Örebro Universitet
Akademin för Humaniora, Utbildning och Samhällsvetenskap Sociologi och socialpsykologi C
Flyktingungdomars upplevelser
av deras etniska identitet
Sociologi och socialpsykologi C 61-90 hp Uppsats 15 hp HT 2008 Författare: Athra Chabe Handledare: Helen Lindberg
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Continuation Course, 61-90 p.
Essay, 15 p Autumn 2008
Title: Flyktingungdomars upplevelser av deras etniska identitet Author: Athra Chabe
Abstract
The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.
In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence. I define the fourth adolescence as an immigrant because she didn’t feel forced to escape to Sweden because of reasons as persecution, torture or war, like the other adolescences experienced.
The results showed that three of the adolescences had a quite strong consciousness about their ethnic identity. However these three adolescences have not yet been integrated to the Swedish society, but rather perceives quite segregated. The fourth adolescence in the study didn’t have a very strong consciousness to her ethnic identity, unlike the other individuals in the study. However she experiences a connection toward the western value- system. This is because she was born and raised in a western country. With consideration of that, this adolescence is quite integrated to the Swedish society.
Sammanfattning
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur flyktingungdomar upplever deras etniska identitet avseende etnisk medvetenhet i form av integration, assimilation och segregation. Vidare har avsikten varit att undersöka om dessa ungdomar upplever förändringar i deras etniska identitet.
För att kunna undersöka dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ forskning, bestående av fyra intervjuer. Dessa utfördes på två unga män i åldern 18 och två unga kvinnor i åldern 17 och 18. Tre av intervjupersonerna kan benämnas för flyktingar, dock kunde detta inte göras på den fjärde ungdomen. Jag benämner den fjärde ungdomen för invandrare, detta på grund av att hon inte kände sig tvungen att fly till Sverige till följd av orsaker som förföljelser, tortyr eller krig, vilket de andra ungdomarna upplevde.
Resultaten visade att tre av ungdomarna var relativt starkt medvetna om deras etniska identitet. Dock har dessa tre ungdomar ännu inte integrerats i det svenska samhället utan upplevs mer som segregerade i samhället. Den fjärde ungdomen var inte lika starkt medveten om hennes etniska identitet, så som de resterande ungdomarna i studien var. Detta eftersom hon även upplevde en tillhörighet till det västerländska värdesystemet, vilket har sin grund i att hon föddes och levde i ett västerländskt land. Med hänseende till detta kan framhållas att denna ungdom är att betrakta som relativt integrerad i det svenska samhället.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT
SAMMANFATTNING
1 INLEDNING...1
1.1 PROBLEMFORMULERING...2
1.2 SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNING...2
1.3 AVGRÄNSNING...2 1.4 DISPOSITION...3 2. METOD...3 2.1 KVALITATIVINTERVJU...3 2.2 URVAL...4 2.3 ETIK...5 2.4 FORSKARROLL...5 2.5 ANALYSMETOD...6 2.6 FÖRFÖRSTÅELSE...7 3 TIDIGARE FORSKNING...7
3.1 ENSTUDIEAVFLYKTINGSKAPETSERFARENHETER...7
3.2 ENSTUDIEOMTURKISKIMMIGRANTATONÅRINGAR...8
4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER...9 4.1 KULTUR...9 4.1.1 Normer...10 4.1.2 Kulturmöten...10 4.1.3 Ungdomar...11 4.2 ETNICITET...12
4.3 IDENTITETOCHETNISKIDENTITET...12
4.3.1 Jagets framställning...13
4.3.2 Objektiv- och subjektiv identitet...13
4.3.3 Gruppidentitet...14 4.3.4 Identitetsförvirring...14 5 RESULTATREDOVISNING...15 5.1 PRESENTATIONAVINTERVJUPERSONER...15 5.1.1 Gabriel...15 5.1.2 Maria...16 5.1.3 Josef...16 5.1.4 Sara...16 5.2 ANALYS...17
5.2.1 Uppfattning av svensk och egen kultur...17
5.2.1.1 Seder och bruk...17
5.2.1.2 Sammanfattning...19
5.2.1.3 Levnadsmönster...19
5.2.1.4 Sammanfattning...21
5.2.2 Upplevelser och förändringar av etnisk identitet...21
5.2.2.1 Sammanfattning...24
6 SLUTSATSER...25
6.1 Avslutande diskussion...26
LITTERATURLISTA
1 Inledning
Enligt migrationsverket som har fått siffrorna ifrån Förenta Nationerna finns det cirka 20 miljoner människor på flykt i världen idag. De flesta söker skydd i eller i närheten av sitt hemland. En del söker sig längre bort och kommer till Sverige eller andra länder i västvärlden.1 Sverige är ett av de länder i världen som tar emot flest flyktingar. År 2007 var
den sammanlagda invandringen den största någonsin, ungefär 100 000 människor. Under året 2008 förväntar den statistiska centralbyrån i Sverige en stor invandring, vilken de har beräknat bli cirka 92 000 människor som invandrar till Sverige.2
Skillnaden mellan invandrare och flyktingar är att invandrare är personer som frivilligt har valt att lämna sitt hemland. Detta kan ha skett av olika orsaker såsom längtan efter ett bättre liv eller möjlighet till ett nytt jobb. Flyktingar däremot definieras som personer som känner sig tvungna att fly från sitt land på grund av rädsla för förföljelser, tortyr, förtryck eller krig beroende på exempelvis etnisk bakgrund, religion eller politisk uppfattning. Dessa flyktingar har föreställningen att komma till ett nytt land där de kan leva i frihet utan förtryck och förföljelser.3
Att invandra till ett främmande land som Sverige medföljer många förändringar för de nyinflyttade. De ska lära sig ett främmande språk, kultur och traditioner för att integrera sig i det nya samhället. De möter på ett nytt levnadsmönster i vilket medföljer normer och värderingar som de tidigare inte stött på. Deras tidigare kunskaper, erfarenheter och normer minskar i betydelse i det nya samhället.4 Gruppen ungdomar hamnar ofta mellan två olika
kulturer, den svenska och deras ursprungliga. Därmed kan de uppleva en förlust av såväl självkänsla som identitet. Begreppet identitet är väldigt brett och mångtydligt. Den sortens identitet som är aktuell för denna studie är etnisk identitet. Etnisk identitet betecknar de sätt på vilket människor definierar och positionerar sig själva, i relation till föreställningar kring etnicitet.5
Siv Ehns studie Flyktingars erfarenhet i Sverige har väldigt intressanta slutsatser om flyktingars identitet. Ehn problematiserar identitet med sammanhang som mötet med främmande vanor och förhållningssätt. Hon upptäcker att flyktingar upplever en förlust av vardagstillvaron, och detta innebär en förlust av självkänsla och identitet som tidigare har tagits för givet.6
Jag anser att samhället borde ägna mer uppmärksamhet åt situationer där individer med en annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen dras mellan två olika levnadsförhållanden. Detta på grund av att det är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle, vilket jag menar kan upplevas som påfrestande och problematiskt för individer. Därför finner jag det väldigt intressant och viktigt att belysa denna aspekt genom att studera hur flyktingsungdomar upplever deras etniska identitet och om denna har förändrats.
1 Migrationsverket: Asylsökande och flyktingar (http://www.migrationsverket.se/swedish/asyl/asylflykt.html) 2 Statistiska centralbyrån: Barnafödandet fortsätter att öka i framtiden
(http://www.scb.se/templates/pressinfo____237831.asp)
3 Kristal- Andersen, Binnie (2000): ”Mot förståelse av flyktingens inre värld” i Att ta emot flyktingar, en antologi om
flyktingar och flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar (red.) Stockholm: Statens invandrarverk s. 108
4 Nyberg, Eva (2003): ”Familjen med flyktingbakgrund” i Nätverksfamiljen. Bäck- Wiklund, Margareta & Johansson,
Thomas (red.) Stockholm: Natur och kultur s. 194 ff
5 Arnstberg, Karl-Olov (2000): ”Kultur och etnicitet” i Att ta emot flyktingar, en antologi om flyktingar och
flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar (red.) Stockholm: Statens invandrarverk s. 45-46
6 Ehn, Siv (2000): Flyktingars möte med flyktingar, en studie av flyktingskapets erfarenheter. Stockholm: Centrum för
1.1 Problemformulering
Alla människor har någon gång i sitt liv varit lite kluvna inför sin etniska identitet. Vissa individer upplever det mer påfrestande än andra att reda ut sin identitet. Detta är till stor del beroende av individens livsmiljö och livserfarenhet. Ungdomar är den grupp som ofta utsätts för en rad komplexa inflytelser i sitt identitetsarbete. 7
Flyktingar flyr från deras hemländer från bland annat tortyr, förtryck och förföljelser för att komma till ett land i frihet där de bland annat har rätt till och skyddas av mänskliga rättigheter. Dock finns det andra motsättningar i det nya landet som flyktingar inte har räknat med, exempelvis identitetskriser och kulturkrockar. Flyktingars förlust av sin kultur kan leda till chockartade upplevelser, särskilt med tanke på att det samtidigt ställs krav på anpassning till nya omgivningar och människor. Flyktingar är den grupp som ofta hamnar i situationer där deras etniska identitet ifrågasätts. Detta för att flyktingar hamnar och dras mellan två olika världar med olika kulturer och värdegrunder, det nya landets och deras ursprungliga hemlands.8
Jag anser att det är oerhört viktigt att belysa hur ungdomars identitet formas och upplevs just på grund av att identiteten har en stark inverkan i individers livssituation.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att studera hur flyktingsungdomar i åldern 17-18 år, i en mellanstor stad, upplever deras etniska identitet, avseende deras etniska medvetenhet i form av integration, assimilation och segregation. Vidare har jag som avsikt att undersöka om dessa ungdomar upplever förändringar i deras etniska identitet.
