• No results found

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle

Barn Unga Samhälle

Examensarbete i fördjupningsarbete

Barndom och lärande

15 högskolepoäng på grundnivå

Pedagogers och föräldrars syn på

anknytning och inskolning i förskolan

Teachers and parents views on attachment and reception in preschool

Micaela Nilsson

Elina Pölönen

Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Handledare: Ange handledare

Slutseminarium 2015-06-05

Examinator: Lena Rubinstein Reich

(2)
(3)

3

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Mariann Enö som varit ett stort stöd för oss i skrivandet av vårt examensarbete. Även ett tack till de föräldrar och pedagoger som medverkat i våra intervjuer & enkäter och gjort det möjligt för oss att genomföra vår studie. Sist ett stort tack till varandra för ett bra samarbete och en rolig tid tillsammans under arbetets gång. Vi har haft lika stor delaktighet i skrivandet av vårt examensarbete och har kompletterat varandra bra. Efter att vi har spenderat många timmar varje dag framför datorn har vi nu tillsammans lyckats genomföra denna studie.

Micaela Nilsson Elina Pölönen

(4)

4

Sammanfattning

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och föräldrar ser på anknytning och inskolning i förskolan. Vi vill nå fram till den erfarenhet pedagoger och föräldrar har från barns första möte med förskolan, samt betydelsen av anknytning för barnets fortsatta tid på förskolan. Inskolningen som sker i förskolan anser vi vara en viktig del för att barnet sedan ska känna sig tryggt där. För att ta del av pedagogers erfarenheter valde vi att utföra enskilda intervjuer och för att få fram föräldrars erfarenheter valde vi att använda oss av enkäter med öppna frågor. Vi har utgått ifrån Bowlbys teori om anknytning samt vikten av den trygga basen för yngre barn och har kompletterat med studier som bygger på anknytningsteorin. De resultat och slutsatser vi har kommit fram till är att föräldrarna har många tankar, känslor och förväntningar i samband med en inskolning, pedagogernas förhållningssätt och bemötande blir därför viktigt. Föräldrarna anser att det är viktigt att barnet knyter an till en pedagog då barnet vistas många timmar i förskolan och behöver en vuxens närhet och trygghet. Pedagogerna betonar att den anknytning som sker i samband med inskolning är helt avgörande för barnets kommande tid på förskolan och den anknytning som sker i förskolan inte ska ersätta föräldrarnas roll utan komplettera den omvårdnad som föräldrarna ger hemma. Föräldrarna menar att trygghet är lika viktigt för dem som för deras barn och betonar att trygga föräldrar speglar trygga barn, och tvärtom.

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Litteraturgenomgång ... 9 2.1 Centrala begrepp ... 9 2.2 Anknytningsteori ... 10 2.2.1 Anknytningsmönster ... 11 2.2.2 Trygg bas ... 12 2.2.3 Inre arbetsmodeller ... 13

2.3 Förskolans och inskolningens betydelse ... 13

2.3.1 Pedagoger som anknytningspersoner i förskolan ... 16

2.4 Sammanfattning ... 19

3. Metod och genomförande ... 20

3.1 Kvalitativ metod ... 20 3.1.1 Intervjuer ... 20 3.1.1 Enkäter ... 21 3.2 Urval ... 22 3.3 Genomförande ... 22 3.4 Etiska överväganden ... 23 3.5 Analysförfarande ... 24 3.6 Tillförlitlighet ... 26 3.7 Diskussion av metodval ... 25 4. Resultat ... 27

4.1 Intervjuer med pedagoger ... 27

4.1.1 Tankar, funderingar och frågor i samband med inskolning... 27

4.1.2 Pedagogers perspektiv på anknytning ... 28

4.1.3 En trygg övergång från inskolning till verksamhet ... 30

4.2 Enkäter från föräldrar ... 32

4.2.1 Tankar, funderingar och frågor i samband med inskolning... 32

4.2.2 Föräldrars perspektiv på anknytning ... 33

4.2.3 En trygg övergång från inskolning till verksamhet ... 35

5. Diskussion och slutsats ... 37

5.1 Diskussion av resultat ... 37

5.1.1 Pedagogers perspektiv ... 37

5.1.2 Föräldrarnas perspektiv ... 40

(6)

6

5.3 Fortsatt forskning ... 44

Referenslista ... 46

Bilaga 1 Informationsblad till pedagoger ... 48

Bilaga 2 Informationsblad till föräldrar ... 49

Bilaga 3 Enkät till föräldrar ... 50

(7)

7

1. Inledning

Vi inleder detta kapitel med två citat från en förälder och från en pedagog;

Hur fungerar det här? Hur ska detta gå? Ska mina barn klara detta utan mig som förälder? Ska jag klara detta utan mina barn? Det är många känslor som kommer upp (Förälder).

Föräldrarna har nog jättehöga förväntningar, de lämnar det bästa de har. Första prioriteten är att barnen är trygga på förskolan, för då känner sig föräldrarna trygga (Pedagog).

Läroplanen för förskolan (1998 reviderad 2010) säger att förskolan ska skapa de bästa förutsättningar för att komplettera hemmet och för att ge barnet en mångsidig utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom ett förtroendefullt samarbete. Föräldrarna ska få ha inflytande och kunna påverka verksamheten i förskolan. ”Tidigare var hemmet den självklara platsen för de yngsta barnen men idag är det förskolan som blir en nästan lika självklar del av barns liv” (Månsson, 2013, s.82).

Vi har valt att undersöka pedagogers och föräldrars syn och perspektiv på anknytning och inskolning. Vi vill nå fram till den erfarenhet föräldrar och pedagoger har från barnets första möte med förskolan, samt betydelsen av anknytning för barnets kommande tid på förskolan. Vi upplever att vi i vår utbildning inte har fått tillräckligt med kunskap om anknytning och inskolning, därför känner vi att det är två viktiga aspekter att ta del av inför vårt kommande yrke som förskollärare, därför ville vi undersöka detta vidare. Vi ville att pedagoger och föräldrar skulle medverka i vår studie då deras erfarenheter och tankar om anknytning i förskolan blir centrala i vår undersökning. Det är i förskolan som barnet kommer att spendera stor del av sin tid i, från cirka 1 års ålder till skolans start.

Dalli (Månsson, 2013) har tankar om inskolningen som ett trepartsmöte. Med detta menas att föräldrar, barn och pedagoger är hoplänkade under inskolningen och är lika viktiga som samtalspartners. Under en inskolning är det viktigt att man är lyhörd för föräldrar och barn och att skapa en god relation är lika viktig för alla tre parter. Arnesson Eriksson (2010) anser att valet av inskolningsmetod inte är avgörande för hur bra en inskolning blir, inte heller hur lång tid en inskolning tar. Det viktigaste är pedagogernas förhållningssätt och hur tiden under en inskolning används, samt vilka förutsättningar som finns före, efter och under en inskolning. Månsson (2013) betonar

(8)

8

att inskolning är en övergångsperiod där barnet lämnar hemmet för att börja i förskolan, det innebär för föräldrarna att de ska överlämna sitt barn till förskolan, en ny plats med nya människor, de professionella. Det kan väcka många känslor hos föräldrarna.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och föräldrar ser på anknytning och inskolning i förskolan. Vi vill synliggöra pedagogers och föräldrars erfarenheter, syn och perspektiv på anknytning och inskolning.

 Vilka tankar, funderingar och frågor kan förekomma i samband med inskolningen?

 Hur ser pedagoger och föräldrar på betydelsen av anknytning mellan pedagoger och barn under inskolningen?

 Hur arbetar man på förskolan för att skapa en trygg övergång mellan inskolning och komma igång med verksamheten?

(9)

9

2. Litteraturgenomgång

I följande kapitel har vi valt att presentera de begrepp som är centrala för studien. Vi utgår ifrån John Bowlbys teori om anknytning samt vikten av den trygga basen för yngre barn och kompletterar med studier som bygger på anknytningsteorin. Vi har valt att belysa den anknytningsprocess som sker mellan föräldrar och barn, då barnets upplevelser i relation till omvårdnadspersonen får stor betydelse för hur barnets inre arbetsmodeller utformas, vilket i sin tur ligger till grund för de föreställningar barnet bär med sig till nästa anknytningsprocess (Hart & Schwartz, 2010). Broberg m.fl. (2008) menar att när barn som har en trygg anknytning till sina föräldrar börjar i förskolan kommer de ty sig förtroendefullt till pedagogerna.

