Hjärtinfarkt - möjlighet till ett nytt liv

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

15 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

HJÄRTINFARKT – MÖJLIGHET

TILL ETT NYTT LIV

EN LITTERATURSTUDIE

LINA HANSSON

HJÄRTINFARKT – MÖJLIGHET

TILL ETT NYTT LIV

EN LITTERATURSTUDIE

LINA HANSSON

JOSEFINE HEDBERG

Hansson, L & Hedberg, J. Hjärtinfarkt – möjlighet till ett nytt liv. En

litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.

Författarnas avsikt med litteraturstudien var att undersöka hur det vardagliga livet förändras för män och kvinnor efter en hjärtinfarkt. Hjärt- och kärlsjukdom är i Sverige en folksjukdom och sjuksköterskor kan komma i kontakt med hjärtsjuka patienter oavsett arbetsplats. Författarna vill därför belysa att

allmänsjuksköterskan har en viktig roll för dessa patienter. Hur hjärtinfarkt yttrar sig skiljer mellan kvinnor och män. Skillnaden är markant vad det gäller

symtomen, mortalitet och incidens. Fler män insjuknar i hjärtinfarkt och kvinnor har en sämre överlevnadsprognos. Studierna som ligger till grund för

litteraturstudien berör upplevelsen av hjärtinfarkt samt hur livsstilsfaktorerna påverkat deltagarna. Det framgick att deltagarnas uppfattning av sitt tillstånd var avgörande för förändringar i vardagen. Kvinnor och män hade i vissa avseende olika uppfattningar om vilka förändringar som var nödvändiga. En del använde hjärtrehabiliteringsprogram som ett verktyg efter utskrivning för att lyckas genomföra livsstilsförändringar. Gemensamt för både kvinnor och män var att motivation och socialt stöd ansågs som en viktig faktor för att komma tillbaka till vardagen.

MYOCARDIAL INFARCTION –

POSSIBILITY OF A NEW LIFE

A LITERATURE REVIEW

LINA HANSSON

JOSEFINE HEDBERG

Hansson, L & Hedberg, J. Myocardial infarction – possibility of a new life. A literature review. Degree project 15 credit points. Malmö University: Health and Society, Departement of Nursing, 2011.

The authors' intention of this study was to explore how everyday life changed for men and women after a myocardial infarction (MI). Cardiovascular disease is a national disease in Sweden and nurses can come in contact with heart disease patients regardless of workplace. The authors would like to highlight that nurses has an important role for these patients. How a MI manifests differs between men and women. The difference is significant in terms of symptoms, mortality and incidence. More men diagnosed with MI while women have a poorer survival prognosis. The studies investigate the experience of heart attack and how lifestyle factors affected the participants. The participants' perception of their condition was essential for changes in everyday life. Women and men had in some regards different views on which changes were needed. Some used the cardiac

rehabilitation program as a tool after discharge in order to succeed in

implementing lifestyle changes. Common for both women and men was that motivation and social support were considered as an important factor to get back to everyday life

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ...

5

Hjärtats utformning ... 5

Symtom ... 5

Riskfaktorer ... 6

Behandling och egenvård... 6

Incidens ... 6

Mortalitet ... 7

Genusperspektiv ... 8

SYFTE ...

8

METOD ...

8

Inklusions- och exklusionskriterier ... 8

Datainsamling ... 8

Kvalitetsbedömning ...10

RESULTAT ...

11

Förändringar i känslolivet ...11

Förändring i livsstil...12

Förändringar i socialt liv ...14

DISKUSSION ...

17

23

25

Bilaga 1: Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier ...26

BAKGRUND

Under många år har hjärt- kärlsjukdom, och framförallt hjärtinfarkt, setts som en sjukdom som främst drabbat män. Senare forskning visar att hjärtinfarkt dödar fler kvinnor än män och kvinnor har även sämre prognos och livskvalitet efter

insjuknandet. För kvinnor upp till 50 års ålder är mortaliteten i hjärtinfarkt dubbelt så hög som hos männen i samma ålderskategori (Rassin, 2008). Forskning visar att det inte bara är de biologiska eller genetiska skillnaderna som påverkar mortaliteten av hjärtinfarkt utan även personligheten och individens sätt att uppfatta sjukdomen (a a). Det är därför viktigt att se den enskilde individen och dess uppfattning om sjukdomen. Därför belyser en del forskare vikten av mer forskning om skillnader mellan kvinnor och män i dessa sammanhang och även vilken hjälp det kan vara för sjukvårdspersonal (Alsén m fl, 2007).

Hjärtats utformning

Hjärtat är ett ihåligt muskelorgan vars storlek är i förhållande till människans kroppsvolym. Mannens hjärta är oftast både större och tyngre än kvinnans och hjärtmuskelns utseende skiljer sig då kvinnor generellt har finare muskelfibrer och smalare kranskärl (Hjärt- och lungfonden, 2008). Vid en hjärtinfarkt uppkommer fibrotiskt plack som är ett resultat av den aterosklerosprocess som startat i

kärlväggens intima. Aterosklerosprocessen påverkas av olika riskfaktorer som t ex rökning men denna process tar fler år (Ericson & Ericson, 2008). Var placket uppträder skiljer sig och kvinnor får oftare en mer generell plackutbredning medan män ofta får plackbildning ansamlat på ett ställe. Koagulationssystemet skiljer även könen åt (Hjärt- och lungfonden 2008). En viktig aspekt är att ta hänsyn till att kvinnor och män upplever smärta olika och därför är det viktigt att ha de i åtanke vid behandling av patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Skillnader i smärtupplevelsen kan bero på de differenser som finns i de respektive

smärtmekanismernas biologiska uppsättning (a a).

Symtom

Symtom vid hjärtinfarkt är individuellt och kan skilja sig kraftigt från person till person. Klassiskt symtom är bröstsmärta som strålar ut mot vänster arm, ibland upp mot hals, käke och rygg. Smärta klassificeras genom kvalité, lokalisation, varaktighet samt utlösande faktorer (Ericson & Ericson, 2008). Andra symtom som kan uppkomma är andfåddhet, allmänpåverkan, yrsel eller svimningstendens och arytmikänsla. Andfåddhet är ett viktigt tecken som ofta negligeras då det kan tolkas som dålig kondition eller liknande. Är smärtans duration längre än 15 minuter och med samtidigt utveckling av andnöd, kallsvettig, illamående och/ eller yrsel ökar sannolikheten för hjärtinfarkt (Ericson & Ericson 2008, Hjärt- och lungfonden 2008).

Kvinnor har ofta mer diffusa symtom som magvärk, illamående, andnöd, muskelvärk och orkeslöshet. Kvinnor söker av denna anledning relativt sent och ser inte allvaret i det även om symtomen förvärras. På grund av de diffusa

symtom kvinnor upplever leder det ibland till felställd diagnos eller att diagnosen ställs försent (Rassin, 2008). Denna försening av diagnostisering och därmed behandling leder ofta till att kvinnorna drabbas av följdkomplikationer (Omran & Al-Hassan, 2006). Män drabbas ofta av de klassiska symtomen vilket gör att de

söker relativt omgående efter symtomdebut och får där av ställt en diagnos tidigare (Rassin, 2008). Variationen av symptom kan idag ses som orsaken till varför kvinnor och män söker vård i olika stadier (Omran & Al-Hassan 2006, Rassin 2008).

Riskfaktorer

Personer med förekomst av hypertoni, hyperlipidemi, diabetes, fysisk inaktivitet och bukfetma löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt oavsett kön (Alsén mfl 2007, Ericson & Ericson 2008). Livsstilen har stor inverkan för hur utveckling av hjärtinfarkt sker och tobaksanvändare, framförallt rökare, och personer med negativ stress löper ökad risk. Utöver detta har ärftligheten en stor roll. Nikotin leder till ökad hjärtfrekvens, blodtryckstegring och kärlkontraktion vilket leder till försämrad blodcirkulation. Ökad hjärtfrekvens och blodtryckstegring påverkar artärväggen negativ och resulterar i förtjockning av artärvägg vilket i sin tur leder till ökad blodtrycksstegring som förvärrar aterosklerosutvecklingen. Detta bidrar till ökad risk för hjärtinfarkt men viktigt är att tänka på att det aldrig är försent att sluta (Ericson & Ericson, 2008).

Behandling och egenvård

Timmarna efter smärtdebut kan vara livshotande då allvarlig arytmi kan uppstå på grund av instabilitet i hjärtmuskelns elektriska aktivitet och risken för plötslig död under de första timmarna är därför mycket hög (Ericson & Ericson, 2008). Fokus vid behandling av patienter med hjärtinfarkt blir således att åtgärder sätts in tidigt efter symtomdebut då målet är att öppna det tilltäppta kärlet. Detta för att

återuppnå en tillfredställande blod- och syretillförseln och minimera skadorna på hjärtat (Hjärt- och lungfonden, 2008).

