Tidplanering – En fallstudie som jämför traditionella metoder och BIM-baserade metoder

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Tidplanering – En fallstudie som jämför

traditionella metoder och BIM-baserade

metoder

Time Scheduling- A case study that compares

traditional methods and BIM-based methods

Albin Fagerblom

Patryk Kulak

EXAMENSARBETE

2020

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Christoph Merschbrock

Handledare: Samer El Kari Omfattning: 15 hp

Förord

Vi vill tacka Johan Gustafson samt de anställda på Gärahovs Bygg som gjort detta arbete möjligt, då de var med och utvecklade idén till arbetet, tillhandahållit oss med BIM-modell samt ställt upp på intervjuer under arbetets gång.

Vi vill också tacka Mats Abrahamsson på Elecosoft som gav oss möjligheten att använda oss av Elecosofts program Bidcon och Powerproject i vår undersökning. Sist men inte minst vill vi också tacka vår handledare Samer El Kari som stöttat oss och givit oss bra feedback under arbetet.

Abstract

Abstract

Purpose: Today there is big room for improvements in the work with logistics and scheduling on construction sites. Increased complexity has led to increased demands on planning. However, studies have shown that construction is one of the least digitalised industries today, in spite of all tools available.

The purpose of the study is to study the advantages of using BIM in the work with logistics and scheduling compared to the traditional methods available, and in that way see how this increase efficiency.

Method: The research methods that was chosen to answer our issue are case studies and literature studies. Those methods are the best suited for these types of studies that are going to be done. Collection of data has been made through qualitative interviews with employees at Gärahovs Bygg AB.

Findings: The study has shown that the interviewees believe that communication between different participants in the project can be improved using the BIM-based method. They also believe that it will be easier to see that everything is included in the planning phase.

The benefit of using BIM:

• The BIM method can provide a visual advantage in the communication between contractors and subcontractors.

• The BIM method can give a clearer picture of how the work will proceed through visual simulations.

• The BIM method can make it easier to see if all the planned activities are included in the planning phase.

• The BIM method can make it easier to make reconciliations against the schedule during the project.

Limitations: The study is limited to only make a production schedule over one type-apartment in a project, and to only make comparisons with this.

The study has only been made together with one company. For a more reliable result, more companies would have to be included in the study.

A simulation of a larger model could have given an even clearer picture of what advantages and disadvantages that comes with the BIM-based method.

Keywords:

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Det finns idag stor förbättringspotential i arbetet med logistik och tidplanering på byggarbetsplatser. Ökad komplexitet har lett till ökade krav på detta. Dock har det visats i studier att byggbranschen är en av de minst digitaliserade branscherna som finns, trots alla verktyg som finns.

Syftet med studien är att undersöka fördelar med att använda sig av BIM i arbetet med logistik- och tidplanering jämfört med de traditionella metoder som finns, och på så sätt se hur detta arbete kan effektiviseras.

Metod: De valda undersökningsmetoderna för att besvara våra frågeställningar är fallstudie samt litteraturstudie. Dessa metoder lämpar sig bäst för den typen av studie som ska utföras. Empirin är insamlad via intervjuer med anställda på Gärahovs Bygg AB.

Resultat: Studien har visat att respondenterna tror att kommunikationen mellan olika aktörer i projektet, till exempel entreprenörer och underentreprenörer, kan förbättras med hjälp av den BIM-baserade metoden. De tror också att det blir lättare att se att allt tas med i planeringen i projekteringsskedet.

Nyttan med att använda BIM:

• BIM-metoden kan ge en visuell fördel i kommunikationen mellan entreprenörer och underentreprenörer.

• BIM-metoden kan ge en tydligare bild av hur arbetet ska fortskrida genom visuella simuleringar.

• BIM-metoden kan göra det lättare att i tidplaneringsskedet se om alla tänkta aktiviteter finns med i planeringen.

• BIM-metoden kan göra det lättare att göra avstämningar mot tidplanen under projektets gång.

Begränsningar: Begränsningar är att endast göra en tidplan över en typlägenhet i ett projekt, och gör jämförelser endast med denna.

Studien har endast gjorts tillsammans med ett företag. För att få högre trovärdighet i resultatet behövs fler företag att jämföra med.

En simulering av en större modell hade kunnat ge en ännu klarare bild av vilka fördelar och nackdelar som finns med BIM-metoden.

Nyckelord:

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

1.5.2 Kapitel 2: Metod och genomförande ... 4

1.5.3 Kapitel 3: Teoretiskt ramverk ... 4

1.5.4 Kapitel 4: Empiri ... 4

1.5.5 Kapitel 5: Analys och resultat ... 4

1.5.6 Kapitel 5: Diskussion och slutsatser ... 4

2

Metod och genomförande ... 5

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 5

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 6

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6

2.5 ARBETSGÅNG ... 6

2.5.1 Arbete med BIM-modell ... 6

2.5.2 Intervjuer ... 8

2.5.3 Bearbetning av empiri ... 8

2.6 TROVÄRDIGHET ... 8

3

Teoretiskt ramverk ... 10

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 10

3.2 BIM ... 11

3.3 TIDPLANERING ... 11

3.4 4D-BIM ... 12

Innehållsförteckning

4

Empiri ... 14

4.2 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 20

5

Analys och resultat ... 21

5.1 ANALYS ... 21

5.2 HUR FUNGERAR TIDPLANERINGSARBETET HOS FÖRETAGET IDAG? ... 21

5.3 HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA TIDPLANERINGSARBETET INOM FÖRETAGET MED HJÄLP AV BIM? 22 5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 22

6

Diskussion och slutsatser ... 24

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 24

6.2 METODDISKUSSION ... 24

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 24

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 25

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 25

Referenser ... 26

Inledning

1

Inledning

Denna rapport skrivs som ett examensarbete, som ingår i programmet Byggnadsteknik med inritning Husbyggnadsteknik på Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet sker i samarbete med Gärahovs Bygg AB, som är ett entreprenadföretag med huvudkontor i Vaggeryd som har cirka 120 anställda och utför arbeten på flera platser i Sverige (Gärahovs Bygg AB, 2020).

Rapporten handlar om användning av byggnadsinformationsmodeller (BIM) som underlag för produktionsplanering och arbetet för att kunna utföra en tidplanering utifrån dessa. En jämförelse görs även mellan traditionella metoder och BIM-baserade metoder för tidplanering

1.1 Bakgrund

Populationstillväxten i storstadsområden ställer allt högre krav på byggarbetsplatser, och framförallt logistikarbetet på dem. Transporter med tunga fordon till och från dessa blir mer komplicerade och kan störa omgivningen om de inte hanteras korrekt. Ett färdigt byggprojekt har som mål att bidra till en bättre stadsmiljö, men stadsmiljön kan också påverkas negativt under byggtiden om logistiken inte fungerar på ett bra sätt. (Fredriksson, et al., 2018).

Logistik innebär strategisk och kostnadseffektiv lagring, samt hantering av transport och distribution av resurser. Logistik när det kommer till anskaffning och material och materielleveranser har stora möjligheter till förbättringar. Inom byggbranschen finns det ett stort intresse för användning av BIM, dock är det många företag som inte använder det i sin fulla potential. För att BIM ska bli tillämpat i branschen så behöver företagen se konkreta nyttor och vinster av BIM-tillämpning. Projektörerna har oftast stora mängder av information i modellerna som inte används.

Byggnadsinformationsmodellering (BIM) innebär att en modell av en byggnad byggs digitalt. Denna modell kan användas för planering, design, konstruktion och drift för byggnaden. BIM kan hjälpa till att visualisera vad som ska byggas, och hjälpa de olika projektörerna att se problem och kollisioner mellan disciplinerna i ett tidigt skede (Azhar, 2011).

