Högskolan på Gotland
2011/VT C-uppsats i Historia halvfart Författare: Martin Mickelsson Institutionen för historiska studier Handledare: Erik Tängerstad
JAS FÖR JOBB
JAS-projektet som
Work by JAS
The JAS-project as a industrial policy messure
Abstract
The purpose of this paper is to examine how the target to convert the Swedish military aviation industry towards working within the civilian sector was planned and implemented parallel to the target of building a world-class military aircraft. A number of Government bills have been studied, bills directly connected to the JAS-project as well as bills dealing with civilian project´s for the military aviation industry. The first group includes bills
dealing with the JAS-project´s role in the overarcing defence policy, as well as the
Government´s bill specifying the guidelines for the JAS-project. The other group includes five bills regarding Government funding for civilian projects supporting the military
aviation industry´s transition from the military to the civilian market. The paper shows that the double targets of the JAS-project were separated early on into two simultaneous processes. While the target of developing and producing a new military aircraft was placed within the JAS-project, the target of converting the military aviation industry for the civilian market was directed toward a number of government-supported civilian projects. These civilian projects were based and dependent on cooperation deals between the Swedish aviation industry (Saab aviation and Volvo flygmotor) and two of their American counterparts (Fairchild Industries and General Electric Company). This paper points to the Government having an ambition for the civilian projects to create the base for a stable Swedish civilian aviation industry to which the personnel from the military side of the aviation industry could be transferred once their work on the JAS-project was done. Unfortunately, with the cancellation and changes of the deals with the American aviation industy during the 1980´s and the decison by Saab aviation to stop production of
commercial aircrafts in 1999, the Government´s vision of a civilian aviation industry could not be realised. As no Swedish civilian aviation industry had been established the
personnel from the development side of the JAS-project would have nowhere to be transferred to (after their part in the project was done). While the Governments target with converting of the aviation industy to save the industries knowledge and expertise was fulfilled in the short term, the ambition to spread this knowledge and expertise to other parts of the Swedish industry and thus make the aviation industry a driving force for the development of Swedish technology industry were not realised.
Keywords: JAS-project, Military industry conversion to civilian markets, Swedish
Innehållsförteckning
1 Inledning ...5
1.1 Problemformulering, Syfte och Frågeställning ...5
2 Bakgrund...6
2.1 Rymdindustrin ...6
2.2 Svensk militär flygindustri...6
3 Beskrivning av källmaterialet...9
4 Avgränsningar ...10
4.1 JAS-projektet ...11
4.2 Civila projekt och flygsamarbeten ...13
5 Teori...18
5.1 Hur spridning av teknik fungerar på marknader ...18
5.2 Hinder för omvandling av militära industrin ...19
5.3 Lärande mellan företag och hinder för detta ...21
5.4 Betydelsen av tilltro för lärande och samarbete ...22
6 Metod...23
7 Forskningsläge...23
8 Undersökning...26
8.1 JAS-projektet ...26
8.2 Civila projekt och flygsamarbeten ...28
8.3 Sammantagen analys ...30 9 Slutdiskussion ...32 10 Käll- och litteraturförteckning...34 10.1 Tryckta källor...34 10.2 Muntliga källor...35 10.3 Litteratur...35 10.4 Elektroniska resurser ...36 11 Bilaga 1 ...37 11.1 JAS-projektet...37
1 Inledning
Sveriges militära flygindustri som grundades under andra världskriget var redan från sin början nära förbundet med statsmakten och finansieringen av industrin har byggt på en kontinuerlig ström av nya upphandlingar där industrin fick i uppdrag att utveckla och tillverka stridsflygplan till försvarsmakten. Dock blev projekten allt dyrare och statens vilja att ta dessa kostnader tillsammans med uppkomsten av nya kostnadsattraktiva alternativ ledde fram till frågan om nästa generation stridsflygplan skulle vara utvecklat och tillverkat i Sverige. Dock rörde sig valet om att satsa på ett nytt svensk flygplan inte endast om militära hänsynstaganden. Den militära flygindustrin samlade en mängd högutbildad personal med ett omfattande kunnande och kompetens. Dessutom fanns det en betydande samling underleverantörer som var beroende av industrins jättar, SAAB aviation och Volvo flygmotor. Det fanns alltså tydliga industripolitiska intressen att ta hänsyn till. Utifrån insikten att processen att ge industrin ett nytt statligt projekt med jämna mellanrum inte var ekonomiskt gångbar antogs JAS-projektet som en möjlighet för den militära flygindustrin att genomföra de strukturomvandlingar som behövdes för att industrin skulle överföra sin verksamhet till den konkurrensutsatta civila marknaden. I min B-uppsats i Historia vid Umeå Universitet kom jag fram till att detta ledde till att regeringen uttalade två målsättningar i propositionerna om JAS-projektet.
1.1 Problemformulering, Syfte och Frågeställning
1982 års beslut om JAS-projektet utgick från två huvudsakliga målsättningar; behovet av ett nytt stridsflygplan och industriell omvandling av svensk militär flygindustri till civil verksamhet. Detta innebar att JAS-gruppen1 skulle utveckla och producera ett
stridsflygplan i världsklass samtidigt som den militära flygindustrins verksamhet skulle omstruktureras mot den civila marknaden.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur målsättningen att omstruktutrera den militära flygindustrin till civil verksamhet planerades och genomfördes parallellt med
1 Saab Avionics och Aerotech, Volvo Aero Corporation, Ericsson Microwave Systems samt statliga
målsättningen att bygga ett militärt flygplan i världsklass. Detta leder mig till följande tre frågeställningar:
- Vilken form tog planerna för att uppnå målsättningen att omstrukturera den militära flygindustrin?
- Hur var dessa planer relaterade till målsättningen att bygga ett militärt flygplan i världsklass?
- Hur genomfördes de planerade omstruktureringarna av den militära flygindustrin?
2 Bakgrund
Detta bakgrundsavsnitt behandlar den svenska rymdindustrin och den militära flygindustrin, två industrier som återkommer i källmaterialet. Syftet är att sätta in källmaterialet i sin industriella kontext och därigenom ökar förståelsen för de processer och den industripolitiska situation som uppsatsen behandlar.
