Utvärdering av krypgrunder
Fuktskador, problem och lösningar
Axel Lundberg
Ludvig Johnsson
Examensarbete
Högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör
Institutionen för Urbana studier
Förord
Denna rapport är skriven på Malmö Högskola för avdelningen byggteknik under
institutionen för Urbana studier. Rapporten är ett examensarbete för Axel Lundberg och Ludvig Johnsson och den är skriven under perioden mars 2012 – september 2012.
Vi vill tacka vår handledare Rolf Andersson för hans hjälp och kritik längs vägen. Vi vill även tacka NilsOlof Lundberg på JSB, Johan Hultman på NCC, Ingemar Hansén på Anticimex och Peter Brandt på Skanska för att de tog dig tiden att svara på frågor kring vårt projekt. Malmö September 2012 Axel Lundberg Ludvig Johnsson
Sammanfattning
Denna rapport tar upp den grundläggande problematiken kring grundläggningstypen krypgrund. Utvärdering av olika metoder och typer av denna grunden redogörs, samt hur man idag gör för att sanera och möjliggöra för fortsatt boende i fastigheter med stora och små problem.
Här förklaras bakgrunder till problem samt historik kring både problemet och hur denna grundläggning har kommit dit den är idag, dvs. varför den har blivit klassad som
riskkonstruktion av många i branschen. Även en sammanfattning av hur företag och forskare ser på sanering och hur de tycker man skall attackera problem.
Klimatförändringar är medtagna som en ökande riskfaktor.
Inledningsvis är det en genomgång av olika punkter som rör historia och/eller
uppbyggnad av krypgrunder, som sedan följs av en genomgång av problem, sanering
Abstract
This project report brings up the main issues about the foundation type crawlspaces. An evaluation of different methods and types of this foundation type is shown, together with how you today choose to sanitise and make it possible for inhabitants to continue living in an effected environment.
In the project the problems about crawlspaces are explained, together with some history surrounding both the problem and why it has today been classified as a risk-‐ construction amongst those who know. A brief compilation of how different companies and how scientists think you should attack the problem is wound in the text. The affect of climate change is also checked as a risk factor.
As a beginning there is a summary of different points surrounding history and the building process of a crawlspace, which is then followed by a summary of problems, sanetising and fixes for different types of crawl spaces.
Innehållsförteckning
Förord I Sammanfattning II Abstract III 1. Inledning ... 2 1.1 Bakgrund ... 2 1.2 Syfte ... 2 1.3 Metod ... 3 1.5 Avgränsningar ... 32. Förklaringar och historia ... 4
2.1 Förklaring till krypgrunder ... 4
2.2 Historia ... 4 2.2.1 Torpargrund ... 4 2.2.2 Plintgrund ... 5 2.3 Krypgrunder ... 6 2.3.1 Uteluftsventilerade krypgrunder ... 6 2.3.2 Inneluftsventilerade krypgrunder ... 7 2.3.3 Varmgrunder ... 7
2.4 Bakgrund till problemet ... 8
2.5 Fuktorsaker ... 8 2.5.1 Nederbörd ... 9 2.5.2 Markfukt ... 9 2.5.3 Luftfuktighet ... 9 2.6 Mögel/rötskador ... 10 2.7 Dagens uteklimat ... 13
2.7.1 Klimatzoner och förändringar ... 13
2.8 Sambandet temperatur – fukt – mögel ... 14
3. Resultat ... 15 3.1 Uteluftventilerad krypgrund ... 15 3.1.1 Problem ... 15 3.1.1.1 Fuktkällor ... 15 3.1.1.2 Värmekällor ... 17 3.1.2 Skadeutredning ... 17 3.1.3 Åtgärder ... 19 3.1.3.1 Sanering ... 19
3.1.3.2 Förslag på åtgärder som minskar problemen ... 20
3.2 Inneluftventilerade krypgrunder/varmgrunder ... 32
3.2.1 Problem och åtgärder ... 32
1. Inledning
1.1 BakgrundKrypgrunden var under lång tid en av de vanligaste typerna av krypgrunder vid nybyggnation av enfamiljshus enligt Boverket (2010). Den härstammar från
torpargrunden som kom till redan på 1800-‐talet. Denna funkade bra eftersom man hela tiden höll grunden varm av eldstaden.
Krypgrunden däremot kom till under 60-‐talet och denna var mer sofistikerad då den inte använde vanlig natursten och dessutom var isolerad i bjälklaget. Det sistnämnda är också vad som innebar början av de stora problem som många krypgrunder har idag. Man förlorade alltså en del av grundidén när man började isolera bjälklagen och torpargrunden blev betydligt kallare och känslig för fuktig luft. För att göra det hela ännu värre har man dessutom för 20-‐30 år sedan börjat isolera ytterligare för att spara energi. Givetvis innebär det ännu kallare
krypgrunder och ännu större risk för fukt-‐ och mögel-‐skador.
Andra ändringar man gjorde som innebar problem var att man började värma upp huset på andra vis vilket innebar att murstocken inte blev varm.
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att få en fördjupad insikt i hur fuktskador i krypgrunder bildas, fortskrider och hur man gör för att undvika skador samt identifiera uppkomsten av densamma. Att redogöra för lösningar är också prioriterat.
Vi vill ge privatpersoner och andra läsare en chans att förstå problematiken kring hur just deras krypgrund fungerar och hur de kan gör för att identifiera och undvika problemen som gett krypgrunden dess risk-‐stämpel. Detta arbete kan ligga till grund för mycket av de frågor vi vill ha svar på, men även som ett underlag för vad man borde tänka på och vad man vid uppförande bör tänka på för att undvika fuktskador.