För att förhindra uppkomsten av ännu en hjärtinfarkt krävs oftast

livsstilsförändringar (Ericson & Ericson, 2008). För kvinnor och män som använder nikotin är rökstopp alternativt snusstopp den absolut viktigaste förändringen som måste ske. Fysisk aktivitet rekommenderas till hjärtsjuka patienter för att det stimulerar genomblödningen i kranskärlen som förbättrar myokardiets kapacitet. Det bidrar även till sänkt hjärtfrekvens och blodtryck vilket har en positiv inverkan på hjärtat vid ansträngning. Idag finns även hjärtgympa som är anpassad för hjärtsjuka patienter (a a).

Incidens

I allmänhet insjuknar kvinnor senare i livet än män, oftast sju till åtta år senare. Det kvinnliga hormonet östrogen kan till viss del ha skyddande effekt och kan vara en förklaring till varför kvinnor drabbas senare i livet (Ericson & Ericson, 2008). En del forskning menar att östrogen kan ha en positiv inverkan på kärlens töjbarhet, lipider och koagulationssystem. Dessa studier anser därför att risken för kvinnor att drabbas ökar efter menopaus (Hjärt- och lungfonden, 2008). En annan studie menar dock att östrogenet inte har den skyddande faktor och menar därför att även kvinnor innan menopaus kan drabbas (Rassin, 2008).

Socialstyrelsen (2010)visar i en undersökning mellan åren 1987- 2008

förekomsten av akut hjärtinfarkt. Under dessa år var det 642 000 personer som drabbats men det totala antalet hjärtinfarkter under denna period var 878 000.

Enligt Socialstyrelsen (2010) var det ungefär 40 000 personer per år som drabbats av hjärtinfarkt, alltså nästan 110 stycken per dag!

Fram till 1990- talets mitt var prevalensen för hjärtinfarkt fyra gånger högre för män än kvinnor under 60 år och denna siffra har börjat plana under senare år och år 2008 var skillnaden endast en tredjedel. Mellan män och kvinnor skiljer förekomsten då 40 procent av de drabbade var kvinnor och 60 procent var män men under år 2008 ökade incidensen hos kvinnor med två procent (Socialstyrelsen 2010).

Hjärtinfarkt har länge setts som en åldersjukdom och Socialstyrelsen (2010) påvisar det då antalet drabbade av hjärtinfarkt ökade med stigande ålder. Män i åldern 70-74 löpte fyra gånger högre risk att drabbas än män i åldrarna 50- 54 år. Kvinnors risk för att drabbas var sju gånger högre vid ålder 70-74 gentemot 50-54 år (a a).

Mortalitet

Under år 2003 utgjorde hjärtinfarkt enskilt den vanligaste dödsorsaken i Sverige (Ericson & Ericson, 2008). Hjärtinfarkt är förenat med hög mortalitet och av de 642 000 personer som drabbats av hjärtinfarkt mellan år1987-2008 var det 322 000 personer som avled. Det innebar att 50 procent av de drabbade dog. År 2008 uppvisades mortalitet vara nio gånger högre för män i åldrarna 70- 74 än i 50- 54. Männen representerar dock inte majoriteten då kvinnorna uppvisade 13 gånger högre risk att dö på grund av hjärtinfarkt. Män drabbas alltså oftare av hjärtinfarkt medan kvinnor oftare dör av infarkten (Socialstyrelsen, 2010). Diagram 1. Mortalitet i akut hjärtinfarkt per 100.000 invånare (över 25 år), i Sverige.

Bildkälla: Socialstyrelsen 2010a

Hjärtinfarkt är idag en folksjukdom i Sverige och 12 procent av den svenska befolkning lider av hjärt- kärlsjukdom (Socialstyrelsen 2010, Swedheart 2009). Kvinnor och män drabbas olika, återhämtar sig olika och uppfattningen av insjuknandet är mycket individuellt. Vården av hjärtsjuka förbättras ständigt och tack vare forskning har vi idag bättre behandlingsmetoder och bättre läkemedel vilket resulterat i att fler kvinnor och män överlever hjärtinfarkt än för 20 år sedan (diagram 1) (Hjärt- och lungfonden, 2008). Vård och behandlingstid har fått större betydelse och patientens egen medverkan till egenvård ligger i fokus. Trots att mortaliteten i hjärt- kärlsjukdomar i allmänhet minskat är hjärtinfarkt fortfarande den vanligaste orsaken till sjukdom och dödsfall i vårt land (a a).

Genusperspektiv

Män och kvinnor påverkas olika av en hjärtinfarkt. Tiden efter hjärtinfarkten medför ofta att livet förändras och ur ett genusperspektiv kan denna förändring se olika ut (Alsén m fl 2007, Rassin 2008). Det kan därför vara värdefullt för

sjuksköterskor som möter dessa personer att vara medvetna om hur en hjärtinfarkt påverkar livet för män respektive kvinnor.

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur det dagliga livet förändras för män och kvinnor efter en hjärtinfarkt.

METOD

Axelsson (2008) ligger till grund för utformningen av litteraturstudien där ett antal vetenskapliga artiklar granskats och sammanställts.

Inklusions- och exklusionskriterier

De vetenskapliga artiklarna skulle vara skrivna på engelska för att inkluderas i litteraturstudien då författarna behärskade detta språk bäst utöver deras

modersmål. De skulle även finnas tillgängliga online då tiden för examensarbetet är begränsat. Artiklar av både kvalitativa eller kvantitativa studier valdes då det ses som en styrka enligt Axelsson (2008) att båda metoder är representerade. Vidare skulle artiklarna beröra diagnosen hjärtinfarkt och patienternas upplevelse av att drabbats.

Författarparet valde att begränsa sökningarna till ålderskategorin 45-80 år och äldre. Sökningar genomfördes separat på kvinnor och män för att få artiklar som berör könen var för sig. Till valt ämne fanns mycket material att tillgå och författarna såg då möjlighet till begränsning av år för publicering. Därför begränsades sökningarna från år 2005 till 2011 för att få mer aktuell forskning. För att få stor bredd i databassökningen valde författarna att inte begränsa

artikelsökningen med abstrakt för att inte utesluta intressant och relevant material. Artiklar som innehöll både kvalitativ och kvantitativ ansats exkluderades på grund av författarnas begränsade kunskap om denna typ av forskning.

Datainsamling

Databaserna PubMed och CINAHL användes till artikelsökningen. I början av arbetet gjorde författarna gemensamt en pilotsökning på myocardial infarction för att få en uppfattning om det material som fanns att tillgå. Efter en snabb överblick av tillgängligt material fick författarna alternativ till sökord som sedan kom att

användas i databassökningen. Samma sökord användes i båda databaserna för att inte gå miste om relevant forskning och samtliga sökningar som gav inkluderade artiklar presenteras i tabell 1 och 2. Sökningar som inte genererade i användbara artiklar var sökorden life experiences, lifstyle intervention, lifestyle modification och readjustment.

För att överskådliggöra vilken eller vilka av de inkluderade artiklarna som uppkom i respektive sökning presenteras det i tabell 1 och 2 med en siffra inom parantes i kolumnen använda artiklar. Motsvarande nummer till respektive artikel finns i artikelmatrisen (bilaga 2).

Tabell 1. Databassökning i PubMed

Datum Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Använda artiklar 110330 MI* and lifestyle changes Kvinnor ** 44 44 11 4 2 (6, 10) 110330 MI and lifestyle changes Män ** 46 46 2 2 2 (6, 10) 110331 MI and lifestyle and practice and daily life Kvinnor ** 3 3 3 3 1 (5) 110331 MI and lifestyle and practice and daily life Män ** 3 3 3 3 1 (5) 110331 MI and experience and lifestyle Kvinnor ** 16 16 2 3 2 (5,10) 110331 MI and experience and lifestyle Män ** 14 14 5 3 2 (5, 10) 110331 MI and experience and lifestyle changes Kvinnor ** 3 3 2 2 1 (10) 110331 MI and experience and lifestyle changes Män ** 4 4 2 2 1 (10) 110401 MI and lifestyle and adjustment Kvinnor ** 53 53 6 4 2 (5, 6) 110401 MI and lifestyle and adjustment Män ** 47 47 10 6 2 (5, 6) *Myocardial infarction