Intentionen med denna studie är inte att dra generaliserbara slutsatser om alla flyktingungdomar i åldern 17-18, i den mellanstora staden. Sådana allmängripande slutsatser kan inte dras på grund av det snäva urvalet av intervjupersoner i studien. Forskningen är att betrakta som en prövning på om denna sortens studie kan tillämpas på den utvalda målgruppen. Dessutom kan resultatet vara intressant och nyttigt för allmänheten.
Uppsatsen mynnar ut i följande frågeställningar:
Hur upplever flyktingsungdomar mellan åldrarna 17-18, boende i en mellanstor stad, sin etniska identitet avseende etnisk medvetenhet i form av integration, assimilation och segregation?
Har flyktingsungdomars etniska identitet förändrats, om så är fallet vilka orsaker föreligger och hur upplever dem detta?
1.3 Avgränsning
Studien som uppsatsen presenterar har genomförts i en mellanstor stad i Sverige. Respondenterna till studien fick jag kontakt med genom myndigheten Flyktingintroduktion,9
vilken är belägen i den aktuella staden. Det var genom en kontaktperson på Flyktingintroduktionen som jag fick kontakt och möjlighet att intervjua fyra ungdomar. Respondenterna för studien var två tjejer och två killar, varav ena tjejen var 17 år och de
7 Kristal- Andersson 2000 s. 108
8 Eitinger, Leo (2000): ”Flyktingskapets psykiska och psykologiska följder” i Att ta emot flyktingar, en antologi om
flyktingar och flyktingsmottagning. (Del 1) Eriksson, Lars-Gunnar (red.) Stockholm: Statens invandrarverk s. 51ff
9 Flyktingintroduktion är en myndighet som erbjuder flyktingar en introduktion till det svenska samhället. Introduktionen ska
underlätta för den enskilde att bli självförsörjande och utnyttja och utöva sina medborgliga skyldigheter, rättigheter och möjligheter.
resterande var 18 år. Min ursprungliga tanke var att alla fyra ungdomar skulle tillhöra gruppen flyktingar, men vid intervjutillfället upptäckte jag att en av de medverkande inte kunde anses tillhöra den gruppen. Detta med anledning av att hon var född och uppvuxen i Tyskland och flytten till Sverige varit frivillig, dock har hon ingen tysk etnisk ursprung. Trots att jag inte hade förväntat mig en respondent som klassas mer som en invandrare än en flykting, är det väldigt intressant att undersöka om denna intervjuperson skiljer sig mot de resterande ungdomarna gällande dennes upplevda identitet och livstillvaro i Sverige.
Jag valde att studera gruppen ungdomar på grund av att jag hade en föreställning om att ungdomar påverkas lättare och snabbare av den nya kulturen de möter i Sverige. Ungdomar har möjlighet till en snabbare och närmare kontakt med samhället jämfört med den äldre generationen. Den främsta orsaken till detta är att många barn och ungdomar introduceras till skolan strax efter att de har kommit till Sverige och får redan där bemöta den svenska kulturen. Därför tror jag att den etniska identiteten påverkas lättare för ungdomar. Studien i uppsatsen är fokuserad på flyktingungdomarnas upplevelser, varför deras åsikter, om hur de upplever deras etniska identitet, ligger till grund för uppsatsen.
1.4 Disposition
Denna uppsats är indelad i sex kapitel. Det första kapitlet introduceras med en inledning, därefter följer problemformulering, syfte och frågeställningar samt avgränsning. Därpå kommer kapitel två som består av metoden för studien, vilken mynnar ut i rubrikerna; Kvalitativ intervju, Urval, Etik, Forskarroll, Analysmetod och Förförståelse. Därefter följer den tidigare forskningen i kapitel tre, bestående av två tidigare studier inom ämnesområdet. Teoretiska utgångspunkter följer sedan i kapitel fyra där begrepp och teorier om kultur, etnicitet, identitet och etnisk identitet förklaras och teoretiseras i egenskap av studiens syfte. I kapitel fem återfinns resultatredovisningen, där intervjupersonernas bakgrund presenteras, samt analysen av empirin med anknytning till teoretiska utgångspunkter. Avslutningsvis följer kapitel sex, vilken är uppdelad i två avsnitt; Slutsatser och Avslutande diskussion, där studiens resultat och frågeställningar diskuteras och besvaras mer konkret.
2. Metod
2.1 Kvalitativ intervju
Kvalitativa metoder har förutsättningen att skapa helhetsbilder för ett visst fenomen, vilket möjliggör en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. Det är en undersökningsmetod som skapar närkontakt till de undersökta enheterna samt förutsätter en bättre uppfattning av den enskildes livssituation.10
Denna studie genomförs empiriskt utifrån kvalitativa intervjuer. Intervjuer genomförs på flyktingungdomar, i åldrarna 17 och 18 år, som har ett annat etniskt ursprung än svensk, vilka har invandrat till Sverige. Dessa flyktingsungdomar har levt i Sverige i några år och antas ha fått en inblick i den svenska kulturen. Fokus ligger på de aspekter som lyfts fram i informanternas berättelser och de svar på frågor som ställs. Detta för att få en insikt i hur de upplever deras etniska identitet. Det som har framkommit under intervjuerna har styrt indelningen av kapitel och teman i resultat- och analysavsnitten, vilka tolkas och analyseras med hjälp av teoretiska resonemang.
Jag använde mig av en intervjuguide11 som vägledning vid intervjutillfället. Jag hade
förberedda frågor som jag ställde och utgick ifrån vid intervjun. Detta underlättade intervjutillfället eftersom jag hade tydliga riktlinjer för vilken typ av frågor jag skulle ställa. I intervjuguiden tillämpade jag tre variabler som intervjun inleddes med. Variablerna jag använde mig av var kön, ålder och utbildning. Dessa ansåg jag vara bra variabler att inleda intervjun med för att enkelt få en kort bakgrundsinformation om intervjupersonerna. Jag utformade frågorna i intervjuguiden med hänsyn till ungdomarnas språkkunskaper i svenska eftersom de, på grund av sin korta vistelsetid i Sverige, inte kunde tala flytande svenska. Därför använde jag mig av ett enkelt språk under hela intervjutillfället. Jag var medveten om att språket kunde orsaka kommunikationsproblem under intervjun, dock förekom detta endast några enstaka gånger. Under intervjutillfällena använde jag mig av en bandinspelare för inspelning av intervjuerna, vilka jag därefter transkriberade.
2.2 Urval
Intervjuerna har genomförts på fyra ungdomar med utländskt bakgrund, två killar och två tjejer. Tre av ungdomarna kan klassificeras som flyktingar medan den fjärde snarare benämns som invandrare. Med tanke på det smala urvalet av intervjupersoner utgör valet av kön bland ungdomarna inte någon större skillnad på studien. Mitt val av två av vardera kön grundar sig i en jämlikhetstanke. De två killarna var båda 18 år medan tjejerna var 17 respektive 18 år gamla. Ungdomarnas liknande ålder var inget jag hade planerat eller utgått ifrån, utan detta var ett bekvämlighetsurval av min handledare i Flyktingintroduktion.