2.1 Rymdindustrin
Rymdteknik har alltmer blivit en del av vår vardag från telekommunikation till satellitnavigering och väderprognoser och Naturvårdsverkets användning av fjärranalys. I Sverige arbetar omkring 1000 personer inom rymdindustrin, en industri bestående av tre huvudbolag Rymdbolaget, SAAB Space samt Volvo Aero. Dessa aktörer har specialiserat sig inom varsitt teknikområde med en rad mindre företag som underleverantörer. En stor del av rymdindustrins finansiering kommer från Rymdstyrelsen, den statliga instans som ansvarar för rymdverksamheten i Sverige. Med en årlig budget på 800 miljoner inriktar sig rymdstyrelsen främst på att finansiera svenskt deltagande i samarbetsprojekt inom det Europeiska rymdsamarbetet ESA. Dessa projekt är oftast långsiktiga, ett exempel är projekt som syftar till att möta klimatutmaningarna.2
2.2 Svensk militär flygindustri
Redan i slutet av 1910-talet fanns flygplansfabriker i Sverige som licenstillverkade både tyska och franska flygplan och man fortsatte att tillverka små serier av flygplan under mellankrigstiden. Men det skulle dröja till början av andra världskriget, då ett svenskt
2 Rymdstyrelsen (2007). Rymdstyrelsens strategi för forskning och innovation, Stockholm: Rymdstyrelsen,
flygvapen aktualiserades, innan en svensk flygindustri etablerades. I denna nya industri var svenska aviationsaktiebolaget (SAAB) centralt för produktion av både militära och civila flygplan.3
Under andra världskriget etablerades en speciell relation mellan staten och flygindustrin som fick en monopolställning på utveckling och tillverkning av landets stridsflygplan. Detta skapade ett nära samarbete mellan industrin och försvarets materiel verk (FMV), ett samarbete som kom att kraftigt effektivisera framställningen av flygplanen. Denna utveckling hade sin grund i att man ansåg att Sveriges neutralitetspolitik krävde att landet hade en egen krigsmateriel industri för att vara oberoende av omvärlden.4
Monopolsituationen förändrades i början av 1970-talet när frågan om en eventuell efterträdare av AJ-37 Viggen-systemet togs upp i en rad statliga utredningar. Det var egentligen aldrig fråga om att Viggen inte skulle ersättas, men däremot var det inte längre säkert att denna ersättare skulle vara ett svensk utvecklat och producerat stridsflygplan.5
Utredningarna följde på varandra under hela 1970-talet och flera olika alternativ övervägdes och avfärdades. Genombrottet kom när Sveriges storindustrier, ledda av SAAB aviation i form av industrigruppen JAS (IG-JAS)6, lade fram ett förslag om en inhemsk utveckling och produktion av ett JAS-flygplan. Efter principbeslut i riksdagen 1980 om att Viggen i början av 1990-talet skulle ersättas av ett system gick JAS-frågan till snabbutredning ledd av Överbefälhavaren (ÖB) och Försvarets materiel verk (FMV). Utredningen skulle jämföra det svenska alternativet med fyra amerikanska flygplansalternativ med JAS egenskaper7 och utifrån detta ta fram beslutsunderlag till flygplansanskaffningen i regeringens totalförsvarsproposition 1981/82. I Sverige har dessa utvärderingar av flygplanssystem traditionellt gjorts med målsättningen om största stridseffektivitet till lägsta kostnad, både vad gäller utveckling och produktion liksom drift och underhåll av flygplanet.8
3 Svensk flyghistorisk förening, Konologi över flyget i Sverige 1910-1959, http://www.flyghistoria.org,
20110520
4 Lindqvist, Gunnar & Widfeldt, Bo (2003). Rikets flygplanköp: JAS 39 Gripen, Värnamo: Air Historic
Research, s. 50; Lindén, Johan (1991). JAS 39 Gripen: Den havererade stormaktsdrömmen, Falun: Broderskaps Förlag, s. 19-21
5 Lindqvist & Widfeldt (2003). s. 42; Lindén (1991). s. 34-35
6 Saab Aircraft, Volvo flygmotor, LM Ericsson Radar Electronics samt statliga Förenade Fabriksverken 7 F-18A, F-18L, F-16 samt F-5S
Med stöd bland annat i att ÖB:s utredning ansåg att Industrigruppen-JAS:s förslag höll sig inom de ekonomiska ramarna och tillgodosåg försvarets behov, förespråkade totalförsvarspropositionen en svensk utveckling och tillverkning av nästa generations stridsflygplan. Då även försvarsutskottets betänkande rörande flygplansanskaffningen understödde regeringens rekommendation togs beslutet av riksdagen den 30 juni 1982. Även nästa svenska stridsflygplan skulle utvecklas och produceras av svensk industri och en beställning lades hos IG-JAS.9
Det som skiljde denna beställning från tidigare beställningar om stridsflygplan till den svenska industrin var de löften som industrin gav men även de krav som ställdes upp. IG-JAS lovade att JAS-flygplanet skulle väga hälften så mycket som föregångaren Viggen men endast kosta 60 procent av densamma, och detta till fast pris. Staten skulle till ett i förväg fastställt pris på drygt 24 miljarder få utvecklingen och produktionen av en första serie på 30 plan samt möjlighet att beställa en andra serie på drygt 100 plan. Men för att hålla kostnaderna inom den ekonomiska ramen krävde SAAB aviation att de själva skulle leda projektet och utifrån statens krav på flygplanets prestanda få besluta om planets olika delar. Detta innebar att det nära samarbete som funnits mellan industrin och staten, i form av FMV, upphörde och FMV:s roll drastiskt minskade, vilket även begränsade regeringens och riksdagens möjligheter till insyn och kontroll över JAS-projektet. Parallellt med den militära flygindustrin utvecklades den civila flygindustrin, även den med SAAB som huvudsaklig aktör. En rad civila flygplansprojekt löste av varandra fram tills 1979 då SAAB aviation med statens stöd gick in i ett flygplanssamarbete med det amerikanska flygbolaget Fairchild. Efter detta flygplan och dess större syskon SAAB 2000 lade SAAB aviation ner sin produktion av flygplan 1999, då hade 459 SAAB 340 plan respektive 63 SAAB 2000 plan levererats. 10
9 Riksdagen (1982). 1981/82:18 Försvarsutskottets betänkande, Stockholm: Riksdagstryck; Ahlgren, Jan &
Christofferson, Lars et al. (1998). Faktaboken om Gripen, Linköping: Industrigruppen JAS, s. 10-11; Regeringen (1994). 1993/94:179 Skrivelse om JAS-projektet, Stockholm: Riksdagstryck, s. 34-35
10 Lindén (1991). s. 37-38; Ahlgren & Christoffersson et al. (1998). s. 11; Lindqvist & Widfeldt (2003).
s. 60, 62-63; SAAB, Bokslutskommuniké 1999, publicerad den 18 feb 2000 http://www.cisionwire.se, 20110520
3 Beskrivning av källmaterialet
Det källmaterial som kommer att användas i uppsatsen utgörs av en rad propositioner, vilka kan delas in i två huvudsakliga grupper, propositioner om JAS-projektet respektive den militära flygindustrins civila projekt. Urvalet av propositioner bygger på referenser i sekundärlitteraturen som lyfter fram dessa propositioner som betydelsefulla för JAS-projektet och de civila projekt som involverade den militära flygindustrin. Samtidigt har hänsyn i urvalet även tagits till referenser mellan propositionerna då de visar på att referenserna har varit betydelsefulla.
Den första gruppen inkluderar propositionen om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling respektive propositionen om riktlinjer för JAS-projektet. Valet av den första propositionen grundar sig på dess betydelse som beslutsunderlag för JAS-projektet då den inkluderar både den militära flygindustrikommissionens och försvarskommisionens yttrande i frågan. Den del av propositionen som intresserar mig är de delar som behandlar JAS-projektets betydelse för den civila industrin då mitt fokus ligger på hur utvecklingen och produktionen av ett nytt stridsflygplan skulle kombineras med den militära flygindustrins omstrukturering till den civila marknaden. Propositionen om riktlinjer för JAS-projektet valdes då det utgör det styrdokument som formulerades efter riksdagsbeslutet och därför väl kompletterar propositionen om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling. Även för detta dokument ligger fokus på de delar som behandlar hur man balanserade de båda målsättningarna; utveckling och produktion av stridsflygplan i världsklass samt omstrukturering av den militära flygindustrin.
Den andra gruppen propositioner innefattar fem propositioner som alla behandlar statliga satsningar för att sysselsätta delar av den militära flygindustrin med civila projekt och därigenom bygga grunden för en civil flygindustri. Propositionen om svensk rymdverksamhet valdes då den behandlar statliga satsningar inom rymdindustrin som var avsedda att bidra till sysselsättningen av delar av den militära flygindustrin med civila projekt. Valet av propositionen om lån till SAAB och Volvo flygmotor grundar sig på att den visar på statens satsning för att bygga upp en civil flygindustri. Detta skulle ske genom att ge lån till dessa två
dominerande aktörer inom den militära flygindustrin så att de skulle kunna gå in i samarbetsprojekt med amerikanska civila flygproducenter. Orsaken till att propositionen med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 och proposition om överlåtelse till Fonden för industriellt utvecklingsarbete av avtal om stöd till den svenska flygindustrin har valts är att de tar upp en förändring i de låneavtal som behandlades i ovan nämnda proposition. Propostionen om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid SAAB-Scania AB valdes då den utgör en ny statlig satsning inom den civila flygindustrin efter lånen till SAAB aviation och Volvo flygmotors samarbetsprojekt med amerikansk civil flygindustri.
