Våldsbrott inom narkotikamarknaden - förekomst och dess förklaring

VÅLDSBROTT INOM

NARKOTIKAMARKNADEN

FÖREKOMST OCH DESS FÖRKLARING

VÅLDSBROTT INOM

NARKOTIKAMARKNADEN

FÖREKOMST OCH DESS FÖRKLARING

EMMA ÅKESSON & MOA FORSSHÉLL

Åkesson, E & Forsshéll, M. Våldsbrott inom narkotikamarknaden. Förekomst och dess förklaring. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö

universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2019. Detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie som syftar till att ge en beskrivning gällande våldsbrottsligheten som förekommer inom

narkotikamarknaden. Detta då det uppges att det finns en kunskapslucka gällande vad som faktiskt påverkar det gängrelaterade våldet och narkotikamarknadens roll i det hela. Vidare syftar denna studie till att ge en förklaring kring vilka olika faktorer och förklaringar som kan ha betydelse för våldsbrottslighet inom narkotikamarknaden. Med våldsbrottslighet avses i denna studie, de våldsbrott som förekommer i samband med narkotikamarknaden. Vi har valt att exkludera studier om våldsbrott som förekommer i samband med egenbruk av narkotika. Vi har i denna studie valt att använda oss av både kvalitativa och kvantitativa studier för att få en så bred bild som möjligt kring ämnet. Resultat visar att

områdeskonkurrens, skuld & stöld samt statliga insatser, har en betydande roll i förhållande till våldet inom narkotikamarknaden. Framtida forskning bör dock fokusera på ett mer globalt angreppssätt gällande studerandet av våldet inom narkotikamarknaden samt hur den ekonomiska vinningen inom narkotikahandeln kan påverka.

Nyckelord: Droghandel, gängvåld, narkotikamarknad, organiserad brottslighet, riskfaktorer, våldsbrott.

VIOLENT CRIME IN THE DRUG

MARKET

OCCURRENCE AND ITS EXPLANATION

EMMA ÅKESSON & MOA FORSSHÉLL

Åkesson, E & Forsshéll, M. Violent crime in the drug market. Occurrence and its explanation. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of criminology, 2019.

This thesis is a systematic literature study aimed at giving a description of the crime of violence that occurs in the drug market. It is stated that there is a knowledge gap regarding what actually affects the gang-related violence and the role of the drug market in it. Furthermore, this study aims to provide an

explanation of the various factors and explanations that may be important for violent crime in the drug market. In this study, the term "violent crime" refers to the violent crimes that occur in connection with the drug market. We have chosen to exclude studies about violent crimes that occur in connection with self-use of drugs. In this study we have chosen to use both qualitative and quantitative studies to get a broad picture as possible about the subject. Results shows that area

competition, debt & theft as well as government efforts, have a significant role in relation to the violence in the drug market. However, future research should focus on a more global approach to the study of the violence in the drug market, and the impact of the economic gain on drug trafficking.

Keywords: Drug market, drug trafficking, gang violence, organized crime, risk factors, violent crimes.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Strainteorin enligt Merton 10 Strainteorin enligt Agnew 11 Strainteorin kopplat till våldsbrottslighet inom narkotikamarknaden 12

METOD 13

Vad innebär en systematisk litteraturstudie? 13 Inklusion –och exklusionskriterier 14

Etiska överväganden 16 Förförståelse 16 Litteratursökningen 17 Val av sökord 17 Databaser 17 Sökningarna 18 Sammanfattning av databassökningarna 20 Analys av data 21 RESULTAT 22 Resultatschema 22 Områdeskonkurrens 25 Skuld och stöld 26 Statliga insatser 27 Övriga faktorer 28 DISKUSSION 29 Resultatdiskussion 29 Metoddiskussion 33 SLUTSATSER 35 REFERENSER 36 BILAGOR 39 BILAGA 1. Resultatschema 39 BILAGA 2: Sökschema 42

INLEDNING

Den olagliga narkotikamarknaden är ett världsomfattande bekymmer, som utgör en stor fara mot både utveckling och säkerhet, både nationellt och internationellt (Polismyndigheten & Tullverket 2016). I till exempel en studie från det politiska institutet vid Harvards universitet i USA, uppges att fram till 2012, har mellan 30 000–40 000 människor, dödats (Dean m.fl. 2012). Alla dessa dödsfall, uppges, har varit ett resultat av det mexikanska narkotikakriget (a.a.).

Både nationellt och internationellt, har det skett omfattande förändringar på narkotikamarknaden (Polismyndigheten & Tullverket 2016). Tillvägagångssätten skiftar med tiden och alla typer av narkotikabrott benämns som ingripande- och spaningsbrott (a.a.). Detta innebär att upptäcktsrisken för dessa brott, påverkas av olika samhällsorgans arbetsinsatser inom området (a.a.). På grund av detta är det inte alltid som den officiella statistiken kring olika narkotikabrott, motsvarar verkligheten (Brottsförebyggande rådet 2017).

Den brottslighet som kan relateras till narkotika och marknaden för detta kan delas in i fyra olika former av brottslighet (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikabruk 2007). Denna indelning grundar sig till en viss del på Goldsteins modell, från 1985, gällande våldet som förekommer i samband med narkotika (a.a.). Den första formen benämns som psykofarmakologiska brott och inkluderar de brott som individer begår när de är påverkade av någon form av narkotika (a.a.). Ekonomiskt motiverade brott innefattar de brott som individer begår i syfte av att uppnå ekonomisk möjlighet till narkotikabruk (a.a.). Den tredje formen av narkotikarelaterad brottslighet benämns som narkotikabrott (a.a.). I detta begrepp räknas de brott som syftar till handlingar som bryter mot den rådande narkotikalagstiftningen i ett land (a.a.). Brott som inkluderas i denna kategori är bland annat tillverkning av narkotika, användning av narkotika, import, handel samt innehav av narkotika (a.a.).

Den fjärde och sista formen av narkotikarelaterad brottslighet är systematiska brott (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikabruk 2007). Dessa syftar till verksamheter som säljer droger. Denna brottsform syftar även till de våldsbrott som sker inom kriminella verksamheter i samband med bland annat tillverkning och försäljning (a.a.). Systematisk brottslighet kan även innefatta korruption av olika slag och inkluderar även de brott som narkotikahandlare begår mot de mänskliga rättigheterna (a.a.). Systematiska brott innefattar alltså främst våldet som förekommer på narkotikamarknaderna, exempelvis i form av mord eller misshandel (a.a.).

Narkotikamarknaden är en dominerade del i den organiserade brottsligheten och är en form av systematisk brottslighet (Brottsförebyggande rådet 2017).

Brottsförebyggande rådet (u.å.) beskriver organiserad brottslighet som en brottslig handling som oftast fokuserar på antingen häleri eller smuggling av olika

produkter med efterfrågan. Exempel på produkter kan vara cigaretter, alkohol och narkotika (a.a.). Prostitution följt av koppleri och trafficking, är också vanligt förekommande inom organiserad brottslighet (a.a.). Den organiserade

brottsligheten innefattar alltså systematiska brott som begås för ekonomisk vinning (a.a.). Inom den organiserade brottsligheten förekommer narkotika i form av bland annat framställande, olaglig införsel samt distribution, både i och utanför Sverige (Polismyndigheten & Tullverket 2016).

En viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten, är de genererande vinsterna från just narkotikahandeln (Polismyndigheten & Tullverket 2016). Vinsterna används huvudsakligen till att upprätthålla det kriminella arbetet inom narkotikahandeln (a.a.). Narkotikahandeln ses även som en grundpelare inom kriminella nätverk (a.a.). De konflikter som kan uppstå inom kriminella verksamheter, är oftast av våldsam karaktär, och narkotika är en av de

förekommande orsakerna (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, 2007; Polismyndigheten och tullverket 2016).

Både nationellt och internationellt har det gjorts olika typer av kopplingar mellan det förekommande våldet i samhället, kriminella organisationer och

narkotikamarknaden (Brå 2019; National crime prevention Centre 2007). I USA uppges det att kriminella verksamheter, där narkotikahandel räknas in, stod för ungefär en tredjedel av alla mord som begicks under år 2005 (Puyana m.fl. 2017). Även i en rapport från Kanada, uppges det att det finns ett samband mellan vapenvåldet och droghandeln (National crime prevention Centre 2007). Detta samband har förutom i Kanada, visat sig i England och Wales samt i Skottland (a.a.).

