D ; I D
Lars Göte Johansson, Trätek
Jerry Johansson, SLU
Metodik vid insamlande av
99
data i projektet
Kvalitetssimulering av
sågtimmer
99
Methods for Data Acquisition in the Project
^Quality Simulation of Saw Logs'
MCK S U N \y
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för skogsteknik
Uppsatser och Resultat nr 72
Trätek
Lars Göte Johansson, k o n s u l t , Trätek J e r r y Johansson, SLU
Metodik v i d insamlande av data i p r o j e k t e t " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer"
Methods for Data Acquisition in the Project 'Quality Simulation of Saw Logs '
TräteknikCentrum, Rapport I 8811071
SLU, I n s t f s k o g s t e k n i k . Uppsatser och R e s u l t a t nr 72
Nyckelord knots quality saw logs simulation of quality Stockholm 1988
Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.
Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.
Citat tillätes om källan anges.
Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accoimts for research results, or summaries, surveys and
stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.
Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.
Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.
TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.
The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.
ABSTRACT
This report covers the method of data acquisition in the project
'Quality simulation of saw logs'. The main objective of the project is to develop tools to study the relation between round wood quality and sawn wood quality.
In this report we describe how the data is acquired. The acquiring of data contains the following steps:
- selecting trees
- measuring, harvesting and transportation of selected stems - making reference lines along each stem
- sawing the stems into slices
- digital marking of slices, that is measuring coordinates for peri-phery, knots etc
- analysis of growth rings on a sample of slices
Other stand data is acquired as well, e.g. height above sea level, site quality class and soil type.
I I FÖRORD
Föreliggande rapport ingår som en delrapport i projektet " K v a l i t e t s -simulering av sågtimmer". Rapporten redovisar den metodik som används vid insamlandet av data.
Projektet bedrivs som e t t samarbetsprojekt mellan Trätek och i n s t i t u t i o n e n f ö r skogsteknik v i d Sveriges l a n t b r u k s u n i v e r s i t e t .
Vida-re sker finansieringen med medel f r å n : - Skogsstyrelsen
- Skogs- och jordbrukets f o r s k n i n g s r å d - Styrelsen f ö r teknisk utveckling - TräteknikCentrum
Aktiva i p r o j e k t e t ä r , förutom f ö r f a t t a r n a , Inger Perman (SLU) och Äke L i l j e b l a d (Trätel^som båda svarar f ö r utveckling av använda datorpro-gram. Övriga medverkande t i l l rapporten har v a r i t Eva Nyström (ren-skrivning av manus), S i g b r i t t Israelson ( ö v e r s ä t t i n g t i l l engelska), Jonas Palm ( f o t o ) och Sigge Falk (teckningar).
Garpenberg i oktober 1986
I I I INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY 1 BAKGRUND 1 2 PROJEKTETS MÄL 3 3 PROJEKTUPPLÄGGNING 4 4 DATAINSAMLING 6 4.1 Inmätning, avverkning och transport 6
4.2 Referensmärkning av stammar 6 4.3 Kapning av t r i s s o r 12 4.4 D i g i t a l i s e r i n g av t r i s s o r 15 4.5 Ärsringsmätning 19 LITTERATURLISTA 20 BILAGA
SUMMARY (Swedish) SUMMARY (English) 1 BACKGROUND 1 2 OBJECTIVES 3 3 PROJECT PLAmiNG 4 4 DATA ACQUISITION 6 4.1 Measuring, harvesting and transportation of selected stems 6
4.2 Making reference lines along the stems 6
4.3 Sawing the stems into slices 12 4.4 Digital marking of slices 15 4.5 Growth ring measurements 19
LITERATURE 20 APPENDIX
SAMMANFATTNING
Projektet "Kvalitetssimulering av sågtimmer" s y f t a r t i l l a t t ta fram e t t instrument i form av en datorbaserad analysmodell, f ö r a t t studera och värdera k v a l i t e t och k v a l i t e t s p å v e r k a n d e faktorer i hela kedjan f r å n t r ä d e t t i l l den f ä r d i g a sågade produkten.
