Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Ingefäras antiemetiska effekt vid cytostatikarelaterat
illamående
En litteraturöversikt
Examensarbete Vt 2011
Författare:
Handledare/Ansvarig lärare:
Hannah Ström
Sören Kjellberg
Emma Widnersson
Examinator:
Cecilia Arving
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
SAMMANFATTNING
Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga om det finns evidens för användande av ingefära som antiemetikabehandling vid cytostatikarelaterat illamående utifrån tillgänglig vetenskaplig litteratur.
Metod: Vetenskapliga originalartiklar söktes i PubMed och CINAHL. De genomgick en innehålls-, kvalitets- och resultatanalys. Utifrån innehållsanalysen grupperades artiklarna i olika teman.
Resultat: Inom ramen för första temat visade två av studierna att ingefära har god signifikant effekt mot cytostatikarelaterat illamående när det används i kombination med sedvanlig antiemetikabehandling, två studier visade att det inte hade det. Andra temat omfattar fyra studier som kommer fram till att ingefära i olika former minskar det cytostatikarelaterade illamåendet, i kontrast till detta finner dock två studier att ingefära inte ger någon ytterligare effekt mot cytostatikarelaterat illamående, jämfört med sedvanlig anitemetikabehandling. Inom tredje temat visade en studie att ingefära har god signifikant antiemetisk effekt medan en annan att ingefära inte hade någon skillnad i effekt jämfört med 5HT3-receptorblockeraren metoclopramide. Fjärde temat omfattar en studie som finner att ingefära i kombination med högproteinhaltig kost har antiemetiskeffekt.
Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att det finns god evidens för användandet av ingefära som anitemetikabehandling i kombination med 5HT3-receptorantagonister vid cytostatikarelaterat illamående. Detta gäller främst illamående orsakat av läkemedlet cisplatin.
NYCKELORD
ABSTRACT
Aim: The aim of this study was to determine whether or not there is evidence for the usage of ginger as an antiemetic in patients experiencing chemotherapy related nausea, based on available scientific literature.
Methods: The original articles were found by using search engines PubMed and CINAHL. The selected articles were then analyzed based on their content, quality and results. Based on the results from the content analysis the articles were placed in four different themes.
Results: In the first theme two of the articles found that ginger had significant effect on chemotherapy related nausea, when used in combination with regular antiemetic treatment. Two other articles said that it does not. In the second theme four studies found that different forms of ginger lessens nausea, in contrast two other articles found that it does not have any increased effect on said nausea. In the third theme one article found that ginger has significant effect in quelling nausea whilst another article says that it does not show any difference in effect to 5HT3-receptorantagonist metoclopramide. The fourth theme contains one article that find that ginger in combination with high protein diet have antiemetic effect.
Conclusions: The conclusion of this literary overview is that there is good evidence that using ginger as an antiemetic in combination with 5HT3-receptor antagonist in patients experiencing chemotherapy related nausea, mainly when given cisplatin.
KEYWORDS
4
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ...2 NYCKELORD...2 ABSTRACT ...3 KEYWORDS ...3 INTRODUKTION ...6 Cytostatika ...6 Cytostatikarelaterat illamående ...6 Farmakologisk behandling ...7 Icke-farmakologisk behandling ...7 Ingefära ...9 Evidensbaserad vård - EBV ... 11 Problemformulering ... 11 Syfte ... 11 Frågeställning ... 11 METOD ... 12 Design ... 12 Sökstrategi ... 12 Urval av databaser ... 12 Sökord ... 12 Typ av litteratur ... 13Inklusions- och exklusionskriterier ... 13
Procedur och tillvägagångssätt ... 13
Tabell 1, Litteratursökningens urvalsprocess. ... 14
Bearbetning och analys ... 15
Kvalitetsanalys ... 15
Tabell 2 Kvalitetsanalys ... 16
Resultatanalys ... 17
Bedömning av evidensstyrka ... 17
Tabell 3. Översikt över granskade studiers design, resultat och kvalitet ... 18
RESULTAT ... 23
Användandet av ingefära som anitemetikabehandling vid cytostatikarelaterat illamående ... 23
Ingefära som tilläggsbehandling ... 23
5
Djurstudier ... 27
Protein och ingefära som antiemetikabehandling ... 29
DISKUSSION ... 30
Metoddiskussion ... 30
Resultatdiskussion ... 31
SLUTSATS ... 33
6
INTRODUKTION
Cytostatika
Cytostatika är en sort av läkemedel som framför allt ges som behandling vid olika typer av cancersjukdomar. Dessa läkemedel har sin verkan genom att förhindra cancercellers tillväxt antingen genom att hämma nybildningen av DNA och proteiner eller genom att hämma celldelningsprocessen. Dock finns det inga större skillnader på cancerceller och kroppsegna celler vilket gör att cytostatikan även påverkar kroppens friska celler. Emellertid befinner sig en större del av de kroppsegna cellerna i den mer skyddande vilofasen, än de mer snabbdelande tumörcellerna, vilket gör att det är cancercellerna som i största grad påverkas av cytostatikabehandlingen (Norlén, Lindström & Persson, 2008).
Cytostatikan har sitt ursprung från den kvävesenapsgas som användes som stridsgas under andra världskriget. Under krigsperioden upptäcktes att gasen var giftig för lymfsystemet, vilket ledde till att denna substans testades som behandlingsalternativ för en patient med lymfom. Tumören krympte till en början, men började dock snabbt växa igen. Detta var ändå startskottet för cytostatika som behandling av elakartade tumörer (Gilman, 1963). Under 1970-talet introducerades ett nytt cytostaikapreparat Cisplatin, som blev revolutionerande för behandlingen av solida tumörer. Användandet av Cisplatin ledde till mycket förbättrade framtidsutsikter för patienter med exempelvis testikelcancer (O´Dwyer, Johnson & Hamilton, 1997). Under 1990-talet introducerades en ny typ av cytostatikum, nämligen taxanerna som ger en bra behandlingsmöjlighet vid bröstcancer (Verweij, Clavet & Chevalier, 1994).
Cytostatika påverkar flera av kroppens olika system på ett negativt sätt, däribland blodbildningen, mag- och tarmkanal, lever och njurar samt orsakar håravfall och skador på nervsystemet. Detta på grund av att många av dessa celltyper är snabbdelande och därigenom mer utsatta då cytostatikan främst slår på snabbdelande celler (SBU, 2001).
Cytostatikarelaterat illamående
7 påtagligt svåra att patienterna inte ens kunde genomföra behandlingen. Numer tillhör detta undantagen, till stor del tack vare antiemetikabehandling (Andrews, 1996).
Illamående och kräkningar som orsakas av cytostatika kan vara akuta (inom 24 timmar), fördröjda eller betingade. Då celler i tarmväggen skadas på grund av cytostatikan, frisätts signalsubstansen serotonin, vilket i sin tur stimulerar 5HT3-receptorer på vagusnerven. Dessa nervimpulser stimulerar kräkningscentrum i förlängda märgen som utlöser det akuta illamåendet och kräkningar (Hesketh & Gandara, 1991). Fördröjt illamående uppkommer under en 6-dagarsperiod efter behandlingen. Betingat illamående uppstår en vecka innan cytostatiskabehandling, och endast hos patienter som tidigare fått cytostatika samt upplevt illamående i samband med behandlingen (Collins & Thomas, 2004).
