Föräldrars upplevelser av samarbetet med förskolan

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Föräldrars upplevelser av samarbetet med

förskolan

Parents´ perceptions of the collaborations

with preschool

Erna Terzic

Anna

Väisänen

Lärarexamen 210hp

Barndoms och Ungdomsvetenskap Examination: 2013-12-18

Examinator: Magnus Wikdahl

Handledare: Gun Persson

Lärarutbildningen

2

Förord

Vi lärde känna varandra under vår utbildning till förskollärare vid Malmö Högskola. Det är första gången vi skriver ett arbete tillsammans. Under arbetets gång har vi märkt att vi är olika. Våra olikheter har varit en fördel. Vi har kunnat komplettera varandra väl fast det har funnits meningsskiljaktigheter ibland. Formuleringen av problemet, syftet med arbetet och intervjuguiden sammanställde vi tillsammans. Två intervjuer gjorde vi enskilt och resten av intervjuerna gjorde vi tillsammans. Transkriberingen av intervjuerna och litteraturinläsningen gjorde vi enskilt. All text har vi skrivit tillsammans.

Först och främst vill vi tacka alla föräldrar som deltagit i undersökningen, utan er hade detta examensarbete aldrig blivit av. Vi vill även tacka vår handledare, Gun Persson, för alla gånger du har kommit med förslag och hjälpt oss att komma vidare när vi har kört fast. Vi vill även passa på att tacka våra kurskamrater för era kommentarer och synpunkter på arbetet. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer som varit ett stort stöd och visat full förståelse och låtit oss prioritera arbetet i första hand, istället för hem och hushåll.

Malmö: 2013-12-10

4

Sammanfattning

Erna Terzic och Anna Väisänen (2013). Föräldrars upplevelser av föräldrasamarbetet i

förskolan. Parents´ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: Lärande

och samhälle.

Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgår från följande frågor: Vilka erfarenheter har föräldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser föräldrarna på möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva småbarnsföräldrar från Malmö.

Ett gott samarbete är en förutsättning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli två åtskilda värdar för barnet måste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation. Barnen kommer till förskolan med en rad upplevelser och erfarenheter och lämnar förskolan med nya upptäckter och erfarenheter. För att de vuxna i barnens liv skall kunna förstå barnet och fungera som ett stöd behöver familjen och förskolan ha god kontakt. Särskilt viktigt är det i arbetet med de minsta barnen i förskolan som inte kan uttrycka sig verbalt.

Studien visar att föräldrarna upplever att de inte får tillräckligt med information om hur barnets vardag på förskolan har varit. Föräldrarna får inte alltid reda på om barnet har varit inblandad i konflikter. Föräldrarna värdesätter ärlighet och vill kunna ha en dialog med förskolan om allt rörande barnet. Föräldrarna har ett begränsat inflytande. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att komma med synpunkter och förslag på verksamhetsplanen men samtidigt vågar man inte eller har inte möjlighet att pröva nya arbetssätt. Föräldrarna uttrycker att läroplanen, förskolans budget och rutiner sätter gränser för föräldrarnas möjlighet att påverka innehållet i verksamheten.

6

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 6

1. Inledning ... 8

2. Syfte och frågeställningar ... 9

3. Bakgrund ... 10

3.1 Kort historik ... 10

3.2 Läroplanens intentioner med föräldrasamarbetet ... 11

4. Litteraturöversikt ... 13

4.1 Barnets olika livsvärldar ... 13

4.2 Pedagogens förhållningssätt ... 13

4.3 Att möta föräldrars olikheter ... 14

4.4 Former för samarbete ... 14

4.5 Föräldrainflytande ... 15

4.6 Föräldrarnas engagemang och önskemål ... 16

5. Metod ... 17 5.1 Kvalitativa intervjuer ... 17 5.2 Urval ... 18 5.3 Genomförandet ... 19 5.4 Forskningsetiska överväganden ... 20 5.5 Analysprocess ... 20 6. Resultat ... 22 6.1 Begränsat tillträde ... 22 6.2 Nyfikna föräldrar ... 22

6.3 Otillräcklig information om det enskilda barnet ... 23

6.4 Vilken funktion fyller anslagstavlan? ... 24

6.5 Ärlighet ... 24 6.6 Bemötande ... 26 6.7 Begränsat föräldrainflytande ... 27 6.8 Mitt barn ... 29 6.9 Få föräldrasammankomster ... 30 7. Diskussion ... 32

7

7:1 Sammanfattning ... 32

7:2 Resultatdiskussion ... 32

7.3 Resultatets trovärdighet och användbarhet ... 34

7.3 Förslag till fortsatt forskning ... 34

8. Referenser ... 36

Bilaga ... 39

8

1. Inledning

Förskolan har kommit att beröra många människors vardag. Varje dag lämnas och hämtas tusentals barn till och från förskolan av sin förälder eller någon närstående. För att ett barn ska trivas och kunna utvecklas i förskolan behöver föräldrarna och förskolepersonalen kunna samtala om det mesta rörande barnet (Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev. 2010). I allt arbete med barn är föräldrarna viktiga samarbetspartners. Föräldrarna känner sitt barn bäst och vet vad barnet tycker om och inte tycker om. Som blivande pedagoger måste vi kunna samarbeta med alla föräldrar och barn. I läroplanen kan man läsa att ”arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer […]

beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten” (Lpfö 98, rev 2010:13).

Under vår verksamhetsförlagda tid har vi uppmärksammat hur svårt detta samarbete kan vara. Vissa föräldrar försvinner innan man ens har hunnit hälsa och kommer inte på föräldramötena. Med denna studie vill vi undersöka hur föräldrarna ser på mötet med pedagogerna och förskolans verksamhet. Ämnet är högst relevant att undersöka för att kunna utveckla arbetet med föräldrars inflytande och delaktighet i förskoleverksamheten.

9

2. Syfte och frågeställningar

I denna undersökning kommer vi att fokusera på föräldrarnas perspektiv. Syftet med arbetet är att få en fördjupad förståelse för föräldrars syn på samarbetet med förskolan, samt på inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.

Vi har formulerat tre frågeställningar som kommer att fungera som utgångspunkt för vår undersökning.

• Vilka erfarenheter har föräldrar av samarbetet med förskolan? • Vad uttrycks som viktig/centralt för ett fungerade samarbete?

• Hur ser föräldrarna på möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet?

10

3. Bakgrund

3.1 Kort historik

Förskolan har genom historien fungerat som ett stöd för familjen och den tidiga förskolan fostrade även barnen och föräldrarna. Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman (2002 är båda professorer i pedagogik och menar att man inte ansåg i stora utredningsmaterial på 1950-60 talen, att föräldrarna och familjen var kompetenta nog för att forma barnen för det framtida samhället. Förskolan skulle uppnå sina mål och skapa en bättre barndom och en bättre framtid genom ett samarbete med barnens familjer. Förskolan hade ofta mammamöten och efter en tid blev även papporna involverade i dessa möten. Under mötena delade förskolan med sig av sina kunskaper om barns utveckling och lärande samt hur man skapade en social gemenskap. En del av förskolans arbete var även att göra hembesök i barnens respektive hem. Men ambitionen med att fostra och forma föräldrarna minskade i takt med förskolans utveckling i Sverige. Det blev barnen som fick förmedla förskolans normer och värden till hemmet och föräldrarna. Föräldrarna fostrades genom barnen enligt Tallberg Broman (2013:26).

Historiskt sett representerar storbarnkammaren och barnträdgården olika slags föräldrasamarbete. I storbarnkammarna som grundades av Alva Myrdal 1935, bestod föräldrasamarbetet mellan hem och förskola av att föräldrarna skulle observera sina barn i hemmet. Föräldrarna berättade sedan för förskolan om barnen kunde tvätta sig själva, vilken sysselsättning barnet ägnade sig åt (Gars 2006:40). Christina Gars (2006) är forskare och skriver att storbarnkammarens pedagoger räknade med att barnens föräldrar delade med sig av sina observationer av barnet i hemmet och i gengäld berättade pedagogerna om testresultaten, om barnet avvek från normal utveckling. Föräldrarna besökte storbarnkammarna för att ta del av hur barnet fungerade med andra barn i verksamheten. Föräldrarna kunde i olika studiecirklar berätta för andra föräldrar om vad de hade sett (2006:42).