I Europa, saknas det enligt Europeiska Centrumet för kontroll av narkotika och narkotikabruk (2017), ett samlat mått på hur våldsbrottsligheten som sker inom ramen för narkotikamarknaden, ser ut. En nyligen gjord studie, som publicerades år 2018, visar dock att män i Sverige i åldern 15–19, föll offer för skjutvapenvåld i större utsträckning än män i samma ålder i resten av västra Europa (Sturup m.fl. 2018). Det kan även jämföras med att 35% av de förekommande morden i

Sverige, sker med skjutvapen (a.a.). Detta uppges vara en ökning i Sverige med 52%, om man ser till perioden i mellan 2005–2010 och 2011–2016 (a.a.). I en BRÅ-rapport uppger forskarna att vissa oklarheter finns, gällande vilka faktorer som kan ses ha ett samband till det förekommande vapenvåldet, och hur detta sammanfaller med förändringarna inom de illegala drogmarknaderna (Brottsförebyggande rådet 2019). Forskarna menar därmed att det finns en

kunskapslucka, gällande vad som orsakar det gängrelaterade våldet och vilken roll narkotikamarknaden har i det hela (a.a.).

Syfte

Som tidigare nämnt är narkotikamarknaden ett världsomfattande problem som i sin tur påverkar säkerheten och utvecklingen i samhället (Polismyndigheten & Tullverket, 2016). Vidare har det kunnat fastställas en koppling mellan de förekommande våldsbrotten och narkotikamarknaden (Brottsförebyggande rådet 2017; 2019).

Därav är syftet med denna studie att få en djupare förståelse för hur våldsbrott inom narkotikamarknaden uppstår, det vill säga, att få en världsomfattande bild av vilka faktorer som på olika sätt kan påverka våldsbrottsligheten inom

narkotikamarknaden.

Denna studie kommer att genomföras med en systematisk litteraturstudie. Detta då vi vill få en djupare bild kring ämnet, vilket ett kvantitativt tillvägagångssätt inte ger i samma utsträckning (Eliasson 2013).

Frågeställning

Hur kan förekomsten av våldsbrottslighet inom narkotikamarknaden förklaras?

Definitioner

Våldsbrott

Våldsbrott går att definiera som våld som utövas fysiskt; mord, dråp misshandel och våldtäkt (Nationalencyklopedin). Begreppet innefattar även hot om våld (a.a.).

Narkotikamarknaden

Narkotikamarknaden definieras som världsomfattande kriminell handling som innefattar framställande, odling, distribution och försäljning av narkotika (United Nations Office on Drugs and Crime u.å.).

Narkotikabrott

Detta begrepp definieras som: ”Narkotikabrott är den typ av gärningar som straffbelagts i narkotikastrafflagen (1968:64) eller när det gäller

narkotikasmuggling i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.” (lagen.nu u.å.).

Avgränsning

I denna litteraturstudie fokuserar vi vidare, enbart på de systematiska brotten som är en av de fyra definierade formerna inom den narkotikarelaterade brottsligheten (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikabruk 2007). Därav har ytterligare avgränsning gjorts gällande psykofarmakologiska brott,

ekonomiskt motiverade brott samt narkotikabrott, som är de övriga tre nämnda brottstyperna inom de fyra definierade formerna av narkotikabrottslighet (a.a.). Vidare inom de systematiska brotten har vi valt att fokusera på våldsbrott som sker i samband med hantering av narkotika, det vill säga, misshandel, dråp, hot om våld och mord, med eller utan dödlig utgång. Därav har vi valt att göra en avgränsning gällande våldtäkt.

BAKGRUND

I denna del kommer tidigare forskning inom ämnet att presenteras. Därefter kommer valda kriminologiska teorier att presenteras och kopplas till det valda ämnet.

Tidigare forskning

Trots att mycket av forskningen inom området för narkotikarelaterad våldsbrottslighet till stor del består av sambandet mellan narkotikabruk och våldsbrotts, finns sambandet mellan narkotikamarknaden och våldsbrott väl dokumenterat (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction 2018). Exempelvis, konstruerade Paul J. Goldstein tre stycken begrepp som förekommer vid sambandet mellan narkotika och just våldsbrottslighet (a.a.).

Det första begreppet gällande sambandet mellan narkotika och våld, är

psykofarmakologiskt våld (a.a.). Detta typ av våld begås av individer när de är påverkade av någon form av narkotika (a.a.). Detta kan förklaras av att visa typer av substanser kan leda till att individer på något sätt upplever irritation och blir oberäkneliga, vilket i sin tur leder till att våld lättare kan uppstå (a.a.).

Våld kan även uppstå indirekt, som ett resultat av ekonomiskt motiverade brott (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction 2018). Detta innebär att våldet blir ett resultat av ett brott som begås för ekonomisk eller annan

vinning. Detta kan till exempel vara misshandel, som begås för att komma över en summa pengar, som behövs för att kunna finansiera ett narkotikabruk (a.a.). Denna form av brott, som resulterar i våld, uppges dock vilja undvikas av många narkotikamissbrukare (a.a.).

Den sista formen av våld som kan uppstå i samband med narkotika, benämns som systematiskt våld (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction 2018). Denna typ av våld skiljer sig något från de övriga två våldsbrottstyperna, då våldet inte uppstår som ett resultat av en individs egna narkotikamissbruk (a.a.). Det systematiska våldet förekommer istället som ett resultat av olika konflikter inom narkotikamarknaden (a.a.).

Som nämnt innan är systematiskt våld en av de förekommande definitionerna gällande olika former av brott, kopplat till narkotikabrott (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikabruk 2007; European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction 2018). Goldstein (1985) ger flera exempel på olika former av systematiskt våld som förekommer i samband med narkotika. Det kan bland annat handla om konflikter gällande områdeskonkurrens (a.a.). Det kan även vara misshandel och mord i syfte av att bibehålla status, eller att

drogförsäljare blir rånade, vilket i sin tur kan leda till våldsamma hämndaktioner (a.a.). Narkotikabrukare och narkotikaförsäljare kan både bli offer och

gärningsperson, kopplat till systematiskt våld inom narkotikamarknaden (a.a.). Internationellt

Det uppges att mellan åren 2007–2011, ökade antalet mord, som var kopplat till organiserad brottslighet och till drogmarknaden, från 8867 till 27 199 stycken totalt, för att sedan börja minska under 2012 (Heinle m.fl. 2015). En bidragande faktor till den stora ökningen av våldet i Mexiko, uppges vara kopplat till

narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten (a.a.). Enligt uppgifter från media, uppges det i rapporten, att år 2014, kunde minst en tredjedel av morden

som skett i Mexiko, härledas till organiserad brottslighet (Heinle m.fl. 2015). Detta genom de utmärkande dragen i tillvägagångssättet (a.a.). Exempel på detta kan vara då morden har skett med användning av bland annat automatvapen och tortyr (a.a.). Styckning kan även ses som ett förekommande moment i processen (a.a.).

I rapporten från Kanada, som nämns i föregående avsnitt, framkommer det att de som på något sätt är inblandade i narkotikamarknaden, upplever vapenvåldet i större omfattning, jämfört med de som inte är involverade i narkotikamarknaden (National crime prevention Centre, 2007). I denna rapport framkommer det även att studier visat att narkotikamarknaden är en av de huvudsakliga anledningarna till det förekommande vapenvåldet (a.a.).

Sverige

I Sturup m.fl. (2018), visade resultat att viktimisering för skjutvapenvåldet i Sverige som innefattar män över 15 år, dödligt eller ej, har ökat mellan åren 1995 till 2015 (a.a.). Liknande mönster visades även gällande de gärningspersoner som utövar skjutvapenvåld (a.a.). Även i en rapport från Brottsförebyggande rådet, uppges det att polisen upplever att våldet mellan kriminella har blivit grövre (Brottsförebyggande rådet 2017).

I en rapport ifrån Brottsförebyggande rådet 2015, visar statistik att det har skett en ökning med 20% av skjutningar (Sturup m.fl. 2018). Detta om man ser till åren mellan 2006–2014 (a.a.). Det har dessutom skett en ökning på 50% av skjutningar som resulterat i en dödlig eller icke dödlig utgång, men där offret har tagit skada (a.a.). Vidare uppger forskarna i denna rapport att skjutvapen inte sällan

förekommer i samband med mord som kan kopplas till gängkriminalitet i Sverige (a.a.).

Konflikter inom kriminella miljöer kan resultera i våldsamma sådana

(Brottsförebyggande rådet 2016). Detta på grund av att konflikterna kan ske mer i skymundan utanför samhällets rättsregler, och därmed minskar skyddet från statliga insatser som kan hindra den eskalerande våldsamma karaktären av våldsbrotten (a.a.).

I media görs ofta en koppling mellan skjutningar och konflikter mellan gäng inom narkotikamarknaden (Brottsförebyggande rådet 2017). I en BRÅ-rapport där poliser blivit intervjuade gällande skjutvapenvåldet, uppger poliserna att de inte upplever områdeskonkurrens inom narkotikamarknaden som en vanligt

förekommande grund till konflikter, utan att det snarare handlar om andra faktorer (a.a.). Informationen från dessa intervjuer ger dock endast polisens synvinkel gällande våldet (a.a.).