Tabell 2. Databassökning i CINAHL

Datum Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Använda artiklar 110329 MI* and life experience Kvinnor ** 86 86 11 8 4 (5, 6, 7, 8) 110329 MI and life experience Män ** 77 77 12 6 3 (4, 5, 6,) 110329 110330 MI and lifestyle change Kvinnor ** 187 187 22 14 6 (1, 2, 5, 6, 7, 9) 110330 MI and lifestyle change Män ** 165 165 18 7 5 (1, 2, 5, 6, 9) 110331 MI and daily life and practice Kvinnor ** 80 80 10 10 4 (1, 5, 6, 8) 110331 MI and daily life and practice Män ** 71 71 7 6 3 (1, 5, 6) 110331 MI and experience and lifestyle change Kvinnor ** 102 102 11 11 7 (1, 2, 5, 6, 7, 8, 10) 110331 MI and experience and lifestyle change Män ** 93 93 10 8 6 (1, 2, 4, 5, 6, 10) 110401 MI and lifestyle and re-adjustment Kvinnor ** 10 10 5 4 2 (1, 6) 110401 MI and lifestyle and re-adjustment Män ** 9 9 5 3 2 (1, 6) *Myocardial infarction

** År 2005 och framåt, engelska och ålderskategori 45-80+

Under datainsamlingen granskades även tidigare publicerade uppsatser som relaterade till valt ämne för vägledning till intressanta och lämpliga artiklar. Datainsamlingen avslutades med fritextsökning via Google scholar, vilken

resulterade i fyra tänkbara artiklar som kom att kvalitetsgranskas. En av artiklarna (3) höll god kvalitet och inkluderades till litteraturstudien.

Databassökningarna utfördes gemensamt av författarna och sedan granskades funna artiklar separat. Därefter valdes 17 tänkbara artiklar, både kvalitativa och kvantitativa och dessa lästes ytterligare en gång, även detta separat.

Kvalitetsbedömning

17 artiklar kvalitetsgranskades utefter Willman m fl (2006) granskningsprotokoll. Det kvalitativa granskningsprotokollet modifierades av författarparet och

räknades ut i procent där kvalitén bedömdes efter en tregradig skala, I (80-100%) II (70-79%) III (60-69%). Kvalitetsgranskningen av artiklar gjordes först enskilt för sedan gemensamt komma fram till den slutgiltiga poängsättningen.

Författarparet valde att inkludera artiklar med en procentsats på minst 70 procent, där av exkluderades alla grad III artiklar vilket resulterade i tio användbara artiklar med kvalitativ metod.

Artiklarnas resultat sammanfördes till en sammanfattning där resultaten

granskades enskilt av författarna. Därefter diskuterade författarna de övergripande ämne som framkom i sammanfattningarna och valde att färgbestämma de olika övergripande. Ämnesmarkeringen gjordes först separat av författarna för att sedan gemensamt analysera fynden. Fokus låg på att hitta likheter och skillnader i resultaten för att sedan finna tänkbara teman till litteraturstudiens resultat. Efter analysering framkom huvudtema som presenteras i resultatet (tabell 3) (Axelsson 2008).

Tabell 3. Teman och subteman som framkom artikelanalys.

Tema Subtema

Förändringar i känslolivet Känslor

Förändring i livsstil Levnadsvanor Stress

Förändringar i socialt liv Familjen

Rehabiliteringsprogrammens påverkan Arbete

RESULTAT

För att överskådligt presentera resultatet av litteraturstudien redovisas studiernas resultat i teman (tabell 3) enligt rekommendationer från Axelsson (2008). Utförlig presentation av varje enskild artikel finns angivet i artikelmatrisen (bilaga 2).

Förändringar i känslolivet

Hjärtinfarkten hade en stor inverkan på hur deltagarna såg på sin livsstil och många ville efter denna traumatiska händelse förändra den till det bättre (White m fl, 2011). En stor missuppfattning hos deltagarna var att hjärtinfarkt var något som drabbade äldre och att det skulle komma kroppsliga varningssignaler innan

insjuknandet. Därför belyste deltagarna en enorm tacksamhet över att de överlevt och att de fått en andra chans (Condon & McCarthy, 2006).

En del kvinnor tänkte ofta på varför de drabbats och det var mycket stressgivande. Många fann ingen anledning till varför de drabbats och hade svårt att bli av med dessa tankar (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007).

Känslor

Den första tiden efter insjuknandet upplevdes väldigt känslosam. Känslor som kvinnorna uppmärksammade berörde oro, ångest och aggressivitet som framkallade bröstsmärta och påverkade det vardagliga livet. Gemensamt för

kvinnor och män var att de kände sig lätt irriterade, arga, deprimerade, hade lätt till tårar och kände skuld för att vara en börda för andra. Vissa hade även en känsla av värdelöshet och tomhet (Kristofferzon m fl 2007, Kristofferzon m fl 2008). Många män kände väldig frustration och ilska över att de drabbats. Dessa känslor kunde påverka deltagarnas vardag och många upplevde sig känslomässigt ostabila. Efter insjuknandet upplevde männen att de hade lättare för att prata om känslor och döden, vilket de tidigare varit blygsamma med (Hutton & Perkins, 2008).

Återkommande hos alla deltagare var rädslan för döden, oro som berörde den personliga hälsan och bristen på kunskap om sjukdomstillståndet. Rädslan för döden var störst den första tiden efter insjuknandet, däremot hade denna rädsla minskat bland deltagarna efter fyra till sex månader. Känslan av irritation,

aggression, lätt till tårar, depressivitet och rastlöshet hade dock inte avtaget något avsevärt (Kristofferzon m fl 2007, Kristofferzon m fl 2008).

Efter hjärtinfarkten förlorade många deltagare tron på deras egen kapacitet och förmåga, vilket resulterar i förlust av självförtroende och en förändrad självbild (Hutton & Perkins 2008, Wingham m fl 2006). Kvinnor och män upplevde en rädsla att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt men då med en dödlig utgång, därför skapade närheten till sjukhus trygghet (White m fl 2011, Kristofferzon m fl 2008). Det framkom att oron minskade efter en tid då deltagarna lärde sig känna igen de kroppsliga signalerna (Gregory m fl, 2006).

Det var väldigt individuellt hur deltagarna reagerade och hanterade sitt nya hälsotillstånd. Uppfattningen av sjukdomstillståndet speglade hur kvinnor och män förändrade sitt liv efter insjuknandet. Deltagare som uppfattade sitt tillstånd som akut, identifierade sig inte heller som hjärtsjuk och ansåg sig därför inte behöva några förändringar i sin livsstil. De som genomgått mer än en hjärtinfarkt accepterade ofta sitt tillstånd som kronsikt då de inte kunde bortse från sina

symtom och problem. Dessa deltagare funderade mer över bakomliggande orsaker och vad de kunde förändra för att få en fungerande vardag. Oavsett om de såg sitt tillstånd som kroniskt eller akut negligerade en del deltagare händelsen för att kunna hantera känslor av ångest, oro och osäkerhet som ofta dök upp efteråt. Detta gjordes för att få en känsla av kontroll (Brink m fl, 2006).

Förändring i livsstil

Chocken att drabbas av hjärtinfarkt ledde ofta till att deltagarna ville förändra sin livsstil omgående. Många identifierade sin dåliga livsstil som bakomliggande orsak till diagnos och insjuknande. Vissa deltagare hade tidigare försökt uppnå en hälsosammare livsstil, men inte lyckats. Då livsstilsförändringar ofta var svåra att genomföra väntade många deltagare på något tecken på sjukdom, så att de var tvungna att ta tag i sin livsstil (Condon & McCarthy, 2006). Många hade svårt att snabbt återgå till det vardagliga livet efter hjärtinfarkten och det kunde försvåra möjligheten att göra livsstilsförändringar i det tidiga skedet. Känslan att överlevt ett allvarligt sjukdomstillstånd motiverade deltagarna tidigt i

återhämtningsperioden att genomföra livsstilsförändringar (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007). Trots att hjärtinfarkt ofta hade många negativa effekter belyste en del kvinnor och män positiva aspekter över att ha drabbats. De upplevde att de fått en hälsosammare livsstil och de nyttjade vardagen bättre (Hutton & Perkins 2008, Kristofferzon m fl 2008). Dessa deltagare såg framemot ett hälsosamt och aktivt

liv vilket resulterade i en positiv syn på livet (Brink m fl 2006, Gregory m fl 2006, Hutton & Perkins 2008, Kristofferzon m fl 2008, Sjöström-Strand & Fridlund 2007). En del män upplevde till och med livet som bättre efter insjuknandet och många relaterade det till den nya hälsosammare livsstilen (Hutton & Perkins, 2008).

