Från redaktionen
Kvinnovetenskaplig tidskrift har i tidigare synliggörs asymmetrier i socialt struk-temanummer uppmärksammat sexualitets- turerade mönster för sexuell samvaro, forskningen: nr 3/1981 Sexualitet, makt och assymetrier som kommer till uttryck i
orätt, nr 4/1985 Lesbiskhet, nr 4/1990 framställningar av och föreställningar om Sexualitet och senast i nr 1/1998 Sex & kön. manlig och kvinnlig sexualitet.
Numren speglar utvecklingen av forsknings- R F S U : S verksamhet under 1930- och
1940-fältet från fokuseringen på våld mot kvinnor talen präglades av öppenhet för alla frågor till frågor om problematisering av om sexualliv och sexuell läggning. Den goda, könssocialisering och könsmaktsystem, normala sexualiteten var enligt förbundet ifrågasättande av heterosexualiteten och njutningsinriktad och heterosexuell, och bäst konstruktionen av sexuella identiteter. kom den till uttryck hos par i fasta
Med temat Tal om sex fokuseras i detta förbindelser. Lena Lennerhed fokuserar i sin nummer såväl talet om sex som det artikel förbundets förhållningssätt till sexualisera(n)de tilltalet. Artiklarna behand- kvinnors frigiditet och mäns impotens. För-lar främst heterosexualitetens praktik i bundet förkFör-larade kvinnors "könskyla" med sammanhang så vitt skilda som RFSU:S brist på preventivmedel, relationsproblem
verksamhet på 1930-talet, pornografi och och hämningar. Att den skulle bero på kvin-dagens medier. Inom detta spektrum av tal/ nors underordning i samhället, det vill säga tilltal framträder hur normer och normalitet, ges en politisk förklaring, var däremot ett manligt och kvinnligt formeras. 1 artiklarna perspektiv som var frånvarande inom R F S U .
I artikeln "Det är bara att säga nej. Feministiska perspektiv på avvisande av sexuella förslag" problematiserar Hannah Frith och Celia Kitzinger uppmaningar till unga kvinnor att säga ett entydigt och verkningsfullt "nej" till sexuella närmanden. Författarna hävdar att det är ett råd som snarare kan få motsatt effekt. Med hjälp av detaljstudium av språkanvändning i vanliga samtal visar de att avvisanden i allmänhet är en komplex interaktionell prestation som inte nödvändigtvis innefattar ordet "nej". Detta är giltigt också i en sexuell situation. När män hävdar att de inte har "förstått" avvisanden som ligger i linje med kulturellt normerade mönster, skriver Frith och Kitzinger, kan man alltså bara uppfatta detta som egennyttiga rättfärdiganden av våldshandlingar.
Den heterosexuella parkärleken sätts i
relief i Lena Bergs artikel som analyserar hur unga kvinnor förhåller sig till pornografi. Å ena sidan är Bergs informanter negativt inställda till pornografi, å andra sidan kan de inte förneka viss sexuell upphetsning inför den. Att visa intresse för eller ta avstånd från pornografi blir en förhandlingsfråga i förhållande till implicita normer som föreskriver att unga kvinnor ska vara lagom (hetero)sexuellt aktiva. Hur de än gör innebär det risken att betraktas som "hora" eller "torris", eller som Berg sammanfattar det, "damned if you do and damned if you don't".
Den ambivalens inför pornografi som de unga kvinnorna i Bergs artikel ger uttryck för sätts in i ett större problematiserande sammanhang i Anja Hirdmans artikel "Lustar och olustar". Med utgångspunkt i motstridiga uppfattningar om pornografi,
3
inte minst bland feminister, benar hon utinnebörderna av såväl motståndarnas som förespråkarnas förhållningssätt. Hirdman diskuterar bland annat de pornografiska genrernas genusspecifika tilltal. Framställ-ningar riktade till män uppmanar till subjektiv tillfredsställelse, medan medier för kvinnor uppvisar en autoerotisk begärlighet. Tal och föreställningar om kvinnors utlevande sexualitet levereras fortfarande enbart till en tänkt manlig publik, skriver Hirdman.
Det är viktigt att se att pornografigenren delar konventioner och regler med framställningar inom en mängd andra områden som inte anses vara lika problematiska, hävdar Hirdman. Anette Göthlund riktar uppmärksamheten på modediskursen som del i den västerländska kulturens skapande och reglerande av kvinnlighet. Modefotografiet ska visa kläder, men handlar snarare om i första hand kvinnliga kroppar. Bilden fungerar som en projektionsyta för en sexualiserande manlig blickposition, och här legitimeras gränser för och kontroll av såväl kvinnokroppen som den kvinnliga sexualiteten. I modebilden kombinerar motsägande visuella tecken "den oskuldsfulla flickan" och den mogna kvinnans sexualitet till en omöjlig kvinnlighet.
"Sex säljer" är alltså en devis som genomsyrar dagens medier och som i hög grad utnyttjar kvinnokroppen som erotisk symbol. Från sin position som feministisk journalist ges Kristina Hultman här utrymme för en reflexion över sexualiseringen i medi-erna under 1990-talet. Hennes utgångspunkt är etableringen av tidskriften Slitz och dess nya genrebrytande tilltal: en damtidning riktad till män med en blandning av intima frågor om personliga ting, reportage och
maskulint laddad sexism. Hultman reser den viktiga frågan huruvida feministiska aktivister och forskare ska agera i för-hållande till medierna via medierna. Hon hävdar att en medierestriktiv hållning leder till isolering och stänger dörren för ett brett kvinnopolitiskt samtal. Det räcker inte att kritisera medierna, alla bör också gå in i dem som aktörer på olika plan.
1 vår intervjuserie samtalar Catherine Rodgers med den franska sociologen Christine Delphy. Samtalet kretsar kring Simone de Beauvoirs Det andra könet och dess betydelse för kvinnorörelsen i Frankrike. Här dryftas bland annat Beauvoirs idé om ett samhälle bortom könsdifferentieringen, den enligt Delphy outvecklade feministiska forskningen i Frankrike idag och behovet av en kollektiv kvinnoorganisering. Kvinnornas situation i dagens samhälle är på tillbakagång, menar Delphy, något som exempelvis får sitt uttryck i de ideologiska tecknen: den franska reklamen blir mer och mer sexistisk.
Kvinnovetenskaplig tidskrifts 20-årsjubileum gick av stapeln vid konferensen Utopier & dystopier i oktober med smällande champagnekorkar. Vid den paneldebatt som anordnades framkom att tidskriftens betydelse för etableringen av kvinnoforskningen är otvetydig. Och tidskriften fortsätter att vara ett forum i det numera vidsträckta genusforskningsfältet.
BILDERNA i detta nummer är av små lackerade figurer gjutna av gamla blytyper. Konstnären Pia König är bosatt och verksam i Göteborg. Bilderna publiceras med vänligt tillstånd av Schaper Sundberg Galleri. Foto: Peter Öhlander.
