Examensarbete i omvårdnad Malmö Högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2015
ENSAMHET PÅ ÄLDRE DAGAR
EN LITTERATURSTUDIE
MALIN WERNBERG
ÅSA ÖSTERLUND
1
ENSAMHET PÅ ÄLDRE DAGAR
EN LITTERATURSTUDIE
MALIN WERNBERG
ÅSA ÖSTERLUND
Wernberg, M & Österlund, Å. Ensamhet på äldre dagar. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2015.
Bakgrund: Allt fler blir äldre och vårdbehovet ökar. Med åldrandet förloras roller i snabbare takt än nya fås. Att förlora en partner och nedsatt förmåga till fysisk aktivitet är riskfaktorer för ensamhet. Forskning visar på hur ensamhet ger ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa. Två av tre inom äldreomsorgen upplever ensamhet.
Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever och hanterar ensamhet.
Metod: Litteraturstudie med tematisk analys av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.
Resultat: Ensamhet upplevdes av äldre personer som ett lidande som var svårt att prata om, som frånvaro av andra, som passiviserande men också som en känsla av frihet. Ensamheten hanterades genom att umgås med sig själv, ha positiv
inställning och tro, anpassade förväntningar på sin omgivning, känna samhörighet med sin omgivning, underhålla gamla relationer, använda strategier för att komma i kontakt med andra samt hitta situationer där personen var behövd.
Konklusion: Ensamhet var primärt en negativ upplevelse men kunde även ha positiva sidor. Ensamheten var stigmatiserad och detta innebar att äldre personer var mindre villiga att prata om den och ensamheten blev då svårare att hantera. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om detta och lyfta frågan i vårdmötet.
2
LONELINESS IN OLD AGE
A LITERATURE REVIEW
MALIN WERNBERG
ÅSA ÖSTERLUND
Wernberg, M & Österlund, Å. Loneliness in old age. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2015.
Background: More and more are getting older and the need for care increases. With aging, roles are lost faster than the new ones are gained. Losing a partner and a reduced capacity for physical activity are risk factors for loneliness. Research shows how loneliness increases the risk of both physical and mental illness. Two out of three elderly in geriatric care experience loneliness. Aim: To describe how older people experience and manage loneliness.
Method: Literature study with thematic analysis of twelve scientific articles with qualitative approach.
Results: Loneliness was experienced by older people as a suffering that was difficult to talk about, as the absence of others, as passivity but also a sense of freedom. Loneliness was managed by spending time with yourself, having positive attitudes and faith, adapted expectations, feeling connected to their surroundings, maintain old friendships, using strategies to get in touch with others and find situations where they felt needed.
Conclusion: Loneliness was primarily a negative experience but may also have positive sides. Loneliness was stigmatized and this means that older people were less willing to talk about it and loneliness became more difficult to manage. As a nurse, it is important to be aware of this and to raise the issue when meeting the elderly patient.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND 4
Åldrande och samhörighet 4
Ensamhet i den kommunala vården 4
Typer av ensamhet 4
Riskfaktorer för ensamhet 5
Ensamhet som riskfaktor 5
Rollteorin 5 Problemformulering 6 Syfte 6 Definitioner 6 Äldre 6 Ensamhet 6 METOD 6 Planering 7 Litteratursökning 8 Urval 9 Kvalitetsgranskning 10 Analys 10 RESULTAT 11 Upplevelser av ensamhet 11 Hantering av ensamhet 13 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 17 KONKLUSION 20
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE 20
REFERENSER 22
4
BAKGRUND
Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Andelen ökar och har ökat i mer än ett sekel. Orsaken är ökad medellivslängd, allt fler når pensionsålder (Socialstyrelsen, 2009). Den ökade medellivslängden innebär inte enbart ett längre liv med bibehållen livskvalitet utan för också med sig ökat behov av medicinsk vård och social omsorg (Statistiska centralbyrån, 2013). År 2011 var 312 800 personer beviljade insats i form av hemtjänst i ordinärt boende eller permanent plats på särskilt boende vilket motsvarar 17,5 % av den äldre
befolkningen, dvs. personer som är 65 år eller äldre. Andelen har varit oförändrad sedan 2007 men det faktiska antalet har ökat med ca 20 000 personer sedan dess (Socialstyrelsen, 2013).
Åldrande och samhörighet
Äldre som upplevde åldrandet som positivt var de som kände en känsla av
samhörighet vilket kunde vara ett resultat av goda relationer, framförallt med släkt och yngre generationer (Nilsson, 2004). Samhörighet gav personen en känsla av att kunna ta hand om sin omgivning och därmed utnyttja sina bibehållna förmågor och känna sig behövd. Dessutom genererade samhörigheten en trygghet i att bli väl omhändertagen av sina anhöriga om det skulle behövas. Äldre som hade undermåligt socialt nätverk upplevde sitt åldrande som negativt, saknade social trygghet samt upplevde känslor av övergivenhet och ensamhet. Bristen av samhörighet ledde till försämrad självkänsla. Dessutom ledde det till att de som såg negativt på sitt åldrande upplevde en försämrad fysisk hälsa som hinder från att leva ett gott liv istället för som en del av det normala åldrandet (a a).
Enligt Statistiska centralbyrån (2006) var nära relationer i form av familj och vänner av stor betydelse för den upplevda ensamheten för den äldsta
populationen, personer över 75 år. Även ytligare kontakter var av betydelse. Stigande ålder ledde till ökad risk för social isolering då flertalet sociala kontakter minskade och därmed känslan av att vara socialt integrerad, detta eftersom de äldsta saknade det sociala nätverk som de varit del av tidigare. Med åldern upplevde en människa fler bortgångar bland nära och kära och det var därför viktigt att äldre fick möjlighet att behålla gamla och utveckla nya relationer. En faktor som minskade känslan av ensamhet var att ha en nära vän (a a).
Ensamhet i den kommunala vården
Socialstyrelsen (2014) har gjort en rikstäckande undersökning med syftet att kartlägga brukares uppfattning av kvalitet i äldreomsorgen. Resultatet presenterades i en rapport och visade att två av tre upplever att de då och då besväras av ensamhet. 18 procent av de som bodde på särskilda boenden och 14 procent av de som hade hemtjänst upplevde att de ofta besvärades av ensamhet. Rapporten identifierade ett antal faktorer som korrelerade med att inte känna sig ensam. De som hade hemtjänst upplevde att vara sammanboende och att känna att personal har tillräckligt med tid för sina uppgifter minskade ensamheten. För de på särskilt boende var det att få ett respektfullt bemötande av personalen. Gemensamt för båda grupperna var att känna sig trygg. Rapporten visade att ensamheten påverkade hur den äldre upplevde sin egen hälsa och omgivning (a a).
Typer av ensamhet
Det finns olika dimensioner av ensamhet, social och emotionell är två av dem (Dykstra & Fokkema, 2007; Tornstam, 2011). Den emotionella ensamheten upplevdes då behovet av känslomässig närhet till en eller flera människor inte
5
blev uppfyllt, då en nära vän eller anhörig saknades. Saknaden av ett socialt nätverk som gav en känsla av delaktighet och tillhörighet ledde till social ensamhet (a a; a a).
Riskfaktorer för ensamhet
Rundgren & Dehlin (2004) visade att ökad försiktighet, passivitet, inåtvändhet och vanebundenhet var personlighetsförändringar som var vanliga vid stigande ålder och kunde bidra till upplevelse av ensamhet. Även ökad förnöjsamhet och bättre självuppfattning sågs hos den äldre populationen. Dessa vanliga
förändringar kunde vara en följd av olika livshändelser och förändrad social miljö och kunde leda till både självvald och icke-självvald ensamhet (a a). En studie från Storbritannien presenterade riskfaktorer för att drabbas av olika typer av ensamhet (Dahlberg & McKee, 2014). Att vara änka/änkling, låg känsla av välbefinnande, låg självkänsla, begränsad förmåga till aktivitet och låg inkomst var riskfaktorer för emotionell ensamhet. Riskfaktorerna för social ensamhet var låg kontakt med familj och vänner, känsla av utanförskap i samhället och
mottagare av kommunal vård (a a).