Levnadsvanor

Valet av livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt skiljde sig mellan könen. Det framkom att män förstod den negativa inverkan av stress, dålig kost och för mycket arbete men fokuserade generellt mer på rökstopp. Kvinnorna fokuserade mer övergripande på livsstilsförändringar som berörde rökning, stress, kost, fysisk aktivitet och att prioritera sig själv. Oavsett tidigare levnadsvanor innan

insjuknandet förstod deltagarna vikten av att skaffa sig en hälsosammare livsstil. För både kvinnor och män innebar en hälsosammare livsstil bland annat

regelbunden träning, hälsosammare kost och rökstopp. Deltagarna förstod att rökning bidrog till dålig hälsa (Condon & McCarthy 2006, Hutton & Perkins 2008, Kristofferzon m fl 2007, Kristofferzon m fl 2008, White m fl 2011). Många strävade efter att sluta röka men det var en livsstilsförändring som var svår att genomföra, dock var både kvinnor och män motiverade till rökstopp efter hjärtinfarkten. För vissa män var begäret så starkt att det påverkade det dagliga livet och det ledde till rädsla för att återuppta rökningen (Condon & McCarthy 2006, Kristofferzon m fl 2008, Sjöström-Strand & Fridlund 2007).

Deltagarna påpekade att vissa livsstilsförändringar inverkade på deras sociala liv, vilket gjorde det svårare att utföra dem. Männen påpekade framförallt

problematiken med att de fick undvika vissa sociala sammanhang som till exempel att vara på krogen, då detta ofta förknippades med alkohol och rökning (Condon & McCarthy, 2006). Trots vilja att sluta röka, hade många deltagare svårt att genomföra det. Rökstopp påverkade deltagarnas dagliga liv negativt då många fick kämpa med viktuppgång, vilket gällde både kvinnor och män. Många av de deltagare upplevde det svårt att upprätthålla kostrestriktionerna som

rekommenderades, då de hittade substitut i mat istället för rökningen (Kristofferzon m fl 2007, Sjöström-Strand & Fridlund 2007).

Deltagarna blev tillfrågade hur det förändrat sina kostvanor efter insjuknandet och de talade generellt mer om att utesluta vissa saker ur sin kost istället för radikala förändringar. Det rådde delade meningar om det var kosten som orsakat

hjärtinfarkten. Vissa påpekade sitt höga fett- och sockerintag som orsak till hjärtsjukdom och andra såg sin kost som orrelevant i detta sammanhang och kostförändringar blev därför inte aktuellt för alla deltagare. Framgångarna av kostförändringarna varierade och deltagarna hade svårt att definiera hur de

lyckats. Deltagarna poängterade att det var lättare att upprätthålla restriktionerna i anslutning till hjärtinfarkten men med tiden sjönk motivationen och det blev då lätt för dem att falla tillbaka till tidigare kostvanor (White m fl, 2011).

Stress

Deltagarna upplevde frustration över att information om rekommendationer kom från olika vårdinstanserna, då de ibland kunde vara motsägelsefulla (Gregory m fl, 2006). Återhämtningsperioden kantades av olika hälsoproblem så som

rekommenderade livsstilsförändringar (Brink m fl, 2006). Både kvinnor och män hade en vilja att förändra allt på en gång, vilket blev ohållbart i längden (Condon & McCarthy, 2006). Männen beskrev överväldigande frustration över den fysiska begränsningen som uppkom i det tidiga återhämtningsskedets. Dessa motgångar kunde resultera i minskad motivation hos deltagarna (Hutton & Perkins, 2008). Deltagarna identifierade stress som den största bakomliggande faktorn till att de utvecklat hjärtinfarkt och att drabbas upplevdes väldigt traumatiskt för både kvinnor och män. Restriktioner som berörde livsstilsförändringar upplevdes mycket stressande för dessa deltagare. Många kvinnor förstod att deras tidigare stressfulla liv kunde varit en bakomliggande orsak till att de drabbats av en hjärtinfarkt. Kvinnorna förstod att de blev tvungna att förändra sin livsstil som inkluderade stress men förklarade att det var någonting som de upplevde var svårt att genomföra (Condon & McCarthy 2006, Gregory m fl 2006, Sjöström-Strand & Fridlund 2007).

Stressande faktorer upplevdes och hanterades olika av deltagarna, bland annat var arbete, ekonomisk situation och hushållet faktorer som utlöste stress (Condon & McCarthy, 2006). Både kvinnor och män som var arbetslösa blev stressade då de upplevde att de hamnade utanför den sociala gemenskapen. Många kvinnor hade inte råd att stanna hemma efter utskrivning, utan var tvungna att återgå till arbetet direkt. Detta skapade stress, speciellt för ensamstående kvinnor med barn

(Kristofferzon m fl 2008, Sjöström-Strand & Fridlund 2007). Något som nämndes av både kvinnor och män var frustrationen de upplevde att när de insåg att de inte hade samma kapacitet som tidigare vilket ofta resulterade i att stress uppkom återigen (Hutton & Perkins 2008, Sjöström-Strand & Fridlund 2007).

Förändringar i socialt liv

Det sociala nätverket kom att bli väldigt viktigt för de som drabbats av en hjärtinfarkt. Ofta fanns det ett behov av stöd och hjälp efter utskrivning då hjärtinfarkten ofta resulterar i en viss fysisk nedsättning (Gregory m fl, 2006). För deltagarna var det viktigt att få stöd från sjukvården då det hade lugnande effekt på både deltagare och anhöriga. De påpekade vikten av att få bra information både muntligt och skriftligt och anpassad till den individuella situationen (Condon & McCarthy 2006, Kristofferzon m fl 2008, Wingham m fl 2006). De förväntade sig även att vården skulle vara tillgänglig och kunnig om dem som individer och deras specifika sjukdomshistoria (Wingham m fl, 2006). Kvinnor och män beskrev även behovet av att samtala med andra i liknande situation (Gregory m fl 2006, Kristofferzon m fl 2007). Gemensamt för kvinnor och män var att de ansåg sig ha lättare för att kommunicera med sjuksköterskan än övrig vårdpersonal och fann därför ett bättre stöd hos sjuksköterskan. Män med ett mindre social nätverk uppgav att sjuksköterskan hade en betydelsefull roll i deras återhämtning (Kristofferzon m fl 2007, Kristofferzon m fl 2008).

Familjen

Både kvinnor och män upplevde att de kände sig överbeskyddade av

familjemedlemmarna efter utskrivning och deltagarna erkände sin frustration över att bli övervakade av sin familj eller partner i det tidiga återhämtningsskedet. Det blev en fin gräns mellan att värdera hjälpen från familjen samtidigt som de

Hutton & Perkins 2008, Kristofferzon m fl 2007). Anhörigas beskyddande sätt gjorde att deltagarna gick in i rollen som ”den sjuke” och resulterade i minskad självständighet (Condon & McCarthy 2006, Hutton & Perkins 2008).

Män och kvinnor upplevde att anhöriga inte hade förståelse för den trötthet som uppkom efter hjärtinfarkten. Deltagarna såg fatigue som något allvarligt då det påverkade vardagen negativt och minskad energi och uttalad trötthet ledde till att deltagarna inte kunde deltag i aktiviteter som de tidigare gjort. Detta resulterade i att deltagaren inte kunde vara lika aktiv i det sociala nätverket och det begränsade umgänget på ett negativt sätt (Brink m fl 2006, Kristofferzon m fl 2008 ). Av alla problem och situationer som uppstod efter hjärtinfarkten var trötthet det som påverkade det dagliga livet i störst grad (Brink m fl, 2006). Vissa deltagare kände att familjemedlemmarna förlorade förtroende för dem när de inte längre hade samma ork och kapacitet som tidigare (Kristofferzon m fl 2008, Wingham m fl 2006). Kvinnorna påpekade dock vikten av att försöka stå emot kraven från sig själv och omgivning. De framhävde även hur viktig relationen till nära och kära blev efter insjuknandet, men att det skulle ske på kvinnans villkor (Kristofferzon m fl 2007, Kristofferzon m fl 2008, Wingham m fl 2006).

Många deltagare uppskattade det sociala livet med familj och andra betydlig mer, samtidigt som de uppmärksammade sin hälsa mer än tidigare. Kvinnorna var i stort behov av hjälp från familjemedlemmarna för att kunna ändra sin livsstil och de kände bra stöd och uppmuntran från sitt nätverk. Stödet gav dem styrka att tro på sin egen kapacitet och på så sätt kunna testa sina gränser och lära sig hantera sin sjukdom på ett bra sätt (Kristofferzon m fl 2007, Schou m fl 2008). Till skillnad från kvinnorna ansåg männen att det var viktigare att ta egna initiativ och beslut för att på så sätt förlita sig mer på sin egen kapacitet (Kristofferzon m fl, 2007).