Farmakologisk behandling
Idag behandlas patienternas cytostatikarelaterade illamående relativt framgångsrikt med de så kallade 5HT3-receptorblockerarna, exempelvis Navoban (fass.se, 2011). Dessa är effektiva med få biverkningar (Hesketh & Gandara, 1991). Denna grupp med läkemedel är dock dyra, men så pass effektiva att de gjort det möjligt för många patienter att få sin cytostatika behandling polikliniskt. Detta har i sin tur gett vinster både ekonomiskt samt för patienten i form av ökad livskvalitet. 5HT3-receptorblockerare i kombination med ett kortisonpreparat är den mest effektiva behandlingen mot akut cytostatikarelaterat illamående. Dock har dessa läkemedel ingen säker effekt mot fördröjt illamående. En ny läkemedelsgrupp för att behandla cytostatikarelaterat illamående är under utveckling, NK1-receptorblockerare vilken hämmar effekten av substans P (en av nervsystemets signalsubstanser) i hjärnan (Hesketh, Gralla, Webb et al. 1999). 5HT3-receptorblockerare är ineffektiva i 10-30 procent av fallen, samt emot fördröjt illamående (Rossel et al., 1992)
Icke-farmakologisk behandling
8 lukter som är störande för patienten inte förvaras på rummet, bör vara en självklarhet. Patienten kan erbjudas sockerfria karameller eller tuggummin samt munvård vid behov. Dagen innan en cytostatikabehandling bör patienten äta lätt, samt under behandlingstiden undvika fet och söt mat. Man bör även undvika att ge patienten någon favoritmat, då det kan förekomma att patienten sedan förknippar den med illamående (Valand & Fodstad, 2009). Trots dessa ovanstående omvårdnadsåtgärder är illamående ett stort problem vid cytostatikabehandling (Bloechl-Daum et al 2006).
Det finns vetenskapliga studier på diverse icke-farmakologiska behandlingar mot cytostatikarelaterat illamående och kräkningar, däribland akupressur, probiotika, ingefära, massage och avslappning (Allen, Okoko, Martinez, Gregorio & Dans, 2009). För akupressur finns tämligen god evidens att den fungerar som komplement till den sedvanliga antiemetika behandlingen (Roscoe et al, 2003, Dibble et al, 2007). Roscoe med medarbetare (2003) drar slutsatsen att akupressur och akustimulation1 påverkar det akuta illamåendet positivt, men kunde inte se någon statistisk signifikant effekt på det fördröjda illamåendet. Dibble med medarbetare (2007) har däremot sett att akupressur har en statistisk säkerställd positiv effekt på fördröjt illamående, men har inte kunnat dra någon slutsats gällande det akuta illamående. Molassiotis med medarbetare (2007) finner dock en signifikant lägre frekvens av både illamående och kräkning hos försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen i deras studie. Främst sågs resultat från dag 3 och framåt, men även mindre illamående dag ett och två. Probiotikans goda effekter på mag-tarmkanalen har diskuterats flitigt de senaste åren, och ett flertal studier har genomförts. Probiotika är mejeritillägg som innehåller goda bakterier eller jäst. Det anses att probiotika återställer den naturliga bakteriebalansen i mag-tarmkanalen, och skulle därför kunna ha en god inverkan på cytostatikarelaterat illamående och kräkningar. Dock finns det lite forskning om just denna användning av probiotika (Allen, Okoko, Martinez, Gregorio & Dans, 2009).
Det finns tendenser till att massage och avslappning skulle kunna ha en positiv effekt mot cytostatikarelaterat illamående, men det behövs mer forskning för att kunna säkerställa effekten (Allen, Okoko, Martinez, Gregorio & Dans, 2009).
1
9
Ingefära
Ingefära (Zingiber officinale) tillhör den tropiska och sub-tropiska familjen Zingiberaceae, och kommer ifrån Sydost Asien. Den har i tusentals år använts som krydda och i medicinskt syfte (Park & Pizzuto, 2002). Ingefärsroten har använts som medicin i Asien, Indien och i Arabvärlden ända sedan antiken, i Kina har den haft en utbredd användning i över 2500 år som en bot emot huvudvärk, illamående och förkylning (Grant & Lutz, 2000). Liknande användning har även skett i medelhavsregionen samt att i örtmedicinska traditioner har ingefära använts som behandling för artrit, reumatologiska tillstånd samt muskulära obehag (Bordia et al, 1997; Langer et al, 1998). Som en effekt av detta har ingefära och dess välgörande egenskaper fått ökad uppmärksamhet i Europa och USA, speciellt för dess användning som behandling vid kroniska inflammatoriska tillstånd (Shukka, 2006).
I studier har det framkommit att de aktiva komponenterna i ingefära är gingerol och shogaol, det är även dessa som ger ingefära dess karakteristiska smak, samt att de stimulerar salivproduktionen, galla samt sekretionen i mag-tarmkanalen (Tyler, 1986; Govindarajan, 1982). Den exakta mekanismen bakom ingefärans effekt på illamående är dock ej känt, men dess interaktion med 5HT3-receptorerna anses som nyckeln till dess antiemetiska effekt. Flertalet av ingefärans komponenter stimulerar serotoninreceptorer, därmed är det möjligt att ingefäran har effekt på det centrala nervsystemet – detta har dock ej kunnat fastställas (Lumb, 1993; Phillips, et al. 1993; Micklefield, et al. 1999). Ingefära anses allmänt vara en säker substans med få biverkningar om ens några. Dock har det visat sig att patienter som tar antikoagulatia kan få en ökad blödningsrisk vid behandling av ingefära, liksom att ingefära kan interagera med H2-blockerare och protonpumpshämmare, vilket leder till ökad magsyreproduktion (Erin, 2007).
Flertalet studier har utförts där ingefäras goda effekt fastställts rörande behandling av illamående och kräkningar i samband med graviditet, åksjuka samt postoperativt (Chaiyakunaprunk et al., 2005). Användandet av ingefära som behandling mot cytostatikarelaterat illamående är ett relativt nytt forskningsområde (Erin, 2007).
10 inverkan på illamående orsakat av sjösjuka, graviditet, cytostatika och gynekologisk kirurgi. Där gavs experimentgrupperna omväxlande ett gram ingefära eller mer per dygn, mot illamående. Kontrollgruppen gavs placebopreparat. I alla studierna fann man att ingefära hade signifikant god inverkan på illamåendet jämfört med placebo. Genomgående i experimentgrupperna hade man inga eller väldigt få känningar av illamående jämfört med kontrollgrupperna.
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska kan man läsa att sjuksköterskan ska ha förmåga att ”tillgodose patientens basala och specifika
omvårdnadsbehov (…)” (SOS, 2005), vilket i allra högsta grad omfattar att lindra patienters
illamående tillföljd av cytostatikabehandling.
Vidare sägs även att sjuksköterskan skall ”verka för att bedriva patientfokuserad omvårdnad
på ett kvalitets- och kostnadsmedvetet sätt” (SOS, 2005). Genom att ha goda farmakologiska
kunskaper och kunna kombinera dessa med god omvårdnad för att få patienterna att må så bra som möjligt i sin sjukdomssituation, kan sjuksköterskan påverka kostnaderna för vården samt bibehålla en god kvalitet.
I kompetensbeskrivningen sägs också att sjuksköterskan skall ”söka, analysera och kritiskt
granska relevant litteratur/information, implementera ny kunskap och därmed verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet” (SOS, 2005), vilket
innebär att sjuksköterskan regelbundet skall uppdatera sig inom sitt yrkesområde för att på så sätt kunna erbjuda sina patienter bästa möjliga vård. Detta är extra viktigt inom onkologin där det bedrivs mycket forskning och ständigt kommer nya rön.