4 Avgränsningar
På den övergripande nivån är uppsatsen avgränsad till att gälla förhållandet mellan den svenska staten och den svenska militära flygindustrin. Tidsmässigt studeras endast perioden från att propositionerna rörande civila projekt för svensk militär flygindustri lades fram 1978/79 respektive 1979/80 fram till och med 1999 när SAAB aviation lade ner sin civila flygplanstillverkning.
Undersökningen bygger på ett urval av propositioner (och inte andra officiella dokument) eftersom propositioner utgör formen för hur regeringen lägger fram förslag och driver politik i riksdagen. Propositionerna är regeringens och därigenom den politiska maktens beskrivning av vad de vill driva utåt och kan ses som åsiktsförklaringar. Dessutom har samtliga undersökta propositioner röstats igenom i riksdagen och därigenom vunnit laga kraft. Genom att studera dessa propositioner under den tid JAS-projektet pågick skapas en bild av hur den styrande, politiska makten i Sverige, regeringen, ställde sig till JAS-projektets två målsättningar och hur de hanterades. De olika betänkanden som utskotten tog fram åt riksdagen där dessa propositioner behandlades har valts bort eftersom det huvudsakliga beslutet enligt intervju med Gunnar Björk11 ligger i propositionerna, inte i utskotten. Urvalet av propositioner gjordes med
hjälp av bakgrundsdelen och teoridelen utifrån propositionernas relevans för uppsatsens syfte och frågeställningar.
11 Intervju med Gunnar Björk 080415. Gunnar Björk satt med i försvarskommittén och den militära
Avgränsningen av materialet i de utvalda propositionerna har skett i två steg. I det första steget har en rad relevanta stycken från respektive proposition plockats ut, vilka redovisas i bilaga 1. Materialet delades upp i propositioner som rörde JAS-projektet direkt, respektive propositioner som rörde de civila projekt som involverade den svenska militära flygindustrin. Dessa relevanta stycken innefattar uttalade argument och i en del av fallen även uttalade teser. Själva urvalet är baserat på att de argument och teser de innefattar är innhållsmässigt relevanta för mitt syfte och mina frågeställningar. Denna relevans bedömmer jag utifrån teoriavsnittets teoretiska ramverk om industriell omvandling och kunskapsöverföring.
Utifrån materialet i bilaga 1 har propositionernas resonemang i steg två förtydligats genom att styckena avgränsats och omformulerats. Genom att identifiera de huvudsakliga argumenten med ett visst innehåll i texten skapas en bild av hur resonemangen runt detta innehåll är strukturerat i dokumentet. Detta val stödjs på Bergström & Boréus:
”Ofta räcker det kanske att finna de viktigaste eller vanligaste argumenten i en debatt”. 12
I fråga om teserna identifieras dessa på två olika sätt. När teserna varit uttryckta har de utifrån syfte och frågeställningar relevanta styckena bearbetats på samma sätt som för de stycken som innehöll argument. Dock saknar vissa propositioner en uttalad tes för de redovisade argumenten. Dessa teser saknar källhänvisningar i det avgränsade materialet och utgör istället min tolkning av vilken tes dokumentets argument pekar mot.
Nedan redovisas steg två i avgränsningen av propositionernas material utifrån samma uppdelning som används för steg ett i bilaga 1;
4.1 JAS-projektet
Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling, bilaga 2
Tes
- Genom JAS-projektet bevaras den militära flygindustrins kompetens och tekniska kunnande liksom existerande arbetstillfällen. Dessutom säkras en viktig del av svensk teknologisk utveckling.
Argument
- 1. Ett svenskt JAS-projekt skulle sysselsätta 56 procent av personalen inom utveckling och tillverkning jämfört med det tidigare Viggen-projektet och betyder en minskning från 6 100 personår13 till 3 400 personår. De övriga arbetstillfällena kommer att täckas av flygindustrins civila projekt och svensk rymdverksamhet som staten stödjer. 14
- 2. Flygindustrin med sin utveckling av spetsteknologi är viktig för den generella tekniska utvecklingen i Sverige då nya forskningsrön inom flygindustrin kan spridas till andra industrigrenar. Ett svenskt JAS-projekt skulle bevara denna viktiga del av svenskt näringsliv liksom kapaciteten att utveckla och producera civila och militära flygplan.15
- 3. JAS-projektet kommer att innebära att den teknologiska kompetensnivån höjs inom svensk flygindustri och givet industrins systemleverantörsstruktur med många integrerade underleverantörer, medför detta att den industriella kunskap och kompetens som byggs upp inom JAS-projektet sprids till mindre och medelstora företag. Detta är något som i sin tur bidrar till en kunnig och konkurrenskraftig underleverantörsindustri. Att kunskapsnivån ökar både inom och utom flygindustrin skapar förutsättningar för samarbete mellan svensk- och utländsk industri.Dessutom innebär en fortsatt livskraftig svensk flygindustri att dess kompetens att samordna och genomföra avancerade utvecklingsprojekt bevaras.16
Prop. 1982/83:119 om riktlinjer för JAS-projektet Tes
- Den militära flygindustrin har goda möjligheter att lyckas övergå till civil produktion vilket även skulle gynna det tekniska kunnandet inom svensk industri.
Argument
- 1. Under det senaste året har flygindustrin arbetat för att övergå från militär till civil produktion, något som antyder medvetenhet om att de måste minska sitt beroende av
13 Personår betyder en persons heltidsarbete under ett helt år
14 Regeringen (1982). 1981/82:102 bilaga 2 Proposition, om säkerhets- och försvarspolitiken samt
totalförsvarets fortsatta utveckling, Stockholm: Riksdagstryck, s.109, 111-112
15 1981/82:102 Proposition, om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta
utveckling (1982). s. 111-112, 115
16 1981/82:102 Proposition, om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling
beställningar från staten. Det kunnande som finns inom flygindustrin utgör en god grund för detta omstruktureringsarbete som antas komma att intensifieras.17
- 2. Industrigruppen JAS vill i största möjliga mån förlägga utvecklingen och produktionen av JAS-systemet till svensk industri så att den får nytta av den nya teknik som utvecklas.18
4.2 Civila projekt och flygsamarbeten
Prop 1978/79: 142 om svensk rymdverksamhet Tes
- Statens insatser på rymd- och fjärr-analysområdet bör ökas till 200 miljoner kronor och insatserna i det europeiska rymdsamarbetet bör höjas till 80 miljoner kronor19
Argument
- 1. Rymdindustrin innehar ett omfattande kunnande som möjliggör att rymdtekniken kan användas inom andra industrigrenar och komma dem till del.20
- 2. Statens satsningar på rymdområdet är ett viktigt industripolitiskt verktyg för att sysselsätta friställda från flygindustrin.21
- 3. Industripolitiken ska bland annat stödja utvecklingen och spridningen av avancerad teknik inom svensk industri. Detta passar rymdindustrin väl då den kräver avancerad teknik inom en rad olika områden (mikroelektronik, datateknik, materialteknik, kommunikationsteknik, tillförlitlighetsteknik och tekniken att möta de extrema miljökrav som råder i rymden.)22
- 4. Ytterligare ett industripolitiskt mål som rymdindustrin kan uppfylla är att stödja svensk industris konkurrenskraft på expansiva marknader och svensk rymdindustri har då goda möjligheter att hävda sig internationellt och de produkter som tas fram kan ofta användas även på den civila marknaden utanför rymdområdet.23
-5. Ökade satsningar på rymdteknik skulle till viss del kunna avhjälpa de
17 Regeringen (1983). 1982/83:119 Proposition om riktlinjer för JAS-projektet, Stockholm: Riksdagstryck,
s. 8
18 1982/83:119 Proposition om riktlinjer för JAS-projektet (1983). s. 8
19 Regeringen (1979). 1978/79:143 Proposition om svensk rymdverksamhet, Stockholm: Riksdagstryck,
s. 11
20 1978/79:143 Proposition om svensk rymdverksamhet (1979). s. 3 21 1978/79:143 Proposition om svensk rymdverksamhet (1979).s. 9 22 1978/79:143 Proposition om svensk rymdverksamhet (1979). s. 6-7 23 1978/79:143 Proposition om svensk rymdverksamhet (1979). s. 7
sysselsättningsproblem som uppsått inom svensk flygindustri på grund av svikande beställningar från staten. En del av personalen inom flygindustrin skulle kunna föras över till rymdindustrin. Detta stödjs även av flygindustrikommitténs betänkande (Ds Fö 1978: 8).24
Proposition 1979/80:115 lån till SAAB och VFM Tes
- Saab-Scania AB bör få lån från staten på 350 milj. kr för att kunna gå in som samarbetspartner i ett civilt flygplansprojekt tillsammans med Fairchild Industries Inc. - Volvo Flygmotor AB bör få lån från staten på 160 milj. kr för att kunna gå in som samarbetspartner i ett civilt flygmotorprojekt med General Electric Company.25