En del kvinnor upplevde det svårt att komma tillbaka till det vardagliga livet efter insjuknandet. De upplevde en känsla över att ha förlorat kontrollen över sitt liv vilket genererade ångest och stress (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007). Många kvinnor kände stor ilska gentemot sig själv över att de i många år bortsett från sina egna behov. En del kvinnor uttryckte hur svårt det var att släppa ”sitt” ansvar för hemmet och att detta kom i första hand (Kristofferzon m fl 2008, Schou m fl 2008, Sjöström-Strand & Fridlund 2007). De kände sig tacksamma över hjälpen de fick från sin familj men kände sig ändå obekväma med att behöva förlita sig på andra i familjen gällande hushållssysslor. Många kvinnor kände sig själviska för att de tog tid och plats från familjemedlemmarna och sökte därför stöd hos till exempel vänner för att inte belasta familjen (Kristofferzon m fl 2008, Schou m fl 2008). Kvinnorna strävade efter att upprätthålla deras roll som mamma, mormor eller farmor. Detta kunde leda till att de gjorde mer än vad de egentligen klarade av, för att återigen inte vara en börda för familjen (Schou m fl 2008, Sjöström-Strand & Fridlund 2007).

Rehabiliteringsprogrammens påverkan

Upplevelsen av hjärtinfarkt var den avgörande faktorn för om deltagaren väljer att deltaga i ett hjärtrehabiliteringsprogram eller inte. Generellt var deltagarnas förhoppning med hjärtrehabilitering att uppnå stärkt självförtroende och många ville få hjälp att komma tillbaka till vardagen (Wingham m fl, 2006). De var alla öppensinnade med om och vilken sorts rehabilitering de skulle välja, det

viktigaste var att valet var deras eget. Hjärtrehabilitering kunde erbjudas på sjukhus eller i hemmet. Den sjukhusbaserade rehabiliteringen erbjöd stöd genom gruppmöte, övervakade träningstillfälle och motiverande personal. Skillnaden mellan programmen var att den hembaserade rehabiliteringen till största del utgjordes av individuellt arbetet (a a).

Kvinnorna som valde att delta upplevde hjärtinfarkten livshotande och behövde hjälp att komma över krisen som uppkom. De som valde att inte deltag hade olika anledningar till varför de avstod. Den gemensamma uppfattningen hos de kvinnor var att hjärtsjukdom inte sågs som något livshotande och upplevde därför inte att de behövde någon hjälp med att komma tillbaka till det vardagliga livet efter utskrivning. Andra kvinnor som valde att inte deltag hade tidigare upplevt kriser i sitt liv och ansåg sig ha tillräcklig kunskap om hur de skulle kunna hantera eventuell kris (Schou m fl, 2008).

De som valt sjukhusbaserad hjärtrehabilitering ansåg sig behöva stöd från

vårdpersonal för att uppnå livsstilsförändring. Detta grundade sig i den osäkerhet som många upplevde efter insjuknandet. Många deltagare saknade brist på självdisciplin och behövde därför den uppmuntran och stöd som erbjöds, för att fullfölja de råd som gavs. De kvinnor och män som deltog i den sjukhusbaserade rehabiliteringen fick bra stöd hos andra deltagare i gruppen. De ansåg att gruppens stöd resulterade i utvecklad självdisciplin (Wingham m fl, 2006).

En del kvinnor beskrev nackdelar med de gruppmöten som förekom i den

sjukhusbaserade rehabilitering. Vissa upplevde frustration över att behöva lyssna på andras sjukdomshistorier och att den ålderskillnad som kunde förekomma var problematiskt då de befann sig i olika stadier i livet. En del av de män och kvinnor som valde att avstå från hjärtrehabiliteringsprogram ansåg inte att tiden för

mötena passade in i deras liv och hade svårt att få med det i vardagen. Vissa av dessa män framhöll att de inte gillade gruppaktiviteter, inte ville bli påminda om sin hjärtinfarkt och ofta kolliderade mötena med jobbet (Kristofferzon m fl 2007,Wingham m fl 2006). Generellt sågs inte samma framgång hos ”icke-deltagare” gällande förändring av livsstilen, däremot såg man att de som deltog i rehabiliteringsprogram aktivt ville förändra eller reducera riskfaktorer. I efterhand blev ”icke-deltagare” inbjudna att lyssna till de deltagandes upplevelser och framgångar, vilket resulterade i positiva tankar rörande programmen (Gregory m fl 2006, Kristofferzon m fl 2007, Schou m fl 2008).

De som valde hembaserad rehabilitering tyckte, till skillnad mot de som valde sjukhusbaserad rehabilitering, mer om att arbeta individuellt och ansåg sig vara tillräckligt självdisciplinerade för att utföra de rekommendationer som angetts (Wingham m fl, 2006).

Deltagare uppskattade rehabiliteringsprogrammen oerhört och ansåg att hjälpen de fått varit värdefull (Gregory m fl, 2006). En del kvinnor beskrev sin tacksamhet till familjemedlemmarna som möjliggjorde deras deltagande (Schou m fl, 2008). Kvinnor uppgav att hjärtrehabiliteringsprogrammen hjälpte dem till stärkt självkänsla och uppmuntran till att bibehålla livsstilsförändringar. Även efter avslutad rehabilitering kände de starkt stöd från personal och från andra deltagare (Gregory m fl 2006, Kristofferzon m fl 2008, Schou m fl 2008).

Det sociala efter hjärtinfarkten upplevdes väldigt viktigt för deltagarna. Både kvinnor och män beskrev att en positiv aspekt av deras deltagande var att de fick möjlighet att bygga upp deras sociala nätverk och träffa andra i samma utsatta situation. Det var i synnerhet kvinnorna som fick bra stöd från de andra kvinnorna i programmet (Kristofferzon m fl 2007,Schou m fl 2008, Wingham m fl 2006). Männen upplevde generellt en tacksamhet över att fått ny kamratskap vilket ansågs som positivt i deras rehabilitering (Hutton & Perkins 2008, Kristofferzon m fl 2007, Wingham m fl 2006).

Arbete

Vad som ofta motiverade deltagarna under återhämtningsperioden var det starka behovet att komma tillbaka till vardagen och det involverade ofta att återuppta en normal arbetsrutin (Brink m fl 2006, Condon & McCarthy 2006, Hutton & Perkins 2008, Kristofferzon m fl 2008, Sjöström-Strand & Fridlund 2007, White m fl 2011). Deltagare som var sjukskrivna efter insjuknandet uttryckte ofta längtan att komma tillbaka till arbetet men att de gärna skulle vilja börja med halvtidstjänst för att undvika överansträngning. Andra var dock rädda för att ”fastna i sin sjukdom” och gick därför tillbaka till heltidstjänst tidigare än rekommenderat (Brink m fl 2006, Kristofferzon m fl 2008). Vissa män saknade stöd och förståelse från sina chefer efter insjuknande, trots detta såg de ljust på jobbsituationen (Kristofferzon m fl, 2008). Deltagare som var arbetslösa såg fram emot att få ett arbete då de ansåg att man fått tillbaka hälsa om man kunde återgå till att arbete. Pensionerade män ansåg att den dagliga aktiviteten var viktig och ville inte förändra den, medans pensionerade kvinnor drog ner på sina aktiviteter (Brink m fl 2006, Hutton & Perkins 2008, Kristofferzon m fl 2008).

En bidragande orsak till att deltagarna försökte komma tillbaka till arbetet var den sociala gemenskapen. Oavsett förstod deltagarna att livet var mer än bara jobb och de tog tillvara på saker som gjorde livet värt att leva. Fler deltagare unnande sig mer i vardagen, de prioriterade familjen och djur och natur fick en större betydelse i vardagen (Brink m fl 2006, Condon & McCarthy 2006, Hutton & Perkins 2008, Kristofferzon m fl 2008, White m fl 2011).

DISKUSSION

Under metoddiskussion förklarar författarna utförligt tillvägagångssättet av metod och datainsamling. Resultat av analyserade studier och intressanta synvinklar diskuteras under resultatdiskussionen.

Metoddiskussion

Axelsson (2008) nämner att det kan vara en fördel om litteraturstudier innehåller både kvalitativ och kvantitativ forskning för att få en vidgad synvinkel.

Författarna hade som mål under datainsamlingen att hitta studier som var så väl kvalitativa som kvantitativ. Urvalet av artiklar inför kvalitetsgranskningen omfattade både kvalitativ och kvantitativ forskning. Kvalitetsgranskningen resulterade i tio användbara kvalitativa artiklar och endast en kvantitativ. Efter

genomgång av artiklarnas resultat fann författarna att den enda kvantitativa studien som inkluderats inte berörde syftet i den grad som önskades, därför exkluderades denna under senare skede i arbetet. Examensarbetets resultat grundar sig därför enbart på kvalitativ forskning. Författarna anser att kvalitativ forskning är mest lämpligt för att svara till syftet i denna litteraturstudie då det är kvinnor och mäns upplevelser som kan svara på hur det vardagliga livet förändrats efter hjärtinfarkten (Willman m fl, 2006).