I barnträdgårdarna som nådde Sverige 1896, ville man däremot ge föräldrarna en inblick i vad som hände i verksamheteten genom att visa vilka sånger och lekar barnen ägnade sig åt (Gars 2006:41). Barnträdgårdarna använde hemmet som förebild. Man skapade kontakt med hemmet genom att till exempel låta barnen ta med sig saker hemifrån för att använda på förskolan. Föräldrar bidrog med att till exempel baka till avslutning och olika fester (Gars 2006:43).

11

Det är inte förrän 1981 som begreppet inflytande uttryckligen står med i arbetsplanen ”Förskolans pedagogiska verksamhet” från Socialstyrelsen. De demokratiska samhällsmålen i denna plan var att förskolebarnens föräldrar skulle kunna påverka och ha inflytande över verksamheten och en av de viktigaste uppgifter i verksamheten var att engagera och uppmuntra föräldrarna till aktivt deltagande (Göhl-Muigai 2004:193). I det pedagogiska programmet från Socialdepartementet 1987, påtalas återigen vikten av ett nära samarbete för barnens skull, men samarbetet med föräldrarna blev samtidigt nedtonat. Det tog tid att hitta metoder för att bygga upp ett föräldrasamarbete och göra det till en vana för både föräldrarna och pedagoger. Ett argument i programmet är därför att många barn kommer från andra kulturer än den svenska och vissa föräldrar har ingen erfarenhet alls av barnomsorgen. Föräldrarna måste först bli förtrogna med förskolan för ett samarbete ska komma till stånd (Göhl-Muigai 2004:214) här.

3.2 Läroplanens intentioner med föräldrasamarbetet

Läroplanen bygger således på en lång tradition där det är viktigt med täta kontakter och där samarbetet betonas mellan hem och förskola (Skolverket 2004:119).

Förskolans uppdrag går ut på att hjälpa föräldrarna att fostra barnen till ansvarsfulla människor och samhällsmedborgare. Förskolan ska samarbeta med hemmet för att varje barn ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar och behov. För ett barn med svårigheter är det viktigt att pedagogerna får förälderns förtroende för att kunna förstå och samspela med barnet. På så sätt kan förskolan fungera som ett positivt stöd för barnet enligt gällande läroplan (Lpfö 98 rev 2010:5).

Under rubriken Normer och värden i läroplanen står det att pedagoger och föräldrar även ska prata om vilka regler och förhållningssätt som gäller på förskolan (Lpfö 98 rev 2010: 9).

Under rubriken Förskola och hem framgår att ”arbetet mellan hem och förskola ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete”(Lpfö 98, rev 2010 sid. 13). Det är viktigt att föräldrarna pratar med pedagogerna på förskolan om något är oklart. Ett ypperligt tillfälle att utbyta information är vid lämning och hämtning. Som förälder är det viktigt att meddela förskolan om det hänt något särskilt med barnet. Förskolan fungerar också som ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Föräldrarna ska ges insyn i verksamheten och även möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. För detta ändamål

12

krävs det att förskolan har förklarat tydligt för föräldrarna vad målen och innehållet i verksamheten innebär (Lpfö 98 rev 2010:13).

Alla som arbetar i förskolan ska respektera föräldrarna. Pedagogerna på förskolan ansvarar även för att det skapas en tillitsfull relation mellan förskola och hemmet. Vidare ska arbetslaget ansvara för att föräldrarna och barnet får god start i förskolan. Samtal om barns utveckling, lärande och trivsel sker under utvecklingssamtalet där läroplanen ligger till grund för samtalet. Förskolan måste även ta hänsyn till de förslag och synpunkter som föräldrarna uttrycker när det gäller planering och genomförandet av verksamheten samt göra föräldrarna delaktiga i förskolan. (Lpfö 98 rev 2010: 13).

13

4. Litteraturöversikt

4.1 Barnets olika livsvärldar

Barn växer upp i två livsvärldar, familjen och barnomsorgen. För att föräldrarna och förskolepersonalen ska kunna förstå sig på barnet och fatta de rätta besluten kring barnet måste det finnas tillfällen för föräldrar och förskolepersonal att informera varandra. Barnet kan ha varit med om något speciellt hemma som gör att barnet beter sig på ett visst sätt på förskolan. På liknande sätt kan något ha hänt i förskolan som kan påverka barnet hemma (Jonsdottir & Nyberg 2013:63). Forskarna Fanny Jonsdottir och Eva Nyberg (2013:65) menar att pedagogerna måste samarbeta med föräldrarna för att kunna förstå vilka behov barnet har och hur de kan hjälpa barnet. En god kontakt med föräldrarna är nödvändig för att barnet ska trivas och utvecklas på förskolan (Sandberg & Vuorinen 2007:53). Forskaren Christina Gars menar enligt Sandberg och Vuorinen att föräldrar har fått meduppfostrare till sina barn. Föräldrar och förskolepersonal delar ansvaret för barnets fostran (Gars enligt Sandberg & Vuorinen 2007:10).

4.2 Pedagogens förhållningssätt

Det är pedagogen som ansvarar för att föräldrarna och förskolan utvecklar en god relation (Jensen & Juul 2003:113). Specialpedagogen och forskaren Anders Skans (2011:66) menar att förskoleläraren måste försöka förstå föräldrarna och vara tillmötesgående för att samarbetet ska kunna fungera. Pedagogen måste kunna möta föräldrarna utan fördomar och förutfattade meningar (Alfakir, Lahdenperä & Lorentz enligt Enö 2013:55). I praktiken handlar det om att pedagogen reflekterar över sitt förhållningsätt gentemot föräldrarna och bemöter föräldrarna utifrån deras behov (Jensen & Jensen 2007:13).

Förskolepersonal som är vana vid att arbeta självständigt eller är osäkra på ansvarsfördelningen kan ha svårt för att samarbeta med föräldrarna (Foot m.fl. enligt Sandberg & Vuorinen 2007:11).

14

Sandberg och Vuorinen (2007) har i sin studie sett att förskollärare som själva har barn i förskoleåldern lättare kommer överens med föräldrarna. Förskollärarna vet hur det är att vara förälder och får bättre kontakt med föräldrarna (Sandberg & Vuorinen 2007:103).

4.3 Att möta föräldrars olikheter

Forskaren Mariann Enö (2013) skriver att föräldrasamarbetet är nödvändigt men svårt. Förskollärarna måste ta hänsyn till föräldrars olika bakgrund, trosuppfattningar, kunskaper, erfarenheter och komma överens med alla föräldrar. Undervisningsrådet Agneta Nilsson (2008) anser att det är en utmaning för pedagogerna att samarbeta med föräldrarna (Nilsson 2008:7). Föräldrar som ständigt ifrågasätter och ställer krav upplevs som jobbiga och svåra att samarbeta med. Föräldrar med invandrarbakgrund kanske inte vet att de har rätt att uttrycka sitt missnöje och komma med förslag på hur förskolan kan förändra verksamheten för att deras barn ska trivas och kunna göra framsteg i förskolan. Utländska föräldrarna kan ha växt upp i ett land med ett helt annat styrelseskick. På grund av språksvårigheter kan inte föräldrarna ta till sig information från förskolan och saknar kunskaper om vilka krav de kan ställa på förskolan (Sandberg & Vuorinen 2007:16).