Utifrån undersökningar som har genomförts kan man se att cirka 39 procent av den totala projektkostnaden är materialkostnader. Det är ett bra argument till varför man bör lägga vikten på logistiken för uppgifter som är förknippande med materielleveranser. Manuell hantering och kontroll av material leder ofta till processförseningar på grund av mänskliga fel och brister i kommunikation. Detta leder till att man bör lägga vikt på anskaffning av en realtidsmetod för att kunna registrera, identifiera och kommunicera information som byggmaterialets status. Därför är detta extra viktigt att spåra resurser med de IKT (informations- och kommunikationsteknik) -baserade spårningssystem som implementeras i byggbranschen. (Sullivan, Barthorpe, & Robbins, 2010)

1.2 Problembeskrivning

Ett problem inom byggbranschen är dess låga produktivitet jämfört med många andra branscher. En del av förklaringen är att branschen varit långsam på att anpassa sig till den digitalisering som har skett (Noruwa, Merschbrock, Arewa, & Agyekum-Mensah, 2018). I tabell 1 nedan syns en jämförelse med andra branscher.

Inledning

Tabell 1. McKinsey global digitization index

Sedan i början av 1960-talet har det skett gradvis minskning av produktiviteten i arbetet, medan samtidigt tillverkningsindustrin har ökat produktiviteten. Detta leder till att man behöver fler arbetstimmar per belopp i kontraktet. Man ser tydligt då att byggbranschen saknar utveckling. Ett problem med produktiviteten är användning av traditionella projektleveransmetoder och traditionell 2D CAD (Computer Aided Drafting). 2D CAD hindrar samarbetet mellan entreprenören och projektörerna under projekteringsfasen, då det inte är ett medium som lämpar sig väl för samarbete. Alla projektörer skapar egna CAD dokument för att sedan skicka vidare dessa till byggherre och entreprenörer. Detta påverkar så att arbetet blir ineffektivt och mindre produktivt, eftersom kalkylatorerna får generera sin egen kvantitet baserat uppskattning på de CAD-dokument de fick. Samtidigt är 2D CAD inte kopplat till tidplaner och kostnader (Hergunsel, 2011).

Byggbranschen växer både i storlek och komplexitet. Några problem som brist på arbetsyta, samtidiga och begränsade områden och dålig planering av arbetsyta leder till förluster av tid och pengar i ett byggprojekt. Därför är det extra viktigt att planera den logistiska verksamheten och arbetsyta som vi har att jobba på för att undvika väntetid, dubbelhantering, transportavfall och arbetsflödeskonflikt (HyounSeok, HyeonSeung, ChangHak, & LeenSeok, 2014).

Dessa problem är kopplade till konstruktionslogistisk driftplanering.

Inledning

övervakning av flöden i projektet med syftning på material, människor, utrymme och information (Lange & Schilling, 2015). Jongeling och Olofsson (2007) definierar arbetsflöde som ”flödet av resurser genom platser”.

Då logistik kan beskrivas som rätt sak, på rätt plats vid rätt tid (Agapiou, Clausen, Flanagan, Norman, & Notman, 1998) är det tydligt att logistik går hand i hand med tidplanering i ett projekt.

Tidplanering är en av de drivande faktorerna för lyckade byggprojekt och är viktigt för att de inblandade ska veta var och när de ska utföra ett visst arbete. Trots detta är planeringen ofta baserad på ungefärliga tidplaner, som ofta leder till förseningar och extrakostnader (Malacarne, Toller, Marcher, Riedl, & Matt, 2018).

Malcarne et.al. (2018) skriver också att nu när BIM växer sig mer populärt på marknaden har flera företag tagit fram program där man använder sig av BIM-modeller när man planerar sin produktion. Ett problem är dock att dessa program kräver hög IT-kunskap för att kunna användas på bästa sätt. Personal med denna kompetens kan vara svår att hitta på arbetsmarknaden. Användning av BIM i tidplanering omnämns i branschen som 4D-BIM, där den fjärde dimensionen i modellen är tid. Fördelen med att använda 4D-BIM i tidplaneringsprocessen är att produktionssimuleringar kan göras, där man kan se byggnaden uppföras i den ordning som är angivet i tidplanen.

Ett problem med implementering av BIM är dock att det inte finns något utvecklat språk och ej heller en standardisering för BIM-modeller, såsom det finns för 2D-ritningar. Det krävs också mer tid för projektörerna i projekteringsskedet för att de ska kunna skapa en fullgod modell som är möjlig att använda för en produktionskalkyl och tidplan (Knutsson & Al-Medana, 2015).

Att studera hur BIM kan förbättra tidplaneringsarbetet är därför en relevant inriktning i denna studie inte bara för Gärahovs Bygg AB, utan även för andra företag som genomför liknande projekt inom branschen.

1.3 Mål och frågeställningar

Målet med rapporten är att undersöka hur tidplanering hos entreprenadföretag kan utvecklas och förbättras med hjälp av BIM. För att nå detta mål har följande frågor valts att ställas.

• Hur fungerar tidplaneringsarbetet hos entreprenadföretag idag?

• Hur kan man förbättra tidplaneringsarbetet inom entreprenadföretag med hjälp av BIM?

1.4 Avgränsningar

Fallstudien är avgränsad till enbart en typlägenhet inom flerbostadshusprojektet Hofs

Park, belägeti Växjö.

Kostnader i projektet har inte tagits hänsyn till.

Inget fokus lades på att fördela resurser (arbetare och maskiner). I produktionsplaneringen tas ingen hänsyn till materialleveranser.

Inledning

1.5 Disposition

Här förklaras upplägget för resterande del av rapporten. 1.5.1 Kapitel 1: Inledning

Detta kapitel inleder rapporten med hjälp av en bakgrund som förklarar varför problemet är intressant och relevant. Här beskrivs även målet med rapporten, dess frågeställningar, samt vilka avgränsningar som har gjorts.

1.5.2 Kapitel 2: Metod och genomförande

I detta kapitel förklaras hur undersökningen ska gå till. Metodvalet redovisas och motiveras, så även datainsamlingsmetoden.

1.5.3 Kapitel 3: Teoretiskt ramverk

Här redovisas hur forskningsläget ser ut idag med relevanta teorier från vetenskapliga artiklar, konferensbidrag med mera. Dessa teorier kopplas också med frågeställningarna.

1.5.4 Kapitel 4: Empiri

Här redovisas den insamlade datan från de utförda intervjuerna. 1.5.5 Kapitel 5: Analys och resultat

I detta kapitel analyseras den insamlade datan och de resultat som kan utläsas redovisas. 1.5.6 Kapitel 5: Diskussion och slutsatser

Här diskuteras resultaten från det tidigare kapitlet, och slutsatser utifrån detta dras. Även den använda metoden diskuteras. Slutligen ges förslag på vidare forskning inom området.

Metod och genomförande

2

Metod och genomförande

Detta kapitel berör undersökningsstrategi och vilka metoder som har valts för att besvara frågeställningarna. Förklaringar till valda metoder ges. Även undersökningens arbetsgång redovisas. Arbetet började med informationssökning och litteraturstudie, för att sedan fortsätta med bearbetning av BIM-modellen i programvarorna Bidcon och Powerproject. Detta togs med som ett underlag under intervjuerna.

2.1 Undersökningsstrategi

Metoden som valts till studien är fallstudie, därför att det som ska undersökas kan ses som ett ”fall”, det vill säga en avgränsad grupp/organisation. Detta ger en bra helhetsbild av organisationen, och hur de arbetar med tidplanering idag. Det är vanligt att man i fallstudier samlar in information av olika karaktär för att få så fyllig bild som möjligt av det aktuella fallet. Fördelen med fallstudier är att det är lätt att studera ett fenomen på djupet och från olika perspektiv för att kunna förstå komplicerade sociala företeelser (Patel & Davidson, 2011).

Studien kommer att vara kvalitativ, då empirin kommer samlas in via intervjuer vilket är en datainsamlingsmetod som lämpar sig för en kvalitativ ansats. Fördelar med att använda intervjuer är att man kan få mycket information från flera perspektiv, om rätt personer inom företaget valts ut som intervjuobjekt. När ett kvalitativt angreppssätt används kommer också analysen ske i samtidig växelverkan med datainsamlingen. Detta står i kontrast till kvantitativa studier, där analysen sker efter att all data samlats in (Patel & Davidson, 2011).

Som underlag för intervjuerna har en BIM-modell som erhållits av Gärahovs Bygg AB bearbetats för att ta fram en tidplan och en visuell simulering av hur byggnaden skulle uppföras steg för steg.