Ungdomarna för studien valdes inte utifrån deras etniska bakgrund och ursprungsland. Min intention var att belysa hur ungdomarna betraktar deras etniska identitet idag, när de lever i Sverige, oberoende av bakgrund och ursprungsland. Jag är mycket väl medveten om att ungdomarnas etniska bakgrund och ursprungsland har en stor inverkan på ungdomarnas livsvärld. Trots att tanken i början inte var att beakta aspekten med ungdomarnas ursprungsland, visade det sig dock under intervjutillfällena att detta var relevant att göra. Tre av ungdomarna hade samma etnicitet och ursprungsland, medan den fjärde ungdomen hade samma etnicitet som de resterande ungdomarna, dock inte samma hemtrakter. Härtill blev detta en relevant aspekt att belysa, för att vidare kunna få en förståelse för intervjupersonernas likheter och olikheter i deras livsvärld.
Ytterligare en aspekt som är nödvändig att klargöra gällande dessa ungdomar är att deras ursprungsland inte är desamma som deras etnicitet. Ungdomarna utgör en minoritet i deras hemländer. Två av respondenterna har sitt ursprungsland i Irak men deras etnicitet är kaldéer. Även de två andra ungdomarna härstammar från samma folkslag som de förstnämnda, dock föredrar dem benämningen assyrier/syrian på folkslaget. En av dessa ungdomars ursprungsland är Irak medan den andra är född och uppväxt i Tyskland.12
11 Bilaga nr 1
12 Assyrier/syrianer och kaldéer är olika benämningar på samma folkslag, orsaken till denna uppdelning existerar på grund
av folkets olika uppfattningar av härstamning och trosinriktning. Folkslaget saknar en egen stat och lever idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat.
2.3 Etik
När det handlar om sociologisk forskning om människor finns det etiska problem som ofta uppstår och som är nödvändiga att reflektera över. Forskarens roll och uppträdande kan få konsekvenser för människor man studerar. Det finns etiska principer som råder inom svensk forskning vilka är HSFR:s forskningsetiska principer, dessa har jag iakttagit och kommer ta hänsyn till i min egen forskning.
Det finns fyra olika principer inom HSFR:s forskningsetiska principer, vilka är samtyckeskravet, nyttjandekravet, konfendialitetskravet och informationskravet. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i en undersökning själva har rätten att bestämma över sin medverkan. Intervjupersonerna för min studie blev tillfrågade av min kontaktperson i Flyktingintroduktion, och jag fick deras samtycke bekräftat av min kontaktperson. Jag berättade även under intervjutillfället att de hade den valfriheten att stoppa intervjun om de ville det, och även att de inte behövde svara på frågor som de inte ville besvara. Nyttjandekravet handlar om att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas för den aktuella forskningens ändamål. Detta förklarade jag både för min kontaktperson och för intervjupersonerna. Intervjupersonerna i min studie tillförsäkras anonymitet, detta genom att namn eller andra avslöjande aspekter inte används i studien, vilket kallas för konfidentialitetskravet inom de fyra principerna. Tystnadsplikten måste följas strikt och jag måste säkerställa att andra personer inte kan ta reda på vem de enskilda svarspersonerna är. Jag kommer att förstöra sådan information som skulle kunna spåras tillbaka till intervjupersonerna, exempelvis de inspelade kassetterna på intervjun. Den sista principen utgörs av informationskravet, vilken kännetecknas av att tillräcklig information om studien ges till intervjupersonerna om. Min kontaktperson gav lite information till intervjupersonerna innan intervjutillfället, och under intervjutillfället gav även jag information om studien. Eftersom intervjupersonerna i denna studie är anonyma använder jag mig av fiktiva namn i resultat och analysavsnittet, för att lättare kunna benämna intervjupersonerna.13
2.4 Forskarroll
En forskare har till uppgift att lyssna på deras intervjupersoner när de berättar om sin livsvärld där de uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar om fenomenet. Forskare försöker oftast förstå världen ur de intervjuades perspektiv och därefter utveckla innebörden av människors erfarenheter. Detta innebär således att individernas livsvärld förtydligas. Kunskapen för studien grundar sig i samspelet mellan forskaren och respondenten och forskare är att betrakta som medskapare till den kunskap som skapas under intervjusituationen. Med utgångspunkt i att forskaren definierar och kontrollerar forskningsintervjun är intervjun inte ett samtal mellan likställda parter, utan snarare ett samtal med viss struktur.14
Vid genomförandet av intervjuerna var jag opartisk till intervjusvaren. Jag var endast en lyhörd lyssnare dock vid behov ställde jag följdfrågor när jag sökte något specifikt svar eller ämne att prata omkring. Ibland var jag tvungen att förklara vissa begrepp som de inte förstod, begrepp som identitet och kultur. Följaktligen anser jag att det är väldigt svårt eller nästintill omöjligt att intervjun blir helt opåverkad av mig som forskare. Jag tror att individer alltid har ett inflytande på varandra, på ett medvetet eller omedvetet plan. Intervjuer blir oftast vinklade just på grund av att forskaren ställer vissa specifika frågor som han/hon, med utgångspunkt i sitt syfte, vill ta reda på.
13 Vetenskapsrådet: HSFR:s forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab
Jag anser att jag hade en viss påverkan på mina respondenter eftersom de uppmärksammade att jag hade ett annat etniskt ursprung än svensk och vissa av ungdomarna frågade var jag härstammade ifrån. Just på grund av att ungdomarna var medvetna om min utländska bakgrund upplevde dem en trygghet och vågade därför tala om mer personliga och känsliga ämnen. Intervjupersonernas flesta uttalanden var oftast fördomsfulla vilket jag inte tror de skulle våga framföra om jag hade varit etniskt svensk. Jag fann en aspekt av ett ”vi” och ”dem” mentalitet hos ungdomarna. Dessa ungdomar betraktade mig som inkluderad i deras ”vi” tänkande och svenskarna upplevdes som ”dem”. Detta innebar följaktligen att de kände en tillit att anförtro sig till mig. Fördelen med detta var att ungdomarna vågade öppna sig för mig på ett djupare plan, där de berättade om deras tankar och känslor kring samt åsikter om deras tillvaro i Sverige.
2.5 Analysmetod
Jag vill med denna studie få en djupare förståelse för hur flyktingsungdomar upplever deras etniska identitet. Därför utgår studien ifrån aktörens subjektiva upplevelser och mening. Detta kan förstås genom att jag tar hänsyn till hur aktörerna uppfattar och beskriver sig själva, sitt handlande och sin etniska identitet. Jag måste tolka det som redan är tolkat, det går inte att förstå etnisk identitet om jag inte tar hänsyn till aktörens tolkning av den. Detta skulle Giddens kalla för dubbelhermeneutik. Det innebär att forskaren redan har en egen bild eller förförståelse för ett visst fenomen och intervjupersonen i fråga har sedan en egen tolkning av det fenomenet, som forskaren därefter genom intervjun tolkar och förstår. Detta resulterar i skapandet av en ny bild av fenomenet. Det finns tre varianter av hermeneutik, det så kallade systematiska metodhermeneutiken, livsvärldshermeneutik som härstammar från Gadamer och till sist existentiell filosofi.15
Jag kommer att använda mig av Gadamers livsvärldshermeneutik, där man lyssnar på hur människor beskriver sig själva, sin livsvärld och det samhälle de lever i. Inom hermeneutiken spelar förförståelsen eller fördomar en stor roll. Alla människor har en förförståelse kring det mesta i vårt samhälle som vi tar med oss dagligen i våra liv. Våra förförståelser kan ha kommit ifrån våra trosuppfattningar så som normer och värderingar, eller personliga erfarenheter så som människans socialisation. För att använda sig av hermeneutikens ansats, att tolka och förstå, måste man som forskare ha en medvetenhet där man reflekterar kring den egna förförståelsen. Man ska även vara medveten om att hermeneutikens ansats utgår ifrån ett holistiskt angreppssätt, där alla delar ska hänga ihop logiskt och bilda en helhet. För att kunna få förståelse för helheten krävs att delarna är logiskt sammanslutna till helheten. Min egna förförståelse för studien kan vara reviderbar vilket innebär att den kan ändras eller bekräftas.16
För att jag ska kunna närma mig aktörernas subjektiva upplevelser och mening använder jag mig av fenomenet tolkande förståelse med en hermeneutisk ansats. Utifrån detta perspektiv använder jag mig även av det så kallade, Verstehen eller inifrånperspektivet, där individens innersta upplevelser tolkas. Men med enbart en förklaringsmetod som Verstehen får jag en kunskap där jag reproducerar och sammanfattar vad aktörerna vet och där allt utgår ifrån deras subjektiva erfarenheter. Det finns många processer som har en stor inverkan på den etniska identiteten för aktörerna som de nödvändigtvis inte är medvetna om.17 Just på grund
av detta kommer jag även att titta på de fenomen och strukturer som har en inverkan i den etniska identiteten och som jag nödvändigtvis inte finner enbart utifrån aktörens egna upplevelser. Dessa processer finner jag delvis genom att titta på den tidigare forskning och på
15 Kvale 1997 s. 49-51 16 Ibid. s.194
teorier inom ämnet. I denna studie har jag valt att använda mig av och utgå från redan existerande teorier och begrepp, det vill säga tillämpa en deduktiv metodansats.
