Kvinnor, jämställdhet och socialförsäkring i EU

KIRSTEN KETSCHER

Kvinnor, jämställdhet

och socialförsäkring i EU

Jämställdhetsprincipen är en del av Romfördraget.

I medlemsländerna har integreringen av kvinnorna på arbetsmarknaden

kommit olika långt. Detta inverkar såväl på EU-regleringen som i domstolens praxis,

där husmodern och den själförsörjande kvinnan ställs mot varandra. Hur

inverkar detta på den nordiska lagstiftningen ? På vilken nivå

införs principen om jämställdhet?

K v i n n o r h a r stort intresse av g o d a sociala sys-t e m . Asys-tsys-t välfärdsssys-tasys-tens lagar givisys-t k v i n n o r för-m å n e r s o för-m arbetsgivare eller äkta för-m ä n i n t e k u n n a t eller velat g e d e m h a r l ä n g e stått klart.1

I d i s k u s s i o n e n o m h u r E u r o p e i s k a u n i o n e n (EU) utvecklas är d e t d ä r f ö r i ett kvinnorätts-ligt s a m m a n h a n g n a t u r l i g t att i n t r e s s e r a sig f ö r h u r EU-lagstiftningen p å d e t sociala o m r å d e t p å v e r k a r d e n a t i o n e l l a rättssystemen o c h där-m e d k v i n n o r n a s rättsställning. D e n h ä r arti-keln j ä m f ö r E U - r ä t t e n s f ö r b u d m o t diskrimi-n e r i diskrimi-n g m e l l a diskrimi-n k v i diskrimi-n diskrimi-n o r o c h m ä diskrimi-n i diskrimi-n o m social-f ö r s ä k r i n g e n m e d j ä m s t ä l l d h e t s p r i n c i p e n i d e n o r d i s k a l ä n d e r n a s lagstiftning. D e n ska inte ses s o m n å g o t inlägg i d e b a t t e n f ö r eller e m o t E U , vilket ä r ett s t ä l l n i n g s t a g a n d e u t i f r å n e n b r e d politisk v ä r d e r i n g . M i n artikel k o n c e n -t r e r a r sig p å a-t-t beskriva o c h v ä r d e r a EU-rä-t- EUrätt e n s sEUrättällning p å eEUrättEUrätt b e g r ä n s a EUrätt o m r å d e : j ä m -s t ä l l d h e t e n m e l l a n k v i n n o r o c h m ä n i n o m s o c i a l f ö r s ä k r i n g e n .

80-talen o m j ä m s t ä l l d h e t . M o t s v a r a n d e gjor-d e s också i a n gjor-d r a e u r o p e i s k a l ä n gjor-d e r . D e t är n o g k o r r e k t att säga att lagfäst j ä m s t ä l l d h e t är ett e n h e t l i g t u t v e c k l i n g s d r a g i u r b a n i s e r a d e o c h i n d u s t r i a l i s e r a d e l ä n d e r .

U t v e c k l i n g e n av p r i n c i p e n o m j ä m s t ä l l d h e t h a r varit ett av EG-rättens f l a g g s k e p p o c h ett av d e o m r å d e n d ä r d e n h a f t stor f r a m g å n g . G e n o m e n d y n a m i s k t o l k n i n g av artikel 119 h a r E G - d o m s t o l e n utvecklat e n praxis s o m h a r i n n e b u r i t att j ä m s t ä l l d h e t s p r i n c i p e n blivit offensiv p å ett sätt s o m f å k u n n a t a n a . Motivet f ö r artikel 119 i R o m f ö r d r a g e t var u r s p r u n g l i -g e n k o n k u r r e n s h ä n s y n , d å F r a n k r i k e f r u k t a d e att i n d u s t r i e r i a n d r a m e d l e m s l ä n d e r skulle få k o n k u r r e n s f ö r d e l a r g e n o m att a n v ä n d a billig kvinnlig a r b e t s k r a f t .3 Min artikel h a n d l a r i n t e

o m l ö n e f r å g o r , m e n artikel 119 o c h tillhöran-d e praxis i f r å g a o m j ä m s t ä l l tillhöran-d h e t u t g ö r också g r u n d e n f ö r u t v e c k l i n g e n i n o m socialförsäk-r i n g e n .

EU-rättens jämställdhetsprincip

R e d a n det u r s p r u n g l i g a R o m f ö r d r a g e t f r å n 1957 i n n e h ö l l e n l i k a l ö n s p r i n c i p i artikel 119. Vid d e n t i d p u n k t e n h a d e i n g e t av d e n o r d i s k a l ä n d e r n a slagit fast n å g o n s å d a n u t a n p å d e n n a p u n k t låg d e n e u r o p e i s k a g e m e n s k a -p e n f ö r e N o r d e n . 1 D a n m a r k i n f ö r d e s likal ö n s p r i n c i p e n s o m e n k o n s e k v e n s av E G m e d -l e m s k a p e t . - Liksom i d e övriga n o r d i s k a - län-d e r n a lagstiftalän-de D a n m a r k u n län-d e r 1970- o c h

Den sociala dimensionen

I n o m E U a n v ä n d s uttrycket "social" i e n a n n a n betydelse ä n vi i n o r d i s k a s a m m a n h a n g är v a n a vid. D e n sociala d i m e n s i o n e n gäller först o c h f r ä m s t a r b e t s m a r k n a d e n .4 E n l å n g r a d o m r å

-d e n s o m vi i n o r -d i s k t r a -d i t i o n f ö r till social-r ä t t e n o c h socialpolitiken o m f a t t a s d ä social-r m e d i n t e av EU:s socialrätt, e f t e r s o m d e ligger u t a n -f ö r R o m -f ö r d r a g e t s o m r å d e . Allt s o m g ö r s i n o m r a m e n f ö r sociala i n s t i t u t i o n e r faller n o r

-m a l t u t a n f ö r d e n sociala d i -m e n s i o n e n , bort-sett f r å n barntillsyn s o m k a n ses s o m ett led i jämställdheten.1' I n o m E U o m f a t t a r d e n

socia-la d i m e n s i o n e n j ä m s t ä l l d h e t e n p å arbets-m a r k n a d e n o c h i n o arbets-m u t b i l d n i n g e n arbets-m e n i n t e j ä m s t ä l l d h e t e n i h e m m e t o c h i n t e h e l l e r famil-j e f ö r h å l l a n d e n i övrigt.

Det s o m i n t r e s s e r a r E U är alltså arbetskraf-t e n s villkor - m e n i n arbetskraf-t e b a r a f ö r h å l l a n d e n a f ö r d e a k t u e l l a a r b e t s t a g a r n a u t a n också f ö r m o r -g o n d a -g e n s , t ex b a r n e n , o c h -g å r d a -g e n s , d e g a m l a . D e t a v g ö r a n d e ä r alltså o m g r u p p e n eller p e r s o n e n ska bli, är eller h a r varit m e d i a r b e t s k r a f t e n . D ä r m e d faller husligt a r b e t e u t a n f ö r d e n sociala d i m e n s i o n e n o c h d ä r m e d är n a t i o n a l s t a t e n e n s a m k o m p e t e n t att regle-ra i n o m d e t t a o m r å d e .

R ä t t s e f f e k t e n av att n å g o t faller i n o m r a m e n f ö r EU:s sociala d i m e n s i o n är att nationalsta-t e r n a m å s nationalsta-t e uppfylla m i n i m i k r a v u p p s nationalsta-t ä l l d a av E U - r e g l e r i n g e n . D e t är e m e l l e r t i d e n d a s t tal o m m i n i m i k r a v , så s t a t e r n a h a r f r i h e t att beslu-ta o m g e n e r ö s a r e r ä t t i g h e t e r . O m d e t t a r e n t faktiskt sker är ett o m d i s k u t e r a t p r o b l e m . Se n ä r m a r e n e d a n o m "levelling u p " o c h "level-ling d o w n " .