Denna rapport redovisar använd metodik vid datainsamling inom projek-t e projek-t . Daprojek-tainsamlingen b ö r j a r redan i f ä l projek-t på respekprojek-tive provyprojek-ta. Där mäts diameter och höjd f ö r v a r j e e n s k i l t , u t v a l t p r o v t r ä d . Dessutom insamlas uppgifter av allmän k a r a k t ä r f ö r v ä x t p l a t s e n , såsom t . e x . j o r d a r t och b o n i t e t .
Nästa fas i datainsamlingen b e s t å r av en s.k. d i g i t a l i s e r i n g e f t e r a t t stammarna kapats t i l l 13 mm tunna skivor. Vid d i g i t a l i s e r i n g e n r e g i s t -reras:
- r e f e r e n s s p å r e n s läge - mantelytans geometri - gräns k ä r n a / s p l i n t - märgpunkt
- kvistars geometriska utseende - k v i s t k v a l i t e t e r
- kådlåpor - r ö t a
- övriga skador
Innan trisskapning måste emellertid stammarna referensmärkas och kapas t i l l stockar av lämplig längd. Referensmärkning innebär a t t 3 raka l i n j e r sågas längs varje stam. Detta f ö r a t t varje t r i s s a senare skall kunna placeras i s i t t r ä t t a läge vid stamrekonstruktionen.
Vid årsringsmätningen, som görs på 2 t r i s s o r per stam ( f r å n rotstocken samt t r e d j e e l l e r f j ä r d e stocken), r e g i s t r e r a s :
VI
- nord- respektive sydsidan på den t r i s s a som hör t i l l rotstocken (redan markerade på stammen i f ä l t )
minsta och s t ö r s t a radien ( f r å n märgen) f ö r varje t r i s s a samt å r s -r i n g s t ä t h e t e n f ö -r -respektive -radie
- i d e n t i t e t e n f ö r v a r j e t r i s s a samt övriga data som insamlats i f ä l t Studerade t r ä d s l a g ä r t a l l och gran.
VII SUMMARY
The project 'Quality simulation of saw logs' aims at developing an in-strument, a computerized analysis model, to study and evaluate the quality and quality influencing factors through the whole chain from tree to sawn product. This report describes the methods used for data acquisition in the project.
The data acquisition starts in the field at each sample plot. Diameter and height for every selected tree sample is measured here. General data about the growing site as, for example, soil type and site qua-lity class are also acquired. Next step in the data acquisition is at the digitizing, after the stems have been cut into IS mm slices. At the digitizing the following information is registered:
- position of three reference lines - the geometry of the mantle surface
- the boundary line between heartwood and sapwood - pith
- geometry of the knots - quality of the knots - resin pockets
- decay
- other damages
Before cutting slices, however, reference lines must be made along the stems and after this the stems are cut into logs of suitable length. Three straight lines are sawn along each stem to make the reference line. This will make it possible to reconstruct the stems later on. At the growth ring measurements, which are done on 2 slices per tree
(the butt log and the third or fourth log), the following information is registered:
- north and south side of the slice from the butt log (already marked on the stem in the field)
- the minimum and the maximum radius (from the pith) for each slice, and the density of growth rings for each radius
- the identity of each slice, and other data that have been acquised in the field
1 -1 BAKGRUND
Det svenska skogsbruket och den svenska skogsindustrin ä r f ö r en god lönsamhet s t a r k t beroende av e t t bra k v a l i t e t s u t f a l l på sågade t r ä -varor. Den s l u t l i g a k v a l i t e t e n påverkas av b l . a . f ö l j a n d e processer: - plantering (plantval, p l a n t e r i n g s f ö r b a n d )
- s k o g s v å r d s i n s a t s e r , beståndsbehandling ( r ö j n i n g , g a l l r i n g ) - avverkning, aptering, k v a l i t e t s s o r t e r i n g
- sönderdelning, j u s t e r i n g / s o r t e r i n g
- efterbehandling (hyvling, klyvning, limning)
För a t t s t ä r k a f ö r s t å e l s e n f ö r hur kvalitetsbegreppet bildas och hur k v a l i t e t e n påverkas i produktionsprocessen, bör man gå t i l l b a k a t i l l de enskilda orsakerna t i l l en k v a l i t e t s n e d s ä t t n i n g , a l l t s å enskilda k v i s t a r och enskilda skador av o l i k a slag. Tidigare finns utvecklat simuleringsmodeller på dator, som beskriver stockars och stammars y t t -re kontur, såsom längd, diameter, oval i t e t och krokighet och med v i l k a man kan studera geometrins inverkan på utbyte och v ä r d e u t f a l l .