2.1 Centrala begrepp

Anknytning: Inom utvecklingspsykologin är det den svenska översättningen av det engelska begreppet attachment som framhåller ”betydelsen av något mindre som hänger ihop med och är beroende av något större” (Broberg m.fl., 2008, s. 16). Det är en process mellan föräldern och barnet som resulterar i ett psykologiskt ”band” (Broberg m.fl., 2006).

Inskolning: ”Övergångsperioden när barnen lämnar hemmet och börjar i förskolan brukar benämnas inskolning” (Månsson, 2013, s.79).

Pedagog: Vi benämner alla som arbetar på förskolan, oavsett utbildning, som pedagog.

Trygg bas: Föräldern ska ge barnet en trygg bas att utgå ifrån, för att våga utforska omvärlden och en trygg hamn att återkomma till.

Trygghet: När en person känner sig lugn och säker.

(10)

10

2.2 Anknytningsteori

Vi människor är ”från vaggan till graven” beroende av andra människor för vårt välmående, och den trygghet som välfungerande nära känslomässiga relationer ger oss är basen för att vi ska våga och vilja utforska världen och lära oss nya saker (Broberg, Hagström & Broberg, 2012, s.13).

John Bowlby (1907-1990), barnpsykiater och psykoanalytiker, är upphovsmannen till anknytningsteorin. Denna teori beskriver processen där barnet knyter an till en omvårdnadsperson, som sedan ligger till grund för hela personlighetsutvecklingen (Hart & Schwartz, 2010). ”Det som föräldrar länge vetat om små barns behov av känslomässig närhet och förmåga till samspel är idag vetenskapligt belagt och kallas anknytningsteori” (Hindberg, 2004, s.9).

Enligt Bowlby är spädbarnet i behov av närhet av andra människor och är utrustat med ett biologiskt anknytningssystem från födsel. Detta innebär att barnet vid stressiga och otrygga situationer ger signaler till föräldern för att påkalla uppmärksamhet för att få närhet och skydd. Föräldern har i sin tur ett samverkande omvårdnadssystem för att ta hand om och skydda sitt barn. Utifrån hur föräldern besvarar barnets signaler, skapas minnen och förväntningar hos barnet vilket leder till att barnet utvecklar specifika mönster, s.k. anknytningsmönster. Dessa mönster blir synliga när barnet känner oro, trötthet eller är sjuk (Hagström, 2010). Ett av skälen till varför små barn inte engagerar sig i aktivitet någon gång under dagen är att när barnet känner oro går anknytningssystemet igång, vilket innebär att barnet har full koncentration på att söka närhet och trygghet från omvårdnadsperson och dess utforskandesystem stängs omedelbart ner. När barnet fått bekräftat den närhet och trygghet han/hon behöver går anknytningssystemet över till ett viloläge (det stängs aldrig ner helt) och barnet kan återigen börja utforska och engagera sig i lek. Förskolans roll i barnets vardag blir att pedagogerna är lyhörda för barnets signaler till när barnets anknytningssystem är igång eller i viloläge. Risken för att anknytningssystemet slås på ökar framåt eftermiddagen när barnet blir trött och det har gått lång tid sedan barnet träffade föräldrarna sist (Broberg, Hagström & Broberg, 2012).

Anknytningsteorin betraktas som den mest tillgängliga teorin om den socioemotionella utvecklingen och är en av de flera beteende som människan använder sig av för att få önskad närhet (Bowlby, 2010). ”Att vara anknuten till någon är alltså något mer än att

(11)

11

bara söka närhet undan faran, det är en av våra starkaste känslomässiga relationer” (Broberg m.fl., 2006, s.55). Barns tidiga anknytning lägger grunden för den fortsatta utvecklingen och bidrar till att skapa bättre relationer till föräldrar och andra vuxna. Barn knyter an till olika omvårdnadspersoner på olika sätt, och hur de blivit behandlade tidigare i livet ger konsekvenser för hur utvecklingen framöver sker (Broberg m.fl., 2008). Barn utvecklar olika anknytningsmönster till föräldrar och andra vuxna beroende på de förutsättningar som erbjuds. Detta betyder inte att alla relationer är lika viktiga utan att barnet rangordnat utifrån betydelsen av relationen (Hagström, 2010). För barnets utveckling finns behovet av tillitsfulla relationer (Broberg m.fl., 2006).

Ur ett genusperspektiv, har inte könet på anknytningspersonen någon betydelse för kvaliteten på relationen till barnet. Det som är avgörande för hur bra anknytningen blir i barnets tillvaro är engagemanget (Broberg m.fl., 2008). ”För att en anknytning ska utvecklas krävs tid, engagemang och kontinuitet i kontakten med den personen” (Broberg m.fl., 2006, s.57). Ainsworth (Hagström, 2010) menar att när föräldrarna visar tillgänglighet och känslighet för barnet speglar det kvaliteten i anknytningen.

2.2.1

Anknytningsmönster

Ainsworth (Hagström, 2010) menar att man utifrån Bowlbys anknytningsteori kan utföra ett test genom att man iscensätter kortvariga stressiga situationer s.k. ”Strange situation procedure” för att se hur barnet hanterar den stressfyllda situationen och identifiera de mönster barnet visar. Dessa mönster delas in i två grupper; trygg anknytning och otrygg anknytning. Ainsworth (Bowlby, 2010) beskriver de tre huvudmönster som finns inom anknytning. Dessa tre anknytningsmönster, som vi beskriver nedan, är organiserade. Det finns även ett fjärde anknytningsmönster som kallas desorganiserad anknytning (Broberg m.fl., 2008).

Det första mönstret som beskrivs är trygg anknytning, detta innebär att barnet har förtroende för att föräldern finns åtkomlig, närvarande och är hjälpsam vid jobbiga situationer. När föräldern är tillgänglig och uppmärksam för barnets signaler samt kärleksfullt finns tillhands för att ge skydd och tröst främjas detta trygga anknytningsmönster. Det andra mönstret kallas otrygg ambivalent anknytning. Med detta mönster menas det att barnet känner sig osäker på om föräldern finns till hands, är

(12)

12

närvarande eller villig att hjälpa till vid behov. När barn känner sig osäkra blir de ofta klängiga, oroliga och vågar inte utforska omgivningen. Detta mönster kan främjas när föräldern är tillmötesgående och lättillgänglig för barnet. Det tredje mönstret är otrygg undvikande anknytning. Detta innebär att barnet räknar med att bli bortstött av föräldern i sökandet av omsorg. Vad som framkallar detta mönster hos barnet kan vara en följd av att barnet tidigare sökt tröst hos föräldern men blivit avvisad (Bowlby, 2010). Det som skiljer desorganiserad anknytning från de andra mönster är att de samspel som sker mellan föräldrar och barn är byggt på rädsla, detta leder till att barnet får svårt att utveckla ett tryggt, ambivalent eller undvikande mönster (Broberg, Hagström, Broberg, 2012). Begreppet desorganiserad anknytning har under de senaste åren fått större betydelse då forskning visat att barn med tidig desorganiserad anknytning har större tendenser till problematik under den senare utvecklingen (Broberg m.fl., 2008). Det som skiljer desorganiserad anknytning från trygg och otrygg är att barnet inte har några mönster. Här visar barnet oförklarliga och motstridiga uppträdanden och utvecklar inga varaktiga beteendeformer. Denna sortens anknytning förekommer hos barn i en familj där det finns fysisk misshandel, någon eller båda föräldrarna lider av psykisk sjukdom eller där föräldrarna har som barn varit utsatta för övergrepp eller misshandel (Hart & Schwartz, 2010).

Ett barn som har en trygg anknytning till sin förälder, använder föräldern som en trygg bas att våga ge sig ut och utforska ifrån. När barnet känner oro, ängslighet, trötthet, ledsamhet tar barnets anknytningsbehov över och barnet söker sig tillbaka till föräldern den s.k. basen. Om inte föräldern finns närvarande för barnet att hitta, gråter barnet i sökandet av föräldern. När barnet hittar sin förälder söker barnet aktivt kontakt och närhet hos denna. När barnet känner tillit till människor i sin omvärld kan barnet utveckla en trygg anknytning till dessa (Hwang & Nilsson, 2011).

2.2.2 Trygg bas

En trygg bas är det viktigaste begreppet inom anknytningsteorin och innebär för barnet att föräldern är en trygg omsorgsperson som utifrån två aspekter utgör en bas och en hamn för barnet (Broberg m.fl., 2008). Bowlby (2010) menar att föräldern ska ge barnet en trygg bas att utgå ifrån, för att våga utforska omvärlden och en trygg hamn att återkomma till. Barnet ska få fysisk och känslomässig närhet av föräldrarna och bli lugnat och tröstat när de är oroligt eller ledset. När barnet känner sig trygg hos

(13)

13

anknytningspersonen beger barnet sig iväg för att utforska omvärlden. Blir barnet trött, rädd, orolig eller mår dåligt söker de efter närhet. Detta är det utmärkande för samspelsmönster mellan föräldrar och barn som benämns ”utforskande utifrån en trygg bas” (Bowlby, 2010, s.147).