Det beskrivs också att sjuksköterskan ska ha förmåga ”att informera och undervisa patienter
och/eller närstående, såväl individuellt som i grupp men hänsyn tagen till tidspunkt, form och innehåll.” (SOS, 2005). Vikten av, att som sjuksköterska, ha god förmåga till att informera
11
Evidensbaserad vård - EBV
Uttrycket evidensbaserad vård har lanserats inom sjukvården för att insatserna som görs, i så stor utsträckning som möjligt bör vila på vetenskaplig grund. Enligt professor David Sackett, ett ledande namn inom området definieras evidensbaserad medicin som (svensk översättning Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006):
EBM, evidensbaserad medicin är det samvetsgranna, tydliga och omdömesgilla användandet av bästa aktuella bevis för beslut om individuella patienters vård. Användandet av evidensbaserad medicin innebär att integrera individuell klinisk expertis med bästa tillgängliga externa kliniska bevis från systematisk forskning (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, s. 15).
Då författarna vid flertalet tillfällen under sin studietid har kommit i kontakt med ingefära som en möjlig behandling mot illamående i litteraturen, har ett intresse väckts om att ta reda på mer om detta och kartlägga dess eventuella effekt på cytostatikarelaterat illamående.
Problemformulering
Trots kombinationen av vedertagna antiemetikapreparat och olika omvårdnadsåtgärder är illamående hos patienter som får cytostatikabehandling fortfarande ett stort och påfrestande problem (Bloechl-Daum et al (2006).
Syfte
Syftet med denna studie är att kartlägga om det finns evidens för användande av ingefära som antiemetikabehandling vid cytostatikarelaterat illamående utifrån tillgänglig vetenskaplig litteratur.
Frågeställning
12
METOD
Design
Systematisk litteraturstudie utan metaanalys. Sökstrategi
Urval av databaser
Sökning genomfördes i följande databaser: PubMed, CINAHL. Urvalet av databaser baserades på att författarna dels är vana att använda dessa samt för att få ett brett sökutfall.
Sökord
Sökorden som angavs var valda för att sökningen till en början skulle vara bred och där igenom få fler träffar. De sökord som användes i sökning nummer ett och två är ”ginger” och ”nausea”. Därefter smalnades sökning av genom att även innefatta sökordet ”chemotherapy”. Den femte och sjätte sökningen innehöll även sökordet ”nursing” för att på så sätt även finna artiklar som var mer omvårdnadsrelaterade. Tabell 1, sökprocedur, illustrerar den genomförda sökprocessen i de olika databaserna med de ovan beskrivna sökorden.
Efter att ha genomfört sökning nummer 1 till 6, valdes 8 artiklar ut. Dessa 8 studier lästes sedan igenom. Utifrån deras innehåll fann författarna att det gjorts mycket forskning på ingefäras effekt på de receptorer som är kopplade till cytostatikarelaterat illamående. Med denna nya infallsvinkel gjordes en ny sökning med sökorden ”ginger” och ”nausea”.
Då de tidigare utvalda 8 artiklarna inte var tillräckligt många för att uppfylla de tidigare nämnda kraven, valdes att göra en ny sökning med sökorden ”ginger” och ”nausea” och att då specifikt leta efter artiklar som fokuserar på ingefäras effekt på receptorerna kopplade till illamående. Detta val baserades på att ett flertal av de tidigare utvalda artiklarna vidrör denna viktiga del i forskningen. Från denna sökning valdes 5 stycken artiklar ut som samtliga är studier utförda på djur. Dessa inkluderades trots detta, vilket kan motiveras med att den typen av studier av etiska skäl ej kan utföras på människor. Det vore inte heller forskningsetiskt korrekt att utesluta denna viktiga del av forskningen från denna studies resultat, då det i sådant fall inte skulle ge en korrekt bild av dagens forskningsläge.
13
Typ av litteratur
Den litteratur som litteraturöversikten baseras på är vetenskapliga originalartiklar. Studierna är av kvantitativ typ, då det enbart är sådana studier som gjorts inom forskningsområdet.
Inklusions- och exklusionskriterier
Studien baseras på vetenskapliga originalartiklar som är relevanta för studiens syfte och frågeställning, skrivna på språk som behärskas av författarna: engelska, svenska, norska, danska. Studier som ej granskats av etisk kommitté exkluderades.
Då det förväntades ett relativt litet sökutfall var inklusions- och exklusionskriterierna ej snävt tilltagna.
Procedur och tillvägagångssätt
14
Tabell 1, Litteratursökningens urvalsprocess.
Databas Sökning Sökord Utfall Lästa (abstract)
Utvalda
PubMed/ #1 Ginger, nausea 109 st 82 st 5 st
CINAHL #2 Ginger, nausea 103 st 11 st 0 st
PubMed/ #3 Ginger, nausea chemotherapy
59 st 43 st 2 st
CINAHL #4 Ginger, nausea, chemotherapy, 13 st 5 st 0 st PubMed #5 Vomiting, ginger, chemotherapy, nursing 3 st 3 st 0 st CINAHL #6 Vomiting, ginger, chemotherapy, nursing 8 st 0 st 0 st
15 Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
De 12 originalartiklar som valdes ut till genomläsning, genomgick därefter en kvalitetsanalys för kvantitativa studier, enligt den metod som Willman, Stoltz och Bathsevani (2006) presenterar i Evidensbaserad omvårdnad. Enligt den klassificerades artiklarna av författarna enligt en skala på 1 till 3, där 1 är högst värde och 3 lägst värde. Det som skiljer artiklarna åt värderingsmässigt enligt modellen är metoden som de utförts efter – exempelvis en randomiserad kontrollerad studie har högre värde än en kvasi-experimentell studie. Därefter ingår även i modellen att skilja mellan en randomiserad studie med ett högt antal deltagare jämfört med en liknande studie med färre deltagare, stort bortfall med mera (se tabell 2). Varje studie har noggrant gåtts igenom utifrån de kriterier som beskrivs i tabell 2. Om en studie uppfyller kriterierna för kvalitet 1, på vissa plan, men på andra endast når upp till grad 3, får denna studie enligt den använda modellen (se tabell 2) kvalitetsgrad 2.
16 Tabell 2 Kvalitetsanalys Hög kvalitet 1 2 Låg kvalitet 3 Randomiserad kontrollerad studie Större, väl genomförd multicenterstudie
med tydlig beskrivning av studieprotokoll, material och metoder.
Patientmaterialet tillräckligt stort för att besvara frågeställningen * Randomiserad kontrollerad studie För få patienter och/eller för många interventioner = otillräcklig statistisk styrka. Bristfällig materialbeskrivning, stort bortfall av patienter Kvasiexperimentell studie Väldefinierad frågeställning, tillräckligt stort patientmaterial och adekvata statistiska metoder, reliabilitets- och validitetstestade instrument * Kvasiexperimentell studie Litet patientmaterial, ej reliabilitets- och validitetstestade instrument. Tveksamma statistiska metoder. Icke-experimentell studie Stort konsekutivt patientmaterial som är väl beskrivet. Lång uppföljning * Icke-experimentell studie Begränsat patientmaterial, otillräckligt
beskrivet och analyserat med tveksamma
statistiska metoder
*Några av kvalitetskriterierna för 1 är inte uppfyllda men den vetenskapliga kvalitén värderas högre än 3.