En motsvarande beskrivning av kval itetsbestämmande f a k t o r e r , skulle ge m ö j l i g h e t t i l l analyser av hur k v a l i t e t e n påverkas i o l i k a delar av produktionsprocessen, f r å n skogsskötsel program via aptering och t i m -mersortering t i l l sönderdelning i sågverk.
I de f l e s t a av de k v a l i t e t s p å v e r k a n d e processerna har man idag en b r i s t f ä l l i g information om råvarans inre s t r u k t u r . Man tvingas i s t ä l -l e t a t t arbeta med e x t e r i ö r a kva-litetsbegrepp. Dessa b e s t å r i huvudsak av en kvalitetsklassning av den aktuella enheten ( t r ä d , stam, stock, bräda) och ger föga information om hur enheten skall behandlas. Ej h e l l e r tar denna klassning hänsyn t i l l e f f e k t e r av e f t e r f ö l j a n d e pro-cesser ( t . e x . s ö n d e r d e l n i n g ) .
En f ö r b ä t t r a d kunskap om sambandet mellan k v a l i t e t s m å t t och den inre kvist-/skadestrukturen skulle kunna f ö r b ä t t r a aptering, timmersorte-r i n g och stock i n l ä g g n i n g .
2
-Projektet "Kvalitetssimulering" bedrivs som e t t samarbetsprojekt mellan i n s t i t u t i o n e n f ö r skogsteknik v i d Sveriges lantbruksuniversitet och TräteknikCentrum. Projektet bedrivs under perioden 1985-01-01--1987-12-31.
3 -2 PROJEKTETS MÅL
Den framtagna modellen skall arbeta med en beskrivning av stammars (och stockars) inre k v i s t - och skadestruktur. Med modellen skall man också kunna sönderdela stammar i dess produkter, räkna ut k v i s t f ö r d e l -ningen på de sågade y t o r n a , klassa f ä r d i g p r o d u k t e r n a i handelsmåtten
(o/s. V, V I , V I I ) och s l u t l i g e n värdeberäkna stammen/stocken. Med "sönderdelning" menar v i här både kapning och s n i t t n i n g (= sågning) av stammen. A l t e r n a t i v aptering, postning och inläggning i sågar m.m. skall kunna studeras.
Ett användningsområde f ö r analysmodellen är a t t kunna påvisa v i l k a vinster man kan tänkas göra med e t t mer k v a l i t e t s i n r i k t a t sönderdel-n i sönderdel-n g s s ä t t .
Ett annat användningsområde är k a r t l ä g g n i n g av de grundläggande f ö r u t -s ä t t n i n g a r n a f ö r k v a l i t e t -s m ä t n i n g , v i l k e t i framtiden kan ge metoder som f ö r de enskilda stockarna b ä t t r e t i l l v a r a t a r deras kvalitetsegen-skaper.
4 -3 PROJEKTUPPLÄGGNING
Projektet kan grovt delas i n i t r e faser. Fas I omfattar datainsamling och u t f ö r s v i d i n s t i t u t i o n e n f ö r skogsteknik, Sveriges
lantbruks-u n i v e r s i t e t . Fas I I omfattar framtagning av simlantbruks-ulator och alantbruks-utomatisk klassning i handel smått, och u t f ö r s v i d TräteknikCentrum. Fas I I I i n n e h å l l e r t i l l ä m p n i n g s p r o j e k t av demonstrativ k a r a k t ä r , som u t f ö r s inom projektets ram.
Arbetet genomförs i f ö l j a n d e steg: 1. Datainsamling via typstammar.
