KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Självständigt arbete i fördjupningsämnet
religion och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Den svenska skolan:
Sekulär eller präglad av kristendom?
The Swedish school:
Secular or characterized by christianity?
Lina Andersson
Rim Merhi
Ämneslärarutbildning med inriktning religionskunskap, 300 högskolepoäng Självständigt arbete 15 högskolepoäng
Datum för slutseminarium 2021-01-15 Examinator: Martin Lund
Förord
Detta arbete är skrivet av Lina Andersson och Rim Merhi med handledare Bodil Liljefors. Arbetet har genomförts av digitala såväl som fysiska träffar. Sökningen efter forskning är gjord tillsammans genom diskussion om våra sökord. De källor vi använt har båda tagit del av och läst, därefter har vi delat upp arbetet med sammanställa resultatet av dessa. Rim har skrivit kapitel 6:3 och Lina har skrivit 6:1, 6:2 och 6:5. I kapitel 6:4 har Rim har skrivit om Kittelmann Flensners avhandling och Lina har skrivit om Rissanens samt Berglunds artikel. Det slutgiltiga arbetet har sedan bearbetats och redigerats gemensamt.
3
Abstract
Detta arbete är en forskningsöversikt som redogör för forskning om hur kristendom påverkar främst den svenska skolan och dess elever. Forskningen är analyserad utifrån frågeställningarna
Hur påverkar kristendom skolans värdegrund och elevens identitetsskapande? samt Hur förhåller sig elever, med eller utan religiösa och kulturella föreställningar eller bakgrunder, till ett samhälle med en
majoritetsreligion och -kultur? Forskningen vi använt oss av har vi sökt fram främst via
sökmotorerna Ebsco, Eric och Swepub. Utifrån källorna vi använt oss av kunde vi se att skolan, dess läroplaner och elevernas identitetsskapande påverkas av kristendom i stor mån. Vi såg även att Sveriges kulturella kristendom och sekularism var två drag som ibland gick hand i hand medan de ibland sågs som motsatser. Något återkommande i flertalet av artiklarna och avhandlingarna vi läst är att muslimer och islam framställs som problematiska i många scenarion.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Förord 2 Abstract 3 Innehållsförteckning 4 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 3 Syfte 7 4 Frågeställning 7 5 Metod 8 6 Resultat 106:1 Historien bakom det sekulära Sverige 11 6:2 Den samtida skolan ur ett läroplansperspektiv 12
6:3 Sekulärt eller religiöst? 14
6:4 Religiösa elever och deras sekulära skolgång 15
6:5 “Vi” och “dem” 18
7 Diskussion 21
Referenser 22
5
Inledning
I detta arbete syftar vi på den luthersk-protestantiska kristendomen när vi använder begreppet kristendom. Begreppet läroplan används enligt Jonssons beskrivning: “läroplan ska i studien förstås som det dokument som på politisk väg befäster skolans verksamhet och reglerar det makten vill att samtliga Sveriges elever ska lära sig” (Jonsson, 2016, s. 44). Då Sveriges skolsystem infördes på kristna grunder men idag anses vara sekulärt var det intressant för oss att fördjupa oss i den svenska skolans värdegrund samt läroplan för att utreda om det
förekommer avtryck i skolan från dess kristna bakgrund. Sverige anses vara ett av världens mest sekulära länder, dock kan sekularitet finnas i olika former, därför valde vi att arbeta med både nationellt och internationell forskning för att jämföra olika länders syn på sekularitet. Då vi lever i ett multikulturellt samhälle med religionsfrihet är det vanligt att flera
religionstillhörigheter förekommer i ett och samma klassrum. I ett multikulturellt samhälle ska alla individer med olika kulturer och religioner respekteras och ingen får diskrimineras enligt lag. I ett multikulturellt samhälle där det förekommer elever med olika identitetstillhörigheter kan det uppstå skillnader rådande värderingar samt traditioner. Dessa värderingar kan påverka eleverna om den obligatoriska skolan och samhället är sammanvävd med en majoritetsreligion. Genom denna motivering anser vi att Sveriges sekularitet samt skolans värdegrund bör
granskas utifrån forskning. Det bör även analyseras hur dessa faktorer påverkar elevers identitetsskapande.
Bakgrund
I detta arbete har vi valt att se hur den svenska gymnasieskolan förhåller sig till objektivitet i fråga om religion i ett samhälle med stor pluralism och mångreligiositet, samtidigt som
samhället är präglat av en lång tid av kristendom. Vårt intresse för ämnet började med viljan att utforska hur kristendom präglar skolan idag och hur detta påverkar eleverna. Genom en
tidigare kurs vi båda läst på universitetet om Sveriges skolhistoria började vi reflektera över vår egen skolgång och dess kristna inslag. Då vi är två personer med olika kulturella bakgrunder som skriver detta arbete kom vi fram till att vår egen skolgång upplevs olika för oss, och vi kom snabbt in på diskussioner som rörde firandet av exempelvis jul i skolan. Det var inte sällan som våra egna lärare frågade oss om hur julafton varit, hur vi firat och om vi fått några roliga julklappar när vi var yngre. I diskussionen kom vi även fram till avsaknaden av
exempelvis firande av Bajram och andra religiösa högtider. Efter dessa diskussioner kom vi fram till att vi ville se över forskningsläget på detta tema.
