Malmö högskola
Lärarutbildningen
Examensarbete
15 högskolepoängElevers motivation på gymnasieskolans yrkesinriktade program
Students motivation on the vocational programs
Bengt Holmberg
Lärarutbildningen 90 hp Handledare: Nils Andersson Höstterminen 2009 Examinator: Jan Härdig
3
Malmö högskola
Lärarutbildningen 90 Hp Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2009
Holmberg, Bengt (2009) Elevers motivation på gymnasieskolans yrkesinriktade program (Students motivation on the vocational programs).
Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen. Malmö Högskola.
Sammanfattning
Syftet är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och motivera elever till en innehållsrik och meningsfull studietid, så de kan ta till sig kunskap för sin framtida yrkesutövning. För att nå syftet har en intervjustudie gjorts där nio personer har intervjuats varav tre har varit skolpersonal och sex elever. Resultatet visar fyra kategorier som är viktiga för att motivera eleverna; 1) Tydliga mål och vara väl förberedd 2) Utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende 3) Att ha en god studieteknik 4) Att använda olika inlärningsmetoder.
Nyckelord: gymnasieskolans yrkesprogram, motivation, vilja.
Bengt Holmberg Handledare: Nils Andersson Odensjö
4
Förord
Jag vill tacka alla goda människor som besvarat mina frågor och deltagit i mina intervjuer som har varit till grund i denna undersökning. Jag vill tacka min handledare på Malmö Högskola, Nils Andersson, för god handledning och stöd och även Anders Fransson, min gode kollega och handledare som har bistått mig med många goda råd i detta examensarbete. Sist men inte minst skall min kära familj ha en eloge för att de har stöttat mig i detta arbete under denna tid.
Växjö 2009 Bengt Holmberg
5
Innehållsförteckning
1 Inledning 6 1.2 Syfte 7 1.3 Frågeställning 7 2 Kunskapsbakgrund 8 2.1 Vad är motivation 82.2 Den inre och yttre motivationen 9
2.3 Hur skapar man motivation? 9
2.4 Maslow 10
2.5 Beröm 11
2.6 Relationens betydelse 11
2.7 Mål i relation till motivation 13
3 Metod 14
3.1 Val av metod 14
3.2 Urval 15
3.3 Genomförande 15
3.4 Etik 16
3.5 Bearbetning och analys 16
4 Resultat 17
4.1 Tydliga mål och vara väl förberedd 17
4.2 Utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende 18
4.3 Att ha en god studieteknik 19
4.4 Att använda olika inlärningsmetoder 21
5 Analys 23
5.1 Tydliga mål och vara väl förberedd 23
5.2 Utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende 23
5.3 Att ha en god studieteknik 24
5.4 Att använda olika inlärningsmetoder 24
6 Diskussion och slutsats 25
6.1 Metoddiskussion 26
6.2 Förslag till vidare forskning 26
7 Referenser 27
7.2 Internet 28
8 Bilagor 29
8.1 Missiv 29
8.2 Intervjufrågor till skolpersonal 30
8.3 Intervjufrågor till elever som ej avslutat sin skolgång 32
6
1. Inledning
Motivation är ett begrepp som används i många olika sammanhang och kanske framför allt i pedagogiska sammanhang. Motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft binds samman och ger mening åt våra handlingar. Motivation är det som skapar aktivitet hos människan, den håller aktiviteten vid liv och ger den mål och mening (Imsen, 1999). Begreppet motivation kommer från ett latinskt ord movere och betyder att röra
sig och om vi översätter att röra sig till engelska betyder det move. Enligt Stensmo
(1997) får människor kraft och energi genom motivationsprocesser. För elevers motivation är det viktigt att läraren arbetar mot ett bestämt mål. Liknande tankar finns i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) där det bland annat poängteras att en grundläggande positiv inställning till skolarbetet är viktigt för elevers lärande.
Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. (Lpf 94, s. 6)
För att ha möjlighet att skapa en positiv inställning till skolarbetet blir motivation en viktig del. Enligt Jenner (2004) är motivation inte en egenskap hos människan utan ett resultat av ens erfarenheter och vilket bemötande man fått i olika situationer. Mötet mellan människor blir därför viktigt för motivationsprocessen. Därmed blir både ett lärar- och elevperspektiv viktigt i uppsatsen. Intresset riktas mot hur elever kan motiveras till att få en innehållsrik och meningsfull studietid.
Under mina år som lärare har jag mött omotiverade elever. Detta är inte något specifikt på just mitt program utan känns även igen av kollegerna på de övriga inriktningarna. Men man får inte dra alla eleverna över en kam då det finns de elever som har en god motivation för att insupa sina nyfunna kunskaper och vill förädla dem så att de kommer ut i yrkeslivet väl förberedda för nya utmaningar.
Det är de mindre motiverade eleverna som bekymrar mig då de ser skolan mest som en ursäkt till att fördriva sin tid och inte vill bry sig om vad det skall bli av dem. Detta beteende påverkar även de motiverade eleverna som lätt åker med i samma utförsbacke
7
och gör läraren än mer frustrerad. Som lärare har man en intention att alla elever skall komma till skolan jublande och kunskapstörstande för att göra sitt yttersta. Är detta ett möjligt önsketänkande eller en total omöjlighet?
Efter att ha genomgått gymnasieutbildning har jag varit verksam i arbetslivet i 25 år och arbetat som yrkeslärare på gymnasiet sedan höstterminen 2005. Mitt yrke har varit knutet till fordonsbranschen och då som bilplåtslagare under dessa år. Min lärargärning är även den knuten till fordonsprogrammet och min tjänst är som lärare på karosseri-utbildningen. Skolan har i dagsläget ca 1300 elever varav 144 tillhör fordonsprogrammet. Skolan erbjuder i huvudsak yrkesutbildningar i allt från bygg till frisör. Fordonsprogrammet består av tre olika inriktningar, personbilsteknik, karosseri och tunga fordon.