Tillämpningsområdet för

EU-direktiv om jämställdhet

N ä r j ä m s t ä l l d h e t s p r i n c i p e n i n f ö r d e s i R o m -f ö r d r a g e t u t -f ä r d a d e s e n r a d direktiv.6 H ä r dis-k u t e r a s e n d a s t diredis-ktivet o m lidis-ka b e h a n d l i n g av k v i n n o r o c h m ä n i n o m d e n l a g s t a d g a d e sociala t r y g g h e t e n . Direktivet o m f a t t a r d e n f ö r v ä r v s a r b e t a n d e b e f o l k n i n g e n (artikel 2) o c h f ö r b j u d e r s ä r b e h a n d l i n g p å g r u n d av k ö n (artikel 4), såväl d i r e k t s o m i n d i r e k t . D e soci-ala b i d r a g s o m direktivet ä g e r t i l l ä m p n i n g p ä är l a g s t a d g a d e r ä t t i g h e t e r till skydd vid sjuk-d o m , invalisjuk-ditet o c h a r b e t s l ö s h e t liksom be-s t ä m m e l be-s e r o m b i d r a g be-s o m k o m p l e t t e r a r eller e r s ä t t e r dessa r ä t t i g h e t e r (artikel 3).

E f t e r s o m d e n sociala d i m e n s i o n e n i p r i n c i p e n d a s t riktar sig till d e yrkesaktiva faller e n r a d b i d r a g u t a n f ö r t i l l ä m p n i n g s o m r å d e t . S å l u n d a o m f a t t a s i n t e b i d r a g till e f t e r l e v a n d e , i n t e hel-ler f a m i l j e b i d r a g (artikel 3, a n d r a stycket), o m d e t i n t e r ö r sig o m tillägg till d e nyss n ä m n d a

r ä t t i g h e t e r n a . E m e l l e r t i d i n n e h å l l e r direktivet i artikel 7 mycket substantiella u n d a n t a g f r å n j ä m s t ä l l d h e t s p r i n c i p e n , s o m inte k a n

motive-ras m e d att d e b e r ö r d e n icke förvärvsaktiva d e l e n av b e f o l k n i n g e n . F ö l j a n d e o m r å d e n k a n d e e n s k i l d a l ä n d e r n a u n d a n t a f r å n likabe-h a n d l i n g : p e n s i o n s å l d e r n , t r y g g likabe-h e t s f ö r m å n e r till p e r s o n e r s o m h a r u p p f o s t r a t b a r n , h u s t r u tillägg till m a n n e n s invalid eller å l d e r s p e n -sion s a m t tillägg till p e r m a n e n t a b i d r a g till k v i n n o r g e n t e m o t vilka d e t f ö r e l i g g e r försörjningsskyldighet. G e n o m att alla d e h ä r u n d a n -t a g e n gäller m ö j l i g h e -t e r n a a-t-t socialförsäkra k v i n n o r s o m s t a d i g v a r a n d e eller tillfälligt varit b o r t a f r å n a r b e t s m a r k n a d e n , g e r artikel 7 m e d l e m s l ä n d e r n a m ö j l i g h e t att hålla kvar e n d i s k r i m i n e r i n g s o m h ä n g e r s a m m a n m e d k v i n n o r s t r a d i t i o n e l l a h u s m o r s s t a t u s . F ö r kvin-n o r m e l l a kvin-n 25 o c h 49 år är t e kvin-n d e kvin-n s e kvin-n i alla m e d l e m s l ä n d e r n a e m e l l e r t i d att förvärvsfre-k v e n s e n stiger o c h att a r b e t s l i v s p e r i o d e n bör-j a r likna m ä n n e n s u t a n avbrott f ö r barntillsyn. Aven o m E U s o m o r g a n i s a t i o n är inställd p å att k v i n n o r n a ska i n t e g r e r a s i arbetsstyrkan h a r p r o c e s s e n k o m m i t olika l å n g t i d e olika m e d l e m s l ä n d e r n a . ' M e d e n förvärvsfrekvens u n -d e r 50 p r o c e n t f i n n s -d e t p å m å n g a håll fortfar a n d e h e l t klafortfart ett b e h o v av h u s m o fortfar s fortfar ä t t i g h e ter. F r å g a n är e m e l l e r t i d o m d e t är ä n d a m å l s -enligt att f o r t f a r a n d e tillgodose d e t t a b e h o v g e n o m e n d i s k r i m i n e r a n d e o c h g a m m a l d a g s lagstiftning, d ä r k o n s t r u k t i o n e n av k v i n n o r s r ä t t i g h e t e r speglar d e r a s b e r o e n d e f ö r h å l l a n -d e till -d e n äkta m a n n e n .

U n d a n t a g e n är naturligtvis uttryck f ö r ett e x i s t e r a n d e rättstillstånd i d e olika m e d l e m s -l ä n d e r n a vi-lket m a n f r å n EU:s sida i n t e h a r velat ä n d r a p å g e n o m att ställa ett a b s o l u t j ä m -ställdhetskrav. Direktivet ålägger i artikel 7, a n d r a stycket, m e d l e m s s t a t e r n a att r e g e l b u n -d e t se över sin l a g s t i f t n i n g f ö r att pröva o m -d e l f o r t f a r a n d e f i n n s saklig g r u n d f ö r att h a kvar u n d a n t a g e n , m e n d e t i n n e h å l l e r i n g e n tids-angivelse f ö r n ä r d e ska vara avskaffade.

D ä r m e d k a n m a n inte r ä k n a m e d staternas e g n a o m p r ö v n i n g a r s o m n å g o t a n n a t än proc e d u r k r a v . D e t ä r svårt att t ä n k a sig E U d o m -stolen ålägga e n m e d l e m s s t a t att avskaffa e n s ä r b e h a n d l i n g s o m är tillåten i artikel 7, f ö r s t a stycket, g e n o m att hänvisa till att d e n sociala

u t v e c k l i n g e n i l a n d e t inte l ä n g r e kräver d e könsspecifika r e g l e r n a .

Artikel 7 g e r självfallet också m ö j l i g h e t att avskaffa d i s k r i m i n e r i n g e n . U n d a n t a g e n blir d å uttryck f ö r att g e m e n s k a p e n h a r avstått f r å n m ö j l i g h e t e n att f r ä m j a j ä m s t ä l l d h e t e n o c h ö v e r l ä m n a t till m e d l e m s s t a t e r n a att avgöra o m p r i n c i p e n ska g e n o m f ö r a s till fullo.

Olika pensionsåldrar

Det h a r varit e n u t b r e d d f ö r e t e e l s e i e u r o p e i s k lagstiftning att k v i n n o r h a r h a f t lägre p e n -sionsålder ä n m ä n . F r a m till 1984 var d e n i D a n m a r k 62 å r f ö r e n s a m s t å e n d e k v i n n o r . F ö r gifta k v i n n o r m e l l a n 62 o c h 67 år lick m a n l i g a p e n s i o n ä r e r hustrutillägg.

F o l k p e n s i o n s å l d e r n f ö r m ä n var i samtliga fall 67 å r .8 1 flera e u r o p e i s k a l ä n d e r , bl a

Stor-b r i t a n n i e n , finns m o t s v a r a n d e skillnader i p e n s i o n s å l d e r kvar.9

D e t går i n t e att g e n a s t fastställa o m d e t ä r till f ö r d e l eller n a c k d e l f ö r k v i n n o r n a att h a lägre p e n s i o n s å l d e r ä n m ä n . D e t v e r k a r i n t e o m e -d e l b a r t logiskt, -d å -d e i g e n o m s n i t t lever längre. I D a n m a r k i n f ö r d e m a n 1946 olika p e n -sionsålder f ö r å e n a sidan m ä n o c h gifta kvinn o r (65 år) o c h f ö r å a kvinn d r a sidakvinn e kvinn s a m s t å e kvinn -d e k v i n n o r (60 år) m e -d h ä n v i s n i n g till att -d e t k u n d e vara svårt f ö r dessa k v i n n o r att få avlönat a' oete, särskilt o m d e f ö r l o r a t sin f ö r s ö r j a -re i ' i ö g å l d e r .1 0