Datainsamlingen beräknas ske på f ö l j a n d e s ä t t :
val av provträd f r å n i f ö r s t a hand Skogshögskolans fasta f ö r s ö k s -y t o r (känd beståndsbehandling)
- f ä l l n i n g , inmätning och transport t i l l Garpenberg - referensmärkning av stammar
- kapning av t r i s s o r
- inmätning av t r i s s o r på d i g i t a l iseringsbord och i n l ä s n i n g i dator
- mätning av å r s r i n g a r och i n l ä s n i n g i dator, samt i n l ä s n i n g av övriga insamlade data av allmän k a r a k t ä r
2. Framtagande av programvara f ö r rekonstruktion av stamjiiarna i dator. Programmet skall sammanställa mätdata f r å n snitten e n l i g t pkt 1 (där en k v i s t normalt förekommer i f l e r a t r i s s o r ) t i l l en k v i s t -representation i stammen (med p o s i t i o n , v i n k l a r , k o n i c i t e t , typ m.m. f ö r varje k v i s t ) .
3. Framtagande av si muleringsverktyg som kan sönderdela stammen ( i datormodell form) och f r a m s t ä l l a b i l d e r av de sågade ytorna.
Programmet skall dels kunna kapa stammen, dels rotera stammen e l l e r stamdelarna och dels s l u t l i g e n kunna såga stammen e l l e r stamdelar-na, och d ä r e f t e r presentera kvistplaceringar, -former och -typer samt eventuella skador på s n i t t y t o r n a .
5
-4. Automatisk klassning i handel smått av datorbilder som t a g i t s fram på enskilda virkesstycken.
På sågade varor klassas k v a l i t e t e n e f t e r i huvudsak "gröna bokens" s t r u k t u r . Via indata t i l l simuleringsprogrammet skall det vara möj-l i g t a t t styra den "sortering" som u t f ö r s .
5. T i l l ä m p n i n g s p r o j e k t .
Dessa är av demonstrativ k a r a k t ä r inom detta grundprojekts ram. I skrivande stund ä r i n t e t i l l ä m p n i n g s p r o j e k t e n fixerade, men kommer t r o l i g t v i s a t t behandla problemområdena "Stockpositionering v i d
signing med hänsyn t i l l s t o c k k v a l i t e t " samt "Mätning av r å v a r u -k v a l i t e t " . Det p r o j e -k t "Kvalitetssimulering" som nu bedrivs, har som främsta s y f t e a t t ta fram e t t verktyg f ö r studier av sambandet mellan k v a l i t e t i rundvirke och sågat v i r k e . Projektuppläggningen f ö r u t s ä t t e r a t t e f t e r f ö l j a n d e t i l l ä m p n i n g s p r o j e k t u t n y t t j a r det verktyg som t a g i t s fram i grundprojektet.
6 -4 DATAINSAMLING
4.1 INMÄTNING, AVVERKNING OCH TRANSPORT
De stammar som används i projektet tas i f ö r s t a hand f r å n nedlagda provytor där beståndens h i s t o r i k är känd. Bestånden bör vara slutavverkningsmogna. Urvalet av stammar begränsas t i l l typbestånd, f ö r d e l a -de över hela lan-det. Bå-de t a l l och gran ingår i p r o j e k t e t .
Innan avverkningen av provträden mäts deras diameter och höjd sam-t i d i g sam-t som nord- respeksam-tive sydriksam-tning markeras. Träden f ä l l s och kvistas samt toppdelen avkapas v i d diametern 10 cm och kvarlämnas. Vidare görs andra generella bedömningar och mätningar f ö r provytan, t . e x . j o r d a r t och b o n i t e t .
Stammarna (timmerdelen) transporteras t i l l avlägg odelade. Likaså sker vidaretransporten med stammarna odelade.
Provytornas (beståndens) geografiska f ö r d e l n i n g över landet framgår av bilaga 1.
4.2 REFERENSMÄRKNING AV STAMMAR
För a t t i efterhand kunna placera de avkapade och inmätta trissorna i deras ursprungliga läge v i d stamrekonstruktionen i datorn, måste t r e r e f e r e n s s p å r uppsågas. Referensspåren måste tillsammans i sin t ä n k t a f ö r d j u p n i n g bilda två plan som möts i 90" vinkel ( f i g u r 1 ) .