Författarnas tillvägagångssätt vid databassökningen innebar att författarna först och främst läste titlarna på de träffar som uppkom vid varje sökning. För att gå vidare och läsa abstrakt skulle titeln beröra hjärt- och kärlsjukdom. Fanns det tillgängligt abstrakt granskades det och abstraktet skulle sedan helst innehålla diagnosen hjärtinfarkt för att författarna vidare skulle granska artikelns innehåll. Om abstrakt inte fanns men titeln berörde hjärt- och kärlsjukdom valde författarna att leta upp artikeln och därigenom läsa abstraktet.

Under datainsamlingen begränsade författarna sig till artiklar som gick att nå online. Det kan anses som en begränsning då artiklar som kunde varit relevanta till litteraturstudien exkluderades. Samtidigt fanns mycket material från start och författarna var aldrig i behov av att söka artiklar som inte fanns tillgängliga online. Artiklar som innehöll både kvantitativ och kvalitativ ansats exkluderades då författarna upplevde att tolkning av dessa resultat försvårades. Detta kan ses som en svaghet då relevanta artiklar kan ha utelämnats. Dock fann författarna under databassökningen endast två artiklar med denna ansats, som lästes men genomgick ingen kvalitetsgranskning då de exkluderades av andra skäl.

I början av databassökningen angavs ingen åldersbegränsningen. Sökningarna gav många resultat på artiklar gällande myocardit och pericardit hos ungdomar. Då detta inte var relevant för litteraturstudien valde författarna att begränsa

sökningarna till de valbara ålderskategorierna som fanns inom respektive databas. Ålderbegräsningen blev därmed 45-80 år och äldre. Det gjordes inte någon

begränsning gällande tillgängligt abstrakt då det kan utesluta relevanta artiklar. Sökningarna gjordes separat på kvinnor och män likväl med samma sökord, för att inte begränsa sökningarna. Under dessa sökningar fann författarna även artiklar som jämförde kvinnor och män. Därför fanns inget behov av att genomföra sökningar på kvinnor och män genensamt.

Författarna valde samma sökord i båda databaserna för att få motsvarande

sökningar. Många sökningar gav samma utbud av artiklar vilket författarna ansåg som positivt och Thorén-Jönsson (2008) beskriver det som mättnad. Detta är anledningen till att tabellerna visar fler användbara artiklar än de tio som författarna valt att använda.

Trots att författarna valde sökordet myocardial infarction i databassökningarna kunde artiklarna som berörde hjärt- och kärlsjukdomar dyka upp. Då hjärtinfarkt är en hjärt- och kärlsjukdom exkluderades inte dessa artiklar direkt. Ett krav var dock att artiklarna skulle beröra diagnosen hjärtinfarkt för att författarna skulle inkludera dem till vidare granskning (Ericson & Ericson, 2009).

Av de tio valda artiklarna uppkom det att två av artiklarna kommer från samma författare. Artiklarna undersökte olika infallsvinklar fyra till sex månader efter en hjärtinfarkt. Då studierna är från olika årtal samt att de belyser olika synvinklar

ser inte författarparet det som någon begränsning. Samtliga artiklar som var till grund för litteraturstudien hade forskarna insamlat materialet via intervjuer. Författarparet vill därför påpeka att det finns viss möjlighet att forskarna färgat eller påverkat informanterna som blev intervjuade och det kan ha påverkat resultaten i respektive studie.

Beskrivning av upplevelser, erfarenheter och uppfattningar hittas bäst i studier med fenomenologi, fenomenografi, innehållsanalys och etnografi. Av de använda artiklarna är fenomenologi, fenomenografi och innehållsanalys representerade och det ser författarna som en styrka. Begränsning kan vara att inte etnografi inte är använd i någon artikel (Paulsson 2008, Persson 2011, Rosberg 2008).

Studierna är utförda i olika länder i Europa vilket kan ses som en fördel. En annan fördel var att sökningarna gjordes grundligt, med samma sökord och genomfördes gemensamt för att hitta bäst relevant forskning. Tackvare stort utbud av material kunde författarna begränsa sig i tid, till forskning publicerad från och med år 2005. Författarparet anser att underlagt till litteraturstudien är grundad på aktuell forskning och ser det som en styrka.

Resultatdiskussion

Nedan följer diskussion av studiens resultat.

Individens hantering av sitt sjukdomstillstånd

Behandling av hjärtinfarkten anser författarna kan ha haft avgörande betydelse för hur kvinnor och män såg på sitt sjukdomstillstånd. Mer omfattande behandling kan resultera i att deltagarna får en allvarligare syn på deras sjukdomstillstånd. Större intervention som exempelvis CABG (coronary artery bypass grafting) kanske leder till att deltagaren förstår allvaret i sin sjukdom och på så sätt förstår att vissa förändringar i vardagen blev nödvändiga. Oavsett deltagarnas

gruppindelning eller intervention var deras motivation en stor faktor som påverkade dem under återhämtningsperioden (Schou m fl, 2008).

Oavsett ålder vid insjuknandet upplevde många deltagare att det var unga och relativt friska för sin ålder och det kan vara orsaken till att många valt att skjuta upp eventuella livsstilsförändringar. Många var medvetna om att de hade dåliga levnadsvanor men väntade på tecken på att de var sjuka innan de valde att göra förändringar (Condon & McCarthy, 2006). Kvinnor och mäns generella

uppfattning om hjärtinfarkt var att det var en åldersjukdom. Det kan ligga till grund för att många av dem upplevde insjuknandet chockartat och traumatiskt (White m fl, 2011).

Många studier berör ämnet stress och dess negativa inverkan på hjärtsjuka individer. Kvinnor och män hade olika uppfattning angående stress, en del deltagare ansåg att stressen var en bakomliggande orsak medan andra påpekade att stressen var ett stort problem i deras vardag, men var inte den utlösande faktorn (Condon & McCarthy 2006, Sjöström-Strand & Fridlund 2007). En del kvinnor beskrev stress som en stor anledning till utveckling av deras hjärtinfarkt och många förstod att stress i stor utsträckning var ohälsosamt (Condon & McCarthy m fl, 2006). Det framkom att kraven kvinnorna ställde på sig själv och kraven från omgivningen påverkade dem negativt. Trots vetskapen om att stressen

kunde ha varit den utlösande faktorn upplevde kvinnorna det svårt att ändra sitt beteende (Sjöström-Strand & Fridlund, 2007). Efter insjuknandet upplevde många kvinnor och män att det blev mycket fokus på dem, deras förändringar i vardagen och återhämtningen. Detta skapade stress och kunde påverka deras återhämtning negativt. Det kan därför vara av vikt att lära ut stresshantering till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt (Condon & McCarthy m fl 2006, Sjöström-Strand & Fridlund 2007).

Det framkom en del skillnader mellan kvinnor och män angående insjuknandet. Män var oroliga att drabbas av fysiska begränsningar efter hjärtinfarkten och förminskade ofta sjukdomshändelsen för att få en känsla av kontroll.

Förminskning av händelsen kan vara en anledning till att vissa män inte tog rekommendationerna seriöst och kan ha resulterat i att de ofta hade sämre

följsamhet till de råd som gavs av sjukvårdspersonalen. Av de kvinnor som deltog i rehabiliteringsprogram såg forskarna att de främst var oroliga över sitt

sjukdomstillstånd och dessa kvinnor fokuserade mer på de biologiska aspekterna av sjukdomen. Det gjorde att de fick bättra förståelse för deras sjukdom och behandling. Förståelse för sin sjukdom kan ha resulterat i bättre framgång av de rekommendationer som gavs (Kristofferzon m fl, 2007).

Socialt nätverk

När en familjemedlem drabbas utav en hjärtinfarkt är det inte bara individen som påverkas utan även anhöriga berörs och det fanns delade meningar angående anhörigas roll i återhämtningen. Generellt uppskattades hjälpen och det stöd som anhöriga erbjöd men en del deltagare upplevde stödet som överbeskyddade samt till en viss del även besvärligt. Vissa av dessa deltagare upplevde aggression mot anhöriga då de ville försöka klara sig själv och återgå till vardagen. En stor

anledning kan vara den skuld som vissa deltagare kände över att vara en börda för familjen och de ville inte att de skulle behöva oroa sig för dem. Andra deltagare påpekade hur lätt det var att gå in i rollen som den ”sjuke” när anhörigas

överbeskyddande sätt tog över. I den tidiga återhämtningsperioden uppkom överväldigande känslor och många deltagare upplevde oerhörd orkeslöshet och trötthet. Det kan vara anledningen till att deltagarna inte haft kraft att engagerat sig i omgivningen och resulterade i att familjen lätt tog över. Genomgående för dessa deltagare var att fokus förlorades från återhämtningen då de istället lade onödig energi på att känna ilska gentemot sina anhöriga (Condon & McCarthy m fl, 2006).