2.6 Förförståelse
Min personliga förförståelse för uppsatsämnet är relativt stort. Detta beror delvis på att jag sommaren 2008 arbetade som vikarie i Flyktingintroduktion i den mellanstora staden. Genom detta fick jag stor insyn och kunskap om flyktingars situation i det svenska samhället. Vidare har det faktum att jag personligen har en annan etniskt bakgrund än svensk medfört att jag har personliga erfarenheter av flyktingar och invandrare. Själv är jag född och uppvuxen i Sverige men har en assyrisk etnisk bakgrund.
Flyktingar som invandrar till Sverige som troligen haft det tufft i sina hemländer med krig och förtryck, slängs in i ett helt nytt system där de möter på en främmande kultur med nya normer och värderingar som de ska anpassas till. Människor som kommer från andra länder har en helt annan livsvärld än vad människorna i Sverige har, därför är det betydligt mycket svårare för dem att anpassa sig till det svenska samhället. Dock tror jag att det är mycket lättare för ungdomar än för äldre människor som invandrar till Sverige att anpassa sig och integreras i det svenska samhället. Detta på grund av att ungdomar är delaktiga i samhället på ett helt annat sätt än de äldre. Ungdomar går i skolan, träffar svenska kompisar och har ännu inte utvecklat en fullkomlig identitet. Äldre flyktingar däremot har oftast en begränsad kontakt med samhället, förutom kontakten med myndigheter. De får lära sig det svenska språket men får, bara om de har tur, ett arbete som överstämmer med deras kompetens. Detta trots att de flesta har en hög akademisk utbildning och stor arbetslivserfarenhet. De äldre flyktingarna har oftast redan utvecklat en fullständig identitet, de har sina grundvärderingar och vet vilka de är som individer. De har även en tendens att endast umgås i kretsar som de känner igen och uppfattar som trygga, det vill säga med deras egna folkgrupper. De umgås sällan med svenskar, vilket resulterar i segregation i samhälle. Jag väljer att studera flyktingsungdomars identitet och finner detta intressant just på grund av att jag har en uppfattning av att de lättare kan påverkas av det nya samhället. Identitet är svårdefinierat och har olika tolkningar beroende på vem som tolkar. Jag upplever identitet som något som förklarar vem en människa är, vad människan har för grundvärderingar och vad människan känner sig som.
3 Tidigare forskning
I det följande presenteras två studier inom den tidiga forskningen kring det berörda ämnesområdet. Den första studien belyser flyktingars identitet med koppling till deras förändrade livssituationer. Medan den andra studien analyserar relationen mellan immigranta tonåringars etniska identitet, deras språkliga skicklighet och psykologiska och sociokulturella anpassning.
3.1 En studie av flyktingskapets erfarenheter
Siv Ehn som är samhällsforskare genomförde en studie om Flyktingars erfarenhet i Sverige där 40 vuxna flyktingar medverkade från fyra etniska grupper; bosnier, iranier, kurder och somalier. Undersökningens syfte var att erhålla djupare kunskaper om flyktingarnas upplevelser och erfarenheter under den första tiden i Sverige.
Ehn menar att mötet med främmande vanor och förhållningssätt ofta är problematiska. Dessa kan vara gestaltade i enskilda människors direkta agerande och även konstituerade i de villkor som olika organiserade verksamheter i ett visst samhälle utgår ifrån. Ehn upptäcker genom sin studie att flyktingar upplever en förlust av vardagstillvaron, vilket även innebär förlust av den grundval för självkänsla och identitet som de tidigare tagit för givet. De gensvar flyktingar
fick från deras sätt att handla och förhålla sig i de vardagliga sammanhang från andra människor var sällan de resultat och gensvar som de var vana vid.
Vardagslivet bejakar en människas identitet, känslan av vem hon är som person. När en person förlorar sitt vardagsliv förlorar hon en del av sin identitet. För att återerövra sin identitet tvingas personen underordna sig betingelser som ytterligare undergräver personen. Hon måste alltså ge upp sitt jag för att så småningom kunna vinna tillbaka det.
När det gamla vardagslivet för flyktingar inte längre finns kvar försätts människor i situationer och tillstånd som inte bekräftar deras föreställningar om vilka de är, de får inte längre de gensvar som styrker deras känsla av identitet, som de tidigare fick i sina hemländer av deras landsmän. Ehns kommer i sin studie fram till att umgänget mellan landsmän och bevarandet av det egna språket har en stor roll för bibehållandet av deras etniska identitet.18
Känslan av identitet grundar sig inte enbart på nationstillhörighet, den är även rotad i de vardagens sammanhang som skapar medvetande om till exempel socialt betingad egenart.19
Det Ehn kommer fram till genom sin studie om vardagslivets förlust och dess påverkan av identiteten är en väldigt intressant aspekt att tillämpa på mina egna intervjupersoner. Detta eftersom jag utifrån denna kan skapa mig en uppfattning om de upplever en liknande förlust av vardagslivet som Ehns personer i studien gör.
3.2 En studie om turkisk immigranta tonåringar
Artikeln Language, ethnic identity, and the adaptation of Turkish immigrant youth in the
Netherlands and Sweden, är en studie som analyserar relationen mellan immigranta
tonåringars etniska identitet, deras språkliga skicklighet och psykologiska och sociokulturella anpassning. Denna genomfördes med användning av tre modeller, den etniska identitet modellen, den språkliga assimilation modellen och den språkliga integrerings modellen. Studien utforskar vilken modell som bäst förklarar anpassningsprocessen och vilken modell som är effektivast på den andra generationens immigranta unga i Nederländerna och i Sverige. Från Nederländerna deltog 158 turkiska tonåringar och från Sverige tillkom 237 turkiska tonåringar mellan åldrarna 13-18. Till min egen studie är begreppet etnisk identitet väldigt centralt och i denna studie analyseras den etniska identiteten i relation med andra faktorer. Denna studies resultat upplever jag som väldigt relevant och nyttigt för att få en vidare inblick i den etniska identitetens inverkan på ungdomars liv och anpassning till det nya samhället.
Som tidigare nämnts använde forskarna i denna artikel tre modeller, den etniska identitetsmodellen, den språkliga assimilation modellen och den språkliga integrerings modellen. Den etniska modellen menar att unga immigranter växer upp mellan flera kulturer vilket ofta leder till identitetsförvirring och anpassningsproblem. Detta uppstår särskilt om de unga immigranterna upplever brist av uppskattning för de färdigheter, kunskaper och känslor som är typiska för deras kulturella bakgrund. Modellen framhåller att en stark etnisk identitet är väldigt betydelsefull för immigranters möjlighet till en hälsosam integrering och plats i det nya samhället.
Undervisning av studenters modersmål och undervisning av studenternas kulturella ursprung framhålls som väldigt viktigt för att kunna förebygga eller överkomma framtida problem för individen. En sådan undervisning antyds av studien ge möjlighet för unga immigranter att uppleva uppskattning för deras föräldrars språk och kultur. Föreställningen är att
18 Ehn 2000 s. 29 ff
bibehållandet av sitt modersmål och en god kunskap av sin egen kultur ska bidra till ungdomarnas etniska identitet. En stark etnisk identitet ska därefter bidra till att stödja en hälsosam psykologisk anpassning. Studien menar att det finns flera studier som stödjer den aspekten att elever som har lyckats i skolan och som har en bra sociokulturell anpassning har även en stark etnisk identitet. Dock finns det även studier som visar på att det inte finns någon koppling mellan detta. Den tredje modellen vilket är den språkliga integreringsmodellen menar att unga immigranter som är kunniga i deras etniska - och majoritetsspråk har det lättare för en psykologisk och sociokulturell anpassning i jämförelse med unga immigranter som har en mindre balans i deras tvåspråkighet eller som brister i ett av språken.
