Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och läroplanen 2011?

(1)

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och

läroplanen 2011?

What similarities exist between Janusz Korczak and

The Swedish curriculum 2011?

Philip Jonsson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Religionsvetenskap och lärande 2012-11-09

Examinator: Pierre Wiktorin Handledare: Anders Lindh

(2)

Förord

Mitt namn är Philip Jonsson, jag läser till religionslärare för grundskolans tidiga åldrar. Min studie bygger på kvalitativ litterär analys mellan Janusz Korczak och Lgr11. Jag valde att skriva denna uppsats för att jag brinner för det pedagogiska arbetet. Tillsammans med min handledare Anders Lindh kom jag fram till att jag skulle göra en litteraturundersökning för att få svar på mina frågor.

(3)

Sammanfattning

Philip Jonsson(2012) ” Vilka likheter finns mellan Janusz Korczak och Lgr 11” Malmö högskola: Lärarutbildningen

Uppsatsen är en jämförelse mellan Janusz Korczak och dagens läroplan från 2011. Uppsatsens resultat är att det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen för 2011. Här har jag valt att fokusera på tre huvudpunkter: Pedagogik, demokrati och uppfostran.

Janusz Korczak strävade efter att engagera barn i samtal, tro på de och ge barnen möjligheter till att tro på sig själva och utvecklas.1 Läroplanen och Korczak har gemensamma drag så som att läroplanen bygger på en demokratisk grund, den vilar på starka grunder så som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.2 Korczak strävade efter rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Uppsatsen grundar sig i en litterär undersökning där jag via Korczaks böcker och

vetenskapliga uppsatser söker efter likheter mellan Korczaks tankar och dagens läroplan.

Uppsatsen kommer att redogöra för den litteratur som Korczak har skrivit, de böcker som handlar om hans liv och verk. Under arbetet med studien kom jag fram till att Korczak och grundskolans värdegrund har väldigt många likheter, hans grundtankar var att barnen skulle få en så stor referensram som möjligt. Han ville att barnen skulle få möjligheter i vardagen så som de ville leva den. 3

Nyckelord: Janusz Korczak, Lgr11, lärarroll, pedagog, värdegrund. 1 http://www.korczak.se/korczak2012/children-have-the-right/ 2 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FRecord%3Fk%3D2575 sid 8 3

(4)

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning

7

1.2

Syfte 7 1.3. Frågeställning 8 1.4 Disposition 9

2. Litteraturgenomgång

2.1 Tidigare forskning 10 2.2 Litteratur 10 2.3 Övrig litteratur 12 2.4 Vetenskapliga artiklar 12

3. Teori

14 3.1 Bakgrund 14

3.2 Vem var Janusz Korczak? 14

3.3 Janus Korczak, pedagogen 18

3.4 Vad är en läroplan 19 3.5 Bakgrund läroplanen 20 3.6 Lgr11 21 3.7 Skolans uppdrag 22 3.8 Undervisning 23

4. Metod

24 4.1 Val av metod 24 4.2 Tillförlitlighet/urval 24 4.3 Genomförande 25 4.4 Matris 26

(6)

5. Analys

27 5.1 Korczak och Lgr11 27 5.2 Pedagogens roll 30 5.3 Uppfostran 31 5.4 Demokrati 32 5.5 Reflektioner 34

7. Resultat

35

Källförteckning

(7)

1.0 Inledning

När jag leker eller pratar med ett barn förenar ett ögonblick av mitt liv med ett ögonblick av barnets liv, och dessa ögonblick har samma mognadsgrad. Alla är vi människor, skillnaden mellan den vuxna och barnet är att den vuxna har mer erfarenhet och ska vägleda barnen genom deras tidiga erfarenheter.4

Mitt arbete handlar om Janusz Korczak och Lgr11. Jag bestämde mig tidigt för att uppsatsen skulle handla om pedagogik, detta för att jag anser att det är en betydelsefull aspekt av lärarens arbete. Jag hoppas att med uppsatsen framhäva vikten av ett pedagogiskt ledarskap. Under Korczaks levnadstid fanns det många inflytelserika pedagoger som John Dewey, George Kerschensteiner, Célestin Freinet och Maria Montessori.5 Inspirationen till att fokusera just på Januz korzak kommer från min praktik där vi lärare var inbjudna till en föreläsning med Christer Mattsson. Christer Mattsson är en lärare som startat upp olika projekt i Kungälv, Göteborg för att hjälpa elever med olika svårigheter. Mattsson är även ute och berättar om sina egna erfarenheter och pratar om hur man kan motarbeta bland annat rasism i Sverige. Under föreläsningen pratade Mattsson om olika misstag han begått.

Mattsson berättade hur han själv utvecklats som lärare med inspiration från Janusz Korczak. Han pratade om hur man som lärare skall hjälpa elever att skapa nytänkande, ge dem

motivation till att se saker på ett annat sätt och tillsammans bidra med något som hjälper alla.6

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att jämföra gällande läroplanen och Janusz Korczaks pedagogik, detta för att hans tankar kan appliceras på pedagogers sätt att arbeta idag. Jag vill med min uppsats belysa och väcka tankar hos blivande lärare kring pedagogik och om möjligt utöka eventuella referensramar.

4

Janusz Korczak och barnens värld 2004 sid 18 5

Janusz Korczak och barnens värld 2004 sid 25f

6

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/CF9A5351D0F093B0C12579CF0037FD7E?OpenDocume nt&menuid=00326A1C

(8)

Eftersom mitt arbete utgår ifrån Korczaks idéer och dagens läroplan så kommer uppsatsens huvudfråga att vara om det finns likheter mellan Lgr 11 och Korczaks pedagogik. Förutom att påvisa vilka likheter som finns mellan Korczaks idéer och dagens läroplan hoppas jag att uppsatsens läsare kan ta del av de pedagogiska erfarenheter och tips som ges. För att gå djupare in i Korczaks pedagogik och Lgr11 har jag valt att göra underfrågor till min huvudfråga.

1.3 Frågeställning:

Min huvudfråga är: vilka likheter finns mellan Janus Korczak och den svenska Läroplanen för 2011?

Underfrågor:

– Vilka likheter finns det mellan Janusz Korczaks tankar om demokrati och vad läroplanen 2011 säger om demokrati.

– Vilka likheter finns det mellan Janusz Korczaks tankar om uppfostran och vad läroplanen 2011 säger om uppfostran.

–

Vilka likheter finns det mellan Janus Korczaks synsätt om pedagogens roll och vad läroplanen 2011 säger om pedagogens roll.

(9)

Disposition 1.4

I följande del kommer jag att redovisa upplägget av arbetet för att du som läsare ska få en inblick i mitt examensarbete.

Kapitel ger en introduktion som syftar till att ge läsaren en förförståelse för vad arbetet kommer att handla om. I det första kapitlet ingår även syfte och frågeställningar, där jag redogör konkret för vad det är som skall redovisas i uppsatsen. Andra kapitlet handlar om tidigare forskning, där går jag igenom tidigare litteratur kring Janusz Korczak, vart min information kommer ifrån.