Mycket av problematiken mellan deltagare och anhöriga berodde på den brist av information från sjukvården som anhöriga upplevde (Kristofferzon m fl 2007, Kristofferzon m fl 2008). Författarna vill därför belysa vikten av att informera och involvera anhöriga i rehabiliteringen av hjärtsjuka patienter. Bättre

kommunikation borde därför kunna lösa många problem som deltagarna beskriver hämma deras återhämtning. Otillräcklig information till anhöriga kan också ha varit den bakomliggande orsaken till varför så många deltagare berörde att anhöriga inte hade förståelse för den oväntade trötthet som uppkom efter insjuknandet. Deltagarna uppfattade detta som att anhöriga inte tog hänsyn till dem eller hade förståelse att de till exempel var tvungna att vila mer än tidigare (Brink m fl, 2006).

Trots ett överbeskyddande sätt från anhöriga uttryckte en del kvinnor stort behov av det sociala nätverkets stöd och hjälp under återhämtningsskede för att kunna genomföra livsstilsförändringar. Stressen som kvinnor upplevde efter insjuknade kan bero på den balans som var svår att uppnå när de kände sig behövda samtidigt som de hade egna behov. En del män kände inte samma behov av den sortens stöd som kvinnorna utan påpekade istället vikten av att ta egna beslut och förlita sig på den egna kapaciteten (Kristofferzon m fl, 2007).

Hjärtrehabiliteringsprogram

Att det erbjuds både sjukhus- och hembaserad hjärtrehabilitering är en fördel då alla individer är olika. För sjukhuspersonalen kan det vara till hjälp att veta vad som ligger till grund för deltagarnas val av rehabilitering (Wingham m fl, 2006). Deltagarna i studierna ansåg att medverkan i hjärtrehabiliteringsprogrammen gav dem verktyg till att komma tillbaka till vardagen, oavsett val att

programutformning. Deltagarna ansågs sig förbättra sin livskvalitet då de fick socialt stöd i form av nytt kamratskap samt att de fick dela sin upplevelse med andra vilket gav dem styrka att se framåt. Detta berörde dem som valde sjukhus-baserad rehabilitering där gruppmöten var i fokus. Resultat på hur deltagare i hembaserad rehabilitering upplevde stödet från andra som deltog i samma utformning av program hade varit intressant att läst (Wingham m fl, 2006). Stödet från hjärtrehabiliteringsprogrammet underlättade för deltagarna att underhålla den nya förbättrade livsstilen. Ny hälsosammare livsstil var också en faktor som förbättrade deltagarna livskvalitet och som gjorde att de inspirerades till att bibehålla den. Många deltagare beskrev att motivationen ofta dalade med tiden och de beskrev då att det blev svårt att hålla fast vid de nya förändringarna. Förslag kunde varit att fler skulle delta i dessa program för att underlätta för deltagarna att upprätthålla motivationen (Kristofferzon m fl, 2008).

Genomgående i studierna var att de som erbjöds rehabilitering och avböjde ofta kom med undanflykter till varför de inte ville deltag. Det hade varit intressant att se vad detta berodde på, kan det vara deltagarens syn på hur de definierade sitt sjukdomstillstånd? Det har framgått under arbetes gång att synen på sjukdom inverkade på utformningen av förändringar i vardagen. Bra och grundlig

information till den drabbade om sjukdomstillståndet kan därför bli avgörande för patientens framtida livsstil (Kristofferzon m fl, 2007).

Sjukvård

Efter utskrivning framkom det att patienterna i första hand kontaktade till exempel primärvården för hjälp och rådgivning. Gemensamt för kvinnor och män i

studierna var att de ansåg det besvärligt när rekommendationer kom från olika vårdaktörer då råden ofta skiljde sig åt. Det hade kunnat underlätta för deltagarna om det funnits en form av generell informationsplan som vårdpersonal använt sig av (Gregory m fl, 2006). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, 2 b §) har patienter rättigheter att få individuellt anpassad information och är patienten inte i tillstånd till att mottaga informationen själv, kan den ges till anhöriga. Författarna har uppmärksammat i studier vikten av god information till så väl deltagare som anhörig. Många deltagare påpekade att det var svårt att ta till sig alla de råd som gavs och när chocken lagt sig efter insjuknande var det svårt att komma ihåg vad

som sagt (Gregory m fl, 2006). Detta bör observeras av sjukvårdspersonalen och finnas i åtanke under samtal med patienter och eventuellt anhöriga. Vårdpersonal hade generellt en stor betydelse för de drabbade men kvinnor och män i studierna ansåg att sjuksköterskan hade störst betydelse för dem. En viktig aspekt var att många deltagare menade att de hade bättre kommunikation med sjuksköterskan än med övrig vårdpersonal (Gregory m fl 2006, Kristofferzon m fl 2007).

Mycket forskning kring hjärt- kärlsjukdomar fokuserades och baserades på män, framförallt den medicinska forskningen. Det kan vara anledningen till varför kvinnor inte alltid uppnått samma terapeutiska verkan med behandling som män (Omran & Al-Hassan, 2006). Under litteraturstudiens gång fann författarna att forskning kring upplevelser hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt främst gjorts på kvinnor. Det var ett intressant fynd att den medicinska forskningen baserades på män medan upplevelser och känslor utgick från kvinnornas

perspektiv. Författarna fann dock att män påpekade att de lättare kunde prata om deras känslor efter sin hjärtinfarkt, detta uppmärksammades aldrig av kvinnorna. Det är intressant att forskningen är fördelad på detta sätt mellan könen

(Kristofferzon m fl 2008, Omran & Al-Hassan 2006, Rassin 2008).

Män drabbas allt oftare av hjärtinfarkt medan kvinnor oftare dör av sin hjärtinfarkt (Socialstyrelsen, 2010). En förklaring kan vara att kvinnor allt oftare blir

feldiagnostiserade eller att diagnosen ställs för sent och medför att åtgärderna som till slut sätts in blir ineffektiva. Allt ansvar ligger inte på sjukvården då kvinnor ofta har atypiska symptom, har svårt att tolka varningssignalerna och utövar allt oftare egenvård innan de söker hjälp. Dessa faktorer förvärrar kvinnornas prognos då tiden för behandling dröjer (Omran & Al-Hassan 2006). För att förbättra dessa kvinnors utgång kan det vara viktigt att fokusera på hur sjukvården kan nå dessa kvinnor. För allmänsjuksköterskan är det viktigt att förstå att symptomen hos kvinnor och män yttrar sig olika. Vid en hjärtinfarkt är snabbt omhändertagande avgörande och därför viktigt att lokalisera dessa kvinnor (a a).

Avslutning

Relaterat till att hjärtsjukdom är en folksjukdom innebär det att hjärtsjuka patienter förekommer inom alla inriktningar i hälso- och sjukvården. Allmänsjuksköterskan bör av denna anledning ha god kunskap angående

livsvanornas inverkan vid en hjärtinfarkt för att kunna observera, förebygga och underlättar rehabiliteringen.

Författarna fann att det dagliga livet påverkas och förändras olika för kvinnor och män efter en hjärtinfarkt. Det fanns skillnader i vad livsstilsförändringar innebar och hur de uppfattades av deltagarna och det kunde speglade de olika

anpassningssätten och nivåerna av förändring. Författarna såg att kvinnor och män utförde förändringar men med olika tillvägagångssätt. Det uppkom att det fanns skillnader mellan såväl könen som mellan män till män och kvinnor till kvinnor. Generella anvisningar om hur kvinnor och män förändrar sina liv efter en

hjärtinfarkt går därför inte att ange. Därför att det viktigt att sjuksköterskor sätter individen i fokus. Kompletterande forskning om skillnader mellan kvinnor och män kan därför vara av vikt för att sjukvårdspersonal lättare ska kunna uppnå individualiserad rehabilitering för patienter som drabbats av en hjärtinfarkt (Alsén m fl, 2007).

REFERENSER

Alsén, P m fl (2007) Patients’ illness perception four months after a myocardial infarction. Journal of nursing and healthcare of chronic illness in association with

journal of clinical nursing, 17, 25–33.

Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen (Red)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Brink, E m fl (2006) Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of advanced nursing, 53(4), 403-411.

Condon, C & McCarthy, G (2006) Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European journal of cardiovascular nursing. 5, 37-44.

Ericson, E & Ericson, T (2008) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Gregory, S m fl (2006) Recovering from a heart attack: a qualitative study into lay experiences and the struggle to make lifestyle changes. Family practice, 23, 220-225.

Hjärt- och lungfonden (2008) Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Stockholm: Hjärt-Lungfonden.