Ensamhet som riskfaktor
Ensamhet och depression var tätt kopplat med varandra vilket presenteras i en artikel av Lunanigh & Lawlor (2008) som syftade till att öka medvetenheten hos läkare om ensamhetens fysiska och psykiska effekter hos äldre. Tillsammans utgjorde ensamhet och depression en riskfaktor för ökad dödlighet. Depression i sin tur kunde orsakas av rollförlust, hög ålder och avsaknad av en nära vän (Karlsson, 2013). Ensamhet kunde leda till försämrad kognitiv förmåga hos äldre (Luanaigh & Lawlor, 2008; Rundgren & Dehlin, 2004). Ensamhet kunde
dessutom leda till hypertoni, stressat immunförsvar, sämre sömn (Luanaigh & Lawlor, 2008) och försämrad nutritionsstatus (Rundgren & Dehlin, 2004). Försämrad nutritionsstatus kunde i sin tur leda till ökad infektionsrisk och
försämrad sårläkning (a a). Ett begränsat socialt nätverk ökade dessutom risken att drabbas av demenssjukdom med 60 % men även risken för psykisk ohälsa och hjärtinfarkt ökade (Rundgren & Dehlin, 2004).
Rollteorin
Rollteorin innebär att under sin livstid spelar människan en rad olika roller och dessa är centrala för hur individen ser på sin identitet och på sig själv
(Samuelsson, 2001; Tornstam 2011). Exempel på roller kan vara dotter, mamma, företagsledare eller student och en person spelar flera roller samtidigt. Åldern är av stor betydelse för vilka roller som personen förväntas ta. Förväntningar från omgivningen om hur individen ska bete sig skapas genom den roll individen tar på sig. Under den senare delen av livet förloras roller i snabbare takt än nya roller fås, det finns få alternativa roller för äldre och roller som pensionär och
änka/änkling är dessutom definitiva. (a a; a a). Rollteorin ligger till grund för aktivitetsteorin och disengagemangsteorin vilka är de mest inflytelserika teorierna inom det sociala åldrandet (Samuelsson, 2001)
Disengagemangsteorin
Enligt disengagemangsteorin bör äldre personer sänka tempot och ta mer passiva roller (Cumming & Henry, 1961). De ska även dra ner på sociala kontakter och fokusera mer på sitt eget inre liv. Detta medför att den äldre känner minskat tryck från samhällsnormen att vara produktiv och istället får möjlighet till ett
harmoniskt liv. Tillbakadragande anses naturligt och nödvändigt för den äldre och för samhället (a a).
6 Aktivitetsteorin
I motsats till disengagemangsteorin står aktivitetsteorin som menar att genom att hålla sig aktiv och upprätthålla sitt sociala nätverk blir äldre personer mer nöjda och har lättare att anpassa sig till tillvaron (Havighurst, 1963). Det är viktigt för individen att fortsätta vara aktiv i de roller hen hade innan pensionering samt att kompensera rollförluster med nya aktiviteter och sociala kontakter. Genom att förbli ”ung” hotas inte den äldres självbild. Att fortsätta vara aktiv även efter pensionering är positivt för individen då detta står i samklang med
samhällsnormen att vara produktiv, detta leder även till integrering i samhället (a a).
Problemformulering
Allt fler blir äldre, medelåldern ökar och med den ökar det medicinska
vårdbehovet och den sociala omsorgen. Med stigande ålder upplever individen egna rollförluster och förluster av nära och kära vilket leder till minskat socialt nätverk och ökad risk för ensamhet. Upplevelsen av ensamhet påverkar både den fysiska och den psykiska hälsan negativt. Två av tre inom den svenska
äldreomsorgen upplever ensamhet (Socialstyrelsen, 2014). Förekomsten av ensamhet bland äldre är bekräftad men en kunskapslucka i hur den upplevs och hanteras av äldre personer har identifierats (Murphy, 2006). Att få förståelse för hur individen som drabbas av ensamhet upplever den är av stor vikt för att sjuksköterskan på ett passande sätt ska kunna möta, förstå och hjälpa den ensamma, äldre personen.
Syfte
Syftet är att beskriva hur äldre personer upplever och hanterar ensamhet.
Definitioner
Nedan beskrivna definitioner används i litteraturstudien. Äldre
Äldre delas in i två kategorier, yngre äldre som avser 65-79 år och äldre äldre vilket avser 80 år och äldre (Dehlin & Rundgren, 1995). Då individer från hela åldersspannet är relevant för litteraturstudien används begreppet äldre för personer som är 65 år eller äldre.
Ensamhet
Den subjektiva upplevelsen av skillnaden som uppstår när individens behov och/eller önskan om social kontakt är högre än den som uppnås (Perlman & Peplau, 1981). Den sociala kontakten kan gälla både antalet och djupet på individens relationer (Fokkema et al, 2012).
METOD
För att svara på studiens syfte valdes litteraturstudie som metod. Litteraturstudie används för att undersöka kunskapsläget och sammanställa tidigare forskning (Backman, 2008; Forsberg & Wengström 2013). Tolv vetenskapliga artiklar som bygger på empiriska studier med kvalitativ ansats valdes ut för att ingå i
litteraturstudien. Studier med kvalitativ ansats syftar till att beskriva upplevelser eller erfarenheter (Willman et al, 2011; Forsberg & Wengström, 2013) och svarar
7
därmed på den aktuella studiens syfte. Analysmetoden som användes var tematisk analys enligt Braun & Clarkes (2008) metod.
Planering
Sökningar planerades och utfördes efter Willman et als (2011) plan för
litteratursökning där relevanta källor identifieras, forskningsproblemet avgränsas samt att sökstrategier utvecklas för respektive databas.
Relevanta källor
Databaserna som användes för litteratursökning var PubMed, PsycINFO och Cinahl. Samtliga samlar studier som berör sjuksköterskans huvudområde
omvårdnad och valdes därför till litteratursökning. Det som skiljer databaserna åt är att PubMed behandlar främst medicinsk forskning och PsycINFO samlar tidskrifter som rör psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin. Cinahl samlar omvårdnadsforskning (Coughlan et al, 2013; Forsberg & Wengström, 2013). Polit & Beck (2006) beskriver Cinahl som en databas som främst riktar sig till sjuksköterskor.
Avgränsning av forskningsproblem
Forskningsproblemet avgränsades och specificerades med hjälp av POR, en struktur för att identifiera population, område och resultat (Willman et al, 2011). Populationen i studien avgränsades till personer som var 65 år eller äldre, området som berördes var ensamhet och resultatet var hur den upplevdes, se tabell 1. Dessa tre områden genererade sökblock som användes vid litteratursökningen. För att ytterligare specificera sökning och urval användes inklusions- och exklusionskriterier.
Tabell 1. POR
Population Område Resultat
Personer 65 år eller äldre Ensamhet Hur ensamheten upplevdes
Inklusionskriterier
• Empiriska studier med kvalitativ ansats. • Studier där deltagarna var 65 år eller äldre. Exklusionskriterier
• Studier där ensamhet undersöks i samband med somatisk eller psykisk sjukdom.
• Studier på annat språk än engelska.
• Studier som inte finns tillgängliga i fulltext via Malmö högskolas bibliotek.
• Studier som efter kvalitetsgranskning visar på låg kvalitet. Utveckling av sökstrategi
Ämnesord användes i kombination med fritext för att söka i databaserna. Willman et al (2011) menar att ämnesord används för att hitta de artiklar som är relevanta, ger hög precision och för att minska bruset i sökningen medan fritext används för att öka bruset och sensitiviteten. Vidare beskriver Willman et al (2011) att det är av stor vikt att ha balans mellan ämnesord och fritext. Fritext används även för att finna de senaste studierna då de inte hunnit bli indexerade (SBU, 2014b). För att
8
få olika varianter av ett begrepp används trunkering vilket innebär att en asterisk läggs till i början eller slutet av ett ord (Forsberg & Wengström, 2013).
För att finna och översätta sökorden korrekt användes Karolinska institutets (Ki) biblioteks hemsida. Willman et al (2011) skriver att de flesta MeSH-termer finns tillgängliga för översättning hos Ki. De sökord som eftersöktes var kopplade till syftets tre områden: äldre, ensamhet och hur den upplevs. Ämnesord för äldre personer var i PubMed och Cinahl uppdelade i Aged, för personer 65 till 79 år och Aged, 80 and over för personer över 80 år. Båda ämnesorden var relevanta för studien och användes därför. Eftersom upplevelser ej fanns som ämnesord användes istället kvalitativ ansats då studier med kvalitativ ansats syftar till att undersöka erfarenheter eller upplevelser (Willman et al, 2011; Forsberg & Wengström, 2013). Initialt söktes varje sökterm för sig för att sedan kombineras med den Booleska söktermen OR inom varje sökblock. Den Booleska söktermen AND användes sedan för att kombinera sökblocken med varandra, se tabell 2-4. Den Booleska söktermen OR används för att sökningen ska breddas medan AND används för att avgränsa sökningen (Forsberg & Wengström, 2013). För att ytterligare specificera sökningarna användes filter för att bättre svara till inklusions- och exklusionskriterierna. De filter som var aktuella var tillgängligt abstract, engelska samt peer reviewed. Eftersom de aktuella databaserna har olika urval av filter användes de som fanns tillgängliga.