Det tredje kapitlet är teoridelen, där presenteras teorin i mitt arbete, detta är bakgrunden till läroplanen och Janusz Korczak det som ligger till grund för min analys.

Fjärde kapitlet består av min metod, här beskriver jag varför jag har valt att göra en kvalitati v litterär analys. Här diskuteras även tillförlitligheten och urvalet av min studie.

Femte kapitlet är analysen där jag jämför min teoretiska del mellan Korczaks tankar och lgr11.

Sjätte kapitlet är resultatet av undersökningen. I resultatet sammanställer jag syftet med resultatet och kommer fram till om det finns likheter mellan Korczak och dagens läroplan.

(10)

2.0 Litteraturgenomgång

2.1 Tidigare forskning

När det kommer till tidigare forskningen gällande Janusz Korczak finner du många

vetenskapliga artiklar som tar upp kända citat från Korczaks böcker. Artiklarna innehåller en viktig del av det Korczak lärde ut. Söker du på Malmö Högskolas hemsida MUEP (Malmö University Electronic Publishing) så finner du uppsatser och papers kring Korczaks pedagogik i skolan. Det har även gjorts mycket vetenskapliga artiklar kring hans liv och verk.

2.2 Litteratur

Litteraturen gällande Korczak är ofta texter eller böcker som blivit skrivna av författare som inspirerats av hans verk. I Sverige har vi något som kallas svenska Korczakssällskapet. Korczakssällskap är en förening med syftet att sprida information om Janusz Korczak. De vill att hans skrifter ska översättas och publiceras, stödja dokumentation och arrangera

vetenskapliga konferenser kring barn och barns villkor7. De böcker som handlar om hans levnadstid är ofta skrivna av någon som levde i hans samtid. Jag har valt ut fem böcker som hanterar Janusz Korczaks pedagogik där tre är hans egna verk och två är skrivna av Leif Mathiasson respektive Dorotea Bromberg. Till de böcker som inte är relaterade till Janusz Korczak hör skolans värdegrund och en studie som är gjord på Barnets århundrade skriven av Ellen Key.

Vad som är viktigt att tänka på när man läser Korczaks texter är att förstå att de skrevs i en tid som kantades av krig. Detta gör naturligtvis att vissa texter kan vara svåra att sätta in i sitt rätta sammanhang i dagens moderna samhälle(se kapitel 3.2 om Korczaks liv).

En annan sak gällande Korczaks material är att det kan vara väldigt glorifierande. I många böcker och artiklar kring Korczak så tar författaren fram det selektiva i hans liv.

Janusz Korczak, En humanistisk pedagog:

Boken är skriven av Dorotea Bromberg översatt av Sven Hartman och handlar om Janusz Korczaks liv och Korczaks respekt för barn, hur han enligt Dorotea ger stort utrymme för barnet och individen. ”Om en lärare räknar med att barnen är ofelbara, då begår han ett svårt

7

(11)

misstag. Och ännu värre är det om man inför barnet låtsas som om ofelbarheten var det normala”.8

Boken Janusz Korczak och barnens värld:

Boken handlar om Korczaks tankesätt att skapa en verksamhet som byggde på barns demokratiska och aktiva deltagande. I boken tas även Korczak liv upp, när han under andra världskriget mördades i förintelselägret Treblinka.

”Överlämna inte barnen åt morgondagens slaveri; förkväv inte, skynda inte på, pressa inte barnen. Respektera varje ögonblick, det förgår för att aldrig komma åter, ta vara på det”. 9 Boken beskriver hans liv och de förordningar han införde på barnhemmen. I boken följer man olika utdrag ur hans liv som är sammanfattade av Leif Mathiasson och Sven Hartman,

svenska pedagoger med ett starkt intresse för Janusz Korczaks pedagogik.

Boken ”Hur man älskar ett barn” boken är skriven av Janus Korczak, han skriver om sitt arbete och sin erfarenhet så som han själv reflekterar över den10. I boken skriver Korczak även om hur han tror sig se varför barn ljuger: när barn förväntar sig att något skulle kunna hända om det kom fram att det var ”skyldigt”. Barnet vet att det kanske kommer att få en dum kommentar eller som var vanligt på den tiden, bli agat. Men vad skulle hända om pedagogen inte gav någon elak kommentar, han inte agade barnet, utan hade som tanke det gör inget. Boken som är skriven av Korczak är hans egna tankar kring barnhemmet och hans pedagogik. Korczakssällskap beskriver boken:

Korczak became the first and most radical campaigner for children’s rights. For him two rights

were particularly important: the right to receive love and the right to respect. He developed these in two longer texts for parents and teachers. How to Love a Child was prepared on the battlefields of World War I.11

Barnets rätt till respekt är en annan bok skriven av Janusz Korczak som jag kommer att ta

upp. Boken beskriver saker och ting ur ett barns perspektiv, som Korczak tolkar det. Till exempel:

8

Janusz Korczak en humanistisk pedagog 1982 sid 21

9

Janus Korczak och Barnens värld 2004 sid 18

10

Hur man älskar ett barn 2003

11

(12)

Det är tråkigt att behöva stå på tå och ändå inte nå upp. Det är svårt att gå i samma takt som de vuxna, när man går med små steg. Ett glas glider så lätt ur en liten hand. När barn ska klättra upp på en stol, sätta sig i en bil eller gå upp för en trappa, sker det bakvänt och inte utan besvär. De når inte upp till dörrhandtaget, kan inte se ut genom ett fönster: De syns inte i folkträngsel, de kommer i vägen och blir kringskuffade. Det är obekvämt och besvärligt att vara liten. Respekt och

beundran visas för det som är stort, för det som tar mycket plats. Men det som är litet anses obetydligt och ointressant.12

Den sista boken om Janusz Korczak som jag tänker använda mig av är Ensam med gud, böner

av människor som inte ber. På baksidan av boken står det: ”Jag vet inte om jag är så bra på att

bedja, men det kanske inte spelar någon roll vad man säger, bara man säger vad man tänker, uppriktigt och ärligt”.13

Boken handlar om barnen och hur Korczak anser att ska leda dem in i framtiden. Viktigt är att tänka att detta var en tid som var kantad utav krig och fattigdom.

2.3 Övrig litteratur

En studie i Ellen Keys pedagogiska tänkande främst med utgångspunkt från ”Barnets Århundrade”. Ellen Key är en människa som sägs ha inspirerat Korczak och därför ville jag

utnyttja delar av hennes bok ”Barnets århundrade”. Keys var emot betyg och ville att kunskapen skulle lekas in, att barn skulle få undervisning efter sina individuella förutsättningar. Skolan skulle vara öppen för alla, oavsett kön och socialklass. 14

2.4 Vetenskapliga Artiklar

Artiklarna jag har valt att använda mig av fokuserar på Janusz Korczaks liv och pedagogik. Anledningen till att jag valt att använda mig utav vetenskapliga artiklar är för att få en bredare grund till min analys. Jag har valt dem här vetenskapliga artiklarna för att få en större

trovärdighet och andra källor än just de svenska Korczak böckerna eller de böcker som är skrivna av Korczak själv.