7
Syfte
Detta arbete har som syfte att analysera och utreda forskning om hur kristendom påverkar eller präglar skolor och samhällen i sekulära länder, främst Sverige. I synnerhet hur utbildningen och elevers, religiösa som icke-religiösa, egna identitetsskapande förhåller sig till religion och kultur i ett mångkulturellt samhälle där det finns en majoritetsreligion och kultur. Vår avsikt är att se om forskningen kring ämnet stämmer överens med vår bild av kristendomens påverkan i skolan eller inte. Detta anser vi, som blivande lärare, är viktigt för att kunna identifiera
eventuella mönster som kan uppstå i ett samhälle med en majoritets religion samt -kultur.
Frågeställningar
Hur påverkar kristendom skolans värdegrund och elevens identitetsskapande?
Hur förhåller sig elever, med eller utan religiösa och kulturella föreställningar eller bakgrunder, till ett samhälle med en majoritetsreligion och -kultur?
Metod
I början av vårt arbete sökte vi efter forskning som endast behandlade svenska gymnasieskolor. Denna sökning gav oss dock för lite material och vi sökte därefter även internationella källor som till viss del ändå behandlade Sverige och den svenska skolan. Vi valde även att gå ned i åldrarna och även ha med forskning som behandlar högstadieklasser. De källor som
behandlade lägre årskurser och förskola sorterade vi bort för att inte arbetet skulle bli för brett samt för att de äldre åldrarna intresserar oss mer i fråga om individens egna val. Då de äldre eleverna kan vara mer självständiga och ha mindre påverkan av förälder eller vårdnadshavare ansåg vi att de passade vårt arbete bäst. Alla källor vi använt är peer reviewed. De källor vi valde ut som intressanta och användbara för vår frågeställning sammanställde vi i en tabell, se bilaga. De källor vi använt oss av är från år 2013 och fram till 2020. De flesta av dem är dock från senare hälften av 2020-talet. Vi valde därmed aktivt bort äldre källor och fokuserade på de mer tidsenliga.
Vi använde oss av EBSCO via sökorden christianity or christian*, protestant* och "high school",
"secondary school", "upper secondary school" och teaching, education och Sweden, här fick vi ungefär 100
träffar.
I den svenska sökmotorn Swepub sökte vi via sökorden Kristendom, christianity , Christian*,
kristen* och skola, school, gymnasie* och secondary school, high school och values, värde* och valde
avhandlingar skrivna på svenska. Här fick vi upp 12 träffar där en av dessa var relevant då det behandlade Sveriges skolhistoria och dess påverkan på skolans idag. Vi insåg då att vi behövde söka efter avhandlingar framförallt skrivna på engelska.
För att få mer översikt till vår andra frågeställning användes sökorden religion, religious,
religiousness, religions, religiosity, spiritual, spirituality, faith och Secular* och Sweden
och School, High School, Secondary school, upper secondary school, education, Teaching. Här fick vi fram 15 träffar där vi bedömde att två av dessa var relevanta för vårt syfte då de behandlade muslimers skolgång i Sverige. Utöver detta har vi även en källa som vi använt från
källhänvisningen i ”Secular normativity and the religification of Muslims in Swedish public schooling”av Jenny Berglund. Denna källa är Kittelmann Flensners avhandling som vi sett att flera refererat till i andra avhandlingar och artiklar. Via sökmotorn ERIC sökte vi med
9
sökorden Secular* och School, "High School", "Secondary school", "upper secondary school", education,
Teaching och religio*, religion, christian* för att få ta del av internationella avhandlingar och artiklar
valde vi att ta bort “sverige” från sökningen. Rissanens forskning gav en bra jämförelse med Finland, som är ett närliggande land med liknande nordisk kultur. Graces internationella artikel gav en bild av sekularitet som var ett bra komplement till de svenska källor vi använt på ämnet.
Resultat
Historien bakom det sekulära Sverige
Det svenska skolsystemet har en lång historia av kristen religionsundervisning kopplad till den tidigare lutherska statskyrkan. I detta kapitel kommer vi därför översiktligt redogöra för den svenska skolhistorien samt dess utveckling fram till det aktuella skolsystem Sverige har idag.
År 1842 infördes den allmänna folkskolan i Sverige, det innebar att skolan blev obligatorisk och att alla barn hade rätt till den. Jonsson använder Englunds citat för att beskriva resultatet av den allmänna skolan
Resultatet, 1842 års folkskolestadga, blev en folkskola med stark inriktning på
kristendomsämnet – med uppgiften att sprida ett kristet sinnelag bland den allt större gruppen av underklasser – under prästerskapets kontroll. Den enskilde skulle fostras till underkastelse inför Gud och religionens sociala bärare liksom inför Fäderneslandet och dess sociala bärare, dvs. inför samhällets överklasser. (Englund i Jonsson 2016, s. 47)
Den allmänna folkskolan var alltså starkt bunden till kyrkan, men även om den konservativa eliten som främst bestod av präster och adel förespråkade en skola med fokus på
underdånighetsfostran och kristendomslära ställdes det även andra krav på eleverna. De skulle exempelvis få kunskaper i form av räkning och skrivning. Folkskolans främsta plikt var dock att främja disciplinering och samhörighet via kyrkan, kristendomen och Luthers lilla katekes. Undervisningen bestod av katekestexter såväl som psalmer och målet var att eleverna skulle uppfostras till respekt för Gud, överordnad och fosterland (Jonsson 2016, s. 43-48).