1.1 Syfte
Syftet är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och motivera elever till en innehållsrik och meningsfull studietid, så de kan ta till sig kunskap för sin framtida yrkesutövning.
1.2 Frågeställning
Följande fråga ställs:
8
2 Kunskapsbakgrund
I detta kapitel kommer begreppet motivation att problematiseras utifrån olika teoretiska utgångspunkter
2.1 Vad är motivation?
Enligt Egidius (1999) handlar motivation om en medveten eller omedveten inriktning hos en person att vilja utföra vissa handlingar. Jenner (2004) beskriver ordet motivation med att det är en grundläggande tanke. Alltså att motivation inte i första hand har att göra med egenskaper eller om en vilja som finns eller saknas utan om det bemötande man får. Motivation är den tolkning man gör av hur andras beteende påverkar hur det fortsatta samspelet kommer att utvecklas. Inom forskningen finns olika definitioner av begreppet motivation. Eftersom det finns många olika tolkningar av motivation menar Giota (2002) att begreppet är svårdefinierat men skriver att begreppet hör ihop med elevers lärande. Börjesson (i SOU 2000:19) definierar begreppet motivation med ”lust och vilja att lära”. Elevers vilja och lust att lära är alltså viktiga för motivationsprocessen.
En föreläsare i motivation, den ryggmärgsskadade Conny Hagström, skriver på sin hemsida:
Har vi inga mål är det svårt att hitta motivationen till att handla. Man bör sätta ett lagom stort mål framför sig som bör vara lagom svårt att uppnå direkt, det är därför det är så viktigt med delmål på vägen för att behålla rätt inställning och fokus.
Psykologen Saul W Gellerman (1992) skriver:
Motivation är skillnaden mellan att göra minsta möjliga
man kan komma undan med och att göra allt man förmår (s. 11).
Han skriver vidare på sidan 12:
I den verkliga världen är motivation konsten att skapa betingelser som tillåter var och en, med alla sina fel och brister, att utföra sitt arbete på toppen av sin förmåga.
9
Psykoterapeut Per Revstedt (2002) definierar ordet motivation som:
som en strävan hos människan att leva ett så meningsfullt liv som möjligt. Denna strävan är sammanfattningen av människans innersta natur; att vara konstruktiv, målinriktad, social och aktiv.
2.2 Den inre och yttre motivationen
Med inre motivation menas att målen finns inom en människa i form av behov som skall tillfredsställas. Inre motivation innebär att man utför en handling för att man tycker om det och därmed upplevs handlingen även som meningsfull. Även olika beteenden aktiveras genom den inre motivationen som till exempel glädje och lustfylldhet. Barn känner ofta en stor lust för att leka och detta är en inre motivation. Med yttre motivation menas den påverkan som kommer utifrån och som aktiverar våra inre tankar och processer. Detta kan innebära olika råd och direktiv men även att bli hotad att utföra ett uppdrag. Att få sin lön är en yttre motivation till att arbeta och höjs den ökar motivationen. Ett högt betyg i skolan kan innebära att elever sporras till ett bättre arbete. Att arbeta med yttre motivation kan vara ett redskap för att på ett effektivt sätt uppnå ett lämpligt beteende. Det här är inte helt riskfritt eftersom det kan leda till att den yttre motivationen kräver minst samma belöning hela tiden för att efter en tid kräva ännu mer belöning (Lundgren & Lökholm, 2006).
2.3 Hur skapar man motivation?
Enligt Glasser (1996) är det svårare att motivera elever ju äldre de blir. Eftersom alltmer nya saker kommer in i deras liv. Det kan vara allt från idrottsutövande till att skaffa sig förhållande till en kär vän. Den yngre eleven upplever skolan som något nytt och spännande som i sin tur skapar motivation. Samtidigt som de har en annan syn på vuxna människor och ser mer upp till dem. Med detta blir det svårare att ändra på deras vilja att bli motiverade för något som just då inte passar in i deras liv. Vill inte eleven lära sig så kan inte den mest erfarna pedagogen lyckas motivera eleven.
I resultat från PISA (se Skolverket 2000) framkommer att elevers motivation och självförtroende är en förutsättning för deras prestationer och inlärningsstrategier. Giota
10
(2002) menar också att självkänslan är en viktig faktor i motivationsprocessen. God eller dålig självkänsla får betydelse för elevers prestationer i skolan. Låg självkänsla hos elever kan exempelvis leda till att läxläsning väljs bort eftersom eleven då kan förklara misslyckande med att man inte varit förberedd. Liknande resonemang finns hos Sjöberg (1997) som skriver:
Om man anstränger sig mycket och misslyckas är det ‘avslöjande’, bättre då att misslyckas utan att anstränga sig! (s 30).
Sjöberg (1997) skriver att det finns ett starkt samband mellan social osäkerhet, dåligt självförtroende och bristande motivation. Enligt Börjesson (i SOU 2000) kan en förklaring till att vissa elever har en lägre studiemotivation härledas till att de blivit medvetna om sina begräsningar i stället för sina möjligheter.
2.4 Maslow
Abraham Maslow har arbetat fram en teori kring motivation. Enligt Maslow (refererad i Imsen 1999) har människan fem grundläggande behov varav vissa är mer primära än andra. Dessa är ordnade i en behovshierarki där de fysiologiska behoven är de mest grundläggande av de mänskliga behoven. Därefter följer en nya kategorier av behov. Viktigt att poängtera är att alla dessa kategorier är kopplade till varandra. Nedan presenteras Maslows fem grundläggande behov.