12

Barnens rätt till respekt 2002 sid 110

13

Janusz Korczak Ensam med gud, böner av människor som inte ber 2004

14

Lengborn, Thorbjörn (1977). En studie i Ellen Keys pedagogiska tänkande främst med utgångspunkt från "Barnets århundrade": Eine Studie zu Ellen Keys pädagogischem Denken mit Ausgangspunkt vom "Jahrhundert des Kindes". [Ny utg.] Stockholm: Fören. för sv. undervisningshistoria

(13)

(14)

3.0 Teori

Min teoretiska bakgrund delar in sig i tre stycken huvuddelar. Den första delen handlar om Janusz Korczak, vem han var och hans pedagogik. Den andra delen består av en genomgång kring läroplanen från 2011. Den tredje delen är en analys av dessa två för att se kopplingen mellan Janusz Korczak och läroplanen från 2011.

3.1 Bakgrund

För att mitt arbete ska kunna få ett djup måste läsaren först få veta vem Janusz Korczak var. När jag berättar om Korczak börjar jag med att berätta om hur hans uppväxt och liv såg ut innan jag går in på det som beskriver vad han åstadkom och hans pedagogik.

3.2 Vem var Janusz Korczak

Janusz Korczak hette egentligen Henryk Goldszmit och föddes i juli 1878 i Warszawa i Polen. Polen stod då under rysk överhöghet eftersom landets delats från 1758-1918 mellan Österrike, Ryssland och Preussen.15

Korczak växte upp i en välbärgad assimilerad advokatfamilj där fadern Josef Goldszmit var advokat och farfadern var läkare.16 Som ung dagdrömde han mycket och var ensam barn. Korczak visade tidigt intelligens, föreställningsförmåga och känslighet. Korczaks fader och farfar var väldigt politiskt engagerade och försökte påverka den polska nationalismen genom att de skrev olika texter och propagerade för den polska självständigheten.17 Korczak kände sig instängd och började tillslut på en privatskola där undervisningen skedde med hjälp av rottingen.18 Under tiden som han läste dog hans far på ett mentalsjukhem. Efter

privatundervisningen började han på ett gymnasium med undervisning på ryska. Pedagogerna beskrivs med samma mentalitet som fångvaktare eller furirer. Vardagen innebar

15

Hur man älskar ett barn 2003 sid 9

16

The work and life of Janusz Korczak sid 99

17

http://content.ebscohost.com.proxy.mah.se/pdf18_21/pdf/2006/3AO/01Sep06/22926958.pdf?T=P&P=AN&K= 22926958&S=R&D=ehh&EbscoContent=dGJyMMvl7ESep7U4wtvhO LCmr0qeprZSr6%2B4SbKWxWXS&ContentC ustomer=dGJyMPGpt0mwqrdQuePfgeyx44Dt6fIA sid 137

18

(15)

förödmjukelse och frustration när man fick gå i självförsvar för att finna de svar man sökte. Efter att han gått ut gymnasiet började han utbilda sig till läkare, då han skulle följa i sin farfars fotspår. Under tiden som han läste skapades legenden Janusz Korczak. Korczak var i tjugoårsåldern då han anmälde sig till en tävling där han skrev en pjäs på fyra akter, som heter

Vilken väg? I tävlingen var de tvungna att använda sig av pseudonym och Korczak kommer

inte på någon. Men på hans bord låg en bok som han hade läst, där hjälten heter Korczak. Då skapade han en ny hjälte med namnet Korczak.19 Han blev inkallad i kriget mellan Ryssland och Japan 1905-1906, detta eftersom Polen vid denna tid ingick i det ryska tsardömet. Det var under kriget som Korczak såg vilka det var som verkligen blev drabbade, barnen. Han såg att de som blev värst drabbade var barnen som förlorade sina föräldrar och var helt övergivna.20 Under kriget publicerade en tidskrift en del av hans texter och när kriget var över hade han blivit känd under pseudonymen Janusz Korczak.21 Efter kriget jobbade Korczak på ett

barnsjukhus i en förort till Warzawa, dit han åkte dag och natt. Korczak blev även inkallad till de rikas kvarter, dit åkte han och tog betalt så mycket han kunde för att hjälpa det andra barnhemmet för fattiga med extra förnödenheter. Korczak sparade även pengar så han kunde resa för vidare studier i Paris, Berlin och London, han reste mellan åren 1898-1904. Han lyckades under tiden bli en framstående läkare och många av de rikare vill göra honom ännu mera framgångsrik.22 Korczak själv finner bara ett lugn när han är på barnsjukhuset och han är inte intresserad av de dyrbarheter som erbjuds honom som ung och lovande doktor. Han ska ha utryck sig med sarkastiska och rebelliska ord som ”När i alla djävlars namn ska vi sluta upp med att skriva ut salicyl mot fattigdom, utsugning, kriminell belastning och

brottslighet”?23 Slutligen efter en del överväganden väljer han att övergå från medicinen till det pedagogiska när han väljer ett barnhem som har byggts efter hans beskrivning 1911 på

19

Hur man älskar ett barn sid 12

20

21

Janus Korczak och barnens värld sid 16

22

23

(16)

Krochmalnagatan. Korczak började studera pedagogik och publicerade fyra böcker i ämnet. Under första världskriget går han ut med en anteckningsbok, på framsidan står det ”Hur man

älskar ett barn”. När kriget är över återvänder han till Polen med en text som är redo för att

tryckas, Korczak själv undrade om det var en undersökning, ett diktverk eller ett manifest? Han skrev många artiklar, föreläste på högskolor för blivande lärare, skrev barnböcker och gjorde radioshow med barn.24 Mellan åren 1918 och 1929 är tiden då Korczaks pedagogik bevittnade sin höjdpunkt gällande de litterära verken. Han valde att tillämpa sina metoder på två stycken intuitioner: det barnhem jag skrivit om i Warszawa, som han var föreståndare för och ett annat som hette ”Vårt hem” i Bielany i närheten av Warszawa. Korczak använde sina teorier om att man skulle vara ärlig mot barnen och om att elever skulle få lära sig det ”verkliga” livet.25

Det sägs att han kunde ge arbetet lekens charm, han hade ett otroligt sinne för humor och kunde berätta historier som ingen innan. Året 1939 blev livet annorlunda för alla på barnhemmet. Ghettot kan beskrivas med höga murar, en halv miljon människor satt hopklistrade innanför dessa murar och förhållanden människorna levde under var inte de man eftersträvade.26

Tidigt i juli 1942 var det inte längre någon hemlighet att de som bodde i området skulle likvideras. Korczak hade blivit erbjuden fri lejd åtskilliga gånger.27 Varje gång hade han sett på människan som erbjudit honom fri lejd som om han förrådde honom. Vid det sista försöket att få ut Korczak påminde han om en man vid namn Piotr Zalewski. Han hade varit

grenadjären i tsarens armé och efter kriget arbetat på barnhemmet med Korczak i tjugo år. Han vägrade lämna barnen trots att han var arisk och blev väl påmind om detta genom nazisterna, till slut blev han mördad på ”barnhemmets gård”. Korczak svarade:

Du förstår, om en vaktmästare inte ville lämna barnen därför att han var fäst vid dem, och du föreslår att jag, deras vårdare, deras far… skulle kunna lämna barnen ensamma att kvävas i en gaskammare? Hur skulle jag kunna leva efter det?