7
-V e r t i k a l t Vevtioal
rePercnsspar referenoe line
Horisontellt referens -s p a r >.,^ H o r i s o n t e l l t r e f e r e n s -s p a r Horisontal reference line
Figur 1. Tvärsnitt av trädstam med referensspår. Referensspåren b i l d a r tillsammans två tänkta plan (streckade l i n j e r ) som möts i 90° v i n k e l .
Fig 1. Cross-section from a stem with reference lines. Together the reference lines form two imaginary planes (dashed lines) that form a 90 degree angle.
De raka referensspåren läggs företrädesvis på stammen, så a t t de löper obrutna u t e f t e r hela dess längd. Om stammen är så krokig a t t detta i n t e är m ö j l i g t , kan man bryta spåret vid något längdläge på stammen, sidoförskjuta det och sedan f o r t s ä t t a i en obruten l i n j e som är p a r a l -l e -l -l med den ursprung-liga. I f a -l -l e t med e t t brutet referensspår måste man mäta och p r o t o k o l l f ö r a den sidoförskjutning som g j o r t s .
Utförandet av referensspåren t i l l g å r på följande s ä t t .
På e t t antal metall bockar ( f i g u r 2a och b) placeras trädstammarna med hjälp av en lastmaskin. Underlägg placeras på bockarna för a t t en så " n a t u r l i g " stamform som m ö j l i g t skall e r h å l l a s , dvs. så a t t exempelvis nedhäng undviks.
8
Figur 2a. Metall bock på v i l -ken stammens tyngre del placeras.
F-Cg 2a. Metal trestle on which the heavy end of the stem is placed.
Figur 2b. Metall bock på vilken stammens toppande placeras.
Fig 2b. Metal trestle on which the top end of the stem is placed.
9
-Efter uppläggningen av stammen fästs en ledbar l i n j a l på denna. Linja-len är möjlig a t t dela och sätta ihop med o l i k a långa l i n j a l del ar med måtten 0,3-4,0 meter ( f i g u r 3 ) .
Figur 3. Linjalen med en av lederna.
Fig 3. The vuler with one of the joints,
I sidan på leden syns även e t t f a s t s a t t gångjärn som utgör fästpunkt f ö r r i k t s p i k a r n a . De varierande längderna på l i n j a l d e l a r n a förklaras av önskemålet a t t l i n j a l e n l ä t t a r e skall kunna f ö l j a stammens ojämn-heter. Linjalen r i k t a s upp med hjälp av en l a s e r t e o d o l i t ( f i g u r 4 ) .
Figur 4. Laserteodolit med vars hjälp l i n j a l e n r i k t a s .
Fig 4, Laser theodolite with which the vulev is adjusted on the stems.
10
-Sedan l i n j a l e n r i k t a t s och satts fast sågas e t t spår längs stammen med l i n j a l e n som stöd ( f i g u r 5).
Figur 5. Uppsågning av referensspår.
Fig 5. Sauing a vefevenoe line.
Sågningen utförs med en hobbysåg (handburen cirkelsåg) på vars botten-p l a t t a monterats s t ö d l i s t e r som f ö l j e r l i n j a l e n ( f i g u r 6 ) .
Figur 6. Hobbysågens bottenplatta med s t ö d l i s t e r .
11
-För a t t l ä t t a r e erhålla två plan vinkel räta mot varandra sågas refe-rensspåren dels v e r t i k a l t , dels h o r i s o n t e l l t . T i l l hjälp används då vattenpass och e t t s ä r s k i l t t i l l v e r k a t brythandtag samt s ä r s k i l t t i l l verkade r i k t s p i k a r ( f i g u r 7a och b ) .
Figur 7a. Vattenpass och brythandtag används vid "positionering" av 1 i n j a l e n .
Fig 7a. Water-level and handle for positioning the ruler.
Figur 7b. Riktspikar och brythandtag,
12
-Efter referensmärkningen kapas stammarna t i l l ca 3 m långa stockar, som är lämplig längd f ö r e f t e r f ö l j a n d e kapbänk.