Med hjälp av litteraturstudier i bibliotekets databaser har information till teoretiska bakgrunden samlats in. Detta har lett till djupare förståelse för att bättre kunna besvara problemformuleringen. Dokumentinsamling är ett relevant metodval, eftersom dokument är ”kortlivade” och kan hela tiden uppdateras och bli mer relevanta. Fördelen med metoden är att dokumenten som publiceras i vetenskapliga databaser/tidskrifter är pålitliga och trovärdiga, eftersom deras innehåll är kontrollerade innan de publiceras (Patel & Davidson, 2011).

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Kapitlet nedan redovisar vilka metoder som ledde till att besvara frågorna i arbetet. En visuell förklaring finnes i figur 1 nedan.

• Hur fungerar tidplaneringsarbetet hos entreprenadföretag idag?

Denna fråga besvarades med intervjuer. Intervjuer skedde med personer med olika roller i företaget, och på så sätt samlades olika perspektiv på hur tidplaneringsarbetet fungerar in.

• Hur kan man förbättra tidplaneringsarbetet inom entreprenadföretag med hjälp av BIM?

Metod och genomförande

Även denna frågeställning besvarades via intervjuer med anställda på Gärahovs Bygg AB. Skillnaden mellan den första frågeställningen och denna frågeställning är att förberedelser gjordes genom att skapa en visuell simulering med hjälp av en av företaget levererad BIM-modell, som sedan visades upp som underlag vid intervjun. Respondenterna fick alltså analysera metoden som visats för dem. Utifrån deras åsikter kring metoden kunde sedan slutsatser dras. Även litteraturstudien användes för att besvara denna frågeställning.

Figur 1. Koppling mellan datainsamlingsmetod och frågeställningar

2.3 Litteraturstudie

I litteraturstudien har bibliotekets databaser använts. De i första hand använda är ProQuest, Primo och Google Scholar. För att hitta relevanta artiklar har sökord såsom BIM, logistic/s, scheduling, använts i olika kombinationer. Artiklarna har filtrerats utifrån att de ska vara granskade, vetenskapliga verk. Exempel på detta är publicerade vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, avhandlingar och forskningsrapporter.

2.4 Valda metoder för datainsamling

Den metod som använts utöver redan nämna litteraturstudie är semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att intervjuaren väljer specifika teman som ska beröras under intervjun, men att intervjupersonens frihet att utforma svaren är stor. Det som är viktigt att tänka på vid intervjuer är att intervjuaren ska försöka hjälpa intervjupersonen att förmedla ett meningsfullt och sammanhängande resonemang, utan att konstruera ett resonemang åt den intervjuade (Patel & Davidson, 2011).

2.5 Arbetsgång

Detta avsnitt beskriver tillvägagångssättet som ledde till svar för våra frågeställningar. För att få grundlig förståelse för problemet hölls möte med Gärahovs Bygg AB, som ledde till ett beviljat samarbete och fick alla att förstå idén bakom studien. Sedan utfördes en litteraturstudie angående de ämnen som berörs i rapporten. Därefter har vi börjat med att bearbeta BIM-modellen i programvarorna Bidcon och Powerproject och visade sedan upp arbetet för företaget. Slutligen bokades intervjuer in, för att få ut olika syn från olika personer om tidplanen och simuleringen som skapades.

2.5.1 Litteraturstudie

För att förstå teorierna i rapporten gjordes först en litteraturstudie, där de olika begreppen förklarades utifrån vetenskapliga källor. Detta gjordes för att hitta kopplingar mellan frågeställningar och teorier, samt för att förstå vilka verktyg som finns tillgängliga inom tidplanering och BIM idag.

2.5.2 Arbete med BIM-modell

För att kunna utföra studien behövdes ett sätt att jämföra planering med hjälp av BIM med de metoder som använts tidigare hos Gärahovs Bygg. Därför erhöll företaget en

Frågeställning 1

Frågeställning 2 Semistrukturerade intervjuer

Metod och genomförande

modell av en typlägenhet till ett kommande projekt i Växjö. Av denna modell gjordes först en kalkyl i Bidcon, som bestod av att man skapade olika kalkylposter med byggdelar och arbetsmoment, kopplade till BIM-modellen. Från modellen togs mängder av alla byggdelar, samt information om dessa. I dessa kalkylposter fanns alltså data om byggdel, kostnad för både material och arbetare, samt byggtid. Kostnaden för material, arbetare samt byggtid togs automatiskt från en databas med olika kvadratmeterpriser i Bidcon. Kalkylposterna exporterades sedan till Powerproject, där de tog med sig sin data om byggtid, mängd och kostnad, och lades in som aktiviteter i tidplanen. Figur 2 nedan visar kalkylposten där man kan avläsa byggdelar, mängder och tiden att utföra arbetet med mera.

Figur 2. En bild av hur arbetet i Bidcon såg ut. BIM-modell överst, och tabell med mängder och byggtider under.

I Powerproject länkades alla aktiviteter med respektive objekt i BIM-modellen. Sedan angavs beroenden mellan de skapade aktiviteterna, för att skapa en arbetsgång. Det innebär till exempel, att man kan ange att en viss aktivitet inte kan starta förrän den tidigare aktiviteten är slutförd. När detta var färdigt kunde man se projektets kritiska linje, samt den totala byggtiden för projektet. En filmsekvens kunde också skapas, som visar i vilken ordning byggnaden kommer att uppföras. I och med detta kan man alltså se hur byggnaden kommer att se ut efter ett antal veckors produktion.

Tidplanen och modellen togs sedan med som underlag för intervjuerna med de anställda på Gärahovs Bygg AB. Nedan kan man se figur 3 där Powerproject redovisas med en enkel tidplanering över typlägenheten. Där kan man även avläsa tider för specifikt aktivitet, se kritiska linjen och även BIM modellen som är kopplat till tidplanen.

Metod och genomförande

Figur 3. Bild över arbetet i Powerproject. Tidplan syns till vänster, som är kopplad till BIM-modellen till höger.

2.5.3 Intervjuer

Intervjuer gjordes med fyra anställda hos Gärahovs Bygg AB. Dessa personers yrkestitlar var projektchef, entreprenadingenjör, platschef och produktionsledare. Intervjuer har utförts semistrukturerat, då detta är ett bra sätt att ha kontroll över vilka frågor som ska ställas, men ändå ge möjlighet till den intervjuade att fördjupa svaren med hjälp av följdfrågor. Intervjuerna utfördes digitalt på grund av rådande pandemi, samt spelades in för att senare kunna lyssna på dessa. Man försökte även välja personer så att de helst inte hade någon kontakt med varandra, så att personer inte kunde dela med åsikter med varandra och även diskutera om dessa.

2.5.4 Bearbetning av empiri

Intervjuerna transkriberades för att få en bra bild av alla intervjuer, samt att lätt kunna hitta de olika svaren i de olika intervjuerna. Intervjuerna har sedan tolkats och analyserats för att se hur svaren från respondenterna hängde ihop, samt hur de skiljde sig från varandra. Fokus lades också på att hitta vad respondenterna tyckte var fördelar och nackdelar med BIM-baserad tidplanering.

Svaren från intervjuerna jämfördes med vad som funnits i litteraturstudien, och genom denna jämförelse kunde frågeställningarna i rapporten besvaras. Slutligen kunde slutsatser och rekommendationer till vidare forskning fastställas.

2.6 Trovärdighet

För att säkra trovärdigheten i undersökningen är tillräckligt bra, delar man upp trovärdigheten i två olika sätt att undersöka denna; validitet och reliabilitet. Om man har en bra validitet så har man en god översättning från teorin till enskilda frågor inom problemområde. Dessutom ska instrumentet säkras, så att det mäter det som ska mätas. Till exempel kan man stärka intervjuerna genom att ge frågorna till någon annan för att granska dessa och se om de är tillräckligt preciserade och kopplade till vårt problemområde (Patel & Davidson, 2011). Därför gavs frågorna till en kurskamrat för granskning och diskussion med denne innan intervjuerna med de anställda på företaget

Metod och genomförande

genomfördes. Litteraturstudien gav även den en högre validitet då informationen som hittades ledde till att mer preciserade frågor kunde ställas.

Alternativ för granskning av intervjufrågorna kunde varit att ge dessa till en mer erfaren person inom ämnet för granskning, för en än mer stärkt validitet.