Det var något han inte skulle kunna och gjorde det inte heller.28 Mesta delen av tiden innanför murarna gick åt till att skaffa de förnödenheter som krävdes i form av mat och medicin. Trots

24

Janusz Korczak och barnens värld sid 21

25

26

Hur man älskar ett barn 2003 sid 24ff

27

http://jte.sagepub.com.proxy.mah.se/content/56/2/145.full.pdf+html sid 145

28

(17)

att han var trött och sliten tog han på sig ansvaret att starta ett till barnhem i ghettot. Dagarna ägnade han åt barnen och kvällarna till att skriva ner sina anteckningar i en slags dagbok, dagboken innehöll minnesbilder och händelser och tankar från ghettot. Den sista anteckningen i dagboken från den 4 augusti 1942, dagen innan de deporterades till Treblinka var: ”Jag står och ser en tysk soldat på vakt. Kan inte låta bli att undra över vem mannen var, lärare, sopade gator, kanske jurist? Vad skulle han göra om jag vinkade till honom? Kanske vet inte ens soldaten själv vad han skulle göra”.29

Korczak slutade aldrig att tro på mänskligheten och trots att han visste vad som skulle ske med honom och barnen så slutade han aldrig tro och hoppas.

Den 5 augusti 1942 omringade nazistiska soldater barnhemmet i ghettot, barnen fick inte äta upp sin frukost, utan blev tvingade att ställa upp sig på gatan. I täta led vandrade man fyra och fyra, eleverna hade satt på sig de finaste kläderna till vajandet av deras flagga. Flaggan var en gyllene fyrklöver mot en grön bakgrund, det gröna stod för allting som växer. Tillsammans marscherade de genom de tysta gatorna i Warszawa till omlastningsplatsen, nära Gdansk station.30 Dom blev påtvingade på tåget som tog dem till Treblinka, som ligger ett tiotal mil nordost om Warszawa. Det var en dödsfabrik som mördade niohundratusen människor. Korczak dog tillsammans med sin trogna kollega Stefania Wilczynkas som följde honom in i döden. Korczaks dagbok smugglades ut ur ghettot, och hans resa avslutades i gaskammaren tillsammans med elever och barn som han hade offrat allting för. Han offrade allting för en bättre och mer medmänsklig värld. Minnesplatsen är gestaltad som ett hav av stenar. Varje sten symboliserar en utplånad shetl(Shetl är en liten stad med stor judisk befolkning)31 och varje sten har namnet på en stad eller by inristad. Endast en sten bär en enskild persons namn:

Janusz Korczak Henryk Goldszmit och barnen32

29

Janusz Korczak och barnens värld 2004 sid 22ff

30

31

http://www.fbf.fi/ikaros/arkiv/2007-2/envisa_doda_sprak.pdf

32

(18)

3.3 Janusz Korczak, pedagogen

I detta kapitel ska jag berätta om Korczaks pedagogiska arbete. Vad var det som var revolutionerande med just Korczak? Skulle detta fungera i dagens samhälle, med den nya teknologin? Kanske inte allt, men en hel del om att ge barnen rätten till att tänka och vilja lära sig. Mer om skrivandet och varför man gör vissa saker skulle garanterat återkomma. Jag kommer använda mig av boken ”Hur man älskar ett barn”, eftersom det är det pedagogiska verk i vilket han själv berättar om de verktyg han använt, vilket gör dem till primärkällor.

Anslagstavlan

”På ett väldigt synligt ställe, inte alltför högt upp på väggen hänger en tavla på vilken man med häftstift sätter fast alla förordningar, meddelanden och annonser. Anslagstavlan ger utrymme för både pedagogernas och barnens initiativ”.33

Almanackan, termometern, en viktig tidningsnyhet en bild, en rebus osv. Frågor som uppstår är om jag är med på tavlan?

Nyfikenheten väcks, barnet kanske inte kan läsa, men känner igen sitt namn, vill veta mer, undrar vad som står och vill lära sig läsa.

Utan anslagstavlan blir livet ett en plåga; du säger högt och tydligt: - Barn a, b, c och d ska gå, ta eller göra det eller det. Genast kommer e, f och g. – Jag med? – och jag? Och han?

Du upprepar vad du nyss sagt, men utan framgång. – Men jag då? Du säger: - Ni ska gå dit och få… Återigen frågor oväsen och förvirring. – När då? – vart ? – varför då?34

Korczak satte upp en anslagstavla fastän majoriteten inte kunde läsa, varför? Barnen lärde sig känna igen sitt namn, nyfikenhet väcks och viljan att förstå vad som står tar över hand.35

Brevlådan

Att vara tålmodig är inte alltid en dygd som barn behärskar och brevlådan är därför till för att få barnen att lära sig vänta på ett svar. Den är även till för att skilja mellan små och stora sorger, bekymmer, mellan tillfälliga och allvarliga önskningar och tvivel. Brevlådan får barnen till att tänka och motivera till att få fram rätt saker, den lär dem att vilja lära sig skriva.

33

34

35

(19)

”Skriv ner det och lägg det i brevlådan” – ”jag kan inte skriva” – ”be någon som kan om

hjälp”.36

Brevlådan lär oss att:

 Tålmodigt vänta på svar

 Skilja på vad som är viktigt och oviktigt

 Tänka och motivera

 Hitta ett sätt att lösa problem

Bokhyllan

Bokhyllan använde sig Korczak av för att man skulle skriva ner sina egna tankar i böcker som står där, rapporter kring vad som har hänt. Även pedagogens dagbok skulle finnas där.

Svårigheter, pinsamheter och fantastiska upplevelser skulle finnas här. Även kalendarium där man antecknar vilka som gick på staden, tidpunkter och ärenden fanns i bokhyllan.

3.4 Vad är en läroplan?

I läroplanen kan man läsa om skolans grundläggande mål och riktlinjer. I läroplanen beskriver man bland annat normer och värden, kunskapsmål samt elevernas ansvar och inflytande. I läroplanen finns även kursplanerna som anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne.37

På riksdagens sida har man valt att förklara läroplanen på följande sätt:

11 § För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från

bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om läroplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en läroplan.38

36

37 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/karta-over-utbildningssystemet/utbildningssystemet/grundskoleutbildning/grundskola/vad-styr-verksamheten-1.4291 38 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K1

(20)

I den svenska skoldebatten har tyngden tidigare legat på om det ska vara kunskap och prestationer som är det centrala eller sociala målsättningar i kombination med allmän

personlighetsutveckling. Dock har tonvikten allt mer lagts på fostran och kunskapstillägnande alternativt stimulans och individuell mognad.