1.3 Metod
Detta arbete kommer i huvudsak att byggas upp som en litteraturstudie. Den
kommer att bestå av information från olika sorters källor, mestadels rapporter från både forskning inom området men även rapporter från vinstdrivande företag. Ämnet vi har valt att titta djupare inom är ett välkänt område med mycket information att finna.
Då hållbart byggande är på strikt frammarsch så är det verkligen i ropet att utföra och kontrollera fuktskador och deras utredningar. Viktigt är dock att hålla sig inom ramarna för vad för oss är fakta och vad företagen själva anser är bra tekniska lösningar. Det skall vara objektivt sett på fuktskador i allmänhet, inte utifrån specifika kravs synsätt. Någon praktisk mätning kommer inte att utföras, men vi kommer att titta på hur företag och forskare har valt att presentera och
åskådliggöra lösningar för gemene man.
1.5 Avgränsningar
Arbetet kommer att avgränsas till krypgrunder i dess olika former och de många fuktskador som omringar denna konstruktion. En kort historia om dess utveckling kommer förklara hur grunden har blivit så populär och en bakgrund till problemet avgränsar till varför konstruktionen är så utsatt som den är. Vi kommer inte att räkna fram den mest effektiva typen av krypgrund, utan snarare ge förslag på några bra utformningar.
2. Förklaringar och historia
2.1 Förklaring till krypgrunderBenämningen krypgrund och/eller kryprum använder man idag för att beskriva en grundläggningstyp som fram tills för några år sedan var en av de vanligaste typerna av grund vid nybyggnation av enfamiljshus (Boverket 2010). Den innebär i enkelhet att man placerar bärande väggar utmed byggnadens klimatskal och under bärande innerväggar, varpå man ovanpå dessa lägger det bärande bjälklaget.
Arbetet kommer att avhandla de vanligaste övergripande typerna, medan det i verkligheten finns otal sätt att bygga och ventilera denna grundtyp på. Isoleringen i denna grund kan vara obefintlig eller uppbyggd på mängder med sätt, där vi
kommer att titta på det som vi tycker är det bästa och/eller smartaste sättet att isolera och därigenom minimera fuktskadorna.
2.2 Historia
2.2.1 Torpargrund
Denna i Sverige första riktiga grundläggningskonstruktion var en nödvändig utveckling, då man tidigare ofta hade trampade jordgolv, varpå man placerade syllen ovanpå ren jord och/eller mull. Detta ledde ofta till röta och mögel i grunden på huset.
Det man gjorde var att höja upp den underliggande bärlinan eller bjälklaget upp i luften, varpå man staplade stenar som bärlinan vilade på. Man fick på så sätt mindre problem med röta, och ventilationen var ett faktum. För att begränsa temperaturen och luftfuktigheten på vintrarna kunde man lägga ris och/eller skotta upp snö mot grunden, och på så vis få en vis temperaturhöjning i grunden. Ännu en detalj som kunde höja temperaturen i grunden var det faktum att man ofta hade en eldstad i mitten av boningshuset. Eldstaden värmde effektivt sin grund, vilket gav upphov till den tidigare nämnda temperaturhöjningen.
Det som kom att begränsa torpargrunden var att den är väldigt svåråtkomlig, då man oftast inte kan krypa ner och inspektera för mögel eller dylika problem. Ännu mer problem blir det när man ska göra något åt de fuktskador som finns, då
springor i golvet och ut mot husväggar begränsar möjligheten att avfukta eller temperera grunden. Det är inte heller möjligt att få den energibesparingen med en torpargrund jämfört med en mer modern krypgrund (Ljungby 2001).
2.2.2 Plintgrund
En plintgrund är ännu en variant av krypgrund, där man väljer att ha plintar eller avlastningspunkter i hörnor samt jämt utplacerat längs med balkstrukturen under byggnaden. Principen är samma som för en krypgrund, med modifikationen att bjälklaget kan endast vila i vissa punkter, inte längs de hela avlastningsväggarna. Denna grundläggningskonstruktion finns i moderna tappningar, där hela bjälklaget, utan reglar och isolering, är av prefabricerade betongelement. En mycket enkel grundläggningskonstruktion, som medför mycket ventilation, vilket gör att undersidan av bjälklaget måste fuktskyddas mer än på en motsvarande torpargrund/krypgrund (Nevander, Elmarsson 1994).
Plintgrunder är vanligt ibland sommarstugebebyggelse och i vattennära byggnader, där det är lätt att placera plintar i vattnet för att ta upp de laster som man sedan ser till att föra ner i fastare mark.
En öppen plintgrund innebär att luften rör sig helt fritt under bjälklaget och därmed finns det inget rum med risk för fuktskador. Problemet är att det inte går att ansluta vattenledningar helt vanligt underifrån, då det skulle innebär frusna ledningar på vintern. Det är även anledningen till att den är vanligast ibland
sommarstugebebyggelser. Den andra anledningen är att den fungerar bäst för hus som endast är säsongsuppvärmda. Ett ouppvärmt hus under vintern innebär alltså inget problem för grunden då det inte finns något rum med risk för kondensation.
Figur 2.2.1: Torpargrund-‐ och plintgrundssektioner med luftflödespilar. (Nilsson, Harderup 2008)
2.3 Krypgrunder
2.3.1 Uteluftsventilerade krypgrunder
Som namnet antyder är denna form av krypgrund ventilerad av luften som tas in på olika sätt utifrån byggnaden, in i grunden.