4.4 Former för samarbete

Föräldrarna kan informeras och göras delaktiga i planeringen av verksamheten på olika sätt. Jonsdottir och Nyberg (2013) talar om fyra samverkansformer som ligger till grund för ett gott samarbete. Ett gott samarbete förutsätter god introduktion, fortlöpande

samtal, utvecklingssamtal och delaktighet i utvärdering av verksamheten. God

introduktion innebär att föräldrarna under inskolningen blir informerade om hur verksamheten fungerar, och är det något speciellt förskollärarna behöver tänka på när det gäller barnet förmedlas det av föräldrarna under inskolningen. Förskollärarna och föräldrarna kommer överens om vad var och en kan göra för att barnet ska trivas på förskolan. Förskollärarna måste föra fortlöpande samtal med föräldrarna om barnets utveckling. Vid hämtning och lämning är det viktigt att förskollärarna hittar tid att

15

informera föräldrarna om hur barnets dag har varit på förskolan. Förskollärarna måste ha utvecklingssamtal med föräldrarna. Förskollärarna måste ha en diskussion med föräldrarna om hur det går för barnet i förskolan och hur förskolan och hemmet kan hjälpa barnet att utvecklas. Med delaktighet i utvärderingen av verksamheten menas att föräldrarna får ge sin bild av förskolan och komma med förslag på hur verksamheten kan utvecklas under föräldramötet och via enkäter (Jonsdottir & Nyberg 2013:67-72). Ingegerd Tallberg Broman (2013) skriver att föräldrasamarbetet har utvecklats under de senaste åren. Det har tillkommit flera samarbetsformer. Föräldramöten och utvecklingssamtal har kompletterats med webbsidor, mail och bloggar (Tallberg Broman 2013:33).

4.5 Föräldrainflytande

Föräldrars inflytande och delaktighet i förskolan och skolan är en demokratisk rättighet (Tallberg Broman 2009:122). Det är endast när förskolan och föräldrarna har kontakt med varandra som de övergripande målen om demokrati, jämlikhet, trygghet och solidaritet kan uppnås (Flising m.fl 1996:41). I samtliga styrdokument och policydokument på lokal, nationell och internationell nivå betonas vikten av ökat föräldrainflytande och föräldradeltagande i förskolan. Föräldrarna behövs för förskolans måluppfyllelse (Tallberg Broman 2009:215).

Foot m.fl. menar (enligt Sandberg & Vuorinen 2007) att samarbetet inte bara innebär föräldrarnas stöd och hjälp i olika situationer. Föräldrainflytande handlar alltså om att föräldrarna görs delaktig i beslut som rör förskolan. Föräldrarna och pedagogerna ska ges samma möjligheter att avgöra hur förskolan ska utformas (Sandberg & Vuorinen, 2007:22).

Frågar man föräldrar vad inflytande innebär får man följande svar: vara med och planera och diskutera verksamheten, komma med synpunkter som behandlas seriöst av personalen och samarbeta kring det egna barnet (Flising m.fl. 1996:156). Föräldrarna vill att pedagogerna lyssnar på dem och arbetar utifrån föräldrarnas förslag och önskemål. Föräldrarna vill bli behandlade av pedagogerna som en resurs som kan bidra med kunskaper om det enskilda barnets behov. Föräldrarna ska kunna ifrågasätta

16

verksamheten och komma med förslag på hur förskolan kan skapa förutsättning för barnets trivsel och utveckling. Går inte förslagen att genomföra är pedagogerna skyldiga att ge en förklaring till varför förslagen inte går att genomföra (Flising m.fl. 1996:156).

4.6 Föräldrarnas engagemang och önskemål

Senare undersökningar visar enligt Lisbeth Flisning m.fl att föräldrar är intresserade av sitt barns utveckling och vill vara med och påverka verksamheten men att förskolan inte lyckas skapa möjligheter för föräldrarna att samarbeta (Flising m.fl 1996:79). Den engelska forskaren Heather Bridge menar enligt Sandberg & Vuorinen (2007) att förskolan inte alltid klarar av att fullfölja läroplanens intentioner med föräldrasamarbetet. Det finns ingen accepterad metod för hur föräldrasamarbetet kan främjas. Förskollärare måste själva komma fram till vad som fungerar i praktiken (Bridge enligt Sandberg & Vuorinen 2007:8).

Pedagogen Alli Klapp Lekholm menar enligt Sandberg & Vuorinen (2007) att ett föräldrasamarbete brukar innebära att föräldrarna frivilligt ställer upp med att arbeta på fritiden med att hjälpa förskolan. Mammorna hjälper till med att baka bullar och kakor istället för att involveras i frågor som berör verksamheten. Detta gör att föräldrarna inte har något inflytande över hur verksamheten ska styras (Sandberg & Vuorinen, 2007:19). Sandberg och Vuorinen (2007) har intervjuat föräldrar och förskollärare om deras syn på föräldrasamarbete och har kunnat konstatera att föräldrar har olika förväntningar på samarbetet. En del föräldrar vill kunna påverka allt som barnet är involverat i. Andra föräldrar vill bara vara med och besluta om förskolans rutiner. Föräldrarna litar på att förskollärarna klarar av att göra ett bra pedagogiskt arbete (Sandberg & Vuorinen 2007:30).

Denna forskningsöversikt har gjort oss nyfikna på om det verkligen stämmer att föräldrar har olika uppfattningar om vad som utgör ett gott föräldrasamarbete, och vad föräldrarna är missnöjda med vilket vi går närmare in på i nästa kapitel.

17

5. Metod

I detta kapitel kommer vi att redogöra för vilken metod vi har använt, hur urvalet av informanterna gick till, hur vi genomförde undersökningen samt hur vi förhåller oss till Vetenskapsrådets rekommendationer i forskningsetiska frågor. Vi avslutar kapitlet med att redogöra för hur vi gick tillväga i analysprocessen.

5.1 Kvalitativa intervjuer

För att få en djupare förståelse för föräldrars olika erfarenheter av inflytande och delaktighet i förskolan gjorde vi en kvalitativ studie. Kvalitativ forskning syftar till att skapa en förståelse och beskriva hur ämnet kan ses ur olika perspektiv (Stukát 2010: 36). Bryman menar att kvalitativ forskning synliggör individens egna upplevelser, åsikter och ger kunskap om vad intervjupersoner upplever är relevant (Bryman 2011: 340). En kvantitativ undersökning hade inte gett oss tillräckligt med information. Med en enkätundersökning finns det risk att informanten inte förstår frågorna och svarar kortfattat eller låter bli att svara på frågorna. Larsen skriver att fördelen med kvalitativ metod är att forskaren kan förklara frågorna för informanten, be informanten att ge konkreta exempel och berätta mer utförligt (2009:85).

När man använder kvalitativa intervjuer får forskaren informationen direkt från informanten och oklarheter kan redas ut på plats. När vi gjorde våra intervjuer använde vi oss av semistrukturerade frågor. Innan vi genomförde intervjuerna formulerade vi teman med frågor utifrån syftet. Intervjuguiden togs med till intervjuerna och fungerade som ett stöd i intervjusamtalen. Det är lätt hänt att samtalet annars glider in på helt andra ämnen än vad undersökningen handlar om. Semistrukturerade intervjuer handlar om att forskaren i förväg strukturerar en lista med frågor där intervjupersonen fritt kan formulera sina svar utifrån frågorna (Patel & Davidson 2003:82, Bryman 2011:415). Många kritiserar kvalitativ forskning för att vara för snäv. Resultatet från undersökningar är ofta begränsade på grund av lågt antal deltagare och svaren kan inte generaliseras till en hel population (Stukát 2010: 36). Stukát menar att

18

forskningsintresset inte nödvändigtvis måste omfatta en stor del av populationen för att kunna bidra med nya perspektiv och kunskaper om ämnet (Stukát 2010:38).

5.2 Urval

När det inte är möjligt att intervjua hela populationen måste forskaren göra slumpmässigt urval, ett så kallat stickprov (Patel & Davidson 2003:105). Vi ansåg att lekland var en bra plats för att få tag i intresserade föräldrar.Vår tanke med att intervjua föräldrar på lekland var att vi trodde att föräldrarna hade tid till att delta i en undersökning under tiden deras barn leker runt på leklandet. Vi valde Malmö stad på grund av att Malmö har ett stort utbud av lekland. Leklanden vi använde oss var Leos lekland och Busfabriken. Föräldrarna på leklanden blev slumpmässigt utvalda för att vi skulle få en allmän uppfattning av hur föräldrar upplever samarbetet med förskolan. Forskningsämnet avgör vilka informanter som är lämpliga för undersökningen (Patel & Davidson 2003:59, Bryman 2011: 434 och Larsen 2009:78).

Vi genomförde sammanlagt 9 intervjuer på leklanden fördelade på två söndagar. Varje intervju varade cirka 20 minuter. Fyra av informanterna hade utländsk bakgrund. Fem av informanterna var pappor och resten var mammor. Samtliga föräldrar var yrkesverksamma. Föräldrarnas ålder var uppskattningsvis mellan 25-55 år.