Litteratursökning
Litteratursökning påbörjades när sökstrategin var utstakad och utfördes gemensamt.
PubMed
I PubMed kallas ämnesord MeSH-termer och de som var relevanta för syftet var Aged, Aged, 80 and over, Loneliness samt Qualitative Research. De fritextord som användes var old*, lonel* och qualitative. Efter sökning lades tillgängligt abstract och engelska som språk till som filter vilket genererade 166 träffar, se tabell 2.
Tabell 2. Sökblockstabell PubMed
Söknr Sökord Antal träffar Sökblock
#1 Aged [MeSH] 2392370
#2 Aged, 80 and over [MeSH] 638151
#3 Old* 1068222
#4 #1 OR #2 OR #3 3197901 Elderly
#5 Loneliness [MeSH] 2305
#6 Lonel* 4837
#7 #5 OR #6 4837 Loneliness
#8 Qualitative Research [MeSH 22205
#9 Qualitative 144437
#10 #8 OR #9 144438 Qualitative
#11 #4 AND #7 AND #10 178
Filter Abstract, English 166
PsycINFO
I PsycINFO kallas ämnesorden Subject Exact (SU.EXACT) och de som var relevanta var Loneliness samt Qualitative Research. Ämnesord för den äldre personen saknades, därför användes endast fritext för detta sökblock. Fritextorden i PsycINFO var elderly, ”old age”, lonel* samt qualitative. Efter sökning lades
9
peer reviewed och engelska som språk till som filter vilket genererade 293 träffar, se tabell 3.
Tabell 3. Sökblockstabell PsycINFO
Söknr Sökord Antal träffar Sökblock
S1 Elderly 55042 S2 ”Old age” 624945 S3 S1 OR S2 654100 Elderly S4 Loneliness [SU.EXACT] 3222 S5 Lonel* 8406 S6 S4 OR S5 8406 Loneliness S7 Qualitative Research [SU.EXACT] 5919 S8 Qualitative 189642 S9 S7 OR S8 189642 Qualitative S10 S3 AND S5 AND S9 360
Filter English, peer reviewed 293
Cinahl
I Cinahl benämns ämnesorden som Major Headings (MH) och de som användes var Aged, Aged, 80 and over, Loneliness samt Qualitative Studies. Fritext
användes inte då det genererade stort antal irrelevanta artiklar. För att kontrollera att relevanta artiklar publicerade det senaste året men som ej hunnit bli indexerade inte missades gjordes en sökning med samma fritextord som i PubMed samt med begränsning till det senaste året. Inga relevanta studier påträffades. Efter sökning lades peer reviewed, tillgängligt abstract samt engelska som språk till som filter vilket genererade 57 artiklar, se tabell 4.
Tabell 4. Sökblockstabell Cinahl
Söknr Sökord Antal artiklar Sökblock
S1 Aged [MH] 341945
S2 Aged, 80 and over [MH] 119358
S3 S1 OR S2 352618 Elderly
S4 Loneliness [MH] 1529 Loneliness
S5 Qualitative Studies [MH] 53516 Qualitative
S6 S3 AND S4 AND S5 81
Filter Abstract, English, peer reviewed
57
Urval
Av artiklarna som genererades med litteratursökningen granskades samtliga titlar. En stor del av artiklarna var studier där ensamhet undersöktes i samband med somatisk eller psykisk sjukdom och exkluderades därför. Även artiklar som ej fanns tillgängliga i fulltext via Malmö högskolas biblioteks hemsida samt de som ej publicerats i vetenskapliga tidskrifter exkluderades. Abstract lästes från artiklar vars titel var relevant för litteraturstudiens syfte och elva artiklar med relevant syfte och resultat valdes slutligen ut för kvalitetsgranskning, se tabell 5. Ett flertal av artiklarna återkom i databaserna vilket tolkades som datamättnad.
För att utesluta att relevanta artiklar missats synades de elva utvalda artiklarnas referenslistor. Efter databassökning där relevanta artiklar inkluderats bör en manuell sökning utföras där artiklarnas referenslistor synas efter fler passande artiklar (Willman et al, 2011; Forsberg & Wengström, 2013). Tolv artiklars titlar
10
verkade relevanta för litteraturstudien och eftersöktes därför i PubMed 150417 genom fritextsökning på titel. Efter läsning av abstract kunde elva artiklar
exkluderas eftersom de inte passade in på litteraturstudiens syfte samt inklusions- och exklusionskriterier. Slutligen valdes totalt tolv artiklar ut, elva från
databassökning och en från manuell sökning, för analys till litteraturstudiens resultat.
Tabell 5. Urvalstabell
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning används för att objektivt kontrollera en studies styrkor och svagheter (Polit & Beck, 2014), en granskningsmall används som ett verktyg för att undersöka studiens vetenskapliga kvalitet (Willman et al, 2011). För att kvalitetsgranska artiklarna valdes SBU:s mall för kvalitativ forskningsmetodik (2014a). För gradering av kvalitet användes SBU:s kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet (2014c). Artiklarnas kvalitet kunde graderas som hög, medelhög eller låg kvalitet. Hög kvalitet innebar bl.a. väldefinierad frågeställning, tydligt dokumenterad metod och att forskarnas tolkningar är väl förankrade i data medan låg kvalitet är avsaknad av dessa kriterier (a a). Inledningsvis granskades en av artiklarna gemensamt för att försäkra att granskningsprotokollet tolkades på samma sätt. Samtliga punkter i protokollet diskuterades och klargjordes. Vidare granskning utfördes var för sig för att sedan jämföras och diskuteras. Willman et al (2011) skriver att granskning som utförs av två eller fler granskare som förenar sina tolkningar av materialet får större tyngd. Vid oenighet diskuterades artikeln mer djupgående tills konsensus uppnåddes. Av de tolv artiklar som granskades uppnådde samtliga minst medelhög kvalitet vilket gjorde att de inkluderades i litteraturstudien och sammanställdes i artikelmatris, se bilaga 1.
Analys
Den analysmetod som användes var tematisk analys. Braun & Clarke (2006) menar att detta är en metod för att identifiera, analysera och hitta mönster i materialet. Vidare beskrivs ett flertal steg för att utföra en tematisk analys, dessa
Databas datum
Sökblock Filter Antal artiklar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal granska-de artiklar Antal använda artiklar PubMed 150403 Elderly AND Loneliness AND Qualitative English, abstract 166 166 20 6 4 Psyc-INFO 150403 Elderly AND Loneliness AND Qualitative Peer reviewed, English 293 293 15 7 5 Cinahl 150403 Elderly AND Loneliness AND Qualitative Peer reviewed, English, abstract 57 57 12 3 2 PubMed 150417 Manuell sökning 12 12 12 1 1
11
steg anpassades till den aktuella litteraturstudien. Initialt lästes och analyserades artiklarna enskilt ett flertal gånger för att få djupare förståelse för datamaterialet. Det är av stor vikt att bekanta sig med materialet genom att aktivt läsa igenom det flera gånger (Braun & Clarke, 2006). Det som i materialet svarade på
litteraturstudiens syfte kodades och resterande del gallrades bort och kodades därför inte. Kodningen innebar att delar som svarade på syftet markerades med ett sammanfattande ord. Kodning skedde till en början enskilt för att sedan
gemensamt diskuteras och sorteras in i större teman. Teman kontrollerades i förhållande till hela datamaterialet genom att jämföra det kodade materialet med de nyfunna teman som namngavs och definierades. Teman presenteras i tabell 6. Det sista steget i Braun & Clarkes (2006) metod för tematisk analys innebär att presentera resultatet i form av teman.
RESULTAT
Analysen resulterade i två huvudteman med fyra respektive sju subteman, se tabell 6.