2.2.3 Inre arbetsmodeller

Under andra hälften av barnets första levnadsår utvecklar barnet olika modeller av sig själv och andra människor, s.k. inre arbetsmodeller (Hart & Schwartz, 2010).

Bowlby menar att i takt med att den kognitiva utvecklingen fortskrider utvecklar barnet inre arbetsmodeller. Med inre arbetsmodeller menas hur barnet ser på sig själv och vad barnet förväntar sig av omvärlden. Dessa inre arbetsmodeller får sedan betydelse för hur barnet förhåller sig i kontakt med andra vuxna och barn. Modellerna blir således betydelsefulla för den fortsatta utvecklingen (Hagström, 2010, s.56).

Barnets föreställningar om anknytningspersonens bemötande, samt barnets upplevelser i relation med anknytningspersonen har stor betydelse för hur barnets inre arbetsmodell utformas. ”Om anknytningspersonen är pålitlig och närvarande i sin omsorg får barnet en känsla av att det betyder något och är värt att vara tillsammans med” (Hart & Schwartz, 2010, s.80). När barn som har en trygg anknytning till sina föräldrar börjar i förskolan kommer det att ty sig förtroendefullt till pedagogerna vilket bidrar till att pedagogerna besvarar signalerna barnet utgör på ett sätt som bekräftar och lyfter fram barnets inre arbetsmodeller av sig själv och andra som positiva. Barn som däremot har en otrygg eller desorganiserad anknytning till sina föräldrar agerar utifrån sina förväntningar i mötet med pedagoger, vilket olyckligtvis ökar risken för att barnet får negativ respons tillbaka. Detta kan leda till att de negativa inre arbetsmodellerna barnet har utvecklat sedan tidigare förstärks (Broberg m.fl., 2008).

2.3 Förskolans och inskolningens betydelse

De flesta barn som börjar förskolan i Sverige har tidigare varit hemma med någon av sina föräldralediga föräldrar. Jämfört med miljön i förskolan har det haft det lugnt omkring sig och tillbringat dagarna med en eller flera vuxna som de känner väl. Mötet med förskolemiljön innebär en drastisk förändring (Broberg, Hagström & Broberg, 2012, s.149).

(14)

14

Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att de flesta barn i Sverige som börjar i förskolan är mellan ett och två års ålder, detta innebär att anknytningen fortfarande är barnets viktigaste fas i utvecklingen då barnet under sina första två år har i uppgift att knyta an till en eller flera viktiga omsorgspersoner. Hindberg (2004) anser att förskolebarn i Sverige idag spenderar fler vakna timmar tillsammans med vuxna och barn som det inte har någon släktrelation till mer än vad barnen gör tillsammans med sina föräldrar. Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar betydelsen av att anknytning i förskolan inte innebär att förskolan ska ersätta föräldrarnas roll, utan komplettera den omvårdnad och fostran föräldrarna ger till sitt barn. ”Relationen föräldrar – barn är unik och kan aldrig ersättas av någon som tar hand om barnet yrkesmässigt” (Hindberg, 2004, s.19).

Sandberg och Vuorinen (2007) har utfört ett forskningsprojekt om Samverkan, förskola och hem, där det övergripande syftet för studien är att belysa förskollärare och föräldrars perspektiv på de samverkansformer som praktiskt används i förskolan. För att nå fram till förskollärares och föräldrars erfarenheter och upplevelser av samverkan mellan hem och förskola intervjuades 26 förskollärare och 32 föräldrar. Det framkommer i studiens resultat att ansvarsfördelningen mellan hem och förskola måste tydliggöras vad gäller barnets fostran, då man i nuläget upplever att föräldrarna lägger över ansvaret för barnets fostran till förskolan. Deras resultat av studien visar även att kontakten som sker i tamburen är den samverkan som är mest uppskattad av förskollärare och föräldrar. Förskollärarna som medverkat i studien menar att tamburkontakten är den samverkansform som de anser vara mest grundläggande och hade önskat att få prioritera mötet i hallen, men att de ibland behövs mer i barngruppen. Föräldrarna instämmer med att mötet i tamburen är väldigt betydelsefullt.

Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att på morgonen när det oftast lämnas många barn samtidigt kan det bli svårt för pedagogerna att få tid till att bemöta och samtala med alla föräldrar och barn, samtidigt som pedagogerna måste se över de andra barnen som redan befinner sig på avdelningen. Det är extra viktigt att de nyinskolade barnen blir bemöta av den pedagog som de knutit an till då de känner trygghet hos henne/honom. Även vid hämtning kan det se ut så här, då är det viktigt att pedagogerna är närvarande och kan hjälpa de yngre barnen som själva inte kan berätta för sina föräldrar om vad som har hänt under dagen.

(15)

15

Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att den tidiga anknytningen barnet utvecklar till sina föräldrar från födsel kan se olika ut, dvs. barnet kan utveckla en trygg anknytning till den ena föräldern och en otrygg eller desorganiserad anknytning till den andra. Detta kan vid inskolning få konsekvenser gällande barnets utvecklande av anknytningsrelationer då föräldrarna turas om att hämta och lämna. Killén (Hagström, 2010) betonar förskolans roll som betydelsefull i syfte av att förebygga och utveckla trygga anknytningsmönster för utsatta barn och de barn som växer upp under en långvarig omsorgsbrist. ”Där med kommer de anknytningsrelationer barnet utvecklat till föräldrarna att färga barnets samspel med pedagogerna på förskolan” (Broberg, Hagström & Broberg, 2012, s.74) I samband med inskolning är det viktigt att kontakten som sker med föräldrar och barn inleds positivt i syfte att skapa de bästa förutsättningar för den fortsatta relationen (Jonsdottir & Nyberg, 2013).

Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att även föräldrarna skolas in när barnet börjar i förskolan. De menar att när föräldrarna känner sig trygga i förskolan så förmedlas denna trygghet till barnet. Trygghet innebär mer än att bara överlämna sitt barn till förskolan, det innebär också att en annan människa ta över omvårdnadsrollen under den tiden på dagen när föräldrarna inte är närvarande. Flertalet föräldrar vill veta att deras barn på förskolan får den fysiska kontakt och trygghet som de behöver. Oftast har förskolan ett möte med föräldrarna innan barnet ska inskolas, detta kan ske hemma hos familjen men för det mesta sker det i förskolan. Genom att pedagogen ställer frågor angående barnets rutiner visar pedagogen för föräldrarna att de bryr sig om barnet. Sandberg och Vuorinen (2007) menar att syftet med introduktionssamtal är att föräldrar och pedagoger ska lära känna varandra och därmed skapa ett förtroende mellan förskola och hem. Under samtalet kan föräldrar och pedagoger utbytta information om barnet, förskolan och deras arbetssätt och rutiner.

Broberg, Hagström och Broberg (2012) anser att det är pedagogens ansvar att förklara för föräldrarna att inskolningen inte ska skyndas på utan syftet är att få barnet att vänja sig vid förskolemiljön och att pedagogen ska fungera som en tillfällig anknytningsperson, så att barnets anknytningssystem kan försättas i viloläge och inte aktiveras under längre stunder. En vanlig reaktion under inskolning kan vara att barnet visar protest vid lämning, är trött, gnällig och känslig för att vara utan sin förälder. Detta

(16)

16

är inget föräldrarna behöver vara oroliga för eller uppfatta som ett misslyckande (a.a). ”För många föräldrar är det en stor oro kring lämnandet av barnet till en ny främmande miljö. Det är individuellt hur det upplevs men för vissa föräldrar kan detta lämnande väcka starka känslor av separation. Särskilt för de föräldrar som lämnar sitt första barn” (Månsson, 2013, s.83).

I Liefvendahls (2010) studie undersöker hon barns separationsreaktioner som uppstår efter en avslutad föräldraaktiv inskolning ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. För att undersöka hur små barn reagerar vid separationen från föräldrarna har hon observerat fem barn vid lämning, fri lek och hämtning. Hon undersöker även med intervjuer hur föräldrar och pedagoger upplever barns reaktioner och deras syn på föräldraaktiv inskolning. Resultatet av studien visar att barnen är i behov av, och beroende av pedagogernas närhet och omsorg även efter avslutad inskolning. Studien visar även att flertalet barn visar starka reaktioner vid separation.