11
Med hjälp av Maslows teori kan människan förstås utifrån ett helhetsperspektiv där de grundläggande behoven utgör basen. Imsen (1999) menar därför att elevers beteende bör förstås utifrån flera faktorer i samverkan. Elevers motivation påverkas alltså utifrån flera olika aspekter. Om man exempelvis ser till de fysiologiska behoven kan motivationen påverkas negativt om eleven är trött eller hungrig. Jag anser att det är viktigt att beakta dessa faktorer så att man väger in att om en elev upplevs omotiverad på lektionen behöver det inte bero på ointresse utan kan härledas till sömnbrist, hunger mm. Det är också viktigt för motivationsprocessen att eleven känner trygghet i sin skolsituation.
2.5 Beröm
Lundgren & Lökholm (2006) skriver mycket om motivation och beröm. De anser att beröm i allmänhet är en motivationshöjande faktor i alla situationer. På det här sättet får eleven bekräftelse via respons och kan på så sätt förstå att beteendet eller handlingen var bra. Beröm i form av respons kan antingen bidra till en minskad eller ökad inre motivation. Med överdrivet mycket beröm kan eleven börja ifrågasätta lärarens trovärdighet och kan då börja fråga sig själv om läraren verkligen menar det eller bara tycker synd om mig. Men självklart kan beröm likaväl leda till en ökad inre motivation då eleven tar till sig av lärarens beröm. I det här sammanhanget spelar relationen lärare och elev en central roll, då det krävs en god och trygg relation. Att det finns omotiverade elever i skolan kan kopplas ihop med belöningssystemet. Ju äldre eleverna blir desto mindre beröm och belöning får de. När en elev efter avslutad uppgift inte får något beröm avtar till slut den inre motivationen till fortsatt arbete. Efter hand som eleven halkar efter de övriga klasskamraterna så blir det allt svårare för läraren att motivera eleven till fortsatt arbete. När eleverna sedan blir äldre är det bara de duktiga som får fint beröm via sina betyg (Lundgren & Lökholm, 2006).
2.6 Relationens betydelse
En grundförutsättning för effektivt lärande i skolan är att läraren kan skapa en bra relation med eleverna och även till deras föräldrar.
Barn och ungdomar behöver och vill ha vuxna att lära av, att bråka med och tycka om. Eftersom den gamla storfamiljen,
12
där flera generationer dagligen träffades, inte längre finns, blir de vuxna i skolan än viktigare. De utgör förebilder att och personer att identifiera sig med som är realistiska och åtkomliga än de artister och sportidoler som också behövs i arbetet med att lossa banden till föräldrarna. Om inte detta fungerar kan kamratgänget få orimligt stort inflytande med ibland förödande konsekvenser. (Normell 2002 s, 78)
Enligt Lpf 94 ska vi lärare skapa en tydlig och bra relation med våra elever så att de inte blir drabbade av negativt kompistryck som Normell (2002) menar ödelägger elevens studiemotivation. Enligt Säljö (2000) har en god relation mellan elev och lärare en positiv inverkan på elevers motivation. Liknande tankar har Giota (2002) som menar att elevens motivation påverkas av ett samspel mellan eleven och omgivningen. Glasser (1996) lyfter fram samspelet mellan eleverna som en viktig aspekt i motivationen. Är det många motiverade elever i en klass kan dessa påverka mindre motiverade elever i en positiv riktning, men även det omvända kan ske. Är det många omotiverade elever i en klass kan motivationen minska. Dysthe (1996) menar också att det sociala samspelet är viktigt. Hon skriver om det ”det flerstämmiga klassrummet” vilket innebär att allas röster är lika viktiga. Dysthe betonar att både eleven och läraren är aktiva i ett socialt samspel och hon nämner att en aktiv samverkan enligt den ryske psykologen Vygotskij är en förutsättning för att lärande och utveckling ska äga rum. Säljö (2000) betonar att i samspelet är den kommunikativa processen helt avgörande för lärandet. Han skriver:
Det är genom kommunikation som individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter. Det är genom att höra vad andra talar om och hur de föreställer sig världen, som barnet blir medvetet om vad som är intressant och värdefullt att urskilja ur den mängd iakttagelser som man skulle kunna göra i varje situation (Säljö 2000, s 37).
Dysthe (1996, 2003) utgår från ett sociokulturellt perspektiv och menar liksom Säljö att kommunikationen är grunden för utveckling och lärande. Det är genom det dialogiska samspelet som lärande sker. Här kan likheter ses med Vygotskijs teorier där han menar att individer genom samspel lär av varandra (Säljö 2000).
13
2.7 Mål i relation till motivation
Jenner (2004) sätter motivation i samband med mål av något slag. Det kan både handla om yttre och inre mål. De yttre handlar exempelvis om höga betyg, pengar, status och andra människors uppskattning, medan de inre kännetecknas av begrepp som glädje, stolthet och känsla av självförverkligande. Jenner lyfter fram tre faktorer som är viktiga i motivationsprocessen:
• Målet – om det verkar möjligt att uppnå
• Uppnåendets värde – varför ska jag lära mig detta om jag inte har nytta av det
• Misslyckandets sannolikhet – individens bedömning av sina chanser att lyckas (se s. 43-44).