Tabell 6. Översikt av teman
Upplevelser av ensamhet Hantering av ensamhet
Lidande som var svårt att prata om Umgås med sig själv Frånvaro av andra Positiv inställning och tro
Passiviserande Anpassade förväntningar
Känsla av frihet Samhörighet med sin omgivning
Underhålla gamla relationer
Strategier för att komma i kontakt med andra Hitta situationer där personen var behövd
Upplevelser av ensamhet
Upplevelser av ensamhet resulterade i fyra subteman. Ensamhet upplevdes som: ett lidande som var svårt att prata om, frånvaro av andra, passiviserande samt som en känsla av frihet.
Lidande som var svårt att prata om
Ensamhet upplevdes av äldre personer som en subjektiv, smärtsam och gnagande känsla (Cattan et al, 2003; Graneheim & Lundman, 2010; Hauge & Kirkevold, 2010; Roos & Klopper, 2010; Smith, 2012). Upplevelser av ensamhet beskrevs som ett tillstånd av otröstlighet, att ej bli förstådd av sin omgivning och en obeskrivlig känsla av utanförskap som karakteriseras av en längtan efter det förflutna och något som personen hållit kärt (Roos & Klopper, 2010). Känslan upplevdes som enorm, närvarande och överväldigande där personen kände sig avskärmad från och bortglömd av sin omgivning, både i nära relationer och i samhället (Graneheim & Lundman, 2010; Hauge & Kirkevold, 2012). Ensamheten genererade känslor av att inte hänga med i sin omgivning och personerna upplevde därför att de kände sig omoderna (Cattan et al, 2003; Graneheim & Lundman, 2010; Hauge & Kirkevold, 2010; Hauge & Kirkevold, 2012). Vidare genererade ensamheten känslor av att vara uttråkad, inte känna
12
mening med livet och känna sig besegrad (Smith, 2012; Kirkevold et al, 2013; Goll et al 2015).
Resultatet visar att ensamhet upplevdes vara ett stigma och något som var svårt att prata om (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003; Stanley et al, 2010). Trots självupplevd ensamhet kunde ensamhet vara lättare att beskriva hos andra än hos sig själv (Cattan et al, 2003). Ensamhet upplevdes vara en negativ erfarenhet som förknippades med personligt misslyckande och nederlag och var därför svår att prata om (McInnis & White, 2001; Stanley et al, 2010). Ensamheten upplevdes som ett tyst lidande där personen var ovillig eller oförmögen att verbalisera ensamheten för sin familj eftersom de inte ville vara till besvär och begära för mycket av dem (McInnis & White, 2001). Vardagliga tankar och bekymmer som tidigare delats med partner eller nära vän som gått bort hölls för sig själv för att inte belasta sin omgivning. Personen var rädd för att vara en börda och därmed ett problem för anhöriga vilket ledde till att äldre inte verbaliserade sin ensamhet (Hauge & Kirkevold, 2012; Smith, 2012).
Frånvaro av andra
Ensamhet upplevdes i relation till andra där ensamhet var likställt med att vara själv och ofrivillig avsaknad av mänsklig kontakt (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003; Pettigrew & Roberts, 2008; Hauge & Kirkevold, 2010; Roos &
Klopper, 2010; Smith, 2012). Motsatsen till ensamhet var att ha umgänge med andra och var något positivt och förnöjsamt (Cattan et al, 2003). Dödsfall eller förlust av nära relation upplevdes vara början på och huvudanledningen till ensamheten och ensamhet var tätt kopplat till förlust av betydelsefull relation som genererade ömhet, bekräftelse och omtanke för individen (McInnis & White, 2001; Roos & Malan, 2012). Fysisk närvaro av annan person var ingen garanti för att inte uppleva ensamhet (Hauge & Kirkevold 2010). Trots socialisering och deltagande i aktiviteter var det ändå svårt att komma bort från känslan av
ensamhet (a a). Äldre personer som bodde på gemensamt boende upplevde helger som särskilt ensamma då inga sociala aktiviteter stod på schemat, personalstyrkan minskade och andra boende var i väg med sina anhöriga (McInnis & White, 2001).
Passiviserande
Resultatet visar på att ensamhet upplevdes vara ett tillstånd av passivitet och initiativlöshet där den äldre personen kände sig oförmögen att ta kontakt med sin omgivning och blev beroende av att andra skulle göra något åt deras situation (Hauge & Kirkevold, 2012; Kirkevold et al, 2013; Goll et al, 2015).
Initiativlösheten gällde även enkla vardagliga sysslor (Hauge & Kirkevold, 2012). Känsla av frihet
Positiva sidor av ensamheten upplevdes som frihet och självständighet där personen inte behövde ta någons råd, slapp måsten och bestämde själv över sin egen tid och sällskap (Graneheim & Lundman, 2010). Förluster av
otillfredsställande relationer, som ett olyckligt äktenskap, upplevdes vara som att bli lättad från en börda och ensamheten var då välkommen (a a). Ensamheten var inte enbart något negativt som var orsakad av ökad ålder, vissa personer beskrev att de aldrig varit och var inte intresserade av social kontakt (Cattan et al, 2003). De såg ensamheten som en frihet som var självvald och inte behövde lindras (a a).
13
Hantering av ensamhet
Hantering av ensamhet resulterade i sju subteman. Ensamhet hanterades genom: att umgås med sig själv, positiv inställning och tro, anpassade förväntningar, känna samhörighet med sin omgivning, underhålla gamla relationer, använda strategier för att komma i kontakt med andra samt att hitta situationer där personen var behövd.
Umgås med sig själv
Att utveckla goda rutiner för att spendera tid på egen hand var viktigt för hanteringen av ensamhet (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003). Efter förlust av nära relation var det viktigt att vara självständig och kunna umgås med sig själv och inte ersätta en förlorad relation med en annan, detta för att inte utsätta sig för en liknande situation igen där personen blev beroende av andras sällskap för att hantera sin ensamhet (McInnis & White, 2001). En strategi för att hantera den upplevda ensamheten var att kunna uthärda fysisk ensamhet genom att umgås med sig själv och reflektera över goda minnen. På detta sätt kände personen samhörighet med andra utan deras fysiska närvaro (McInnis & White, 2001; Kirkevold et al, 2013).
Aktiviteter som individen kunde sysselsätta sig med på egen hand, solitära aktiviteter, fungerade som ett bra tidsfördriv och var en del i hanteringen av ensamhet (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003; Pettigrew & Roberts, 2008; Hauge & Kirkevold 2010; Hauge & Kirkevold 2012; Roos & Malan, 2012; Smith 2012; Kirkevold et al 2013; Goll et al, 2015). Underhållande aktiviteter som att läsa, lyssna på radio, titta på tv och ägna sig åt hobbys samt aktiviteter av praktisk karaktär som att städa, laga mat och tvätta användes för att hantera ensamheten (a a). Att sysselsätta sig med aktiviteter som var meningsfulla för personen lindrade ensamheten (Stanley et al, 2010). Tv fungerade framförallt som ett sällskap och som ett brus i bakgrunden (Pettigrew & Roberts, 2008; Smith, 2012). Tv var dock inte kognitivt stimulerande vilket läsning och korsord upplevdes vara. Det var ett bra tidsfördriv som fick individerna att tänka på något annat och lättade
ensamheten (Pettigrew & Roberts, 2008; Kirkevold et al, 2013). Nedsatt rörlighet, syn och hörsel förhindrade dock personerna från att underhålla sig med solitära aktiviteter som fysisk aktivitet, läsning och radio vilket gjorde det svårt att hantera ensamheten (Pettigrew & Roberts, 2008; Smith, 2012).
Positiv inställning och tro
Analysens resultat visar att hantering av ensamhet var kopplat till personlighet och inställning (Cattan et al, 2003; Hauge & Kirkevold, 2010; Roos & Malan, 2012; Stanley et al, 2012). Personer som hade positiv inställning till sig själv och andra människor hade bättre förmåga att lösa problem och såg möjligheter till socialisering som gjorde livet lättare (Pettigrew & Roberts, 2008; Roos & Klopper, 2010). Att vara aktiv för att hantera ensamheten var inte en känsla utan ett aktivt beslut som innefattade att vara utåtriktad, att deltaga i sociala aktiviteter och kunde dessutom innebära att deltaga i aktiviteter som individen inte
egentligen uppskattade för att undvika att vara ensam (Cattan et al, 2003; Hauge & Kirkevold, 2010; Roos & Klopper, 2010; Kirkevold et al, 2013). En strategi för att hantera ensamhet var att jämföra sig med andra personer som upplevdes ha det värre än en själv. På detta sätt förminskades egna ensamhetskänslorna (Cattan et al, 2003; Hauge & Kirkevold, 2012).