17
Resultatanalys
De artiklar som valdes ut presenteras i tabellform (se tabell 3) där rubrikerna; publiceringsår, land & författare, titel, syfte, metod, deltagare (bortfall), resultat, slutsats samt kvalitetsbedömning ingår. Resultatanalysen har utförts i enlighet med Fribergs (2006) beskrivning. De utvalda studierna har noggrant lästs igenom för att finna likheter och skillnader mellan studierna. Det område som framförallt granskades var studiernas likheter och skillnader beträffande resultat. Därefter gjordes en innehållsanalys för att få fram teman, vilket medförde att de resultat som handlade om liknande aspekter fördes samman till ett tema för att få en mer överskådlig struktur av resultaten (Friberg, 2006). Utifrån de funna likheterna och skillnaderna sorterades studierna upp under lämpliga teman utifrån deras innehåll. I resultatet presenteras dessa teman i form av rubriker. Med hjälp av de olika studiernas resultat var ansatsen att kunna dra en slutsats om evidensläget gällande ingefäras effekt mot cytostatikarelaterat illamående.
Bedömning av evidensstyrka
Utifrån Britton (2000) definition av evidensstyrka, innebär starkt vetenskapligt underlag att minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt (baserat på kvalitetsgranskningen) med samma resultat och slutsats, ger god evidens.
18 * RCT - randomiserad kontrollerad studie, DS - Djurstudie, KSK - Kliniskstudie med kontrollgrupp
** 1= Hög kvalitet, 2= Medelhög kvalitet, 3= Låg kvalitet
Tabell 3. Översikt över granskade studiers design, resultat och kvalitet
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltag
are (bortfa ll) Resultat Kvalitet ** Typ * Pillai och medarbetare. 2010 India
Antiemetic effect of ginger powder versus placebo as an add-on therapy in children and young adults receiving high emetogenic chemotherapy
Att undersöka ingefäras effekt mot akut och fördröjt cytostatikarelaterat illamående när det används som tilläggsbehandling hos barn och ungdomar.
Deltagarna randominiserades till två grupper, en som fick placebo och en där deltagarna fick ingefärs kapslar (mängden var beroende av patientens vikt) under tio dagar. Deltagarna (och deras föräldrar) fick sedan kartlägga sitt illamående under 10 dagar från påbörjade
cytostatikakur.
Analys: Pearsons Chi-square-test. P-värde <0,05
32 (3)
Signifikant minskning av det akuta illamåendet, samt signifikant minskning av det fördröjda. 2 RCT Manusirivithaya och medarbetare. 2004 Thailand
Antiemetic effect of ginger in gynecologic oncology patients receiving cisplatin
Syfte: att undersöka ingefäras effekt på akut och fördröjt
cytostatikarelaterat illamående hos patienter med gynekologisk cancer.
Metod: Två grupper, en placebogrupp och en grupp där deltagarna fick ett gram
pulveriserad ingefära. Deltagarna skattade sitt illamående under 5 dagar med hjälp av VAS-skalan. Analys: Wilcoxon Signed Rank test, chi-square test, bionomial exact test, Mann-whitney U-test, Prescotts test.
P-värde <0,05
43 (5)
Ingen signifikant skillnad i illamående med
ingefärsbehandling.
Tabell 3. Översikt över granskade studiers design, resultat och kvalitet
19 * RCT - Randomiserad kontrollerad studie, DS - Djurstudie, KSK- Kliniskstudie med kontrollgrupp
** 1= Hög kvalitet, 2= Medelhög kvalitet, 3= Låg kvalitet Zick och
medarbetare 2009
USA
Phase II trial of encapsulated ginger as a treatment for chemotherapy induced nausea and vomiting
Att undersöka ingefäras effekt på fördröjt cytostatika relaterat illamående.
Deltagarna randomiserades till 3 grupper, en där deltagarna fick 1 gram ingefära, en där deltagarna fick 2 gram ingefära samt en placebogrupp. Under studiens tid fick de föra dagbok över sitt illamående.
Analys: Pearsons chi-square-test och Cochran Mantel-Haenszel-test.
P-värde<0,05
162 (33)
Ingen skillnad mellan grupperna. 1 RCT Ryan och medarbetare 2009 USA
Ginger for chemotherapy related nausea in cancer patients: A URCC CCOP randomized, double-blind, placebo-controlled clinical trial of 644 cancer patients
Att undersöka ingefäras effekt mot
cytostatikarelaterat illamående i kombination med sedvanlig
antiemetikabehandling.
Deltagarna randomiserades till 4 grupper, en placebogrupp, en grupp där deltagarna fick 0,5 gram ingefära, en där den fick 1,0 gram ingefära och en fjärde grupp där deltagarna fick 1,5 gram ingefära två gånger dagligen. De fick skatta sitt illamående under studiens gång.
Analys: Chi-square test användes för att analysera data.
P värde < 0,05
644 Redovi sas ej
Ingefära gav signifikant lägre nivåer av illamående.
Tabell 3. Översikt över granskade studiers design, resultat och kvalitet
20 * RCT - Randomiserad kontrollerad studie, DS - Djurstudie, KSK- Kliniskstudie med kontrollgrupp
** 1= Hög kvalitet, 2= Medelhög kvalitet, 3= Låg kvalitet Pace och
medarbetare 1987
USA
Oral ingestion of encapsulated ginger and reported self-care actions for the relief of chemotherapy associated nausea and vomiting
Undersöka om ingefära har effekt på cytostatika relaterat illamående och kräkningar.
Randomiserad, placebo-kontrollerad studie
Redovisar ej statistiska analyser Inget P-värde redovisat
41 Ej redo-visat
Pace fann att ingefära signifikant minskade illamående graden samt durationen av illamående 2 RCT Sontakke och medarbetare 2003 India Ginger as an antiemetic in nausea and vomiting induced by chemotherapy: a
randomized, cross-over, double blind study
Undersöka huruvida ingefära har effekt på illamående och kräkningar inducerat av
cytostatikabehandling, i relation till 5HT3
-receptorerna, och ingefäras effekt på dessa.
Randomiserad, dubbel blind, korsad studie
Tre grupper, vardera fick ett antiemetika preparat, som sedan roterade mellan grupperna Chi-square test
P-värde <0,05
50 (10)
Författarna fann ingen signifikant skillnad mellan metoclopramid och ingefära, dock var ondansetron signifikant bättre än båda de övriga
1 RCT Sharma och medarbetare. 1997 India
Antiemetic efficacy of ginger (Zingiber officinale) against cisplatin-induced emesis in dogs
Undersöka den
antiemetiska potentialen hos ingefära mot cisplatin inducerat illamående
Ingefärsextrakt gavs via sond 30 min efter att cisplatin givits till hundar
Analys: Kruskall-Wallis test P-värde <0,05 anses vara statistiskt signifikant. 47 hundar (0) Ingefärsextrakten hade en signifikant effekt på cisplatininducerat illamående, dock var resultatet sämre än för 5HT3-receptor
Tabell 3. Översikt över granskade studiers design, resultat och kvalitet
21 * RCT - Randomiserad kontrollerad studie, DS - Djurstudie, KSK- Kliniskstudie med kontrollgrupp
** 1= Hög kvalitet, 2= Medelhög kvalitet, 3= Låg kvalitet Yamahara och
medarbetare 1989
Japan
Inhibition of cytotoxic drug-induced vomiting in suncus by a ginger constituent
Undersöka huruvida ingefära har antimetisk effekt vid
cytostatikarelaterat illamående
Extraktet gavs till djuret 60 min innan cytostatikan. En jämförande studie genomfördes samtidigt med metoclopramid.
Analys: Dunnett’s test S.E.M P-värde <0,01.
Redovi sas ej.