14
3 Metod
I min undersökning har jag kunnat välja mellan den kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoden. Skillnaden mellan dessa metoder är att i kvantitativa undersökningar söks siffermässiga relationer mellan olika mätbara egenskaper. Exempelvis hur många elever som söker till gymnasieskolans medieprogram kontra fordonsprogram. I kvalitativa undersökningar är man intresserad av hur något är beskaffat, vilka egenskaper det har. Exempelvis hur en människa upplever sin livssituation (Hartman, 2004).
I båda typerna av undersökningarna indelar man dem i tre faser. Planerings, insamlings och analysfasen. I inledningsfasen formulerar man sina frågor så att de ger de svar undersökningen syftar till. Insamlings och analysfasen skiljer sig åt mellan den kvantitativa och kvalitativa undersökningen. I den kvantitativa undersökningen använder man sig t.ex. av enkäter för att samla in sina data vilket gör att undersökningen blir mer strukturerad. D.v.s. att man ger frågor med fasta svarsalternativ som bland annat när är du född? I den kvalitativa undersökningen använder man sig av personliga intervjuer vilka kallas ostrukturerade av den anledningen att den intervjuade själv kan bestämma vad som diskuteras. Som hjälp att analysera intervjun kan den spelas in eller att intervjuaren för löpande anteckningar. Slutligen skall det insamlade materialet analyseras vilket vanligtvis sker i två moment. I den kvantitativa underökningen skall man beskriva och räkna ut de värden som kan användas i det andra momentet där man skall avgöra om det insamlade materialet har en reliabilitet (Hartman, 2004). Det första momentet i den kvalitativa undersökningen skall man kategorisera eller koda sitt datamaterial och i det andra skall man tolka det samma. Tolkningen av datamaterialet är målet för undersökningen där förståelsen man eftersträvar framträder (Hartman, 2004).
3.1 Val av metod
För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer använts (Kvale, 1997). Som dokumentation under intervjuerna valde jag att föra löpande anteckningar som jag senare har analyserat. Intervjuguider användes som stöd under intervjuerna (se bilaga
15
8.2-8.4). Intervjuerna varade mellan två till fyra timmar. Intervjuerna med lärarna ägde rum på skolan medan elevintervjuerna skedde i elevernas hemmiljö.
3.2 Urval
Min undersökning ” Att studiemotivera våra elever på gymnasieskolans yrkesprogram”, har ägt rum under hösten – vintern - våren år 2008-09 i Växjö. För att erhålla en hög validitet på undersökningen har intervjuer genomförts med personer som har stor erfarenhet av elevers inlärning och lång lärarerfarenhet. Även elever i skolan och elever som avslutat sin skolgång har intervjuats. Nio intervjuer har genomförts med skolpersonal och elever. Valet av dessa personer har gjorts för de har eller haft anknytning till inriktning, karosseriutbildningen. Ett bekvämlighetsurval har använts då elever och lärare som var intresserade av att delta har intervjuats. I urvalet av elever har tre motiverade och tre mindre motiverade elever deltagit för att få ett bredare underlag för empirin.
Mitt första personval inför intervjuerna är en skolledare som arbetar med elever på ett IV-program. Valet gjordes på grund av att personen har en gedigen erfarenhet av arbete med skolledning och arbete med elever som har det svårt att komma tillrätta med sin skolgång. Vidare har jag intervjuat två lärare med lång erfarenhet inom gymnasieskolan, där lärare ett har erfarenhet av yrkesundervisning men inte lärare två. Anledningen till att jag valde lärare två är att han arbetar i en klass som är helt teoretisk och sålunda inte har någon praktisk undervisning. Av de elever som har valts är tre elever som studerar på gymnasieskolans yrkesprogram och tre elever som har avslutat sin utbildning inom fordonsprogrammet och kommit ut i yrkeslivet.
3.3 Genomförande
Intervjuerna genomfördes under hösten 2008 och samtliga intervjuade sade ja till att bli intervjuade. Skolpersonalen intervjuades individuellt på respektive arbetsplats i en avskild miljö där vi kunde vara ostörda, intervjuerna med eleverna har utförts i respektive hem där även föräldrarna har fått möjlighet att närvara som stöd. Inför intervjuerna sände jag över frågorna (se bilaga 8.1 och 8.4) per post till hemmet för att eleven skulle kunna förbereda sig i lugn och ro inför vårt möte.
16
Som förstasida till intervjuunderlaget finns ett missiv som den intervjuade fick läsa innan intervjun. Där beskrivs syftet med intervjun och hur den intervjuades svar och medverkan kommer att behandlas. (Se bilaga 7.1.) Under intervjuerna har löpande anteckningar förts som sedan har redovisats för den intervjuade. Anledningen till detta förfarande är att intervjuerna skall ha så hög validitet som möjligt och att den intervjuade får tillfälle att rätta till eventuella missförstånd (Johansson/Svedner, 2004).
3.4 Etik
Ur etisk synvinkel är undersökningen helt konfidentiell vilket de intervjuade har blivit informerade om vid första kontakten. Deras engagemang har varit helt frivilligt och har kunnat avbrytas när de så har önskat och de har ej haft några som helst skyldigheter gentemot mig som intervjuare. De blir även informerade om detta i förordet till intervjufrågorna (Vetenskapsrådet forskningsetiska principer).