Genom att se förluster och förändringar orsakade av åldern som någonting normalt och som en del av det naturliga åldrandet minskade känslorna av
14
ensamhet (Roos & Klopper, 2010; Kirkevold et al, 2013). Individen kunde förbereda sig för förluster som kan förväntats med åldern genom att skapa goda rutiner för ett liv själv där fysisk hälsa, kognitiv förmåga och socialt nätverk underhölls för att hantera ensamhet (Roos & Klopper, 2010).
Genom att ha tro på Gud och förtroende till att det fanns en plan för individen ledde det till att personen la sitt liv i Guds händer och personen kände sig därmed trygg, omhändertagen och aldrig helt ensam (Graneheim & Lundman, 2010; Roos & Klopper, 2010). Förtroende till sig själv var också en viktig del i hanteringen av ensamhet (Graneheim & Lundman, 2010). För personer som saknade självkänsla och tillit till sig själv var det svårt att deltaga i sociala aktiviteter trots att de ville (Kirkevold et al, 2013).
Anpassade förväntningar
En del i hanteringen av ensamhet var att inte ha för höga krav och förväntningar på anhöriga och ha förståelse för att kontakten var begränsad (McInnis & White 2001; Hauge & Kirkevold, 2010; Kirkevold et al 2013). Genom att vara självsäker och inte tolka avsaknaden av kontakt som att vara mindre värdefull ledde det till att individen själv kände att hen kunde ta kontakt. Känslan av att känna sig övergiven minskade därmed (Hauge & Kirkevold, 2010; Hauge & Kirkevold, 2012) och risken för besvikelse och osämja i nära relationer minskade (McInnis & White, 2001). Att ha självförtroendet till att själv ta kontakt med anhöriga gav en känsla av frihet och kontroll över sin egen situation (Hauge & Kirkevold, 2012). Handlingskraften och initiativförmågan hjälpte personen att inte vara passiv och därmed kunde ensamheten hanteras (a a).
Samhörighet med sin omgivning
Resultatet visar att samhörighet med andra individer och med samhället i stort var viktigt för att äldre personer skulle ha möjlighet att hantera sin ensamhet (Stanley et al 2010). Aktiva relationer av hög kvalitet som karakteriserades av stöd, omtanke, tillit, respekt och fick personen att känna sig värdefull motverkade ensamhet och bidrog till hanteringen av den (Cattan et al, 2003; Stanley et al, 2010; Roos & Malan, 2012; Hauge & Kirkevold, 2012; Kirkevold et al, 2013). För att få sitt behov av kontakt tillfredsställt var det inte enbart fysiska möten som lindrade ensamhet. Telefonen upplevdes vara en livlina som hjälpte till att hålla kontakt med omvärlden och ensamheten hanterades (Kirkevold et al, 2013; Goll et al, 2015). Regelbunden kontakt med personer som visade intresse för individen gav en känsla av att vara värdefull och minskade därför känslan av ensamhet (Cattan et al, 2003; Roos & Klopper, 2010). Goda och intima relationer med personer som var i samma ålder och situation som individen själv var ett viktigt element i hanteringen av ensamhet. (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003). Kontakt av enbart praktisk karaktär, som när anhöriga endast besökte den äldre personen för att lämna matvaror eller städa, minskade inte ensamheten utan spädde snarare på den (Cattan et al, 2003). För personer som upplevde att de var väldigt ensamma och inte hade anhöriga tillgängliga kunde kontakt av vilken karaktär som helst duga för att hantera ensamheten (Roos & Klopper, 2010; Pettigrew & Roberts 2008).
Underhålla gamla relationer
För att hantera och lindra ensamhet hos äldre personer var det viktigt att underhålla eller återuppta gamla relationer (Cattan et al, 2003; Pettigrew & Roberts, 2008; Roos & Klopper, 2010; Smith, 2012). Att prioritera tid för gamla
15
vänner var alltid en god investering då det ökade känslan av att alltid ha ett stöd att vända sig till vilket minskade känslan av ensamhet (Roos & Klopper, 2010). Ensamhet hanterades genom att prata om goda minnen tillsammans med gamla vänner (McInnis & White, 2001). Genom att hålla i middagar för familj och vänner upprätthölls den roll som individen tidigare haft och minnen från forna dagar framkallades vilket även det lindrade ensamhet (Pettigrew & Roberts, 2008). Det upplevdes svårt för äldre personer att hitta nya vänner då personen efter förlust av partner eller annan nära relation var ovan och obekväm att socialisera med nya människor eftersom de har varit vana att umgås med sin partner (McInnis & White, 2001; Cattan et al, 2003; Roos & Klopper, 2010; Stanley et al, 2012).
Strategier för att komma i kontakt med andra
För äldre som upplevde ensamhet beskrevs olika strategier för att komma i kontakt med andra. Resultatet visar att för att hantera sin ensamhet var det viktigt att komma i kontakt med andra människor regelbundet och därför utvecklade personen rutiner som såg till att detta kunde ske (Cattan et al, 2003). Genom att ägna sig åt en hobby, som initialt var en solitär aktivitet, gavs möjligheter att träffa likasinnade i samma situation (Kirkevold et al, 2013). Ett annat sätt för att komma i kontakt med andra personer var genom kyrkans aktiviteter som
gudstjänster, sociala evenemang och besök från kyrkans volontärarbetare (Roos & Klopper, 2010). Att ha en anledning att träffas som en kopp kaffe, middag eller en drink var viktigt för att underlätta socialisering med andra och därmed minska ensamhet (Pettigrew & Roberts, 2008). Humor skapade en avslappnad miljö som lockade andra (Roos & Klopper, 2010).
Hitta situationer där personen var behövd
Känslan av att vara behövd och kunna göra något för andra ledde till att personen kände sig värdefull vilket motverkade ensamhet (Cattan et al, 2003; Pettigrew & Roberts, 2008; Roos & Klopper, 2010; Kirkevold et al, 2013; Roos & Malan, 2012; Smith, 2012). För att hantera ensamhet sökte sig personen till situationer där den kände sig behövd (Pettigrew & Roberts, 2008; Roos & Klopper 2010; Roos & Malan, 2012). På så sätt fick de en roll vilket var tillfredsställande och gav en känsla av värde och sammanhang (a a). Genom att hänge sig åt andra som vid frivilligarbete och hjälpa vänner och bekanta med vardagliga sysslor och råd glömde individen ensamhetens negativa känslor och hanterade därmed
ensamheten (Smith, 2012). Känslan av ensamhet ökade när personen inte längre var behövd eller hade möjlighet att vara behjälplig för andra (Roos & Klopper, 2010). Att vara behövd gällde inte enbart i mänskliga relationer utan även i relationer till annat (Pettigrew & Roberts, 2008; Smith 2012). Att vårda och visa omsorg för något, som ett husdjur eller en trädgård, gjorde att personen upplevde sig behövd (Pettigrew & Roberts, 2008).
DISKUSSION
Studiens valda metod och resultat diskuteras i förhållande till relevant litteratur och forskning i avsnitten nedan.
Metoddiskussion
16 Planering
Utförandet av litteraturstudien gjordes efter Willmans et als (2011) plan för litteratursökning och Braun & Clarke (2006) tematiska analysmetod vilket kan ses som en styrka då detta gav en tydlig struktur och skapade en naturlig strategi för hur litteraturstudien skulle utföras. POR användes för att avgränsa
forskningsproblemet, identifiera huvuddragen i syftet och därmed undvika irrelevanta träffar vilket ses som en styrka (Willman et al, 2011).
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier användes för att passa litteraturstudiens syfte. Kvalitativ ansats valdes för att författarna ville utforska upplevelser och för att hitta jämförbara studier med resultat som kunde sammanvägas (Willman et al, 2011) och detta ses som en styrka för litteraturstudiens resultat.
Exklusionskriterierna användes för att exkludera studier som inte var relevanta för litteraturstudiens syfte och inte var möjliga att använda på grund av att de ej var tillgängliga. Studier som inte var tillgängliga via Malmö högskola exkluderades vilket kan ses som en svaghet då eventuellt relevanta studier har missats. Vidare anses att använda artiklar på engelska är en styrka då detta är ett språk som behärskas och fel i översättning och tolkningar minimeras. Studier där ensamhet undersökts i samband med somatisk eller psykisk sjukdom exkluderades då upplevelsen av ensamhet påverkades av fler faktorer än ålder. Detta kan ha gjort att studier relevanta för syftet missats vilket kan ses som en svaghet. Studier med låg kvalitet exkluderade för att säkerställa viss standard i litteraturstudiens resultat, vilket ses som en styrka.