Reliabiliteten innebär instrumentets tillförlitlighet. För att säkra reliabiliteten genomfördes intervjuerna alltid med två intervjupersoner närvarande. Dessutom spelades intervjuerna in (med godkännande från den intervjuade), för att kunna lyssna på dessa senare, och därmed minska risken för oklarheter. Detta ledder till att man kan kontrollera om intervjupersonernas upplevelser överensstämmer. Under intervjuerna kan det uppstå medvetet eller omedvetet att man har redan i förväg förväntat svaren. För att undvika och reducera faran med denna effekt måste man vara förberedd och tränade för uppgiften (Patel & Davidson, 2011). Ett sätt att göra detta är att utföra en testintervju på en utomstående. Därför gjordes även en testintervju med en kurskamrat innan de riktiga intervjuerna genomfördes.

Alternativ som hade kunnat användas istället för intervjuer är enkäter. Intervjuer ger dock möjligheten att få mer utvecklade svar samt att få ställa följdfrågor för att dels utveckla, samt förtydliga svar då det finns risk för misstolkningar. Risken med intervjuer är dock att intervjun ser olika ut för varje person man intervjuar. En följdfråga som ställdes till en person kan glömmas tills man intervjuar nästa. Resultatet kan också tolkas på olika sätt beroende på vem personen som tolkar resultaten är, men denna risk finns även vid enkäter.

Teoretiskt ramverk

3

Teoretiskt ramverk

Detta kapitel ger en vetenskaplig grund och förklaringsansats till problemet och relevanta teorier lyfts. Även koppling mellan frågeställning och teorin görs. Begrepp som BIM och tidplanering tas upp, vilka man behöver förståelse för då man ska förstå resultaten och analyserna.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

BIM är ett begrepp som behöver förklaras för att läsare ska kunna förstå på vilket sätt byggbranschen digitaliseras, och varför den gör det. För att både den första och andra frågeställningen i rapporten ska kunna besvaras behövs kunskaper i vad BIM innebär, och vad det kan användas till.

Tidplanering och dess olika verktyg är också något som behöver förklaras, vilket har gjorts bra av Andersson och Christensen (2007). Man kan med denna källa förstå varför en bra tidplanering behövs, och vad som är problemet med traditionella metoder. Detta område är mestadels kopplat till den första frågeställningen, som handlar om hur företag arbetar idag, men även till frågeställning två, för att se hur det kan förbättras.

4D-BIM är ett centralt begrepp i vår rapport, och konceptet förklaras väl av Malsane & Sheth (2015). Här förklaras varför detta kan vara ett bra verktyg att använda för projektledare när denne ska schemalägga sin produktion, samt göra avstämningar. Detta är viktigt för den andra frågeställningen, då fördelar och nackdelar med denna metod kommer att undersökas.

Nedan syns figur 4 som visar vilka teorier som valts att användas i avsnittet och hur de hänger ihop med rapportens frågeställningar.

Figur 4. Kopplingar mellan frågeställningar och teorier Frågeställning 1

Frågeställning 2

BIM

Tidplanering

Teoretiskt ramverk

3.2 BIM

Inom byggbranschen ökar mer och mer komplexiteten och svårigheter av byggprojekt, vilket leder till att man måste börja utveckla nya metoder att hantera detta. Detta ledde till att man har utvecklat olika program inom Building Information Modelling/Building Information Management (BIM). Det vanligaste sätt man använder programmen är för närvarande för att se designen, själva konstruktionen och för underhåll av byggnader. BIM har använts i storskaliga projekt men även i mindre projekt på enskilda komponenter (Bryde, Broquetas, & Volm, 2013).

Fördelar med BIM, alltså det som man förväntar sig av BIM-användningen, är minskade transaktionskostnader och mindre möjlighet att göra fel. Den brittiska regeringen har bestämt att i alla projekt som utförs efter 2014 så är det krav på leverantörskedjemedlemmar att fullt samarbeta i 3D-BIM. Vilket innebär att all information till projektet, data och dokumentation måste vara elektronisk form (Bryde, Broquetas, & Volm, 2013).

Programmen är inte bara till för att modellera upp något i 3D, det är även projektledningsrelaterade verktyg som ska hjälpa till att förbättra samarbetet mellan intressenter och minska tiden för dokumentation av projektet och skapa fördelar i projektresultatet (Bryde, Broquetas, & Volm, 2013).

Programmet ligger även till grund för beslut under hela livscykeln av anläggningen (National Institute of Building Sciences, 2019). En fallstudie som gjordes där de fokuserade på process och produktdesignelement i ”Lean design phase of lean project delivery system” (LPDS). Detta gjordes genom att skapa två prototyper för processvisualisering och konstruktionsvisualisering som leder till förbättring av säkerhetsplanering och samordningen av arbetarna (Sacks, Koskela, Dave , & Owen, 2010). De fokuserade bara på att underleverantörerna levererade prefabricerade element enligt detaljerad design för implementering av BIM. Med detta har de funnit att ”Lean construction” tekniker kräver noggrann samordning mellan huvudentreprenören och underleverantören för att man ska vara säker att arbetet kan genomföras när resurser finns på plats. BIM innehåller en exakt modell av projektet och exakta material som krävs för varje delmoment som ska utföras. Detta är grunden till förbättring av planeringen och schemaläggningen av varje underleverantör så att varje person kommer i rätt tid, med rätt utrustning och med rätt material.

BIM kan vara ett stort hjälpmedel som ger nytta i kommunikationen och kan ge bättre förståelse mellan konsulter och andra inblandade. Även i tidplaneringen är det möjlighet med hjälp av modellen att visualisera genom att tända, släcka, vrida och vända på modellen (Bosch, Isaksson, Lennartsson, & Linderoth, 2016).

3.3 Tidplanering

Den tekniken som står till grund för planering och schemaläggning av byggprojekt är metoden för kritisk linje (Critical Path Metod -CPM), sedan den introducerades i slutet av 1950-talet. Den används tillsamman med Ganttschema som skapades under tidigt 1900-talet av Gantt och Taylor. Metoden visade sig väldigt kraftfull för planering, schemaläggning och kontroll av projekt speciellt när det kommer till komplexa arbeten som inte har upprepande moment. Trots det har metoden tagit stor kritik när det gäller att hantera och övervaka resursbegränsningar på ett sätt, så att det kan överensstämma med verkligheten. Detta är på grund av att aktiviteter som inte är upprepande oftast

Teoretiskt ramverk

kännetecknas av obalanserade produktionshastigheter, som leder till oförutsedda stopp i produktionen och ineffektiv resursanvändning. Huvudsakligen CPM-metoden antar att det finns obegränsade resurser för att kunna utföra arbetet (Andersson & Christensen , 2007).

3.3.1 Bidcon

Bidcon är ett kalkylprogram utvecklat av Elecosoft som hjälper till med kostnadsberäkningar och kalkylarbete. Från Bidcon får man ut detaljerade kalkylposter med information som gäller för just sitt eget projekt. Dessa kalkylposter kan sedan kopplas till en BIM-modell, från vilken olika data kan användas. Man kan få ut till exempel hur lång tid en specifik byggdel tar att utföra, men även kostnader för materialet och arbetet. Bidcon uppdateras månadsvis automatiskt med den senaste informationen för material (Elecosoft, 2017). Efter man har matat in det material som behövs kan man exportera kalkylposterna vidare till Powerproject, för att använda all denna data i sin tidplan.

3.3.2 Powerproject

Powerproject är en programvara även denna utvecklad av Elecosoft för framställning av tidplaner. Bygg- och installationsbranschen är ett stort tillämpningsområde. I programmet kan man koppla aktiviteter till varandra, så att nästa aktivitet kan starta först när den tidigare är klar, för att på så sätt få ut en kritisk linje i projektet. Man kan då också se vilka aktiviteter som har ”glapp”, alltså inte påverkar projektets slutdatum om de skjuts framåt en tid. Powerproject samverkar även med andra program, och kan läsa av IFC-filer för 4D-modellering, då man alltså kopplar tidplanen med en BIM-modell. Detta gör att man kan se hur byggnaden kommer att se ut under olika skeden av produktionen. Det går också att skapa undertidplaner i den stora tidplanen för projekt, där produktionen kan detaljplaneras när aktiviteten närmar sig (Elecosoft, 2017).