Cirka tio tillfrågade föräldrar avstod från att bli intervjuade på leklanden på grund av att de inte hade tid, var för upptagna med att leka med sina barn, var ointresserade eller var på väg att lämna leklandet.

Vi tyckte att nio intervjuer var för lite. Vi valde därför att komplettera intervjumaterialet med ytterligare intervjuer och vi valde att intervjua föräldrar som vi är bekanta med sedan tidigare. Två intervjuer gjordes med mammor från föräldrarådet på Ernas praktikplats. Informanterna kontaktades via telefon några dagar innan intervjun. En intervju gjorde Anna med sin systers man. Anna ringde till sin systers familj och undrade om de kunde tänka sig att delta i en intervju.

19

5.3 Genomförandet

När vi gjorde intervjuerna på leklanden var vi båda delaktiga. Vi turades om att göra intervjuerna. På leklanden frågade vi personalen om vi fick lov att intervjua föräldrar som befann sig på leklanden. Vi fick tillstånd att intervjua potentiella informanter av personalen som arbetade där. Vi gick runt på leklanden och letade efter föräldrar som såg ut att ha tid för att delta i vår undersökning. Vi gick fram till potentiella informanter och presenterade oss. Föräldrarna blev informerade om undersökningens syfte och de föräldrar som var intresserade gav sitt medgivande till att medverka i undersökningen. Föräldrarna fick även ge sitt godkännande till att intervjuen blev inspelad på iPhone. Spelas samtalet in kan intervjuaren vara helt fokuserad på att lyssna på vad informanten delar med sig. Larsen skriver att det är ”bättre att spela in samtalen. På detta vis får samtalet det flyt som är nödvändigt, och intervjuaren kan koncentrera sig på samtalet” (Larsen 2009:85). Intervjuerna ägde rum i olika hörn på leklanden för att undvika allt för hög ljudnivå. Från hörnan hade föräldrarna även uppsikt över sitt barn under den pågående intervjun.

Innan vi började med intervjufrågorna använde vi oss av bakgrundsfrågor (Larsen 2009: 86). Vi frågade informanterna på vilken förskola i Malmö de har sina barn på och vad de har för yrke. Det är lämpligt att inleda intervjun med neutrala frågor för att kunna få tillgång till nödvändig bakgrundsfakta om informanten (Patel & Davidson 2003:77;, Larsen 2009:86). Vår intervjuguide behandlar tre olika block (se bilaga). Informanterna blev informerade av vad varje block skulle handla om. På det viset menar Larsen att ”det blir lättare för informanten att anpassa sig och svaren kan bli bättre” (2009:87). Vi ställde samma frågor till samtliga informanter.

Under tiden vi intervjuade våra informanter var vi tvungna att avbryta för små pauser då personlen gick ut med olika meddelanden i högtalarna. Vi bad föräldrarna om ursäkt när detta inträffade. Föräldrarna förstod detta och verkade inte märkbart bekymrade över situationen. Lekland kan uppfattas som störande och kan distrahera både forskaren och informanten. Stukát menar att intervjun bör göras på en så lugn plats som möjligt för att intervjun ska kunna fortlöpa utan avbrott (Stukát 2010:45).

20

Intervjuerna med föräldrarna från Ernas praktikplats gjordes i personalrummet på förskolan. Ingen annan var närvarande i personalrummet under intervjun. Tillvägagångssättet var detsamma som vid intervjuerna på leklanden.

Intervjun med Annas systers familj ägde rum i informantens hem och gick också till på samma sätt som tidigare intervjuer. Det var bara Annas systers man som var närvarande vid intervjun. Övriga familjemedlemmar var inte hemma.

5.4 Forskningsetiska överväganden

När vi har gjort våra intervjuer har vi tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska kraven (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet) som Vetenskapsrådet nämner som viktiga för att en individ inte ska fara illa vid deltagande i undersökningar (Vetenskapsrådet 2002). Informanterna blev tillfrågade om de var intresserade av och hade möjlighet att ställa upp på en intervju (samtyckeskravet). Vi frågade även föräldrarna om vi fick spela in samtalet för att inte behöva anteckna under samtalets gång. Vi berättade även att bandinspelningen inte skulle spelas upp för någon annan och att inspelningen skulle förstöras när vi hade transkriberat materialet. De föräldrar som gick med på att bli intervjuade blev informerade i förväg om vad syftet med arbetet var, hur intervjun kommer att gå till, hur uppgifterna kommer att behandlas samt att de har rätt att avbryta sitt deltagande (informationskravet). Vi var tydliga med att förklara för föräldrarna att deras namn inte kommer att nämnas i arbetet, föräldrarna kommer att vara helt anonyma och det kommer att vara omöjligt att utifrån svaren få reda på hur en viss person uttryckt sig (konfidentialitetskravet). Föräldrarna fick också reda på att arbetet kommer att läggas ut på MUEP som Malmö högskolas elektroniska publicering och att det kommer att vara tillgänglig för allmänheten. Vill föräldrarna ta del av studien kan de gå in på Malmö högskolas hemsida (nyttjandekravet).

5.5 Analysprocess

Vi transkriberade intervjuerna. Det inspelade materialet delades upp emellan oss beroende på vilka intervjuer som hade spelats in på respektive iPhone. Erna skrev ut sju

21

intervjuer och Anna skrev ut fyra intervjuer. Intervjuerna avlyssnades enskilt hemma. Intervjusvaren skrevs ner för hand på papper. Informanternas språk har inte korrigerats. Vi skrev ner precis vad informanterna sade. När alla intervjuer förts ner för hand på papper skrevs de in på datorn. Intervjuerna printades sedan ut. Det blev sammanlagt 29 A4-sidor. Texten lästes flera gånger. Det som återkom, det vill säga det som många föräldrar lyfte upp, markerades med överstrykningspennor i olika färger. En färg fick representera en tanke för att det skulle bli lättare för oss att se vilka svar som kunde ingå i ett tema. Markeringarna lästes om och om igen för att vi skulle kunna förstå vad föräldrarna egentligen uttrycker. När det blev tydligt för oss vad som är viktigt för föräldrarna skapade vi teman. Det som många föräldrar berör kunde sammanfattas i följande teman: Begränsat tillträde, nyfikna föräldrar, otillräcklig information, ärlighet, bemötande, begränsat föräldrainflytande, mitt barn och få föräldrasammankomster. När vi hittat våra teman läste vi igenom alla intervjusvaren igen och försökte hitta ytterligare argument som passade in under respektive tema.

Det visade sig att lekland var en bra plats för att få tag i intresserade föräldrar som hade tid att ställa upp på en intervju. Det gick däremot inte lika smidigt att intervjua föräldrarna på leklanden. Det var hög ljudnivå på leklanden. Barnen skrek av förtjusning när de lekte på de olika stationerna. Det finns dessutom högtalare på leklanden som sände ut meddelande om födelsedagskalas och erbjudanden. Ett antal gånger fick vi avbryta intervjun och vänta tills meddelandet var slut. Alla bakgrundljud gjorde det svårt att avlyssna intervjuerna på inspelningen. Ibland var det svårt att höra vad informanten sade på inspelningen. Vi hade kunnat leta efter intresserade föräldrar på andra ställen istället där det inte är lika livligt som till exempel på ett bibliotek eller på öppna förskolor.

22

6. Resultat

I detta kapitel redogör vi för hur föräldrarna upplever samarbetet med förskolan och hur föräldrarna ser på möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolan. Det föräldrarna är missnöjda med i föräldrasamarbetet kan sammanfattas under rubrikerna begränsat

tillträde, nyfikna föräldrar, otillräcklig information om det enskilda barnet, vilken funktion fyller anslagstavlan, ärlighet och bemötande. Föräldrarnas upplevelser av

föräldrainflytande beskrivs under rubrikerna begränsat föräldrainflytande, mitt barn och få föräldrasamankomster.