Mot slutet av 1800-talet skedde dock en rad förändringar i samhället som ställde nya krav på den svenska skolan. Industrialiseringen och mekaniseringen av jordbruket innebar att nya kunskaper efterfrågades, Sveriges demokratiseringsprocess utvecklades och ett nytt klassamhälle växte fram. En ny arbetarrörelse växte fram som drev debatter om skolans uppfostringsuppdrag och många önskade en drastisk förändring av folkskolan. Även nya pedagogiska debatter uppkom som ifrågasatte de gamla undervisningsmetoderna med fråga-svar-mönster, katekesundervisning samt kristendomskunskapens prioriterade ställning. Kyrkan
11
och dess lära fick därmed kritik, som dock inte kom att påverka skolan förrän i början av 1900-talet (Jonsson 2016, s. 54). Fridtjuf Berg var en tidig debattör inom skolfrågor och arbetade mot den traditionella kristendomsundervisningen med katekesen som främsta läromedel, dock inte utan motstånd av de konservativa och prästerskapet som såg Berg som “osvensk” och en landsförrädare. Pionjärens arbete ledde dock till resultat och i 1919 års reviderade läroplan togs Luthers lilla katekes bort som undervisningsmaterial och kristendomskunskapen var inte längre bunden till den lutherskt protestantiska svenska kyrkan. Kristendomskunskap blev istället ett icke-konfessionellt ämne men som vilade på en allmän kristen grund.
Efter andra världskrigets slut stod Sverige inför en ny optimistisk tid, där samhället likväl som skolan genomgick stora förändringar. De kristna och patriarkala värden som skolan vilat på skulle bytas mot demokratiska och sekulära ideal. Kristendomskunskap var inte längre överordnad de andra skolämnena och en demokratisk fostran i kritiskt tänkande och självständighet fick en större plats. Detta ledde till skapandet av grundskolan år 1962.
Läroplanerna från och med detta år visar den att den konfessionella kristendomskunskapen avtog samt att den nya religionskunskapen med ett samhällsorienterande perspektiv fick ta plats (Jonsson 2016, s 55-76).
Den samtida skolan ur ett läroplansperspektiv
I föregående kapitel har vi redogjort för skolans utveckling från folkskolan 1842 till
grundskolan 1962 med avsikt att visa på den inverkan kristendom haft i skolan. I detta kapitel kommer vi därför se närmare på hur skolan ser ut idag, och hur denna bakgrund tar uttryck i dagens skola med utgångspunkt i läroplanerna från år 1994 samt till dagens läroplan från 2011.
Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet blev det svenska samhället alltmer mångkulturellt. Den ökade pluralismen satte spår i kursplanen för religion men även den allmänna läroplanen. Läroplanen 1994 kom därför att arbeta med värden som frihet, solidaritet och jämlikhet för att inkludera alla elever och skolpersonal trots olika kulturella bakgrunder (Berglund 2017, s. 6). I läroplanen från 1994 samt 2011 ser vi dock att kristen etik och
västerländsk humanism fortfarande är centrala delar av läroplanen men att undervisningen skall
vara icke-konfessionell. Dessa formuleringar har lett till stora debatter om hur just det kristna arvet skall tolkas i läroplanen. Jonsson redogör för Anders Jeffners tankar (tidskriften Religion
och livsfrågor 1994) kring den nya läroplanens formulering som menar att debatten om
värdegrund och etik är väsentlig, men borde handla om hur skolor arbetar för att förmedla
skolans värdegrund, och inte någon annan. Jeffner skriver i tidskriften Religion och livsfrågor
Om man preciserar innehållet i sådana värderingar, som vi kan enas om i vårt samhälle, så är det lätt att se att mycket har sina rötter i det traditionsgods, som den kristna kyrkan fört med sig till vår del av världen [...]. Men det är för mig obegripligt att man kan ha något behov av att föra in etiketten kristen etik på skolans etiska grund. Det är ju uppenbart för alla som sett något av den idéhistoriska utvecklingen att begreppet kristen etik rymmer vitt skilda värderingsmönster och tankestrukturer, liksom f ö västerländsk humanism. (Jeffner i Jonsson 2016, s. 116)
Även andra författare i tidskriften är tveksamma till uttrycken i läroplanerna. Deras farhåga är att gå från en icke-konfessionell grund till uttryck som kan tolkas som nykonfessionalistiska. bland annat Jan-Erik Lundberg menar att det uppstår en otydlighet när eleverna utmärkande skall fördjupa sig i kristen tradition och kristna värderingar, utan att undervisningen på något sätt skall vara konfessionell (Jonsson 2016, s. 115-117).