Torkad ingefärsextrakt med aceton fanns ha en god effekt på illamående och kräkningar i dosen 150 mg/kg. 3 DS Qian och medarbetare. 2010 China
Effect of gingerol on substance P and NK1 receptor expression in a vomiting model of mink
Syftet var att ta reda på gingerols antiemetiska effekt och dess effektiva mekanism på substans P och NK1 receptorer hos minkar
Cisplatin gavs 30 min efter att ingefära administrerats till minkarna, vilka sedan obs under 6 timmar för att registrera
kräkningar och illamående Analys: ANOVA, Tukey test P-värde <0,05
36 minkar (0)
Gingerol hade en
signifikant effekt på P och NK1-receptorerna. 3 DS Sharma och medarbetare 1998 India Reversal of cisplatin-induced delay in gastric emptying in rats by ginger (Zingiber officinale)
Undersöka ingefäras effekt på tömningen av magsäcken efter att cisplatin givits.
Ingefärsextrakt samt juice gavs 30 min innan cisplatin genom en sond till råttor.
Analys: icke-parametrisk multiple range test P-värde <0,05 45-63 råttor (0) Ingefärsjuicen hade en bättre effekt på att motverka cisplatinets effekt på tömning av magsäcken än ondansetron.
Ingefärsextrakten hade samma effekt som ondansetron.
Tabell 3. Översikt över granskade studiers design, resultat och kvalitet
22 * RCT - Randomiserad kontrollerad studie, DS - Djurstudie, KSK- Kliniskstudie med kontrollgrupp
** 1= Hög kvalitet, 2= Medelhög kvalitet, 3= Låg kvalitet Abdel-Aziz och
medarbetare 2005
Germany
Mode of action of gingerols and shogaols on 5-HT3
receptors: binding studies, cation uptake by receptor channel and contraction of isolated guinea-pig ileum
Att utröna ingefäras effekt som 5HT3
-receptorblockerare, genom tre olika in vivo studier samt en kontroll studie med en radioaktiv 5HT3
-receptorblockerare som jämförande preparat
Tre olika in vivo studier och en kontroll studie med en radioaktiv 5HT3-receptorblockerare som
jämförande preparat Analys: Redovisas ej
Redovi sas ej
Författarna fann att ingefäras aktiva komponenter hade en hämmande effekt på 5HT3 -receptorerna i tarmen, så väl som en kontraherande effekt av marsvinstarmen 3 DS Pertz och medarbetare 2011 Germany
Effects of ginger constituents on the gastrointestinal tract: role of cholinergic M3 and
serotonergic 5-HT3 and 5-HT4
receptors
Utvärdera ingefäras aktiva komponenters effektivitet gällande 5HT3-receptorer i
marsvinstarm.
Aktiva komponenterna i ingefära gavs till marsvinen, vilka därefter avlivades och tarmen undersöktes i labb.
Analys: Student’s T-test (two tailed), S.E.M.
P-värde <0,05
Redovi sas ej.
Pertz et al. fann ingen agonistisk effekt av ingefäras aktiva komponenter på 5HT3
-receptorerna hos marsvin 3 DS Levine och medarbetare 2007 USA
Protein and ginger for the treatment of chemotherapy-induced delayed nausea
Att undersöka högprotein kost och ingefäras effekt på fördröjt
cytostatikarelaterat illamående
Tre grupper, en placebogrupp, en med proteinkost + ingefära, en med högproteinkost + ingefära, de fick föra dagbok över sitt
illamående, detta resultat analyserade sedan. Analys: Chi-square test, P-värde<0,05
36 (28)
Ingefära tillsammans med högproteinhaltig kost gav signifikant lägre nivåer av illamående.
23
RESULTAT
I resultatet i denna litteraturöversikt har totalt tretton studier inkluderats. Sex av dem har endast uppnått kvalitetsgrad 3, men inkluderas ändå (motivering till detta finns under metoddisskusion). Av de övriga så uppfyller tre studier kvalitetsgrad ett, de övriga har klassificerats som tvåor. Studierna är utförda mellan år 1987 och 2011, och de allra flesta är utförda under de senaste tio åren. Studierna är genomförda i olika länder, fyra är utförda i USA, fyra i Indien, två i Tyskland, en i Japan, en i Kina och slutligen är en genomförd i Thailand. Innehållsanalysen resulterade i fyra teman: ingefära som tilläggsbehandling, ingefära som enda antiemetikabehandling, djurstudier, samt ingefära och protein.
Användandet av ingefära som anitemetikabehandling vid cytostatikarelaterat illamående
Ingefära som tilläggsbehandling
24 kombination med 5HT3-receptorantagonister och glukokortikoider (Pillai, Sharma, Gupta & Bakhishi, 2011).
25 Ryan med medarbetare (2009) genomförde en av de största studierna som gjorts inom området, en RCT-studie med 644 deltagare med olika typer av cancersjukdomar (två tredjedelar hade bröstcancer). Syftet var att undersöka ingefäras effekt på cytostatikarelaterat illamående. Deltagarna randomiserades till fyra grupper, en placebogrupp, en grupp där deltagarna fick 0,5 gram ingefära, en där de fick 1,0 gram ingefära och en fjärde grupp där deltagarna fick 1,5 gram ingefära. Alla grupperna fick ingefära två gånger dagligen. Patienterna började att medicinera med ingefära/placebo tre dagar innan cytostatikabehandlingen för att sedan ta preparatet i sex dagar, kombinerat med detta fick de även sedvanlig antiemetikabehandling bestående av 5HT3-receptorblockerare. Varje patient gjorde detta under två cytostatikacykler. Under dessa sex dagar fick patienterna skatta sitt illamående flera gånger dagligen. Skalan som användes bestod av sju steg, där 1 representerar inget illamående och 7 extremt illamående. Enligt studien så minskade det cytostatikarelaterade illamåendet i alla ingefärsgrupper, minskningen var statistiskt signifikant. Den största minskningen skedde i grupperna som fick 0,5 gram och 1,0 gram två gånger dagligen, minskningen var ca 40 % jämfört med placebogruppen (P< 0,001) Deltagarna i placebogruppen skattade i genomsnitt sitt illamående mellan 4 och 5 medan ingefärsgrupperna skattade sitt illamående mellan 1 och 2 på den tidigare beskrivna skalan. Författarnas slutsats var att ingefära hade god signifikant effekt mot cytostatikarelaterat illamående, i kombination med 5HT3-receptorblockerare (Ryan et al, 2009).
Ryan med medarbetare (2009) samt Pillai med medarbetare (2011) fann båda att ingefära har god signifikant effekt mot cytostatikarelaterat illamående när det användas i kombination med sedvanlig antiemetikabehandling. Däremot fann Manusirivithaya med medarbetare (2004) och Zick med medarbetare (2009) ingen signifikant effekt av ingefära.