Argument
Generella argument
- 1. Lånen är tänkta att underlätta omstruktureringen av flygindustrin från militär till civil verksamhet.26
- 2. Företagen har en unik kompetens inom avancerad teknik som de är ensamma om i Sverige.27
- 3. Enligt flygindustridelegationen är det endast civila projekt av den typ som SAAB aviation och Volvo flygmotor arbetat fram med sina amerikanska kontakter som kan ge flygindustrin stabilitet framöver.28
- 4. Då den civila marknaden skiljer sig avsevärt från den militära ser flygindustridelegationen problem med den direkta omställningen av framför allt utvecklingsavdelningarna inom flygindustrin till civil verksamhet. En lyckad omställning kräver samarbetspartners med kunskap om marknaden som kan komplettera de svenska flygindustriföretagen.29
- 5. Eftersom flygplansprojekten är långsiktiga, i detta fall beräknas pågå i åtminstone 15 år, innebär de ett betydande risktagande för företagen. Dessutom är de aktuella projekten för de svenska företagen stora åtaganden som de inte klarar av att finansiera
24 1978/79:143 Proposition om svensk rymdverksamhet (1979). s. 9
25 Regeringen (1980). 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor, Stockholm:
Riksdagstryck, s. 1
26 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 9 27 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 9 28 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 9 29 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 9
själva. Om Volvo flygmotor respektive SAAB aviation ska kunna delta i projektet behöver de finansiering i form av ett lån från staten.30
Argument som rör SAAB
- 1. Omställningen från militär till civil verksamhet är viktig för att SAAB aviation ska kunna bevara den omfattande tekniska kompetens som de byggt upp genom arbetet med militära projekt.31
- 2. En central del i denna omställning för SAAB aviation är samarbeten med andra flygindustriföretag om civila flygplansprojekt.32
- 3. Flygplansprojektet med Fairchild beräknas sysselsätta runt 400 personer inom utveckling och 500 personer inom produktion hos SAAB aviation.33
Argument som rör Volvo flygmotor
- 1. Volvo flygmotor står inför samma problem som SAAB aviation och måste göra en liknande omställning till civil verksamhet. För att minimera störningar i sysselsättningen inom industrin när den militära delen minskar måste nya, civila, projekt påbörjas i god tid. Här kommer Volvo flygmotors samarbetsprojekt med General Electric Company in.34
Proposition 1980/81:151 om överlåtelse till Fonden för industriellt utvecklingsarbete av avtal om stöd till den svenska flygindustrin
Tes
- Låneavtalet mellan staten och Volvo flygmotor för finansieringen av ett samarbetsprojekt med General Electric ska ändras för att underlätta vidare samarbete.
Argument
- 1. Det stod klart redan när låneavtalet slöts mellan Volvo flygmotor och staten att villkoren för lånet kunde behöva ändras med tanke på samarbetsprojektets storlek och långsiktighet.35
- 2. Volvo flygmotor meddelade i februari 1981 att General Electric lagt ner deras
30 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 7, 10 31 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 5, 8 32 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 5 33 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 5 34 1979/80:115 Proposition lån till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor (1980). s. 6
35 Regeringen (1981). 1980/81:151 Proposition om överlåtelse till Fonden för industriellt utvecklingsarbete
gemensamma samarbetsprojekt flygmotorn CF6-32 men att samarbetet kunde överföras till samarbetsprojekt rörande motorer I samma eller större storleksklass.36
- 3. Argumenten för att stödja den svenska flygindustrin med statliga lån som framfördes I proposition 1979/80: 115 gäller fortfarande, något som motiverar ändringar I låneavtalet som underlättar vidare samarbete mellan Volvo flygmotor och General Electric.37
Proposition 1987/88:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 bilaga 14
Tes
- Låneavtalet mellan Saab-Scania AB och staten bör ändras så att SAAB aviation
behöver betala royalty till staten först efter 300 plan istället för efter 100 plan.
38Argument
- 1. Premissen för låneavtalet var ett samarbete mellan
SAAB aviationoch Fairchild
Industries, men sedan Fairchild drog sig ur 1985 har premissen ändrats.
SAAB aviationhar tagit över både utveckling och produktion av planet vilket förändrat
ekonomin i projektet något som innebär innebär att låneavtalet med staten måste
ändras.
39Proposition 1989/90:51 om Statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB
Tes
- Staten ska ge ett anslag på 1200 milj. kr för att finansiera utveckling, tillverkning
och marknadsföring av Saab-Scania AB:s civila flygplan SAAB 2000.
40Argument
- 1. Enligt Försvarets Materielverk krävs civila projekt för att uppnå en livskraftig
36 1980/81:151 Proposition om överlåtelse till Fonden för industriellt utvecklingsarbete av avtal om stöd till
den svenska flygindustrin (1981). s. 3
37 1980/81:151 Proposition om överlåtelse till Fonden för industriellt utvecklingsarbete av avtal om stöd till
den svenska flygindustrin (1981). s. 4
38 Regeringen (1988). 1987/88:100 Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89
bilaga 14, Stockholm: Riksdagstryck ,s.117
39 1987/88:100 Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 bilaga 14 (1988). s. 117 40 Regeringen (1990). 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt
flygindustri.41
- 2. Det nya flygplanet är en större varaiant av SAAB 340 vars marknadsföring har varit lyckad.42
- 3. Eftersom flera flygbolag har behov av flygplan av flera storlekar från samma producent antas det att försäljningen av SAAB 340 kommer att öka i och med lanseringen av SAAB 2000. Detta är något som kommer att öka royaltyåterbetalningarna till staten på lånet till SAAB 340.43
- 4. SAAB 2000 skulle stärka svensk industri då projektet dels verkar ha goda möjligheter till tillväxt och dessutom kan bidra till utvecklingen av svensk industri. 44
- 5. Projektet kommer att innefatta samarbete med främst nordiska och europeiska företag vilket stärker internationaliseringen av svensk industri.45
- 6. En utökning av svensk civil flygindustri hjälper även den militära delen att överleva vilket säkrar denna sektors kompetens.46
- 7. Villkoren för avtalet mellan Saab Scania AB och staten är konstruerade så att de inte ska vara subventioner av industrin.47
- 8. Projektet kommer att innebära att produktionsdelen inom SAAB aviation kommer att sysselsätta ytterligare 500 personer. Dessutom har det redan anställts 50 personer inom utveckling, vilka tidigare har arbetat inom statens varvskoncern i Göteborg (Götaverken Arendal Technology AB).48
41 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid
Saab-Scania AB (1990). s. 2
42 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid
Saab-Scania AB (1990). s. 2
43 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid
Saab-Scania AB (1990). s. 2-3
44 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid
Saab-Scania AB (1990). s. 3
45 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid
Saab-Scania AB (1990). s. 3-4
46 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid
Saab-Scania AB (1990). s. 4
47 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid
Saab-Scania AB (1990). s. 4
48 1989/90:51 Proposition om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid
5 Teori
I denna del presenteras det teoretiska ramverk som jag kommer att sätta in min undersökning i samt använda för att identifiera det för uppsatsen relevanta materialet. Det rör sig om industriell omvandling med fokus på övergången från militär till civil verksamhet. Den teoretiska littraturen kommer att utgöras av böcker och artiklar om industriell omvandling, speciellt neo-schumpeterianska teorier, liksom studier av andra fall av industriomvandling. Som en utgångspunkt för mitt teoretiska ramverk tar jag en teoribildning baserad på den österrikiske ekonomen Franz Schumpeter. Jag menar att denna teori om industriell omvandling är trovärdig då den handlar om hur företag på samma sätt som människor påverkas av sin miljö och anpassar sig efter denna. Denna koppling mellan människor och företag grundar sig i ett synsätt där företag inte utgör några självständiga entiteter utan att de liksom övriga sociala och kulturella fenomen, är skapade av människor.