13
följande “Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden” (Skolverket, 2010, s. 2). Inte bara här, utan upprepade gånger, formuleras läroplanen för gymnasieåldrarna med “Kristendom och andra världsreligioner” när det likväl fungerat väl att endast skriva “världsreligionerna”. Detta leder till att kristendom ges en särställning i undervisningen och lyfts fram genom att ingen annan religion namnges specifikt. Denna särställning skapar en spänning mellan två ideal i religionskunskapens läroplan, där ett tar fasta på undervisningen som kristen folkundervisning och det andra på religionskunskap som personlighetsutvecklande och allmänorienterande (Jonsson 2016, s. 118).
Sekulärt eller religiöst?
I det föregående kapitlet beskrivs den svenska skolhistorien och dess kristna bakgrund fram tills dagens sekulära skola. Trots att skolan idag anses vara sekulär och icke konfessionell kan man se att sekulariteten i Sverige och kristendomen är sammanvävda i skolan. I det kommande kapitel redogörs det för samtida sekularitet och religiositet i Sverige. Detta görs främst inom skolan och i klassrumsmiljö genom forskningsprojekt på attityder, internationella jämförelser och litteratur.
Karin Kittelmann Flensner belyser i sin avhandling Religious Education in Contemporary
Pluralistic Sweden genom ett forskningsprojekt (2015) som tog plats i 125 klassrumsbesök hur
främst lärare och elever i Sverige delar åsikten att religion är något gammalmodigt och att man som modern påläst individ vänder sig till logik och förnuft istället för religion. Eleverna menar alltså att religion historiskt sett har varit relevant för samhället men att religionens funktion numera har avtagit till följd av samhällets utveckling. Det anses därmed att det svenska
samhället har nått höjdpunkten som civilisation som påföljd av utvecklingen till sekularitet. Det förekommer även påståenden från elever i avhandlingen där de beskriver religiösa individer som extremister som använder religionen för att behålla sitt synsätt. I ett påstående från forskningsprojektet hävdar en av eleverna att det förr i tiden var väsentligt med religion då samhällen var mer “brutala” men numera anses det att människor som fortfarande lever med detta tankesätt är gammalmodiga och opassande i vårt nutida samhälle. Kittelmann Flensner hävdar att synen på religion har ändrats med tiden och att människor som tar en icke religiös ståndpunkt anses numera vara neutrala mot religion. Dessa människor bemöttes av en positiv attityd och uppmuntrande till deras objektiva syn (Kittelmann Flensner 2015, s.107-109).
Kristian Niemi (2018) jämför sekulariteten i Sverige med Indien i Journal of Beliefs & Values och framhäver hur dessa länder skiljer sig i synen på sekularitet och utövandet av detta. I jämförelsen beskriver Niemi Sveriges syn på sekularitet som exkluderandet av all religiositet, detta kommer från det franska laicité som innebär en form av sekularism där man exkluderar religion från staten. Däremot menar Niemi att sekularismen i Indien skiljer sig åt från Sveriges sekularism genom att inkludera och visa respekt gentemot alla religioner (Niemi, 2018, s. 183).
I Niemis artikel behandlas traditioner med kristen bakgrund som fortfarande påträffas i skolor i Sverige. Främst diskuterar Niemi den tradition där skolavslutningsfirandet hålls i kristna kyrkor. Han belyser Skolverkets beslut (2012) att avslutningsfirandet i kyrkan inte är
15
problematiskt om samlingen i kyrkan inte betonas av religiösa inslag som bland annat böner, trosbekännelser eller välsignelser. För att inga elever ska känna utanförskap eller diskriminering anser Skolverket att ceremonin endast bör utformas av högtidlighet, traditioner samt
gemenskap för att hålla sig inom den sekulära ramen (Niemi, 2018, s. 185).
Det förekommer flertalet kristna högtider och traditioner som integrerats i den svenska skolans upplägg där eleverna tar del av aktiviteter eller sammanställningar som skapats i syfte för dessa religiösa högtider. I samtliga skolor förekommer det sedan låga årskurser exempelvis luciatåg och nästan alla lov är präglade av kristna högtider som bland annat jul, påsk och pingst. I sin avhandling diskuterar Niemi det beslut som tagits av riksdagen för undantag gällande tillåtelse av religiösa företeelser för vissa omständigheter. Detta berör företeelser som exempelvis helgdagar och större ceremonier, dock bör dessa uteslutas ur klassrumsundervisningen (Niemi 2018, s. 185). I detta kapitel går Niemi ytterligare in på diskussionen för icke konfessionaliteten i Sveriges skolsystem och skolans förhållningssätt till kristna högtider och traditioner. Niemi belyser det tankesättet som Sverige har kring religiösa aspekter och hur de i grund kan kopplas till ett protestantiskt tankesätt kring religiositet. Han definierar det protestantiska tankesättet på ett sätt där det grundläggande i religionen anses vara ord och tro, därför skulle en handling vara helt icke konfessionell om det saknar religiös andemening. Niemi framför hur den svenska skolan inte anser att en församling i kyrkan behöver vara konfessionell om det inte uttryckligen kommer på tal. Det anses vara skillnad på att samlas i en kyrka utan religiösa avsikter och att samlas med religiösa avsikter. Det skulle även vara skillnad på om en präst skulle framföra en högläsning beroende på innehållet av denna läsning. Enligt det protestantiska tankesättet anses det inte att prästens position eller symbolism i en kyrka har ett religiöst syfte i sammanhang om inte annat har angetts (Niemi 2018, 185).