Det är Winnicott (1995) som har myntat begreppet övergångsobjekt. Månsson (2013) menar att övergångsobjektet är en länk mellan hem och förskola och kan ses som en emotionell representation av hemmet till förskolan och bör finnas tillhands för barnet som en trygghet vid tröst. Nappar, snuttefiltar och nallar brukar vara igenkännbara övergångsobjekt i förskolan men kan även vara t.ex. egna kuddar etc.

2.3.1 Pedagoger som anknytningspersoner i förskolan

Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att det är vanligt att man väljer ut en pedagog som har huvudansvaret för kontakten med barn och föräldrar. Medan vissa förskolor väljer att inte ha en särskild kontaktperson utan alla pedagoger är lika delaktiga i inskolningen för att de vill att barnet ska knyta an och känna trygghet till alla pedagoger. Den pedagog som var ansvarig för inskolningen av barnet har störst chans att bli barnets anknytningsperson i förskolan. Andra pedagoger kan även bli en favorit för barnet i andra situationer, exempelvis i leken. Killén (2014) menar att alla barn är i behov av en anknytningsperson när de börjar i förskolan, särskilt de yngsta barnen. Barnet behöver i förstahand knyta an till en vuxen för att känna trygghet och närhet. Anknytningspersonen skall finnas tillgänglig för barnet som en trygg bas där barnet kan återvända till för att söka tröst vid oroliga situationer. Broberg, Hagström och Broberg

(17)

17

(2012) menar att de erfarenheter barnet skapar när anknytningssystemet är igång får betydelse för hur barnet utvecklar sina inre arbetsmodeller. När anknytningssystemet är aktiverat, dvs. när barnet är ledsen eller oroligt och söker trygghet, blir pedagogens bemötande av extra stor betydelse.

Richard Bowlby (2007) undersökte, i en brittisk studie, ett projekt, Sure Start, som hade fokus på mödrars och deras barns känslomässiga och sociala behov. Huvudsyftet för projektet var att driva olika former av barnomsorg, hos dagbarnvårdare och på förskola. Bowlby undersökte de dokument som Sure Start åstadkommit gällande de två olika modellerna och jämförde dessa omsorgsformer. I dokumentet gällande dagbarnsverksamhet betonas det att barnet ges en individuell vårdnad och tillfälle till att bilda en relation till en vuxen från spädbarnstid fram till skolstart, alltså en kompletterande anknytningsperson. Denna modell stödjer att barngruppen max ska bestå av tre barn under 5 år och endast ett barn under 1 år, för att få individuell uppmärksamhet och tid menar Bowlby. Det dokumentet gällande förskoleverksamheten rekommenderar att en pedagog max ska ha tre barn under 2 år och en pedagog på fyra barn i åldern 2 år. Bowlby påpekade att det inte finns någon förståelse för de yngsta barnens behov av en kompletterande anknytningsperson därför finns det inte ett rekommenderat antal barn under 1 år. Han menar att barnomsorgen, där barnet knyter an till en kompletterande anknytningsperson, kan spela en stor roll i samhällets arbete med att stödja barnfamiljer utan att äventyra barnets känslomässiga behov och mentala hälsa.

Hagström (2010) har i sin avhandling studerat pedagogers roll i förskolan som kompletterande anknytningspersoner till barn som har föräldrar med psykisk ohälsa. Pedagogerna har under tre års tid fått utveckla sin roll genom olika fortbildningsinsatser där de har fått ta del av de tre grundläggande teoretiska inriktningar som bidrar till större förståelse för barnets utveckling. De tre teorier hon har använt sig utav är anknytningsteori, affektteorin och Sterns teori om självutveckling. Dessa teorier omsattes, diskuterades i storföreläsning, studiecirkel, handledning, reflektion och i det vardagliga arbetet med barn och kollegor. De fyra pedagogerna som medverkade i studien fick i uppdrag att vara anknytningspedagog till varsitt barn utöver det dagliga arbetet på förskolan. Resultatet av studien visar att barn till föräldrar med psykisk ohälsa växer upp under känslomässigt komplicerade förhållanden. Då barnen inte blir

(18)

18

tillgodosedda med fysisk omsorg, blir dem i behov av en annan vuxen som kan komplettera föräldrarnas förmågor och vara en trygg förebild för barnen. Hagström fick svårt att sammanfatta resultatet av pedagogernas arbete med anknytningsbarnen men kunde se att det fanns gemensamma områden för barnen då de visade stora svårigheterna för kontakt, samspel och tillit till andra i början och visade inget intresse för de andra vuxna och barnen på avdelningen. Ett främjande arbete påbörjades där pedagogerna dagligen arbetade för att skapa en förutsägbar struktur anpassad för barnen. I början arbetade pedagogerna varje dag tillsammans med sitt anknytningsbarn, med kontakt och samspel. Efterhand som barnet började kännas redo bjöd man in barn i leken vilket ledde till att barnet successivt utvecklade en trygghet och tillit till anknytningspedagogen.

När föräldrarna skolar in sitt barn på förskolan är det viktigt att pedagogerna förklarar betydelsen av anknytningshierarki för dem så att de förstår varför barnet håller fast vid föräldern och skriker vid lämning och att när pedagogen tar barnet går detta över. Pedagogen fungerar som en trygg bas när föräldern inte är närvarande under dagen på förskolan. Barn känner sig trygga när de får en god omvårdnad. Detta innebär att pedagogerna ska finnas tillhands och ge barnet tid för att utveckla nära känslomässiga relationer. När detta erbjuds blir barnets behov av att ha sina föräldrar nära till hands mindre aktiverat under dagen i förskolan. Barnet ska känna trygghet till att söka tröst hos pedagogerna. För de barn vars föräldrar av olika orsaker inte själva kan vara en trygg bas för sitt barn kan en pedagog på förskolan utgöra den trygga basen. De positiva anknytningserfarenheter som barnet får från pedagogen ger barnet längre fram i livet positiva relationserfarenheter vilket främjar barnets förmåga att knyta an till andra. Hur pedagogerna bemöter föräldern och barnet vid barnets första dag i förskolan är av stor betydelse. Att barnet får tid tillsammans med inskolningspedagogen är av stor vikt men även att barnet utforskar miljön utan att de andra barnen från avdelningen är närvarande. En inskolning läggs oftast upp så att de andra barnen är ute och då kan föräldern och barnet bekanta sig med den nya miljön och pedagogen i lugn och ro (Broberg, Hagström & Broberg, 2012).

(19)

19

2.4 Sammanfattning

Vi valde att utgå ifrån anknytningsteorin då vi anser att den tidiga anknytning som sker mellan barn och föräldrar har stor betydelse för hur barnet sedan knyter an till pedagogerna under inskolningsprocessen i förskolan. Barn har ett medfött biologiskt anknytningssystem och har därför ett behov av att knyta an till en omvårdnadsperson. Omvårdnadspersonen ska finnas tillgänglig och utgöra en trygg bas för barnet, vilket är ett centralt begrepp i anknytningsteorin, att utforska ifrån och komma tillbaka till. När barnet upplever en trygg bas så skapas en trygg anknytning.

Den samverkan som sker mellan hem och förskola blir betydelsefull för att pedagogerna ska kunna komplettera den omvårdnad föräldrarna ger barnet i hemmet. En fungerande kommunikation mellan barn, föräldrar och pedagoger bidrar till att de lär känna och skapar ett förtroende för varandra. Ett övergångsobjekt kan ses som en länk mellan hem och förskola och kan finnas tillhands som en trygghet för barnet.

(20)

20

3. Metod och genomförande

I detta kapitel redovisar vi vårt tillvägagångssätt för denna studie. Vi beskriver de metoder vi använt oss utav samt hur genomförandet har gått till.

3.1 Kvalitativ metod

Observationer och intervjuer är de tillvägagångssätt som används mest vid kvalitativa metoder. Fördelen med att använda sig av kvalitativa metoder är att forskaren kan vara flexibel och anpassa sig efter situationen där man följer utvecklingen som sker under intervjun. Forskaren kan också samla in material i efterhand om så behövs, tills det inte finns mer material att samla in (Eliasson, 2006). ”Ett sätt att förhålla sig till kvalitetsbegreppet i kvalitativ forskning är att lägga fokus på forskningsresultatens praktiska användbarhet” (Alvehus, 2013, s.123). I utförande av en kvalitativ intervju är det enligt Patel & Davidsson (2003) en fördel att forskaren är förberedd inom området som ska studeras och har studerat tidigare forskning samt tillägnat sig teoretisk kunskap om det som är centralt för studien.