3.4 4D-BIM

4D-BIM är en teknik där man lägger in tid som den 4:e dimensionen i en BIM-modell. Olika objekt i modellen länkas till olika tider i produktionen, och på så sätt kan produktionsscheman och visualiseringar skapas utifrån detta. Detta kan ge en bra överblick över produktionen och göra avstämningar lättare för projektledaren, då denne visuellt kan se vad som ska hända ett visst datum (Malsane & Sheth, 2015).

I en studie gjord av Candelario-Garrido, Garcia-Sanz-Celcedo, & Rodriguez (2017) kunde man visa att planering med hjälp av 4D tog 20% längre tid att utföra än konventionell planering. De kom dock fram till att förtåelsen för byggprocessen ökade med 20%, vilket kan ledda till att intressenter kan fatta klokare beslut tidigare i processen. De inblandade upplevde också 40% ökning av den visuella kontrollen av projektet. Utöver det upplevede de att enkelheten att uppdatera information ökade med

40%.

Man kunde också visa att ju större projektet var, desto större blev fördelarna med 4D-BIM, då mängden information blev svårare att hantera manuellt.

Vilken information som kan hämtas från BIM-modellen beror på dess Level of Development (LOD). LOD rankas på en skala från 100–500. En modell med LOD 100 innehåller grafisk representation av element som representeras av en generisk figur. En modell med LOD 500 innehåller information om storlek, plats, form, kvantitet och även

Teoretiskt ramverk

specifika modellnummer (Olsen & Taylor, 2017). Därför är det viktigt att modellen är tillräckligt detaljerad för att en bra tidplanering ska kunna göras efter denna. Figur 5 som syns nedan redovisar olika LOD på ett objekt och beskriver vad dessa innebär.

Figur 5. Förklaring av olika LOD-nivåer.

3.5 Sammanfattning av valda teorier

BIM i sin helhet kan leda till förbättrad kommunikation mellan intressenterna i projekt. Det kan användas i både storskaliga projekt, men även mindre i mindre projekt på enskilda komponenter. BIM är något som allt fler företag arbetar med, men alla som använder sig av det gör det inte med dess fulla potential. För att kunna använda sig av BIM i arbete tidplanering och lägga till den 4:e dimensionen tid i modellerna måste LOD-nivån på dessa vara tillräckligt hög, vilket ställer stora krav på projektörerna. Grunden för tidplaneringsarbetet med CPM och GANTT-scheman skulle inte i grunden ändras, men sättet man får fram tider för de olika momenten skulle däremot göra det. Exempel på programvaror som kan användas för detta är Bidcon och Powerproject. Det skulle kunna förändras allra mest är dock hur man använder sig av tidplanen. Den har möjlighet att bli ett mer levande dokument där man till exempel kan se precis hur byggnaden ska se ut 3 månader in i produktionen. Denna överblick är något som är omöjligt att få via en traditionell tidplan, vilket skulle kunna leda till att fel kan upptäckas och avhjälpas i ett tidigare skede. En studie har visat att effektiviteten i vissa aspekter ökade med 40% i ett projekt där 4D-BIM användes i planeringen, trots att planeringen tog 20% längre tid.

Empiri

4

Empiri

Detta kapitel redovisar studiens insamlade empiri.

4.1 Simulering av typlägenhet

Utfallet av bearbetningen av BIM-modellen var en tidplan samt en simulering av hur byggnaden uppförs, det vill säga en film som visar hur projektet fortskrider steg för steg, kopplat till tidplanen. Figur 6 nedan visar stillbilder ur simuleringen hur typlägenheten byggs upp vid olika tider i projektet. Den fullständiga tidplanen visas i bilaga 1.

Figur 6. Typlägenheten under olika tider av projektet

4.2 Intervjuer

Här kommer sammanfattningar av alla intervjuer att visas. De fullständiga intervjuerna finns transkriberade som bilagor. Intervjuerna har genomförts med fyra anställda på Gärahovs Bygg AB, där alla har olika roller men ändå är inblandade i arbetet med tidplaner. Personerna som intervjuats var en projektchef, en produktionsledare, en platschef och en entreprenadingenjör. I tabell 2 nedanför kan man läsa om respektive respondent, deras bakgrund och arbetslivserfarenhet.

Empiri

Tabell 2. Beskrivning av respondenter

Yrkesbefattning År Bakgrund Arbetslivserfarenhet

Projektchef 37 Började studera på

Linköpings Universitet och sedan gått över till

Jönköping Tekniska Högskola.

Jobbat tidigare som snickare. Började jobba på Gärahovs Bygg AB sedan 2013 som kalkyl och inköp. Projektchef, sedan 2017

Produktionsledare 27 Ingen akademisk

utbildning. Har arbetat sig uppåt i företaget efter sin gymnasieutbildning

Jobbat tidigare som snickare och arbetsledare för att sedan gå över till nyproduktion och blev produktionsledare på Gärahovs Bygg AB.

Platschef 29 I grunden utbildad som

målare på gymnasiet.

Sedan har utbildat sig vidare på yrkeshögskola för att bli platschef.

Arbetat som snickare och andra yrken inom byggbranschen. För 6-7 år sedan började arbeta som arbetsledare. På Gärahovs Bygg AB Senaste 4 år som platschef.

Entreprenadingenjör 38 Tog examen som

byggnadsingenjör 2010 på

Jönköpings Tekniska

Högskola

Arbetat tidigare som konstruktör hos ett småhusföretag. Därefter arbetat på Gärahovs Bygg AB i 7

år, varv tre år på

kalkylavdelningen och fyra år som sin nuvarande roll.

4.2.1 Projektchef, 37 år.

Efter inledande demografiska frågor började frågor om hur företaget arbetar med planeringsprocessen idag och hur det var förr, där intervjupersonen svarade att företaget jobbade tidigare på det sättet att platschefen ägde tidplanen och att en person satt själv med kalkyl, inköp och projektering på en avdelning. Först gjordes en projekteringstidplan vid uppstart av nya projekt, sedan lämnade man över den till platschefen, som fick vidareutveckla denna.

Idag är det så att projektchefen tillsammans med entreprenadingenjören fastställer tidplanen till platschefen, som i sin tur använder som ett styrdokument under produktionen. Dock är det ett större samarbete parterna emellan i praktiken, där de samarbetar när tidplanen fastställs. Tanken är dock att i framtiden ska endast projektchefen och entreprenadingenjören fastställa tidplanen, för att lämnas över färdig till platschefen. Han berättar också att en gemensam mall håller på att tas fram för hur en tidplan ska läggas upp i företaget, men att just nu är det upp till de olika projektcheferna hur de gör.

Empiri

Tidplaneringsprogrammet den använder sedan ett år tillbaka är Powerproject, efter att tidigare använt sig av Byggsamordnarens egna program. Projektchefen beskriver att han är den som står ansvarig för projekten. Han ser till att tidplanen hålls, samt att även underentreprenörer håller tidplanen.

Idag säger han att tidplaneringsarbetet fungerar bra, men att det kan bli problem med avstämningar ju större projekten blir. Det blir då snabbt svårt att få en överblick hur man ligger till med varje stolpe i tidplanen, och det är något som han tycker skulle kunna utvecklas.

På frågan om de arbetar något med BIM i företaget idag svarar han att det känns som att det används nästan hela tiden på ett eller annat sätt. Framför allt säger han att det används när de bygger prefabbostäder (byggnader med prefabricerade väggar och bjälklag), då materialmodellerna från dessa leverantörer är viktiga att granska. Han säger också att det är nyttigt under projekteringen att kunna rotera modellen som man vill. Dock används inte modellerna speciellt under tidplaneringsprocessen, utan då går de mer på erfarenhet. Från företagets sida upplever han att attityden kring BIM är väldigt bra, och att de är ”väldigt på”, men att det svåra är att få med underentreprenörer. Efter att ha visat tidplanen samt simuleringen som gjorts på typlägenheten i projektet Hofs Park, ställdes kring fördelar och nackdelar med det arbetssättet. Han började då med att förklara att i det skedet han gör tidplanerna så finns oftast inte en tillräckligt detaljerad modell för att använda detta, då att ta fram en så pass detaljerad IFC-fil är ett parallelljobb. Nackdelarna han såg var att man riskerade att förlita sig för mycket på modellen, men att i framtiden kanske alla grejerna man behövde har modellerats in. Projektchefen ansåg att det som hade varit intressant är att kunna lägga in kostnader och betalningar i modellen, för att på liknande sätt kunna göra en simulering över när kostnader kommer i projektet. Han säger att idag gör man kostnadsplaner för sig, tidplaner för sig och betalplaner för sig, men att det skulle vara väldigt bra om man kunde samla det arbetet.