Denna krypgrunden byggs upp av en yttermur och adderade inre murar, på vilken bjälklaget vilar för att föra ner lasten till marken. I denna typ är just bjälklaget isolerat från luften som tas in utifrån, varpå byggnaden blir som en isolerad, temperad låda. Man väljer att avskilja kryprummet från ovanliggande byggnad. På så vis blir även värmegenomföringen mellan kryprum och byggnad minimal, dock kan det bli höga fuktnivåer i kryprummet, då luften tas in, kyls ner och bildar kondens om den utförs fel (Nevander, Elmarsson 1994).
Denna grundläggningskonstruktion var fram tills för några år sedan en av de vanligaste typerna av grundläggning bland nybyggda villor, en konstruktion som man började använda och utveckla så sent som på 1960-‐talet (Boverket 2010). Den är väldigt enkel att utföra, men har idag samtidigt fått titeln riskkonstruktion, då den är mycket mottaglig för mögelskador (Anticimex AB 2004). Flera större
vinstdrivande företag bl.a. Anticimex har idag långt utvecklade metoder för att leda ut fukt och samtidigt skydda krypgrunder av denna typ, dock till ganska höga priser. De hävdar även att mer än var tredje krypgrund har någon form av fuktskada, vilket är en väldigt hög siffra (Anticimex 2010).
Figur 2.3.1: uteluft-‐ och inneluftventilerade krypgrunder med luftflödespilar. (Nilsson, Harderup
2008)
2.3.2 Inneluftsventilerade krypgrunder
Till skillnad från det uteluftventilerade kryprummet har man här istället valt att leda ner den varma inomhusluften, till kryprummet. Detta sker mekaniskt och grunden är även isolerad tillsammans med ovanpåliggande byggnad. På så vis får man ner risken för mögel-‐ och rötskador på bjälklaget.
Denna konstruktion kräver dock mer av de som uppför byggnaden, då det är
mycket viktigt att få byggnaden lufttät, samt att en inneluftventilerad krypgrund till viss del kräver underhåll av eventuella fläktar och ventiler etc. Dessa fläktar kan vara energikrävande. Även här finns många problem, ofta att man leder ner luften från våtrum i grunden, när det vore bättre med den normala inomhusluften. Viktigt är också att köksluften ventileras ut från byggnaden direkt (Nevander, Elmarsson 1994).
Skillnaden i mängden isolering mellan inne-‐ och uteluftventilerad grund behöver inte vara så stor, en viktig skillnad i utförande när det gäller just isolering än dock är att man vill lämna bjälklaget oisolerat. På så vis uppnår man med mening en viss transport av luft och fukt. Denna transport kan förvisso innehålla andra skadliga ämnen, något som tas upp i kapitel 3.2.
2.3.3 Varmgrunder
Varmgrunder är en vidareutveckling på den befintliga ovanstående oventilerade krypgrunden. Anledningen till att man nu väljer denna typ är flera, där en är att den liknar i funktion den äldre torpargrunden i och med uttorkning med varmare luft. Det viktiga är att konstruktionen blir så lufttät som det bara går, en problematik som i de flesta fall endast gör det möjligt att bygga denna typ vid nybyggnation. Även det faktum att man vill ha isolering under grundmuren är ett stort problem vid eventuell ombyggnad från inneluftventilerad krypgrund. En viktig åsikt att påpeka är att SP anser att varmgrunden är en fuktsäker konstruktion jämte den stämplade riskkonstruktionen uteluftventilerade krypgrunden (Samuelson 2010).
2.4 Bakgrund till problemet
Det stora problemet i att få till en bra konstruktion blir i att vi just i norra Europa har väldiga temperatur-‐ och fuktighetssvängningar. Detta gör att man inte kan bygga för det ena eller andra fallet, utan måste kompromissa för att kunna skydda på vintern och hålla ute på sommaren etc. Samtidigt är krypgrunden så pass
utbredd i Sverige att åtgärder måste till och det på många olika plan. Efter källare är det den vanligaste enskilda typen av grundläggning för enfamiljshus enligt
boverket, som uppskattar andelen till ca. 25%. I denna procentsats skall tilläggas att den uteluftventilerade står för ca. 60% medan den inneluftventilerade och
oventilerade varmgrunden står för ca. 7% resp. 1%. Noteras bör att boverket (2010) själva anser att där ligger stor osäkerhet bakom siffrorna. Viktigt att se är den mycket större andelen uteluftventilerade grunderna i denna rapport. I kapitel 3.1 tas denna riskkonstruktion upp mer ingående.
Deras problem har samtidigt gynnat de företag som livnär sig på att sanera och utreda fuktskador. Företagen har inte bara blivit större, utan också många fler, något som märks på den mängden vinklad information som finns tillgänglig på internet idag.
2.5 Fuktorsaker
Det finns självklart ett stort antal faktorer som förvärrar risken för mögel i grunden. Här har vi valt att ta upp de som vi tycker är de viktigaste och mest trendsättande. Även sättet fukten transporteras på är viktigt att benämna, störst är då diffusion och konvektion
Diffusion är transport som styrs av skillnaderna i ånghalt. Denna ångtransport sker
utan att luften behöver röra sig, samt genom klimatskärmen, såsom väggar och/eller tak.
Konvektion innebär att luften flyttar sig på grund av tryckskillnader, varpå
vattenånga följer med luften. Dessa tryckskillnader kan bildas av t.ex. vind eller fläktar. Viktigt att påpeka är att medans luften flyttar sig genom konvektion och tar med sig vattenånga, kan ånga samtidigt flytta sig genom diffusion på andra hållet.