3.1.1 Intervjuer

En intervju innebär att intervjuaren muntligt ställer frågor till en intervjuperson för att få fram berättelser och uppgifter av personens upplevelser om ämnet ifråga, samt för att få en djupare förståelse. Intervjun kan på förhand vara mer eller mindre förberedd, detaljerad och genomtänkt och kan utvecklas under intervjuns gång. En intervju som följer samma struktur och inte ändras alls i mötena med de olika intervjupersonerna är inte en kvalitativ intervju (Widerberg, 2002).

Vid kvalitativa intervjuer är syftet att använda sig av det direkta mötet mellan forskare och intervjuperson och det unika samtal som uppstår i just denna kontext, eftersom intervjupersonerna skiftar och därmed också relationen och samtalet (Widerberg, 2002, s.16).

Syftet med en kvalitativ intervju är att nå fram till de upplevelser andra människor har av egna tankar, känslor och erfarenheter (Dalen, 2007). Vid utförandet av kvalitativa

(21)

21

intervjuer ges det mer förståelse för intervjupersonens personliga upplevelser, och där mönster kan finnas i deras upplevelser och erfarenheter (Trost, 2012).

Eliasson (2006) anser att intervjun bör dokumenteras på ett eller annat sätt. Inspelning användas oftast som dokumentation men vore detta omöjligt kan det föras anteckningar som stöd. Spelas en intervju in bör intervjupersonen ha lämnat sitt samtycke till detta. Fördelen med att spela in en intervju är att intervjuaren kan återgå till inspelningen ifall något var oklart. Alvehus (2013) lyfter fram både för- och nackdelar med att spela in en intervju. En nackdel med att spela in kan vara att de stör den intervjuade och begränsar den intervjuade för att berätta visa saker. Alvehus lyfter även fram att det finns en risk att föra anteckningar under intervjun då det som sägs kan förvandlas till något helt annat. Men det är även svårt att hinna anteckna tillräckligt fort för att få med allt.

3.1.1 Enkäter

För att samla in svar från många människor är det vanligt att använda enkäter. Enkäter är en datainsamlingsmetod för att samla in människors synpunkter och tankar om ett ämne (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). Enkäter påminner mycket om personliga intervjuer men den stora skillnaden är att personen som svarar på enkäten antecknar själv sina svar på något sätt. Här finns alltså ingen intervjuare med i bilden (Trost, 2012).

Vi har valt att använda oss av öppna frågor i vår enkät i syfte att ge föräldrarna möjlighet till att formulera utförliga svar. Vi anser att slutna frågor inte hade gett oss tillräckligt med material för att besvara våra frågeställningar. Bryman (2002) beskriver öppna frågor som att deltagarna får svara fritt på frågorna. Han betonar även att denna typ av frågor för det mesta inte används i enkäter. Med slutna frågor menar Bryman att det finns ett antal fasta svarsalternativ som deltagarna får välja mellan. Han betonar även de fördelar och nackdelar som finns med enkäter i jämförelse med intervjuer. När han talar om de fördelar som finns med enkäter omfattar det en lägre kostnad samt besparing av tid. En intervju kräver mer tid samt den kostnad som resan medför. Det är viktigt att frågorna man ställer i en enkät är extra tydliga jämfört med intervjuer då nackdelen med enkäter är att det oftast inte finns någon som kan förklara frågorna om de är otydliga.

(22)

22

Risken med enkäter och intervjuer är att de ofta innehåller för många frågor, vilket leder till att det blir tröttsamt för personerna att besvara. Detta gäller specifikt vid val av enkäter, då forskaren inte finns närvarande till att motivera personen under besvarandet, detta kan i sin tur leda till att deltagaren istället undviker att svara på enkäten (Patel & Davidsson, 2003).

3.2 Urval

Till vår studie valde vi tre förskolor, varav två förskolor ville delta i genomförandet av vår undersökning. Valet av dessa förskolor grundar sig på att vi har en relation till pedagoger och föräldrar sedan tidigare. Vi anser att det kan vara en fördel med att ha en tidigare relation med föräldrar och pedagoger, då de kanske känner sig tryggare med att delta i undersökningen när de vet vem vi är. Nackdelen med att man har en relation med pedagoger, föräldrar och förskola sedan tidigare kan vara att de drar sig tillbaka med den information de väljer att berätta, då risken att personer, händelser och situationer kan bli igenkännbara för oss och risken att kunna identifiera ökar.

Vi har valt att kalla de valda förskolorna för Humlan och Trollskogen. Humlans förskola ligger belägen i en större ort och omfattar en småbarnsavdelning och en syskonavdelning. Vi valde att rikta in oss på småbarnsavdelningen där barnen var mellan 1-3 år, då det är i den åldersgrupp inskolningen oftast sker. Vi intervjuade två ordinarie pedagoger och delade ut enkäter till 16 föräldrar. Trollskogens förskola ligger belägen i en mindre ort och omfattar fem avdelningar med barn i åldern 1-4. Vi valde ut en av avdelningarna för att intervjua alla fyra ordinarie pedagoger Vi delade även här ut enkäter till 17 föräldrar. Vi valde att intervjua pedagogerna som är utbildade förskollärare, då vi ville nå fram till deras perspektiv på betydelsen av anknytning i förskolan. Samtliga pedagoger som har deltagit i undersökningen var förskollärare.

3.3 Genomförande

Innan vi påbörjade kursen för examensarbete studerade vi teorier och tidigare forskning kring begreppet anknytning. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna då vi ville nå fram till deras erfarenheter, syn och perspektiv på anknytning vid barns första möte med förskolan. Vi ansåg att vi inte kunde få tillgång till

(23)

23

pedagogernas erfarenheter och tankar kring anknytning genom en observation. Vi valde enskilda intervjuer med pedagogerna istället för gruppintervjuer för att få så utförliga svar som möjligt på våra frågor. Detta gav oss möjlighet till att ställa följdfrågor samt att kunna förklara vad vi menade om något var otydligt. För att vår intervju skulle bli kvalitativ fick vi tänka på att formulera våra frågor väl (Bilaga 4), då vi ville få ut andra svar än bara ja och nej till insamling av material. Vi använde oss av ljudinspelning samtidigt som vi förde anteckningar under intervjuerna så att vi kunde gå tillbaka till vårt insamlade material om vi behövde det. Vi valde enkäter med öppna frågor till föräldrarna så att de kunde få fylla i dem anonymt i lugn och ro hemma (Bilaga 3).

Innan genomförandet av vår undersökning delade vi ut informationsblad till föräldrar och pedagoger där vi kortfattat beskrev studiens syfte samt betydelsen av deras medverkan för genomförandet av vår undersökning (Bilaga 1 & 2). Vi besökte förskolorna och frågade om tillåtelse för att genomföra vår undersökning. När vi hade fått ett godkännande från samtliga förskolor gjorde vi ytterligare ett besök för att dela ut enkäterna till föräldrarna samt för att bestämma tid för intervju med pedagogerna. Vi placerade en svarslåda i tamburen på förskolorna för insamling av enkäterna, på den stod det datum när enkäterna skulle vara inlämnade. Dagen efter sista inlämningsdatumet kom vi tillbaka för att hämta in enkäterna. Det visade sig att vi fått in färre enkäter än vad vi förväntat oss, nämligen endast 4 utav 33 enkäter. Vi kunde ändå genomföra vår studie då enkäterna vi fått in innehöll utförliga svar. Intervjuerna med pedagogerna valde vi att genomföra under deras arbetstid på förskolan. Detta diskuterades med pedagogerna om vad som passade dem bäst. I genomsnitt tog intervjuerna 20-30 minuter per person. Vi intervjuade varje pedagog enskilt, tillsammans. Med oss hade vi frågor att utgå ifrån, vilket gav oss möjlighet till att ställa följdfrågor om så behövdes.

3.4 Etiska överväganden

När man utför intervjuundersökningar så sker oftast första kontakten via ett informationsbrev som skickas hem till informanterna. Det är viktigt att detta brev innehåller rätt information om vad undersökningen skall handla om och att det står korrekt skrivet om de aktuella uppgifterna som gäller (Dalen, 2007).

(24)

24

De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem (Vetenskapsrådet, 2002, s.10).

Det är viktigt att man som forskare ger information till informanterna att de får vara anonyma i undersökningen, då de ska känna sig trygga med att uppgifterna blir sekretessbehandlade och inte kan identifieras (Dalen, 2007). Vetenskapsrådet (2002) benämner det fyra huvudkrav som utgör grunden för individskyddskravet:

Informationskravet – Forskaren har i skyldighet att informera deltagarna som ingår i forskningen om forskningens syfte och det villkor som gäller för undersökningen. Deltagarna skall upplysas om att medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst.