Litteratursökning
Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes till litteraturstudien. Samtliga berör sjuksköterskans huvudområde omvårdnad och ses därför som en styrka. Att använda både ämnesord och fritext ser författarna som en styrka då det gav hög precision och sensitivitet (Willman et al, 2011). I databasen Cinahl användes dock enbart sökning med ämnesord då sökning med fritext genererade över tusen artiklar vilket ansågs vara ett för stort antal för att granska. För att garantera att studier som ej hunnit bli indexerade inte missats gjordes en sökning med både ämnesord och fritext med tidsbegränsningen artiklar som publicerats mellan februari 2014 och februari 2015. Sökningen gav inga relevanta artiklar. Detta tolkades som att sökning med enbart ämnesord i Cinahl räckte för att generera samtliga relevanta artiklar för litteraturstudiens syfte.
Författarna använde de Booleska söktermerna OR och AND för att kombinera söktermerna. Willman et al (2011) menar att NOT ska användas med försiktighet för att inte omedvetet exkludera relevanta artiklar. Författarna valde därför att inte använda sig av den Booleska söktermen NOT vilket sågs som en styrka.
Urval och kvalitetsgranskning
De inkluderade artiklarna var publicerade år 2001-2015, upplevelser av ensamhet är troligtvis tidlösa och kvalitativ forskning inom ämnet ensamhet är begränsad. Stor andel av forskningen gällande äldre och ensamhet är kvantitativ (Murphy, 2006) och därför ville författarna hitta de kvalitativa studier som fanns, oavsett publiceringsår. Artiklarna inkluderade i litteraturstudien var från Australien, Norge, Storbritannien, Sverige, Sydafrika och USA vilket gav ett brett perspektiv på ensamheten. Trots studiernas olika ursprung och deltagarnas mångfald rådde det enighet i artiklarnas resultat vilket författarna ser som en styrka. Bilden av
17
ensamhet överensstämmer i stora drag med varandra och resultaten kan därför överföras till svenska sammanhang där människor av olika etnicitet och stor mångfald finns.
Tre huvudförfattare, Hauge, Kirkevold och Roos återkom i litteraturstudiens artiklar. Detta innebar att några få författare har tillfört mer resultat till litteraturstudien än andra. Diskussion om huruvida det kan ge ett snedvridet resultat har förts men eftersom de olika artiklarna var utförda olika år och hade olika perspektiv på den aktuella frågeställningen ansågs det vara relevant att inkludera dessa.
För granskning av artiklarna användes SBU:s granskningsmall (SBU, 2014a) för granskning av kvalitativa studier. Det kan ses som en svaghet att
granskningsmallen ej modifierats då Willman et al (2011) menar att den bör anpassas till den aktuella litteraturstudien. Detta valdes att inte göras då frågorna ansåg relevanta för litteraturstudien samt att kunskap om modifiering var
begränsad. Granskningsmallen diskuterades och gicks igenom grundligt för att minska risken för olika tolkningar och därmed bedömning. Detta sågs som en styrka då granskningsmallen bitvis ansågs vara svåranvänd då bedömningen kunde bli slumpmässig.
Utförandet av litteraturstudien har till stor del skett gemensamt men gransknings- och analysprocessen utfördes initial enskilt för att sedan diskuteras och
sammanföras. Detta ses som en styrka då diskussion skapades som gjort
granskning och analys väl underbyggd. Detta är i linje med Willman et al (2011) som menar när två eller fler utför granskningen uppnår materialet större tyngd. Att ett flertal artiklar återkom i de olika databaserna tolkades som datamättnad då inga ny relevant data framkom (SBU, 2014c) och ses som en styrka. Efter urval av artiklarna gjordes en manuell sökning där ytterligare en studie som passade in på litteraturstudiens syfte samt inklusions- och exklusionskriterier granskades och inkluderades. Detta sågs som en styrka då det uteslutits att relevanta studier missats.
Analys
Datamaterialet kontrollerades enskilt med noggrannhet för att säkerställa att data som rörde litteraturstudiens syfte noterades, resterande data gallrades bort. Att fokus enbart lades på data som svarade på syftet och inte omkringliggande data ses som en styrka. Kodning skedde enskilt där en första tematisering av data gjordes. Därefter sammanfördes fynden för att jämföras och diskuteras. En andra tematisering utfördes där flera mindre teman växte fram och namngavs. Nyfunna teman kontrollerades i förhållande till hela datamaterialet för att säkerställa att tema stämde överens med data, vilket var i linje med Braun & Clarkes (2008) metod för analys. Vidare bearbetades teman så att slutligen två huvudteman med subteman återstod och återigen kontrollerades teman och subteman mot
datamaterialet för att kontrollera att de överensstämde. Detta ses som en styrka då resultatet har stark koppling till data.
Resultatdiskussion
Nedan diskuteras analysens resultat. Upplevelser av ensamhet
Resultatet pekade på att ensamhet upplevdes som en smärtsam känsla av att ej bli förstådd, att känna sig utanför ett sammanhang samt en längtan efter något som
18
varit. Detta bekräftas av Dahlberg (2007) som beskriver hur den ej självvalda ensamheten smärtar samt kännetecknas av brist på sammanhang.
Litteraturstudiens resultat pekade på att egenupplevd ensamhet var svår att prata om pga. ovilja att besvära sin omgivning, att ensamheten upplevdes som skamfull samt att den var ett stigma. Även Dahlberg (2007) beskrev hur ensamheten var en svaghet som var fylld av skam, särskilt om det inte fanns någon särskild anledning till tillståndet av ensamhet. de Jong Gierveld (1989) beskriver hur stigmat av ensamhet bidrog till känslan av den och av den anledningen anser författarna att det är viktigt att verbalisera ensamheten för de som upplever sig ensamma oavsett orsak till den. Det sociala stigmat förstärker upplevelsen av ensamhet vilket försämrar livskvaliteten för individen och därför bör ämnet lyftas.
Ensamhet upplevdes som ofrivillig avsaknad av mänsklig kontakt. Detta går i linje med Dahlberg (2007) som beskrev att frånvaro av nära relationer gjorde ensamheten mer påtaglig. Ensamhet upplevdes dock inte alltid när individen var själv utan kunde även upplevas i kontakt med andra vilket bekräftades i
Svanström et als (2013) studie om lidande i vårdmötet. Fysisk eller mental frånvaro av vårdpersonal gjorde ensamheten mer påtaglig men om vården utfördes i dialog med patienten ledde det till att ensamhetskänslorna minskade. Utebliven dialog ledde till ökad ensamhet och att personens basala behov inte blev tillgodosedda (a a). Personer som saknar kontakt med anhöriga är särskilt känsliga för att uppleva ensamhet och det är viktigt att i mötet med äldre personer vara fysisk och mentalt närvarande för att inte spä på eventuell ensamhet.
Litteraturstudiens resultat presenterar hur ensamhet upplevdes leda till ett passivt förhållningssätt där personen saknade initiativförmåga, blev kraftlös och väntade på att omgivningen skulle ta kontakt med dem istället för tvärtom.
Disengagemangsteorin beskriver hur det passiva förhållningssättet är en naturlig del av åldrandet för den äldre individen och inte en konsekvens av ensamheten (Cumming & Henry, 1961). Svanström et al (2013) beskrev hur patienter som utsattes för vård som endast var av praktisk karaktär där vårdgivaren inte var emotionellt närvarande gjorde patienten passiv. Det är viktigt för vårdpersonal att engagera sig i personen de vårdar, att identifiera om deras eventuella passivitet är orsakad av ålder, ensamhet eller vårdpersonalens egna agerande. Kunskap om att ensamhet passiviserar är viktig för att kunna bjuda in och ta kontakt med
ensamma och passiva. Att det finns ett samband mellan åldrande, passivitet och ensamhet är tydligt men hur de förhåller sig till varandra är oklart.
Ensamhetens positiva aspekter upplevdes som känslor av frihet där personen själv fick bestämma över sin tid och sina beslut. Det fanns även upplevelser av
ensamheten som självvald och något som inte behövdes lindras, den var istället önskad. Resultatet bekräftades av Dahlberg (2007) som beskrev ensamheten som fridfull när den var självvald och som en paus från sällskap. Varje människas upplevelse av att vara själv är unik och det som någon känner sig drabbad av kan en annan individ känna sig lättad från. Det är därför av vikt att ha förståelse för att människors upplevelser och erfarenheter är unika och ska mötas på olika sätt av sin omgivning. All ensamhet bör inte lindras och lättas.