Det stora problemet säger han dock är att när man arbetar med totalentreprenader, vilket de ofta gör, så blir det inte ekonomiskt hållbart att själva rita upp en tillräckligt detaljerad 3D-modell för att kunna använda till dessa saker. Det kommer först bli hållbart när de får en beställare som inser nyttan med att från början tillhandahålla en så detaljerad modell, så att även ägaren kan använda modellen under drift- och underhållsskedet. Om Gärahovs Bygg AB skulle starta ett eget projekt där de äger modellen från början tror han att det skulle fungera bra.

På frågan om vem som skulle få mest nytta av metoden svarar han kalkyl och inköp, då de skulle slippa att lägga in tider innan projektet var uppritat. Han hade gärna sett att även tider för till exempel torkning av betong skulle läggas på automatiskt, för att få så lite handpåläggning som möjligt i programmet.

4.2.2 Produktionsledare, 27 år.

Efter inledningen ställdes fråga om hur företaget arbetar med planeringsprocessen idag och hur det gjordes förr och vilka som roller är inblandade. Produktionsledaren svarade att den typiska planeringsprocessen börjar med att projektchefen med

Empiri

entreprenadingenjör sätter ihop grov tidplan och därefter jobbar de med att förfina den. Det vill säga att man gör den mer och mer detaljerad. Från första början är det bara långa sträck där det står till exempel ”bygg”, och sedan förfinar man dessa och går in på detalj och delar upp i olika moment. Därefter kommer produktionsledaren in med åsikter och feedback när tidplanen är ihopsatt, om vad han tycker som är ute i produktionen om tidplanen. Efter justeringar så utgår de efter denna tidplan och handlar upp underentreprenörer.

Företaget bytte nyligen tidplaneringsprogram till Powerproject inför kommande projektet, vilket ledde till att de kunde utföra en ”Just Over” tidplan (en huvudtidplan, med möjlighet att skapa mer detaljerade undertidplaner) och fördela upp lite mer på mindre delar så att allt blir mer i detalj. Detta kan vara både för och nackdel, då det är svårare att se helheten direkt, säger respondenten. Men fördelen med detta är att man kan gå in i varje våningsplan och kolla vad varje person ska göra just vid specifikt tillfälle och om personen ligger i fas eller inte. Detta kan leda till att man kan hitta fel tidigare. Produktionsledares uppgift i tidsplaneringen är mestadels att komma med åsikter om något är rimligt att utföra eller säga om det behöver justeras, eftersom han är den personen som är ute i produktionen och har kunskap inom detta. Samt har personen varit snickare själv tidigare.

Som svar på frågan om det fungerar bra så här eller om det finns några förbättringsmöjligheter svarade han att det alltid finns något man kan bli bättre på. Men mest tycker han att kommunikationen är det som oftast brister. Personen tycker att de borde vara bättre på att kommunicera ändringar som har kommit under arbetets gång. Ett exempel på detta var om det har varit hård vinter så att markarbeten inte hann utföra arbetet, då behövs det justeras om och dessa ändringar behövs föra vidare till alla andra, säger han.

När det kommer till BIM användning i företaget så svarade han att det är entreprenadingenjören som sitter för det mesta med detta under projekteringsstadiet. Där tar personen fram var el och ventilation i BIM och hela huset ska ritas upp. Sedan kollar de om det finns några kollisioner någonstans och förklarar höjder på allt. Intervjupersonen tycker att det är väldigt hjälpsamt att ha BIM på Revit och att det händer att han själv går in enstaka gång, men inte alls för ofta då han jobbar i produktionen och där används det inte mycket alls. Men företaget använder både BIM både för dem själva, men även för underentreprenörerna.

Efter visning av arbetsgången och simuleringen av tidplanen som utfördes på en typlägenhet i projekt Hofs Park i Växjö, så ställdes frågan om vilka skillnader som finns med denna metod och vilka för och nackdelar han ser med detta. Intervjupersonen tyckte att fördelen med just denna är att man kan på ett smidigt sätt vissa för alla hur allt ska fortskrida. Då är det bra att visa filmen, våningsvis eller lägenhetsvis. Vilket kan vara en fördel för att få med dig alla på ett tydligt sätt.

Nackdelen produktionsledaren nämnde var att det kan vara svårt för personer som är 40–50 år att sitta vid en dator och läsa en tidplan. Det är bara papper som gäller för vissa människor, säger produktionsledaren. Han ser även svårigheten med att få alla på företaget och underentreprenörerna att vara med på digitaliseringen. Man får ofta med dessa personer som sitter och räknar på projekten på kontoret, men sen att få med personer ute på plats är det som är svårast.

Empiri

På frågan hur det här arbetssättet skulle påverka företaget svarar han att han inte tror att det kommer användas så mycket i produktionen, utan mer under projekteringsskeden. Han tycker att det skulle gynna väldigt många att man inte missar något i tidplanen helt enkelt. Dock tycker han att det skulle vara väldigt bra att kunna se hur en försening påverkar i slutändan. Han ser dock en nackdel när han själv just nu går med en iPad och stämmer av vilket arbete som har utförts, så har han problem med internetuppkopplingen. Eftersom man behöver gå runt med en modell och stämma av så krävs det bra uppkoppling eller en iPad som klarar av att ha programmen. Det kan vara svårt om man går in i ett tätt betonghus, då man ofta saknar täckning där.

När det gäller frågan om var största motståndet ligger att implementera BIM i företaget svarade han att personer får lära sig något nytt och det vill många inte. Utan man tycker att det är bra som det är och i början när alla inte kan ett program så börjar folk avsky det. Det kan vara väldigt jobbig infasningsperiod, säger han. Men när alla väl kan det kommer man gilla det, men innan dess kan det ta väldigt lång tid att implementera det. 4.2.3 Platschef, 29 år.

På frågan hur en typisk planeringsprocess ser ut hos företaget svarade personen att det är han som sitter med tidplanen från dag ett. Han utgår då ifrån en projektkalkyl som deras kalkylavdelning har tagit fram. Då Gärahovs Bygg AB inte har egna yrkesarbetare, så går hans arbete mer ut på att samordna arbetet för alla underentreprenörer. När planeringen är gjord köper de in underentreprenörer, och har sedan möten med de ledande montörerna för att se om det är rimligt att genomföra arbetet på den tid som har tagits fram.

Platschefen sade även att han brukar dela upp tidplanen i en utvändig och en invändig tidplan. Det görs för att lättare kunna visa rätt del för rätt person. Han beskriver också att produktionsledaren är med som hjälp för att framställa tidplanen. Respondenten säger att projektchefen är den som har ansvar för den ekonomiska delen.

Platschefen sade att de inte har en gemensam metod för hela företaget för att ta fram en tidplan, utan att alla platschefer får göra som det passar dem. Han använder Powerproject som tidplaneringsprogram, och lägger sedan till rimliga tider för varje arbetsmoment. De kritiska momenten kan han ge lite extratid, ifall något skulle hända. På frågan om det finns förbättringsmöjligheter svarar han att det finns. Han hade gärna sett att underentreprenörerna delade med sig av de tiderna dem har räknat på när de lade fram sitt anbud. Nu får han sitta med en klumpsumma och gissa sig fram till vad det tar i tid.

Respondenten svarade att de inte arbetar så mycket med BIM i dagsläget, men att de har ett projekt i Växjö som är fullt BIM-koordinerat för att prova att sätta press på arkitekter och konstruktörer i företaget. De har som mål att vara fullt BIM-aktiva till 2022–2023. Idag är det bara en A-modell (arkitektmodell) som tas fram, och det endast för att se hur det ser ut. Han säger att de vill kunna använda sig av allt som finns i modellen, såsom mängder. Då företaget har sagt att det ska vara 3D-modeller som ska användas från åren 2022–2023 upplever han attityden kring BIM som bra, eftersom de vill satsa på det.