Skjutningar, har som nämnt, under de senaste åren ökat, och är en typ av systematisk brottslighet som kan uppstå i samband med hantering av narkotika (Brottsförebyggande rådet 2019). Orsakerna till skjutningar kan ibland ses som otydliga (a.a.). I en kvalitativ studie, har forskare från Brottsförebyggande rådet, intervjuat personer som har varit delaktiga eller närvarade i kontexter där

skjutningar förekommer (a.a.). Respondenterna kunde i vissa fall uppleva svårigheter med att beskriva vilka konflikter som ledde till skjutningarna (a.a.). Dock berättade ett flertal av respondenterna att konflikterna kunde uppstå i samband med narkotikahanteringen (a.a.). Några av respondenterna berättade

varför våld med vapen var så pass vanligt (Brottsförebyggande rådet 2019). En av respondenterna förklarade att våldet kunde uppstå i samband med

narkotikamarknaden och att de kunde ha vissa områden de kunde sälja narkotika i som var ”deras område” (a.a.). Skulle någon annan person plötsligt börja sälja narkotika i det området, kunde en konflikt uppstå (a.a.). Vidare berättar en annan respondent i denna studie om varför skjutning blev en utväg och varför dödligt våld var att föredra (a.a.). Respondenten berättar om att då en konflikt uppstår och man endast skjuter för att skada, finns risken att denne person i sin tur, kommer att hämnas (a.a.). Sker skjutningarna istället i syfte för att döda, skulle det, enligt respondenten, istället eliminera ”problemet” (a.a.). Ytterligare skäl till

skjutningarna kunde vara ett sätt för att upprätthålla sitt rykte, men skjutningarna kunde även fungera som en avskräckande metod (a.a.).

En stor del av informationen visar, som nämnt ovan, att den främsta orsaken till konflikterna kunde handla om hanteringen av narkotikan (Brottsförebyggande rådet 2019). Vidare visar studien att hanteringen av cannabis är den främsta typen av narkotika som kan leda till konflikter (a.a.). Enligt respondenterna kunde konflikterna uppstå i samband med skulder och svek mellan olika kriminella verksamheter (a.a.). Ytterligare ett sätt för en konflikt att uppstå kan vara då en person, vars uppgift är att sälja vidare narkotika, istället brukar den själv (a.a.). På så vis leder detta till att den summa pengar som var tänkt att få in till den

kriminella verksamheten blir mindre, och i sin tur kan en skuld och konflikt uppstå (a.a.).

Ett annat sätt kan även vara om polisen beslagtar narkotika som var tänkt till försäljning och att en skuld på så vis uppstår (Brottsförebyggande rådet, 2019). Konflikterna behöver inte uppstå på grund av höga summor, utan det kan även gälla mindre summor pengar (a.a.).

Teori

Här kommer kriminologisk teori att presenteras för att sedan kunna kopplas samman med vårt resultat för litteraturstudien.

Strainteorin enligt Merton

Robert K. Merton grundade 1938, strainteorin, som ger en beskrivning om hur samhällsstrukturer kan komma att påverka den rådande brottsligheten (Merton 1938). Med teorin försöker Merton förklara individers beteende med hjälp av hur samhällets struktur ser ut (a.a.). Med andra ord kan teorin förklara ett kriminellt beteende som ett resultat av de samhällsstrukturerna som existerar (a.a.). Merton utgår från att alla individer ska eftersträva ”the american dream”, och att individer inte ska nöja sig med sin tillvaro (a.a.). Med detta menar han att alla individer har en strävan efter ekonomisk framgång (a.a.). Vilket betyder att individen, så snabbt som möjligt, strävar efter att uppnå ekonomisk framgång, med legitima eller illegala medel (a.a.).

Enligt teorin, består samhället av sociala strukturer med olika ”klasser” (Merton 1938). De lägre klasserna, arbetarklassen, antas inte ha samma strukturella möjligheter eller förutsättningar för att uppnå de förväntade målen och

framgångarna på ett legitimt sätt (a.a.). De individer som inte kan uppnå målen legitimt, upplever strain, som kan förklaras som press, frustration eller orättvisa (a.a.). Med andra ord kan strain förklaras som när resurser är för få i relation till de mål som individer vill eller förväntas uppnå (a.a.). En konsekvens av detta är

att individer blir mer benägna att ta till illegala metoder för att uppnå målen och undvika strain (Merton 1938).

Strain uppstår när individer inte når upp till dessa mål på ett legitimt sätt (a.a.). Detta i sin tur leder till att individer anpassar sina rutiner på ett mer illegitimt vis för att öka möjligheten att uppnå dessa mål, exempelvis att individer begår kriminella handlingar (Merton 1938). Teorin grundar sig alltså på negativa relationer; att individer känner avsaknad av något, vilket i sin tur leder till strain (a.a.).

Enligt teorin är samhället uppbyggt av kulturella och sociala strukturer (Merton 1938). Den kulturella strukturen kännetecknas av samhällets kulturella intressen, mål och mening, medan den sociala strukturen istället kännetecknas av

uppfattningar om hur individer kan uppnå det som ligger inom ramen för de kulturella strukturerna (a.a.).

Enligt Merton är två komponenter inom de sociala och kulturella strukturerna framträdande; ”kulturella mål” och ”institutionella normer” (Merton 1938). Dessa komponenter kan vidare användas för att kunna förklara människors beteenden i relation till den aktuella samhällsstrukturen (a.a.).

Det finns fem olika definierade begrepp, eller grupper av individer, som används vid förklaring gällande hur individer kan agera efter den rådande

samhällsstrukturen (Merton 1938). Dessa är conformity, innovation, ritualism, retreatism samt rebellion (a.a.). Conformity innebär att individen uppnår dessa förväntade mål enligt de rådande samhällsstrukturerna (a.a.). Innovation innefattar de individer som eftersträvar samma mål, men uppnår dessa genom exempelvis, kriminella handlingar (a.a.). Ritualism innefattar de individer som följer

samhällsstrukturen utan att tänka på dess slutresultatet, det vill säga att samhällets förväntade mål inte ligger i fokus (a.a.). Retreatism innefattar de individer som står utanför samhället och begår brott (a.a.). Detta kan exempelvis vara

missbrukare (a.a.). Med andra ord; denna grupp ser inte till de förväntade målen och anpassar sig heller inte efter den rådande samhällsstrukturen (a.a.). Den sista gruppen av individer, rebellion, är de som inte accepterar samhällsstrukturen och inte heller följer samhällets normer och regler (a.a.). Dessa individer accepterar inte heller de förväntade målen enligt samhällsstrukturen och vill även förändra de förväntade målen (a.a.).

Individer kan stå i flera av dessa grupper, eller till exempel börja befinna sig i den ena gruppen och sedan gå över till en annan grupp (Merton 1938).

Strainteorin enligt Agnew

Då Mertons ursprungliga teori om strain, har fått kritik, då den endast förklarar ekonomiska brott och de brott som begås av de individer som har sämre

ekonomiska medel, har denna teori utvecklats av Robert Agnew (1992). Agnew (a.a.) anser att strainteorin kan förklara kriminellt beteende men att teorin behöver utvecklas. Fokus i den utvecklade teorin av Agnew, ligger fortfarande på de negativa relationerna som strainteorin förklarar övergripligt, men i utvecklingen av strain, ligger fokus även på mål på kortare sikt (a.a.). Agnew beskriver huvudsakligen tre typer av strain, som alla har med negativa relationer att göra (a.a.). Den första beskriver att strain kan uppstå då en individ förhindrar en annan individ från att uppnå sina mål (a.a.). Ett exempel kan vara att göra någon

arbetslös (Agnew 1992). Den andra formen av strain som kan uppstå, enligt Agnew, är att ta bort den befintliga motivationen hos individen, genom att exempelvis stjäla från denne (a.a.). Slutligen; den tredje faktorn, enligt Agnew, som kan resultera i strain är då en individ tillför någon form av negativ påverkan på en annan individ, exempelvis genom misshandel (a.a.).

Agnew har även genomfört ytterligare en utveckling av strainteorin där han går igenom vilka typer av strain som har större risk att leda till ett kriminellt beteende (Agnew 2001). Upplevd strain har större risk att resultera i kriminellt beteende då individen upplever orättvisa och om detta har stor påverkan på de medel individen hade sedan tidigare att uppnå de förväntade målen (a.a.). Agnew (2001) menar att denna risk i sin tur ökar, om upplevelsen av strain förekommer i samband med låg social kontroll. Därmed uppstår press eller motivation till att begå brott (a.a.). Vid sin ytterligare utveckling av den ursprungliga strainteorin, beskriver Agnew två olika typer av strain, det vill säga objektiv och subjektiv strain (Agnew 2001). Objektiv strain innefattar sådan typ av strain som kan upplevas på ett liknande sätt inom en grupp av individer (a.a.). Exempel på detta kan vara hungersnöd eller misshandel (a.a.). Subjektiv strain innefattar istället en form av individuell upplevelse av en viss händelse (a.a.). Exempel på detta är vid skilsmässa eller förlust av en nära anhörig (a.a.).