'>et k a n naturligtvis vara e n f ö r d e l att k u n n a d a sig tillbaka f r å n a r b e t s m a r k n a d e n tidigare, < c h m å n g a k v i n n o r k a n h a g l ä d j e av d e t . O m -vänt k a n d e t också verka som ett tvång att gå i p e n s i o n g e n o m att a r b e t s m a r k n a d e n ställer in sig p å e n viss p e n s i o n s å l d e r o c h i n t e vill sys-selsätta ä l d r e a r b e t s k r a f t . I så fall kan d e n v e r k a å l d e r s d i s k r i m i n e r a n d e m o t k v i n n o r , s o m d å får s ä m r e m ö j l i g h e t e r att t j ä n a i h o p arbets-m a r k n a d s p e n s i o n arbets-m . arbets-m . Det p å v e r k a r k v i n n o r m e r negativt än m ä n d å d e r a s f a m i l j e f ö r p l i k -telser o f t a givit d e m k o r t a r e tid p å arbetsm a r k n a d e n . En r a d p r o c e s s e r o arbetsm olika p e n -s i o n -s å l d e r i E U - d o m -s t o l e n vi-sar e m e l l e r t i d att m å n g a m ä n u p p f a t t a t sin h ö g r e a v g å n g s å l d e r s o m d i s k r i m i n e r a n d e f ö r d e m . " Själv tycker jag att d e t är svårt att finna n å g o n m o t i v e r i n g till att u p p r ä t t h å l l a olika p e n s i o n s å l d r a r , m e n

j ä m s t ä l l d h e t i f r å g a o m d e t t a b ö r inte skapas b a r a g e n o m att m a n o r e f l e k t e r a t h ö j e r p e n -s i o n -s å l d e r n f ö r k v i n n o r n a .

Kompenserande rättigheter

vid vård av barn

E f t e r s o m m å n g a f ö r m å n e r ä r a n p a s s a d e e f t e r i n t j ä n i n g s t i d blir k v i n n o r n a o f t a f ö r l o r a r e f ö r att d e varit b o r t a f r å n a r b e t s m a r k n a d e n . G e r m a n d å sociala r ä t t i g h e t e r till p e r s o n e r (oftast k v i n n o r ) s o m h a r skött b a r n e r k ä n n e r m a n h u s m o r s a r b e t e t . H u r u v i d a s å d a n a r e g l e r är till g a g n f ö r k v i n n o r n a k a n m a n f ö r a l å n g a dis-k u s s i o n e r o m . M å n g a j ä m s t ä l l d h e t s i v r a r e sdis-kul- skul-le säga att d e n stälskul-ler k v i n n o r n a vid sidan o m a r b e t s m a r k n a d e n o c h d ä r f ö r är till m e n f ö r d e r a s a n k n y t n i n g till a r b e t s m a r k n a d e n .1 - >

P e r s o n l i g e n a n s e r jag att alla s å d a n a o m s o r g -b a s e r a d e sociala r ä t t i g h e t e r är led i e n m o d e r n j ä m s t ä l l d h e t s p o l i t i k o c h att m a n i stället f ö r att avskaffa d e m b o r d e sträva e f t e r att d e också utnyttjas av m ä n . O m d e ä r k ö n s n e u t r a l t utfor-m a d e s t ä utfor-m utfor-m e r d e f ö r övrigt ö v e r e n s utfor-m e d EU:s g e n e r e l l a j ä m s t ä l l d h e t s p r i n c i p .

D e t h a r varit o c h ä r i vissa l ä n d e r f o r t f a r a n -d e e n vanlig k o n s t r u k t i o n att m a n n e n får h ö g r e sociala f ö r m å n e r till följd av att h a n h a r f ö r s ö r j n i n g s p l i k t g e n t e m o t e n h u s t r u , e x e m -p e l v i s g e n o m att h a n får tillägg till sin -p e n s i o n . I stället f ö r att tillägget g å r d i r e k t till h u s t r u n är d e t m a n n e n s o m får b i d r a g s r ä t t e n . D e t t a sätt att k o m b i n e r a sociala f ö r m å n e r f ö r e k o m -m e r så vitt j a g vet i n t e l ä n g r e i n å g o t nordiskt land. 1 D a n m a r k avskaffades h u s t r u t i l l ä g g e t till f o l k p e n s i o n e n 1984 e f t e r att i m å n g a år h a varit f ö r e m å l f ö r h å r d kritik f r å n k v i n n o o r g a n i s a t i o n e r n a . M e n E U tillåter alltså f o r t f a r a n -d e -d e n n a f o r m av -d i s k r i m i n e r i n g , s o m inte k a n a n s e s tillhöra d a g e n s r ä t t s t r u k t u r , d ä r d e t läggs stor vikt vid i n d i v i d e n s o m rättssubjekt. K o n s t r u k t i o n e n h a r ett f e o d a h drag.1'' I D a n

-m a r k , likso-m väl i r e s t e n av N o r d e n , är indivi-d u a l i s e r i n g e n av indivi-d e sociala r ä t t i g h e t e r n a i indivi-d e t n ä r m a s t e helt g e n o m f ö r d .

Det m å s t e ses s o m e n g r u n d l ä g g a n d e rättig-h e t i e n p e n n i n g e k o n o m i att rättig-h a rätt till e g n a p e n g a r , o c h u t i f r å n d e n s y n p u n k t e n b o r d e d e n h ä r f o r m e n av d i s k r i m i n e r i n g enligt m i n u p p f a t t n i n g i n t e vara tillåten i ELhs m e d l e m s

-s t a t e r .1 4 O m d e t är k v i n n a n s f ö r h å l l a n d e n s o m

u t l ö s e r f ö r m å n e r n a f i n n s d e t i n g e n saklig eller praktisk a n l e d n i n g till att det inte också är h o n själv s o m ska h a d e m o c h få p e n g a r n a utbetal-d a till sig.

"Levelling up " eller "levelling doivn ? "

H u v u d r e g e l n är att d e t i n o m E U gäller e n p r i n c i p o m att d e n l a g s t a d g a d e sociala trygg-h e t e n ska vara jämställd. M e d l e m s s t a t e r n a ä r således skyldiga att ge m ä n o c h k v i n n o r trygg-h e t e n p å s a m m a villkor. EU-lagstiftningen stäl-ler e m e l l e r t i d inga krav p å nivån o c h d e när-m a r e g e n e r e l l a b e t i n g e l s e r n a f ö r r ä t t e n till socialförsäkring. D ä r f ö r ä r d e t i p r i n c i p möj-ligt att i n f ö r a j ä m s t ä l l d h e t p å två sätt; g e n o m att a n t i n g e n h ö j a eller s ä n k a f ö r m å n s n i v å n , så l ä n g e r e s u l t a t e t blir s a m m a villkor f ö r m ä n o c h k v i n n o r . D e t är d e n n a p r o b l e m a t i k s o m p å EU-slang b e t e c k n a s s o m "levelling u p " o c h "levelling d o w n " . Låt oss ta d e t d a n s k a e x e m p l e t . Till följd av EU-direktivet gick d e n d a n s k a r e g e r i n g e n i b ö r j a n av åttiotalet i g e n o m sociallagstiftning-e n f ö r att g ö r a d sociallagstiftning-e n k ö n s n sociallagstiftning-e u t r a l . T sociallagstiftning-e n d sociallagstiftning-e n s sociallagstiftning-e n k a n illustreras m e d p e n s i o n s å l d e r n , ä n k e p e n -s i o n e n o c h b i d r a g e n till d a n -s k a r gifta m e d u t l ä n d s k a m e d b o r g a r e . F ö r o g i f t a k v i n n o r h a d e f o l k p e n s i o n s å l d e r n varit 62 å r o c h g r ä n s e n f ö r h u s t r u t i l l ä g g 64 år, m e d a n p e n s i o n s å l d e r n f ö r m ä n g e n e r e l l t var 67 år. Vid översynen g j o r d e s p e n s i o n s å l d e r n k ö n s n e u t r a l o c h sattes till 67 år f ö r alla. Hust-rutillägget avskaffades.