Att en lärare/pedagog ska fostra en elev kan man inte finna i 1969 års läroplan men däremot i Lgr 80. Likväl i Lpo 94 kan man finna att eleverna går mot ett mer individuellt synsätt. Elevernas rättigheter betonas mer gällande kunskapsinhämtade och social gemenskap. I läroplanen Lpo94 står det: ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”39

3.5 Bakgrund läroplanen

1962 beslutade riksdagen om den nya grundskolan detta blev början till reformer inom hela skolväsendet som skulle genomföras under de kommande decennierna och framförallt under sextiotalet som var väldigt händelserikt i svensk skolhistoria. 401968 beslutades det om en revision av grundskolans läroplan detta valde man att göra för att förhindra att högstadiet var en återvändsgränd för eleverna. Oberoende av tillval på högstadiet kunde eleverna nu välja teoretisk eller praktisk linje på gymnasiet. Förändringen var enligt Olof Palme strävande för att skapa jämlikhet inom skolväsendet.41 Nästa läroplan kom inte förens 12 år senare och var då Lgr 80. Läroplanen valde att minska timantalet på de praktiska ämnena och laborativa ämnen. Det var uppdelat hur man ville ha läroplanen, dels de som ville behålla en skola där teorin och det abstrakta innehållet skulle ha huvudrollen vilket det alltså blev.42

Nästa läroplan blev Lgr 94, Lgr 94 fick ta emot massiv kritik, läroplanen är ett av de

styrdokument som talar om vad skolans uppdrag är och hur verksamheten ska utformas. Den

39 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLAR01&tos=COMPUL SORY_SCHOOL&a=22#anchor_22 40 http://www.lararnashistoria.se/theme/grundskolans_larare_tidslinje 41 http://www.lararnashistoria.se/theme/grundskolans_larare_tidslinje 42 http://www.lararnashistoria.se/theme/grundskolans_larare_tidslinje

(21)

inleds med förordningstexter, följs sedan av skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer.43

3.6 Lgr 11

Skolväsendet har utvecklats mycket sedan 1962, i Lgr 11 kan man se att det står:

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.44

Från och med höstterminen 2011 började den aktuella läroplanen för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshem att gälla. Till skillnad från tidigare läroplaner så innehåller den nya de olika ämnenas kursplaner. Dessa kursplaner fick i sin tur en ny struktur i tre delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Man vill att kraven i skolan ska vara tydligare och konkreta. Lärare, föräldrar och elever ska förstå vad som förväntas under lektionerna.

Läroplanen slår fast att eleverna har rätt till strukturerad, lärarledd undervisning. Det är dags att uppvärdera läraren och undervisningen i skolan. Syftet med den nya läroplanen var bland annat, enligt regeringen, att fler elever ska kunna nå målen och att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas. Att ha tydligare kursplaner skulle även ge ett ökat stöd för lärarens undervisning och främja en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper.45 Lgr 11 vilar på en demokratisk grund,

Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.46

Läroplanen tar även upp fyra grundpelare så som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I Lgr11

43

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94 sid

44

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 sid 9

45

http://www.regeringen.se/sb/d/12466/a/153375

46

(22)

skriver man att skolan ska vara icke konfessionell. Man ska fostra eleverna med den etik som bygger på kristen tradition och västerländsk humanism.47

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.48

Skolan ska vara till för alla, den ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram, de ska ge eleverna möjligheter till personliga ställningstaganden. Undervisningen ska som innan nämnt vara saklig och alls

idig. Skolan ska se till att barnen inte blir ensidigt påverkade av en eller andra åskådningar.49

3.7 Skolans uppdrag

Skolans uppdrag är enligt läroplanen att främja lärande detta genom där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska tillsammans med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.50

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.51

Skolan strävar enligt Lgr11 att främja lärande vilket förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Lgr11 säger att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta vill skolan uppnå genom att åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.

47

48

49

50

51

(23)

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.52

3.8 Undervisning

I skolan skall undervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Skolan skall ta hänsyn till elevernas bakgrund, vad de har för tidigare erfarenheter när det gäller t.ex. språk och kunskaper. Man strävar efter en skolform som är likvärdig, oavsett vart i landet skolan befinner sig. Eftersom alla elever är olika ska det också finnas olika vägar att nå målet, enligt läroplanen ska skolan arbeta för en individuell anpassad lärandemiljö.

Enligt läroplanen strävar skolan efter att skapa en jämlikhet mellan män och kvinnor.. 53

Lgr11 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Man vill att skolan ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.

52

Läroplan för grundskolan, förskolekl assen och fritidshemmet 2011 sid 10

53

(24)

Metod 4.0

Nedan följer mitt val av metod och genomförandet.

4.1 Val av metod

För att få ett bra val av min metod använde jag mig av en bok som heter Att skriva en bra

uppsats, i mitt arbete använder jag mig av en kvalitativ litterär analysmetod, detta innebär att

jag söker efter svar med hjälp av den litteratur jag har valt att använda mig av.54

Den kvalitativa studien innebär att jag fokuserar på att få en så djup förståelse för mitt ämne som möjligt. Metoden kan förklaras som ett systematiskt sätt att undersöka verkligheten på.55 Ett kvalitativt synsätt är att individens perspektiv på en företeelse eller sin verklighet är av större intresse än en objektiv föreställning av detsamma. Backman tar upp i boken rapporter

och uppsatser framträdande begrepp inom ett kvalitativt synsätt som innebörd (mening), kontext, och process. Begreppet innebörd eller mening, handlar enligt Backman om ”hur

individer upplever, tolkar och strukturerar en omgivande verklighet i relation till sina tidigare kunskaper och erfarenheter”.56

4.2 Tillförlitlighet/urval

Jag har undersökt hur Janusz Korczaks pedagogik skulle ställa sig till läroplanen från 2011, vilket betyder att min litteratur är anpassad därefter. Hur hög tillförlitligheten min uppsats får påverkas av den litteratur jag har valt att använda. I de bok val jag har gjort anser jag att det är viktigt att påpeka att jag valt litteratur från Korczak själv som huvudkälla vilket kan innebära att min text påverkas av hur Korczak såg på sig själv och sin lära, att endast använda hans verk skulle på detta vis påverka tillförlitligheten negativt. För att motverka en låg

tillförlitlighet har jag därför även använt mig av fakta från andra källor för att öka

54

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Liber sid 292

55

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur sid 13

56

(25)

objektiviteten.57 Jag har bland mina källor valt att använda mig av vetenskapliga artiklar, böcker skrivna kring Korczaks liv och även Korczak själv som huvudkälla.