Samtyckeskravet – Varje deltagare har rätten till att själv besluta över sitt deltagande i undersökningen. Är personen under 15 år ska samtycke inhämtas från vårdnadshavare.

Konfidentialitetskravet – Vid utförandet av en undersökning ska alla deltagares personuppgifter behandlas konfidentiellt från obehöriga att ta del av. Det gäller framförallt uppgifter som kan vara etiskt känsliga.

Nyttjandekravet – De uppgifter som samlats in får enbart brukas inom det forskningsändamål som framställts till deltagaren.

I vårt informationsblad till föräldrar och pedagoger valde vi att benämna de etiska principerna som vi har skyldighet till att följa. Vi var tydliga med att belysa för föräldrar och pedagoger att deras deltagande i vår undersökning var frivilligt och anonymt samt rätten till att avbryta sin medverkan när som helst. Vi talade även om att arbetet inte kommer att innehålla några uppgifter om förskolan, barn, föräldrar eller pedagoger som gör de möjligt att identifiera vem som har sagt vad. För att avidentifiera förskola och deltagare valde vi att använda oss av fiktiva namn i arbetet.

3.5 Analysförfarande

Efter de två första intervjuerna satte vi oss ner tillsammans för att transkribera. Under bearbetning av materialet såg vi att de två pedagogerna från Humlans förskola besvarat

(25)

25

frågorna med liknande svar. När vi sedan påbörjade transkriberingen från de andra fyra intervjuerna på Trollskogens förskola, såg vi att de också angivit liknande svar. Det var då vi bestämde oss för att sammanställa svaren var förskola för sig för att undvika upprepningar i vårt resultat. Vi valde att använda oss av våra frågeställningar som utgångspunkt till rubriker när vi presenterade resultatet.

I vår analys studerade vi den empiri vi samlat in från intervjuer och enkäter. Vi sammanställde våra resultat för att få fram pedagogers och föräldrars erfarenheter och perspektiv på anknytning i förskolan. Vi använde oss av litteratur för att förstärka de begrepp som är centrala för vår studie samt för att tolka föräldrars och pedagogers svar i relation till anknytningsteorin.

3.6 Diskussion av metodval

När vi gjorde vår projektskiss till detta examensarbete hade vi redan valt att vi skulle intervjua pedagogerna enskilt och ge ut enkäter till föräldrarna för att nå fram till deras erfarenheter. Vår handledare påpekade att det kunde bli svårt för oss att få in tillräckligt med enkäter med tillräckligt bra svar för att fullfölja vår studie och detta var vi väl medvetna om när vi genomförde studien. Även om det var en stor risk att vi inte skulle få in tillräckligt med enkäter bestämde vi oss för att genomföra vår undersökning ändå med förhoppningar på att det skulle gå bra. Det visade sig att insamlingen av enkäter inte gick riktigt så bra som vi tänkt oss. Vi var förberedda på att vi eventuellt inte skulle få in enkäter från alla föräldrar, dock fick vi in färre enkäter än vad vi hade önskat vilket har påverkat resultatet av vår studie. Som vi har nämnt tidigare fick vi endast in 4 enkäter utav 33 stycken. Vad som kan vara avgörande för att vi fick in så få enkäter kan vara att våra enkäter innehöll öppna svarsalternativ. Vi menar att det kan ta längre tid för föräldrarna att besvara dessa enkäter då svaren kräver mer utförliga svar än vad enkäter med bestämda svarsalternativ gör. Dock ansåg vi att föräldrarnas svar på de fyra enkäterna vi fick in var tillräckligt innehållsrika för att kunna fullfölja vår studie. Hade vi däremot inte fått in tillräckligt med material från enkäterna hade vi fått ändra vårt syfte och vår frågeställning för att materialet inte hade kunnat besvara vår frågeställning. Vi kan inte förutse hur vårt resultat hade sett ut om vi hade utfört intervjuer istället för enkäter med föräldrarna, men vi har en teori om att intervjuer med föräldrar hade blivit svårt att få tid till att genomföra då föräldrarna arbetar länge och

(26)

26

när de väl hämtar sina barn vill de oftast bara hem. Vi anser att intervjuer är den metod där vi lättast kunde få fram pedagogernas erfarenheter då vi kunde ställa följdfrågor och förklara det som var oklart. Jämfört med enkäterna gick intervjuerna bättre då alla pedagoger som blev tillfrågade att bli intervjuade ville medverka. Vi anser att vi fick innehållsrika svar genom att intervjua och hade vi använt oss av en annan metod t.ex. enkäter så hade vi säkerligen inte fått lika utförliga svar. Vi valde att spela in våra intervjuer då vi ville kunna återgå till materialet om så behövdes, samtidigt förde vi anteckningar som en backup om ifall att något skulle hända med tekniken under inspelningen.

3.7 Tillförlitlighet

Genom att använda begreppet validitet kan vi diskutera studiens tillförlitlighet. Alvehus (2013) beskriver begreppet validitet som att forskaren har undersökt det som var tänkt att undersökas. För att öka tillförlitligheten har vi under hela arbetet utgått ifrån vårt syfte och våra frågeställningar.

Risken med ett sådant stort bortfall som vi fick vid insamlingen av våra enkäter, kan påverka studiens tillförlitlighet. Det kan vara så att det är en viss grupp föräldrar som har svarat på enkäten och då kan det betyda att det bara är) en viss typ av åsikter som kommer fram när det gäller inskolning och anknytning. Det blir därför svårt för oss att argumentera för att vår resultatdel i studien är fullt ut trovärdig.

(27)

27

4. Resultat

Resultatet av vår undersökning grundar sig på den empiri vi samlat in från intervjuer med pedagoger och enkäter från föräldrar. I vår presentation av resultatet har vi delat in texten under tydliga rubriker som konkret besvarar våra frågeställningar som är;

 Vilka tankar, funderingar och frågor kan förekomma i samband med inskolning?

 Hur ser pedagoger och föräldrar på betydelsen av anknytning mellan pedagoger och barn under inskolningen?

 Hur arbetar man på förskolan för att skapa en trygg övergång mellan inskolning och komma igång med verksamheten?

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan. Då vi under bearbetning av materialet fann liknande svar från pedagogerna på vardera förskola valde vi att sammanställa pedagogernas svar var förskola för sig. De frågor pedagogerna hade olika uppfattningar om har även framförts.

4.1 Intervjuer med pedagoger

4.1.1 Tankar, funderingar och frågor i samband med inskolning

Pedagogerna på Humlans förskola berättar att de tror att föräldrarna har många funderingar och tankar inför en inskolning samt jättehöga förväntningar ”De lämnar det bästa de har” (Pedagog).

Förväntningarna kan nog se olika ut, vissa föräldrar kan se förskolan som en plats där barnet ska vara medans föräldrarna jobbar. Andra föräldrar kan vara väldigt intresserade av verksamheten och har väldiga förväntningar, de vill se den pedagogiska planeringen och vad vi har för mål och syfte (Pedagog).

I intervjun kan vi höra att pedagogerna är eniga om att betona vikten av barnets trygghet som största prioritet, de menar att om barnet är tryggt på förskolan, känner föräldrarna trygghet. ”Många föräldrar tror vi vill känna att de är välkomna och att det är en lärande miljö där barnet kommer trivas och känna trygghet” (Pedagog).

(28)

28

Vi tolkar detta som att pedagogerna är medvetna om att föräldrar har olika förväntningar, tankar och funderingar inför en inskolning. För vissa föräldrar kan förskolan vara ny plats och för andra föräldrar är den igenkännbar sedan tidigare inskolningar.

I intervjuerna med pedagogerna från Trollskogens förskola betonas vikten av en fungerande verksamhet. De menar att pedagogerna måste ge allt av sig själv, vara engagerade och visa att de verkligen bryr sig om föräldrar och barn. De lyfter fram vikten av att föräldrar får en bra kontakt med pedagoger. ”Föräldrar önskar nog att processen vid lämning fungerar utan problem, och att inskolningen går så smärtfritt och smidigt som möjligt, trygghet är a och o” (Pedagog). Pedagogerna tror att föräldrarna har många frågor inför mötet med förskolan och att de förväntar sig att få information om vår verksamhet och de rutiner vi har här på förskolan innan inskolning.