Utifrån studiens forskning på de 158 turkiska tonåringarna i Nederländerna och de 237 turkiska tonåringarna i Sverige kom forskarna fram till flera slutsatser genom modellerna de använde sig av. Studien kom fram till att ungdomarna i Nederländerna är mer assimilerade i samhället medan ungdomarna i Sverige är mer integrerade i samhället. Ungdomarna i Nederländerna behåller inte eller utvecklar deras egna etniska språk lika starkt, utan använder majoritetsspråket som det dominerande språket. De turkiska ungdomarna i Sverige däremot behåller deras modermål och tar användning av deras etniska identitet, vilket studien menar är den starkaste anpassningsstrategin. Forskarna i denna artikel menar att den bästa anpassningsmetoden för immigranter är integration.20
4. Teoretiska utgångspunkter
Nedan följer en redogörelse för de teoretiska utgångspunkter som tillämpas i denna studie. Eftersom studien behandlar flyktingar är det väsentligt att beröra och belysa den etniska identiteten. För att specifikt få uttryck för detta kommer en redogörelse för begreppen kultur, etnicitet, identitet och etnisk identitet att redovisas. Under avsnittet Kultur framförs teorier om normer, kulturmöte och ungdomar. Definitionen av begreppet etnicitet förklaras kort därefter. Vidare kommer avsnittet Identitet och etnisk identitet där begreppsförklaringar och teorier framställs inom teman; Jagets framställning, Objektiv- och subjektiv identitet, Gruppidentitet och Identitetsförvirring.
4.1 Kultur
Begreppet kultur har många olika tolkningar. I denna kontext utgör begreppet de värderingar, ritualer och traditioner som skapas av människor för att förstå, tolka samt att ge mening åt tillvaron.21 Själva ordet kultur kommer ifrån latinets ”cultura”, som härstammar från verbet
”colere” och som betyder odla, bruka. Ordet har sedan kommit att användas som ”odla själen”.22
Karl-Olov Arnstberg gör anspråk på fyra olika användningsområden av kulturbegreppet. Den första aspekten är finkultur, vilket är konstnärliga, litterära och estetiska prestationer som individer eller grupper urskiljer hos sig själva eller andra. Den andra är representativ kultur, vilket Arnstberg menar är en specialisering av finkulturen. Den är riktad mot grupper och gruppers självrepresentation av sig själva. Den har ett intresse för kontakten mellan minoriteter och majoriteter och deras representationer och förväntningar av varandra. Den tredje aspekten är folkkultur, vilken kännetecknas av de föreställningar, kunskaper och föremål som en folkgrupp historiskt sett identifierar sig med. Det sistnämnda Arnstberg
20 Vedder, Paul & Virta, Erkki (2005): Language, ethnic identity, and the adaptation of Turkish immigrant youth in the
Netherlands and Sweden
21Ahrne m.fl. (2003): Det sociala landskapet, en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet.
Göteborg: Korpen s. 32
22Hermansson, Hans Erik (1988): Fristadens barn. Om ungdomars livsstilar, kulturer och framtidsperspektiv 80-talets
räknar upp är det vetenskapliga kulturbegreppet som innefattar en grupps gemensamma regler, värden och symboler.23 Det är just detta kulturbegrepp som är relevant för denna
studie.
4.1.1 Normer
Sverige är uppdelad i olika geografiska regioner och sociala grupper. I dessa regioner och grupper finner man olika kulturer med olika värderingar och ideologier samt vardagsvanor och traditioner. Men trots dess skillnader finns det ett gemensamt kulturellt kapital som binder samman människorna i deras egenskap av svenskar. Exempel på detta är språk, historia, flaggsymbolik, naturens karaktär och städernas arkitektur. Det finns även vissa normer och koder vilka inte är utskrivna, som exempelvis skämthistorier och hälsningsritualer. Sverige lever under en individualistisk ideologi, vars innebörd inte är en självklarhet för människor från andra världsdelar.24
Kulturer tillhandahåller människor redan klara lösningar vad gäller olika situationer, vilka kallas för normer. Dessa normer leder till att individer slipper anstränga sig i att ta ställning i olika vardagssituationer. Den inlärda kulturen har redan färdiga lösningar på hur dessa ska handla. När en individ som invandrar från ett annat land till Sverige, med annorlunda normer och värderingar, uppstår oftast en kulturkrock och kulturproblem. Individer har redan ett förråd av inlärda lösningar på olika vardagssituationer från deras hemland, vilket oftast skiljer sig med det nya landets kultur.25
Riyadh Al-Baldawi hävdar att traditioner, normer och seder som ingår i en kultur har inmatats i människan från födseln som ett arv från omgivningen. Dessa traditioner och normer inrotas i individen i en inlärningsprocess. Att definiera kulturen som en inlärningsprocess visar att det inte finns några kulturer som är rätt eller fel. Al-Baldawi visar även på att kulturer är föränderliga. Detta genom att kultur, traditioner och normer påverkas av en dynamisk historisk utveckling där vissa traditioner tas bort och andra stärks. Nya traditioner skapas ju mer människor öppnar sig mot andras kulturer. Denna utveckling sker oftare när människor med olika kulturer möter och lever med andra människor i ett öppet samhälle. Detta leder vidare till att olika kulturer smälter in i olika normer, vilka utgår ifrån de kulturer individen kommit i kontakt med.26
4.1.2 Kulturmöten
Ahmadi menar att kulturskillnader inte främst handlar om olikheter i livsstil utan snarare om olikheter i sättet att uppfatta verkligheten. Det är människors olikheter i att förstå sitt jag och dess förhållande till andra som ger upphov till olika sätt att uppfatta exempelvis olika livsfaser, maktförhållanden och lagars legitimitet. En individ som har lärt sig att uppfatta sig själv som en fast del av en större enhet har svårt att definiera sig själv utan att hänvisa till denna enhet. Genom detta är det den större enheten, exempelvis gruppen, som utformar individens identitet snarare än individen själv. Den ständiga närvaron av ett större jag som definierar och kontrollerar individen gör det omöjligt för individen att bekräfta sitt jag utanför gruppen. Ahmadi menar således att det är tillhörigheten till gruppen t.ex. familjen, som ger en person en social ställning och därmed en identitet. I moderna individualistiska samhällen så som Sverige, har individer fått en självständighet både i förhållande till gruppen och till andra
23 Arnstberg 2000 s. 34 24 Ahrne m.fl. 2003 s. 29-30 25 Hermansson 1988 s. 66 ff
26 Al- Baldawi, Riyadh (2003): ”Migration och familjestruktur” i Ungdom, kulturmöten, identitet. Ahmadi, Nader (red.)
individer, det vill säga individen är inte i ett existentiellt behov av förhållandet till gruppen längre. Med tanke på att Sverige är ett väldigt individualistiskt samhälle har individer som invandrar från kollektiva samhällen med gruppcentrerade förhållanden svårt att passa in i det nya samhällssystemet.27
Vuxna blir sällan assimilerade i den nya kulturen de möter. Detta beror delvis på att de vuxna människorna redan har lärt in en kompetens och tillhörighet vilken inte är enkel att ändra och ta bort vid möten med olika händelser i den nya kulturen. Detta har barn inte hunnit göra på samma sätt som de vuxna och därför har barn lättare att assimileras in i den nya kulturen och byta etnisk identitet. Att vara integrerad i det nya samhället innebär att man har accepterat den tillvaro man lever i. Det innefattar även att individen befinner sig och lever mellan två kulturer. Assimilation innebär att man ger upp sina gamla tillhörigheter och förnekar att dessa tillhör ens ursprungliga etniska bakgrund. Det finns två faser av assimilering, det första är att individerna själv ska erkänna att de är assimilerade, och det andra är att bli erkänd och assimilerad i den nya kulturen.28 Segregation är ett vanligt uppkommande fenomen i ett
samhälle och kort kan beskrivas som en allmän åtskillnad mellan grupper. När det talas om boendesegregation åsyftas människor som ingår i samma kategori, där de har en indelning och en åtskillnad som bygger bland annat på ekonomiska resurser, etnicitet eller ålder.29 Nader
Ahmadi och Kerstin Söderholm Carpelan menar att en ständig uppdelning av människor i olika kategorier av kulturella och etniska grupper hämmar integrationen. Interaktionen mellan individer och samhället ska ta sin utgångspunkt i individens subjektiva självidentifikation istället för i föreställningen om den kulturella identitetens oändlighet.30
4.1.3 Ungdomar
Eftersom studien behandlar gruppen ungdomar är det relevant att fånga en vidare definition och förståelse för de olika kännetecknen över åldersintervallerna för ungdomar. Samhällets definitioner av synen på olika åldersgrupper förklaras genom Philip Lalander och Thomas Johansson utifrån den psykoanalytiska traditionen. Denna utgörs av fem faser som kännetecknar ungdomstiden. Den första är preadolescens vilken innefattar åldrarna 10-12 och kännetecknas av pubertetens början. Denna period utmärks av en inre och yttre frigörelse från föräldrarna. Den andra fasen, 12-14 år, är den tidiga adolescensen där individen börjar vända sig från sin familj och söker kärlek från andra. Frigörelsen från föräldrarna väcker känslor av övergivenhet och ensamhet. Den tredje fasen utgörs av högadolescensen, där ungdomarna är i åldrarna 14-16 år och där jaget laddas väldigt narcissistisk. Individen blir självcentrerad och individualistisk. Fjärde stadiet kallas för senadolescensen. Ungdomen är här 16-20 år gammal och detta stadium präglas av en psykologisk integration. Här har individen mindre känslomässiga svängningar och är inte beroende av sina föräldrar och vuxna. Beroendet av gruppen, gänget och vänner minskar.31 Det stadiet ungdomarna för denna studie befinner sig i
är senadolescensen. Ur ett sociologiskt perspektiv definieras ungdomsperioden utifrån samhälleliga mönster. Fokus ligger på mönster som exempelvis konsumtion, syn på arbete, familj, sexualitet och andra sociala mönster.32