4.3 Genomförande

För att uppnå syftet med denna rapport, att se om det finns likheter mellan Janusz Korczaks pedagogik och läroplanen från 2011 har jag valt att använda mig av en huvudfråga och sedan bryta upp läroplanen till olika under rubriker så som, demokrati, uppfostran och pedagogen. Detta har jag gjort för att lättare se samband mellan Korczak och läroplanen.

För att uppnå syftet med denna rapport, det vill säga undersöka den svenska läroplanen och se om det finns likheter mellan Lgr11 och Korczaks tankar krävs det att jag vet vad Korczaks pedagogik är, likväl måste jag ställa hans tankar gentemot läroplanen för att därigenom visa på likheterna.

Jag undersökte hans texter från hans pedagogik och tankar kring hans syn på barn och vad som kan påverkat honom. I läroplanen försökte jag att se likheter med Korczaks tankar och idéer. Jag kom här fram till att en kvalitativ textanalys var det mest passande för min

undersökning. Detta medförde att jag var tvungen att ha ett visst förhållningssätt gentemot Korczak och det som skrivs kring honom inklusive hans egna texter. Utifrån min huvudfråga började jag att analysera textkällorna och tolka dem utifrån min förförståelse.

Min tanke och med hjälp av min mentor kom vi tillsammans fram till att presentera analysen av läroplanen och Korczaks tankar med hjälp av en matris. Detta har jag valt för att underlätta för läsaren i analysen och se de likheter mellan Korczak och dagens läroplan. När det gäller själva bearbetningen av de litterära källorna så baseras svaren på min tolkning utav texterna. Jag har försökt att strävat efter att inte utesluta viktiga resultat. Jag har försökt beskriva på ett tydligt sätt hur jag gjort min undersökning så att de som tar del av arbetet förstår min

tankegång.

57

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Liber 327

(26)

4.4 Matris

I min analys har jag valt att använda mig utav en matris. Jag har valt att jämföra Korczaks pedagogik och läroplanen från 2011. Min förhoppning är att matrisen skall tjäna till att förtydliga och ge en överblick till läsaren och underlätta för denne att följa mitt resonemang samt svar på mina frågeställningar.

(27)

5.0 Analys

I detta kapitel presenteras en kvalitativ textanalys av Lgr11 grundskolans tidigare år och Janusz Korczak.

I läroplanen finns det grundläggande pelare så som: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet; alla människors lika värde; jämställdhet mellan kvinnor och män, osv. Solidaritet med svaga och utsatta är också en del i värdegrunden. Utöver detta finns i

Korczaks pedagogik fyra dygder: rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. 58 Han skriver i boken Hur man älskar ett barn;

”Märk väl! Antingen kommer vi nu att förstå varandra genast eller också skiljs vi åt för evigt. Om

tankarna försöker fly och gömma sig, om känslorna skenar iväg, återkalla dem då till ordning och tygla dem till viljans hjälp! Jag kräver ett Magna Carta libertatis (privilegiebrev) för barnens rättigheter. Jag har funnit tre grundläggande rättigheter, men det finns kanske flera: 1: Barnens rätt till sin död. 2: Barnens rätt till den dag som är. 3: Barnens rätt att vara som det är.”59

Jag anser att det är framförallt här i läroplanens värdegrund som man kan se de stora likheterna mellan Korczak och läroplanen. Detta beror delvis på att de båda är poetiskt

skrivna, vackert uttryckta men kanske inte för pedagoger så enkelt att uppnå. Korczak förenar i sin pedagogik ett synsätt med en uttalad respekt för varje barn och dess behov, han betonar att miljön måste struktureras så att de svaga inte kommer i kläm. Värdegrunden innehar även att skolan vilar på en demokratisk grund som Korczak också kämpade för.

Skolans uppgift är enligt läroplanen från 2011 att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

5.1 Korczak och Lgr11

Jag anser att Korczak var tidig ute med vad vi idag diskuterar lärare och pedagoger letar efter idag, han såg tidigt att varje individ kräver ett individuellt bemötande, hans pedagogik liknar på så sätt dagens. Korczak ansåg att ”friheten” och ”styrningen” anpassas till det enskilda barnets förutsättningar och behov. 60

58

Hur man älskar ett barn 2003 sid 188 - 189

59

Hur man älskar ett barn 2003 sid 42-43

60

(28)

Läroplanen och kursplanerna är till för dem som arbetar i skolan. Dessa ska följas för att eleverna ska få möjligheter att uppnå de kunskapskrav som ställs för att gå vidare. Det som följer gällande Korczaks tankar är hur jag tror att han skulle se gällande dagens läroplan. Jag har valt att använda mig av en matris där det finns likheter mellan läroplanen och Korczaks tankar. I dagens läroplan finns åtskilliga fler punkter än vad jag tar upp, jag har själv valt ut vissa punkter att trycka på. I varje läroplan finns även en värdegrund för skolan som jag anser hör ihop med Janusz Korczaks tankar och kommer där visa likheter likväl. Som jag nämnt tidigare och som Hartman skriver så är Korczaks tankar poetiskt skrivna i många

sammanhang. Punkterna som följer har jag valt ut och jag kommer även att jämföra Korczaks tankar och värdegrunden utan punkter i resultatet.

Korczak och läroplanen Figur 1

Janusz Korczaks tankar: Lgr11:

Uppfostran:

• Låt barnen göra fel, kom ihåg om verkliga prövningar skulle komma, är vi kanske inte till hands.

• Att utbilda eleverna efter att klara av omvärlden har varit Korczaks tankar, han vill att de ska klara av världen med en positiv syn och hjälpa andra till en bättre dag.

• Ett exempel som ska hjälpa är kamratdomstolen, med hjälp av

kamratdomstolen så kan man skapa ett demokratiskt samhälle.

Demokrati:

• Respektera strävan efter kunskap. •Respektera misslyckanden och tårar. •Respektera barnets ägodelar och tillgångar

• Ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och

grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter

•förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.61

61

(29)

• Hänsyn till barnet att vara som det är. • Barnens demokratiska anda vet inte av hierarkier.

•Kamratdomstolen är till för att bidra till jämställdhet och bereda vägen för barnets rättigheter.

•När barnen förstår att de gjort fel och ser att en annan människa blir ledsen så ges

möjligheten att bättra sig inför nästa gång. Även detta står under en paragraf i

barndomstolen, barnen ska förstå andra och hjälpa varandra att stärka de positiva

egenskaperna.

Pedagogens roll:

•Respektera det som är nu, idag. Hur skall de klara av morgondagen om vi inte unnar dem ett medvetet, ansvarsfullt liv idag.

•Uppfattningen om fostran och utbildning som ett instrument för social reformer och en huvudväg till ett bättre samhälle.

• Barnens egenvärde och att ses som medmänniskor.

• Barn gläder sig åt att uträtta saker, där det finns problem finns det iver att lösa dem.