Hantering av ensamhet
Litteraturstudiens resultat visade att ett sätt att hantera och lindra ensamhet var att vara självständig och genom goda rutiner hitta sätt att umgås med sig själv och ett sätt att göra detta på var att sysselsätta sig med solitära aktiviteter. Att ägna sig åt
19
praktiska vardagssysslor och underhållande aktiviteter fungerade som ett bra tidsfördriv och minskade ensamhetskänslorna. Detta fynd styrks av Rokach & Brock (1998) som beskrev hur genom att hänge sig åt aktiviteter som dessa blir personens ensamma tid mer angenäm och meningsfull, ensamheten minskar därmed. Läsning och korsord ansågs som bra kognitiv stimulering. Rundgren & Dehlin (2004) och Luanaigh & Lawlor (2008) menar att kognitiv stimulering kunde motverka den försämrade kognitiva förmågan som ensamheten hos äldre kunde leda till. Att hjälpa äldre personer hitta solitära aktiviteter som intresserar dem och stärka deras förmågor att utföra dem är av stor vikt för att de själva ska kunna hantera sin ensamhet. Som sjuksköterska är det viktigt att se till att den äldre personen har passande hjälpmedel, hörapparat, glasögon och
gånghjälpmedel, som fungerar och möjliggör självständighet till att kunna utföra aktiviteter på egen hand.
Resultatet i litteraturstudien visade att ensamhet var kopplat till personlighet och personlig inställning, att ha tro till sig själv och till att Gud har en plan för ens liv var en viktig strategi för att hantera sin ensamhet. Detta bekräftades av
Kirkpatrick et al (1999) som menade att ensamhet upplevdes i mindre
utsträckning av de som var religiösa, särskilt de som upplevde att de hade en god relation till Gud, oberoende av annat socialt stöd. Religionen fungerade som en ständig källa till social kontakt och gav känsla av att ha någon hos sig vid alla tidpunkter (a a).
Genom att inte ha för höga förväntningar på anhöriga och ha förståelse för
minskad kontakt hanterades ensamheten. Sänkta krav och förväntningar på familj och anhöriga gällande kontakt var något som även bekräftades av Shoenmakers et al (2012) som menade att det fanns två sätt att hantera ensamheten. Antingen öka antalet och djupet på sina relationer eller sänka förväntningarna på sina anhöriga. Genom att använda båda sätt minskade personen glappet mellan behovet av kontakt och den uppnådda kontakten och därmed minskades ensamheten (a a). Tilltro till sig själv och sina egna förmågor var viktigt för hanteringen av ensamhet. Att stärka personen i sin tro till sig själv och till något större samt att hjälpa personen till att ha större förståelse för sina anhörigas frånvaro gör personen mindre beroende av andra för att hantera ensamheten.
Relationer av hög kvalitet där omtanke och tillit fanns närvarande minskade känslorna av ensamhet. Genom att tillgodose behovet av känslomässig närhet till en eller fler individer minskade den emotionella ensamheten (Dykstra &
Fokkema, 2007; Tornstam, 2011). Det kunde vara svårt för äldre personer att hitta nya vänner och därför ansågs det viktigt att underhålla eller återuppta gamla relationer. Detta står i linje med Statistiska centralbyrån (2006) som beskriver hur närvaron av familj och nära vänner var av stor betydelse för den upplevda
ensamheten. Att få behålla och underhålla gamla relationer och därmed ha närvaron av en nära vän minskade känslorna av ensamhet (a a). Efter förlust av nära relation förlorades också förmågan att socialisera med nya kontakter och därmed försvårades umgänget. Teorier om åldrandet motsäger varandra hur den äldre individen ska hantera sitt sociala jag. Aktivitetsteorin beskriver hur viktigt det är att bevara sitt sociala nätverk och därmed fortsätta vara aktiv i gamla och nya relationer (Havighurst, 1963). Disengagemangsteorin beskriver hur individen ska dra sig tillbaka och reflektera in i sig själv (Cumming & Henry, 1961). Då deltagarna i litteraturstudiens resultat till störst del upplevde en önskan om ökad social kontakt och ett behov att bli lindrad från sin ensamhet passar
20
den hanteras. Att vara lyhörd för äldre personers behov av social kontakt och underlätta umgänge med nya och gamla vänskaper hjälper den äldre personen att hantera sin ensamhet.
Olika strategier beskrevs för att komma i kontakt med andra människor. Hobbys kunde leda till att personen träffade likasinnade vilket underlättade socialisering och därmed hantering av ensamheten. Detta resultat är i linje med Savikko et al (2010) som presenterade hur fokus måste ligga på individens intresse eller hobby och inte ensamheten i sig för att hantera känslan av ensamhet. Ett annat sätt att komma i kontakt med människor var att använda sig av humor för att skapa en avslappnad miljö och locka människor. Detta stärks av Svanström et als (2013) studie som beskrev hur humor användes för att komma närmre varandra i vårdmötet. Att inte lägga fokus på att lätta ensamheten utan att hitta intressen, möjliggöra förmågor och användande av humor gör hanteringen och lindringen av ensamhet mer effektiv.
Litteraturstudiens resultat pekade på att göra saker för andra motverkade ensamheten, det gav en känsla av att vara behövd, personen fick en roll och ett sammanhang och kände sig därmed värdefull. Detta samstämmer med Dahlbergs (2007) resultat som pekade på att känna sig överflödig, oönskad och utan
sammanhang korrelerade med att känna sig ensam och vice versa.
Litteraturstudiens resultat överensstämmer med rollteorin som beskriver hur ökande ålder gör att roller förloras i snabbare takt än nya skapas. Detta medför att individen måste underhålla de roller som den redan har och skapa nya för att känna sig delaktig och vara behövd i samhället (Samuelsson, 2001). Genom att känna delaktighet och tillhörighet till ett socialt nätverk och sammanhang minskade den sociala ensamheten (Dykstra & Fokkema, 2007; Tornstam, 2011). För äldre personer är det viktigt att hitta roller och aktiviteter som ger känslan av att vara behövd då detta upplevs underlätta hanteringen av ensamhet.
KONKLUSION
Ensamhet upplevdes av äldre personer som ett lidande vilket karakteriserades av brist på social kontakt och nära relationer vilket gav en känsla av utanförskap och initiativlöshet. Ensamheten upplevdes svår att prata om, delvis för att den var stigmatiserad men också för att personen var rädd för att vara en börda för sin omgivning. Dock kunde ensamheten upplevas som en känsla av frihet och kunde vara självvald. För att hantera sin ensamhet beskrevs strategier för att spendera tid på egen hand, för att komma i kontakt med andra människor och för att hitta aktiviteter och roller där personen kände sig behövd. Vidare beskrevs vikten av att inte ha för höga förväntningar på sin omgivning, tilltro till sig själv och Gud samt en positiv inställning till sig själv och andra människor.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPS-
UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE
Äldre personer utgör en del av den patientgrupp sjuksköterskan möter i sitt arbete oavsett arbetsplats. En av de sex kärnkompetenserna för sjuksköterskan är
21
personcentrerad vård vilket innebär att personen ses som en unik individ som har personliga behov, värderingar och förväntningar (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Detta innebär för sjuksköterskan att förstå, respektera och i största möjliga utsträckning tillgodose varje persons egna önskningar och se hela personen och inte bara delarna. Ensamhet är till största del en negativ och ofrivillig upplevelse. Dock finns positiva sidor av ensamheten. Litteraturstudien har belyst hur äldre personer upplever ensamhet och hur de själva hanterar den. Något som saknas är hur vårdpersonal bäst kan hjälpa dessa personer att hantera sin ensamhet och vidare forskning inom detta område krävs. Stigmatiseringen av ensamheten är problematisk och kräver att ämnet lyfts, samtalas om och att frågor om ensamhet ej negligeras utan blir en naturlig del i sjuksköterskors arbete. På detta sätt kan sjuksköterskan förebygga och motverka den smärtsamma känslan som ensamhet kan leda till och därmed förbygga lidande och ohälsa. Genom att lyfta frågor om ensamhet i vårdmötet kan personer som har ett behov av att lindra ensamhet identifieras. Genom att lindra lidandet som ensamhet kan innebära och stödja personen i självvald ensamhet uppfyller sjuksköterskan kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005). Författarna anser att det finns en lucka i
grundutbildningen gällande hur stigmatiserade ämnen ska behandlas och lyftas i vårdmötet.