Strainteorin kopplat till våldsbrottslighet inom narkotikamarknaden

Som tidigare nämnt är vinsterna från narkotikahandeln en viktig inkomstkälla för den organiserad brottsligheten (Polismyndigheten & Tullverket 2016).

Strainteorin utgår ifrån att alla individer strävar efter att uppnå ekonomisk

framgång, antingen via laglig eller illegal väg (Merton 1938). Med andra ord kan de förekommande våldsbrotten inom narkotikamarknaden ses som ett eventuellt resultat av individer som inte vill rätta sig efter den rådande samhällsnormen och dess regler och vill uppnå sina mål via den illegala vägen.

METOD

För att besvara studiens frågeställning, har en systematisk litteraturstudie valts som tillvägagångssätt. Det vill säga att en kvalitativ ansats har använts. En central del av genomförandet i en systematisk litteraturstudie är beskrivningen av

tillvägagångssättet och att litteratursökningen sker systematiskt (Denney & Tewksbury 2012). Därav kommer metodens tillvägagångssätt att beskrivas noggrant.

Vad innebär en systematisk litteraturstudie?

Vid en systematisk litteraturstudie, besvaras den aktuella frågeställningen, systematiskt med hjälp av den forskning som forskaren ämnar ha som sitt

underlag (Forsberg & Wengström 2016). Syftet med att besvara frågeställningen systematiskt är för att studien ska gå att kontrollera eller att genomföra på nytt (a.a.). När en systematisk litteraturstudie ska genomföras för att besvara en viss frågeställning, krävs det att forskaren läser in sig på det aktuella ämnet (a.a.). Då ämnen ofta är breda, är det viktigt att forskaren förtydligar vad denne vill utforska inom det valda ämnet. Det vill säga att vissa avgränsningar görs för att kunna få ett datamaterial som är hanterbart (a.a.). När fördjupning inom ett visst ämne ska ske, kan ett lämpligt redskap vara att använda sig av teorier, i detta fall

kriminologiska teorier (a.a.). På detta sätt kan det också bli enklare för forskaren att formulera sin frågeställning, men även kan det underlätta vid analyserandet av datamaterialet som samlats in (a.a.).

När forskaren väl har valt sitt aktuella forskningsämne, ska syftet med studien framkomma (Forsberg & Wengström 2016). Syftet ska ange för läsaren, vad forskaren ämnar uppnå med sin studie (a.a.). Detta i sin tur ska mynna ut i en eller flera frågeställningar som mer detaljerat ska ge en beskrivning av vad forskaren ämnar undersöka för att uppnå sitt syfte (a.a.).

När forskaren har identifierat det område som ska studeras, samt gjort lämpliga avgränsningar, är det dags för själva litteratursökningen (Forsberg & Wengström 2016). En sådan kan göras manuellt eller i databaser (a.a.). I denna studie avser vi att genomföra sökningarna via databaser.

Det är även lämpligt att beskriva vilket ämnesområde, respektive databas inriktar sig på (Denney & Tewksbury 2012).

När det kommer till själva strategin för sökningsprocessen gäller det att man som forskare har formulerat sin frågeställning på ett sådant sätt som underlättar val av databas/databaser samt vilka sökord forskaren ska använda sig av (Forsberg & Wengström 2016). I databaserna är det möjligt att söka på olika delar i en studie, såsom namnet på studier, sammanfattningar och/eller författare (a.a.). Det är även möjligt att kombinera en eller flera begrepp för att få fram lämpliga artiklar (a.a.). Detta kan göras med hjälp av så kallade ”booleska operatorer”, ”AND”, ”OR” eller ”NOT” (a.a.). Resultatet från sökningen visas sedan, och då i antal träffar (a.a.).

Skulle sökningen eller sökningarna resultera i ett för stort antal träffar, kan forskaren underlätta denna sökningsprocess genom att ändra sökorden till en annan kombination (Forsberg & Wengström 2016). Ett annat sätt att minska antalet träffar är att avgränsa sin sökning till vissa språk, ålder eller datum för

publicering (Forsberg & Wengström 2016). När sedan material till studien ska väljas ut, måste valet av material motiveras, det vill säga, urvalskriterier ska finnas (a.a.). En noggrann beskrivning gällande dessa kriterier ska också finnas med. Beskrivningen ska även innehålla vilka databaser materialet är hämtat ifrån samt vilka sökord som använts (a.a.). Utöver detta ska det också framkomma antal träffar efter varje sökning samt hur många sammanfattningar som lästs, vilket material som mer noggrant studerats och därefter har valts ut som material till studien (a.a.). Detta kan sedan redovisas i ett sökschema (a.a.).

Efter sökningarna, då lämpligt material till studien har valts ut, ska allt material läsas igenom och därefter beskrivas (Forsberg & Wengström 2016). I

beskrivningen av materialet, vilket ofta består av artiklar, är det lämpligt att ange titel och publiceringsår samt författare/artikelförfattare (Denney & Tewksbury 2012). Utöver detta bör de valda studiernas frågeställning/frågeställningar framkomma (Forsberg & Wengström 2016). Information om

undersökningsdesign, insamlingsmetod, urval samt bortfall ska också finnas med från de studier som valts (Forsberg & Wengström, 2016). Slutligen ska resultat och slutsatser finnas med från respektive vald artikel (a.a.).

Hur detta ska presenteras, kan göras på olika sätt (Forsberg & Wengström 2016). Alternativ som finns är exempelvis genom presentation i form av tabell med kortfattad information om varje vald artikel samt att forskaren därefter presenterar resultatet i en längre sammanfattande text (a.a.).

När det kommer till analysfasen då en systematisk litteraturstudie genomförs, handlar detta om att ta ut meningsbärande enheter i en text, för att sedan analysera dessa vidare och för att på så vis kunna få fram olika typer av koder som är

relevanta för forskarens frågeställning (Forsberg & Wengström 2016). Detta för att eventuellt kunna urskilja nya kategorier som är relevant för forskningen (a.a.).

Inklusion –och exklusionskriterier

• Det första inklusionskriteriet i databassökningarna är att de utvalda studierna ska vara relevanta i relation till vår frågeställning. Därav kommer studier som handlar om våldsbrott inom narkotikamarknaden att väljas ut. Vidare kommer vi även att inkludera studier som innefattar narkotikarelaterat våld inom organiserad brottslighet. Detta då narkotikamarknaden är en stor del av den organiserade brottsligheten (Polismyndigheten & Tullverket 2016). Detta gäller samma för gängvåldet (a.a.).

• Vid studerande av titlar kommer vi att inkludera studier som innefattar fler begrepp än just sökorden vi valt ut. Begreppen vi kommer att inkludera, är organized crime, criminal organization, criminal gang, narcotics, dope, drug war, drug violence, organized violence, homicide, murder,

manslaughter, drug-related death, competition och monopoly. En del av dessa begrepp förekommer inom området för narkotika och

våldsbrottslighet, och vissa är synonymer eller motsatsbegrepp till förekommande begrepp inom litteraturen.

• Då vi kommer att välja ut artiklar för en mer noggrann granskning efter att vi studerat abstrakt finns ytterligare kriterier som vi kommer att förhålla

oss till. För att artiklar ska bli valda till en mer noggrann granskning efter studerandet av abstrakt, ska artiklarna innefatta kopplingen mellan droger och våld.

• För att artiklarna ska bli valda till underlag för vår studie ska dessa belysa faktorer som kan ses ha ett samband gällande det förekommande våldet inom narkotikamarknaden.

• Ett ytterligare kriterium är att de valda studierna ska vara på engelska. Detta då vetenskaplig forskning oftast publiceras på engelska.

• Vidare har vi ett kriterium om att de valda artiklarna ska vara publicerade någon gång mellan 2009–2019. Detta då vi vill att aktuell forskning ska ligga till grund för vårt urval.

• De valda artiklarna för vår studie ska vara vetenskapliga originalartiklar och peer-reviewed. Att artiklarna är peer-reviewed innebär att experter inom aktuellt området har granskat artiklarna innan publiceringen (Malmö Universitet u.å.). Vi kommer även att välja alternativet research articles i databasen SAGE Journals. Detta då det inte är möjligt att välja peer-reviewed i SAGE Journal, eftersom att alla artiklar inom denna databas redan är peer-reviewed (Sage Publishing u.å.).

• Vi kommer även att exkludera artiklar som belyser drogrelaterat våld kopplat till egenbruk. Vidare kommer vi att exkludera studier som enbart genomförts på kvinnliga respondenter. Detta då majoriteten av våldsbrott sker av män (Brottsförebyggande rådet 2018). Vi kommer också att exkludera studier som baseras på respondenter i fängelsemiljöer.