Hutton, J-M & Perkins, S-J (2008) A qualitative study of men´s experience of myocardial infarction. Psychology, health & medicine, 13(1), 87-97.

Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763

Kristofferzon, M-L m fl (2007) Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of clinical

nursing, 16, 391-401.

Kristofferzon, M-L m fl (2008) Managing consequences and finding hope – experience of Swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction.

Nordic College of caring science, 22, 367-375.

Omran, S & Al-Hassan, M (2006) Gender differences in sign and symptoms presentation and treatment of Jordanian myocardial infarction patients.

International journal of nursing practice, 12, 198-204.

Paulsson, G (2008) Fenomenografi. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen (Red)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Person, K (2011) Muntligt meddelande vi föreläsning om hur litteraturstudie genomförs på Hälsa och Samhälle på Malmö Högskola, 2011-01-31.

Rassin, M (2008) The cardiac patient: a gender comparison via illness narratives.

Rosberg, S (2008) Fenomenologi. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen (Red)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Schou, L m fl (2008) Womens experience with cardiac rehabilitation – participation and non-participation. Vård i Norden, 4, 24-28.

Sjöström-Strand, A & Fridlund, B (2007) Stress in women´s daily life before and after a myocardial infarction: a qualitative analysis. Nordic college of caring

science, 21, 10-17.

Socialstyrelsen (2010a) Statistikdatabas – Hjärtinfarktstatistik. >http://192.137.163.49/sdb/hji/val.aspx< 2011-05-02.

Socialstyrelsen (2010b) Hjärtinfarkt 1987-2008 samt utskrivning efter vård för

akut hjärtinfarkt 1987-2009.Artikelnummer: 2010-11-17.

Swedheart (2010) Årsrapport 2009. Uppsala: Matador Kommunikation AB. Thorén-Jönsson, A-L (2008) Grounded theory. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

White, S m fl (2011) A qualitative study of cardiac rehabilition patients

perspectives on making dietary changes. Journal of human nutrition and dietetics,

24, 122-127.

Willman, A m fl (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och

klinisk verksamhet (2:a uppl). Lund: Studentlitteratur.

Wingham, J m fl (2006) Listening to patients: Choice in cardiac rehabilitation.

BILAGOR

Bilaga 1: Granskningsprotokoll Bilaga 2: Artikelmatris

Bilaga 1: Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod enligt Willman & Stoltz (2006), modifierat av författarna.

Författare/år: ………... Titel: ………...

Studiens syfte:………...

Tydlig avgränsning/problemformulering? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Etiskt resonemang? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Är kontexten presenterad? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Urval

– Relevant? □ Ja □ Nej □ Vet ej

– Strategiskt? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Metod för

– urvalsförfarande tydligt beskrivet? □ Ja □ Nej □ Vet ej – datainsamling tydligt beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet ej – analys tydligt beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet ej Giltighet

– Är resultatet logiskt, begripligt? □ Ja □ Nej □ Vet ej

– Råder datamättnad? □ Ja □ Nej □ Vet ej

– Råder analysmättnad? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Kommunicerbarhet

– Redovisas resultatet klart och tydligt? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Antal poäng:

Sammanfattande bedömning av kvalitet

Grad I Grad II Grad III

Kommentar:

……… ………

Bilaga 2: Artikelmatris Författare/

år/Land

Titel Syfte Metod Deltagare/

urval Resultat/sammanfattning Procent Kvalitetsgrad (1) Brink m fl 2006 Sverige Readjustment 5 months after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self Att undersöka självregleringsprocessen hos kvinnor och män 5 månader efter deras första hjärtinfarkt Kvalitativ metod Intervjuer Grounded theory N = 21 11 kvinnor 10 män

I artikeln belystes två olika sjukdomsuppfattningar, kroniskt eller akut tillstånd. Kronikerna ansåg att de var tvungna att genomgå livsstilsförändringar för att minimera symtom och problem. De som såg sitt tillstånd som akut ansåg sig inte vara sjuka och behövde därför inte göra några förändringar.

Gemensamt för deltagarna var att de ständigt försökte minimera konsekvenserna av sitt insjuknande och genom att förminska känslorna som dök upplevde de en känsla av kontroll. 75% Grad II (2) Condon & McCarthy 2006 Irland Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives

Att utforska patientens perspektiv på livsstilsförändringar efter en akut hjärtinfarkt Kvalitativ metod Intervjuer N = 10 1 kvinna 9 män

Deltagarna hade förståelse för att deras dåliga levnadsvanor påverkade insjuknandet. Dåliga vanor identifierade deltagarna som rökning, stress och dålig kost. Många kände tacksamhet att ha överlevt vilket gjorde dem motiverade till att göra de rekommenderade

livsstilsförändringarna.

Deltagarna poängterade att de förväntade sig tecken innan insjuknandet, för att då påbörja livsstilsförändringar. Ett fynd var att deltagarna inte ändrade sina levnadsvanor förrän efter insjuknandet. 83% Grad I (3) Gregory m fl 2006 England Recovering from a heart attack: a qualitativ study into lay experiences and the struggle to make lifestyle changes Att identifiera uppfattningar och upplevelser hos personer som återhämtat sig efter en hjärtinfarkt. Speciellt hur dessa upplevde och hanterade mot- och medgångar gällande livsstilsförändringar, samt hur detta bibehölls.

Kvalitativ Fokusgrupp och intervjugrupp N = 53 18 kvinnor 35 män

Att drabbas av en hjärtinfarkt upplevdes chockartat vilket var den primära orsaken till att deltagarna lyssnade till råden som gavs angående livsstilen. Alla deltagarna förstod innebörden av en hälsosammare livsstil oavsett hur de levt tidigare. De erkände dock att motivationen sjönk allt efter som tiden gick.

Många av deltagarna ville få hjälp och stöd från sjukvården med att bibehålla livsstilsförändringarna.

79% Grad II

(4) Hutton & Perkins 2008 England A qualitativ study of men´s experiences of myocardial infarction Att undersöka mäns upplevelse av hjärtinfarkt och hjärtrehabilitering Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer Fenomenologi N = 10 10 män

Männen hade svårt att hantera anledningen till varför just de drabbats av hjärtinfarkt. Synen på livet och vardagen förändrades vilket gjorde att de tog tag i

livsstilsförändringarna.

Många män fick bra stöd och kamratskap från

hjärtrehabilitering vilket de ansåg ha en positiv inverkan på vardagen. 75 % Grad II (5) Kristofferzon m fl 2007 Sverige Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction

Att beskriva upplevelsen av det dagliga livet för kvinnor och män under 4-6 månader efter en hjärtinfarkt.

Fokus ligger på problem, problemhantering och stöd från sitt nätverk. Kvalitativ metod Semistrukturerade intervjuer Kvalitativ innehållsanalys N = 39 20 kvinnor 19 män

Kvinnor uttryckte ett behov av ett socialt nätverk för att lyckas genomföra livsstilsförändringar.

Männen tyckte det var viktigare att förlita sig på sin egen kapacitet och ta egna beslut.

Många känslor uppkom efter insjuknandet, till exempel kände deltagarna sig lätt irriterade, arga, lätt till tårar och deprimerade. Dessa känslor kunde vara svåra att hantera.

79% Grad II (6) Kristofferzon m fl 2008 Sverige Managing consequences and finding hope – experiences of Swedish women and men 4-6 months after a myocardial infarction

Att beskriva upplevelsen av det dagliga livet för kvinnor och män 4-6 månader efter hjärtinfarkt och deras förväntningar på framtiden Kvalitativ metod Intervjuer och uppföljningsinterv juer Semistrukturerad intervjuguide N = 39 20 kvinnor 19 män

Fokus ligger på hanteringar av livsstilsförändringar hos kvinnor och män efter insjuknandet.

Kvinnor och män upplevde överväldigande emotionella reaktioner efter insjuknandet.

Återkommande hos alla deltagare var längtan efter att komma tillbaka till vardagen speciellt berörde längtan efter att komma tillbaka till arbetet.

79% Grad II (7) Schou m fl 2008 Danmark Womens experiences with cardiac rehabilitation – participation and non-participation

Att beskriva kvinnors upplevelse av deltagande och icke-deltagande i hjärtrehabiliterings-program efter deras hjärtinfarkt Kvalitativ metod Semistrukturerade intervjuer N = 6 6 kvinnor 3 deltog 3 deltog inte

Deltagare i hjärtrehabiliteringsprogram ansåg sig behöv hjälp med att komma över de kriser som hjärtinfarkten innebar.

Gemensamt för de som inte deltog i

rehabiliteringsprogrammen var att de inte uppfattade hjärtsjukdom som något livshotande. Det innebar att de inte såg något behov av livsstilsförändring.

83 % Grad I