4.3 KAPNING AV TRISSOR
De referensmärkta stockarna placeras på en kapbänk ( f i g u r 8 ) , där de r i k t a s in i förhållande t i l l kapbänken i såväl höjdled som s i d l e d .
Figur 8. Kapbänk med hydraulisk kedjesåg.
Fig 8. The bench where the logs are cut into slices with a hydraulic chain saw.
De horisontella referensspåren (sidospåren) skall u t e f t e r hela stocken ligga på samma höjd i horisontalplanet. Vidare skall det v e r t i k a l a spåret (mittenspåret) längs stocken hela tiden ligga på samma avstånd från t . e x . bänkens bakkant ( f i g u r 9 ) . S y f t e t med inriktningen är a t t trissorna skall sågas ut v i n k e l r ä t t mot referensspåren.
13
-Figur 9. I n j u s t e r i n g av stocken med hänsyn tagen t i l l det v e r t i k a l a spåret.
Fig 9. Adjustment of the log considering the vertical reference line.
Stockarnas höjdläge justeras med tvärliggande balkar, som kan höjas och sänkas med domkrafter ( f i g u r 10).
Figur 10. Tvärliggande balk som kan höjas och sänkas med domkraft ( i m i t t e n ) .
Fig 10. Cross-girder which can be raised and lowered by using a jack (in the middle).
14
-Efter i n s t ä l l n i n g fixeras stockarna med spännband samt med två bultar i den grövre änden ( f i g u r 11).
Figur 1 1 . Varje stock fixeras med spännband och två b u l t a r .
Fig 11. The logs are fastened with straps and two screw-bolts.
Trisskapning ( f i g u r 12) börjar i stockarnas toppände. Kapning sker f ö r varannan centimeter och trissornas tjocklek b l i r 13 mm (sågspåret 7 mm).
; ^ ^ ^ ^
Figur 12. Trisskapning.
15
-Kapningen sker med en hydrauliskt driven kedjesåg av märket Stanley CS06, med svärdlängden 20 tum och manöverpanel ( f i g u r 13).
Figur 13. Kapsågen.
Fig 12. The hydraulic chain saw.
Den elmotor som d r i v e r hydraulpump och -såg ger 7,5 kW. Maximal e f f e k t f ö r sågen är 10 kW.
4.4 DIGITALISERING AV TRISSOR
D i g i t a l isering innebär här a t t en mängd uppgifter om trädet samlas in och lagras på en d a t a f i l . De uppgifter som samlas in är:
- referensspårens läge - mantelytans geometri - gräns kärna/splint - märgpunkt - k v i s t a r s geometriska utseende - k v i s t k v a l i t e t e r - kådlåpor - röta - övriga skador
16
-Samtidigt anger man den inmätta trissans placering i stammens 1 ängs-l e d . Digitaängs-liseringen t i ängs-l ängs-l g å r så a t t respektive t r i s s a ängs-lägges på e t t d i g i t a l iseringsbord på en s ä r s k i l t markerad d i g i t a l iseringsyta ( f i g u r 14).
Figur 14. Trissa som d i g i t a l i s e r a s .
Fig 14. Slice being marked digitally.
Med cursor görs de markeringar som behövs. All denna information lag-ras som koordinater. Alla mätningar utom mantelytans geometri, gräns kärna/splint samt märgpunkt görs på trissans bägge sidor.
Vid sidan av d i g i t a l iseringsytan finns en meny ( f i g u r 15) med e t t an-t a l a l an-t e r n a an-t i v a svarsmöjlighean-ter.
Rutorna anger följande:
1. Ja, om trädet är en t a l l , e l l e r om trissans ovansida d i g i t a l i se-2.
3. 4. 5.
ras.
Nej, om annat än i föregående punkt.
Trissnummer anges (avstånd i cm från stockens topp). Markering a t t trissnummer är s l u t .
Kvist finns i t r i s s a n , samt kod anges for k v i s t k v a l i t e t . 6-8. Markering om r ö t a , kådlåpa e l l e r skada f i n n s .