6.1 Begränsat tillträde

I analysen av vårt material framträder bilden av att det ofta finns oskrivna regler på förskolan som begränsar föräldrarnas insyn. Föräldrarna förväntas lämna och hämta sina barn i hallen. De bör inte gå in i de övriga rummen på förskolan. Om föräldrarna kommer under måltiderna måste de vänta i hallen. Föräldrarna förväntas passa de tider som förskolan och föräldrarna har avtalat. En förälder förtydligar: ”Det känns fel om jag skulle klampa in. Någon gång har jag kanske fått göra det om han har varit lite kinkig, om han inte vill gå med och vinka, då får jag gå in med honom” . Pedagogen Ann-Marie Markström talar om vardagslivets dolda agenda och menar att varje plats har sina koder för vad man får och inte får göra där och att vi ständigt rättar oss efter vad som anses vara ett acceptabelt beteende (2007:35).När föräldrarna väljer att stanna i hallen är det för att de har förstått att det inte är önskvärt att störa under måltider eller att gå in i övriga rummen. De anpassar sig till förskolans regler. Vidare menar Markström, att föräldrarna är tillfälliga besökare på förskolan. Föräldrarna får signaler om att de inte bör stanna längre än nödvändigt (2007:52).

6.2 Nyfikna föräldrar

Föräldrarna fantiserar om vad barnen gör på förskolan. Vid hämtning kan de ställa sig vid dörren och titta nyfiket på vad barnet gör på förskolan. En pappa berättar: ”Ibland

23

brukar jag ställa mig och titta på vad min flicka gör och hur hon agerar utan att hon vet att jag är där” En annan pappa berättar: ”Det är ju många gånger som jag, man fantiserar om hur… vad gör han på dagis, man är ju lite nyfiken. Det min son inte vet om är att jag på avstånd har tittat på honom. Det ser man normalt inte. Vi bor nära och kan se dagisets gård. Så det är ganska skoj.”

Sandberg och Vuorinen (2007) har i sin studie om föräldrars och pedagogers syn på föräldrasamverkan kommit fram till att föräldrarna önskar få ta del av barnets värld och vill bli informerade om vad barnet har varit med om på förskolan. Både stora och små händelser är betydelsefulla för föräldrarna (Sandberg & Vuorinen 2007:36).

När föräldrar ställer sig och tittar på sina barn på förskolan kan det vara ett uttryck för att de inte får tillräckligt med information om vad barnen gör på förskolan och därför försöker att ta reda på detta själva.

6.3 Otillräcklig information om det enskilda barnet

Föräldrarna vill ha en kort sammanfattning dagligen om hur barnet har haft det på förskolan. Föräldrarna vill veta om barnet har ätit, sovit, ramlat och bråkat. ”Att man berättar. Så här idag. Kortfattat man behöver inte göra en stor historia av det. Idag har det gått bra. Hon har lekt, ätit någon mat, ramlat, bråkat”. Sandberg och Vuorinen (2007:37) skriver att föräldrarna blir besvikna på förskolan om de inte får nödvändig information om barnet.

Personalens arbetstider är ett problem. Pedagogen som tog emot barnet på morgonen kanske slutar tidigt och är inte tillgänglig när föräldern/föräldrarna kommer och hämtar barnet. Även om pedagogen har informerat övriga kollegor om barnets situation kan föräldrar ha en massa frågor som kollegorna inte kan svara på. Den som har gått hem för dagen har kanske inte tänkt på att informera om detta. Föräldrarna nämner att det är särskilt svårt när det har varit vikarier på förskolan. Vikarierna ingår inte i arbetslaget och får inte ta del av all information och kan därför inte svara på föräldrarnas frågor. En förälder berättar: ”Kan vara lite svårt om det är överlämning till annan personal eller vikarier. Kanske inte får den informationen eller bara får halva eller ingen. Det kan hända det också. För det mesta får man veta vad som hänt.” En annan förälder berättar: ”Det kan vara en personal på förmiddan och en på eftermiddag och sedan hinner de inte

24

nämna vad som hänt. Det är det svåra.” Det kan också vara att många föräldrar kommer samtidigt och inte får någon egen tid med pedagogen.

Sandberg och Vuorinen (2007) skriver att det är omöjligt för pedagogen att hinna med att prata med den enskilde föräldern när det är många som lämnar/hämtar sina barn. Pedagogen hinner oftast bara hälsa på föräldrarna. Även pedagogernas arbetstider kan ställa till det. De ordinarie pedagogerna har kanske gått för dagen när föräldern kommer till förskolan, föräldrarna får inte reda på hur barnets dag på förskolan har varit (Sandberg & Vuorinen 2007:55).

6.4 Vilken funktion fyller anslagstavlan?

Föräldrarna passerar anslagstavlan utan att stanna upp och läsa vad det står. Anslagstavlan ger inte föräldrarna den information de vill ha och det står i regel ungefär samma sak varje dag. På anslagstavlan står mest praktisk information som viktiga datum, aktiviteter, påminnelser. En pappa nämner: ”Komma ihåg regnkläder. Sven har kissat på sig. Ingen sådan information” En mamma berättar: ”Jag kan inte säga att jag lagt märke till den speciellt faktiskt. Ibland så glömmer man själv att läsa på tavlan…alltså även om den är rakt framför en när man kommer in” En annan pappa säger: ”Nej, jag tittar faktiskt inte på vad det står på den tavlan utan jag säger bara okej och så här. Det ser ju ut samma ungefär.”

Markström (2007) menar att informationen på anslagstavlan är till för att uppfostra föräldrarna till att sköta sina uppgifter gentemot förskolan. Genom att pedagogerna påminner föräldrarna om praktisk information på anlagstavlan tydliggör pedagogerna för föräldrarna vilket ansvar de har för barnet i samarbetet mellan hem och förskola (2007:52).

6.5 Ärlighet

Föräldrarna får reda på mycket av barnen. Barnet berättar om utflykter, om något speciellt har hänt eller om någon har varit elak. Ibland kan föräldrarna bli tvungna att fråga sina barn om var blåmärket kommer ifrån, var de har lärt sig fula ord och varför de

25

inte vill gå till förskolan. Om barnet har hamnat i konflikter vill föräldrarna ta del av detta. En mamma förtydligar: ”Föräldrarna och pedagogerna ska kunna prata om allt rörande barnet”. Föräldrarna vill inte att pedagogerna döljer något för dem. Om barnet har varit okamratligt och orsakat någon skada, förväntar sig föräldrarna att pedagogerna är uppriktiga och informerar dem. ”Smått dagligen när det hänt något. Jag är mer intresserad om någonting har hänt, till exempel Mia har varit jätteledsen.” En annan mamma poängterar: ”Om det är någonting som man kan prata om och samarbeta och komma underfund med det så skal man göra det, inte liksom lägga det åt sidan”.

Föräldrarna tycker att det inte blir ett samarbete om man inte informerar varandra om svårigheter och hjälps åt att lösa problem. Om man inte berättar för föräldrarna om negativa händelser som barnet har varit med om blir inte föräldrarna delaktiga i barnets vardag på förskolan. Juul och Jensen (2003) menar att samarbetet underlättas om pedagogerna och föräldrarna kan vara ärliga och inte hålla inne känslor och tankar (2003:187).

Föräldrarna vill ta del av allt barnet har varit med om på förskolan. Om barnet varit med i konflikter vill föräldrarna kunna diskutera händelsen med barnet i hemmet och försköka få barnet att förstå att det har bettet sig olämpligt på förskolan. Föräldrarna värdesätter ärlighet. Får inte föräldrarna reda på allt, kan de börja tvivla på pedagogerna. Föräldrarna börjar spekulera över hur tillsynen av barnet fungerar på förskolan.

Ibland kan hon komma hem med märken. Som förälder vill man veta har de trillat eller busat med varandra eller om det har hänt någonting annat […] Börjar de bråka redan nu och föräldrarna får veta i tid. Sitter och pratar med mitt barn, förklarar lite mer. Men om jag inte vet som förälder, det är största problemet. Det är redan försent att ingripa, att få ett barn att fatta. Om föräldrarna får veta i tid, då kanske jag sitter och pratar med mitt barn. Istället att ta det direkt när det startar, då kan man bromsa.

Juul och Jensen (2003) menar att pedagogerna och föräldrarna gärna väntar med att ta upp problematik för att undvika att såra varandra. Det blir bara värre och svårare att lösa problemet ju längre man väntar med att diskutera problemet med föräldrarna (Juul & Jensen 2003:187). Sandberg och Vuorinen (2007) skriver att föräldrarnas förtroende för pedagogen snabbt kan ändras. Om inte pedagogerna kan tala om hur barnet har skadat sig, tappar föräldrarna förtroendet för pedagogerna (Sandberg & Vuorinen 2007:50).