5.1 Hur spridning av teknik fungerar på marknader
För att förstå vad spridning av teknik från militär till civil industri innebär kan vi ta vår utgångspunkt i två beskrivningar förmedlade vid FN-konferensen om internationellt samarbete för att stödja omvandling från militär till civil industri som hölls i Hong Kong 1993. Där beskrivs det som;
”a bit of applied knowledge that can be lifted from military production and placed in a commercial product.”49
”A second time development of military resourses for civilian use … ” 50
49 McGivern, Mary Ann (1999). Technology Transfer: Applying Military Research to Commercial Industry
with Examples of Joint Ventures in Saint Louis, Missouri, USA. I UN (Red.), Resructuring and reform:
Bussiness Development Opportunities in Military Industry Conversion to Civilian Markets (179-184) New
York: United Nations, s. 184
50 Zhude, Jin & Weimin, An (1999). The Second-Time Development and Re-Allocation of Defence
Resources: A New Approach from Military to Civilian Conversion. I UN (Red.), Resructuring and reform:
Bussiness Development Opportunities in Military Industry Conversion to Civilian Markets (31-41) New York:
Det handlar alltså inte endast om en överföring av teknik från en industri till en annan, utan om en andra utveckling av tekniken för att möjliggöra användning inom det civila området. Teknisk spridning är endast det sista steget i en trestegsprocess för teknisk förändring. Det första steget utgör uppfinnandet, alltså själva skapandet av de nya idéer som utgör grunden för de produkter som ska utvecklas. Detta följs av det andra steget, innovation, där de nya idéerna tar form i marknadsföringsbara produkter. Slutligen kommer det tredje steget, spridning, där dessa produkter sprider tekniken till nya användningsområden. Men som Hong Kong-konferensen konstaterade kräver spridning att man först går tillbaka till innovationsteget för att anpassa tekniken till en produkt som passar det nya användningsområdet. Hur omfattande detta andra innovationsarbete blir beror på avståndet mellan användningsområdena liksom marknadsförhållandena.51
Även efter det att tekniken anpassats för de nya civila användningsområdena tar det ofta lång tid innan spridningen kommer igång. Enligt schumpeterianismen finns det två självgående krafter som driver teknikspridningen. Dessa två kopplade krafter är emulation och prisändringar. Emulation innebär att andra företag kopierar tekniken då de upplever att den är överlägsen äldre teknik. När allt fler företag kopierar den nya tekniken förändras marknaden och den andra kraften, prisändringskraften, aktiveras. Prisändringarna på marknaden innebär att de som ännu inte tagit till sig tekniken riskerar att slås ut. Men trots att spridningen driver sig själv går denna process som vi såg ovan oftast mycket sakta, speciellt i början, vilket motiverar olika aktörer att intervenera med olika medel för att öka spridningstakten. 52
5.2 Hinder för omvandling av militära industrin
För militärindustriell omvandling till den civila marknaden finns det generellt två kopplade former av hinder, organisatoriska och ideologiska. De organisatoriska hindren handlar om hur de militära företagen är uppbyggda, det gäller lika mycket hur deras administration och byråkrati ser ut som vad som saknas i form av marknadsanalys och marknadsföringsavdelningar liksom rutiner för kostnadsuppskattning. Eftersom den militära industrin levt skyddad från den konkurrensutsatta marknaden med endast en
51 Stoneman, Paul (2007). Technology diffusion: aspects of self-propagation as a neo-Schumpeterian
characteristic. I Hanusch, Horst & Pyka, Andreas (Red.), Elgar Companion to Neo-Schumpeterian
Economics (s.377-388). Cornwall: Edward Elgar Publishing Ltd., s. 377; Zhude & Weimin (1999). I UN
(Red.), s. 32; Bellais, Renaud & Guichard, Renelle (2006) Defence innovation, technology transfers and
public policy, Defence and Peace Economics, Vol. 17(3), s. 275
huvudsaklig köpare, staten, där de arbetat utifrån detaljerade beställningar, har de inte utvecklat verktyg för att läsa av marknaden eller för att prissätta och göra kostnadskalkyler. För att hantera detta strukturella problem måste den militära industrin ges motiv och stöd för att omstrukturera och bredda sin organisation. Det behövs alltså någon som kan hjälpa de militära företagen att skapa kontakter med civila företag för att lära sig hur man analyserar marknaden och marknadsför nya produkter utifrån vad som efterfrågas, en roll som staten ofta får ta. 53
Men det största hindret är företagskulturen och ideologin inom företaget, idéerna om vad företaget är och vad det gör. Inom den militära industrin ser man sig som militära företag som utvecklar och producerar militära produkter som man säljer på en militär marknad. Den största svårigheten för att övergå till den civila marknaden är därför att tänka annorlunda, att börja se sig själv som ett civilt företag med civila produkter som agerar på en civil marknad. Rent konkret tar sig denna företagskultur ofta formen av att företaget till en början förväntar sig nya militära order för att därefter be staten om hjälp. Företagen ser ofta inte nödvändigheten av militärindustriell omvandling och uppvisar bristande vilja att satsa på att bli konkurrenskraftiga i sin nya civila marknadsmiljö. Hanteringen av detta kulturella eller ideologiska hinder påminner mycket om hur man hanterar det strukturella hindret att på olika sätt få militärindustrin att inse nödvändigheten av omvandling och erbjuda stöd och motivation till att genomföra denna, något som återigen faller på staten.54
Lösningen på problemen med militärindustriell omvandling tar alltså sin utgångspunkt i ett statligt understött samarbete mellan militär och civil industri med en gemensam utvecklig där produktionen av produkter avsedda för den civila marknaden är målsättningen. Ett sådant samarbete utgör en inkörsport till nya marknader då en partner som redan är etablerad på marknaden kan ge insider-kunskap som annars är ytterst svåråtkomlig för företag som är nya på marknaden. I dessa samarbeten kan de militära företagen, utöver eventuellt statligt stöd, framför allt bidra med den tekniska