• Studier som saknar struktur för en vetenskaplig studie, det vill säga studier som saknar en struktur i form av bakgrund, syfte, tillvägagångsätt, resultat och diskussion, kommer att exkluderas (Forsberg & Wengberg 2016). • Vi kommer även att exkludera systematiska litteraturstudier i vårt urval, då

vi enbart vill använda oss av primärdata. I en systematisk litteraturstudie använder man sig av redan publicerade data för att besvara en

frågeställning. Därav om vi inkluderar en systematisk litteraturstudie till vårt urval, anses detta vara sekundärdata, därav kommer dessa former av studier att exkluderas (Forsberg & Wengberg 2016).

• Studier som är publicerade, där författare är anonym, kommer att exkluderas.

• Vi kommer också att inkludera både kvalitativa och kvantitativa

originalartiklar. Kvalitativa studier genomförs på ett mer djupgående sätt och kvantitativa studier genomförs ofta på ett större urval som kan underlättar generalisering till en större population (Eliasson 2013). Därav vill vi fånga in båda dessa angreppssätt för att se om de bägge

undersökningsmetoderna visar liknande resultat. Att inkludera båda dessa angreppssätt, det vill säga att kombinera flera olika metoder, kan bidra till ett bredare perspektiv inom ämnet, och kallas för triangulering (Eliasson 2013).

Etiska överväganden

Då en studie ska genomföras, måste forskaren bedöma de eventuella risker som studien kan medföra (Vetenskapsrådet u.å.). Därav är det viktigt att forskaren väger studiens syfte mot de risker som kan förekomma (a.a.).

Det finns fyra olika etiska huvudkrav gällande forskning, som forskaren bör ta i beaktning (Vetenskapsrådet u.å.). Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (a.a.). De tre första kraven är inte relevanta för denna studies tillvägagångsätt. Gällande konfidentialitetskravet, kommer vi att använda oss av redan publicerat datamaterial, som redan har publicerats och där forskarna i de respektive studierna, redan bör ha förhållit sig till detta krav. Därav behöver vi inte förhålla oss till konfidentialitetskravet. Om det däremot skulle förekomma namngivning gällande individer, grupper, etc., kommer vi inte att uppge dessa.

Etiska överväganden som bör tas i beaktning då en forskare genomför en systematisk litteraturstudie, är till att börja med, att endast välja artiklar eller studier där en etisk prövning har genomförts och godkänts av en etisk kommitté (Forsberg & Wengström 2016). När vi genomför sökningarna kommer vi endast att välja artiklar som är peer reviewed, vilket innebär att experter inom aktuellt området har granskat artiklarna innan publiceringen (Malmö Universitet u.å.). En annan etisk aspekt som forskare bör förhålla sig till vid genomförandet av en systematisk litteraturstudie, är att samtliga resultat från litteratursökningen ska redovisas (Forsberg & Wengström 2016). Detta innebär att studier som inte stödjer forskarens antaganden, bör likasåväl presenteras som de studier som stödjer detta (a.a.). Då syftet och frågeställningen i denna systematiska

litteraturstudie, är att få en ökad förståelse om vilka faktorer som kan påverka den förekommande våldsbrottsligheten inom narkotikamarknaden, kommer alla studiers resultat gällande detta, att redovisas.

Då det går att urskilja en viss kunskapslucka inom ämnet vi vill belysa

(Brottsförebyggande rådet, 2019), är syftet med denna litteraturstudie att få ökad kunskap och kunna förbättra framtida arbete och på lång sikt genomföra en förbättring i samhället (Vetenskapsrådet 2017).

Förförståelse

Vid forskning, går forskare alltid in med en viss förförståelse till ett ämne (Malterud 2015). Förförståelse innefattar de förutfattade meningar, erfarenheter och perspektiv som forskare besitter inför olika projekt (a.a.). Detta kan ses som en tillgång, men även som en begränsning vid kommande forskning (a.a.). Förförståelsen kan både öka motivationen hos en forskare att utforska mer kring ett ämne, men förförståelsen kan även begränsa forskaren genom att minska objektiviteten (a.a.). Detta kan i sin tur kan leda till att inte lika mycket kunskap hämtas inom forskningsområdet (a.a.). Därav är det viktigt att forskaren diskuterar sin förförståelse i sin kommande metoddiskussion (a.a.).

Vår kunskap inom det valda ämnet kan ses som begränsad. Motivationen kring ämnet kommer dels från medierapportering gällande gängkriminalitet, främst skjutvapenvåld, kopplat till narkotika. Vi har även hämtat motivation från vår utbildning inom kriminologi. I denna systematiska litteraturstudie, kommer förförståelsen vidare att diskuteras i metoddiskussionen.

Litteratursökningen

I denna del av den systematiska litteraturstudien, kommer de olika delarna gällande litteratursökningen att presenteras.

Val av sökord

Vår litteratursökning har genomförts utifrån sökningar med hjälp av sökord som skedde i två block, och som skapades efter relevans till studiens syfte och frågeställning. Vi har även i litteratursökningen satt en gräns för hur många artiklar som vi kommer att gå igenom, efter att varje sökkombination genomförts. Vid ett antal träffar om fler än 250 stycken, kommer vi inte att granska dessa artiklar, utan vi smalnar då antingen av sökningen eller utesluter denna. Vi inledde med att söka de två olika blocken var för sig. Därefter fortsatte vi att kombinera dessa två olika block med varandra, i sex olika kombinationer. Vi har vid behov använt oss av frassökning. Detta innebär att citationstecken (””) sätts före och efter, två eller flera ord, som ska stå bredvid varandra i en text, utan andra ord mellan dessa (Malmö Universitet u.å.). Dessa ord i frassökningen ska alltså stå efter varandra i följd (a.a.). På så vis underlättar detta för forskaren att utesluta ej relevant litteratur och underlättar därmed sökningsprocessen (a.a.).

Däremot, då sökningarna resulterade i ett ”rätt antal” träffar, det vill säga 250 träffar eller färre, har vi valt att inte genomföra alla sex kombinationer, då detta skulle resultera i ett för smalt sökningsresultat. Dessa kombinationer användes systematiskt i alla de valda databaserna.

• Sökblock 1: Detta block har inkluderat begreppet drug trafficking med två olika synonymer till begreppet. Detta för att inte missa relevant

information inom området, då det finns olika benämningar för

narkotikamarknaden. Synonymerna som har använts är drug trade och drug market.

• Sökblock 2: Detta block har inkluderat olika benämningar på våld, alternativt våldsbrott. Detta block har därför inkluderat violence och violent crimes. Då tidigare forskning visar på att det drogrelaterade våldet sker inom kriminella gäng, (Brottsförebyggande rådet 2019), har vi också valt att söka på gang violence.

Databaser

De olika databaser som har använts i denna litteraturstudie är SAGE Journals, Sociology Collection samt Criminology Collection.

• SAGE Journals- I denna databas finns främst artiklar inom samhällsvetenskap och humaniora (Malmö Universitet u.å.).

• Sociology Collection- I denna databas finns forskning inom sociologi och om tillhörande områden (ProQuest u.å.).

• Criminology Collection- Denna databas innehåller bland annat forskning om brott, vilka orsaker bakom brotten som finns, samt hur dessa brott påverkar. Denna databas visar sökningsresultat från två andra databaser, Criminal Justice database och National Criminal Justice Reference Service Abstract Database (ProQuest u.å.).

Sökningarna

Sökningarna har genomförts under tre olika dagar. Den 3 maj, den 6 maj samt den 7 maj, år 2019.

SAGE Journals

Den första sökningen gjordes i SAGE Journals den 3 maj. Vi började med att söka brett i första sökblocket med ordet drug trafficking. Detta genererade i 7016 träffar. Vi sökte även i det andra blocket med ordet violent crimes, vilket

genererade i 28 586 träffar. Då båda dessa sökningar hade för många antal träffar, valde vi att slå ihop sökblocken med olika kombinationer. Den första

kombinationen var med sökorden drug trafficking AND violent crimes. Detta resulterade i 3107 träffar. Då detta fortfarande var ett för stort antal träffar för att kunna gå igenom inom den angivna tidsramen för vårt arbete, valde vi att smalna av sökningen ytterligare med sökfunktionen ”drug trafficking” AND violent crimes, som ledde till 976 träffar samt drug trafficking AND ”violent crimes” som resulterade i 366 träffar. Då detta fortfarande var för många träffar att hinna gå igenom, valde vi att smalna av ytterligare med sökfunktionen ”drug trafficking” AND ”violent crimes” som slutligen resulterade i 114 träffar. Av dessa 114 artiklar granskade vi samtliga rubriker och valde 11 abstrakt att granska vidare. Dessa abstrakt valdes ut utifrån att titlarna innefattade några av sökorden eller de andra begreppen som nämnts i inklusionskriterierna. Efter att ha läst alla de 11 abstrakt, blev 2 av dessa utvalda för en mer noggrann granskning, då de hade en koppling mellan narkotika och våld. Efter att ha läst dessa 2 artiklar blev 1 utvald som underlag för vår litteraturstudie. Denna artikel blev utvald då den belyste faktorer som hade en koppling till det drogrelaterade våldet inom

narkotikamarknaden, vilket den andra inte gjorde.