27 Ahmadi, Nader (2003): ”Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala normer” i Ungdom, kulturmöten,
identitet. Ahmadi, Nader (red.) Trelleborg: Liber AB s. 71-72
28 Arnstberg 2000 s. 45 ff
29 Kölegård, Fritzell, Brännström, Estrada & Nilsson (2007): Boendesegregationens utveckling och konsekvenser.
Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 s. 155
30 Ahmadi, Nader & Söderholm Carpelan, Kerstin (2003): ”Inledning” i Ungdom, kulturmöten, identitet. Ahmadi, Nader
(red.) Trelleborg: Liber AB s. 13
31 Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007): Ungdomsgrupper i teori och praktik. Danmark: Studentlitteratur s. 16-17 32 Ibid. s.18
4.2 Etnicitet
Etnicitet är ett övergripande begrepp i min studie varför en kort redogörelse för dess innebörd redovisas i det följande. Härtill ska nämnas att den följande definitionen är den som tillämpas i studien.
Eftersom det finns många olika definitioner av begreppet etnicitet blir det sålunda svårdefinierat. Fuat Deniz och Antonios Perdikaris definierar etnicitet genom att förklara att begreppet handlar om tillhörigheter genom attribut så som till exempel språk, kultur, och ursprung, vilka är tilldelade och inte förvärvade. Att vara etnisk har skilda innebörder för olika grupper.33
Aspekten om etnicitet brukar vanligtvist uppstå när olika etniska grupper möts. Det är först i mötet med den andra som behovet av att markera en gräns blir nödvändigt och frågor om tillhörighet och identitet blir aktuella. En följd av denna gränsdragning av en etnisk grupp konstruerar en etnisk identitet som uppfattar andra etniska grupper som annorlunda, det vill säga främlingar med egenskaper som inte bara är olika utan även har motsatta gemensamma värderingar än den egna gruppen.34
4.3 Identitet och etnisk identitet
Även begreppet identitet är ett svårdefinierat och mångtydligt begrepp med många olika innebörder och skilda aspekter. De olika vetenskapliga disciplinerna har alla olika definitioner och aspekter på begreppet.35 Ordet identitet kommer från latinets ”idem”, vilket betyder
detsamma. Identitet och identisk betyder likhet eller överenskommelse. Identifiera kommer av ”idem” och facere vilket innebär att känna igen, bestämma, påvisa överenskommelse mellan och likställa. Identitet har att göra med att vara en och samma, men även att vara en och samma på ett visst sätt som skiljer sig från andra människor.36
Etnisk identitet är den första identiteten som lärs in av barnet och har sin prägel i familjen. Arnstberg skulle kalla detta för den grundläggande identiteten, som förutsätter och påverkar alla de identifikationer som en individ anskaffar i sitt liv.37 Enligt Anders Lange och Charles
Westin finns det tre aspekter av etnisk identitet. Den första aspekten är etnisk personlig identitet, i vilken familjen betraktas som den som upprätthåller och förmedlar den egna etniska kulturens bas. Genom socialisationen växer barnet in i den etniska kulturen och internaliserar ett utpräglat etniskt värde - och normsystem. De centrala värdena och normerna införlivas i den ”omedvetna egoidentiteten” och påverkar individens jagbild och bilden av andra vid social interaktion. Den andra aspekten av etnisk identitet är etnisk social identitet. Denna hänger samman med sociala kategorier, vilka individen tillämpar i sin identifikation gentemot andra. Den tredje aspekten är etnisk kollektiv identitet och bestäms av gruppens kärna samt dess gränser.38 För upprätthållande av etnisk identitet under perioder av
förändringar behövs en etnisk symbolik som har en anknytning till ett gammalt språk, släktskapssystem, gammal religion eller livsstil. Den sociala identiteten blir mest betydelsefull när den uppfattas som hotad.39
33 Deniz, Fuat och Perdikaris, Antonios (2000): Ett liv mellan två världar... Örebro: Parajett s.40 34 Peterson Abby, Hjerm Mikael (2007): Etnicitet, perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups utbildnings. 47
35 Ibid. s. 41
36 Lange Anders, Westin Charles (1981): Etnisk diskriminering och social identitet, en rapport från
diskrimineringsutredningen. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB s. 183
37 Arnstberg 2000 s. 42
38 Lange, Westin 1981 s. 259-260
4.3.1 Jagets framställning
George H. Mead talar om Jaget och dess framställning. Jaget är organiserat runt ett självmedvetande, vilket utgörs av idéer och känslor som vi har om oss själva. Självvärderingen är ett viktigt inslag i den identitetsskapande processen. Det är inte andras värderingar i sig som påverkar vår egen självvärdering, utan det är vår uppfattning och tolkning av andras värderingar som är viktig. Jagets utveckling uppstår i den sociala erfarenhets- och aktivitetsprocessen samt utvecklas i individen som ett resultat av hans relationer och individer inom denna process. Jaget kan ses som en social konstruktion där den skapas genom interaktion med andra människor. På vilket sätt individen ser på sig själv, hur den definierar sig själv samt vilka värderingar den har av sig själv, beror till stor del på de sociala definitioner individen möter under livsprocessen.40
4.3.2 Objektiv- och subjektiv identitet
Lange och Westin menar att individers identitet kan benämnas för objektiv- och subjektiv identitet. Objektiv identitet bygger på kännetecken, vilka är fastställda av andra, som tillskrivs en individ, grupp eller kategori. Den objektiva identiteten kan uppdelas upp i två aspekter, social identitet och personlig identitet. Social identitet syftar på breda sociala kategorier som exempelvis kön, ålder, yrke, etnisk ursprung och nationalitet. Personlig identitet däremot är en kombination av drag och attribut som andra tilldelar en individ och kan även skiljer en viss individ från andra med samma sociala attribut. Det finns även en subjektiv identitet där en person som subjekt har en identitet inför sig själv och minst en identitet som den väljer att presentera inför andra individer.41
Lange och Westin talar mycket om social identitet där de menar att varje individ föds in i en social struktur. Den sociala strukturen består bland annat av ett komplext mönster av sociala kategorier och hierarkiska och horisontella relationer mellan grupper som individen måste anpassa sig till. De anspelar på att genom dessa intergruppsammanhang utvecklas individens egen sociala identitet och genom socialisationen skapas den subjektiva representationen i individens föreställningssystem.42
Ytterligare en förklaring till begreppet identitet görs av Deniz och Perdikaris där de menar att den enklaste benämningen av begreppet är att den utgör svar på frågor som Vem är jag? och Vem tror jag mig vara? De antyder på att dessa frågor är väldigt aktuella och relevanta när individer som flyktingar lever mellan två kulturella världar med olika värde - och normsystem och tolkningar av verkligheten. Vidare hävdar Deniz och Perdikaris att människor som invandrar till ett nytt land redan har en egen identitet som är formad av hemlandets kultur, utifrån dess moral, levnadssätt, beteenderegler och sociala relationer. När dessa människor möter den nya kulturen som skiljer sig avsevärt med deras egna, tvingas individerna att ifrågasätta sin gamla identitet. Ifrågasättandet av identiteten leder till frågan Vem är jag? Detta ”jag” kommer att formas i en konflikt mellan individens identitet i hemlandet och den i det nya landet.43
40 George H. Mead (1995): Medvetandet, jaget och samhället. Lund: Grahns Boktryckeri AB s. 112 ff
41 Lange, Westin 1981 s. 352 ff 42 Ibid. s. 362
4.3.3 Gruppidentitet
Den etniska identiteten ger människor en självkänsla och ömsesidigt erkännande inom varje grupp. En grupp som har samma etniska identitet delar på gemensamma värderingar, mål och intressen. Inom gruppen kan de förutsäga varandras handlingar och gruppen binds samman genom starka lojalitetsband.44 Deniz talar om etnisk kollektiv identitet, där han menar att