I artikeln ”Taking religions seriously in the sociology of education: going beyond the secular paradigm” skriven av den brittiska forskaren Gerald Grace diskuteras hur samhället har utvecklats progressivt men trots detta har världsreligionerna och religiositet halkat efter i den sociala utvecklingen och möter sociala och kulturella konsekvenser i dagens (moderna) samhälle. Främst framkommer dessa “konsekvenser” till uttryck i utbildningssammanhang menar författaren för denna artikel (2020, sid. 859).
Grace hävdar att religionens svårighet att få validitet i det moderna samhället beror mestadels på den västerländska sekularitet som dominerar över den intellektuella kulturen. Grace anser att religiositet möter svårigheter med att få validitet på grund av de negativa
attityder som religion möter i samhället. Detta beror främst på det synsätt som framställer religion som ett utdaterat levnadssätt. Grace framhäver även ett påstående av Karl Marx där Marx hävdar att religion och kultur används för att legitimera socialt samt ekonomiskt strukturellt förtryck, då synen på individer med minoritets tillhörighet har negativ betoning i samhället (s.861).
Grace tar upp en undersökning gjord av Max Weber om attityder gentemot världsreligioner genom litteratur för religion samt antropologi. Resultatet för denna undersökning visade att det frekvent framkommer negativa, stereotypiska samt kontroversiella fördomar främst mot islam, judendom samt buddhism. Dessa negativa attityder gentemot icke-kristna religioner håller i sig än i dagens samhälle då de instämmer med de nutida undersökningar vi tidigare nämnt. Enligt Grace hävdar Weber i The Protestant Ethic att protestantisk etik har lämnat spår i västerländsk rationalitet samt fenomen som kapitalismen och i den kulturella miljön. Sammanfattningsvis anser Grace att det många gånger uppstår problematik i förståelsen för religioner då bilden av religioner missvisas genom okunnighet för den historiska och samtida religiositeten (Grace 2020, s.863).
17
Religiösa elever och deras sekulära skolgång
Som nämnts i föregående kapitel kan religion ses som något utdaterat och omodernt i dagens svenska samhälle, inte minst i skolorna. I detta kapitel kommer vi att diskutera hur religiösa elever påverkas av sin sekulära skolgång. Vi kommer även att diskutera hur religiösa elever eller elever med en kultur olik majoritetens inkluderas i den sekulära skolan i främst Sverige men även i Finland.
I Jenny Berglunds undersökning ”Secular normativity and the religification of Muslims in Swedish public schooling” (2017) undersöker hon hur muslimska elever som kompletterar sin sekulära skolgång med islamstudier reflekterat över sin skolgång. Berglund menar att elever som utför religiösa handlingar eller aktiviteter ofta blir kategoriserade i just gruppen religiösa, något som visat sig vara bäst att undvika i skolor där sekularitet dominerar. Många av eleverna i undersökningen var positiva till koranklasserna men valde aktivt att inte dela med sig av sina kompletterande studier på grund av negativa reaktioner från bland annat lärare. Religion framställs nämligen ofta som problematiskt då det står i direkt motsats till att vara modern och en oberoende tänkande människa, och blir en motsats till den “sekulära normen”.
Islamutbildning förknippas även ofta med den traditionella metoden att memorera och recitera Koranen vilket är en väsentlig aspekt av socialisering i utbildningen. En anledning till de negativa reaktionerna mot denna typ av utbildning är just sambandet till det moderna
samhället. Som redovisat i avsnittet Historien bakom det sekulära Sverige utgick den svenska skolan från traditionella inlärningsmetoder med fråga-svar-övningar och memorering av texter och sånger. Detta är inte längre fallet idag, och inställningen till memorering och liknande
undervisningsmetoder är i många fall negativ på grund av de rådande pedagogiska idealen där lärande ses som en interaktiv förståelse där eleven skall ifrågasätta och reflektera samt på egen hand hitta svar hos flera källor (Berglund 2017, s. 1-7). Detta sätt att se på saken försummar dock koranklasserna som inte enbart är en teoretisk undervisningsform, utan kan ses som mer kommunikativ och funktionell genom att eleverna får öva på att kommunicera koranens innehåll i meningsfulla och relevanta tillfällen (Berglund 2017, s. 8).
