dubbelsidig och ska då passa ihop till att bygga en broschyr i slutändan. När ett test skulle göras för att se om min mall stämde vid utskrivning så blev baksidan upp och ner. Vid lite utforskning av utskriftformat blev det till slut rätt.
Bilderna i dokumentet ändrades också. Bilderna blev grumliga och otydliga när det fanns en ram runt. En ändring gjordes till en bild med en skugga vilket gjorde att bilden blev tydligare.
20
7 Diskussion
7.1 En god introduktion
En slutsats som jag drar utifrån detta arbete är att en god introduktion innehåller organisation, föräldrars tillit, en förskolemiljö med genomtänkt material som barnen kan leka med och att man ger introduktionen tid. Framför allt så ligger stort fokus på att föräldrarna ska känna sig trygga.
Under examensarbetets gång har jag även arbetat med att introducera barn på en ny förskola och därför inser jag vikten av att ha en broschyr med information angående introduktionen. Jag upplever att föräldrarna saknar erfarenhet av förskolan i den stadsdelen jag arbetar i och det hade underlättat om de hade haft förkunskap innan deras barn börjar på förskolan om vad som komma skall.
Föräldrar som jag har mött har ofta sökt information om introduktionen på förskolan innan skolstart. Deras källor är vanligtvis inte från någon instans som har kunskap om förskolans uppdrag utan många har frågat grannen eller bästa vännen om erfarenheter. Jag saknar i själva verket att förskolor har en likvärdig introduktionsgrund eftersom det blir så mycket missförstånd och förväntningarna från föräldrar och ibland blir det till och med en besvikelse när de kommer till förskolan. En slutsats som jag kan identifiera av detta är att när Skolverket inte har mer information kring vad en god introduktion är så blir det olika tillämpningar på olika förskolor vilket leder till en osäkerhet hos föräldrarna.
När det nästan har gått två terminer så börjar föräldrar och barn förstå vad förskolan har för innebörd. Jag håller med informanterna när de pratar om att trygga föräldrar ger trygga barn och förstår det ännu mera när jag läser om anknytningsteorier. Även när jag läser Daniel N Sterns forskning kring barns identitet så tycker jag mig ha fått en större inblick och förståelse för barn och föräldrar när de kommer till förskolan för första gången.
Ingen av informanterna säger något om ansvarspedagoger eller om en viss modell som är bättre eller sämre. Slutsatsen jag drar av detta är att det är allas ansvar att möta föräldrar och barn vid en introduktion på förskolan och alla som blivit intervjuade har kommit till den insikten att det är ett gemensamt ansvar att hålla en så god introduktion som möjligt.
Vad gäller introduktionsmodell så spelar det kanske ingen roll vilken modell man har utan vilka komponenter en introduktion innehåller. Precis som Ingrid Engdahl skriver i sin artikel i
21
Förskolans tidning (2012 s. 6–14) att det inte spelar någon roll vilket begrepp man använder för att börja på förskolan utan snarare vilken innehåll och förhållningsätt som man har under starten. En slutsats som jag kommit fram till är att innehållet är viktigare än vilken modell man väljer. Efter de 16 barn som jag introducerade förra terminen så tror jag att en längre inskolningsperiod passar bättre, men det är nog specifikt för vår förskola då vi faktiskt är i en nystart och behöver tid på eftermiddagarna att göra i ordning miljön för barnen som redan har börjat.
En annan slutsats som man kan dra är att de grundläggande delar som nämns i intervjuerna har många likheter, men det finns inget rätt recept som gör att introduktionen automatiskt blir bra. Introduktioner med människor är så individuella att alla komponenter som man har i en introduktion inte passar alla. Broschyren får stå för vår förskola men kanske andra förskolor kan bli inspirerade och då får vi liknande introduktionsstrukturer.
Broschyren som jag har skapat skall i ett annat skede översättas till engelska eftersom vi har många engelsktalande föräldrar. Det vore också bra att ha den på internet då den med dagens teknik blir lätttillgänglig och det blir också en miljöfråga.