Gravitation är helt enkelt då nederbörd rinner in under/in i grundmuren och på så
sätt orsakar skador.
Kapillärsugning är fallet då vatten tar sig upp genom den kapillära sugkraften som
finns i materials porer. Här transporteras vattnet i dess vätskefas, och kan även färdas mellan olika skikt (Nilsson 2005).
2.5.1 Nederbörd
Detta är den form av vatten som faller från himlen i form av regn eller snö. Den avleds enklast genom att luta marken från krypgrunden och att dräneringen är gjord enligt vad som anvisas. Takavvattningsproblem är något som tillsammans med dålig täthet kring springor kan ge upphov till att nederbörd får komma nära grunden. Vinden är dock oftast det som för in regn/snö till grundmuren.
Figur 2.5.1: Förklarande figur på hur fukten transporteras kring och i grund (Åkerlind 1999).
2.5.2 Markfukt
Denna form av bundet vatten förs enkelt upp genom kapillärstigning till undersidan och sidorna av grundmuren. Man skall se till att man vid byggnation har minst två kapillärbrytande skikt och att grunden dimensioneras för 100 % RF. Ett ångtätt skikt kan också vara att rekommendera, något som vi kommer till längre fram då en plastfolie kan placeras ovan de kapillärbrytande skikten.
2.5.3 Luftfuktighet
En enkel förklaring till detta är att luften kan hålla en viss mängd vattenånga vid en viss given temperatur. Temperaturen ökar stadigt på våren och försommar, för att sedan vara maximal under sommarmånaderna. Det är även under denna tid som problem uppstår, genom att den kalla grunden möter den varmare uteluften. Detta förklaras mer genomförligt i kapitel 2.6 (Nilsson 2005).
2.6 Mögel/rötskador
Det viktiga i detta kapitel är att förklara hur fukten hänger ihop med temperaturen och vice versa. Fuktskador är något som i värsta fall kan få hälsomässiga effekter, om man låter det gå så långt att det blir mögeltillväxt i grunden. Dessa mögelsporer kan på olika vägar leta sig upp i boningsrummet och ge allergier och andra problem med hälsan.
Vi börjar med att förklara sambandet mellan fukt och temperatur, något som i detta avseende är avgörande för att kryprum skall kunna klassas som riskkonstruktion. Från fysiken har vi sedan länge lärt oss att luft vid en visst hållen temperatur bara kan innehålla en viss mängd vattenånga, mätt i kg/m3, och kallas mättnadsånghalt.
För att få fram det mycket viktiga sambandet för RF (Relativa fuktigheten) så tar man kvoten mellan den aktuella ånghalten i luften mot den temperaturens mättnadsånghalt. Sambandet visas här nedan:
( ) m v RF v T = (2.6.1.1)
Ovan har vi v som är luftens ånghalt och vm(T) som är mättnadsånghalt vid given
temp. T (Olsson 2001).
Sambandet 2.6.1.1 är det som avgör för om det blir kondens eller inte i en krypgrund. Relativt så kallar man denna punkt daggpunkten, alltså punkten då vattenångan som luften inte ”orkar” hålla kvar fälls ut som fritt vatten. Till exempel kan luft vid 100 % RF och 20°c innehåller 17,28 g/m3 medan samma luft vid 4°c
endast kan innehålla 6,36 g/m3.
Man kan även notera att om temperaturen ökar, gör även mättnadsånghalten det, varpå RF sjunker. När luften sedan på våren och försommaren ökar i temperatur och det fortfarande är kallt i krypgrunden, nås daggpunkten. I en krypgrund som håller 6°c och en RF på 85 %, kan luften max innehålla 7,27 g/m3 vattenånga. När
luft med temperaturen 18°c och RF på 60 % ventileras in innehåller den luften 0,6*15,36 g/m3 = 9,22 g/m3 vattenånga. Alltså kommer det att fällas ut ca
9,22 – 7,27 = 1,95 g/m3 i grunden.
Dock behövs det tillgång på, förutom fukt, syre och organiskt material för att mögel och röta skall kunna uppstå. Vedertaget är att den kritiska nivån för att mögel skall kunna uppstå på trä är ungefär RFKRIT = 80 % men kan variera för olika tillstånd
(Peterson 2009). På sommaren är detta inte svårt att uppnå, då man ofta kan få
Figur 2.6.1: RF och Temp. i uteluftventilerade kryprum (Nevander, Elmarsson 1994)
Som vi snabbt ser i figur 2.6.1 så är den kritiska punkten precis vid försommaren, då temperaturen sticker iväg, varpå det även blir en grov höjning av den relativa
fuktigheten inne i kryprummet. I den nedre av bilderna ser vi även att toppen ligger kring de kritiska 80 % RF, något som åstadkoms genom att vi väljer att ta in luft för ventilation (Petersson 2009). För att göra hela mögelsituationen värre kan tas som exempel att om det är kallt en period för att sedan bli varmt och fuktigt kan RF relativt simpelt stiga ännu högre än 80 %, något som ännu mer markant bidrar till risken för permanenta skador. Har vi även en del vatten som kommer in rinnandes i grunden, kanske lite kvarvarande kondens och eventuell avdunstning från
markbeläggningen så tar risken ett steg till.