Vi tror att föräldrarna har önskemål om att vi pedagoger alltid finns på plats och att deras barn är glada hela tiden och att förväntningarna motsvarar deras önskemål. Vi tror också att föräldrarna har förväntningar på att barnen ska få omsorg, kärlek, ha kul och trivas med oss på förskolan (Pedagog).

Utifrån pedagogernas reflektioner kring de funderingar, tankar och förväntningar som föräldrarna kan ha i samband med en inskolning tolkar vi det som att pedagogerna är närvarande och lyhörda för föräldrar och barn för att skapa de bästa förutsättningar för barnets kommande tid på förskolan.

4.1.2 Pedagogers perspektiv på anknytning

Pedagogerna på Humlans förskola betonar vikten av anknytning och hur betydelsefullt det är att bygga upp en relation med barnet redan från början. De menar att den första tiden och det första intrycket är viktigt för barnets trivsel och trygghet.

Anknytning innebär att knyta an till en annan person och känna trygghet. Barn söker trygghet och ska kunna lita på att pedagogen som barnet knyter an till tröstar och finns närvarande i vått och torrt. Det är lika viktigt att finnas närvarande när barnet är glad som ledsen. Det är viktigt att barnet får knyta an till alla pedagoger och barn på avdelningen så att barnet kan finna tröst hos en annan pedagog utifall ansvarspedagogen är frånvarande. Den tidiga anknytningen är väldigt viktig för den fortsatta tiden på förskolan (Pedagog).

Utifrån pedagogernas perspektiv på anknytning kan vi se hur viktigt pedagogernas förhållningssätt blir i arbetet för att skapa en trygg och tillitsfull relation med barnet

(29)

29

redan från början samt hur detta lägger grunden för den kommande tiden på förskolan. Vidare betonar pedagogerna vikten av att ha föräldrarna med sig på sin sida. De menar att det är lika viktigt att skapa en god relation till föräldrarna som till barnet. ”Föräldrarna ska känna trygghet och förtroende för pedagogerna och verksamheten för när föräldrarna är trygga så förmedlar de sin trygghet till barnet” (Pedagog).

Trollskogens förskola betonar att begreppet anknytning handlar om trygghet, omsorg och kärlek och menar att barnet knyter an till pedagogerna, en person först och när den tryggheten finns får barnet lättare att knyta an till de andra pedagogerna. De menar att det är viktigt att barnet känner sig lugn och trygg med pedagoger och barn på förskolan. De betonar även att det är lika viktigt för föräldrar som barn med trygghet. När föräldrarna känner förtroende och tillit till förskolan, känner de sig trygga med att lämna sitt barn där. Den trygghet föräldrarna känner speglar sig till barnet.

Detta tolkar vi som att när barnet knutit an till sina föräldrar och skaffat en trygghet hos dem, då läggs grunden till att barnet får lättare att knyta an till en annan vuxen, i detta fall pedagogerna på förskolan. Detta i sin tur leder till att barnet känner trygghet och förtroende till förskolan, vilket speglar trygghet till föräldrarna.

Pedagogerna anser att anknytningen som sker i samband med inskolning är helt avgörande för barnets kommande tid på förskolan. De menar att om man inte får en anknytning med barnet den första tiden så skapas ingen trygghet. I början är det extra viktigt att barnet knyter an till sin ansvarspedagog och känner trygghet och förtroende till honom/henne när föräldern lämnar. ”Vi tror att det med tiden blir mindre betydelsefullt för barnet vem som tar emot på morgonen (om ansvarspedagog är sjuk), det blir en naturlig övergång då barn har en fantastisk förmåga att anpassa sig” (Pedagog).

Som vi tolkar det arbetar pedagogerna för att ge barn och föräldrar en trygg start i samband med inskolning som på lång sikt leder till ett förtroendefullt samarbete mellan hem och förskola. Det framkommer också att pedagogerna arbetar utifrån föräldrars och barns behov och är lyhörda för hur relationen successivt utvecklas.

(30)

30

4.1.3 En trygg övergång från inskolning till verksamhet

Pedagogerna på Humlans förskola berättar att de lägger all fokus på inskolningen. För att de nya inskolningsbarnen ska få en mjuk start den första tiden delar de upp sig i mindre grupper där barnen ges möjlighet att bekanta sig med några av barnen som redan går på avdelningen samt att de ser över sina rutiner så att de infaller ungefär vid samma tidpunkt varje dag. ”Dessa upprepningsmönster tror vi ger barnet trygghet i att veta vad som komma skall” (Pedagog). Successivt övergår de till större barngrupp, de äldre barnen fyller en viktig funktion i barngruppen eftersom de är förebilder för de nya barnen. ”Det kräver mycket organisation för att det ska bli så bra som möjligt och vi har en ständig dialog i arbetslaget och är lyhörda för vad som funkar bäst för barnet” (Pedagog).

En bra inskolning för oss är när de rätta förutsättningarna finns där dvs. när alla pedagoger finns på plats, man har ett fungerande arbetslag och en bra kommunikation med föräldrarna (Pedagog).

Pedagogerna menar att man måste bygga upp ett förtroende för att kunna skapa en trygghet. Nedan följer ett exempel från en av pedagogerna som, vad för henne, är en bra inskolning.

En bra inskolning är en sådan som Kalle (1,5), hans storasyster var likadan. Han har varit med vid lämning och hämtning av storasyster och är van vid förskolan. De är otroligt sociala och trygga barn. Jag tror att pappa lämnade redan vid första eller andra dagen. Pappan hade fått nytt jobb och skulle börja arbeta om en veckas tid. Men sen vill man ju inte skynda på då det var en ny miljö för Kalle. Trots att en inskolning kan gå snabbt och bra i början, kan det ändå ge ett bakslag längre fram. Kalle var ju otroligt trygg i sig själv (Pedagog).

Pedagogerna vill även poängtera sin roll i förskolan och vad deras förhållningssätt har för betydelse i samband med inskolning. De menar att det även förekommer inskolningar där barn är väldigt ledsna, gråter och skriker. ”Då får man jobba med sig själv som pedagog, vara påhittig och se hur man ska gå tillväga för att hitta metoder som fungerar för barnet” (Pedagog).

”Vi ser övergångsobjekt som positivt. Det ger barnet trygghet. Det lilla man kan göra för att barnet ska känna trygghet ska man ställa upp på” (Pedagog). Personalen poängterar att ett övergångsobjekt kan ha stor betydelse för barnet och att de

(31)

31

uppmuntrar föräldrarna till att ta med det objekt barnet känner sig tryggt med. Pedagogerna menar dock att barnet inte ska ha objektet hela tiden, t.ex. vid lek. De betonar även att övergångsobjektet ska användas som trygghet och tröst vid behov ”annars finns de inget att trösta med sen” (Pedagog). Efter avslutad inskolning har pedagogerna ett uppföljningssamtal med föräldrarna efter cirka 4-6 veckor. Här talar de om hur det har gått och om föräldrarna har åsikter, tankar och funderingar från inskolningen. Pedagogerna tycker det är intressant och viktigt att få höra föräldrarnas åsikter.

Detta tolkar vi som att pedagogerna anpassar vardagen utifrån barnens behov. Att de har en tanke med hur de ska gå tillväga under barnets första tid på förskolan för att skapa de bästa förutsättningar inför övergången mellan inskolning och verksamhet. Det framkommer också att pedagogerna värnar om barnets behov av trygghet och föräldrarnas åsikter och tankar kring barnets vistelse på förskolan.

Trollskogens förskola arbetar med mindre barngrupper i samband med inskolning för att ge barnet en lugn och trygg start. Här får barnet tid att bekanta sig med sin nya omgivning. ”Vi tar det försiktigt fram och låter barnet utforska miljön och sakerna” (Pedagog). Efterhand som pedagogerna ser att barnet känner sig tryggt tar de in fler barn och ökar till större barngrupp och tillsist full barngrupp.

En bra inskolning för oss är när barnet känner sig trygg och glad på förskolan och accepterar den nya omgivningen. När vi pedagoger får en bra kontakt med barn och föräldrar och när barnet knyter an till sin ansvarspedagog. När föräldrar är nöjda med inskolningen och har förtroende för oss pedagoger och känner sig trygga vid lämning. När man har en bra dialog med föräldrarna och att de vågar ringa oss om de känner att de behöver de (Pedagog).

Pedagogerna tänker att övergången från inskolning till verksamhet får bli en naturlig övergång och att barnen förhoppningsvis har möjlighet till att få en mjukstart med kortare dagar i början. ”Vi vistas mycket utomhus, då blir det inte lika stökigt, den stora barngruppen blir inte lika påtaglig som inne, då barnen sprider sig på gården” (Pedagog). Pedagogerna är noga med att följa rutiner för barnens skull, det ger barnen trygghet i att veta vad som komma skall. ”Hur man styr inskolningen ger resultat för barnets kommande tid på förskolan” (Pedagog).