Empiri

Respondenten svarade på frågan om det används 3D modeller under planeringsprocess eller tidsplaneringen att det inte görs i tidsplaneringen, utan bara i projekteringsskeden. Han känner bara till ett företag som levererar prefab endast med hjälp av 3D-modeller. Efter visning av arbetsgången och simuleringen av tidplanen som utfördes på typlägenheten i projekt Hofs Park i Växjö, så ställdes frågan om vilka skillnader som finns med denna metod och vilka för och nackdelar han ser med detta. På den frågar svarar han att han absolut inte ser några nackdelar med denna metod. Fördelarna med denna är att man kan se exakta tider för varje moment, och att man kan se exakt vilka byggdelar som ska upp just idag. Han ser det även som en fördel att kunna visa simuleringen för utländsk arbetskraft för att förtydliga kommunikationen.

Största motståndet för att implementera BIM i företaget tror han är dels ekonomin, dels de äldre anställda som tycker att det för komplicerat att lära sig. Har någon jobbat på samma sätt i 40 år, tror respondenten inte att de vill lära sig ett nytt arbetssätt. Respondenten säger att han när äldre försvinner och yngre kommer in kommer det bli lättare att implementera.

4.2.4 Entreprenadingenjör, 38 år

Den fjärde respondenten beskrev att de just nu är i uppstarten av ett nytt sätt att arbeta med tidplaneringsporcessen där de arbetar med bastidplaner för olika typer av projekt. Tanken är att projektchefen tillsammans med entreprenadingenjören ska skapa en färdig tidplan som lämnas över till platschefen, som endast ska följa denna. I praktiken så arbetar även platschefen med tidplanen, och reviderar denna. Respondenten säger också att internutbildningar hålls med personalen, för att alla ska hålla sig till samma sätt att arbeta i denna process. Entreprenadingenjörens uppgift beskrivs av respondenten som att vara kunnig i programmen de arbetar med, för att kunna få ner projektchefens tankar i tidplanen, då projektchefen har mer kunskap inom produktion. Förbättringsmöjligheter säger respondenten finns i att skapa bättre bastidplaner att utgå från, med bättre länkar och rätt aktiviteter inlagda. Som det ser ut idag används inte BIM i tidplaneringsprocessen. Dock har företaget börjat använda sig av både Bidcon och Powerproject, för att kunna använda länken mellan dessa program.

Efter att arbetsgången i Bidcon och Powerproject visats, såg entreprenadingenjören fördelen med att visa simuleringen för utomstående under till exempel byggmöten för att tydliggöra tidplanen. Entreprenadingenjören är inte helt säker på att det skulle göra skillnad att visa modellen som byggs upp. Respondenten tror dock inte att det skulle skada att visa simuleringen i samband med genomgång av tidplanen, för att ge en tydligare bild.

Den största nyttan ser respondenten när man skapar tidplaner, för att lättare se ifall något missas, så att man slipper komplettera detta i ett senare skede. Respondenten tror också att det kan hjälpa installatörer att inte missa några av sina delar.

Största motståndet mot BIM ser även entreprenadingenjören hos äldre personer i företaget, främst i produktionen, som vill arbeta som de tidigare gjort.

Empiri

4.3 Sammanfattning av insamlad empiri

Samtliga respondenter beskrev tidplaneringsporcessen som att det är platschefen som har största ansvaret för att tidplanen följs. Först inleds det med en tidplan från projektchefen tillsammans med entreprenadingenjören, som sedan lämnar över detta till platschefen för att utveckla den och revidera. Det är platschefen som stämmer av med underentreprenörerna och ser till att tidplanen följs. Till sin hjälp har platschefen en produktionsledare, som ger åsikter och feedback om tiden som är satt är rymlig att bygga efter. Det program som företaget använder för att skapa tidplanen är Powerproject.

Respondenterna ser olika fördelar med 4D-BIM. Platschefen, produktionsledaren och även entreprenadingenjör ser nytta med att kunna visa simuleringen för arbetare på plats, för att ge en tydligare bild av hur arbetet ska fortskrida. Platschefen nämner även att det kan vara bra i kommunikationen med utländsk arbetskraft. De tyckte också att det skulle vara smidigt att kunna gå in i detalj, och kunna visa dag för dag vad som ska produceras. Projektchefen ser i sin tur en fördel om man även kan koppla kostnader till modellen för att även få med in- och utbetalningar i simuleringen. Den nackdelen han ser är dock att modellerna från beställare inte är tillräckligt detaljerade för att förlita sig på dessa. Om företaget utför ett projekt med egen projektering säger projektchefen att det skulle vara till nytta, då de har full kontroll över modellen under hela projekteringsskedet.

Entreprenadingenjören och produktionsledaren trodde också att en modell kan göra det lättare att stämma av att som behövs i tidplanen är med, då det blir tydligare om något saknas.

De nackdelarna som platschefen och produktionsledaren såg var dels ekonomiska, då det kostar att införa nya metoder, dels att det är svårt att få äldre personer som använt en metod länge att ändra arbetssätt. Att äldre personer, speciellt i produktionen, har svårare att anpassa sig till nya arbetssätt håller även entreprenadingenjören med om. Även underentreprenörer med minder erfarenhet av BIM kan ha svårt att anpassa sig till nya arbetssätt.

Diskussion och slutsatser

5

Analys och resultat

Detta kapitel kommer att sammanfatta och jämföra empirin från kapitel fyra med teorierna från kapitel tre, och en analys kommer att göras därefter. Rapportens frågeställningar besvaras med hjälp av den insamlade empirin.

5.1 Analys

Candelario-Garrido, Garcia-Sanz-Celcedo, & Rodriguez, (2017) säger att det i planeringsprocessen tar 20% längre tid vid användning av 4D-BIM jämfört med traditionella metoder. Det stämmer överens med att projektchefen under intervjun uppgav, då han var kritisk till att rita upp egna tillräckligt detaljerade modeller, efter att de fått en mindre detaljerad modell från beställaren. Detta skulle enligt honom utgöra en för stor tid- och kostnadsförlust för företaget. I samma studie kom man även fram till att tidplanering med 4D-BIM i vissa aspekter är upp till 40% mer effektivt, vilket betyder att företaget hade kunnat tjäna på det i ett längre persektiv vid produktionsfasen Projektchefen beskriver att en tillräckligt detaljerad modell från beställaren är vad som krävs för att användningen av BIM ska öka. Kan man motivera beställaren att tillhandahålla en modell med tillräckligt hög LOD skulle företaget kunna lägga in både tid och kostnader i en och samma simulering för projektet. Just oförmågan att koppla resurser till tidplanen har varit en kritik som riktats mot de klassiska GANTT-scheman som länge har använts (Andersson & Christensen , 2007). En modell med LOD 100 innehåller endast grafisk information av element som visas som en generisk figur. LOD 500 innhåller, som beksrivet tidigare i rapporten, information om storlek, plats, modellnummer etc. (Olsen & Taylor, 2017). I dagsläget finns dock ingen inom branschen standardiserad LOD-nivå som krävs för att skapa en tillräckligt detaljerad tidplan utifrån BIM-modeller.

Som Malsane & Seth (2015) beskriver gör 4D-BIM, och simuleringarna man göra med denna metod, det lättare att få en bra överblick över produktionen, samt lättare att göra avstämningar för projektledaren, då en visuell bild kan göra tidplanen mer lättförståelig. Både platschefen och produktionsledaren anger detta som en fördel under intervjuerna, samt att det gör det lättare att kommunicera mellan entreprenör och underentreprenör. BIM är inte bara en 3D-modell som visar hur ett byggnad kommer se ut, utan är även projektledningsrelaterade redskap som hjälper till med samarbeten mellan intressenter och skapar fördelar i projektresultatet (Bryde, Broquetas, & Volm, 2013). Detta är något som projektchef och produktionsledare också beskrev under intevjun. De sa att det kan förbättra kommunikationen med underentrepenörer, och speciellt med utländsk arbetskraft genom att visa simuleringen av tidplanen (Bosch, Isaksson, Lennartsson, & Linderoth, 2016). De ser fördelen med att visa hur allt ska fortskrida och att man kan gå in på dagsnivå, där det vissas ännu tydligare vad som ska göras dag för dag. Sacks, Koskela, Dave, & Owen, (2010) säger att BIM visar en exakt modell av projektet och detta leder till förbättringar av planeringen och schemaläggningen av varje underleverantör.