3.5 Bearbetning och analys
De frågor som låg till underlag för intervjuerna har gett olika svar. Den fråga som gav mest var fråga 10 (se bilaga 8.2), fråga 11 (se bilaga 8.3) och fråga 11 (se bilaga 8.4). De övriga frågorna användes huvudsakligen som inledningsfrågor. Under frågorna ”övrigt” användes Kvales (1997) uppföljningsfrågor vilket gav ett bra underlag för empirin. Därmed kommer vissa av frågorna behandlas mindre utförligt i resultatet. Fråga 6 och 7 (se bilaga 8.2) behandlades inte nämnvärt i intervjuerna. Intervjuerna med de elever som ej avslutat sin skolgång inleddes med en diskussion kring studieteknik, detta för att få eleverna att tänka till kring sitt eget sätt att studera. Därefter diskuterades begreppet motivation under fråga 11. För att sedan få en översiktlig bild av empirin läste jag igenom mina intervjusvar och kategoriserade svaren. De kategorier som växte fram ur empirin bygger alltså främst på frågorna ”övrigt”. För att styrka resultatet har citat valts ut ur intervjuerna. De citat som bäst speglar resultatet presenteras vilket medför att ett urval av citat har gjorts. Därmed presenteras inte alla intervjupersonerna under respektive kategori.
17
4 Resultat
Som utgångspunkt i strukturen av resultatet har jag haft min frågeställning. Hur kan elever motiveras i undervisningen i karosseriteknik? Resultatet är kategoriserat efter olika teman som skolpersonalen och eleverna anger som viktigt för motivationsarbetet.
De personer som intervjuats är till antalet nio stycken varav tre är arbetande inom skolan och sex är elever varav tre elever i nuläget går på skolan och tre har avslutat sin utbildning. För att avidentifiera de intervjuade kallar vi skolpersonalen för P1,P2 samt P3. De nuvarande eleverna är År 1-elever och kallas för N1, N2 och N3 och de före detta eleverna har avslutat sin skoltid och kallas F1, F2 och F3. För att synliggöra resultatet på ett bra sätt valde jag att vid relevanta ställen i resultatkapitlet presentera citat ur intervjuerna.
4.1 Tydliga mål och vara väl förberedd
Både personal och elever menar att tydliga mål är viktigt för motivationsarbetet. Finns det inga tydliga mål vet inte eleverna syftet med lektionerna vilket gör det svårt att finna motivation. Detta hör ihop med att vara väl förberedd som personal och ha målen klara för att kunna vara tydlig mot eleverna. Personalen lyfter även fram att undervisningen ska bygga på kursmålen, i detta arbete är det centralt att eleverna är involverade och att man tillsammans med dem reflekterar över vad som är målen i kursen. Att tydliga mål har betydelse för elevers motivation visas tydliga i nedanstående citat.
Man ska vara väl förberedd och ha tydliga mål, det vill säga att ha en bild av hur min lektion bör genomföras, samt vad kurskriterierna föreslår. Man skall även planera in en reflektionstid i slutet av lektionen för att eleverna skall kunna reflektera över vad lektionen innehöll. (P1).
Liknande tankar har P2 gällande tydliga mål. P2 sätter dessutom tidsaspekten i samband med att vara väl förberedd. För elevers motivation är det viktigt att hålla sig till ämnet och få den samlade röda tråden. Går mycket tid till annat finns risk att eleverna tappar röda tråden och därmed sin motivation inför uppgiften under lektionen. P2 säger bland annat:
18
Att man bör tidsätta hela lektionen punkt för punkt för att ha en disciplinerad undervisning så att man vet var man är i kursen och att eleverna skall känna målmedvetenhet. Då det gäller den praktiska delen skall allt material vara framtaget innan lektionen så att det inte uppstår någon tidsspillan och eleverna missar lektionstid.
P3 menar istället att det finns en risk i en mycket fast planering eftersom man måste ta hänsyn till elevernas dagsform som oftast varierar rikligt. P3 har därför en mer flytande planering som innebär att han sätter upp vissa mål inför sin lektion och tar den lite efter hur elevernas dagsform är.
Det är ingen idé att överplanera en lektion med den typen av elever som går på detta program. Man kommer oerhört långt med att få igång en diskussion om ämnet man tar upp och därmed ger eleven lika mycket ändå. Det som händer under lektionerna, teori som praktik är lite utav vad vardagen i deras yrkesliv kommer att te sig. Vi ska anpassa våra elever till ett yrke och dess faciliteter. Inte till att bli livslånga skolelever.
Alla elever ger uttryck för att det är av stor vikt att läraren är väl förberedd och har en tanke med lektionen. Eleverna var noga med att påpeka vikten av att läraren har tydliga mål så att de vet vad som förväntas av dem. Saknas detta menar eleverna att det är lätt att tappa motiviationen inför lektionen. Exempelvis säger F3:
Om läraren inte har planerat inför lektionen så blir det gärna lite stimmigt då läraren själv inte är så koncentrerad på vad han skall göra utan ”flummar runt”. Då blir det svårt att själv känna sig motiverad.
När det handlar om tydliga mål uttrycker N2:
Det är viktigt att veta vad man ska göra på lektionen för att bli peppad.
4.2 Utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende
All personal är överens om att individanpassning hör ihop med motivation. Det är viktigt att utgå från varje enskild individ för att de ska känna sig motiverade. Genom individanpassning kan dessutom en relation som bygger på förtroende byggas upp vilket ytterligare kan stärka elevernas motivation. Bland annat säger P1:
19
Undervisningen ska planeras utifrån de elever som ingår i klassen, det är viktigt att eleverna involveras i planeringen, på så sätt kan deras motivation stärkas.
När det handlar om att skapa en relation och ett förtroende säger P2.
Om jag utgår från elevens behov och skapar en bra relation har eleven större möjlighet att utveckla motivation inför uppgiften.
P3 uttrycker det på liknande sätt:
Genom ett förtroende från båda parter kan jag som lärare tillsammans med eleverna skapa god motivation.