Enligt lagen o m ä n k e p e n s i o n var k v i n n o r b e r ä t t i g a d e till p e n s i o n e f t e r m a k e n s d ö d o m d e h a d e varit gifta ett visst a n t a l år. Även a n d r a e n s a m s t å e n d e k v i n n o r k u n d e u n d e r vissa b e t i n g e l s e r få ä n k e p e n s i o n e f t e r dispens. N u blev ä n k e p e n s i o n e n helt avskaffad.

I f r å g a o m r ä t t e n till p e r m a n e n t socialt b i s t å n d h a d e u t l ä n d s k a k v i n n o r , gifta m e d d a n s k a m ä n , varit likställda m e d d a n s k a m e d -b o r g a r e . D e n -b e s t ä m m e l s e n avskaffades helt, så att i n g a u t l ä n n i n g a r gifta m e d d a n s k a m e d -b o r g a r e , vare sig k v i n n o r eller m ä n , k u n d e få p e r m a n e n t socialt bistånd.

J ä m s t ä l l d h e t s p r i n c i p e n g e n o m f ö r d e s alltså p å lägsta m ö j l i g a nivå. I stället f ö r att m ä n n e n

fick nya r ä t t i g h e t e r blev k v i n n o r n a f r å n t a g n a sina. V a d b e t r ä f f a r p e n s i o n s å l d e r n o c h änkep e n s i o n e n o m f a t t a d e s dessa k ö n s d i s k r i m i n e r a n d e lagar av direktivets u n d a n t a g s b e s t ä m melser. F r å n d a n s k sida k u n d e m a n h a b e h å l -lit g ä l l a n d e regler. M e n d e t var f a r t på d e n for-m e l l a j ä for-m s t ä l l d h e t e n d e n g å n g e n . " '

Resultatet blev f ö r l o r a d e r ä t t i g h e t e r f ö r m å n g a k v i n n o r . D a n m a r k u t j ä m n a d e alltså p å lägsta nivå, vilket tydligen är e n frestelse s o m ytterst få l ä n d e r k a n m o t s t å .1 7

G e n o m f ö r a n d e t av j ä m s t ä l l d h e t s p r i n c i p e n k a n d ä r m e d - i varje fall u n d e r e n övergångs-p e r i o d - k o m m a att kosta k v i n n o r r ä t t i g h e t e r g e n o m att E U i n t e ställer n å g r a krav p å nivån f ö r g e n o m f ö r a n d e t . D e t m å s t e u n d e r s t r y k a s att m e d l e m s s t a t e r n a h a r full rätt att u t j ä m n a på h ö g s t a nivån. D a n m a r k k u n d e h a beslutat o m e n g e n e r e l l p e n s i o n s å l d e r p å 62 år, liksom m a n k u n d e h a i n f ö r t ä n k l i n g s p e n s i o n i stället f ö r att avskaffa ä n k e p e n s i o n e n . D a n s k a kvinn o r k u kvinn d e h a fått s a m m a m ö j l i g h e t s o m d a kvinn -ska m ä n att -skaffa sina u t l ä n d s k a äkta m a k a r sociala f ö r m å n e r . M e n m a n t ä n k t e inte p å att k v i n n o r n a s r ä t t i g h e t e r k u n d e t j ä n a s o m n o r m . Det var m ä n n e n s rättsställning s o m blev n o r -m e n .

Direkt och indirekt

diskriminering

Direktivet f ö r b j u d e r d i s k r i m i n e r i n g d v s säger att s ä r b e h a n d l i n g p å g r u n d av k ö n i n t e får ske, vare sig direkt eller i n d i r e k t , u n d e r h ä n v i s n i n g till ställning i ä k t e n s k a p e t eller f a m i l j e n (jfr artikel 4). D e n d i r e k t a d i s k r i m i n e r i n g e n gäl-ler tillfällen d ä r d e t f r a m g å r av l a g t e x t e n att k ö n e n s ä r b e h a n d l a s . I n d i r e k t d i s k r i m i n e r i n g i n n e b ä r att l a g e n trots e n k ö n s n e u t r a l f o r m u -l e r i n g i p r a k t i k e n ski-ljer k ö n e n åt. Det finns e n g e n e r e l l t e n d e n s i E U - l ä n d e r n a att d e n direk-ta d i s k r i m i n e r i n g e n f ö r s v i n n e r i o c h m e d att r e g e l v e r k e t blir a l l t m e r k ö n s n e u t r a l t , m e n sär-skilt S t o r b r i t a n n i e n h a r f o r t f a r a n d e kvar e n o m f a t t a n d e könsspecifik lagstiftning. D e n d i r e k t a d i s k r i m i n e r i n g e n ä r lätt att avslöja. D e n i n d i r e k t a kräver s t ö r r e k u n s k a p 0111 kvinnors faktiska l e v a n d s f ö r h å l l a n d e n f ö r att k u n n a påvisas.1 8 Särskilt g e n o m sin

EU-d o m s t o l e n utvecklat e n r a EU-d k r i t e r i e r f ö r inEU-di- indi-rekt d i s k r i m i n e r i n g i f r å g a o m l ö n e r . D e t avgö-r a n d e p avgö-r e j u d i k a t e t vaavgö-r B i l k a m å l e t .1 9 D ä r slog

d o m s t o l e n fast att o m e n å t g ä r d d r a b b a r ett mycket s t ö r r e a n t a l k v i n n o r ä n m ä n f i n n s d e t a n l e d n i n g att f ö r m o d a i n d i r e k t diskrimine-ring. F ö r m o d a n k a n b a r a avfärdas o m m a n k a n visa att syftet m e d å t g ä r d e n är n å g o t a n n a t ä n s ä r b e h a n d l i n g p å g r u n d av k ö n . D e m e d e l m a n väljer f ö r att u p p n å sitt syfte ska s t ä m m a ö v e r e n s m e d verkliga b e h o v o c h vara l ä m p l i g a o c h n ö d v ä n d i g a . K o r t sagt f å r e n å t g ä r d b a r a skapa stora s k i l l n a d e r u t i f r å n k ö n o m d e n k a n r ä t t f ä r d i g a s objektivt u t i f r å n f a k t o r e r s o m i n t e h a r m e d k ö n att g ö r a . I d e t h ä r m å l e t fick Bilka i n t e u t e s t ä n g a d e l t i d s a n s t ä l l d a k v i n n o r f r å n f i r m a n s pensionsavtal, d å d e t t a i n t e k u n d e r ä t t f ä r d i g a s av f a k t o r e r s o m var o b e r o e n d e av k ö n . I stort sett s a m m a f o r m u l e r i n g s o m i Bilkamålet a n v ä n d e s i Ruzius-Wilbrinkmålet o m s o c i a l f ö r s ä k r i n g .2 0 D ä r u t t a l a d e d o m s t o -len att e n s o c i a l f ö r s ä k r i n g s b e s t ä m m e l s e s o m slår m o t m å n g a fler k v i n n o r ä n m ä n strider m o t direktivets artikel 4, f ö r s t a stycket.

D e deltidsanställdas rättsställning är p å d e t h e l a taget ett o m r å d e d ä r d e t är i n t r e s s a n t att u n d e r s ö k a i n d i r e k t d i s k r i m i n e r i n g . E f t e r s o m f a c k f ö r e n i n g a r n a av t r a d i t i o n inte h a r intres-serat sig f ö r d e n h ä r g r u p p e n h a r d e t f u n n i t s mycket stora m ö j l i g h e t e r att sluta avtal s o m är s ä m r e f ö r d e m ä n f ö r d e heltidsanställda. D e t b e h ö v s f ö r m o d l i g e n e n kritisk g e n o m g å n g av sociallagstiftningen i alla n o r d i s k a l ä n d e r f ö r att avgöra o m d e t i l l ä m p a r E U r ä t t e n s j ä m -s t ä l l d h e t -s p r i n c i p . S e d a n 1 j a n u a r i 1994 är j u även N o r g e , Sverige o c h F i n l a n d b u n d n a av d e n n a p r i n c i p g e n o m att EES-avtalet h a r trätt i kraft.