53 Zhude & Weimin (1999). I UN (Red.), s. 34; Deger, Saadet & Berthelemy, Jean-Claude (1999).
Conversion of Military Industries to Civilian Production in China: Prospects, Problems, Policies. I UN (Red.), Resructuring and reform: Bussiness Development Opportunities in Military Industry Conversion
to Civilian Markets (42-58) New York: United Nations, s. 45-46; Goddar, Heinz (1999). International
Management and Asset Valuation of Intellectual Property Rights. I UN (Red.), Resructuring and
reform: Bussiness Development Opportunities in Military Industry Conversion to Civilian Markets
(250-268) New York: United Nations, s. 250; Bellais & Guichard (2006). s. 275-276
54 Zhude & Weimin (1999). I UN (Red.), s. 35; McGivern (1999) I UN (Red.), s. 184; Bellais & Guichard
kompetensen hos de anställda liksom erfarenheter av att genomföra stora industriella projekt.55
5.3 Lärande mellan företag och hinder för detta
Som vi sett är samarbete centralt för militärtindustriell omvanling. Industriella samarbeten kan generellt ta två olika former; antingen vertikalt, där samarbetet följer produktionskedjan och sker mellan ett företag och dess underleverantör eller horisontellt, som innefattar företag som agerar på samma marknad. Den senare formen leder till mer komplexa relationer då företag ofta befinner sig i en viss grad av konkurrens.56 Som vi
sett ovan handlar ett industrisamarbete inte endast om produkten utan innefattar även vad parterna lär sig av varandra. Orsaken till detta är att lärande kan ge företag en möjlighet att bryta sig ur de tankemönster, den företagskultur, som finns inom företaget och få upp ögonen för nya sätt att göra saker samt undvika att göra samma misstag som andra gjort. 57
En viktig förutsättning för denna lärandeeffekt i industriella samarbeten är diversifiering. Diversifiering bygger på att det finns ett kognitivt avstånd mellan parterna i samarbetet, att de är individer och företag med olika bakgrund och med olika kunskaper och färdigheter. Den neo-schumpeterianska teorin menar att människor, och därigenom de företag de tillsammans bildar, uppfattar, tolkar, förstår och utvärderar världen utifrån mentala kategorier som formats av deras erfarenheter i interaktionen med sin miljö. Inom ett företag måste de anställda dela vissa värden och normer som bildar grunden för ett gemensamt grundperspektiv på världen och företagets roll i denna men detta betyder dock inte att de anställda måste vara överrens om allt. Detta skapar både den företagskultur som diskuterades ovan som ett hinder för omstrukturering och utgör samtidigt de nya perspektiv företag kan ge varandra när det gäller synen på den egna verksamheten och den marknad de agerar på.58
När det kognitiva avståndet är stort mellan företagen kan de lära sig mer av samarbetet då inblickar i partnerns perspektiv innebär tillgång till nya idéer. Men detta
55 Zhude & Weimin (1999). I UN (Red.), s. 35; Deger & Berthelemy (1999). I UN (Red.).
s. 53; Goddar (1999). I UN (Red.). s. 250; Augier & Teece (2007). I Hanusch & Pyka (Red.), s. 281; Bellais & Guichard (2006) s. 276
56 Dodgson (2007). I Hanusch & Pyka (Red.), s.193
57 Dodgson (2007). I Hanusch & Pyka (Red.), s.196-197; Nooteboom, Bart (2007). Tansaction costs,
innovation and learning. I Hanusch, Horst & Pyka, Andreas (Red.), Elgar Companion to
Neo-Schumpeterian Economics (s.1010-1044). Cornwall: Edward Elgar Publishing Ltd. s. 1019
gäller endast upp till en viss kritisk nivå. Samtidigt som det kognitiva avståndet ökar läropotentialen i samarbetet blir det allt svårare för parterna att förstå varandra. När det kognitiva avståndet når den kritiska nivån överväger bristen på förståelse den ytterligare läropotentialen och företagen har svårt att förstå varandra vilket drabbar läroprocessen.59 Hur effektiv läroprocessen blir beror också till stor del på parternas förtroende för varandra. Orsaken till detta handlar till stor del på att lärande är en process, något som kräver kontinuerliga, långsiktiga och nära kontakter där parterna måste kunna vara relativt öppna för varandra. De måste både kunna lita på att partnern ger dem riktig kunskap liksom att den kunskap de själva delar med sig inte kommer att användas mot dem.60
5.4 Betydelsen av tilltro för lärande och samarbete
Enligt den neo-schumpeterianska teorin är en viss mått av förtroende något som är nödvändigt i ekonomin då marknader och handelskontakter inte kan fungera utan förtroende, det går helt enkelt inte att skriva in alla eventualiteter i kontrakt. Samtidigt får inte förtroendet vara blint eller naivt. Enligt neo-schumpeterianismen är förtroende en balans mellan opportunism och goodwill och innebär motståndskraft mot opportunistiskt handlande upp till en viss nivå. Denna nivå bestäms av företagskultur, kulturell kontext samt relationen till samarbetspartnern. Även längden på samarbetet är betydelsefullt, ju längre en relation pågår desto mer förstår företagen varandra, vilket skapar ett kunskapsbaserat förtroende. Dessutom innebär kontinuerliga kontakter att det kognitiva avståndet minskar mellan partnerna och de börjar formulera gemensamma synsätt och perspektiv med vilka de kan anknyta till varandras målsättningar och därigenom nå ett identifikationsbaserat förtroende. Slutligen blir även kontakterna parterna emellan med tiden rutiner, där de tar vissa saker för givna, till exempel att partnern inte kommer att handla opportunistiskt.I samarbetsprojekt mellan företag är förtroende nödvändigt både mellan organisationerna liksom mellan de individer från företagen som ska samarbeta, två former av förtroende som är sammankopplade.Neo-schumpeterianska teorin menar att liksom lärande ska relationer mellan företag ses som processer som aldrig står stilla utan kontinuerligt skiftar och förändras mer eller mindre.61
59 Nooteboom, Bart (2007). I Hanusch & Pyka (Red.), s. 1020 60 Dodgson (2007). I Hanusch & Pyka (Red.), s. 197-198
6 Metod
Uppsatsen metod har utgått ifrån de frågeställningar som formulerats och där bakgrundsavsnittet och det teoretiska ramverket har använts för att undersöka det avgränsade materialet som bygger på en rad propositioner. Detta handlar först om att skapa en bild av vilken politik som regeringen drev i fråga om JAS-projektet, de civila projekten och omriktningen av den militära flygindustrin mot den civila marknaden. Men även hur regeringen motiverade denna politik, varför det ansågs av dem var viktigt att riksdagen skulle anta respektive proposition. Därefter har den politik som drevs i de olika propositionerna sammanställts till ett sammanhållet narrativ där ambitionen är att skapa en bild över vad regeringens ambitioner var för JAS-projektet och de civila projekten med hänsyn till omstruktureringen av den militära flygindustrin. Mot dessa ambitioner har slutligen bakgrundsdelen och teoriavsnittet tagits till hjälp för att tillsammans med propositionerna sammanfogas till en bild av om, och i så fall hur, regeringens ambitioner angående omstruktureringen av den militära flygindustrin realiserades.
7
Forskningsläge
Uppsatsens ämne, JAS-projektets roll i försöket att omstrukturera svensk militärflygindustri mot den civila marknaden sätter ramarna för uppsatsens forskningsfront utifrån att den rör industriell omvandling och den svenska militära flygindustrin. Situationen i det svenska militär-industriella komplexet runt tiden för JAS-projektets
genomförande har studerats i The military-industrial complex : the cases of Sweden and
Japan.62 Studien är framgångsrik i att utforma ett ramverk för analys där den centrala
slutsatsen är att det militärindustriella komplexet formas av maktrelationerna mellan olika parter som är inblandade i utveckling och produktion av militärt materiel. Det militärindustriella-komplexet skiftar alltså beroende på maktrelationerna mellan dessa parter. I fallet med Sverige har det militärindustriella komplexet, utöver staten och den militära industrin även inkluderat den organiserade arbetskraften i form av fackföreningar. Detta innebär att sysselsättning är en mycket viktigare fråga i det svenska militärindustriella-komplexet än i många andra länder.
Som Ikegami-Andersson visar ligger i hans bok fokus på förändringen av den
62 Ikegami-Andersson, Masako (1992). The military-industrial complex: the cases of Sweden and Japan,
militära industrin generellt och mitt uppsatsämne fokuserar på förändring av en viss del av den militära industrin från att bedriva verksamheten på den militära marknaden till att bedriva den på den civila marknaden. Detta leder mig till FN-rapporten Restructuring and
reform: business development opportunities in military industry conversion to civilian markets.63 Rapporten menar att situationen inom den militära industrin kräver betydande
omställningar på flera plan och att innovation och förändring av organisationell ideologi är centrala för dessa. Detta grundar sig i att de militär-industriella företagen traditionellt agerar på en skyddad militär marknad vilken skiljer sig betydligt från den civila marknaden. För att uppnå en omvandling till den civila marknaden behövs en andra utveckling av tekniken / produkten så att den kan användas inom det civila området. Centralt för denna utvecklingsprocess är innovation, förstått som förmågan att använda tekniska framsteg eller kunnande för att skapa nya praktiska tillämpningar av denna teknik.