Eleverna poängterar tydligt att relationen är viktig för deras motivation eftersom det blir mycket roligare att gå på lektionerna. Eleverna nämner både vikten av att lita på läraren och att lektionerna blir mer motiverande med roliga lärare. Även om ett innehåll inte är så roligt kan lektionen blir bra om läraren gör ett bra jobb.N1 säger:
Det är roligare att gå på lektionerna om jag känner och litar på läraren.
F2 uttrycker att läraren har stor betydelse då han säger:
Man skolkar inte från roliga lärare
F3 anser att man kan bli motiverad av att gå på en lektion om läraren gör ett bra jobb.
Man står ut med en tråkig lektion om läraren gör ett bra jobb
4.3 Att ha en god studieteknik
Personalen menar att en god personlig studieteknik är en viktig faktor i motivationsarbetet med eleverna. Personalen anser dock att elever med en väl utvecklad studieteknik är ganska sällsynt bland yrkesprogrammen. Därför menar personalen att det är viktigt att eleverna får förståelse för olika personliga studietekniker. För att förbereda eleverna inför gymnasiestudier säger P2:
20
Min erfarenhet är att man bör börja År 1 med att lära eleverna rätt studieteknik anpassad efter dem själva. Det är viktigt att eleven själv skapar den teknik som den själv behärskar och att inte jag som lärare tvingar dem att göra si eller så. Alla individer är olika och så även sättet att arbeta och lära sig på såväl teoretiskt som praktiskt. Mer än en elev har lärt mig något nytt i och med detta förfarande.
Eleverna har lite svårt att resonera kring vad studieteknik innebär och de tolkar begreppet olika. Ingen av eleverna ser något direkt samband mellan studieteknik och motivation. De resonerar kring att det är roligare med praktiklektionerna jämför med teorilektionerna och att det i de förstnämnda är lättare att bli motiverad. De elever som slutat ser dock ett stort värde i att även kunna teori. Bland annat säger N1 följande kring studieteknik kan innebära.
Studieteknik, jo då ska man väl anteckna lite grann
N2 berättar hur hans egen studieteknik ser ut.
Jag använder mig av min lärares åhörarkopior som är kopplade till de bilder han visar på tavlan. De anteckningarna tar jag med mig hem och läser igenom samtidigt som jag läser det som läraren har gett mig i läxa. Det funkar helt ok för mig.
De andra eleverna har ingen aning om hur de ska kunna studera och vilken teknik de ska ha, eller varför. De säger att de mest har suttit av sin tid på de teoretiska lektionerna och att det är mycket roligare med praktiklektionerna. Bland annat säger N3
Efter att ha gått nio år i skolan så är jag trött på eländet. Jag går här för att ha nå´t att göra. Och sen är det kul att mecka med bilar. Men jag förstår inte varför jag måste kunna en massa teoretisk skit. Det räcker väl att jag kan skruva.
De elever som har slutat skolan kan se tillbaka på sin skolgång och se värdet med teori. F1 säger:
Jag har visserligen klarat av skolan ganska hyfsat men visst var jag trött på skiten ibland. Men den tiden jag missade där på grund av min slöhet har varit svår att ta igen. Exempelvis de teorilektionerna då man
21
fick lära sig hur allting funkar var inte lika roliga som att vara i verkstan och jobba. Men nu när jag åker på kurser på jobbet inser jag och de som jobbar som mekar säger att man skulle ha varit mer på hugget i skolan än man var då, då mycket hänger på teori. Det är lätt att vara efterklok som morfar sa.
4.4 Att använda olika inlärningsmetoder
Personalen anger att alla elever lär på olika sätt, därför är det viktigt att skapa förutsättning för olika inlärningsmetoder. Personalen menar att detta kan skapa goda förutsättningar för att eleverna ska kunna bli motiverade. P3 anser att:
De elever som kommer till de yrkesinriktade programmen är i regel inte så teoretiska utan har en mer praktisk läggning. Där av tror jag inte att de har något större intresse att vilja sitta i en teorisal och anteckna. Även grundskolan har en del i problemet som enligt min åsikt inte förbereder eleverna för egna studier som gymnasieskolan innebär. Något som är oerhört viktigt är att aldrig snåla med beröm. Hur lite det än gäller skall man berömma. Men man måste även lära eleven ta kritik så att den lär sig och kan ta nytta av den.
F-eleverna som har erfarenhet av gymnasieskolans yrkesprogram tycker att man skall göra undervisningen rolig. Eleverna menar att det är viktigt att lärarna utgår från deras intresse och grundkunskaper, detta i sig kan medföra att motivation skapas. Med detta menar F2 att:
Sitta och lyssna på föreläsningar gör ingen lycklig. Jag tror mer på att läraren skall göra lektionen intressant så att den innehåller sånt som vi själva intresserar oss för. Jag menar att ska vi lära oss om bilplåt så kan ju läraren snacka lite om hur man breddar skärmar och sånt när man typ stylar en bil.
N-eleverna är av liknande uppfattning. De ger förslag på hur lärarna kan använda olika inlärningsmetoder såsom film och att arbeta med sina kunskaper ute i samhället för att skapa motivation. N1 anser att det där med film är bra.
Då slipper man läsa och sitta still och lyssna till en massa prat.
Och F3 pratar om att använda sina kunskaper i verkligheten.
22
För att göra nå´t intressant skall läraren göra det intressant som till exempel att vi får åka till en verkstad typ Pimp My Car. Och han skall hålla sig till sånt som det är i verkligheten och inte nå´n gammal skit som vissa lärare gör. Nå´t annat som jag tycker är bra är att läraren skall tala om när jag gör nå´t bra och inte bara när jag gör fel.