Tendenser i EU-domstolens praxis

S o m f r a m g å r av d e t o v a n s t å e n d e speglar direk-tivet två rättsliga m o d e l l e r f ö r k v i n n o r - s o m f ö r v ä r v s a r b e t a n d e o c h s o m h u s m ö d r a r - d ä r särskilt u n d a n t a g e n i artikel 7 syftar till att r e g l e r a f ö r h å l l a n d e n a f ö r h u s m ö d r a r n a via d e n g a m l a m o d e l l e n m e d m a n n e n s o m h u -v u d f ö r s ö r j a r e . Ä-ven o m d e t f i n n s r e g l e r i n g a r f ö r b å d a s i t u a t i o n e r n a är direktivets h u v u d r e

-gel att k v i n n o r ä r f ö r v ä r v s a r b e t a n d e . Lite för-e n k l a t k a n m a n säga att E u r o p för-e i s k a u n i o n för-e n s o m s å d a n är mycket a n g e l ä g e n o m att kvin-n o r kvin-n a i kvin-n t e g r e r a s p å a r b e t s m a r k kvin-n a d e kvin-n o c h att d e r a s p o t e n t i a l s o m förvärvsaktiva utnyttjas fullt ut.-'1 Även o m d e t ö v e r o r d n a n d e syftet ä r

att f å k v i n n o r n a h e l t f ö r v ä r v s i n t e g r e r a d e , h a r d e t t a h a f t svårt att h e l t slå i g e n o m i d e enskil-d a m e enskil-d l e m s s t a t e r n a , såsom f r a m g å r av e n r a enskil-d m å l f r a m l a g d a vid E U - d o m s t o l e n . I d e t föl-j a n d e t ä n k e r föl-j a g d i s k u t e r a d o m s l u t e t i två principiellt viktiga m å l o m i n d i r e k t d i s k r i m i n e -ring. D e t gäller i d e t e n a fallet EU-kommissio-n e EU-kommissio-n m o t e EU-kommissio-n m e d l e m s s t a t , BelgieEU-kommissio-n, o c h i d e t a n d r a två k v i n n o r s talan m o t d e t brittiska so-cialförsäkringssystemet-3.

Försörj artillägg är tillåtet

E U - k o m m i s s i o n e n väckte talan m o t Belgien f ö r ö v e r t r ä d e l s e av direktivets artikel 4, f ö r s t a stycket, g e n o m att h ä v d a att Belgiens lagstad-g a d e a r b e t s l ö s h e t s f ö r ä k r i n lagstad-g var i n d i r e k t dis-k r i m i n e r a n d e . F ö r s ä dis-k r i n g e n var dis-k ö n s n e u t r a l t f o r m u l e r a d o c h h a d e e n i n d e l n i n g av d e e r s ä t t n i n g s b e r ä t t i g a d e i tre g r u p p e r ; 1) arbets-t a g a r e s a m m a n b o e n d e m e d p e r s o n (äkarbets-ta m a k e , s a m b o eller b a r n ) u t a n e g n a i n k o m s t e r , 2) e n s a m s t å e n d e a r b e t s t a g a r e , 3) a r b e t s t a g a r e s a m m a n b o e n d e m e d p e r s o n m e d e g n a i n k o m s t e r . G r u p p 1 fick d e n h ö g s t a ersätt-n i ersätt-n g e ersätt-n o c h g r u p p 3 d e ersätt-n lägsta. Statistiskt m a t e r i a l visade att d e t f a n n s betydligt fler m ä n än k v i n n o r i g r u p p 1 o c h betydligt fler k v i n n o r än m ä n i g r u p p 3, m e d a n d r a o r d att gifta m ä n fick h ö g e r s ä t t n i n g o c h gifta k v i n n o r låg.2 4

G r u p p 1 u t g ö r i p r a k t i k e n f ö r s ö r j a r t i l l ä g g f ö r gifta m ä n , e f t e r s o m gifta k v i n n o r m e d för-värvsarbete e n d a s t i ytterst sällsynta fall b o r i h o p m e d e n m a n u t a n i n k o m s t e r . D e t r å d e r alltså i n g e t tvivel o m att f ö r s ä k r i n g e n diskri-m i n e r a r gifta k v i n n o r , n å g o t s o diskri-m e n d a s t är till-åtet o m d e t k a n motiveras u t i f r å n objektiva f a k t o r e r (jfr ovan, p u n k t 6). Belgien motive-r a d e b e s t ä m m e l s e motive-r n a m e d att syftet vamotive-r att vid b e g r ä n s a d e b u d g e t r e s u r s e r g a r a n t e r a varje individ e n m i n i m i i n k o m s t . I f a m i l j e r m e d e n d a s t e n f ö r s ö r j a r e ska f ö r s ä k r i n g e n täcka flera m ä n n i s k o r s b e h o v . D o m s t o l e n f a n n d e t stå i ö v e r e n s s t ä m m e l s e m e d E U - r ä t t e n att

sta-t e r n a vid b e r ä k n i n g e n av sociala b i d r a g k u n d e ta h ä n s y n till o m d e t i h u s h å l l e t f a n n s b a r n eller m a k e / s a m b o s o m alla skulle leva p å för-s ä k r i n g för-s t a g a r e n för-s b i d r a g för-så att var o c h e n g a r a n t e r a d e s e n m i n i m i n i v å . Enligt d o m s t o -lens u p p f a t t n i n g är d e t t a e n socialpolitisk mål-sättning, m o t i v e r a d av h ä n s y n s o m i n t e h a r m e d k ö n att göra. Slutsatsen är att d e t står i ö v e r e n s s t ä m m e l s e m e d E U - r ä t t e n att a n p a s s a d e n a t i o n e l l a rätts-systemen så att d e skyddar f a m i l j e r m e d kvin-n a kvin-n s o m o m s o r g s f ö r s ö r j a r e o c h m a kvin-n kvin-n e kvin-n s o m e k o n o m i s k f ö r s ö r j a r e , n å g o t s o m vi k ä n n e r igen f r å n d e n t r a d i t i o n e l l a k ö n s b e s t ä m d a a r b e t s d e l n i n g e n .

Kompletterande socialhjälp faller

utanför jämställdhetsprincipen

I J a c k s o n - o c h Cresswell-målen h a n d l a d e d e t o m två f r å n s k i l d a k v i n n o r s o m p å g r u n d av par-tiell a r b e t s l ö s h e t fick k o m p l e t t e r a n d e behovs-p r ö v a d socialhjälbehovs-p.-'' D e t brittiska socialförsä-kringssystemet v ä g r a d e att b e t r a k t a kvinnor-nas u t g i f t e r f ö r barntillsyn s o m socialt b e h o v . D e t var e m e l l e r t i d u t g i f t e r s o m var n ö d v ä n d i -ga f ö r att d e skulle k u n n a sköta d e n arbetsträ-n i arbetsträ-n g respektive d e t d e l t i d s a r b e t e , s o m också gav d e m i n k o m s t e r . Resultatet blev att kvin-n o r kvin-n a fick sikvin-n socialhjälp r e d u c e r a d m e d h e l a i n k o m s t e n . D å b a r n e f t e r e n skilsmässa i d e a b s o l u t flesta fall b o r h o s m o d e r n var d e t u t a n tvivel f r å g a o m e n praxis s o m d i s k r i m i n e r a d e k v i n n o r .