Den föregående FN-rapporten betonar innovationsbegreppets centrala betydelse för möjligheterna att genomföra en omvandling av företag i den militära industrisektorn för att kunna göra sig gällande på den civila marknaden, något som kräver konkurrenskraftighet. Relationen mellan innovationbegreppet och konkurrenskraftighet för militär flygindustrin utforskas i Competition and Innovation in the U.S. Fixed-Wing
Military Aircraft Industry.64 I studien blir det tydligt att innovationer i flygtekniken oftast
följts av en omstrukturering av industrin där små aktörer genom teknikskiftet blir centrala inom industrin. Innovation drivs alltså till betydande del av utmanarna, konkurrenterna, till huvudaktörerna inom industrin. Det är i detta samband som konkurrens får sitt värde då det utöver att hålla ner marknadspriserna bidrar till att stimulera innovation. För att uppnå ett positivt samband mellan konkurrens och innovation krävs alltså lagom mycket konkurrens.
För att få en närmare förståelse för den speciella form av innovation, produktinnovation, som är aktuell i fallet med JAS-projektet kan Product Innovation,
interactive learning and economic performance65 komma till användning. Innovation ses
av författarna som en komplex företeelse och studiens syfte är att studera relationen mellan innovation och interaktivt lärande samt undersöka vilka konsekvenser det får för
63 UN (Red.) (1999)
64 Birkler, John et al. (2003). Competition and Innovation in the U. S. Fixed-Wing Military Aircraft
Industry, Santa Monica: Rand Publishing
65 Lundvall, Bengt-Åke et al. (Red.) (2009). Product Innovation, interactive learning and economic
den industriella strukturen. Centralt för produktinnovation är att mobilisera kunskap och kompetenser från olika fält och få dem att delta i interaktivit lärande. Kunskapens betydelse för innovation handlar dels om att innovation utgör en expansion av existerande kunskap, dels om att produktinnovation är den praktiska tillämpningen av kunskap som det finns en efterfrågan för. Det interaktiva lärandet är särskilt viktigt när det rör sig om praktisk kunskap som inte kan kodifieras utan kräver interaktion. Oavsett detta kräver interaktivt lärande, och därigenom framgångsrik produktinnovation, långsiktiga relationer där tilltro byggts upp. Denna relationella aspekt är även viktig för att företaget ska veta vad som efterfrågas på marknaden. En slutsats för studien är att ekonomin och dess aktörer är inbäddade i en social kontext som påverkar beteenden och hur de tar till sig kunskap genom lärande.
Utifrån den litteratur som hittills lyfts fram finns det ett klart tema som kretsar kring innovation som gäller både vad som skapar förutsättningarna för innovation och vilken betydelse det har för framförallt den militära industrins möjligheter att bli konkurrenskraftig på den civila marknaden. Samtidigt har den schumpeterianska teorin om innovation visat sig ha betydande relevans i detta sammanhang. Givet att mitt uppsatsämne kretsar kring den svenska militäria flygindustrin är det relevant att lyfta fram en bok vars syfte är att pröva den Schumpeterianska teorins gångbarhet i den svenska ekonomin, Inventions, innovations and economic growth in sweden: an apprisal of the
shumpeterian theory.66 Studien visar att det verkar finnas en relation mellan innovation
och den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den ekonomiska uppgången under 1950- och 1960-talen byggde på att de stora innovationerna från det sena 1800-talet nådde till sin fulla utveckling. Denna sammansatta förklaring gör även 1970-talets nedgång förståelig då de gamla innovationerna inte längre kunde utvecklas ytterligare.
Utifrån detta skapas en bild av den schumpeterianska innovationsteorins gångbarhet för studier av Sverige samt behovet att omvandla delar av den militära industrin till att agera på den civila marknaden har vi en uppfattning om hur företag inom den militära industrin bör agera. Då detta uppsatsämne handlar om hur aköter i den svenska militära flygindustrin faktiskt agerade i samband med JAS-projektet blir det viktigt att förstå grunden för företags beteenden. Författarna till Exchange, Action, and Social Structure: Elements of Economic Sociology 67 menar att genom att ekonomin
66 Papachristodoulou, Christos (1986). Inventions, innovations and economic growth in sweden: an apprisal
of the shumpeterian theory, Uppsala: Uppsala Universitet
varierar med de social omständigheterna skapar varje marknad olika situationer för de företag som agerar däri, vilket företagen anpassar sig till. Detta förstärker bilden av svårigheter för företag att byta från en marknad med vissa sociala regler för relationerna till en annan marknad med andra regler. Författarna menar att det inte är möjligt att studera ekonomiska fenomen utan att ta hänsyn till den sociala kontext de sker inom då sociala handlingar, processer och strukturer som politisk makt och social status påverkar ekonomiskt beteende. På samma sätt menar författarna att inte alla meningsfulla eller rationella handlingar är ekonomiskt motiverade utan att de kan syfta till andra mål som till exempel social status. Snarare visar studien att enskilda materiella intressen sällan är huvudmålet utan att sociala band står i centrum, till exempel utgör pengar medel för att skaffa sig social status.
8 Undersökning
Undersökningsdelen innebär en redovisning av min analys av det avgränsade materialet i två steg med hjälp av bakgrundsdelen och det teoretiska ramverket. Det första steget innebär att jag utgår från varje proposition för sig och presenterar den för uppsatsen relevanta idén eller uppfattningen som regeringen lyckats driva igenom i och med att riksdagen röstade för propositionen. Dessutom lägger jag fram de förklaringar som regeringen i var och en av propositionerna ger till varför de drivit den aktuella idén.
Med detta som grund bygger jag upp ett narrativ om hur regeringen under den period som propositionerna är hämtade från drev utvecklingen runt JAS-projektet, de civila projekten samt omstruktureringen av den militära flygindustrin. Detta kompletteras med att jag även konstruerar ett narrativ över utfallet av politiken fram till att Saab lade ner sin civila flygplansproduktion 1999.
8.1 JAS-projektet
Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling, bilaga 2
I och med att propositionen godtogs av riksdagen hade regeringen genom Thorbjörn Fälldin framgångsrikt drivit idén att JAS-projektet tillsammans med kompletterande
London: Greenwood Press
projekt utgjorde en väg att inte bara rädda arbetstillfällen inom den militära flygindustrin. Projekten skulle även säkra den kompetens, det tekniska kunnande och de utvecklingsmöjligheter som var kopplad till den militära flygindustrin.
Bakom detta låg regeringens uppfattning att JAS-projektetet trots minskade omfattning i förhållande till utvecklingen och produktionen av föregångaren Viggen, från 6100 personår till 3 400 personår, erbjöd arbete åt ett tillräckligt stort antal anställda inom industrin. Detta visar sig i beredskapen att genom statliga stöd ge den övriga personalen sysselsättnng i flygindustrins civila projekt liksom i den svenska rymdverksamheten.
Vidare menade regeringen att den militära flygindustrin utgjorde en viktig del av svenskt näringsliv och ett område för spetsteknologi som genom spridning till andra delar av industrin var viktig för att driva den tekniska utvecklingen framåt i Sverige. Regeringen hävdade att den framtida kapaciteten att bedriva avancerade utvecklings- och produktionsprojekt var beroende av den militära flygindustrins fortlevnad. Med JAS-projektet menade regeringen att den svenska flygindustrin inte bara skulle ges en möjlighet att överleva utan även utvecklas genom att flygindustrins struktur skulle gynna ett spridande av ny kunskap bland dess underleverantörer. Utifrån denna bild av att den tekniska kompetensen skulle ökas menade regeringen att även nya möjligheter för internationella samarbeten skulle öppnas.