Vi gjorde även en sökning i SAGE Journals under samma datum som föregående sökning, det vill säga den 3 maj. Denna gången med sökorden drug market och violence. Likadant som förra sökningen, valde vi att genomföra en generell sökning av sökordet drug market som genererade i 18 158 träffar, och med enbart sökordet violence som i sin tur genererade i 60 186 träffar. Då detta är ett för stort antal träffar för att hinna gå igenom, valde vi att kombinera de både sökorden från de två olika blocken, med varandra; drug market AND violence. Denna sökning resulterade i 5630 antal träffar, vilket ledde till att vi smalnade av sökningen ytterligare med kombinationen ”drug market” AND violence som gav oss 250 träffar. Efter att ha granskat samtliga rubriker av dessa 250 artiklar valdes sedan 22 artiklar ut för vidare granskning av abstrakt. Dessa abstrakt valdes ut utifrån att titlarna innefattade några av sökorden eller de andra begreppen som nämnts i inklusionskriterierna. Efter att ha läst alla dessa 22 abstrakt blev 8 artiklar utvalda för en mer noggrann granskning, då de hade en koppling mellan narkotika och våld. Av dessa 8 artiklar, blev slutligen 5 stycken artiklar utvalda som underlag till vår systematiska litteraturstudie. Dessa artiklar blev utvalda då de belyste faktorer som hade en koppling till det drogrelaterade våldet inom

narkotikamarknaden, vilket de andra inte gjorde.

Ytterligare fem blocksökningar genomfördes i SAGE Journals med olika kombinationer från de två olika sökblocken. Efter likadan genomgång som de ovan nämnda sökningar, valdes inga artiklar ut som underlag för vår studie, i dessa övriga fem sökningar. Dels då många dubbletter uppstod men även då resterande inte ansågs vara relevanta för studiens syfte.

Sociology Collection

Nästa sökning den 3 maj gjordes i Sociology Collection. Som i föregående databas började vi med att söka generellt i de vardera blocken var för sig, men denna gången med sökorden drug trafficking och violent crimes. Detta genereade i 1689 respektive 9309 träffar. Då båda dessa sökningar gav ett för stort antal sökträffar, smalnade vi av sökningen genom att söka på de båda sökorden tillsammans, drug trafficking AND violent crimes. Då fick vi istället 715 träffar vilket gjorde att vi fortsatte att smalna av sökningen som tidigare sökningar. Vi sökte därmed med sökkombinationen ”drug trafficking” AND violent crimes. Detta gav oss 446 träffar och då detta fortfarande var ett för stort antal träffar att bearbeta inom den angivna tidsramen, testade vi istället sökkombinationen drug trafficking AND ”violent crimes”. Detta genererade i 107 träffar vilket innebär att vi fick ett rimligt antal artiklar att gå igenom och därmed valde vi att inte smalna av sökningen ytterligare. Efter att ha granskat rubrikerna av dessa 107 träffar valde vi att granska 17 stycken av dessa abstrakt. Många dubbletter uppstod och uteslöts direkt. Dessa abstrakt valdes ut utifrån att titlarna innefattade några av sökorden eller de andra begreppen som nämnts i inklusionskriterierna. Av dessa 17 abstrakt blev 3 artiklar utvalda för en mer noggrann granskning, då de hade en koppling mellan narkotika och våld. Dock uppfyllde en av dessa valda artiklar, efter granskning av abstrakt, inte kriterierna vi hade gällande kopplingen mellan narkotika och våld. Vi valde ändå att inkludera denna för en mer noggrann granskning. Detta då abstraktet innehöll en koppling mellan gängvåld och organiserad brottslighet i Mexiko. Detta val gjorde vi då tidigare forskning har kartlagt att ett stort antal dödfall; 30 000–40 000 har konstaterats ha en koppling till det mexikanska narkotikakriget (Dean m.fl. 2012). Slutligen blev 1 av dessa artiklar vald som underlag för vår litteraturstudie efter att ha läst dessa 3 artiklar. Detta då den belyste faktorer som hade en koppling till det drogrelaterade våldet inom narkotikamarknaden, vilket de andra artiklarna inte gjorde.

Vidare gjorde vi en sökning i Sociology Collection den 6 maj, med sökorden drug trade och gang violence. Samma tillvägagångssätt användes, vilket innebär att vi sökte på orden först enskilt. Drug trade resulterade i 4601 träffar och gang violence resulterade i 3626 träffar. Vidare fortsatte vi att smalna av sökningen, och vi slog därmed samman de två sökorden inom de två blocken med

kombinationen drug trade AND gang violence, vilket resulterade i 604 träffar. Vidare fortsatte vi att smalna av sökningen med båda kombinationerna ”drug trade” AND gang violence samt drug trade AND ”gang violence”. Detta resulterade i 175 respektive 91 träffar. Vi valde att granska rubrikerna på de 175 träffarna. Efter granskande av samtliga titlar, blev 10 artiklar utvalda för en närmare granskning av abstrakt. Dessa abstrakt valdes ut utifrån att de innefattade några av sökorden eller de andra begreppen som nämnts i inklusionskriterierna. Därefter blev 1 artikel utvald för en mer noggrann granskning, då de hade en koppling mellan narkotika och våld. Slutligen blev denna artikel vald till underlag för vår studie, då den belyste faktorer som hade en koppling till det drogrelaterade våldet inom narkotikamarknaden.

Ytterligare fem blocksökningar genomfördes i Sociology Collection med olika kombinationer från de två sökblocken. Efter en likadan genomgång, som i de ovan nämnda sökningar, valdes inga artiklar ut som underlag för vår studie i dessa övriga fem sökningar. Dels då många dubbletter uppstod men även då resterande artiklar inte ansågs vara relevanta för studiens syfte.

Criminology Collection

De sista sökningarna för denna systematiska litteraturstudie, gjordes i databasen Criminology Collection, den 7 maj. Vi började sökningen med sökorden drug trafficking och gang violence. Efter att ha sökt på de båda orden var för sig, genererade detta i 2022 träffar respektive 2335 träffar. Då detta, som nämnt innan, var ett för stort antal träffar att hinna gå igenom för den angivna tidsramen,

kombinerade vi de båda sökorden tillsammans, drug trafficking AND gang violence, vilket gav oss 504 träffar. Vi smalnade av sökningen ytterligare med kombinationerna ”drug trafficking” AND gang violence och drug trafficking AND ”gang violence”. Detta gav oss ett träffresultat på 345 respektive 61 träffar. Då vi har ett maxtak på 250 träffar, valde vi att granska de 61 träffarna. Vidare blev 3 av dessa artiklar utvalda för granskning av abstrakt. Dessa abstrakt valdes ut utifrån att titlarna innefattade några av sökorden eller de andra begreppen som nämnts i inklusionskriterierna. Av dessa artiklar blev 2 stycken utvalda för en mer noggrann granskning, då de hade en koppling mellan narkotika och våld. Slutligen blev 1 av dessa artiklar vald som underlag för vår litteraturstudie, då den belyste faktorer som hade en koppling till det drogrelaterade våldet inom

narkotikamarknaden.

Den sista sökningen i Criminology Collection gjordes på samma sätt som tidigare sökningar, fast med sökorden drug market och gang violence. Genom att söka på de båda sökorden var för sig fick vi fram ett träffantal om 4352 respektive 2335 träffar. Vi fortsatte därmed med att kombinera de båda sökorden från vardera sökblock; gang violence samt drug market, som gav oss 753 träffar. Därav smalnade vi av sökningen ytterligare med kombinationerna ”drug market” AND gang violence samt drug market AND ”gang violence”. Detta resulterade i 134 respektive 94 träffar. Vi valde att granska rubrikerna av alla dessa 134 träffar och efteråt blev 3 artiklar utvalda för vidare granskning av abstrakt. Många dubbletter och tidigare valda artiklar uppstod och uteslöts direkt. De artiklar som sedan valdes ut för granskning av abstrakt, valdes ut utifrån att titlarna innefattade några av sökorden eller de andra begreppen som nämnts i inklusionskriterierna. Efter studerande av abstrakt, blev 1 artikel utvald för en mer noggrann granskning, då den hade en koppling mellan narkotika och våld. Denna artikel blev sedan underlag för vår studie, då denna belyste faktorer som hade en koppling till det drogrelaterade våldet inom narkotikamarknaden.