26

6.6 Bemötande

Föräldrarna vill att pedagogen tar kontakt. Tar ingen emot barnet på morgonen kan föräldrarna bära med sig denna oro hela dagen och viktig information kan utebli. Får föräldrarna växla några ord med pedagogen kan de försäkra sig om att deras barn är i trygga händer. Ibland kan separationen från mamma/pappa vara känslig (svår för barnet och även för föräldern). Om barnet är ledset/argt och föräldrarna har bråttom till jobbet, vill föräldrarna att pedagogen ingriper och underlättar överlämningen. Ibland behöver barnet bara få sitta i pedagogens knä och bli tröstat. En mamma förtydligar: ”Så jag menar att det finns många som bara väntar på att jag själv ska lugna ner honom. Jag vill inte vara där en timme. Ta tag i honom, du vet. Han bits inte, det är bara bra ibland. Vissa behöver bara att man tar tag i dem. Jamen det tycker jag är bra.”

Föräldrarna behöver få höra både positiva och negativa nyheter. Föräldrarna tar kritik olika. Föräldrarna reagerar olika. Vissa föräldrar tar åt sig och får skuldkänslor. De får för sig att det är deras fel att barnet beter sig olämpligt och att de är dåliga föräldrar. Andra föräldrar tar det inte lika personligt och är mer inställda på att lösa problemet. En mamma berättar: ”Alltså många är olika. Vissa föräldrar tar det ju hårdare än andra och så kan de inte släppa det och det tycker jag är ju ändå dåligt. För man ska ju få ut det.” Jensen och Jensen (2008) skriver att pedagoger ansvarar för tonen på samtalet. Pedagogen får inte skylla på föräldern och agera kränkande. Pedagogen måste både lyssna och respektera föräldrarnas åsikter och kunna framföra konstruktiv kritik på ett vänligt sätt. Ingen får må dåligt efter samtalet. Pedagogen måste uppmärksamma hur föräldrarna reagerar under samtalet. I pedagogens professionalitet ingår att kunna visa förståelse för föräldrarna och respektera deras åsikter och synpunkter. Jensen och Jensen (2008) menar att pedagogen hela tiden ska rikta uppmärksamheten mot föräldrarna och med öppet sinne och medkänsla försöka spegla detta i samtalet med föräldrarna. Men det är inte nog. Pedagogen ska också visa denna uppmärksamhet så att föräldrarna märker att pedagogen är personligt närvarande och är intresserad av föräldrarna samt kan se det från föräldrarnas synvinkel (Jensen & Jensen 2008:78).

27

6.7 Begränsat föräldrainflytande

Föräldrarnas inflytande består i att de får tycka till om verksamheten. Under föräldramötena har föräldrarna möjlighet att ställa frågor om verksamhetsplanen och komma med synpunkter.

Mycket av tiden går åt till att pedagogen informerar om verksamheten och föräldrarna ges begränsat talutrymme. Föräldrarna hinner inte diskutera det de anser är viktigt. ”Det hade kanske varit nyttigare om föräldrarna kommer och pratar mer om sina behov istället.” Föräldrarna får oftast ingen information i förväg om vad föräldramötet kommer att handla om. Föräldrarna kan inte förberedda sig och reflektera över förskolans val av arbetssätt, om de är nöjda/missnöjda och om det finns något man kan göra annorlunda. En mamma önskar att förskolan skickade hem ett antal frågor till föräldrarna att fundera på inför föräldramötet. Föräldrarna vill få en inbjudan till föräldramötet med ett antal frågor att fundera på inför föräldramötena. Frågorna i inbjudan kan få föräldrarna att reflektera över saker som de inte uppmärksammat tidigare. ”Att man kanske liksom innan lämnar ut några papper till varje förälder med frågor som skall tas upp, alltså det hade varit en smart lösning för då vet man, ja vad man skall diskutera. Det hade varit bra att förbereda sig, det är inte alltid att föräldrarna tänker i de banorna.”

Filsing m.fl (1996) menar att om föräldrarna inte i förväg får reda på vad föräldramötet kommer att handla om är det oftast de föräldrar som är vana att framföra åsikter och fatta beslut som hörs. Men om föräldrarna blir väl informerade om innehållet på föräldramötet kan alla förbereda sig och vara aktiva (Flising m.fl. 1996:122).

Föräldrarna får komma med förslag men det är inte alltid pedagogerna tar till sig det föräldrarna uttrycker önskemål om. En förälder delar med sig av sina erfarenheter:

Jag har sagt till och så gav dom lite exempel. Vi kan slå ihop några drivbänkar, sätta lite morötter och sånt till ungarna, liksom, alltså och dom får vara med och se: Aha nu växer det och nu äter vi det och lite så. Jag tycker de är lyhörda, men sedan om de gör det, det vet jag inte. Dom försöker i alla fall och jag försöker få tillstånd. Jag har dom mesta maskinerna, ja, trädgårdsarbete, snickerier. Det har jag sagt att det ställer jag upp med, alla maskiner. Där ser bedrövligt ut utvändigt. Gräsmattorna är dåliga, det har jag sagt att jag ordnar materialet att göra vid gräsmattan, alltihopa och så har jag föreslagit att där är olika hus på gården. Kan ordna loss färg någonstans eller tigga på något ställe. Att vi målar varje hus i enskild färg, så där bli lite färg. Det är så jävla dött där. Jag har försökt nu denna sommar. Jag har ju sagt att… ni vet ju inte vad alla föräldrar har för yrke, det

28

kanske är en snickare, det kanske är en målare. På ett par helger hade man kunna fixat det hela.

Flera föräldrar upplever att pedagogerna inte vill pröva nya arbetssätt. Föräldrarna tycker att pedagogerna utgår från att deras arbetssätt är det mest realistiska och fungerar i praktiken. En mamma berättar” Jo man kan diskutera med dem, men sedan finns det någon som inte vill, som tycker att deras är det bästa. Ja, det är ingenting ovanligt, det finns alltid så kallade översittare eller vad man ska kalla. Jo, men det är faktiskt så”. Föräldrarna har erfarenheter av att pedagogerna ignorerat deras förslag och önskemål. Föräldrarna tycker att pedagogerna ofta skyller på att tiden inte räcker till och att budgeten begränsar möjligheterna. En annan mamma förtydligar: ”Så vissa grejer går ju igenom, vissa kanske kostar mer och då är det svårare att få igenom. Men så är det ju, verksamheten har ju ändå en budget”. Vissa pedagoger håller fast vid gamla vanor och är övertygade om att det fungerar bäst i praktiken och längden. De är inte öppna för andras förslag och vågar inte pröva nya idéer. En mamma uttrycker sitt missnöje: ”Viktigt att personalen är engagerade och villiga att utvecklas, annars trampar man på samma ställe, spelar ingen roll hur mycket krav och tips man kommer med”.

Sandberg och Vuorinen (2007) menar att budgeten kan göra att man måste prioritera bort vissa aktiviteter som till exempel utflykter och utrusta gården. Detta lägger föräldrarna märke till och är villiga att ordna det själva för att barnen ska få det trevligt på förskolan (Sandberg & Vuorinen 2007:47-48). Persson och Tallberg Broman (2002) skriver att förskollärare har en egen ”institutionsideologi”. Förskollärare har en grundidé om vad förskolan ska vara till för. De försöker skapa den perfekta barndomen. Om föräldrarna inte delar samma övertygelse ignorerar pedagogerna föräldrarnas kommentarer (Persson & Tallberg Broman 2002:259).

Pedagogerna är olika snabba på att uppdatera bilder och sätta upp dokumentationer på väggarna. Bilderna i fotoramen byts ut allt för sällan. Portfolion får föräldrarna när barnet ska börja skolan eller på en ny avdelning. Föräldrarna vill ta del av bilderna efter utflykter, projekt och högtider. Pedagogens brist på engagemang gör att föräldrarna inte får tillräckligt med insyn i barnets vardag på förskolan. Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att genom pedagogisk dokumentation görs föräldrarna delaktiga i barnens vardag på förskolan. Pedagogisk dokumentation öppnar upp för diskussion. Föräldrarna kan ställa frågor omkring bilderna, upptäcka något nytt om barnens vardag på förskolan och

29

bidra med synpunkter som kan utveckla verksamheten (Åberg & Lenz Taguchi 2005:136).