Ingefära som enda antiemetikabehandling
26 I den andra artikeln med ingefära som ensam antiemetikabehandling, har Sontakke, Thawani och Naik (2003) genomfört en studie vilkens syfte var att finna hur effektfull ingefära är som behandling mot cytostatikarelaterat illamående, då det rapporterats att ingefära har effekt på 5HT3-receptorer. Studien genomfördes så att 50 patienter slumpades i tre grupper, A – B – C, vilka alla fick 500-1000 mg cyclophosphamide (cytostatikum) intravenöst. Alla femtio patienter genomförde tre cykler med cytostatikabehandling, men grupp A fick två kapslar ingefära totalt ett gram, dosen upprepades 6 timmar efter att cytostatikakuren givits. Grupp B fick laktulos samt en injektion av metoclopramide (5HT3-receptoranagonist) 20 mg intravenöst 20 minuter innan cytostatikakuren gavs, samt två kapslar med 5 mg metoclopramide var per os sex timmar efter att kuren givits. Grupp C gavs 20 minuter innan en injektion av ondansetron (5HT3-receptoranagonist) 4 mg intravenöst, samt två kapslar av vardera 2 mg ondansetron 6 timmar efter cytostatikakuren givits. Mellan cyklerna gick det 21 dagar, och vid nästa kur (kur nummer två), gavs grupp A samma som grupp B fått i första kuren och grupp C fick det som grupp A fått, och så vidare. På detta sätt roterade patienterna under även den tredje cykeln, så att alla patienter fått de olika antiemetikapreparaten, och effekterna dokumenterades. Efter att cytostatikan givits övervakades patienterna på en avdelning i tjugofyra timmar, där dokumenterades hur många gånger patienterna kräktes, samt hur länge. Om en patient kräktes inom två timmar efter att preparaten givits, administrerades läkemedlen igen. I fall samma patient kräktes på nytt inom två timmar, togs de ur studien och gavs sedvanlig antiemetikabehandling vid cytostatikabehandling. Subjektiva bedömningar av illamåendet genomfördes fortlöpande. Illamåendet graderades enligt en skala. Lägst var inget illamående (fullständig kontroll), mild till måttlig (delvis kontroll) samt svårt (ingen kontroll). Samma skala användes för att bedöma kräkningar. Studien visar att fulltändig kontroll av illamående låg på 62 procent hos patienter som fick ingefära, 58 procent av dem som fick metoclopramide och 86 procent av dem som fick ondansetron. De fann med andra ord ingen signifikant skillnad mellan ingefära och metoclopramide, men att ondansetron var signifikant mycket bättre än de övriga två. Däremot fann de ingen signifikant skillnad emellan de tre grupperna vad gäller emetisk kontroll (Sontakke, 2003).
27 Djurstudier
Sharma, Kochupaillai, Gupta, Seth och Gupta (1997) har gjort en studie där de undersökt olika ingefäraextrakts effekt på illamående orsakat av Cisplatin. Denna studie har gjorts på hundar. Ingefära i malen form blandades med ethanol (50 %) respektive aceton, vilka sedan fick torka och koncentreras. Detta gavs sedan via en sond till hundarna, i dosen 25-200 mg/kg, trettio minuter efter att cisplatin givits. Resultaten jämfördes med de resultat som ganisetronpreparat (5HT3-receptoranatgonist) givit vid samma förfarande. Hundarna observerades sedan i 6 timmar efter att cisplatinet givits för att registrera illamående och kräkningar. I studien framkom att ethanol och acetonextraktet av ingefära hade en signifikant antiemetisk effekt på cisplatininducerat illamående och kräkningar, där acetonextraktet hade större effekt än ethanolextraktet. Dock hade båda extrakten mindre signifikant effekt än 5HT3 -receptorblockeraren ganisetron. Studien visade att ingefära är värt att vidare undersökas som antiemetisk behandling hos människor vid cisplatinbehandling (Sharma et al, 1997).
Yamahara, Rong, Naitoh, Kitani och Fujimura (1989) genomförde en studie i vilken cytotoxiska preparat gavs till laboratoriedjuret suncus (Suncus murinus, Soricidae) för att avgöra huruvida ingefära har en antiemetisk effekt. Författarna fann att torkad ingefärsextrakt (med aceton) har en antiemetisk effekt, främst då den aktiva komponenten 6-gingerol. De gav ingefärsextrakt (150 mg/kg) oralt till djuret sextio minuter innan en dos av cyclophosphamide (300 mg/kg) gavs. Varje kräkningsepisod registrerades samt tiden från att dosen gavs till kräkattack. En jämförande studie genomfördes även, då med metoclopramide (5HT 3-receptorblockerare) i dosen 25 mg/kg vilken gavs efter samma tid innan cytostatikan. Resultaten visade att ingefärsextrakt i dosen 150 mg/kg och metoclopramide i dosen 25 mg/kg gav ett fullständigt skydd emot emesis. 6-gingerol (25 mg/kg, 50 mg/kg) skyddade fullständigt emot kräkning. Det framkom att ingefära i dessa doser har lika god effekt mot cytostatikarelaterat illamående som metoclopramide, hos suncus. Slutsatsen blev att resultaten borde kunna överföras till människor (Yamahara, 1989).
28 (koksaltlösning), en modellgrupp2, en ondansetrongrupp (2 mg/kg) och tre ingefärsgrupper (50 mg/kg, 100 mg/kg och 200 mg/kg). Det var 6 minkar i varje grupp, alla hanar. I studien framkommer att ingefäran signifikant minskade illamåendet hos minkarna, men även att cisplatin förstärkte uttrycket av substans P och NK1-receptorerna i tarmen. Ingefärans signifikanta effekt tros härröra ifrån en hämmande effekt på P och NK1-receptorerna i tarmen. I en annan studie utförd på råttor testas ingefärsextrakts effekt på cisplatininducerad tömning av magsäcken. De testade dels 50 procentigt etanol- och acetonextrakt (båda i doserna 100, 200 och 500 mg/kg per os) och ingefärsjuice (dos 2 och 4 ml/kg). Resultatet som de kom fram till var att ingefärsjuice hade bättre effekt på att motverka tömning av magsäcken än 5HT3-receptorblockeraren ondansetron. Ingefäraextrakten hade likvärdiga resultat som ondansetron. Författarna till studien anser därmed att ingefära även kan användas i ett positivt syfte rörande mag-tarmkanalen. Studien genomfördes på råttor, som fastade 24 timmar innan experimentet men hade dock tillgång till vatten två timmar innan experimentet. Studien genomfördes i totalt nio grupper – en kontrollgrupp, tre ingefäraextraktsgrupper (aceton), tre ingefära extraktsgrupper (etanol) och två grupper med ingefärsjuice. I varje grupp ingick 5-7 råttor. Ingefärapreparaten och ondansetron som ingefäran jämfördes med gavs 30 minuter innan cisplatin. 30 minuter efter att cytostatikan givits gavs råttorna ett mål mat, efter vilken de avlivades ytterligare 30 minuter senare (Sharma & Gupta, 1998).
Abdel-Aziz, Windeck, Ploch och Verspohl (2006) har gjort en studie vars syfte var att utröna ingefäras effekt som 5HT3-receptorblockerare, genom tre olika in vivo studier samt en kontroll studie med en radioaktiv 5HT3-receptorblockerare som jämförande preparat. Studien använde sig av delar av ileum från avlivade marsvin. Det författarna fann var att alla fyra testerna hade en hämmande effekt på 5HT3-receptorerna i tarmen, så väl som en kontraherande effekt av marsvinstarmen. Som slutsats framkom att de aktiva substanserna i ingefära (6-, 8-, 10-gingerol och 6-shogaol) utövar till viss del sin antiemetiska effekt genom 5HT3-receptorerna, troligtvis genom att binda något bortom serotoninets bindningsplats. Detta kräver dock fler studier enligt författarna, då det inte riktigt klarlägger hela bilden rörande ingefäras effekt vad gäller olika typer av illamående.
I kontrast till ovan nämnda studie finner dock Pertz, Lehmann, Roth-Ehrang och Elz (2011) ingen agonistisk effekt av de aktiva komponenterna (6-, 8-, 10-gingerol och 6-shogaol) på
2
29 5HT3-receptorerna hos marsvin. Deras konklusion är att den antiemetiska effekt som kan ses av ingefärapreparat, kan vara baserad på komponenternas (6-, 8-, 10-gingerol och 6-shogaol) svagt hämmande effekt på 5HT3-receptorerna.