5.2 Hur fungerar tidplaneringsarbetet hos företaget idag?

Intervjuerna beskriver att tidplaneringsarbetet sker genom att man börjar med en grovplanering som utförs av projektchefen och entreprenadingenjören där man har bara långa sträck för varje disciplin. Därpå utvecklar platschefen tidplanen och går in på detaljer det vill säga dela upp tidplanen på utvändigt och invändigt men även våningsvis

Diskussion och slutsatser

på detaljnivå. Det är platschefen som har största ansvaret med tidplanen och det är han/hon som ser till att den följs och gör en avvägning om det är rimligt att bygga på den tiden som har sagts. Platschefen har entreprenadingenjören till sin hjälp, men även produktionsledare som ger råd och åsikter om tiderna som är satta på tidplanen. Efter att man har gjort en tidplan så upphandlar de underentreprenörer och så sitter platschefen med en representant från dessa företag och förfinar tidplanen ytterligare. Företaget har nyligen börjat använda programmet Powerproject för tidsplaneringen. Detta har lett till att de nu kan dela upp projektet mer och har hjälpt till att hitta fel i planeringen tidigare. De har ingen specifik mall att utgå efter när de utför tidplanen, utan det är upp till de olika individerna hur de föredrar att arbeta.

5.3 Hur kan man förbättra tidplaneringsarbetet inom företaget

med hjälp av BIM?

Det som kan förbättras genom implementering av BIM i tidplaneringsarbetet är kommunikationen mellan entreprenörer och underentreprenörer, då den visuella simuleringen kan bidra till en tidplan som är lättare att förstå, enligt platschefen, produktionsledaren och entreprenadingenjören. Även kommunikationen med utländsk arbetskraft kan förbättras med denna metod enligt platschefen, som också ser fördelar med att kunna få ut mer exakta byggtider med hjälp av modellen, även fast viss handpåläggning behövs.

Att se hur arbetet kommer fortskrida dag för dag ger också en möjlighet för platschef att lättare göra avstämningar för att se hur projektet fungerar, enligt produktionsledaren. Dessutom tror produktionsledaren och entreprenadingenjören att en 3D-modell kan göra det svårare att missa delar projekteringen som tidplanen görs utifrån. Entreprenadingenjören tror också att det är bra för installatörer att arbeta med modellen, så att de inte missar någonting.

En förbättringsmöjlighet som projektchefen ser är att kunna koppla även kostnader till modellen, för att kunna skapa en simulering även för när inbetalningar och utbetalningar kommer att ske. Då säger han att man slipper skapa separata betalplaner och tidplaner, vilket han ser som en fördel.

5.4 Koppling till målet

Målet med rapporten var att se hur arbete med BIM kan förbättra tidplaneringsarbetet hos entreprenadföretag. För att kunna komma fram till målet ställdes två frågor. För att veta hur arbetet kan förbättras, ställdes den första frågan med fokus på hur arbetet fungerar idag.

• Den första frågeställningen ställdes för att få en överblick över hur arbetet fungerar idag.

• Den andra frågeställningen undersöker hur arbetet kan förbättras om man implementerar BIM i tidplaneringsarbetet.

Resultaten från intervjuerna från litteraturstudien svarar väl på rapportens frågeställningar. Utförliga svar ges av respondenterna om hur tidplaneringen fungerar

Diskussion och slutsatser

på företaget idag, samt även hur de ser på användning av BIM-metoden, med dess fördelar och nackdelar.

• Hur fungerar tidplaneringsarbetet hos entreprenadföretag idag?

Företaget har nyligen bytt system, där de gått från att använda sig av ett internt program till att använda sig av Bidcon och Powerproject. De första som arbetar med tidplanen är projektchefen och entreprenadingenjören, som utför en grövre planering. Tidplanen lämnas senare över till platschefen som utvecklar tidplanen och går inte på detaljer med underentreprenörer och produktionsledare.

Detta svar är viktigt för studien, då utgångsläget måste vara tydligt för att veta vilka förbättringar som kan göras.

• Hur kan man förbättra tidplaneringsarbetet inom entreprenadföretag med hjälp av BIM?

Implementering av BIM i företaget skulle ge en fördel med att se hur projektet ska utföras vid specifik tid. Dessutom gör kopplingen mellan BIM-modellen och tidplanen att man skulle kunna utesluta att man missar någon del i tidplanen. Kommunikationen med andra under entreprenörer, speciellt med utländsk arbetskraft skulle underlättas med hjälp av simuleringen av tidplanen.

Dessa förbättringsmöjligheter ger en tydlig bild av hur BIM-implementering kan förbättra tidplaneringsarbetet och på så viss viktigt för att uppnå målet i rapporten.

Diskussion och slutsatser

6

Diskussion och slutsatser

I det här kapitlet kommer en diskussion föras om hur arbetet kan anses trovärdigt, och om metoden som valts för att genomföra studien var rätt metod att välja. Begräsningar i studien tas också upp, samt vilka slutsatser som kan dras. Sist i kapitlet tas rekommendationer till framtida forskning upp.

6.1 Resultatdiskussion

För att säkerställa att resultatet som har uppnåtts är trovärdigt, har intervjufrågorna kontrollerats av en tredje person för att se om dessa var inte riktade eller om frågorna kunde inte tolkats på olika sätt, vilket leder till stärkt validitet enligt Patel och Davidson (2011). Även testintervju utfördes för att stärka reliabiliteten. Intervjuerna spelades in för att öka trovärdigheten och för att sedan kunna lyssna igenom dessa igen och se till att tolkningen av svaren blir objektiva och samma av båda författarna. Samt båda författarna var med och medverkade under intervjuerna. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär, vilket ledde till att personerna kunde besvara på frågorna med frihet och utifrån egen erfarenhet.

Datainsamlingen bekräftades med litteraturstudien. Intervjupersoners svar på den första frågeställningen överensstämmer med varandra och leder till samma svar, vilket enligt Patel och Davidson (2011) stärker reliabiliteten. För att stärka validiteten valdes även intervjupersoner noggrant genom att tänka på ställda frågeställningar och se till att dessa personer har god kunskap och inblick inom dessa. Trovärdigheten ökades genom att svaren på frågorna kom från olika synvinklar, det vill säga personer som har olika roller på företaget.

6.2 Metoddiskussion

Metoden som använts anses ha varit en bra metod, då en kvalitativ fallstudie är bra när man vill undersöka ett fenomen på djupet. Intervjuerna som utförts har varit semistrukturerade, vilket innebär att vissa frågor bestämts i förväg, men att följdfrågor som ej var planerade sedan innan har ställts under intervjun. Det har gett den intervjuade personen chans att utveckla sina svar så mycket den ville, samt gett författarna av rapporten möjlighet att be om förtydliganden om det har behövts. Litteraturstudien som gjordes gav en bra bild av hur man tidigare har arbetat i branschen, samt vilka verktyg som finns tillgängliga för användning idag. Det var viktigt för att kunna ställa rätt frågor under intervjuerna, samt för att analysera svaren från dessa.

En alternativ metod som hade kunnat användas är en survey, där enkäter hade kunnat skickas ut till fler företag än ett. Det hade lett till en bredare undersökning med svar från fler respondenter, men den hade ej kunnat vara så djupgående som denna. Det hade också varit svårare att kontrollera vilka som deltar i studien, vilket hade kunnat påverka reliabiliteten negativt.

6.3 Begränsningar

En begränsning som funnits i arbetet är att endast ett företag har undersökts. För att göra studien mer trovärdig hade fler respondenter från olika företag behövt intervjuas, även fast intervjuerna i denna rapport visar likvärdiga resultat som litteraturstudien. Den tidplan och simulering som skapades utifrån modellen som erhölls från företaget hade kunnat göras tydligare om modellen var skapad för hela projektet, och ej endast