Det som jag har tänkt på under arbetets gång är att många av informanterna sitter inne med en gedigen kunskap och beprövad erfarenhet när det gäller att introducera barn på förskolan men ingen nämner vilka teorier de vilar sin kunskap på. De tar hänsyn till föräldrar, organisation och materialets betydelse. Jag tror inte att de inte har kunskap om teorierna utan man nämner dem bara inte.
I ett tidigare skede i produktionen av broschyren var den riktad till pedagoger som inspirationsmaterial eftersom jag vid det tillfället hade öppnat en ny förskola tillsammans med 12 andra pedagoger. Att bestämma introduktionsmodell blev ett svårt beslut och därför ville jag göra ett diskussionsmaterial kring introduktionen. Men jag drar slutsatsen att nu när jag ändrat målgrupp till föräldrar så tycker jag att broschyren fyller ett bättre syfte och kanske underlättar både för förstagångsföräldrars introduktion och för vårt arbete att förklara förskolans uppdrag.
Arnesson Eriksson (2010 s.12) säger att det inte finns någon modell som är bättre än någon annan och forskning som stödjer de olika inskolningsmodellerna kan hon inte hitta. Jag tycker därför att det gäller att arbeta fram en modell som fungerar för arbetslaget och förskolan. En modell som man kan vara flexibel kring. Förskolan kan skapa komponenter utifrån läroplanen som ska vara med i introduktionen och oavsett vilken modell som man väljer ska man utgå från barnets bästa.
22
Alla fem informanter nämner komponenter som är viktiga i en introduktion. Vissa komponenter kan rent fysiskt skapas så som musik, rutiner och material som ska främja fantasin.
Glädje, nyfikenhet och bekräftelse är komponenter som man kan sträva efter men aldrig mäta eller kontrollera att det finns. Man måste tro att man som pedagog kan skapa förutsättningar för glädje, nyfikenhet och hoppas att man kan bekräfta barnen så de kan bli ansvartagande och goda samhällsmedborgare.
23
8 Referenser
Arnesson Eriksson M. En bra start- om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. 2010 Lärarförbundet
Bergström. Bo Effektiv visuell kommunikation 2011 Carlssons bokförlag
Bowlby J En trygg bas - Kliniska tillämpningar av anknytningsteorin 2010 Natur och kultur
Brodin M. och Hylander I. Att bli sig själv. Daniel N Sterns teori i förskolans vardag.1998 Liber
Kihlbom M. Lidholt B. Niss G Förskolan för de allra minsta. På gott och ont 2009. Carlsson
Nordin-Hultman E. Pedagogisk miljö och barns subjektskapande Liber 2008
Hartman. S Skrivhandledning för examensarbete och rapporter. Natur och kultur 2003
Niss.G. Söderström A-K. Små barn i förskolan. Studentlitteratur 2006
Repstad P. Närhet och distans. Studentlitteratur 2007
Elektroniska källor
Simonson M och Thorell M. Att börja på förskolan: Exempel på barns sociala samspelsprocesser under inskolningen. Länk:
http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/10531/Educare_2010_1_3.pdf, 2005.
Lärarens nyheter:
24
Bilagor
Bilaga 1
Hej xxxxxxxxxxxxxxx
Skriv ner din tankar om vad en god introduktion på förskolan är för dig som pedagog? Vilka komponenter ska finnas med för att introduktionen ska bli bra?
Min tanke är att jag ska intervjua dig och då ser jag det som en fördel om du redan innan intervjun har tänkt ang. mina frågor. Utifrån dina svar kan jag ställa följdfrågor och få en större förståelse för vad du menar.
Maila mig dina tankar på: xxxxxxxxxxxxxxxxx
25
Bilaga 2
När barnen introduseras på vår förskola skriver föräldrarna under ett intyg som ger ett godkännande till att bilder på barnet får användas i olika pedagogiska sammanhang. I de fall något barn varit med på bild i broschyren har jag kontrollerat de intyg som föräldrarna givit.