Inkeri Rissanen (2018) har gjort en studie där inkludering av främst muslimska medborgare i svenska och finska skolor undersöks. Skolan är en plats där identitet och tillhörighet ständigt formas genom skolans dagliga sysslor och diskussioner och är därför en väsentlig plats för identitetsskapande. Likväl som i ovanstående avsnitt framgår det i Rissanens studie att
muslimer ofta framställs som problematiska eller i konkurrens med den “nationella identiteten” och att den mångkulturella utbildning som både Sverige och Finland skall erbjuda främst innebär ett språkligt arbete. I Finlands läroplaner finns det krav på erkännande av religiösa och kulturella identiteter men den övervägande normen är, liksom i Sverige, att religion är något som begränsas till det privata livet (Rissanen, 2018, s. 2-6).
I avhandlingen Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden skriven av Karin Kittelmann Flensner utforskas främst julens religiösa prägel i klassrummet. Genom dialoger som förs mellan lärare och elever diskuteras julens religiösa prägel och elevernas åsikter och kunskaper om ämnet framförs. I dialogerna framkommer det hur julfirandet anses vara något självklart i klassrummen samt hur julfirandet kopplades till traditioner snarare än religion (Kittelmann Flensner 2015, s. 206). Av tre skolor som medverkade i detta forskningsprojekt framträder endast två personer som inte deltar i julfirandet med anledning av deras ateistiska trosföreställning. Dessa två personer anger att de ofta hamnar i utanförskap då andra anser att de är udda för att de inte deltar i julfirandet. Det fanns ytterligare personer som identifierar sig som ateister men firar jul trots att det inte ingår i deras trosföreställningar. Det var en frekvent uppfattning i detta forskningsprojekt av klassrummen där julen ansågs var ett kulturellt
fenomen och inte ett religiöst fenomen (Kittelmann Flensner 2015, s. 209).
I ett annat scenario från Kittelmann Flensners forskningsuppdrag delas en uppgift ut till elever i klassen där två elever som har muslimsk trosuppfattning anger att de inte deltar i julfirandet och därav känner ett utanförskap. Dessa elever uppger hur uppgiften utesluter dem då de inte tillhör den grupp som blir besökt av jultomten på julafton eller de som äter
julskinka, två påståenden som förekommer i uppgiftens frågeställning (Kittelmann Flensner 2015, s. 209).
19
“Vi” och “dem”
I detta kapitel kommer vi diskutera hur Sverige ses som ett sekulärt men samtidigt kristet land och hur det tar uttryck i skolan.
Idag anses Sverige vara ett sekulärt land av majoriteten, dock kan man även se många kopplingar till kristendom, då inte i fråga om tro utan tradition. Kittelmann Flensner menar i sin forskning som tagit plats vid 125 olika religionskunskapslektioner (2015) att även om Sverige sades vara ett sekulärt land skulle det även kunna kallas ett kristet land under samma lektion. När samtalet kom på tal i klassrummet formulerades Sverige ofta som ett kristet land, där ett “vi” associerade kristendom till just svenska traditioner eller kulturarv. Denna formulering var ofta accepterad och sågs som sanning av eleverna (Kittelmann Flensner 2015, s. 197-204). Diskussionen om sekularitet bidrog till konstruktionen av att religiösa människor i allmänhet sågs som ”de andra”. Det talades även om som ett faktum att “invandrare” har en annan, det vill säga främmande, religion som en central del i deras liv. Kittelmann Flensner redogör för en elevs uttalande under en klassrumsdiskussion:
Vi i Västeuropa liksom, har tappat mer och mer av vår religion. Så kommer det människor som kanske har en starkare tro än oss i många fall. Alla måste ju inte ha det, men rätt så många iallafall, alla är ju inte extremister. Men, det blir att vi i Västeuropa, vi känner så här att ”var tog våran identitet vägen, ska inte vi få behålla våran religion”. Man känner sig hotad, av ett hot som kanske inte ens finns egentligen. (Kittelmann Flensner 2015, s. 203) “Invandrare” ses således som ett hot på grund av konstruktionen att de är “mer religiösa”. Som visat i föregående kapitlen ses sekulära och icke-troende människor som normen i Sverige, vilket även Kittelmann Flensners forskningsuppdrag vittnar om. I
klassrumsdiskussionerna dominerade en stark kritik och distansering av religion. När
diskussioner om Sverige i relation till kristendom dock uppstod framgick det att den svenska religiositeten “uppenbarligen inte hade någonting att göra med extremism” (Kittelmann Flensner 2015, s. 204, min översättning). En återkommande formulering i klassrummen var just ordet “vi”, som både definierar Sverige som ett land med kristen kultur, men som också definierar “de andra”. Specifikt muslimer kategoriseras ofta som just “den andra”, inte bara i skolan utan i hela samhället. Kittelmann Flensner redogör för Lahdenperä som menar att
Sverige varit ett mångkulturellt land länge, medan skolan varit “monokulturellt” svensk, det vill säga etniskt och kulturellt homogent svenskt (Kittelmann Flensner 2015, s. 225-226).