I figuren 2.6.2 kan vi t.ex. se att om man råkar ha 25°c och 85-‐90% RF i
kryprummet, så kan mögelpåväxt bildas så snabbt som inom 2-‐4 dagar. Samtidigt kan man ha 15°c men 95% RF, vilket gör att mögel kan bildas inom 4-‐8 dagar. Detta skall ju dock inte ses som ett ultimatum, då även mängden organiskt material i grunden spelar roll. Dock kommer luften i ett kryprum sällan upp i mer än 14°c, men risken för mögel är ändå överhängande vid så lågt som 80% RF, alltså den kritiska punkten (Deling et al. 2004)
För att kunna sprida sig över en större yta bildar mögelsvamparna sporer som alltid finns i luften i olika mängder och som kan sedimentera på ytor. Värt att nämna är att ett material som anses ha god motståndskraft mot mögel, kan få mögelpåväxt om det är nedsmutsat (Johansson, Samuelson, Ekstrand-‐Tobin, Mjörnell, Sandberg, Sikander 2003).
Men nu ser vi ju hur mögel utvecklas i grunden, hur påverkar det människorna i boendet ovanför? Problemet börjar med att man idag har det varmt i alla
välisolerade hus. Detta gör att man bygger upp ett övertryck inuti bostaden, och med värmens hjälp blir det en konvektionstransport ut genom takbjälklaget. Om det sen förekommer sprickor eller revor i plastfolien i golvbjälklaget kommer
kryprummets luft följa med, då enligt fysiken försöker luften tryckutjämna
skillnaderna mellan kryprum och bostad. Med denna luft följer mögelsporer samt lukt och orsakar allergier och dylikt (Svensson 2001).
Ett bra så kallat orsakssamband sattes ihop på LTH för några år sedan. Här kan man se orsak och verkan till olika tillstånd i en krypgrund. Har man till exempel lukt från grunden upp i bostad kan det bero på otäthet i bjälklag.
2.7 Dagens uteklimat
Nu när vi har gått igenom hur mögel och rötskador skulle kunna förstöra en grund, måste vi samtidigt titta på hur klimatet har förändrats och kommer att fortsätta att bli ”sämre”. För att kunna identifiera mindre problem, måste man dock börja från stort, alltså hur det rådande världsklimatet påverkar kryprummet.
Vi kan enkelt säga att jorden, speciellt här i norr där vi har skiftande klimat, går mot tider med mycket mer problem tack vare höjde temperaturer och därmed
extremare väder. De så kallade klimatförändringarna, vare sig man tror på dem eller inte, kommer att ge klimatet högre temperaturer och/eller mer regn och rusk. Detta är dock ett problem som inte börjat idag, utan har hållit på en längre tid, ca 20 år. Detta gör att man måste agera snabbt (Ljungby 2001).
2.7.1 Klimatzoner och förändringar
Då vi får ett mer fuktigt och varmare väder hinner inte krypgrunden torka ut på samma sätt som det gjort förut. Problemet blir ännu mer påtagligt om man sen har t.ex. ihållande regn, vilket osökt för oss vidare till något som experter beskriver med det så kallade ”Frankfurtklimatet”. Enkelt förklarat innebär detta att vi nu kommer få att uppleva att vi kommer allt närmare det klimatet som man har nere i södra Tyskland, vid Frankfurt am Main (Linderås 2008).
Utöver att klimatförändringar är något som kommer att göra problemen större för husägare, har vi även det faktum att Sverige är indelat i klimatzoner, alltså att vi har mer lokala förändringar i klimatet. Där finns ingen zon där inga skador förekommer, men det finns zoner där risken är avsevärt mycket högre för att ens kryprum skall bli mögelskadat. Innan temperaturerna började öka markant kunde man i norra Sverige ha ihållande marktjäle, alltså att marken var frusen längre in på våren. Detta gjorde i sin tur att grunden var avsevärt kallare än vårluften, vilket kunde öka mängden utfälld fukt ännu mera. Detta fenomen kommer troligen att minska tack vare ovan nämnda problem.
En annan sak man kan tillägga är att vi väljer att titta på krypgrunder ”lokalt” i Sverige. Hur ser det då ut utomlands, kanske kring medelhavet där man har mycket högre fuktighet under mycket längre perioder? Denna frågeställning kan nog
enklast förklaras med att dessa problem minskar av två huvudanledningar. Först så har man med största sannolikhet andra typer av grundläggningar utomlands, t.ex. är platta på mark mycket vanligare på bostadshus längre söderut. Den andra orsaken är att man inte har lika mycket klimatväxlingar heller. Vintern är mildare, vilket gör att problemet med att grunden är kall när sommaren kommer minskas.
2.8 Sambandet temperatur – fukt – mögel
Som en sista instans innan övergången till huvuddelen är det läge för ett
förtydligande av sambandet temperatur, fukt och mögel, alltså varför så många företag nu kan göra pengar på denna riskkonstruktion. Temperaturen i första ledet blir avgörande då luften vid en viss temperatur bara kan hålla en viss mängd vattenånga. Eftersom en krypgrund har en avsevärt lägre temperatur än sin
omgivning, speciellt på försommaren, fälls den vattenånga som den nedkylda luften inte kan hålla, ut som kondens, fritt vatten. Detta vatten kommer sedan i kontakt med organiskt material, mest troligt undersidan på golvbjälklaget och/eller skräp som ligger slängt i grunden.