(32)

32

Pedagogerna anser att ett övergångsobjekt är igenkännbart för barnet och ger trygghet hemifrån. De menar att det är viktigt för barnet att få ha sitt objekt med hemifrån, då de mår bra av det men betonar därefter att barnet inte bör ha objektet hela tiden, då tryggheten fattas att stötta med när dem sedan blir ledsna. Den ena pedagogen säger att det är förfärligt att som vuxen förbjuda ett övergångsobjekt och ger ett exempel utifrån erfarenhet från sin dotters tid på förskolan.

Min dotter är idag vuxen, och kan än idag minnas hur förtvivlad hon blev när hon förbjöds att gå ut i hallen för att hämta sin lilla snuttedocka. Hon säger än idag: ”Jag förstår inte varför jag inte fick lov att ha min snuttedocka på dagis” (Pedagog).

Ungefär en månad efter avslutad inskolning erbjuds föräldrarna ett uppföljningssamtal. ”Eftersom vi samtalar med föräldrarna varje dag i hallen så anser föräldrarna oftast inte att ett uppföljningssamtal blir nödvändigt. Men det är något vi pedagoger borde förbättra, det är positivt att sitta i lugn och ro med föräldrarna och samtala kring deras barns inskolning” (Pedagog).

Vi tolkar det som att pedagogerna lägger den största vikten på att skapa en trygg relation med föräldrar och barn under första tiden i förskolan och att övergången mellan inskolning och verksamhet sedan sker naturligt då barnet redan påbörjat bygga upp en tillitsfull relation till pedagoger och förskola. Vi menar att den tiden man ger barnet i samband med inskolningen lägger grunden för hur barnet sedan vågar ta sig an och utforska omgivningen.

4.2 Enkäter från föräldrar

För att inte särskilja förskolorna har vi här nedan sammanställt svaren från alla föräldrarna.

4.2.1 Tankar, funderingar och frågor i samband med inskolning

En förälder menar att många känslor kommer upp i samband med en inskolning. ”Hur funkar det här? Hur ska detta gå? Ska mitt barn klara detta utan mig som förälder?” En annan förälder benämner den oro och nervositet över om barnet inte skulle trivas eller känna sig tryggt på förskolan. ”Vi tänkte mest på om vår dotter skulle trivas på förskolan, men det gör hon” skriver en tredje förälder. Fler tankar som uppstod i

(33)

33

samband med inskolning: ”Hur länge får barnet sova? Vad är det för kvalité på maten barnen serveras? Handhygien? Det är negativt att barnen väcks, de borde få vakna själva” (Förälder).

Utifrån föräldrars tankar och funderingar ovan kan vi tolka att föräldrarna har många känslor och funderingar inför en inskolning och att de förbereder sig mentalt inför att möta den nya miljön. Detta är fullt förstående då de ska lämna över de bästa dem har till oftast nya människor, som barnet ska spendera större delar av sina vakna timmar under de första levnadsåren med. Vi anser att pedagogernas bemötande har stor betydelse för hur barn och föräldrar kommer trivas på förskolan.

En förälder poängterar att det är viktigt att föräldrarna får tydlig förhandsinformation inför inskolning, t.ex. ”bra att ha med sig till barnet lapp” och att det är en eller två pedagoger som tar emot så att det inte blir för mycket variation i början. Flera föräldrar skriver att de fått ett trevligt bemötande av pedagogerna i samband med inskolningen. ”Vi upplevde att pedagogerna hade ett trevligt bemötande, alltid pigga och glada. Vi fick alltid en chans att vara med och medverka” (Förälder). En annan förälder skriver också att pedagogerna var trevliga och positiva men att de verkade stressade ”De hade för många barn på få pedagoger” (Förälder).

Jag känner att jag fick en bra bild av förskolan och hur inskolningen var upplagd. Pedagogerna var lyhörda för mina tankar/frågor. Dem var också lyhörda för mina barn och frågade om hur mina barn är hemma, reagerar på saker, leker med, känner sig trygga med osv. (Förälder).

Som vi tolkar det är föräldrarna nöjda med pedagogernas bemötande och att de får vara delaktiga i förskolans miljö. Det framkommer även att föräldrarna upplever

pedagogerna vara stressade pga. för många barn på få pedagoger, vilket vi anser kan leda till att tiden för varje individuellt barn minskar, vardagen blir stressad och dagens val av aktiviteter bli begränsade.

4.2.2 Föräldrars perspektiv på anknytning

Anknytning är så oerhört viktigt. Att man tidigt bemöts av trygghet, lyhördhet osv. Man känner snabbt om man inte får detta av människor, då känner man sig utanför och ensam. Man minns och glömmer aldrig! (Förälder).

(34)

34

En förälder betonar att det är viktigt att knyta an, speciellt med pedagogerna, eftersom barn är så mycket på förskolan så behöver dem en vuxens närhet och trygghet, speciellt om barnet blir ledsen över något. Anknytning mellan barn och pedagog är jätte viktigt anser en annan förälder. ”Det är viktigt att man får ett bra första intryck, att mina barn blir sedda och hörda, att de får uppmärksamhet. Samt att pedagoger - barn, barn - barn bjuder in till lek” (Förälder).

Vi anser att föräldrarna har tankar om vad anknytning är, samt om anknytningens betydelse för deras barn i förskolan. De har även tankar om vad det ger för konsekvenser för barnet om inte anknytningen sker. Vi tolkar att föräldrarna ser pedagoger och andra barn som viktiga anknytningspersoner för sitt barns trygghet och trivsel i förskolan.

En förälder som har inskolat två barn vid olika tillfällen upplevde att det ena barnet var starkt knuten till sin ansvarspedagog medan det andra barnet klarade sig bra själv och tillsammans med andra pedagoger, sen är det ju klart att ansvarspedagogen hade högre rang. Hon tillägger att pedagogen hade en liten grupp barn, lugn arbetsmiljö och att det var harmoniskt. En annan förälder var inte närvarande de första dagarna., då barnet gick själv redan från dag ett.

I början av inskolningen var mitt barn blyg, konfunderad och höll sig NÄRA mig som förälder för att tanka trygghet, men visade nyfikenhet till omgivningen och närmade sig successivt sin ansvarspedagog, hon var viktig för mitt barn. Mitt andra inskolningsbarn flög in utan problem, släppte mig direkt och tog för sig på avdelningen. Mitt barn var social och tyckte det var spännande (Förälder).

En förälder menar att det är mycket viktigt att barnet känner anknytning till pedagoger och andra barn, dels för att barnet ska känna sig tryggt men också då det är viktigt att barnet har en trygg famn att trösta sig i. Det är också viktigt att det är så lite personalomsättning som möjligt att eftersträva, just för att barnen är små och är på förskolan kanske långa dagar. ”Anknytning är när barnet har förtroende och känner trygghet hos det barnet knyter an till. Det är svårt att svara på frågan om hur jag upplevde mitt barns anknytning till pedagogerna då det förekommer mycket rotation bland personal/ny personal/vikarier” (Förälder).

References

Related documents

Introduktionerna sker i nuet och och pedagogernas ambition är att skapa goda relationer med barn och vårdnadshavare, varpå pedagogernas strävan är att barnet blir trygg

erbjuda barnet en social miljö för att kunna lära känna förskollärare och andra barn kan vara ett sätt att skapa en miljö för att utgå från barnets perspektiv och skapa en

Att man sakta får lära känna miljön, personen och att man inte behöver lära känna så många personer samtidigt utan att, för små barn i alla fall, kan det räcka att knyta an

The calculated activation barrier heights of both substrate states are in good agreement with pre- vious DFT studies of NTP hydrolysis in a protein environment 91–97 and in

In collaboration with Catch 22 and Prudential for Youth, the Solution Centre developed the Youth Design Against Crime (YDAC) programme, to engage young people in generating ideas

För- slitningen av människorna kommer inte en- bart att begränsa sig till dem, som direkt arbetar i produktionen. I allt flera familjer arbetar båda

Om Barraclough inhämtat upplys- ningar från sina nationalekonomi- kollegor och anlagt det femtioåriga per- spektiv man kan begära av en historiker, hade han inte missat så

Varför skulle någon stam vara dum nog att tillåta en främling att tränga in på deras område för att jaga deras byten, antasta deras kvin- nor, sprida nya