17
-MENY
J A 5-. K V I S T 7. 5 L U T OBJEKT HO. SLUT T R I S S A HOPPA O B J E K T NEJ RÖTA ö. SKADA H6 HOPPA P U N K T 3. 51FFR0R IN Z - K O O R D 41. NVA REPERENS-PUKiKTER i2. NYA MANTELVTE-PUNKTER ^3. NY M/^RGPUNKT NY GRANS KÄRNA/SPLINT 46. -19. 20. INMATNIMG SUDDA SUDDA SUDDA KORRIGERINQ PUKJKT OBJEKT TRJSSATI O - I 0) -A H Figur 15. Menyn. För närvarande används ej rutorna nr 15-18.
Fig 15. The menu. Squares no 15-18 are not being used at the present time. 10. Hela trissan är f ä r d i g .
11. Nya referenspunkter kan ersätta de gamla ( f e l a k t i g a ) . 12. Mantelytan fel markerad. Ny mantelyta kan markeras. 13. Märgpunkten felmarkerad. Ny märgpunkt kan markeras. 14. Gränsen kärna/splint felmarkerad. Ny gräns kan markeras. 19. Sista objektet, t . e x . k v i s t , kan raderas.
20. Hela trissan kan raderas.
Under d i g i t a l i s e r i n g e n används dessa menyfält på följande s ä t t . Datorprogrammet styr användarens operationer (via bildskärmen) genom a t t systematiskt s t ä l l a frågor som t . e x . bara kan besvaras med j a el-l e r n e j . Dessa svar erhåel-lel-les genom markering med godtyckel-lig
cursor 18 cursor
-knapp i f ä l t 1 e l l e r 2. Samma f ä l t används för a t t ange om trissans under- e l l e r ovansida d i g i t a l i s e r a s .
Som svar på vissa frågor önskar programmet numerisk information, som erhålles genom a t t cursorn placeras över f ä l t 3, varvid s i f f e r s e r i e n markeras på cursorns knappsats. För a t t markera a t t t a l e t är s l u t förs sedan cursorn t i l l f ä l t 4 , f ö l j t av godtycklig tangentmarkering.
Referens-, mantelyta-, märg- och kärna/splintpunkter d i g i t a l i s e r a s (markeras) genom d i r e k t förfrågan från programmet, men om de gamla var f e l a k t i g a kan nya erhållas genom markering med godtycklig
cursor-tangent i något e l l e r några av f ä l t e n 11-14.
Objekttyperna k v i s t , kådlåpa, röta e l l e r annan skada erhålles genom cursormarkering i något e l l e r några av f ä l t e n 5-8. Slut på objekt (ex.vis kådlåpa) e l l e r t r i s s i d a anges genom godtycklig cursormarkering i f ä l t e n 9-10.
A t t radera a k t u e l l t objekt e l l e r t r i s s i d a sker genom godtycklig cursormarkering i f ä l t e n 18-19.
Dessutom kan s i s t a markerade punkten raderas d i r e k t (utan f ö r f l y t t n i n g t i l l menyn) genom markering med cursorknapp B. Vidare behöver ej cur-sorn f ö r f l y t t a s t i l l menyn när kvisttyp ( k v a l i t e t , koder 1-5) anges, utan man svarar d i r e k t med aktuell sifferknapp på cursorn när k v i s t -typen efterfrågas. Dessa modifikationer har i n f ö r t s av ergonomiska och e f f e k t i v i t e t s s k ä l .
övriga markeringar är koordinatinformation som ges genom cursormarke-ringar på aktuella t r i s s o r . Vad g ä l l e r f ä l t e n 15-18 så är programmet för närvarande ej utbyggt för användande av dessa.
De frågor som skall besvaras, e l l e r uppgifter som skall u t f ö r a s , fram-går av datorterminalens bildskärm ( f i g u r 16).
På bildskärmen visas även de markeringar som g j o r t s via d i g i t a l i seringsytan. Man kan således se om t . e x . någon k v i s t glömts bort vid i n -mätningen.
. . . MflRG PUM<TER MÄf?G PUNKT NR : 1 ok: INLÄSNING flV 4 ST ««* KflRNfl/SPLINT PltKTER * * * 19 -K^?NR/SPLINT PUKT N? : OK! K/W«VSPLrffl" PUftTT fi? : OK! KfiRNfl/SPLINT ntia HR : OK! (K! SE OBJGCTTYP GUBl i
SUNM OBJEXT ELUER
Figur 16. Bildskärmen med frågor respektive svar, samt markering av en inmätt t r i s s a .