etnisk identitet är en form av kollektiv identitet i vilken individen definierar sig själv genom ett kollektivt medlemskap. Detta får sin grund ifrån medvetandet om individens tillhörighet, vilket oftast skiljer sig från andra motsvarande kollektiv. Detta genom uppfattandet av etniska och sociala karakteristiska egenskaper som exempelvis språk, seder, vanor, territorium, religion och gemensamma förfäder. Individer föds in i ett etniskt medlemskap och utvecklar utifrån denna en egen identitet. Den etniska identiteten får en individ att forma och uttrycka föreställningar om tillhörighet och samhörighet vad gäller dess ursprung.45
En grupps etniska medvetenhet och dess subjektiva uppfattning bildas inte enbart av gruppens språk, religion och territorium utan skapas även utifrån gruppens uppfattning om sitt ursprung, sitt öde och sin framtid och även upplevelser av hot från omvärlden. När en grupp upplever hot från omvärlden förstärks den etniska medvetenheten i gruppen. Etniska grupper har oftast en uppfattning om sin egen identitet men vid mötet med nya sociala och kulturella förhållanden är det vanligt att de nytolkar och omdefinierar sin identitet. De förstår sig själva på nya sätt i de nya sociala och kulturella miljöer de befinner sig i. Utvecklingen av etniska identiteter ser olika ut under olika generationer, den kan överges, modifieras och transformeras. Den etniska identiteten måste upprätthållas av gruppen om den ska överleva. Detta för att den uppstår och utgår ifrån individerna i gruppen och den etniska identiteten kan således inte existera utan dem.46
4.3.4 Identitetsförvirring
Ahmadi menar att en identitet är viktig för en person på grund av att den ger en person en fast punkt i hennes omgivning och en grund att stå på. Det möjliggör för personen att känna tillhörighet och att förstå sin plats i omgivningen. Ahmadi menar även att invandrarungdomarnas jaguppfattning avviker från den dominerande uppfattningen i det svenska samhället, där de kan uppleva uteslutning och diskriminering. Just på grund av detta riskerar invandrarungdomar att inte lyckas bygga upp en personlig identitet. Avsaknaden av en identitet i det svenska samhället kan göra att invandrarungdomar upplever främlingskap gentemot samhället de lever i, vilket även kan vara den enda som de tillhör.47
Flyktingar har tidigare inte behövt ifrågasätta sin identitet som är baserad på deras hemlands kultur, attityder, moralkod och levnadssätt, förrän de har invandrat till ett nytt land där de möter en annan kultur med attityder, moralkoder och levnadssätt som skiljer sig från hemlandets. Binnie Kristal-Andersson menar att detta leder till en inre och yttre konflikt, en paradox mellan individens identitet i hemlandet och i det nya landet. Detta kan skapa ångest och förvirring för individen. Det blir en konflikt mellan två världar, den gamla som flyktingen inte längre tillhör och den nya som den ännu inte är del av. Varje gång individen hamnar i en situation där en jämförelse eller skillnad i fråga om kultur, attityder, moralkod eller levnadssätt återfinns och upplevs som förvirrande, står individen i konflikt med sin ursprungliga kulturella identitet. I bästa fall sker en integrering av de två kulturella
44 Lange, Westin 1981 s. 256 45 Deniz 1999 s. 69-70 46 Ibid. s. 71-72 47 Ahmadi 2003 s. 72
identiteterna, det vill säga båda levnadssätten. Vanligare är dock att det uppstår konflikter när hemlandets kulturella identiteter och levnadssätt möter det nya landets.48
Flyktingsfamiljer integreras olika beroende på medlemmarnas ålder vid ankomsten till Sverige. Yngre barn har lättare att identifiera sig med den nya kulturen, där de lär sig det nya språket, levnadsvanorna och integrerar attityderna i det nya landet snabbare. Detta förutsatt att barnen går på daghem, fritidshem och skolan där de möter den nya kulturen. Om yngre människor däremot lever i en omgivning där hemlandets värderingar, kulturella attityder, språk och levnadssätt dominerar kan de ha svårt att integrera sig och identitetskonflikter blir ett faktum. Kristal- Andersson menar att yngre människor måste avgöra vilka delar av den gamla respektive den nya kulturen som ska integreras in i deras livsvärld, och vilka av respektive part de måste göra sig fri ifrån. Detta sker både medvetet och omedvetet, vilket kan vara påfrestande att hantera och leder oftast till förvirring, skuldkänslor och lojalitetskonflikter.49
5 Resultatredovisning
5.1 Presentation av intervjupersoner
Nedan följer en kort presentation av varje intervjuperson, detta för att få en överblick över ungdomarnas bakgrund och livsvärld. Eftersom intervjupersonerna är anonyma i denna studie använder jag mig av fiktiva namn för att lättare kunna benämna intervjupersonerna. De fyra ungdomarna har liknande etnisk bakgrund och ursprungsland. Detta var jag inte medveten av förrän vid själva intervjutillfället. Min handledare ifrån myndigheten Flyktingintroduktion valde de ungdomar som var intresserade av att ställa upp i en intervju. Ungdomarna uppgav liknande svar vid intervjuerna, vilka kan ha samband med deras likartade livsbakgrund. Ytterligare en förklaring kan finnas i ungdomarnas likheter och olikheter gällande uppväxt och levnadsförhållanden.
5.1.1 Gabriel
Gabriel är 18 år fyllda och är född och uppvuxen i Irak. Han tillhör den kaldeiska folkgruppen som är en kristen och etnisk minoritet i Irak. Han flydde från kriget i Irak år 2005 och har levt i Sverige i tre år. Gabriel och hans familj blev hotade till döds i Irak, där han blev kidnappad av en okänd gerillagrupp. På grund av detta flydde Gabriel ensam till Sverige medan hans familj var kvar i Irak. Han valde att fly till just Sverige där han hade släkt och bodde hos sin morbror under hans första tid. Hans föräldrar kom till Sverige ett halvår efter. Gabriel berättar att han inte kunde leva i Irak på grund av krig och förföljelser. Han ville komma bort från allt elände och komma till ett land med frihet, som exempelvis Sverige. Gabriel berättar att han, innan kriget i Irak utbröt, trivdes väldigt bra i hemlandet, han mådde bra och kände en trygghet i sin tillvaro. Trots att han bodde hos sina släktingar vid ankomsten till Sverige kände han ensamhet och oro för sin familj som var kvar i Irak. När Gabriels familj flyttade till Sverige blev hans tillvaro mycket bättre, han kände sig trygg och säker med sin familj i sin närvaro.
Under intervjutillfället var mitt första intryck av Gabriel att han var en lugn och blyg kille. Jag uppfattade honom som en kille som har genomgått många traumatiska händelser i sitt liv. Trots detta upplevdes han som väldigt självsäker när han talade.
48 Kristal- Andersson 2000 s. 106-107 49 Ibid. s. 108
5.1.2 Maria
Maria är 18 år gammal och är även hon född och uppvuxen i Irak. Hon är också kaldé som den tidigare intervjupersonen Gabriel. Maria kan betraktas som en nyanländ flykting till Sverige eftersom hon endast bott i landet ett år. Trots detta talar hon relativt bra svenska. Maria och hennes familj flydde ifrån kriget i Irak till Syrien. Sedan flyttade familjen till Sverige och efter något år flyttade även Maria från Syrien till Sverige. På grund av kriget i Irak kunde de inte leva kvar där och hon berättar att hennes familj kände en stor rädsla för deras tillvaro och att levnadsförhållandena var svåra. Familjen valde att fly till just Sverige på grund av att de hade många anhöriga boende i landet. Hon berättar även att hon trivdes väldigt bra i Irak innan kriget, där hon hade många vänner. Men under kriget ville hon inte vara kvar i Irak på grund av allt elände. Maria kände en lättnad av att flytta ifrån Irak och komma till ett land i frihet.
Jag upplevde Maria som en väldigt blyg och tyst tjej som själv inte tog initiativ till att tala om hon inte blev tillfrågad. Hon hade oftast blicken riktad mot golvet när jag talade till henne, vilket kan bero på hennes blyghet och även osäkerhet gentemot frågorna. Med tanke på att hon endast har bott i Sverige ett år, är det troligt att hon inte vet hur hon ska förhålla sig till frågorna, vilka jag kan tänka mig att hon upplevde som svåra.