Ytterligare fem blocksökningar gjordes i denna databas, men inga artiklar blev utvalda som underlag till vår studie. Detta då många dubbletter återigen uppstod, men även ansågs resterande inte vara relevanta för studiens syfte.

Sammanfattning av databassökningarna

Totalt genomfördes 104 olika sökningar i de tre olika databaserna. Av dessa sökningar valdes sedan 10 artiklar ut som underlag för vår systematiska litteraturstudie.

Analys av data

Vid genomförandet av en systematisk litteraturstudie, är det viktigt att analysen av datamaterialet beskrivs noggrant som en del av granskningsprocessen, vilket gör det enklare att följa alla stegen (Forsberg & Wengström 2016). När vi ska analysera vårt material, kommer vi till att börja med att läsa igenom allt

datamaterial för att få en uppfattning av dess innehåll (a.a.). Här är det viktigt att förstå betydelsen och innehållet av materialet, för att sedan kunna sätta koder på olika eventuella faktorer (a.a.). Nästa steg är att urskilja olika kategorier som dessa koder kan innefattas i (a.a.). Detta presenteras sedan utifrån olika kategorier, samt vilket resultat som har framkommit (a.a.). Till sist kommer vi att

sammanfatta och diskutera det framkomna resultatet i förhållande till studiens syfte, frågeställning och i relation till den tidigare forskningen (a.a.).

RESULTAT

I denna resultattabell kommer de tio artiklarnas syfte, metod och resultat, kortfattat att sammanfattas.

Resultatschema

Författare, publ. år, titel & land:

Syfte: Metod: Resultat:

Lum 2011 Violence, Drug Markets and Racial Composition: Challenging Stereotypes through Spatial Analysis. USA

Syftet med studien är dels att beskriva den rådande

våldsbrottsligheten på olika platser kopplat till drogmarknaden. Forskaren vill även undersöka betydelsen av socio-ekonomiska, demografiska och andra avvikande faktorer kopplat till olika drogrelaterade aktiviteter. Kvantitativ metod: Forskaren har genomfört en statistisk analys gällande sambandet mellan över 100 000

brottshändelser, kopplat till droger, som ägde rum mellan 1999– 2002.

Resultat visar på samband mellan hög social

desorganisation i ett område, och högre nivåer av droger och våld. Forskaren menar däremot att ytterligare forskning kring ämnet behövs göras såsom exempelvis att studera vilka typer av droger som säljs och om detta i sin tur påverkar variationer i förkommande våld. Taylor 2012 Step by Step: A Situational Analysis of Drug Business Disputes. USA

Syftet är att se till den rådande

våldsdynamiken kopplat till

drogmarknaden och vad som kan leda till de olika konflikterna som bidrar till våldet.

Kvalitativ metod: Semi-strukturerade intervjuer under tre månader år 1998, med 27 män, i åldern 19–55 år. Utifrån intervjuerna identifierades sedan 53 incidenter som var kopplade till

narkotikamarknadens konflikter.

Av de 53 incidenterna var 35 av dessa av våldsam

karaktär. Utifrån dessa incidenter har forskaren tagit fram 5 olika faktorer, som orsaker till de våldsamma konflikterna. Resultat visar att faktorer såsom

områdeskonkurrens, skuld, stöld och svek, förolämpning samt övriga faktorer såsom exempelvis hot, har betydelse. Vilalta 2013 How Did Things Get So Bad So Quickly? An Assessment of the Intial Conditions of the War Against Organized Crime in Mexico. Mexiko

Syftet med studien är att undersöka de bakomliggande orsaker till de organiserade våldsbrotten i Mexiko. Forskaren menar att droghandeln står för den största delen av den organiserade brottsligheten. Forskaren vill testa ”Institutionella anomi-teorin” och se om denna kan förklara orsakerna till det förekommande våldet i Mexiko.

Kvantitativ metod: Forskaren har genomfört en statistik analys mellan olika variabler. De beroende variablerna är de som beskriver olika typer av dödsfall inom

organiserad brottslighet. Den oberoende variabeln består av 4 faktorer som ämnar beskriva den institutionella anomiteorin.

Resultat visar att teorin delvis ger stöd för forskarens hypotes, gällande att den ”Institutionella anomi-teorin” kan förklara den organiserade

våldsbrottsligheten i Mexiko. Faktorer som stödjer teorin är bristande polisiära insatser, ofördelaktiga ekonomiska möjligheter samt orättvisor gällande sociala möjligheter. van Dun 2014 "It's Never a Sure Deal": Drug Trafficking, Violence, and Coping Strategies in a

Syftet med studien var att se hur

kokainindustrin och den relaterade våldsbrottsligheten samspelar med varandra och det dagliga livet i området.

Kvalitativ metod: Longitudinell, etnografisk studie i Peru, i Upper Huallaga, under åren 2003–2007. Fältstudier som genomfördes i fem omgångar. Datainsamlingen

Resultat visar att

förekommande våld dels kan ske i samband med

områdeskonkurrens, men även p.g.a. ilska som uppstår vid misstankar om stöld av kokain. Våldet kan även ske i syfte att väcka skräck och förhindra att andra försöker

Peruvian Cocaine Enclave (2003–2007). Peru skedde genom observationer samt genom informella samtal med lokalbefolkningen.

förhindra affärer. Hot och våld mot anhöriga till involverade inom kokain-marknaden kan förekomma, i syfte att påverka den

involverade individen. Coomber 2015 A Tale of Two Cities: Understandin g Differences in Levels of Heroin/Crack Market-Related Violence—A Two City Comparison. England

Denna studie fokuserar på två städer i England, som båda har olika nivåer av crack -och heroin-marknader och förkommande våld inom marknaderna. Forskaren vill analysera strukturella skillnaderna och kulturella

förhållandena som kan påverka nivåerna av drogrelaterat våld. Kvalitativ och kvantitativ metod: Datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med narkotikaanvändare och narkotikaförsäljare, där respondenterna har en medelålder på ca 35 år. Datainsamlingen har även bestått av observationer och registerdata.

Resultat visar att försäljning på de öppna marknaderna är mer riskfyllt jämfört med försäljning på de slutna marknaderna. Forskaren nämner ett flertal framträdande faktorer till ökad risk för våld på narkotikamarknaden. Dessa är hot, konkurrens om ledarskap inom gänget och försäljare som blir rånad av de som brukar narkotikan.

Correa-Cabrera m.fl. 2015 Losing the monopoly. Mexiko

Syftet med studien är att studera det

drogrelaterade våldet i Mexiko och dess bakomliggande orsaker mellan åren 2007– 2010. Kvantitativ metod: Statistisk analys av olika registerdata där forskarna analyserar eventuella samband mellan olika variabler. Forskarna har utformat fem olika hypoteser utifrån tidigare forskning inom området, som de vill testa med hjälp av analyserna.

Resultat visar att, då de kriminella organisationernas konflikter på drogmarknaden ökar, behöver fler statliga insatser sättas in. Detta i sin tur leder till att de kriminella organisationerna svarar med allt starkare våldsformer. När maktförhållanden förändras inom drogmarknaden, ökar risken för korruption, vilket i sin tur leder till att den drogrelaterade våldsbrottsligheten ökar. Duran-Martinez 2015 To Kill and Tell?
State Power,
Crimi nal Competition, and Drug Violence. Colombia & Mexiko

Syftet med studien är att ge en förklaring till det rådande samspelet mellan statens säkerhetssamman-hållning och mellan konkurrensen inom narkotikamarknaden, som avgör nivån av förekommande våld.

Kvalitativ och

kvantitativ metod: Data består av semi-strukturerade intervjuer, registerdata samt information gällande våldsincidenter i varje område från en lokal nyhetstidning. Forskaren intervjuade både poliser, politiker, journalister samt olika relevanta

organisationer och med sju olika aktivt

kriminella.

Resultat visar på fyra olika framträdande kategorier av faktorer, för att förklara det rådande våldet inom narkotikamarknaden. Våldet kan även ses som ett resultat av att vilja öka disciplinen inom gängen hos gängmedlemmarna.

Osorio 2015 The Contagion of Drug Violence: Spatiotemporal Dynamics of the Mexican War on Drugs. Mexiko

Syftet med studien är att undersöka varför vissa områden har högre

drogrelaterat våld jämför med andra områden i Mexiko.

Kvantitativ metod: Forskaren testar fyra olika hypoteser som innehåller olika faktorer som kan ha betydelse för det förekommande våldet inom

narkotikamarknaden. Data inhämtades ifrån databasen Organized Criminal Violence Event Data (OCVED), som består av händelser i form av våld, med koppling till droger i Mexiko. Datan är hämtad mellan åren 2000–2010.