En förutsättning för att föräldrarna ska kunna påverka innehåll och arbetssätt är att de blir informerade om verksamheten. Föräldrarna kan inte tycka till om något de saknar kunskaper om. För att föräldrarna ska kunna påverka verksamheten måste de bli informerade om vad som händer på förskolan (Utbildningsdepartementet 2003).

Föräldrar som har svårt för det svenska språket kan inte ta del av den information som förskolan förmedlar. De kan ha svårt att formulera sig och är rädda för att uttrycka sig fel. På grund av språksvårigheter sitter de ofta tysta. Detta kan uppfattas som om de håller med och inte är missnöjda med någonting eller är helt ointresserade av ta beslut. I själva verket kanske de har många kloka idéer som de inte kan föra fram av på grund av språksvårigheter. ”Det är inte alla föräldrar som vågar snacka. Precis som barnen finns det föräldrar som är blyga. Om man har utländsk bakgrund kan det vara svårt att prata.” Enö avråder förskollärarna från att använda ett alltför komplicerat språk i mötet med föräldrarna. Det finns föräldrar som inte förstår fack termer. Pedagogen bör därför använda ett vardagligt språk som alla förstår i förskolan (Enö 2013:43).

6.8 Mitt barn

Föräldrarna som vi intervjuade är inte särskilt intresserade av att ta del av information om förskolans profil, läroplanen och övriga styrdokument. Denna information har de redan fått första gången de var och besökte förskolan och i häftet de fick med hem under inskolningen. Det går också att läsa om detta på förskolans hemsida eller på Skolverkets hemsida. Detta är en av anledningarna till att föräldrarna väljer att inte komma på föräldramötena. En mamma tycker det är slöseri med tid att komma till ett föräldramöte som tar upp allt som de redan fått på papper tidigare. ”Till slut var det långtråkigt, ibland får man sådan onödig information och den informationen kan verkligen dra ut på tiden och då känner man: Vad gör man här?” Föräldrarna vill hellre få reda på hur det går för det egna barnet i förskolan. Hur barnet fungerar i barngruppen, om barnet trivs, vilka barnet leker med, vad barnet gör på förskolan, hur barnet utvecklas, om barnet har några svårigheter och hur man tillsammans kan arbeta för att kunna hjälpa barnet. Föräldrarna kommer med en mängd förslag som alla rör det enskilda barnet: ”Hur

30

barnet utvecklats, man ser ju från det förra om det har hänt någonting. Om de har lärt sig någonting nytt, om de har utvecklats i sin personlighet, leker med andra och blir bättre på vissa saker. ”Jag vill veta om mitt barn utvecklar sig normalt. Är socialt engagerad med andra barn. Om det finns några problem som jag inte uppmärksammat hemma.”

Det är först när ett problem uppstår som föräldrarna börjar kritisera förskolan och ställa krav. Om barnet trivs på förskolan är föräldrarna nöjda med verksamheten och förskolepersonalen. ”Dom är bra alltså. Min dotter trivs där och det är det viktigaste. Alltså hade hon inte trivts så hade jag märkt det, att hon hade motstånd, så hade jag flyttat henne. Hon trivs där jättebra och jag trivs bra med personalen.”

6.9 Få föräldrasammankomster

Föräldrarna tycker att förskolan anordnar få tillfällen för föräldrarna att umgås och lära känna varandra bättre. Utöver firande vid lucia, påsk och midsommar händer det inte mycket. Många föräldrar väljer dessutom att avstå att delta i firandet av högtider på grund av religiösa skäl. ”Många föräldrar har inte dykt upp och sedan är det synd om barnet. Vissa är väldigt emot det. Alltså min dotter är muslim, men vi är med på hela köret.”

Föräldramötena är ett ypperligt tillfälle för föräldrarna att lära känna varandra bättre. Dessvärre kommer inte många föräldrar på föräldramötena. Föräldrarna kan inte utbyta erfarenheter och det blir inte lika många livliga diskussioner:

Mest givande är det när så många föräldrar som möjligt kan komma, för det är ju deras barn det handlar om. Så personalen gör ju sin del, men föräldrarna måste också vara med och göra sin del. För det handlar även om gruppen i sig och utvecklingen där. Och ju fler man är, ju mer tips och sånt man kan komma med.

Jonsdottir och Nyberg (2013) skriver att föräldrasammankomster är ett tillfälle för föräldrar att diskutera föräldrafrågor, utbyta erfarenheter och lära av varandra. För föräldrar som inte har stor vänkrets är det också en möjlighet att utvidga sitt sociala nätverk (Jonsdottir & Nyberg 2013:65).

31

Sammankomsterna läggs tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen och är frivilliga. Föräldrarna som arbetar heltid har ingen möjlighet att komma. Att det inte är obligatoriskt att delta gör att föräldrar prioriterar familjen och hushållets sysslor istället. ”Det är ju så, folk idag, får folk jobba jävligt hårt. Alltså ska man då hem sen och ta hand om familj… Vi orkar inte hur mycket som helst och så.”

En annan svårighet som ofta beskrivs när det gäller samverkan är främst föräldrarnas upplevda brist på tid. Frilandsjournalisten Siri Reuterstrand menar enligt Sandberg & Vuorinen (2007) att språket och kulturskillnader i socialt utsatta förortsområden kan bidra till att försvåra samarbetet mellan personal och föräldrar medan tidsbrist ofta anses försvåra samarbetet i de socialt mer områdena (Sandberg & Vuorinen, 2007:114).

32

7. Diskussion

7:1 Sammanfattning

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka erfarenheter föräldrarna har av föräldrasamarbetet, vad föräldrarna tycker är viktigt för att samarbetet ska fungera samt om föräldrarna upplever om de har inflytande och görs delaktiga i förskolan.

I analysmaterialet framgår det att föräldrarna inte alltid får information om hur barnens dag på förskolan har varit. Personalens arbetstider och vikarier kan vara orsaken till att informationen uteblir. Föräldrarna vill ha en kort sammanfattning om vad de har missat medan de har varit ifrån barnen. Föräldrarna värdesätter ärlighet och vill att pedagogerna berättar om både positiva och negativa händelser. Det behöver ske ett utbyte av information mellan hem och förskola. Föräldrarna är experter på sina barn och kan bidra med viktig information. För att förskolan och hemmet ska fatta de rätta besluten kring barnet bör förskolan och hemmet ha en dialog. Föräldrarna upplever att det är meningslöst att delta i föräldramöten om föräldrarna inte får ventilera sina frågor och synpunkter som rör förskolans verksamhet. Förskolan anordnar få föräldrasamankomster, utöver de traditionella högtiderna.

7:2 Resultatdiskussion

Det svåra med föräldrasamarbetet är att det inte går att förhålla sig till alla föräldrar på samma sätt. Föräldrar har olika bakgrund, kunskaper, erfarenheter, trosuppfattningar och attityder. Förskolläraren måste bemöta föräldrarna utifrån deras behov. Det är lättare att förstå och komma överrens med föräldrar som delar samman värderingar som en själv. För att inte barnet ska uppleva att förskolan och hemmet är två skilda världar måste förskolan och familjen kunna mötas. Det är en utmaning för pedagogen att göra föräldrar med höga förväntningar, annan kultur eller trosuppfattning nöjda. När förskolan och hemmet har olika uppfattningar om vad en god uppfostran innebär uppstår lätt konflikter. Barnen blir lidande (Terzic 2012:17). Barnen får svårare att förhålla sig till de regler och normer som förskolan har. Det förväntas olika saker av

33

barnet hemma och i förskolan. Barnen hamnar i ett utanförskap när de inte kan delta i aktiviteter på grund av religiösa skäl.

Förskolan måste bli bättre på att uppmärksamma andra kulturers traditioner, högtider, maträtter och vanor. Barn kan bara lära sig att vara stolta över att de kommer från ett annat land och lära sig respektera alla människor om förskolan ser olikheter som något positivt. I Läroplanen står det följande:

Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. (Lpfö 98 rev 2010 sid 4).