23
5 Analys
I detta kapitel kommer jag att analysera de svar intervjuerna har gett och koppla dem till den litteratur som behandlar ämnet motivation. Som utgångspunkt används frågeställningarna i intervjuerna. Strukturen följer de kategorier som resultatet visar.
5.1 Tydliga mål och vara väl förberedd
I dagens skola är målen med utbildningen beskriven i olika kursplaner. Ett mål för KATE 1201 - Karosseri och inredning att tex. att eleven ska kunna felsöka, utföra kontroll och justeringsarbeten samt byta olika karosseri- och inredningsdetaljer/komponenter. Genom att vara väl förberedd och visa tydliga mål menar personalen att elever kan motiveras. Detta stämmer även överens med elevernas åsikter kring ämnet. Detta kan kopplas till Jenners (2004) tankar kring att motivation och mål hör ihop.
5.2 Utgå från varje enskild elevs behov, skapa relation och förtroende
Enligt Lpf 94 ska:
Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. (Lpf 94, s. 6)
Enligt Jenner (2004) är motivation inte en egenskap hos individen utan en följd av erfarenheter man gjort och det bemötande man får. Med andra ord handlar det om att samspelet mellan människor är viktigt för individens motivation. Detta är något som både personalen och eleverna menar är viktigt. Både lärare och elever pratar vidare om att skapa relation och förtroende. Resultat från PISA (se skolverket 2000) visar att självförtroende och självkänsla är viktiga faktorer i elevers motivation. Sjöberg (1997) skriver att det finns ett starkt samband mellan social osäkerhet, dåligt självförtroende och bristande motivation.
Enligt Lundgren och Lökholm (2006) spelar relationen mellan lärare och elev en viktig roll vid motionvationsskapande, det krävs en god och trygg relation. Liknande tankar
24
har Normell (2002) som menar att en grundförutsättning för ett effektivt lärande i skolan är att läraren kan skapa en bra relation till eleverna (se även Säljö 2000).
5.3 Att ha en god studieteknik
Personalen menar att en god personlig studieteknik är en viktig faktor i motivationsarbetet med eleverna. Börjesson (i SOU 2000:19) definierar begreppet motivation med ”lust och vilja att lära”. Elevers vilja och lust att lära är alltså viktiga för motivationsprocessen.
5.4 Att använda olika inlärningsmetoder
Motivation handlar bland annat om elevers intresse för ämnet (Börjesson i SOU 2000:19). Både personalen och eleverna menar att motivation kan skapas med hjälp av olika inlärningsmetoder.
Resultatet av intervjuerna visar att eleverna motiveras av positiv uppmuntran vilket Lundgren och Lökholm (2006) nämner. De anser att beröm och uppmuntran i allmänhet är en motivationshöjande faktor. De skriver även att negativ feedback antingen kan leda till minskad eller ökad inre motivation. De menar att negativ feedback kan leda till att eleven bestämt skall visa att den kan ändå. Läraren ger eleverna motivation som beröm och uppmuntran, samtidigt som en del nämner sina föräldrar som en faktor för motivation. Stensmo (1997) menar att föräldrarna är en faktor för att motivation ibland ifrågasättas då de i vissa fall sällan har någon vetskap om vad deras barn gör på skolan eller vad de lär sig.
25
6 Diskussion och slutsats
Av den skolpersonal jag intervjuat och den litteratur jag läst är man ense om att man måste lära känna sin elev väl.
I Maslows behovspyramid har han i övre delen placerat självförverkligande. Självför-verkligande är när en persons drömmar eller mål i livet uppfylls. Det gäller främst långsiktiga mål. Våra elevers drömmar är att komma ut i arbetslivet och tjäna pengar och helst väldigt mycket. Enligt Maslow är människans behov av självförverkligande den högsta nivån av motivation.
Imsen (1999) nämner att betygssystemet är den mest framträdande och tydligaste yttre motivationsfaktorn i skolan. Av de elever som intervjuades var det de mer studiemotiverade som ansåg att betyget spelade någon roll medans resten av dem ansåg att det inte spelade någon roll.
För att som lärare se till varje elevs personlighet och från det forma undervisningen. Enligt intervjuerna framkommer det att eleverna tappar sin motivation när uppgifterna blir ogripbara och därmed opersonliga. Detta tar Carlgren och Marton (2002) upp. De anser att eleverna ska göra uppgifter som är roliga och kan då till exempel utgå från elevens egna intressen för att skapa motivation. Det visar på elevers olikheter och hur svårt det är att ha samma uppgifter till alla elever i kassen. Som lärare kan det vara ett försök att individanpassa uppgifterna till eleverna så att de överensstämmer med den enskilde eleven. Enligt Skolverkets (2003) rapport var elever motiverade när undervisningssituationerna varierade både i innehåll och i arbetssätt. Utifrån intervjuernas övriga frågor ansåg en del elever varierande arbetsuppgifter som motiverande, medan en del föredrog likartade uppgifter. Moxnes (1981) skriver angående växt och stabilitet, att människor äro lika och har olika behov. Vissa vill ha trygghet och stabilitet i sin miljö medan andra vill utforska och söka nytt i livet.
För att dra en slutsats i ämnet har jag konstaterat att uppmuntran är en av de viktigaste kriterierna för att en elev skall bli motiverad under sin gymnasietid. Samtidigt som eleven skall känna att den får kredit för vad den åstadkommer. Det främsta beviset eleven kan få för sitt arbete i skolan är betyget och det kan man tycka att det skulle
26
räcka men vi lärare har ett stort ansvar i att eleverna når så högt som möjligt på betygsskalan och att eleverna är berättigade till resultatet som detta dokument visar. Det som ej visas i betyget är den sociala kompetensen och även där har vi lärare ett stort ok att bära så vi kan släppa ut fina bilmekanikern som kan bemöta oss på ett trevligt sätt när vi blir så gamla att vi inte kan reparera våra bilar själva.