D o m s t o l e n k o m f r a m till att d e t b e h o v s p r ö -v a d e tilläggsbidraget ( s u p p l e m e n t a r y b e n e f i t , i n c o m e s u p p o r t ) i n t e var u t f o r m a t f ö r att täcka d e t ansvar s o m f ö r u t s ä t t s i direktivets artikel 3, f ö r s t a stycket. D e t var i d e t s a m m a n h a n g e t u t a n betydelse att k v i n n o r n a b e f a n n sig i ett läge s o m beskrivs d ä r . R e d a n d e t att behovsp r ö v a d socialhjälbehovsp enligt d o m s t o l e n s u behovsp behovsp f a t t -n i -n g i -n t e o m f a t t a s av direktivet g j o r d e f r å g a -n o m i n d i r e k t d i s k r i m i n e r i n g o i n t r e s s a n t . D o m s t o l e n g ö r h ä r enligt m i n u p p f a t t n i n g e n m y c k e t restriktiv t o l k n i n g av vad s o m o m f a t -tas a v j ä m s t ä l l d h e t s s k y d d e t . B e s t ä m m e l s e r s o m i n t e r e d a n i sina f o r m u l e r i n g a r syftar till s å d a n t s o m n ä m n s i artikel 3 tolkas a n n o r l u n

da, även o m d e r e n t faktiskt skulle h j ä l p a m ä n -n i s k o r s o m i -n t e h a r -n å g o -n a -n -n a -n socialför-s ä k r i n g i socialför-s å d a n a socialför-s i t u a t i o n e r . M e d a n m å l e t m e d E U - k o m m i s s i o n e n m o t Belgien f ö r s v a r a d e e n h u s m o r s m o d e l l är e f f e k t e n a v J a c k s o n / C r e s s -well att e n s a m s t å e n d e k v i n n o r s o m f ö r s ö k e r f ö r s ö r j a sig själva i n t e o m f a t t a s av d e t skydd som ligger i e n offensiv t o l k n i n g av j ä m s t ä l l d -h e t s p r i n c i p e n i f r å g a o m socialförsäkring. G e m e n s a m t f ö r d e två b e s l u t e n ä r att d e g e r m e d l e m s s t a t e r n a m y c k e t stor h a n d l i n g s f r i h e t . I n o m j ä m s t ä l l d h e t s o m r å d e t ligger d e t t a i n t e n ö d v ä n d i g t v i s i k v i n n o r n a s intresse. D e t är svårt att h i t t a e n f ö r e s k r i f t eller e n d o m f r å n EU, d ä r g e m e n s k a p e n eller d o m s t o l e n h a r h i n d r a t m e d l e m s s t a t e r n a f r å n att g ö r a n å g o t s o m f ö r b ä t t r a r k v i n n o r n a s rättsställning. Tvärt o m Tvärtycker j a g aTvärtTvärt p r o b l e m e Tvärt k a n vara aTvärtTvärt k o m -m i s s i o n e n eller d o -m s t o l e n i n t e h a r gått till-räckligt långt.

M a n k a n f r å g a sig o m d o m s t o l e n i viss m å n är p å väg att t a p p a styrfarten i n o m j ä m s t ä l l d -h e t s o m r å d e t . D e t är svårt att säga n å g o t b e s t ä m t , f ö r m a n k a n också p e k a p å nya beslut s o m m å s t e b e t r a k t a s s o m f o r t s ä t t n i n g a r p å d e n offensiva l i n j e n . - ' D e n n a k o m p å ett sätt till i ett politiskt v a c u u m , d ä r E U - l a g s t i f t n i n g e n p å d e t h ä r o m r å d e t i n t e k u n d e utvecklas d ä r f ö r att S t o r b r i t a n n i e n systematiskt m o t s a t t e sig nya EU-direktiv.2 8 D o m s t o l e n å t o g sig d ä r e n

viss r ä t t s s k a p a n d e v e r k s a m h e t . I o c h m e d M a a s t r i c h t f ö r d r a g e t k a n r e g l e r a n t a s m e d kva-lificerad m a j o r i t e t o c h d ä r m e d f i n n s d e t e n politisk m ö j l i g h e t f ö r ny EU-lagstiftning. E m e l l e r t i d g e n o m f ö r d e M a a s t r i c h t f ö r d a g e t också e n s u b s i d i a r i t e t s p r i n c i p (artikel 3 B). D ä r sägs d e t att E U e n d a s t i n g r i p e r " o m o c h i d e n o m f a t t n i n g syftet m e d d e n t ä n k t a h a n d -l i n g e n i n t e i ti-l-lräck-lig g r a d k a n u p p n å s av m e d l e m s s t a t e r n a " . M a n k a n i n t e f r i g ö r a sig f r å n att d e n p r i n c i p e n k a n bli till n a c k d e l för j ä m s t ä l l d h e t e n g e n o m att g e n o m f ö r a n d e n i

vån ö v e r l ä m n a s till d e e n s k i l d a m e d l e m s s t a -t e r n a a-t-t b e s -t ä m m a . M a n ska i n -t e g l ö m m a b o r -t att t o m ett l a n d s o m D a n m a r k s o m b r u k a r yvas över att d e t är så f r a m s y n t p å d e t h ä r o m r å -d e t i n t e allti-d h a r levt u p p till E U - r ä t t e n s krav o c h i n t e g ö r d e t fullt u t idag heller. 2 9

Finansieringen av socialförsäkringen

I n o m d e t sociala t r y g g h e t s o m r å d e t talas d e t o f t a o m d e n n o r d i s k a m o d e l l e n eller d e n syd-e u r o p syd-e i s k a syd-ellsyd-er k o n t i n syd-e n t a l a m o d syd-e l l syd-e n . 3 0 I

vad m å n m a n k a n tala o m n å g o n e g e n t l i g skill-n a d m e l l a skill-n d e två k o skill-n c e p t e skill-n m e d N o r d e skill-n p å e n a sidan o c h d e a n d r a l ä n d e r n a p å d e n a n d r a är lite oklart. Det f i n n s inslag av olika kon-c e p t i alla l ä n d e r . E n sak p r ä g l a r d o kon-c k särskilt d e n o r d i s k a l ä n d e r n a , n ä m l i g e n skattefinansi-e r i n g skattefinansi-e n av d skattefinansi-e sociala f ö r m å n skattefinansi-e r n a .

I Tyskland, F r a n k r i k e o c h Italien, till viss del också i E n g l a n d , f i n a n s i e r a s socialförsäkring-e n i stor o m f a t t n i n g via f ö r s ä k r i n g s k a s s o r m socialförsäkring-e d arbetsgivaravgifter. F r å g a n ä r o m d e n o r d i s k a l ä n d e r n a k a n bli t v u n g n a att g e u p p skattefi-n a skattefi-n s i e r i skattefi-n g e skattefi-n o c h vilka e f f e k t e r d e t t a k a skattefi-n f å f ö r k v i n n o r n a .

F ö r d e t första ä r d e t viktigt att slå fast att även d e n n o r d i s k a s k a t t e f i n a n s i e r a d e m o d e l l e n i stor o m f a t t n i n g bygger p å arbetsgivaravgifter, m e n m a n k o m m e r i n t e i f r å n att a r b e t s g i v a r n a i N o r d e n k o m m e r billigare u n d a n ä n sina kol-l e g e r p å a n d r a håkol-lkol-l, d å väkol-lfärdsstaten i h ö g r e g r a d f i n a n s i e r a s av a r b e t s t a g a r n a själva via all-m ä n i n k o all-m s t s k a t t . A r b e t s g i v a r n a k a n u r d e n s y n p u n k t e n b e t r a k t a s s o m g y n n a d e e f t e r s o m d e i n t e är v a n a att b e t a l a sociala avgifter i s a m m a o m f a t t n i n g s o m i a n d r a av EU:s m e d -l e m s s t a t e r .3- D e t ser å t m i n s t o n e i D a n m a r k u t

att vara e n p r o c e s s d ä r f i n a n s i e r i n g e n av d e sociala f ö r m å n e r n a sker p ä ett a n n a t sätt än skattevägen. S o m e x e m p e l k a n n ä m n a s mål-s ä t t n i n g e n att alla mål-ska o m f a t t a mål-s av e n arbetmål-s- arbets-p l a t s f i n a n s i e r a d a r b e t s m a r k n a d s arbets-p e n s i o n så att p r e s s e n p å d e n a l l m ä n n a f o l k p e n s i o n e n m i n -skar. Ett a n n a t e x e m p e l är a r b e t s t a g a r - o c h a r b e t s g i v a r f i n a n s i e r a d e b i d r a g till vidareut-b i l d n i n g m m . O m i n t e dessa n y o r d n i n g a r o r g a n i s e r a s p å ett sätt s o m f å n g a r u p p k v i n n o r n a s arbets-m a r k n a d s a n k n y t n i n g k o arbets-m arbets-m e r d e arbets-mycket lätt att bli f ö r l o r a r e vid e n o m l ä g g n i n g , o c h d e t är svårt att se h u r ELT:s lagstiftning o c h praxis p å sitt n u v a r a n d e s t a d i u m skyddar m o t d e t t a . O m E U - m e d l e m s k a p l e d e r till ytterligare s å d a n a o m s t r u k t u r e r i n g a r m å s t e E U - r ä t t e n anpassas f ö r att k v i n n o r ska k u n n a u p p r ä t t h å l l a o c h utveckla s a m m a sociala skyddsnivå s o m m ä n .