Spår av detta synsätt ses även i Jenny Berglunds artikel ”Swedish religion education:
Objective but Marinated in Lutheran Protestantism?” I artikeln träffar Berglund en doktorand från Tjeckien som efter fältarbete på flera svenska skolor i södra delar av landet menar att Sverige är som “the Mecca of Lutheranism” (Berglund 2013, s. 165). Flera påstående från doktoranden visar detta, som exempelvis att skolan följer den kristna kalendern med firande av kristna högtider och att de lärare doktoranden träffat knappt haft någon kunskap om icke-kristna högtider. I läroböckerna hon mötte framställdes protestantismen i demokratiska termer medan andra religioner framställdes som exotiska och i negativa auktoritära termer. Även läroplanen sades vara motsägelsefull med sina kristna inslag, som även visat att fler upplever i kapitlen ovan (Berglund 2013 s. 166).
Sverige är idag ett av få europeiska länder där religionskunskap är ett icke-konfessionellt obligatoriskt ämne, vilket betyder att alla elever skall läsa religionskunskap oavsett religiös eller icke-religiös tillhörighet. Undervisningen skall däremot ske på ett neutralt och ett pluralistiskt sätt. Religionsundervisningen har fått utstå en del kritik, och ifrågasätts från två håll menar Berglund. Från konfessionella håll menas det att undervisningen som skall vara
icke-konfessionell och lära eleverna om religion istället är en utbildning till ateism eller sekularism. Å andra sidan det finns det åsikter som menar att utbildningen inte är neutral för att den är djupt präglad av kristendom. Berglund menar att när framtida lärare utbildas är det viktigt att
begrepp som objektivitet, neutralitet och icke-konfessionell diskuteras, vilket inte är en enkel uppgift. Men denna diskussion behövs för att förstå vad ett objektivt synsätt är i en kultur som är präglad av en lång kristen tid (Berglund 2013, s. 173-174).
21
Diskussion
Vi ser att forskning gällande det kristna inflytandet i svenska skolor visar sig stämma överens med vår inledande bild av ämnet, det vill säga att kristendom påverkar skolan och elever trots skolans icke-konfessionella stämpel. Vi ser att skolan är en plats där mycket av elevernas identitet utvecklas och skapas, och därför också påverkas av läroplaner och skolans arbete. Inte minst blir identiteter synliga i skapandet av “vi” och “dem” där elever som både ses som svenska och sekulära samtidigt ses som kristna, och de som inte delar dessa kulturella
traditioner får stämpeln “den andra”. Att läroplanerna specifikt nämner kristendom men inte resterande religioner bidrar till skapandet och ihållandet av ovanstående gruppering.
Något vi fann oroväckande är bilden av muslimer och islam som framgått i många av de avhandlingar och artiklar vi läst, både internationella som nationella, samt det faktum att många elever inte kände att de kunde dela med sig av sin religiositet på grund av negativa reaktioner. I den “sekulära normen” tycks de som tillhör och utövar en kristen kultur på något sätt tillhöra. ”Sekulär” var ett återkommande begrepp som elever tycktes använda för att beskriva sig själva, även om de samtidigt exempelvis firade kristna högtider. Relationen mellan sekularism och kristendom blev på många sätt svår att definiera eftersom sekularism ofta handlade om tro medan kristendom handlade om traditioner. Religion och tro ses rentav som något utdaterad och omodernt. Elever med en annan kulturell bakgrund sågs helt enkelt som “mer religiösa” för att de inte delar dessa kristna traditioner De elever som inte tillhör den “sekulär-kristna” kategorin kan därför komma att dra sig tillbaka eller välja att avstå i
traditionella sammanhang i skolan, vilket leder till ett utanförskap och bristande inkludering för alla elever.
Vi anser att den svenska utbildningen kan anamma delar av de synsätt som förekom i Indien där klassrummen anpassar sig efter de religionstillhörigheter som förekommer bland eleverna genom högtider och traditioner. Det krävs arbete inom såväl lärarutbildningen som läroplaner och styrdokument samt i vårt framtida yrke för att diskutera huruvida begreppet icke-konfessionell stämmer överens med religionsundervisningen. Den icke-konfessionella utbildningen behöver inte betyda förespråkande för sekularismen, utan kan istället förespråka ett pluralistiskt och mångreligiöst klassrum med större förståelse och inkludering.
Referenser
Berglund, Jenny (2013). Swedish Religion Education: Objective but Marinated in Lutheran Protestantism? Diss. Södertörn universitet.
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=e dsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.sh.21480&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Berglund, Jenny (2017). Secular normativity and the religification of Muslims in Swedish public schooling. Diss. Södertörn universitet.
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=e hh&AN=125544615&site=ehost-live&scope=site
Grace, Gerald. 2020. Taking religions seriously in the sociology of education: going beyond the secular paradigm. British Journal of Sociology of Education 2020, 41, (6): 859–869.
https://doi.org/10.1080/01425692.2020.1755231
Jonsson, Linda (2016). Mellan tradition och förnyelse: utmaningar i religionsläraruppdraget. Diss. Mälardalen universitet.
http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1033199/FULLTEXT01.pdf
Kittelmann Flensner, Karin (2015). Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Diss. Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40808/1/gupea_2077_40808_1.pdf
Niemi, Kristian (2018). Drawing a line between the religious and the secular: the cases of religious education in Sweden and India. Journal of Beliefs & Values, 39, (2): 182-194.