Prop. 1982/83:119 om riktlinjer för JAS-projektet
Med riksdagens godkännande av propositionen hade Olof Palme på regeringens vägnar etablerat uppfattningen att den militära flygindustrin hade goda förutsättningar att lyckas med en omvandling till civil verksamhet och att detta skulle gynna den tekniska utvecklingen i Sverige.
Bakom detta låg regeringens uppfattning att industrin visat medvetenhet om behovet att genomföra en omställning av verksamheten mot den civila marknaden eftersom flygindustrin, som regeringen såg det, redan påbörjat detta arbete. Det fanns även en uppfattning att flygindustrin hade mycket av det nödvändiga kunnande som behövdes för att fortsätta och genomföra det påbörjade omvandlingsarbetet. Vidare hade regeringen förtroende för att industrin hade intentionen att så långt som möjligt sköta utveckling och produktion av JAS i Sverige vilket man ansåg skulle sprida den nya teknik som utvecklades inom projektet till övriga delar av den svenska industrin.
8.2 Civila projekt och flygsamarbeten
Prop 1978/79: 142 om svensk rymdverksamhet
Med riksdagens godkännande av propositionen hade Ola Ullsten på regeringens vägnar fått ett beslut om att staten skulle utöka sin finansiering av rymdverksamheten med totalt 280 miljoner.
Detta utgick från en övergripande tanke att rymdindustrin genom satsningarna skulle kunna utgöra en viktig del av den svenska industripolitiken. Regeringen tänkte sig att det omfattande kunnande om avancerad teknik som fanns inom rymdindustrin kunde överföras till och finna nya användninsområden i den övriga industrin. Detta tillsammans med uppfattningen att rymdindustrin hade en stark ställning utanför Sverige menade regeringen skulle hjälpa den svenska industrin att hävda sig på den internationella marknaden för avancerad teknik. Vidare var tanken att satsningarna skulle skapa sysselsättning för anställda inom en annan tekniskt avancerad svensk industrigren, flygindustrin, som blivit överflödig när JAS-projektet påbörjades.
Proposition 1979/80:115 lån till SAAB och VFM
Med riksdagens godkännande av propositionen hade regeringen genom Thorbjörn Fälldin fått riksdagens stöd i uppfattningen att Saab och Volvo skulle få 350 respektive 160 miljoner i statliga lån för att kunna påbörja samarbeten med de två amerikanska flygindustriföretagen Fairchild Industries och General Electric. Saab:s mer ambitiösa samarbetsprojekt skulle utveckla och producera ett civilt flygplan medan Volvo skulle utveckla en ny flygmotor.
Bakom detta låg en tanke om att dessa två företag inom den militära flygindustrin under sitt arbete med militära projekt hade skapat en unik kompetens runt avancerad teknik som skulle kunna räddas om industrin lyckades göra omställningen till den civila marknaden. Denna omställning var dock enligt regeringen komplicerad på grund av skillnaderna mellan de militära- och civila marknaderna. Det som saknades var kunskap om den civila flygplansmarknaden, något regeringen menade att en samarbetsparter med erfarenhet från den civila flygplansmarknaden skulle kunna bidra med. Förutsättningarna för ett sådant samarbete hade etablerats av både Saab och Volvo men
eftersom regeringen såg ett flygplansprojekt som skulle ta femton år att genomföra som ett stort risktagande för de inblandade parterna, hävdade de att industrin inte hade resurserna för att genomföra dessa samarbeten. Därför utgjorde de statliga lånen enligt regeringen en förutsättning för att samarbetsprojekten skulle kunna påbörjas och därigenom möjliggöra en omstrukturering av den militära flygindustrin. Vidare ansåg regeringen att civila projekt som påbörjades i god tid kunde bidra till en jämn sysselsättning för personalen inom den militära flygindustrin när den militära delen av verksamheten skulle minska. Detta var tydligast i Saabs samarbetsprojekt med Fairchild där 900 personer var tänkta att sysselsättas i utveckling och produktion.
Proposition 1980/81:151 om överlåtelse till Fonden för industriellt utvecklingsarbete av avtal om stöd till den svenska flygindustrin
I och med riksdagens godkännande av propositionen hade regeringen genom Thorbjörn Fälldin fått riksdagens stöd i uppfattningen att det behövdes en förändring av avtalet mellan staten och Volvo flygmotor för de lån företaget fått för att bedriva ett samarbete med General Electric. Detta för att underlätta vidare samarbeten mellan de båda företagen.
Detta baserades på en uppfattning hos regeringen att det på grund av samarbetsprojektets omfattning från början hade stått klart att låneavtalet skulle vara öppet för ändringar. Eftersom samarbetet med Volvo flygmotor enligt General Electric kunde bevaras trots nedläggningen av det ursprungliga samarbetsprojektet genom inledandet av ett nytt projekt menade regeringen att det var viktigt att underlätta Volvos deltagande i samarbetet. Vidare höll regeringen fast vid att de argument som ursprungligen motiverat lånen fortfarande var relevanta.
Proposition 1987/88:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 bilaga 14
I och med att propositionen godtogs av riksdagen hade regeringen genom Ingvar Carlsson framgångsrikt drivit idén att låneavtalet för de lån Saab fått för finansieringen av flygplanssamarbetet med Fairchild industries skulle ändras. Istället för att behöva betala royalty till staten efter 100 levererade plan skulle denna gräns ökas till att betalningarna skulle börja först efter 300 levererade plan.
Detta byggde på en uppfattning hos regeringen att förutsättningarna för lånet var ett samarbete mellan Saab och Fairchild. Men eftersom Fairchild avslutat samarbetet två år tidigare, 1985, hade dessa förusättningar förändrats. Saab hade därefter tagit över hela projektet vilket regeringen menade lagt en större ekonomisk börda på företaget.
Prop. 1989/90:51 om Statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB
I och med att propositionen godtogs av riksdagen hade regeringen genom Ingvar Carlsson framgångsrikt drivit idén att utvecklingen, tillverkningen och marknadsföringen av det civila flygplanet SAAB 2000 skulle finansieras av staten med ett anslag om 1200 miljoner till Saab.
Utgångspunkten för detta låg i regeringens uppfattning att det nya flygplanet skulle utgöra ett komplement till det mindre flygplan, SAAB 340 som Saab redan marknadsförde framgångsrikt. Regeringen såg en möjlighet att det nya planet skulle kunna hjälpa försäljningen av SAAB 340 vilket skulle öka royaltyintäkterna till staten på det lån de givit Saab för projektet. Vidare skulle det nya planet, som enligt regeringens mening hade stor tillväxtpotential och var ett samarbete med företag utanför Sverige, bidra till utvecklingen och internationaliseringen av den svenska industrin, liksom sysselsätta 500 personer. Enligt regeringen var även projektet av stor betydelse då sådana civila projekt skulle hjälpa den militära delen av industrin, något som sågs som nödvändigt för en livskraftig flygindustri där dess kompetens kunde bevaras. Slutligen menade regeringen att de villkor som ställdes upp för anslaget syftade till att anslaget inte skulle ta formen av en subvention av industrin.
8.3 Sammantagen analys
Ur de undersökta propositionerna kan utläsas att regeringen i slutet av 1970-talet ansåg att den militära flygindustrin behövde omstruktureras för att kunna agera på den civila marknaden. Som ett svar på detta lade regeringen fram ett antal propositioner, dels om ett nytt militärt flygplansprojekt och dels om en rad civila projekt.
Regeringen uttryckte en medvetenhet om svårigheterna för militära företag att övergå till att agera på den civila marknaden eftersom den skiljde sig betydligt från den militära. Därför menade regeringen att industrin behövde hjälp för att komma in på den civila marknaden, en hjälp som skulle komma från de amerikanska flygplanstillverkarna Fairchild och General Electric med vilka SAAB aviation och Volvo flygmotor planerade att