Sharma med medarbetare (1997), Yamahara med medarbetare (1989), Sharma med medarbetare (1998) samt Qian med medarbetare (2010) kommer fram till att ingefära i olika former minskar det cytostatikarelaterade illamåendet. Abdel-Aziz med medarbetare (2006) och Pertz med medarbetare (2011) finner dock att ingefära inte ger någon ytterligare effekt mot cytostatikarelaterat illamående, jämfört med sedvanlig anitemetikabehandling.
Protein och ingefära som antiemetikabehandling
30
DISKUSSION
Två studier (Ryan et al, 2009 & Pillai, Sharma, Gupta & Bakhishi, 2011) fann båda att ingefära har god signifikant effekt mot cytostatikarelaterat illamående när det används i kombination med sedvanlig antiemetikabehandling. Däremot fann Manusirivithaya med medarbetare (2004) och Zick med medarbetare (2009) ingen signifikant effekt av ingefära. Pace (1987) kommer fram till att ingefära har god signifikant antiemetisk effekt, medan Sontakke (2003) i sin studie fann att ingefära inte hade någon skillnad i effekt jämfört med 5HT3-receptorblockeraren metoclopramide, dock var ondansetron signifikant bättre än båda de övriga. Fyra studier (Sharma et al, 1997,Yamahara et al 1989, Sharma et al, 1998 & Qian et al,2010) kommer i deras olika djurstudier fram till att ingefära i olika former minskar det cytostatikarelaterade illamåendet. Abdel-Aziz med medarbetare (2006) och Pertz med medarbetare (2011) finner dock att ingefära inte ger någon ytterligare effekt mot cytostatikarelaterat illamående, jämfört med sedvanlig anitemetikabehandling hos försöksdjur. Levine med medarbetare (2008) har undersökt hur proteinrik kost tillsammans med ingefära påverkar cytostatikarelaterat illamående. Deras slutsats är att proteinrikkost i kombination med ingefära gav signifikanta lägre nivåer av illamående (Levine et al, 2008).
Metoddiskussion
31 Kombinationen av databaserna PubMed och CINAHL tjänade i detta arbete inget syfte då de ej kompletterar varandra. De artiklar som erhölls i PubMed var desamma som framsöktes i CINAHL. Därför var sökningarna i CINAHL med avseende på detta arbete tämligen fruktlösa då det ej kompletterade sökningen utförd i PubMed.
Kvalitetsgranskningsmallen som använts i detta arbete har vissa svagheter, framförallt då det saknas tydliga kriterier för att klassas som kvalitetsgrad 2. En artikel som klassas som kvalitetsgrad 2, är till stor del ett ”mellanting” mellan kvalitet 1 och 3, vilket inbjuder till en viss subjektivitet vid bedömningen. För att komma till rätta med denna svaghet har författarna läst alla studier helt individuellt och kvalitetsgranskat dessa var för sig. Därefter har författarna diskuterat studierna och dess kvalitet, varefter de gemensamt kvalitetsbedömt dem. Detta för att i mesta möjliga mån uppnå en hög objektivitet.
Utifrån tillgänglig vetenskaplig litteratur har denna litteraturöversikt kartlagt evidensläget för användandet av ingefära som antiemetikabehandling av cytostatikarelaterat illamående. Resultatet skulle dock kunna bli mer generaliserbart om det fanns mer forskning gjord inom området.
Resultatdiskussion
32 En svårighet under arbetet med denna litteraturöversikt har varit att de olika studierna har använt olika former av ingefära och att det därför i vissa fall har varit svårt att jämföra resultaten mellan de olika studierna. En styrka hos djurstudierna är att trots att de har använt sig av olika former av ingefära, har de uppnått likande resultat. Från detta kan utrönas att ingefära oavsett beredningsform, har liknande antiemetisk effekt. Gemensamt för flertalet människostudier är att de har använt sig av kapslar med pulveriserad ingefära i olika styrkor. Detta har gjort det lättare att jämföra resultaten från de studier som utförts på människor, utifrån de olika temana.
Då de olika studierna använt sig av olika sätt att bedöma illamående har det till viss del varit svårt att bedöma likheterna mellan studierna. Gemensamt för de olika studierna som utförts på människor är att de allesammans har använt självskattningsskalor i varierande form. Detta innebär att studiernas metod att bedöma illamående är densamma, trots att de använt olika mätmetoder. Varvid deras resultat blir mer jämförbara.
I studien utförd av Levine med medarbetare (2008) är resultatet väldigt intressant och torde kunna innebära ytterligare ett behandlingsalternativ i omvårdnaden av onkologpatienter. Även om resultatet är intressant är forskningsunderlaget lite för tunt för att kunna uttala sig om evidensläget gällandes ingefära och protein. Då denna litteraturöversikt rör ingefärans effekt mot cytostatikarelaterat illamående, och det är svårt att säga om det är den proteinrika kosten eller ingefäran eller kombinationen av de båda som lett till den studiens resultat, är det vanskligt att väga in denna studie i huvudresultatet av denna litteraturöversikt. Däremot är detta ett väldigt intressant område som med fördel skulle dra nytta av mer forskning.
33 Utifrån definitionen av evidensstyrka (Britton, 2000) innebär starkt vetenskapligt underlag att minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt med samma resultat och slutsats, ger god evidens. Med stöd av denna definition och resultatet från studierna utförda av Ryan et al (2009) och Pillai med medarbetare (2011) kan det sägas att god evidens finns för användandet av ingefära som kombinationsbehandling tillsammans med 5HT3 -receptorantagonister och att det har effekt mot cytostatikarelaterat illamående. Detta är extra intressant då 10-30 procent av patienterna som får 5HT3-receptorblockerare ej har effekt av dessa (Rosell et al, 1992). Cytostatikarelaterat illamående innebär en stor påfrestning för patienten samt en ökad kostnad för sjukvården. Användandet av ingefära i kombination med 5HT3-receptorblockerare mot cytostatikarelaterat illamående skulle kunna göra tillvaron bättre för denna patientgrupp samt minska kostnaderna för vården.
Kliniska implikationer
Utifrån vad som framkommit i denna litteraturöversikt bör sjuksköterska kunna råda patienter som har cytostatikarelaterat illamående, att i egenvårdssyfte använda sig av ingefära (ca 1 gram, två gånger dagligen) i kombination med sin ordinerade antiemetika. Detta rådet skall ej ges till patienter med Waran eller annan blodförtunnande behandling. Dock skall detta råd ha förankring hos ansvarig läkare.
SLUTSATS
34
REFERENSLISTA
Abdel-Aziz, H., Windeck, T., Ploch, M. & Verspohl, E. J. (2006). Mode action of gingerols and shogaols on 5HT3-receptor channel and contraction of isolated guinea-pig ileum.
European Journal of Pharmacology. 530, 136-143.
Allen, S.J., Okoko, B., Martinez, E.G., Gregorio, G.V. & Dans, L.F. (2003). Probiotics for treating infectious diarrhoea. Cochrane database systematic rewiews. (4), CD003048.
Andrews, P. (1996). The mechanism of emisis induced by chemotherapy and radiotherapy.
Antiemetics in the supportive care of cancerpatients Tonato, M. (Ed) Springer Verlag. 3-24.
Bloechl-Daum, B., Deuson, R.R., Mavros, P., Hansen, M. & Herrstedt, J. (2006). Delayed Nausea and Vomiting Continue to Reduce Patients Quality of Life After Highly and Moderatly Emetogenic Chemotherapy Despite Antiemetic Treatment. Journal of clinical
oncology. 24(27), 4472-4478.
Bordia, A., Verma, S.K., Srivastava, K.C. (1997). Effect of ginger (Zingiber officiale Rosc.) and fenugreek (Trigonella foenum graecum L.) on blood lipids, blood sugar and platelet aggregation in patients with coronary artery disease. Prostaglandins Leukotrienes and
Essential Fatty Acids. 56, 379-384.