• respekterar andra människors egenvärde, • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.

• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, • organisera och genomföra arbetet så att eleven

• utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,

• upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. • successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

(30)

5.2 Pedagogens roll

Att tänka på här gällande en bra pedagog är att enligt läroplanen att den förespråkar att elever ska själva finna sig själv och våga undersöka för att utvecklas. Ett problem gällande att jämföra Janusz Korczaks tankar kan vara att eftersom han skriver så poetiskt gör det svårt att punkta upp hans ideér.

En bra pedagog enligt Korczak är en sådan som tar sig tid till barnen, den ser barnet, en bra pedagog vet att bakom en struntsak kan det dölja sig ett problem som borde uppmärksammas. Pedagogen surar inte när hon inte förstår sig på ett barn, utan tänker, söker och frågar andra barn efter svar. Barnen kommer att visa hur pedagogen ska gå tillväga för att skada barnet så lite som möjligt. Låt barnet göra fel, den moraliska styrkan stärks när barnet övar och

utvecklas.62 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Det är lärarens och skolans uppgift att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Enligt läroplanen så ska eleverna få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som

tillsammans med andra.63

För skolan är det viktigt att arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Detta framhäver Lgr11 att det är extra viktigt under de tidiga skolåren då leken har stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skolan ska främja elevernas

harmoniska utveckling.64 Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet.65

Sven Hartman säger i sin vetenskapliga artikel att de senaste årens utspel om skolans värdegrund alltför ofta har förblivit svävande över horisonten utan att någonsin landa i den pedagogiska vardagen. Med tiden anser Hartman att det dock har vuxit fram allvarligt menade

62

63

64

65

(31)

försök att skapa både en praktisk och en teoretisk förankring för det myckna talet om grundläggande värden.66

Hartman skriver även att han anser att en del av det som Korczak använde sig utav då ter sig som självklarhet i en modern pedagogisk miljö.

På internationella Korczakkonferenser brukar man ofta i högtidliga ordalag tala om det önskvärda i att återskapa ”Korczaks system” så att det på nytt Skulle kunna verka i pedagogiskt arbete bland barn och ungdom. Detta bygger enligt min uppfattning på en missuppfattning av arvet efter Korczak. Han Utvecklade aldrig något eget system i den mening som vi kan finna det hos. exempelvis Maria Montessori eller i Waldorftraditionen.

De metodiska grepp och de idéer som han beskriver i sitt pedagogiska huvudarbete Hur man älskar ett barn utgör knappast ett system.67

Hartman vill dock framhäva systemet Kamratdomstolen som Korczak la väldigt mycket tid på. Han gjorde det i övertygelsen att domstolen skulle bidra till barnens jämställdhet, bereda vägen för en konstitution övertygelsen att domstolen kan bidra till barnets jämställdhet. Janusz Korczak la väldigt mycket av sin tid på att grunda pedagogiska idéer, han ville sätta sig in i barnens värld och se att de fick samma möjligheter och behandlade på ett likvärdigt sätt.

Pedagogen har ett stort ansvar enligt lgr11, mycket tyngd läggs på hur pedagogen framför sitt material för eleven så att den kan klara av målen, ”den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.”68

5.3 Uppfostran

När det kommer till uppfostring kan man se likheter mellan Korczak och läroplanen från 2011. Enligt Korczak så handlar uppfostran om hur man bemöter barnen, om man tar ett exempel som Korczak berättade hur viktigt det är att lyssna uppmärksamt och framförallt

66

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/Hu mUS/ Utbildning_och_Demokrat i/Tidskriften/2001/ Nr%202_2001_pdf/Sven%20G%20Hart man.pdf

67

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/Hu mUS/ Utbildning_och_Demokrat i/Tidskriften/2001/Nr %202_2001_pdf/Sven%20G%20Ha rt man.pdf

68

(32)

ärligt på barnen, inga listiga påtryckningar. Man får definitivt inte ha några ogenomförbara löften, att kunna komma överens med barn, det är ett arbete. Att pedagogen ger möjligheter till barnen att få prata öppet utan att möta vrede och motvilja, att barnen inte blir utskrattade utan att det är en värdig moralisk atmosfär, var vad Korczak eftersträvade.69 Korczak strävade efter en jämlikhet mellan alla människor, alla är vi olika men förtjänar samma respekt. Lgr11 säger att skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.70

Korczak ansåg att ”friheten” och ”styrningen” anpassas till det enskilda barnets förutsättningar och behov. Man kan inte säga att det ena är bra och det andra dåligt, oberoende av vilken individ det gäller. 71

Likheterna här är stora, båda strävar efter att se eleven som en enskild individ och på så sätt kunna finna sig själv och bli en del i samhället. Korczak ansåg att med hjälp utav hans pedagogik så skulle eleverna bli en del av samhället och få en möjlighet till att se världen ur ett ljusare perspektiv. Läroplanen säger:

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.72

Att utbilda eleverna efter att klara av omvärlden har varit Korczaks tankar, han vill att de ska klara av världen med en positiv syn och hjälpa andra till en bättre dag. Ett exempel som ska hjälpa är kamratdomstolen.

5.4 Demokrati

Skolväsendet ska som jag nämnt innan vilar på en demokratins grund. Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska

69

Hur man älskar ett barn 2003 sid 154f

70

71

Janusz Korczak och barnens värld 2004 sid 103

72

(33)

värderingar som det svenska samhället vilar på.73 Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.74 Likheterna här mellan Korczak och läroplanens demokrati är att Korczak skriver om fostran och utbildning som ett instrument för social reform och en huvudväg till ett bättre samhälle. Korczak påpekar att barns demokratiska anda inte vet av hierarkier. Han anser att eleverna ska vara jämställda och att de under vuxen ledning kan ledas till ökad självinsikt och

självkännedom. Korczak som anser att barn är människor precis som vuxna, men de saknar den komponent som vuxna har och det är erfarenhet. Det är vår uppgift som vuxna att dela med oss av vår erfarenhet och vägleda barnen genom dess egna tidiga erfarenheter. I grunden handlar det om respekt för barnet som människa menar Korczak.75 I boken Janusz Korczak och barnens värld beskrivs Korczaks hem som ett praktiskt demokratiskt samhällsexperiment. Det var ett samhälle med en egen tidning, egna beslutande möten och en kamratdomstol som behandlade barn och vuxna som likar och i första hand dömdes utifrån förlåtelseparagrafer.76 Gällande denna tanke som Korczak hade kan man se likheten mellan demokrati i

sammanhanget där det i läroplanen står:

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen. 77

Detta är något som Korczak strävade efter och försökte göra med sin verksamhet. Han verkstad fungerade som ett samhälle i samhället, som barnens egen republik i samhället. Korczak hade som grund att se till att alla bedömdes lika inklusive pedagogerna. Han ansåg att barn gläder sig åt att uträtta saker, där det finns problem finns det iver att lösa dem.