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=e hh&AN=129976172&site=ehost-live&scope=site
23
Rissanen, Inkari. 2018. Negotiations on Inclusive Citizenship in a Post-secular School: Perspectives of “Cultural Broker” Muslim Parents and Teachers in Finland and Sweden.
Scandinavian journal of educational research 2020, 64, (1): 135-150.
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00313831.2018.1514323?needAccess=tru e
Skolverket. 2011. Religionskunskap. Hämtat 2020-12-05 från:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsub ject.htm%3FsubjectCode%3DREL%26courseCode%3DRELREL01%26lang%3Dsv%26tos% 3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_RELREL01
Bilagor
Hemsida Sökord Ämne, relevans Författare + titel länk
EBSCO christianity OR christian* OR protestant* AND "high school" "secondary school" "upper secondary school" AND teaching OR education
AND sweden
Relevans är bra, upplägg och ämne kan vara
inspirationskälla.
Drawing a line between the religious and the secular: the cases of religious education in Sweden and India. Av: Kristian Niemi https://proxy.mau.se/l ogin?url=https://searc h.ebscohost.com/login. aspx?direct=true&db=e hh&AN=129976172&s ite=ehost-live&scope=site
Swepub (Kristendom OR christianity OR Christian* OR kristen*) AND (skola OR school OR gymnasie* OR "secondary school" OR "high school") AND (values OR värde*)
Behandlar svenska historiska
traditioner och hur de har kommit att prägla religionsundervisnin gen. Bra relevans för vårt arbete. Mellan tradition och förnyelse: Utmaninga r i religionslära ruppdraget av Linda Jonsson http://mdh.diva -portal.org/smas h/get/diva2:103 3199/FULLTE XT01.pdf
25 ERIC Rekommenderad författare
från handledare Handlar om hur sverige både är sekulärt som mångkulturellt och hur samhället speglar sig i klassrummet. Hur anpassas religions utbildningen i dessa klassrum analys av 4 olika klasser bra relevans Secularized and Multi-Religious Classroom Practice-Discourses and Interactions Av Karin Kittelmann Flensner https://eric.ed.gov/?id =EJ1200768 https://files.eric.ed.gov /fulltext/EJ1200768.pd f
Ebsco (religion or religious or religiousness or religions or religiosity or spiritual or
spirituality or faith) AND Secular* AND sweden AND (School OR "High School" OR "Secondary school" OR "upper secondary school" OR education OR Teaching Muslimska elever som kompletterar sin sekulära skolgång med islamstudier och deras reflektion. Handlar främst om elevernas identitetsska pande. Bra relevans till vår andra frågeställnin g. Secular normativity and the religification of Muslims in Swedish public schooling Av Jenny Berglund https://proxy.m au.se/login?url= https://search.e bscohost.com/l ogin.aspx?direct =true&db=ehh &AN=1255446 15&site=ehost-live&scope=site
27 MAU ( Libsearc h from Ebsco )
Hittad via liknande artiklar. I artikeln förstås hur den svenska religionsutbil dningen både kan förstås som djup luthers men samtidigt neutral. Bra relevans. Swedish religion education: Objective but Marinated in Lutheran Protestantis m? Av Jenny Berglund https://proxy.m au.se/login?url= https://search.e bscohost.com/l ogin.aspx?direct =true&db=edss we&AN=edssw e.oai.DiVA.org.s h.21480&lang=s v&site=eds-live&scope=site Hittad via källhänvisningen i “Secular normativity and the religification of Muslims in Swedish public schooling” av Jenny Berglund Väldigt likt vårt forskningsä mne, instämmer med våra frågeställnin gar. Bra relevans. Religious Education in Contempor ary Pluralistic Sweden Av Karin Kittelman n Flensner https://gupea.u b.gu.se/bitstrea m/2077/40808/ 1/gupea_2077_ 40808_1.pdf
ERIC Secular* AND (School OR "High School" OR "Secondary school" OR "upper secondary school" OR education OR Teaching) AND (religio* OR religion OR christian*) Internationel l källa. Handlar om hur religion uppfattas i samhället och forskning. Religionens validitet inom forskning. Bra relevans. Taking religions seriously in the sociology of education: going beyond the secular paradigm Av Gerald Grace https://www.ta ndfonline.com/ doi/epub/10.10 80/01425692.20 20.1755231?nee dAccess=true
29 ERIC Secular* AND
Sweden AND (School OR "High School" OR "Secondary school" OR "upper secondary school" OR education OR Teaching) AND (religio* OR religion OR christian*) Internationel l källa med bra relevans. Studien undersöker inkluderande (främst när det gäller muslimer) i finska och svenska skolor. Negotiation s on Inclusive Citizenship in a Postsecular School: Perspectives of “Cultural Broker” Muslim Parents and Teachers in Finland and Sweden Av Inkeri Rissanen https://www.ta ndfonline.com/ doi/pdf/10.108 0/00313831.201 8.1514323?need Access=true