Mögel behöver fukt, syre och organiskt material för att kunna blomstra. Har man nu de förhållandena för mögeltillväxt i krypgrund kommer möglet börjar växa och då kan situationen snabbt bli kostsam och svårlöst. Vid så lågt som RF = 80 % kan man
3. Resultat
I detta avsnitt kommer vi att diskutera problem, utredningar och åtgärder. Då den uteluftventilerade krypgrunden är den vanligaste typen av krypgrund finns det även mest information kring denna (Boverket 2010). Vi kommer även att ta upp de problem och åtgärder det finns bland den inneluftventilerade krypgrunden, eller varmgrund som den ibland kallas.
3.1 Uteluftventilerad krypgrund
I avsnitt 2.3.1 finns en förklaring till hur en uteluftventilerad krypgrund är uppbyggd. Nu till förklaringen varför en krypgrund är så utsatt för fuktskador. Anticimex konstaterad 2004 i en rapport att ca 35 % av alla Sveriges krypgrunder har mer eller mindre fuktskador, alltså något som man måste åtgärda innan det är för sent. Då ca 30 % av Sveriges alla grunder är krypgrunder, alltså ca 500,000 grunder kan man förstå innebörden av vidden av problemet (Anticimex 2004). I avsnitt 2.6 finns anledningen till varför mögel trivs så väl i grunden.
Det finns definitivt olika åsikter kring krypgrunden. En del byggföretag utesluter dem helt då dem inte ser någon mening med att använda denna för dem
riskkonstruktion, då de tycker sig ha andra bättre tekniska lösningar.
3.1.1 Problem
Vi kommer här att gå igenom olika fuktkällor som kan ställa till med problem i krypgrunden. Dessutom måste vi reda ut vilka krypgrundens värmekällor är. Vill man kunna lösa ett problem måste man veta huvudorsaken till problemet. Det som gör det hela väldigt krångligt med krypgrunden är att många lösningar som i teorin kan verka bra, visar sig vara mindre bra i praktiken.
3.1.1.1 Fuktkällor
Fritt vatten
Fritt vatten är nog både den enklaste orsaken till fuktskador att förstå sig på, samt den enklaste att åtgärda vad gäller orsaken. Självklart kan saneringskostnader ändå bli omfattande. Detta är helt enkelt vanligt fritt vatten du kan se med ögat. Oavsett var den må komma ifrån så kommer den relativa luftfuktigheten att stiga i
krypgrunden på grund av att vattnet avdunstar från det fria vattnet. Dessutom kan det stiga kapillärt i grundmuren (Nilson, Harderup 2008). Det fria vattnet kan komma från flera tänkbara ställen. Ett alternativ är helt enkelt ett vattenläckage från vattenledningar i huset. En annan tänkbar anledning kan vara att regnvatten sipprar in i krypgrunden. Detta är framförallt tänkbart om marken inte har en lutning bort från krypgrunden. Helst ska det även vara hårdgjorda ytor nära
Fukt i luften
Som har förklarats i avsnitt 2.6 varierar alltså både den absoluta och relativa fuktigheten i luften utomhus. Den absoluta är betydligt högre under sommaren än på vintern, medan den relativa fuktigheten beter sig precis tvärtom. Enkelt att konstatera är alltså att luften som kommer in i krypgrunden under sommaren innehåller mycket fukt (Nilson, Harderup 2008). Mesoklimatet (dvs. ett mer avgränsat område som är mindre än 10,000 m2) spelar även roll för hur mycket fukt det är i uteluften. Det är till exempel mycket sämre att bygga ett hus i en svacka nära en sjö, än uppe på en kulle utan närhet till vatten (Ljungby 2001).
Det kan även komma in fuktig luft genom bjälklaget genom konvektion men även diffusion om den absoluta fuktigheten är högre ovanför bjälklaget (till exempel i ett badrum).
Figur 3.1: Absolut ånghalt utomhus (Petersson 2009)
Markavdunstning
På grund av kapillär stigning kan det finnas vatten i marken ovanför grundvatten nivån. Detta vatten avdunstar och ger ett tillskott av vattenånga i krypgrunden. Markens relativa fuktighet kan ibland vara hela 100 % och man bör därför utgå ifrån att det alltid är så (Nilson, Harderup 2008). Observera att olika jordarter har olika kapillär stighöjd och stighastighet vilket även det påverkar omfattningen av
3.1.1.2 Värmekällor
Inomhusluften
Som redan har diskuterats en del är alltså en av värmekällorna för krypgrunden inomhusluften. Direkt avgörande för hur bra denna är som källa är hur lite isolering det finns i bjälklaget. Med åren har denna isolering ökat från att vara nästan
obefintlig i torpargrunden (Nilson, Harderup 2008).
Utomhusluften
Hur pass mycket temperaturen i krypgrunden en vis tidpunkt påverkas av rådande uteluftstemperatur är beroende av hur kraftig ventilationen är i krypgrunden, dvs. hur hög luftomsättningen är. Ett extremfall är en helt öppen plintgrund där
temperaturen under bjälklaget är i stort sätt samma som utanför huset. Men ju mer väggar kommer upp och alltså ju mer ventilationen minskar, desto mindre kan den rådande utomhustemperaturen göra en direkt påverkan på
krypgrundstemperaturen. Skulle temperaturen sjunka kraftigt på en mycket liten stund ute, skulle samma ske under en öppen plintgrund, men inte nödvändigtvis i en krypgrund (Ljungby 2001).