D e n o r d i s k a l ä n d e r n a visar av t r a d i t i o n e n viss ö v e r l ä g s e n h e t g e n t e m o t a n d r a e u r o p e i s k a l ä n d e r i f r å g a o m d e sociala systemen. D e a n d r a b e t r a k t a s s o m socialt u n d e r u t v e c k l a d e i j ä m f ö r e l s e m e d "världens bästa sociala system"

s o m vi h a r h ä r i N o r d e n .

I d e n n a självbelåtenhet g l ö m m e r m a n o f t a att d e t är g a n s k a svårt att u t a n v i d a r e j ä m f ö r a systemen. I d e n o r d i s k a l ä n d e r n a m å s t e ut-v e c k l i n g e n i ut-viss m å n ses s o m e n s p e g l i n g aut-v att k v i n n o r n a i m y c k e t h ö g g r a d är k n u t n a till a r b e t s m a r k n a d e n . D å ställs helt a n d r a krav p å d e t sociala systemet ä n i ett l a n d d ä r kvinnorn a i b e t y d a kvinnorn d e o m f a t t kvinnorn i kvinnorn g ä kvinnorn kvinnorn u är h u s m ö -d r a r . E f t e r s o m u t v e c k l i n g e n i n o m E U i h ö g g r a d g å r i r i k t n i n g m o t ö k a d förvärvsfrekvens h o s k v i n n o r k o m m e r d e t i alla m e d l e m s l ä n d e r att ställas krav p å att d e sociala o r d n i n g a r n a anpassas till d e t t a . M e n d e t sker d å m e d viss e f t e r s l ä p n i n g . H ä r k a n m a n också i d e nordiska l ä n d e r n a p e k a p å att tillfredsställande b a r n -o m s -o r g i n t e h a r k u n n a t e r b j u d a s i s a m m a takt s o m k v i n n o r n a s i n t å g p å a r b e t s m a r k n a d e n . 3 3

E U är e x p o n e n t f ö r att k v i n n o r n a ska integre-ras i a r b e t s s t y r k a n .3 4 D e n n a i n s t ä l l n i n g h ä n g e r

f o r m o d l i g e n m i n d r e s a m m a n m e d d e kon-k u r r e n s s y n p u n kon-k t e r s o m u r s p r u n g l i g e n moti-v e r a d e d e m än m e d u p p f a t t n i n g e n att jäm-ställdhet också är e n kvalitets- o c h produktivi-t e produktivi-t s p a r a m e produktivi-t e r . D e produktivi-t ä r eproduktivi-tproduktivi-t produktivi-t e c k e n p å efproduktivi-terbli- efterbli-v e n h e t o c h resursslöseri att ett l a n d o c h dess v e r k s a m h e t e r i n t e u t n y t t j a r k v i n n o r n a s p o t e n

-tial. D e t ä r u n d e r i övrigt lika f ö r h å l l a n d e n b ä t t r e att sysselsätta e n d u k t i g k v i n n a ä n e n m e d e l m å t t i g m a n .

Det är naturligtvis e n politisk f r å g a huruvi-d a huruvi-d e t r å huruvi-d e r e n i g h e t i f r å g a o m huruvi-d e n n a starka i n t e g r e r i n g av k v i n n o r n a i arbetslivet. Själv ser j a g u t v e c k l i n g e n s o m oundviklig. D e t är e n r e n illusion att tro att k v i n n o r n a i n å g o n h ö g r e g r a d skulle å t e r v ä n d a till h u s m o r s y r k e t . D e t v o r e d e t s a m m a s o m att inbilla sig att stadsbe-f o l k n i n g e n skulle å t e r g å till l a n t b r u k e t . L i k s o m i n f l y t t n i n g e n f r å n l a n d s b y g d e n ä r k v i n n o r n a s u t v a n d r i n g f r å n h e m m e n egentli-g e n e n s t r u k t u r o m v a n d l i n egentli-g o c h b a r a i r i n egentli-g a o m f a t t n i n g ett uttryck f ö r ett självständigt, individuellt val.

I ett EU-rättsligt s a m m a n h a n g ä r d e t d ä r f ö r viktigt att g a r a n t e r a å e n a sidan att k v i n n o r n a

p å a r b e t s m a r k n a d e n f å r ett adekvat rättsskydd, å a n d r a sidan att p å m o t s v a r a n d e sätt omsorgs-u p p g i f t e r får rättsskydd, oavsett o m d e omsorgs-u t f ö r s s o m b e t a l t eller o b e t a l t a r b e t e .

N O T E R

1 Jfr Helga Hernes, "Tanker om kvinner, statsvitenskap

og sosialpolitik", Stein Kuhnle (red), Det politiske

sam-funn - linjer i norsk statsvitenskap, Oslo 1986. O m

sven-ska förhållanden och "kvinnostaten" se Carsten von Otter och Karin Tengvald, O m den svenska modellens framtid - synpunkter på välfärdspolitikens kris.

Samfunds0konornen 1991:1.

- Lov om lige lon til maend og kvinder nr 32 av den 2 / 4 1976. Om svenska förhållanden hänvisas till Birgitta Nyström, EG och arbetsrätten. Sthlm, Publica 1992.

3 Jfr Ruth Nielsen, Kvindearbejdsret 1979:188ff.

4 Den europeiska gemenskapens stadga om

grundläg-gande sociala rättigheter för arbetstagare av den 9 / 1 2 1989 (den sociala stadgan) beskriver närmare hur ge-menskapen tänker sig den sociala dimensionen. Stor-britannien har inte anslutit sig till stadgan och den är inte bindande för medlemsstaterna. Se f ö närmare om utvecklingen i Patrick Venturini, 1992 - det sociale

per-spektiv, Kommissionen for De Europeiske Faelleskaber,

Luxemburg 1989.

J f r Den sociala stadgan, punkt 16 samt Rådets hemstäl-lan av den 3 1 / 3 1992 om barntillsyn ( 9 2 / 9 4 / E Ö F ) . " Direktiven 75/117 om likalön, 76/207 om lika

behand-ling vid rätt till arbete, utbildning m m, 7 9 / 7 om lika behandling på socialförsäkringsområdet, 86/378 om lika behandling i fråga om kollektiva försäkringar i arbetslivet, 86/613 i fråga om lön och socialförsäkrings-förmåner för kvinnor och män som är sysselsatta i egen verksamhet.

" Danmark har den absolut högsta förvärvsfrekvensen för kvinnor i EU för kvinnor mellan 25 och 49 år. nästan 90 procent. Därefter kommer Frankrike, Portugal och Storbritannien på 76-78 procent. I botten ligger Irland och Spanien på 50-52 procent. (Jfr Europcrisk

socialpoli-tik, Gr0nbogs 56, EG-kommissionen, Luxemburg 1993).

8 Jfr Lov om folkepension nr 218 av den 4 / 6 1965 med

senare ändringar. Lagen upphävdes genom Lov om social pension nr 217 av den 16/5 1984.

9 Jfr Barber-fallet 262/88, där det framgår att

pensions-åldern för den lagstadgade pensionen är 65 år för män och 60 för kvinnor.

10 Folketingstidende 1946, tillägg A, sp 4815-4816.

' ' Jfr bl a Barber, op cit not 9.

' - Den problemställningen har jag behandlat i artikeln "Foraeldreorlov, reform uden form?" Årsberetning 1993

for Det retsvitenskabelige Institut B, Kabenhavns

Universi-tet samt för sjuka barns vidkommande i Kirsten Ket-scher, Offentligb0rnepasningi retsligbelysning, K0benhavn 1990, s 330 ff.

Det förs för ögonblicket en hetsig diskussion i EU om i vilken omfattning sociala bidrag bör individualiseras

fullt ut och härledda rättigheter avskaffas. Jfr Linda Luckhaus, Individualisation of Social Security Rights. Rapport från EU-konferens i Oxford, januari 1994.