Britton, M. (2000). Så graderas en studies vetenskapliga bevisvärde och slutsatsernas styrka.
Läkartidningen. 97(40), 4414-4415.
Chaiyakunaprunk, N., Kitikannakorn, N., Nathisuwan, S., Leeprakobboon, K. & Leelasettagool, K. (2005). The efficacy of ginger for the prevention of postoperative nausea and vomiting: A meta-analysis. American Journal of Obstetrics & Gynecology. 194, 95-99. Collins, K., Thomas, D. (2004). Acupuncture and Acupressure for the Management of Chemotherapy-Induced Nausea and Vomiting. Journal of the American academy of nurse
practitioners. 16(2), 76-80.
Dibble, S.L., Luce R.N.J., Cooper, B.A., Israel, J., Cohen, M., Nussey, B. & Rugo, H. (2007). Acupressure for chemotherapy-induced nausea and vomiting: a randomized clinical trial.
35 Erin, L, Quimby. (2007). The Use of Herbal Therapies in Pediatric Oncology Patients: treating symptoms of cancer and side effects of standard therapies. Journal of Pediatric
Oncology Nursing. 24(1), 35-40.
Ernst, E. & Pittler, M.H. (2000). Efficacy of ginger for nausea and vomiting: a systematic review of randomized clinical trials. British Journal of Anaesthesia. 84(3), 367-371.
FASS för förskrivare (2011). Navoban, hämtad den 2011-03-17 från: http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19920612000114&DocType ID=3&UserTypeID=0
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Natur & Kultur: Stockholm.
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats –
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss:115-124). Studentlitteratur AB: Lund.
Gilman, A. (1963). The initial clinical trial of nitrogen mustard. American Journal of Surgery. 105, 574-578.
Govindarajan, V.S. (1982). Ginger – chemistry, technology, and quality evaluation: part 2.
Critical Review Food Science Nutrition. 17, 189-258.
Grant, K.L. & Lutz, R.B. (2000). Alternative therapies: ginger. American Journal of
Health-system Pharmacy. 57, 945-947.
Hesketh, P. & Gandara, D. (1991). Serotonin antagonists. A new class of antiemetic agents.
Journal of National Cancer Institute . 83, 613-620.
Hesketh, P.J., Gralla, R.J., Webb, R.T., et al. (1999). Randomized phase II study of the neurokinin 1 receptor antagonist CJ- 11, 974 in the control of cisplatin-induced emesis.
Journal of Clinical Oncology. 17, 338-343.
Jahren Kristoffersen, N. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F & Skaug, E-A (Red). Grundläggande omvårdnad del 4. (ss.13-101).
Langner, E., Greifenberg, S., Gruenwald, J. (1998). Ginger: history and use. Advances in
36 Levine, M.E., Gillis, M.G., Yanchis Koch, S., Voss, A.C., Stern, R.M. & Koch, K,L. (2008). Protein and Ginger for the Treatment of Chemotherapy-Induced Delayed Nausea. The Journal
of Alternative and Compementary Medcine. 14(5), 545-551.
Lidbrink, E. (2009). Ingefära som hjälp vid illamående. 2009-11-16, Dagens medicin, http://www.dagensmedicin.se/svar_direkt/cancer/hur-ge-ingefara-som-behan/index.xml Manusiravithaya. S., Sripramote. M., Tangjitgamol. S., Sheanakul. C., Leelahakorn. S., Thavaramara. T., & Tangcharoenpanich. K. (2004). Antiemetic effekt of ginger in gynecologic oncology patients receiving cisplatin. International Journal of Gynecology
Cancer. 14, 1063-1069.
Micklefield, G.H., Redeker, Y., Meister, V., et al. (1999). Effects of ginger on gastroduodenal motility. International Journal of Clinical Pharmacology Therapy. 37, 341-346.
Molassiotis, A., Helin, A.M., Dabbour, R. & Hummerston, S. (2007). The effects of P6 acupressure in the prophylaxis of chemotherapy-related nausea and vomition in breast cancer patients. Complementary Therapies in Medicine. 15, 3-12. DOI:10.1016/j.ctim.2006.07.005. O´Dwyer, P.J., Johnson, S.W. & Hamilton, T.C. (1997). Cisplatin and its analoges. In DeVita Jr VT; Hellman, S & Rosenberg, SA (red) Cancer: Principles & Practice of Oncology. Lippincott-Raven Publishers, 5 utgåvan, 418-432.
Park, E.J. & Pizzuto, J.M. (2002). Botanicals in cancer chemoprevention. Cancer Metastasis
Review. 21, 231-255.
Pertz, H.H., Lehmann, J., Roth-Ehrang, R. & Elz, S. (2011). Effects of ginger constituents on the gastrointestinal tract: role of cholinergic M3 and serotonergic 5-HT3 and 5-HT4 receptors.
Planta Med. DOI: 10.1055/s-0030-1270747.
37 Qian, Q., Yue, W., Chen, W., Yang, Z., Liu, Z. & Wang, Y. (2010). Effects of gingerol on substance P and NK1 receptor expression in a vomiting model of mink. Chinease Medical
Journal. 123, 478-484.
Roscoe, J.A., Morrow, G.R., Hickok, J.T., Bushunow, P., Pierce, H.I., Flynn, P.J. & Atkins, J.N. (2003). The efficacy of acupressure and acustimulation wrist bands for the relief of chemotherapy-induced nausea and vomiting, A university of Rochester cancer center community clinical oncology program multicenter study. Journal of Pain and Symptom
Management. 26, 731-742. DOI: 10.1016/S0885-3924(03)00254-9.
Ryan. J.L., Heckler. C., Dakhil. S.R., Kirshner. J., Flynn. P.J., Hickok. J.T. Et al. (2009). Ginger for chemotherapy-related nausea in cancer patients: A URCC CCOP randomized, double-blind, placebocontrolled clinical trial. ASCO Annual Meeting. Abstract 9511.
SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (2001). Cytostatikabehandling vid cancer, volym 1.
Sharma, S.S. & Gupta, Y.K. (1998). Reversal of cisplatin-induced delay in gastric emptying in rats by ginger (Zingiber officinale). Journal of Ethnopharmacology. 62, 49-55.
Sharma, S.S., Kochupillai, V., Gupta, S.K., Seth, S.D. & Gupta, Y.K. (1997). Antiemetic efficacy of ginger (Zingiber officinale) against cisplatin-induced emesis in dogs. Journal of
Ethnopharmacology. 57, 93-96.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 2011-03-17 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Sontakke, S., Thawani, V. & Naik, M.S. (2003). Ginger as an antiemetic in nausea and vomiting induced by chemotherapy: a randomized, cross-over, double blind study. Indian
Journal of Pharmacology. 35, 32-36.
Tyler, V.E. (1986). Some recent advances in herbal medicine. Pharmacology International. 7, 203-207.
Valand, E & Fodstad, G. (2009). Generell onkologisk omvårdnad. Almås, H (Red.). Klinisk
38 Verweij, J. Clavel, M. & Chevalier, B. (1994). Paclitaxel and docetaxel: not simply two of a kind. Annual Oncology. 5, 495-505.
Willman, A., Stoltz, P. & Bathsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Studentlitteratur AB: Lund.
Yamahara, J., Rong, H.Q., Naitoh, Y., Kitani, T. & Fujimura, H. (1989). Inhibition of cytotoxic drug-induced vomiting in suncus by a ginger constituent. Journal of
Ethnopharmacology. 27, 353-355.