22
REFERENSER
Backman J, (2008) Rapporter och uppsatser. Lund, Studentlitteratur AB.
Braun V, Clarke V, (2006) Using Thematic Analysis in Psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
Cattan M, Newell C, Bond J, White M, (2003) Alleviating social isolation and loneliness among older people. International Journal of Mental Health
Promotion, 5(3), 20-30.
Coguhlan M, Conin P, Ryan F, (2013) Doing a literature review in nursing, health, and social care. London, Sage.
Cumming E, Henry W, (1961) Growing old. The process of disengagement. New York, Basic Books.
Dahlberg K, (2007) The enigmatic phenomenon of loneliness. International Journal of Qualitative studies on Health and Well-being, 2(4), 195-207.
Dahlberg L, McKee K, (2014) Correlates of Social and Emotional Loneliness in Older People: Evidence from an English Community Study. Aging and Mental Health, 18(4), 504-514.
de Jong Gierveld J, (1989) Personal relationships, social support, and loneliness. Journal of social and personal relationships, 6(2), 197-221.
Dehlin O, Rundgren Å, (1995) Geriatrik. Lund, Studentlitteratur AB.
Dykstra P, Fokkema T, (2007) Social and Emotional Loneliness Among Divorced and Married Men and Women: Comparing the Deficit and Cognitive Perspectives. Basic and Applied Social Psychology, 29, 1-12.
Fokkema T, de Jong Gierveld J, Dykstra P, (2012) Cross-National Differences in Older Adult Loneliness. Journal of Psychology, 146, 1-2, 201-228.
Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier.
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Natur & kultur.
Graneheim U, Lundman B, (2010) Experiences of loneliness among the very old: the Umeå 85+ project. Aging & Mental Health, 14(4), 433-438.
Goll J, Charlesworth G, Scior K, Stott J, (2015) Barriers to Social Participation among Lonely Older Adults: The Influence of Social Fears and Identity. PLoS One, 10(2), 1-17.
Hauge S, Kirkevold M, (2010) Older Norwegians’ understanding of loneliness. Int J Qualitative Stud Health Well-being, 5, 1-7.
Hauge S, Kirkevold M, (2012) Variations in older persons’ descriptions of the burden of loneliness. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26, 553-560. Havighurst R, (1963) Successful aging. I: Williams R, Tibbits C, Donahue W, (Red) Processes of aging (Vol 1). New York, Atherton Press, 299-311.
23
Karlsson I, (2013) Bakgrund till psykisk sjukdom i hög ålder. I: Müller C, (Red) Äldrepsykiatri. Kliniska riktlinjer för utredning och behandling (Första upplagan). Stockholm, Gothia Fortbildning, 28-34.
Kirkevold M, Moyle W, Wilkinson C, Meyer J, Hauge S, (2013) Facing the challenge of adapting to a life 'alone' in old age: the influence of losses. Journal of Advanced Nursing, 69(2), 394-403.
Kirkpatrick L, Shillito D, Kellas S, (1999) Loneliness, Social Support, and Perceived Relationships with God. Journal of Social and Personal Relationships. Vol. 16 (4), 513-522.
Luanaigh C, Lawlor B, (2008) Loneliness and the Health of Older People. International Journal of Geriatric Psychiatry, 23, 1213-1221.
McInnis G, White J, (2001) A phenomenological exploration of loneliness in the older adult. Archives of Psychiatric Nursing, XV(3), 128-139.
Murphy F, (2006) Loneliness: a challenge for nurses caring for older people. Nursing Older People, 18(5), 22–25.
Nilsson M, (2004) Att vara äldre. I: Blomqvist K, Edberg AK (Red) Att vara äldre. ”…man har ju sina krämpor…”. Lund, Studentlitteratur, 29-42. Pettigrew S, Roberts M, (2008) Addressing loneliness in later life. Aging & Mental Health, 12(3), 302-309.
Perlman D, Peplau L, (1981) Toward a Social Psychology of Loneliness. I: Duck S, Gilmour R, (Red) Personal relationship in disorder. London, Academic Press, 31-56.
Polit D, Beck C, (2006) Essentials of Nursing Research. Methods, Appraisal, and Utilization (sixth edition). Philadelphia, USA, Lippincott Williams & Wilkins. Polit D, Beck C, (2014) Essentials of Nursing Research. Appraising Evidence for Nursing Practice (eighth edition). Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins.
Rokach A, Brock H, (1998) Coping With Loneliness. The Journal of Psychology: Interdisciplinary and Applied, 132(1), 107-127.
Roos V, Klopper H, (2010) Older persons’ experiences of loneliness: A South African perspective. Journal of Psychology in Africa, 20(2), 281-292.
Roos V, Malan L, (2012) The role of context and the interpersonal experience of loneliness among older people in a residential care facility. Glob Health Action, 5, 1-10.
Rundgren Å, Dehlin O, (2004) Äldresjukvård. Medicinsk äldresjukvård av multisjuka patienter. Lund, Studentlitteratur.
Samuelsson G, (2001) Det sociala åldrandet. I: Forsling A, (Red) Gerontologi. Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv (Första upplagan). Stockholm, Natur och kultur, 247-286.
24
Savikko N, Routasalo P, Tilvis R, Pitkäl K, (2010) Psychosocial group rehabilitation for lonely older people; a favourable processes and mediating factors of the intervention leading to alleviated loneliness. International Journal of Older People Nursing 5(1), 16-24.
SBU, (2014a) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok. Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser, 5:4.
SBU, (2014b) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok. Kapitel 4. Litteratursökning.
SBU, (2014c) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok. Kapitel 8. Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Schoenmakers E, van Tilburg T, Fokkema T, (2012) Coping with loneliness: What do older adults suggest?. Aging & Mental health, Vol. 6(3), 353-360. Smith J, (2012) Toward a better understanding of loneliness in community-dwelling older adults. The Journal of Psychology, 146(3), 293-311.
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen, (2009) Folkhälsorapporten 2009.
Socialstyrelsen, (2013) Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst – Lägesrapport 2013.
Socialstyrelsen, (2014) Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014.
Stanley M, Moyle W, Ballantyne A, Jarowski K, Corlis M, Oxlande D, Stoll A, Young B, (2010) ‘Nowadays you don’t even see your neighbours’: loneliness in the everyday lives of older Australians. Health and Social Care in the
Community, 18(4), 407-414.
Statistiska centralbyrån, (2006) Äldres levnadsförhållanden. Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003.
Statistiska centralbyrån, (2013) Befolkningsstatistik.
http://www.scb.se/statistik/be/aa9999/2003m00/be90sÅ9901_04.pdf
Svanström R, Johansson Sundler A, Berglund M, Westin L, (2013) Suffering caused by care – elderly patients’ experiences in community care. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8, 1-10.
Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor.
Tornstam L, (2011) Åldrandets socialpsykologi. Stockholm, Nordstedts.
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur AB.
25
BILAGA 1.
ArtikelmatrisAuthor, country, year
Journal Title Aim Method Partici-pants, (sex)
Main findings Quality
Cattan M, Newell C, Bond J, White M United Kingdom, 2003 Internatio-nal JourInternatio-nal of Mental Health Promotion Alleviating social isolation and loneliness among older people To identify practical solutions to alleviating social isolation and loneliness among older people. 22 focus group interviews, 25 individual interviews. Framework analysis was employed.
145 total Four main themes emerged from interviews:
perceptions and
experiences of loneliness and social isolation, coping strategies, perceptions and experiences of services and activities, and solutions.
High, meets all the criteria. Goll J, Charlesworth G, Scior K, Stott J United Kingdom 2015
PLoS One Barriers to Social Participation among Lonely Older Adults: The Influence of Social Fears and Identity Examine the relationship between social participation and identity in a sample of lonely adults living independently in London, England. An inductive qualitative approach. Semi-structured interviews. Thematic analysis was employed.
29 total (19 female, ten male)
14 themes which were grouped into four clusters: overt barriers, responses to barriers, social fears, and fear of losing preferred identities. High, meets all the criteria. Graneheim U, Lundman B Sweden, 2010 Aging & Mental Health Experiences of loneliness among the very old: the Umeå 85+ project
Elucidate experiences of loneliness among the very old, who live alone.
Interviews were conducted were
participants were asked to speak freely about their experiences of loneliness. Qualitative content analysis was employed. 30 total (23 female, seven male)
Four themes emerged: living with losses, feeling abandoned, living in confidence, and feeling free.
High, meets all the criteria.