Värmetröghet
Det här är en mycket viktig och avgörande del. Precis som alla massor, har både marken i krypgrunden, men även grundmuren och bjälklaget en viss värmelagrande effekt. När det hastigt blir varmare och högre fuktighet utomhus på försommaren hinner inte krypgrunden med att värmas upp och är betydligt svalare. Detta innebär att även mättnadsånghalten är lägre i krypgrunden och därför blir den relativa fuktigheten mycket högre än utomhus. Ofta blir den över 80 %. Samma egenskap gör däremot att krypgrunden är varmare än utomhusluften både under hösten och hela vintern, när den relativa fuktigheten ute är väldigt hög. I detta fall är alltså värmetrögheten en fördel som minskar den relativa fuktigheten i grunden något. Givetvis har även solstrålning och vinden en påverkan, men är troligtvis inte direkt avgörande (Ljungby 2001).
3.1.2 Skadeutredning
Vid en skadeutredning finns det en hel del man bör kontrollera. Det minsta man bör göra kommer vi att ta upp nedan. Tänk på att allting som kontrolleras måste
relateras till vilken period av året det är. Det är tillexempel stor skillnad på fuktkvoter i en konstruktionsdel under januari jämfört med augusti.
Finns det någon matjord med växter nära grundmuren? Detta kan absorbera vatten som istället borde tagits hand om på annat sätt. Dessutom kan mögelsporer från jord och döda växter spridas i hela byggnaden.
Fungerar takavvattningen som den ska? Det ska rinna längs hängrännor till stupröret där det sedan ska rinna vidare till tänkt avlopp. Om det istället rinner ut på huset från stupröret kan det med tiden orsaka sättningar och sprickor i
grundmuren där vattnet sedan kan sippra in ännu effektivare. Det finns även många andra saker som kan behöva undersökas på utsidan, eftersom att varje
undersökning är unik (Ljungby 2001).
För att undersöka krypgrunden på insidan behövs en halvmask med partikelfilter 3 för att skydda mot det ofta förkommande damm och mögel med mera, då det oftast inte är någon trevlig miljö att vistas i. Inte minst för att det brukar vara väldigt trångt. För att det ska över och huvud taget komma in i krypgrunden måste den ha en inspektionslucka. Det är dock inte alla som har en sådan, men det bör då ordnas. Vissa krypgrunder eller framförallt torpargrunder ligger med golvbjälklaget så pass långt ner att man inte kan komma in mellan marken och golvbjälklaget. Då är det ett måste att använda sig av olika inspektionskameror (Ljungby 2001).
Innan man går in noterar man om det finns mögellukt eller annan avvikande lukt. Inuti krypgrunden ska det kontrolleras om där är rent från byggskräp, vilket inkluderar gamla gjutformar, andra främmande material i grunden eller kanske spår från trädgården (Boverket 2007). Man vill ha så lite organiskt material som möjligt i krypgrunden. Matjord är organisk och därför också olämpligt att ha i krypgrunden då det kan avge dålig lukt, samt på grund av risken för kapillär stigning av vatten som den gärna håller kvar (Ljungby 2001). En mineraljord med större kornfraktioner som istället dränerar vattnet är därför mer lämplig. Kolla även efter oisolerade rör för kallvatten eller ventilation eftersom att luften kan kondensera mot dessa (Boverket 2007).
Lite längre tillbaka i tiden använde man en svart plast på marken som är betydligt sämre (släpper igenom mer vattenånga) än dagens åldersbeständiga plast. Ovanpå denna lades ofta dessutom sand, vilket innebär att man får gräva lite med handen för att kontrollera om denna felaktiga plast har används. Notera var plasten slutar, om den är punkterad samt hur överlappen ska se ut. Hur det bör vara kommer vi att diskutera i senare avsnitt (Ljungby 2001).
Mikrobiell tillväxt i krypgrunden brukar oftast börja med att man kan hitta vitmögel på undersidan av bjälklaget, grundmuren samt marken. Värre är det om man
dessutom känner elak lukt då det förmodligen innebär att även svartmögel finns i utrymmet. För det otränade ögat kan vitmögel på grundmuren lätt växlas med salt-‐ och kalkutfällningar som uppkommer av kraftig fuktvandring i materialet, vanligtvis pga. regnvatten. Vitmöglet däremot är lite mer ”fluffigt” och smakar inte salt på tungan.
som brukar betyda att det vid minst ett tillfälle har varit mycket fuktigt i krypgrunden. Då är det viktigt att man kontrollerar under skivorna.
Det finns några ”lamptekniker” man kan använda sig av när man letar efter mikrobiell tillväxt i utrymmet. Istället för att lysa direkt emot ytan på ett material ska man istället låta den vanliga ficklampan lysa längs med ytan. Detta synliggör vitmögel mycket enklare. För att upptäcka svartmögel bör man lysa med en svag blå diodlampa som tydligt visar de små svarta prickarna. Man kan även prova att
variera avståndet med denna lampa (Ljungby 2001).
Mätningar
Mätning utförs av temperatur och relativ fuktighet i luften både i grunden, utanför grunden samt inuti byggnaden. Detta bör helst göras med mätare som registrerar mätvärdena under en längre tid (Samuelson 2002). Det går inte att avgöra om det är fuktigt i utrymmet utan mätning eftersom att till exempel sand och jord kan damma fastän fuktkvoten i materialet motsvarar 85 % relativ fuktighet (Ljungby 2001). Det finns även en del mätningar och kontroller som bör göras men som kräver ett ingrepp i konstruktionsdelar. Dessa konstruktionsdelar är bjälklag, syllar,
modulskarvar och nederkant av ytterväggar och där genomförs fuktkvotsmätning, luktbedömning, okulär bedömning samt vid behov även provtagning för mikrobiell analys (Samuelson 2002). Utvändig röta kan upptäckas genom att sticka med en kniv, men för att upptäcka invändig röta krävs ändå mätning av fuktkvoten (Ljungby 2001).