5.1.3 Josef
Josef är 18 år gammal och är född i Irak. Hans etniska bakgrund är assyrier/syrian, som likt kaldéerna är en etnisk minoritet i Irak. Vid 9 års ålder flyttade han och hans familj till Jordanien på grund av krig i Irak. De bodde i Jordanien i fyra år och sedan flyttade de vidare till Sverige år 2003. Han har alltså bott i Sverige i fem år. Han och hans familj flyttade till Sverige på grund av krig och anknytningsskäl, de hade inga släktingar kvar i Irak eller i Jordanien. På grund av att han flyttade från Irak som nioåring kommer han inte ihåg mycket av sitt liv i hemlandet. Josef berättar att han tyckte att det var roligt att flytta till Sverige eftersom de flesta av hans kusiner bodde i landet. Han trivs väldigt bra i Sverige för att han har mycket släkt och vänner.
Josef verkar vara en tuff och självsäker kille med starka åsikter som han inte är rädd att framföra. Vissa av hans åsikter kan uppfattas som ganska fördomsfulla och generaliserande.
5.1.4 Sara
Sara är 17 år gammal. Hon har en annorlunda livsbakgrund än de resterande ungdomarna. Sara är född och uppvuxen i ett västerländskt land, Tyskland. Hon är assyrier/syrian till etnicitet och hennes föräldrar kommer från länderna Turkiet och Syrien. Hennes föräldrar skilde sig när hon var väldigt ung och hon växte upp i Tyskland med sin mamma och hennes tyske pojkvän. Efter separationen mellan mamman och den tyska pojkvännen flyttade hon och hennes mamma till Sverige eftersom Saras morföräldrar bodde här. Hon har bott i Sverige i två år. Sara berättar att hon hade det jobbigt vid flytten till Sverige. Hon kände en stor hemlängtan till hennes vänner och till skolan i Tyskland. Sara kände stor ensamhet på grund av att hon inte hade några vänner och för att hon inte kunde tala det svenska språket. Hon kunde heller inte tala det arabiska språket vilket är hennes hemspråk. Detta fick hon med tiden, i Sverige, lära sig av sin morfar. När Sara lärde sig både det arabiska och svenska språket blev hennes tillvaro i Sverige mycket bättre. Detta för att hon nu kunde kommunicera med både svenskar och hennes landsmän.
Jag uppfattade Sara som en väldigt positiv och pratglad tjej. Hon framförde öppet många starka åsikter och berättelser om hennes tillvaro. Jag upplevde att Sara hade ett mer västerländskt tankesätt än de resterande ungdomarna.
5.2 Analys
Eftersom jag använder mig av en hermeneutisk metodansats ska jag nedan tolka och förstå mina fyra intervjupersoner utifrån det empiriska materialet, med koppling till de teoretiska utgångspunkterna. Detta kommer att genomföras utifrån olika teman i detta kapitel som utgår från att besvara studiens frågeställningar och syfte. Förståelsen för helheten för studiens resultat och analys kommer finnas i de korta sammanfattningarna efter varje tema och även i slutsatsen och i den avslutande diskussionen som kommer i slutet.
Det första temat i analysen är; Uppfattning av svensk och egen kultur, där underteman Seder
och bruk och Levnadsmönster inkluderas. Genom att analysera dessa teman kan en inblick
och uppfattning om hur dessa ungdomar upplever deras etniska identitet fås, och vidare även om den har förändrats. Detta presenteras slutligen enskilt i temat Upplevelser och
förändringar av etnisk identitet.
5.2.1 Uppfattning av svensk och egen kultur
Karl- Olov Arnstberg talar om olika kulturbegrepp, ett av dem är det vetenskapliga kulturbegreppet som innefattar en grupps gemensamma regler, värden och symboler.50 Det är
just denna kultur som analysen kommer röra sig kring. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla belyser respektive grupps gemensamma regler, värden och symboler. De talar även om skillnader mellan normer och levnadsförhållanden vad gäller deras uppfattningar om vad som är typiskt svenskt och typiskt deras egen kultur.
5.2.1.1 Seder och bruk
Intervjupersonernas traditioner och kultur är ett uttryck för den inmatning som har följt dem från födseln. De har lärt sig dessa traditioner och normer som en inlärningsprocess av deras familj och omgivning.51 Intervjupersonerna talar lite olika om deras traditioner och kultur,
dock får jag uppfattningen av att de är enade om att det är viktigt att bevara dessa. De är även enhetliga i att kyrkan och tron är en viktig del av deras liv. Ehns tidigare studie om
Flyktingskapets erfarenheter, visar att umgänget mellan landsmän och bevarandet av det egna
språket har en stor roll för bibehållandet av individers etniska identitet. Med tanke på att intervjupersonernas största umgängeskrets består av deras landsmän och utifrån ungdomarnas upplevelser av betydelsefullheten av bevarandet av seder och bruk, kan slutledningen dras att möjligheten för ungdomarnas etniska medvetande och bevarandet av deras etniska identitet är stor.
Vi firar jul och påsk och går till kyrkan. Det gör vi också i Sverige, det är viktigt att ha kvar det. Det är viktigt att ha kvar mina traditioner. Jag kan inte glömma dem, jag vill inte glömma dem. /Gabriel
Jag brukar gå till kyrkan med min familj och det är roligt att träffa människor där från mitt folk. /Maria
50 Arnstberg 2000 s. 34 51 Al- Baldawi 2003 s. 108
Både Gabriel och Maria talar om kyrkan som en väldigt stor och viktig del i deras liv, och enligt Ahmadi har ungdomar lärt sig att införliva detta genom deras socialisation av familj och omgivning.
Jag tycker om att dansa ”dabke”, det är det bästa med oss. Jag går till kyrkan, jag har en sådan vit klänning där inne, där jag står uppe vid prästen. Det är kul. Jag spelar fotboll, i syrianska laget här i X-stad. Vi har egen kulturförening där, jag brukar vara där, det är kul efter träningen att vara där. /Josef
Jag har förståelse för vad Josef menar med ”dabke” och ”vit klänning”, vilket han är medveten om, eftersom han vet att vi har samma etniska härkomst. Josef känner en trygghet att tala om dessa traditioner framför mig, för att han vet att jag har förståelse för dess betydelser. ”Dabke” är en assyrisk/syriansk kulturell folkdans som brukar dansas i kulturella sammanhang och den ”vita klänningen” han syftar på är en symbol för änglar som pojkar i kyrkan uppe vid altaret representerar i den syrisk ortodoxa kyrkan. Josef uttrycker entusiastiskt ett stort engagemang och medvetenhet både för hans religiösa tro och för hans kultur.
Svenskar dem har inget att göra med religion, dem tror inte ens på Gud. Inte alla, men det finns några som inte tror på Jesus, kristna i Sverige. Det snackas mycket om svenska kyrkan, men tjej och tjej dem gifter sig, vad är det här? Det är synd också, Gud sa inte så, han skapa Adam och Eva. /Josef
Josef verkar vara väldigt religöst troende, vilket han visar genom sina åsikter om svenskar i förhållande till kristendomen. Josef kan uppfattas som väldigt fördomsfull och trångsynt. Dock ska man förhålla sig objektiv och försöka förstå vad Josef utgår ifrån, hans egen livsvärld och levnadssätt vilket inte är desamma som det öppna, liberala svenska förhållningssättet.
Även intervjupersonen Sara visar att kyrkan och tron är viktig för henne, men hon har en mer öppen och liberal syn på detta.
Jag är kristen, vi är väldigt öppna och de är öppna till andra kulturer. Jag är en öppen människa till allt. Men ändå är det så att jag håller mig till Gud och jag går till kyrkan, jag känner mig bra och lugn. Och det lär man sig i kyrkan. De lär oss hur vi ska vara mot varandra. Jag går till kyrkan varje fredag och söndag. Fredag har vi bibelstund, och det är jättebra i den kyrkan jag är. /Sara
Kulturer är föränderliga. Kulturer, traditioner och normer påverkas av en dynamisk historisk förändring där vissa traditioner tas bort och andra stärks. Nya traditioner skapas ju mer människor öppnar sig mot andra kulturer.52 Den enda intervjupersonen som visar en tydlig
öppenhet mot andra kulturer och människor är Sara, vilket delvis beror på att hon är född och uppvuxen i ett västerländskt land. Medan de andra intervjupersonerna som har levt i sina hemländer är lite mer slutna inom sin grupp, vilket även är det enda de känner till.