Fig 16. The viewing screen with questions and answers, and a picture of the slice that has been measured.
4.5 ÄRSRINGSMÄTNING
Ärsringsmätningarna planeras starta under senare delen av sommaren 1986. Mätningarna kommer då a t t ske genom a t t årsringarna på två t r i s -sor per stam mäts i n . Dessutom kommer a t t anges nord- respektive syd-sida f ö r varje stam. Denna inmätning skall ske vid d i g i t a l iseringsbord och styrs av e t t s ä r s k i l t datorprogram.
Vidare kommer a t t anges uppgifter av mer generell karaktär för varje provyta såsom höjd över havet, b o n i t e t , trädslagsblandning och j o r d -a r t .
Dessa mätningar samt övriga, generella, data skall sedan om m ö j l i g t ge en f ö r k l a r i n g t i l l stammarnas inre och y t t r e s t r u k t u r .
20 -LITTERATURLISTA
Asplund, T. & Johansson, L.G., 1984. Förstudie - datortomograf för träteknisk och skogli g forskning och utveckling. Svenska t r ä f o r s k -n i -n g s i -n s t i t u t e t . Trätek-nikRapport -nr 53. Stockholm.
Blomqvist, B. & Orke, J . , 1986. Apteringens och inläggningens samband med kvaliteten i den sågade varan hos f u r u . Sveriges
lantbruks-u n i v e r s i t e t , i n s t i t lantbruks-u t i o n e n för v i r k e s l ä r a . Rapport nr 175. Uppsala. Drake, E. & Johansson, L.G. OPTSAW - simuleringsprogram för inläggning
och sönderdelning i sågverk. TräteknikCentrum. Stockholm. Under publicering.
Ericson, B., 1985. Stamkvistning av t a l l . Sveriges lantbruksuniversi-t e lantbruksuniversi-t , skogsvelantbruksuniversi-tenskapliga f a k u l lantbruksuniversi-t e lantbruksuniversi-t e n . Skogsfaklantbruksuniversi-ta. Konferens nr 6. Uppsal a.
Orvér, M., 1970. K l a s s i f i c e r i n g av tallsågti\raner med o b j e k t i v t mätbara f a k t o r e r . I n s t i t u t i o n e n f ö r v i r k e s l ä r a . Skogshögskolan. Rapport nr R65. Stockholm.
Orvér, M., 1970. Sågutfallets volym och värde hos t a l l vid o l i k a råvarukvaliteter och varierande postningar. Skogshögskolan, i n s t i t u -tionen f ö r v i r k e s l ä r a . Rapport nr R66. Stockholm.
Wegelius, T . , 1940. The presence and properties of knots in Finnish spruce. Finska forstsamfundet. Acta f o r e s t a l i a fennica nr 48. Helsinki.
Bilaga 1 BESTÄND SOM INGÄR I PROJEKT "KYALITETSSIMULERING AV SÄGTIMMER
Location of stands in the project 'Quality simulation of saw logs '
1. S i l j a n s f o r s (Mora), 1985/86 2. Remingstorp (Skara), 1985/86 3. Anundsjö (Örnsköldsvik), 1986/87 4. Järlåsa (Uppsala), 1986/87
Detta digitala dokument skapades med anslag från
Stiftelsen Nils och Dorthi
Troédssons forskningsfond
TräteI<nikCentrunn
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G
Sveriges Lanibruksuniversitel, Inst f skogsieknik, S-77073 Garpenberg, tel. 0225-22100. ISSN 0282-2377, ISBN 91-576-2842
Box 5609, 114 86 S T O C K H O L M
Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00
Telex: 14445 tratek s Telefax: 08-1161 88 Huvudenhet med kansli
Asenvägen 9, 55258 JÖNKÖPING Telefon: 036-126041 Telefax: 036-1687 98 ISSN 0283-4634 93187 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvägen II Telefon: 0910-65200 Telefax: 0910-65265 Telex: 65031 expolar s