14 Jfr Tove Stäng Dahl, "Kvinners rett til penger. Kvinnerett

IF, Oslo 1985. Dahl kallar detta ett värdighetskrav.

1R u t h Nielsen och Erika Szyszak, The Social Dimension of

the European Community s 115.

16 Se närmare i Kom(88)769: Rapport om gennemforelse

af direktiv 7 9 / 7 / E Ö F .

1' I artikel 1 till direktiv 9 2 / 8 5 angående förbättring av

säkerhet och hälsa för gravida etc arbetstagare har man försökt att undvika att medlemsstaterna använder di-rektivet till att sänka nivån genom att anmärka att direk-tivet inte kan utgöra grund för en sänkning av de redan existerande nationella skyddsnivåerna. Den rättsliga räckvidden för denna formulering får ännu anses oklar.

18 Detta visar på nödvändigheten av den kvinnorättsliga

metodens förankring i en empirisk utgångspunkt. Jfr Tove Stäng Dahl, "Innledning til kvinneretten" s 56 ff.

Kvinnerett I, Oslo 1985.

1 9 Mål 170/84 Bilka Kaufhaus mot Karin Weber von Harz.

Målet gällde huruvida Bilka Kaufhaus lagligen kunde utestänga deltidsanställda från ett pensionsavtal.

2 0 Mål 120/88. Fallet gällde en holländsk kvinna som blev

arbetsoförmögen. Eftersom hon arbetat deltid, under 20 tim/vecka, fastställdes det lagliga bidraget utifrån den (låga) lön hon dittills haft. Beloppet kom därvid att understiga den sociala minimiinkomsten som i stort sett alla andra var berättigade till, också om de inte hade haft några inkomster alls.

2 1 Jfr Kommissionens grönbok om europeisk socialpolitik,

s 55 ff, och ovan fotnot 7.

2 2 Se också SoS-rapport 1991:37 Vård och omsorg i sex

euro-peiska länder, där det sociala systemet avspeglar i vilken

omfattning kvinnorna antas vara husmödrar.

2 3 Mål 229/89.

2 4 Försäkringen i grupp 31 o m föll i realvärde, medan den

i grupp 1 låg kvar på samma höga belopp. Gifta kvinnor fick således efter tre år en mycket blygsam ersättning (jfr rättsmötesrapporten punkt 2 a).

2 5 Diskrimineringen är bara tillåten för att lagen är

köns-neutralt utformad. I mål 377/89, Cotter/McDermott-målet, som på motsvarande sätt handlade om storleken på arbetslöshetsförsäkringen för gifta kvinnor, blev Irland dömt att betala gifta kvinnor detsamma som män för att själva lagtexten särbehandlade kvinnor och män. Det gäller alltså ett absolut förbud mot direkt könsdis-kriminering, som aldrig kan motiveras objektivt.

2 6 Mål 63/91 och 64/91.

2 7 T ex mål C-328/91, Thomas-fallet, där domstolen inte

kunde acceptera att förvärvsarbetande kvinnor över 60 år vägrades invalidpension med motiveringen att de uppnått lagstadgad pensionsålder för kvinnor. Här inskränkte man området för undantagen i artikel 7, för-sta stycket.

2 8 Enligt det då gällande Romfördraget krävdes

enhällig-het för att utfärda direktiv inom detta område

2 9 Danmark dömdes i Europadomstolen till att ändra sin

lag om likalön, då den inte var tillräckligt långtgående (mål 143/83).

10 Se om olika europeiska modeller för socialförsäkring i

Lotta Westerhäll, Socialförsäkringar och EG, Stockholm 1992.

!l Rent Rold Andersen, "Den danske model i EF's inre

marked," Samfunds0konomen 1991:1, menar exempelvis att man i högre grad än om den nordiska modellen kan tala om den danska modellen, som i särklass finansie-rar socialförsäkringen skattevägen.

3 2 Se tabell 21 och 22 (s 82 och 83) i C-ommission of the

European Communities: Social Protection in Europé, Luxembourg 1994.

Läs om svenska förhållanden i Astrid Schlyter, Om

rätt-visa i barnomsorgen, Nalkas boken förlag, 1993. Om

dan-ska fölhållanden se ovan, fotnot 12.

^ Jfr EU-kommissionens Gr0nbog, s 55 och ovan, fotnot 7.

LITTERATUR

Andersen, Bent Rold, "Den danske model i EF's indre marked", Samfunds0konomen 1991:1.

Dahl, Tove Stäng, Innledning til Kvinneretten, Kvinnerett /, Oslo 1985, s 56 ff.

Dahl, Tove Stäng, "Kvinders rett til penger", Kvinnerett II, Oslo 1985.

Hernes, Helga, 'Tanker om kvinner, statsvitenskap og sosialpolitik" i Kuhnle, Stein (red) Det politiske samfunn

- linjer i norsk statsvitenskap, Oslo 1986.

Ketscher, Kirsten, ForaMdreorlov, Reform tiden form?

Års-beretning 1993for Det retsvedenskabelige Institut B,

Köpen-hamns universitet.

Ketscher, Kirsten, Offentlig b0rnepasning i retlig belysning, Köpenhamn 1990.

Kommissionen for De Europeiske Faellesskaber, Europceisk

socialpolitik. Unionens valgmuligheder, Gr0nbog,

Luxem-bourg 1993.

Luckhaus, Linda, Individualization of Social Security Rights, rapport från EU-konferens i Oxford, januari 1994. Nielsen, Ruth, Den svenskeJämstälUlhetslagstifting i europieisk

perspektiv, JämO 1989.

Nielsen, Ruth, Kvindearbejdsret, Köpenhamn 1979, s 188 ff. Nielsen, Ruth och Szyszak, Erika, The Social Dimension of the

European Community s 155.

von Otter, Carsten och Tengvald, Karin, "Om den svenska modellens framtid — synpunkter på välfärdspolitikens kris", Samfu7ids0konomen 1991:1.

Schlyter, Astrid, Om rättvisa i barnomsorgen, Nalkas Boken förlag, 1993.

SOS-rapport 1991:37, Vård och omsorg i sex europeiska länder.

Venturini, Patrick, i 992 - Det sociala perspektiv,

Kommis-sionen for De Europaeiske Faellesskaber, Luxembourg 1989.

Westerhäll, Lotta, Sociala försäkringar och EG, Stockholm 1992.

S U M M A R Y

Equality between women and men has been part of the Rome treaty since its beginning. T h e treaty entails in article 119 a provision for equal pay. A n u m b e r of equality-directives has been issued np through the seventiesand eighties, a m o n g them the directive on equality within social security. T h e theme of the a r t i d e is an evaluation of this EU-directive seen in the light of Nordic legal tradition concerning the position of women. Formål and real equality between women a n d m e n is a main princi-ple for the Union, as well as the total integration of women in the work-force is a goal for EU. Social security legislation in the different m e m b e r states mirrors however still the role of d e p e n d a n t house-wifes, whose social rights are derived from their hus-bands. T h e r e is in union-regulation a n d court-prac-tice a tension between the still existing n e e d to give house-wifes p r o p e r legal protection a n d the reqni-rement to develop rights for women in the work märket. It is the author's view that the trend indi-cates that there is n o other alternative for women than going into paid employment. T h e house-wife is a dying race. In this process the Union allows the m e m b e r states full f r e e d o m to modernise their legislation accordingly. In modernising the legisla-tion, o n e must however be aware of the temptation for the m e m b e r states to create equality o n the lowest possible level, "levelling down" in stead of "levelling iip". As a result of this women may in this process lose rights in stead of gaining rights becan-se the legal position of men will be the standard for women too. T h e author holds that the obstacles to improve women's rights do not come from EU-level, but f r o m the different m e m b e r states. T h e question is posed, whether the European Court after a period of dynamic interpretation style con-cerning the equality principle is going into a m o r e hesitant phase.

Kirsten Ketscher Det retsvidenskabelige institut li Köpenhamns universitet

Studiestrrede 6 DK-I155 Köpenhamn