3.1.3 Åtgärder
När man vet vilka troliga orsaker det finns till skadan samt vad som är skadat måste man börja med att sanera för att få bort allt lukt och därefter eventuellt bygga om till en bättre lösning. Lösningarna vi kommer att diskutera nedan skulle vara lätta att använda vid en nyproduktion. Men när det gäller en ombyggnad finns det några saker man måste tänka på innan man bygger om. Den ena är att isolering av marken minskar höjden i kryprummet, man bör alltså tänka efter om kryprummet
fortfarande kommer att vara inspekterbart. Det andra att beakta är att frostfritt djup ökas när man börjar lägga isolering på marken vilket kanske skulle krävt en djupare grundläggning.
3.1.3.1 Sanering
Det är viktigt att man gör en mögelsanering när skadan redan har uppstått. Det finns olika metoder för att genomföra denna, men ju mer skadat materialet är desto större risk är det att man istället måste byta ut det helt. Det finns olika
Finns det giftigt mögel i material som till exempel isolering är den bästa lösningen att byta ut det. Detta gäller även material som har röta. Det finns även risk att jorden behöva bytas ut om det har en skarp lukt (Ljungby 2001).
3.1.3.2 Förslag på åtgärder som minskar problemen Minska markavdunstning och fritt vatten
En välanvänd metod för att minska fukttillskottet i form av markavdunstning är att lägga ut en plastfolie som förhindrar diffusion från marken till kryprummet (Olsson 2006). Men vi har kunnat se en del olika rekommendationer för användandet av denna. De största tveksamheterna har varit huruvida man ska kombinera
plastfolien med värmeisolering eller inte, var den ska placeras, om den ska sluta innan grundmuren samt om den ska punkteras i lågpunkter. Däremot råder det inga tveksamheter om att det är viktigt att man har städat ordentligt på marken innan man lägger ut plastfolien. Löv och annat organiskt material som är näring för mögel och kan innebära mögeltillväxt under plastfolien. Lukten från tar sig igenom
plastfolien och kan komma upp in i huset, vilket inte är särskilt trevligt eller hälsosamt (Elmroth, Harderup, Hedström, Samuelson, Svensson 2002). Vill man vara extra noga med att minska denna risk kan man ta bort det översta skiktet på marken och ersätta det med förslagsvis singel (Samuelson 2002).
Plastfolien fungerar även som ett kapillärbrytande skikt, samt utgör ett visst skydd mot radon (Elmroth et al. 2002, SP 2004). Den kan hållas på plats av icke organiska tyngder, t.ex. stenar. Dock ska man inte använda sand ovanpå plastfolien som man ofta gjorde förr eftersom att ett litet hål i plastfolien då skulle kunna transportera upp betydande mängder fukt kapillärt (Harderup, Nilsson 2003).
Lite längre tillbaka i tiden föreslogs det att man skulle sluta plastfolien en bit innan grundmuren så att vatten ska kunna nå dräneringssystemet (Andersson 1987). Men om man avslutar med plastfolien 10-‐15 cm från grundmuren kan det innebära att man inte täcker så mycket som 10 % av markytan i ett litet hus. Detta skulle i sin tur kunna innebära ett betydande fukttillskott (Elmroth et al. 2002, Boverket 2007). Ofta föreslås även att man punkterar plastfolien i lågpunkter för att inte vatten ska bli stående på denna vid eventuell kondensation eller läckage. Detta vatten skulle i sin tur kunna förlänga korta perioder med hög relativ fuktighet (Samuelson 2002). Även Harderup (1998) är noga med att betona att all kondensvatten ska kunna rinna av. Enligt nyare rekommendationer ska dock plastfolien täcka hela marken och även fortsätta upp över grundmuren (Olsson 2006). Man kan fundera över vad som händer med eventuellt kondensvatten ovanpå plastfolien. Enligt Elmroth et al. (2002) kan risken för kondens mot plastfolien minskas avsevärt med en isolering ovanpå. Men enligt Samuelson (2002) innebär det tvärtemot att vatten som
kondenserar mot plastfolien inte kan avdunsta och att man av den anledningen inte bör lägga isolering ovanpå en plastfolie.
Ytterligare åtgärder bör vara att se till så att all form av bortforsling av vatten utanför krypgrunden fungerar som det ska. Till exempel är fallet ofta sådant att det saknas dränering eller att den åtminstone är dåligt utförd. Dräneringsrören kanske ligger på en högre nivå än schaktbotten i grunden. Dem kan dessutom vara fyllda med matjord och är kanske heller inte är kopplade till dagvattenbrunnen (Elmroth et al. 2002). Marken intill huset ska luta ut med minst en lutning 1:20, åtminstone 3 meter utåt (Harderup, Nilsson 2003). Det är inte helt fel att ta bort rabatter intill grunden då både jorden och växterna kan bidra något till lukt i krypgrunden. Förslagsvis ersätter man rabatten med hårdgjorda ytor, så kommer regnvatten att rinna bort ännu effektivare (Ljungby 2001).
Nedan visar vi två olika figurer från en artikel skriven av Lars Olsson på SP Sveriges Provnings-‐ och Forskningsinstitut. Figurerna visar beräkningar av relativ fuktighet (RH crawl) inuti en krypgrund med respektive utan plastfolie. Enligt dessa
beräkningar sänks den relativa fuktigheten ordentligt när det inte är sommar och åtminstone 10 procentenheter under sommaren (Olsson 2006).