Resultat visar att det förekommande våldet i vissa områden, i sin tur kan påverka

narkotikavåldet i andra närliggande områden. Vidare visar resultat att desto högre nivå av aggressiva, statliga insatser mot

drogmarknaden, desto mer ökar våldet mellan de olika kriminella gängen samt att detta våld sprids till närliggande områden. Carach & Artola

2016 Dissapeared persons and homicide in El Salvador. El Salvador

Syftet med studien är att fastställa huruvida freden mellan två kriminella gäng, som opererar inom narkotikamarknaden, kan ha lett till en minskning av registrerade mord.

Kvantitativ metod: Registerdata över mord och försvinnanden i El Salvador under åren 2010–2014. Data har samlats in under tre perioder; innan vapenvilan, under vapenvilan samt efter.

Resultat visar ett samband mellan variationen av mord och försvinnanden i områdena, kopplat till de studerade gängen och deras aktiviteter. Vidare visar resultat att våldet inom gäng sker i syfte att kunna kontrollera områden där droghandeln sker. Våldet kan även ses som ett resultat av att gängen vill öka och stärka sitt egna territorium. Johnson 2016 Drug Markets, Travel Distance, and Violence: Testing a Typology. USA

Syftet med denna studie är att analysera det förekommande våldet inom drogmarknaden i Philadelphia. Kvantitativ metod: Forskaren använder sig av en form av typologi, där avstånd mellan drogförsäljare och köpare analyseras. Datamaterial har hämtats från brottsregister i Philadelphia, gällande antalet gripanden och brottshändelser kopplat till narkotika. De analyserade åren är mellan 2006–2010.

Resultat visar att de offentliga marknaderna uppvisar högre nivåer av våldsbrott jämfört med de lokala marknaderna, där även avståndet mellan köpare och säljare är större. Med andra ord, de lokala marknaderna uppvisar lägre nivåer av våldsbrott, där avståndet mellan köpare och säljare är mindre. Därav blir forskarens teori tillämpbar gällande distans kopplat till våld.

I denna resultatdel kommer de mest framträdande faktorerna, kopplat till våldsbrott inom narkotikamarknaden, att presenteras i tre olika kategorier. De faktorer som inte benämns i flera olika studier, kommer att presenteras tillsammans i en övrig enskild kategori.

Områdeskonkurrens

I en kvalitativ studie som publicerades år 2012, genomförde forskaren semi-strukturerade intervjuer med 27 manliga respondenter, som har varit involverade i drog –och icke drogrelaterade brott (Taylor 2012). Utifrån dessa intervjuer

identifierade forskaren sedan 53 stycken incidenter som hade koppling till konflikter inom narkotikamarknaden, varav 35 stycken av dessa var av våldsam natur (a.a.). Utifrån dessa incidenter har forskaren tagit fram 5 stycken olika faktorer som hade betydelse för de våldsamma konflikterna som kunde uppstå inom narkotikamarknaden (a.a.). En av de framträdande faktorerna var

områdeskonkurrens (a.a.). Med detta menas konflikter som uppstår då individer vill försvara områden där denne vanligtvis säljer droger, och därför anser att detta område tillhör dem (a.a.).

Ytterligare en kvalitativ studie, som istället är genomförd i ett område i Peru och publicerades 2014, visar att områdeskonkurrens har betydelse för våldet på drogmarknaden (Van Dun 2014). Denna studie fokuserar dock endast på

kokainmarknaden (a.a.). Syftet med studien var att se hur marknaden för kokain och våldsbrottsligheten korrelerade med varandra och det dagliga livet i området (a.a.).

Tanken var från början att genomföra både strukturerade och semi-strukturerade intervjuer med de boende i området (Van Dun 2014). Ett problem som stöttes på gällande detta var att många boende i området, upplevde att de inte ville svara på frågorna, när de dessutom förstod att intervjuerna skulle spelas in (a.a.). Därav baserar sig denna del av materialet på mer informella samtal med boende ute på gatorna, i affärer eller i restauranger (a.a.). I denna studie visade resultatet även att en betydande faktor, till våldet inom narkotikamarknaden, kunde vara

områdeskonkurrens (a.a.).

Perioden mellan åren 2002–2004 i området var ganska lugn, enligt forskaren, då kokainmarknaden inte hade någon form av konkurrens (Van Dun 2014). År 2005 inträffade däremot ett antal mord, som kopplades till bråk gällande

kokainmarknaden (a.a.). Olika typer av grupper började strida om olika territorier i området (a.a.). Detta ledde till flera mord på olika individer som ingick i de olika stridande grupperna (a.a.).

En annan studie från El Salvador som istället är av kvantitativ karaktär, visar att konkurrens inom narkotikamarknaden har betydelse för det våld som uppstår (Carach & Artola 2016). I El Salvador, uppges det att olika typer av kriminella gäng, står för mer än 60% av bland annat alla de mord som begås i landet (a.a.). Karakteristiska drag gällande försvinnandena är inte helt klart (a.a.). Dock går det att konstatera att ett mord som upptäcks inom ett kriminellt gängs territorium, sannolikt är ett resultat av ett fall som från början, sågs som ett försvinnande (a.a.). Detta eftersom, nästan 90% av alla försvinnanden i landet, egentligen är mord som har utförts av kriminella gäng (a.a.). Detta kan ses som en strategi för kriminella gäng, att utöka sitt eget territorium och få ökad kontroll över

I början av år 2012, inleddes med hjälp av medling från regering, en 14 månaders lång vapenvila mellan två kriminella gäng (Carach & Artola 2016). Under den rådande vapenvilan, uppges det att antalet rapporterade mord, reducerades med 50 procent (a.a.). Det har dock framkommit kritik om huruvida denna vapenvila, mellan de två kriminella gängen, verkligen var orsaken till den förändrade statistiken över mord (a.a.). Syftet med studien var därav, att fastställa om freden mellan de två kriminella gängen, verkligen ledde till en minskning av mord, eller om det snarare berodde på att gängen istället dolde morden (a.a.).

Datamaterialet har samlats in över tre perioder; före vapenvilan, under vapenvilan samt efter (Carach & Artola 2016). Med hjälp av denna datainsamlingen, har forskarna gjort en typ av riskanalys, där de såg till antal mord och försvinnanden, samt hur variationen mellan dessa såg ut under de tre olika perioderna (a.a.). Resultatet visade att under perioden då vapenvilan ägde rum, minskade antalet rapporterade mord och istället ökade antalet rapporterade försvinnanden (Carach & Artola 2016). Forskarna ser detta resultat som ett bevis på att vapenvilan inte ledde till minskat antal mord, utan att gängen istället fortsatte utöva våld mot varandra, i syfte av att kunna kontrollera olika territorium för droghandeln (a.a.).

Skuld och stöld

I den kvalitativa studien som gjordes med intervjuer av 27 manliga respondenter, (Taylor 2012), kunde som nämnt ovan, fem olika faktorer framstå som betydande för våldet inom narkotikamarknaden (a.a.). Två av dessa framträdande faktorer var skuld och stöld (a.a.). Skuld kunde helt enkelt uppstå då en individ var skyldig motparten pengar eller narkotika, och inte återgäldat detta i tid (a.a.). Ett exempel som nämns av en av respondenterna, var ett fall där en individ var skyldig pengar till en annan (a.a.). I detta fall hade individen, som var skyldig pengar, ett flertal gånger lovat att betala tillbaka skulden, men inte gjort detta (a.a.). När ytterligare försök görs, för att få tillbaka den aktuella skulden, och inte detta var möjligt uppger individen, att denne hade brutit armen på den skuldsatte personen (a.a.). Stöld däremot, kunde ske på olika sätt. Ett exempel är då en individ säljer droger åt den som styr drogmarknaden (Taylor 2012). Denne individ kan använda narkotikan i eget syfte, exempelvis genom eget bruk och därmed uppstår en stöld som även blir en skuld (a.a.). Stöld kan även uppstå, när den som säljer

narkotikan, istället säljer den på egen hand och behåller hela vinstsumman själv, och därmed stjäler från den som styr över den aktuella marknaden (a.a.).

Att detta exempel, gällande att stöld kan leda till våldsbrott inom

narkotikamarknaden, visas även i en annan kvalitativ studie från 2015, (Coomber 2015). I denna studie genomför forskaren en jämförelse mellan två städer i England (a.a.). Båda städerna som studeras, har olika nivåer av drogmarknader gällande crack och heroin, och förkommande våld inom dessa (a.a.). Forskaren vill i studien, analysera de strukturella skillnaderna samt de kulturella

förhållandena, som kan påverka de eventuella skillnaderna gällande nivån av narkotikarelaterat våld (a.a.).

Resultat visar bland annat att de individer som säljer droger, även själva kan bli utsatta för stöld, i form av att de blir rånande på narkotikan (Coomber 2015). Forskaren identifierar i studien begreppet, robbing runners, vilket innebär att droganvändare, rånar drogförsäljare (a.a.). Detta kan utspela sig på olika sätt, men