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som ve rkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.78

73

74

75

Janusz Korczak och barnens värld

76

Janusz Korczak och barnens värld

77

78

(34)

5.5 Reflektioner

Korczaks tankar och idéer, är tankar som finns hos pedagoger än idag. Inom förskolan och skolan, liksom i samhället som helhet diskuterar vi barns rätt att vara delaktiga i och kunna påverka beslut i de frågor som berör barnet. Efter att ha skrivit denna uppsats tror jag att Janusz Korczaks syn på barn, har påverkat pedagoger på att se barn med mer respekt. Korczaks tankar är än idag aktiva, de diskuteras och är med och påverkar läroplanen. Jag anser även att det är viktigt för pedagoger som går ut som lärare att veta vad som har påverkat oss dit vi är på väg idag.

Kärnan i Janusz Korczaks budskap var att barn är lika mycket värda som vuxna. Korczak ville att barnen skulle få möjligheter att växa upp i sällskap med jämnåriga, inte i första hand i familjen, och få utvecklas till självständiga individer. Hur gör man detta enligt Korczak? Jo genom att få uttrycka sina åsikter i fria diskussioner, både med vuxna och med andra barn. Därför fungerade hans hem som ett samhälle i samhället, ett slags barnens egen republik, med miniparlament, domstol och en egen tidning. Det är varje skolas skyldighet att inom

läroplanens ram se till att eleverna får så god utbildning som möjligt. Det kan se olika ut över hela landet men det är grunden som är läroplanens intentioner. De grundläggande värden och kvaliteter som läroplanen uttrycker skall prägla hela kedjan av styrdokument, dvs.

programmål, kursplaner och betygskriterier.

När jag reflekterar kring denna uppsats så inser jag hur viktigt det är med pedagogiken som vi alla arbetar med i skolan, jag tror att det är viktigt för de som går ut som lärare att ha med sig en bra grundpedagogik för sig själva. Att man tror på det man gör, att man ger eleverna möjligheter till att tro på sig själva och läraren. Uppsatsen syfte är en stark grund för det vi jobbar med i skolan, läroplanen och pedagogik. Denna uppsats berör dessa delar och jag tror det är viktigt att ha något man tro på med sig in i skolvärlden.

(35)

6.0 RESULTAT

Min undersökning har visat att Lgr11 och Janusz Korczak har en hel del gemensamt i grundläggande tankar. Som jag nämnt innan så går Korczaks fyra dygder: rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande ihop med värdegrundens grundpelare så som: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet; alla människors lika värde; jämställdhet mellan kvinnor och män, osv. 79

Korczak förenar i sin pedagogik ett synsätt med en uttalad respekt för varje barn och dess behov, han betonar att miljön måste struktureras så att de svaga inte kommer i kläm. I Korczaks tankar finns ett genomgående tema hur barnen ska få göra sina egna misstag, säg inte vad de ska göra utan var istället deras vägledare eller rådgivare. Dagens värdegrund liknar Korczaks idéer, båda utgår från en demokrati och ett barns sätt att se världen med en förhållning att skapa en bättre framtid.

Syftet med uppsatsen var att belysa om det fanns likheter mellan Korczak och Lgr11, både lgr11 och Korczak följer en röd tråd gällande demokrati och för barnens bästa.

I uppsatsen kunde man även se att både Korczak och läroplanen har en gemensam tanke gällande, uppfostran, demokrati och pedagogik. Detta genom att jag visade likheter i matrisen och även i min fortsatta analys.

Det är viktigt att förstå vad det är som är grunden i den dagliga verksamheten Janusz Korczaks syn på barn och demokrati har påverkat pedagoger förr i tiden men även idag. Korczaks tankar är än idag aktiva, de diskuteras och är med och påverkar läroplanen.

79

(36)

Referenser

Bromberg, Dorotea (red.) (1983). Janusz Korczak: en humanistisk pedagog. Stockholm: Inst. för pedagogik, Högsk. för lärarutbildning

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Korczak, Janusz (2002). Barnets rätt till respekt. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur

Korczak, Janusz (2003). Hur man älskar ett barn. 2. uppl. Stockholm: HLS förl.

Korczak, Janusz (2004). Ensam med Gud: böner av människor som inte ber. Stockholm: Verbum

Lengborn, Thorbjörn (1976). En studie i Ellen Keys pedagogiska tänkande främst med utgångspunkt från "Barnets århundrade": [Eine Studie zu Ellen Keys pädagogischem Denken mit Ausgangspunkt vom "Jahrhundert des Kindes"]. Diss. Uppsala : Univ.

Mathiasson, Leif (red.) (2004). Janusz Korczak och barnens värld. Lund: Studentlitteratur

Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Liber 327

(37)

Internet

Utbildning och demokrati 2001, VOL 10, NR 2, S 9-24 Barnkonventionens föregångare Anteckningar om den polske barnläkaren och pedagogen Janusz Korczak

Sven G Hartman tillgänglig på internet

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/Hu mUS/ Utbildning_och_Demokrat i/Tidskriften/2001/Nr %202_2001_pdf/Sven%20G%20Ha rt man.pdf (21.10.2012)

Lärarförbundet, Christer Mattson "Alla barn i mitt klassrum förtjänar respekt" Tillgänglig på Internet

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/CF9A5351D0F093B0C12579CF0037F

D7E?OpenDocument&menuid=00326A1C (21.10.2012)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Tillgängligt på internet

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLA

R01&tos=COMPULSORY_SCHOOL&a=1#anchor_1 (21.10.2012)

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Tillgänglig på internet

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/laroplan/curriculum.htm?code=GRGRLA

R01&tos=COMPULSORY_SCHOOL&a=22#anchor_22 (21.10.2012)

Stödja dokumentation om Korczak genom bibliotek, arkiv etc., samt att arrangera möten och vetenskapliga konferenser kring barn och barns villkor. Tillgänglig på internet

http://www.korczak.se/ (21.10.2012)

Janusz Korczak : Legacy of a Practitioner-Researcher. Tillgänglig på internet

(38)

Barnkonventionens föregångare Anteckningar om den polske barnläkaren och pedagogen Janusz Korczak Sven G Hartman. Tillgänglig på internet

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/

Tidskriften/2001/Nr%202_2001_pdf/Sven%20G%20Hartman.pdf (6.01.2013)

”Alla barn i mitt klassrum förtjänar respekt” av Christer Mattsson. Tillgänglig på internet

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/CF9A5351D0F093B0C12579CF0037F

D7E?OpenDocument&menuid=00326A1C (6.01.2013)

Korczak – our teacher on the rights of the child. Tillgänglig på internet

http://www.korczak.se/korczak2012/korczak-our-teacher/ (6.01.2013)

Envisa dödas språk. Tillgänglig på internet

http://www.fbf.fi/ikaros/arkiv/2007-2/envisa_doda_sprak.pdf (6.01.2013) Skolväsendet. Tillgänglig på internet

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K1 (6.01.2013)

Grundskolans lärare - till nu från då. Tillänglig på internet