Högutbildade föräldrar kan ha lättare för att framföra åsikter. De har gått i skolan lägre och kan argumentera bättre och formulera sig i tal och skrift. Studier visar att utbildade föräldrar ställer större krav, ifrågasätter mer och kommer med synpunkter och förslag i större utsträckning än vad lågutbildade föräldrar gör (Persson & Tallberg Broman 2002; Tallberg Broman & Holmberg 2007) . Inflytande och delaktighet i förskolan får inte blir en klassfråga. De diskussionsforum som förskolan bjuder in föräldrarna till måste ge föräldrarna möjlighet att uttrycka sig på ett för dem naturligt sätt. Om föräldrarna har språksvårigheter kan förskolan ta hjälp av en tolk eller hemspråkslärare. Broschyrer och informationsbrev kan ges ut på olika språk för att alla föräldrar ska kunna förstå.

Förskolläraren har genom sin utbildning tillägnat sig kunskaper om hur fostran och lärande går till och vilka färdigheter barnen behöver utveckla för att kunna bli goda samhällsmedborgare. Förskolläraren är utbildad i att kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet. Förskolläraren vet vilken stimulans barnen behöver. Det är inte konstigt att förskollärarna inte vågar pröva föräldrarnas förslag. Föräldrarna saknar oftast didaktiska kunskaper. Det finns oftast ingen pedagogisk tanke bakom aktiviteterna föräldrarna föreslår. Föräldrarna vill att barnen ska göra det de tycker är roligt. Om förskolläraren

34

vet vilka aktiviteter som är meningsfulla för barnen att ägna sig åt behöver kanske inte föräldrarna ha inflytande över detta.

Det behöver föras en diskussion om vilka områden förskolan är kompetenta att hantera utan att behöva blanda in föräldrarna och vilka områden förskolan behöver föräldrarnas hjälp med. När förskolan tydliggör för föräldrarna vad som förväntas av hemmet och förskolan för att samarbetet ska fungera, är ansvarsfördelningen tydlig och konflikterna blir färre.

Persson och Tallberg Broman (2002) har intervjuat grundskollärare och förskollärare om deras syn på läraryrket, barnen och föräldrarna, och har kommit fram till att förskollärare upplever det problematiskt att samtidigt behöva arbeta utifrån och läroplanen och inkludera föräldrarnas åsikter. Förskollärarna önskar tydligare direktiv över vad föräldrarna kan vara med och bestämma om (Persson & Tallberg Broman 2002).

7.3 Resultatets trovärdighet och användbarhet

Denna studie ger inte en heltäckande bild av hur föräldrar i Malmö Stad upplever samarbetet med förskolan. Vi valde att fokusera på vad föräldrarna önskar utav ett föräldrasamarbete. När föräldrarna svarade att samarbetet med förskolan fungerade bra tänkte vi inte på att ställa följdfrågor om vad det är föräldrarna uppskattar. Av den anledningen speglar intervjumaterialet framförallt föräldrarnas erfarenheter av vad som inte fungerar i mötet med förskolan och hur samarbetet kan utvecklas. Arbetet ger inte en beskrivning av föräldrarnas positiva erfarenhet av föräldrasamarbetet. Det betyder inte att studien inte kan bidra med inspiration och idéer om hur förskolan kan utveckla sitt samarbete med föräldrarna.

7.3 Förslag till fortsatt forskning

Det finns begränsat med forskning kring föräldrasamarbetet i förskolan ur ett föräldraperspektiv. Det behövs göras mer omfattande studier kring ämnet. Det hade varit intressant att undersöka hur föräldrar från olika stadsdelar upplever samarbetet

35

med förskolan för att se om det finns några skillnader ur ett klass- och etnicitetsperspektiv.

36

8. Referenser

Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna: om mötet mellan hem och skola. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder.2., (rev.) uppl. Malmö: Liber. Enö, M. (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I: A. Harju & I. Tallberg Broman. (red.) Föräldrar, förskola och skola: mångfald, makt och

möjligheter. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 41-57.

Flising, L., Fredriksson, G. & Lund, K. (1996). Föräldrakontakt: en bok om att skapa,

behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete: en handbok. Stockholm:

Informationsförl.

Gars, C. (2006). Utvecklingssamtal: en berättelse om barn, föräldrar och förskollärare. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Göhl-Muigai, A-K. (2004). Talet om ansvar i förskolans styrdokument 1945-1998: en

textanalys. Lic. avh., Örebro universitet. Örebro: Universitetsbiblioteket.

Jensen, E. & Jensen, H. (2008). Professionellt föräldrasamarbete. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Jonsdottir, F. & Nyberg, E. (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I: A. Harju & I. Tallberg Broman. (red.) Föräldrar, förskola och skola:

mångfald, makt och möjligheter. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 59-76.

Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. 1.uppl. Stockholm: Runa.

Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Kristianstad: Gleerups.

Läroplan för förskolan. 1998, reviderad 2010. (Lpfö 98, rev 2010). Skolverket 2 uppl.

Stockholm: Edit.

Markström, A-M. (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1.uppl. Lund: Studentlitteratur.

37

Nilsson, A. (2008). Vi lämnar till skolan det käraste vi har: om samarbete med

föräldrar – en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2002). ”Det är ju ett annat jobb”: Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring. I: Pedagogisk Forskning i Sverige, 7 (4), s. 257-278.

Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. Stockholm: Liber.

Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Lic. –avh., Malmö Högskola. Malmö: Holmbergs.

Skolverket. (2004). Förskola i brytningstid. Nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Skolverket.

Stukát, S. (2010). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Tallberg Broman, I. (2009). ”No parent left behind”: Föräldradeltagande för

inkludering och effektivitet. Tillgänglig på Internet:

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11368/Educare_2009_2_3_TallbergBroman _I.pdf?sequence=1 (Hämtad 24.09.2013).

Tallberg Broman, I. (2013). Föräldrasamverkan i förändring. I: A. Harju & I. Tallberg Broman. (red.) Föräldrar, förskola och skola: mångfald, makt och möjligheter. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 25-37.

Tallberg Broman, I. & Holmberg, L. (2007). Lärare i förskola och grundskola om

inflytande, jämställdhet och mångfald. Malmö: MUEP.

Terzic; E. (2012). Fokus på föräldrasamarbete. B-uppsats. Malmö Högskola.

Utbildningsdepartementet (2003). Var-Dags-inflytande i förskola, skola och

vuxenutbildning. (U2003/1238/DK). Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet:

38

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Åberg, Å & Lenz Taguchi, H. (2009). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i

39

Bilaga

Intervjufrågor rörande hallen (den dagliga kontakten), föräldramötet samt utvecklingssamtalet.

Föräldramötet:

1. Hur upplever du/ni föräldramötena? 2. Vad förväntar ni/du av föräldramötet?

3. När brukar informationen om föräldramötet gå ut till er föräldrar? 4. Hur är uppslutningen kring föräldramötena?

5. Vem är det som har ordet vid föräldramötet, är det pedagogerna, föräldrarna eller är det båda?

6. Vad är det för några föräldrasammankonster er förskola anordnar?

7. Vad är det pedagogerna fokuserar mest på under föräldramötena, är det information om verksamheten, läroplanen eller eventuella problem?

8. På vilket sätt har du/ni märkt att pedagogerna har tagit tillvara på de synpunkterna ni föräldrar framfört under föräldramötet?

9. Hur skulle ett föräldramöte vara för att du/ni skulle tycka att det var meningsfullt och verkligen komma?

Hallen (den dagliga kontakten)

1. Vad är det för information som utbyts mellan er föräldrar och pedagoger här? 2. Hur bemöts ni/du när ni kommer respektive lämnar era barn från pedagogerna? 3. Berättar pedagogerna om positiva respektive händelser som ert barn har varit

med om under dagen för dig/er?

4. Vad är det för information som förmedlas på anslagstavlan som finns i hallen? 5. Vem har ansvaret för barnet i hallen, är det du/ni föräldrarna eller pedagogerna. 6. Hur ofta går ni in i de övriga rummen, lokalerna på ert barns förskola? Varför?