6.1 Metoddiskussion
Vid intervjuerna valde jag att föra löpande anteckningar som dokumentation. En nackdel med detta är att ett urval redan görs i själva intervjusituationen eftersom det inte går att skriva ner allt som sägs. Det hade varit en fördel att använda bandspelare för att mer kunna koncentrera sig på intervjusituationen. Intervjuerna blev långa eftersom det tog tid att dokumentera vad intervjupersonerna sa.
6.2 Förslag till vidare forskning
I denna uppsats har ingen åtskillnad gjorts mellan könen. I en kommande undersökning skulle det vara av intresse att studera motivation ur ett genusperspektiv. Det skulle också vara intressant att jämföra teoretiska program med yrkesinriktade program.
27
7 Referenser
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga, red (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry (1999). Problembaserat lärande, en introduktion till lärare och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Gellerman, Saul, W. (1992). Att motivera till ökad insats. Malmö: Richters.Johansson & Skyttmo Förlag AB.
Glasser, William. (1996). Motivation i klassrummet. Jönköping: Brain Books AB. Giota, Joanna (2002): Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En
litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige, nr 4/2002.
Hartman Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande Lund: Studentlitteratur.
Imsen, Gunn. (1999). Lärarens värld, introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling.. Kalmar: Liber.
Johansson Bo/Svedner Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lundgren, Mikael & Lökholm, Kent (2006). Motivationshöjande samtal i skolan – att
motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet. Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Moxnes, Paul (1981). Att lära och utvecklas i arbetsmiljön. Stockholm: Natur och Kultur.
Normell, Margareta (2002). Pedagog i en förändrad tid. Lund: Studentlitteratur. Revstedt, Per (2002). Motivationsarbete i förändring. Liber: Stockholm.
Sjöberg, Lennart (1997). Studieintresse och motivation. Nordstedts tryckeri: Stockholm. Skolverket (2000). Att lära för livet. Elevers inställningar till lärandet – resultat från
28
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik, skolverkets rapport nr 221.
Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära,
hälsa ochutveckling. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Nordstedts.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002).
7.1 Internet
http://www.unlimitedlife.se/ 2009-03-16
Skolverkets aktuella analyser (2004): Att lära för livet. Elevers inställningar till lärande
29
8 Bilagor
8.1 Missiv
Missiv
Jag heter Bengt Holmberg och läser till yrkeslärare på Malmö Högskola.
Jag skall skriva mitt examensarbete och har valt ämnet ”
Att studiemotivera
våra elever på gymnasieskolans yrkesprogram”. Det är tänkt att arbetet
skall öka förståelsen för svårigheterna att studie- motivera våra ungdomar
Den frågeställning som mina intervjuer är grundade på är följande:
Hur skall jag motivera eleverna i både de teoretiska och praktiska delarna
av kurserna inom karosseriteknik?
De personer jag intervjuar kommer självklart att förbli anonyma, men
kommer eventuellt att citeras ordagrant i mitt arbete. Intervjuerna är helt
frivilliga och kan avbrytas när helst den intervjuade så önskar. Personen
som intervjuas har inga som helst skyldigheter gentemot mig .
Växjö 2005-06-21
Bengt Holmberg
30
8.2
Intervjufrågor till skolpersonal
1. Hur bör jag förbereda mig innan eleverna kommer till teorilektionen?
2. Hur bör jag förbereda mig innan eleverna kommer till karaktärsämneslektionen?
3. Hur kan jag motivera en skoltrött elev?
4. Hur kan jag göra ett tråkigt ämne roligt så att det intresserar eleverna?
5. Kan jag använda eleverna till att motivera varandra?
31
7. Har läs & skrivsvårigheter något med motivationen att göra?
8. Hur påverkar den sociala situationen motivationen?
9. Hur kan jag som person påverka elevernas studiemotion?
32
8.3 Intervjufrågor till elev som avslutat sin utbildning
1. Hur tycker du din gymnasietid var?
2. Vad tyckte du att skolan bör tänka på innan eleverna kommer dit?
3. Hur tycker du att en lärare skall vara mot dig?
4. På vilket sätt lärde du dig bäst på teorilektionerna?
5. På vilket sätt tyckte du att läraren skulle gjort istället på teorilektionerna?
33
7. Vad tyckte du om den praktiska undervisningen? Fick du lära dig något som du har haft nytta av i ditt nuvarande arbete?
8. Visade din lärare dig det du ville ha hjälp med?
9. Om du inte fick den hjälp du ville ha, vad gjorde du då?
10. Anser du att din utbildning var bra eller dålig?
34
8.4 Intervjufrågor till elever som ej avslutat sin skolgång
1. Vet Du vad studieteknik är för något?
2. Har Du någon speciell studieteknik?
3. Vilka hjälpmedel använder Du när Du studerar? (Ex. dator, papper o penna etc.)
4. Har du någon form av läs och skrivsvårighet?
5. Har du svårigheter att läsa och förstå vad du läser om det är stimmigt runt dig?
35
7. Om en kompis behöver hjälp, kan Du tänka Dig att hjälpa den då?
8. När du inte förstår hur Du skall utföra en praktisk uppgift. Frågar Du din lärare eller försöker Du lösa problemet själv?
9. Tycker Du att det är pinsamt att fråga om Du inte förstår hur Du skall göra?
10. Har Du blivit informerad av Din lärare vad Du måste kunna för att få det betyg som Du vill ha? Alltså vilka betygskriterier som gäller.
