Utbildade lärare viktigt ?

Lärarutbildningen Individ och Samhälle

Examensarbete

10 poäng

Utbildade lärare viktigt ?

Educated teachers important ?

Magnus Lundberg

Lärarexamen 180 poäng Handledare: Lars Pålsson - Syll Samhällsvetenskap och lärande

Sammanfattning

Idag saknar 18 % av de som arbetar inom svenska skolan som lärare lärarexamen. Som studerande på lärarutbildningen tyckte jag därför att det kunde vara intressant att undersöka om det anses viktigt att lärare har lärarexamen. För att få en bred bild av detta område har jag läst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lärare. Utöver artiklarna har jag läst tidigare forskning inom området, och det fanns olika åsikter om det var viktigt eller ej att lärare hade lärarexamen, i både tidningsartiklarna och i tidigare forskning.

Jag intervjuade 8 st lärare med lärarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga lärare med dessa åsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansågs vara viktigt att lärare har lärarexamen. Det ansågs dock också att vissa personer som saknar lärarexamen kan göra goda insatser som lärare, och att en mycket viktig komponent till en bra lärare är den personliga lämpligheten.

Innehållsförteckning

1 Inledning………..…...7

1.1 Syfte……….7 1.2 Frågeställningar………...8 1.3 Teori……….8 1.4 Målgrupp……….8

1.5 Metod och urval………..…....9

1.6 Genomförande………....9-10 1.7 Material………..10

2 Bakgrund………...11

2.1 Illustrationer av vad uppsatsen i grunden handlar om……….11

2.2 Begrepp………..12

2.3 Skollagen………...12

2.4 Positiva uppfattningar om utbildning för lärare………...…13

2.4.1 Riksdagen om utbildade lärare i skolan……….……..13

2.4.2 Lärarfackens uppfattningar……….…...14-16 2.4.3 Forskning som är positiv till utbildning för lärare………...16-17 2.5 Negativa uppfattningar om utbildning för lärare………..18

2.5.1 Negativa artiklar………...18-19 2.5.2 Forskning som är negativ till utbildning för lärare………...19

2.6 Nyutexaminerade lärares arbetssituation idag………...20

3 Undersökning………21

3.1 Viktigt med lärarexamen……….21

3.2 Lärarexamens betydelse för eleverna………...21-22 3.3 Lärarutbildningen………22

3.4 Obehöriga lärare………..22-23 3.5 Orsaker till den höga andelen obehöriga lärare………...23

3.6 Framtiden………...23-24

4 Analys……….25

4.1 Är det viktigt att lärare har lärarexamen?...25-26 4.2 Kan obehöriga göra goda insatser som lärare?...26-27 4.3 Slutsatser………....27

5 Diskussion………..28

5.1 Riksdagen om utbildade lärare i skolan………..28 5.2 Lärarfackens uppfattningar………...…..28-30 5.3 Forskning som är positiv till utbildning för lärare……….30-31 5.4 Negativa artiklar………..…...31-32 5.5 Forskning som är negativ till utbildning för lärare………...32-33 5.6 Nyutexaminerade lärares arbetssituation idag………...33 5.7 Undersökningen.………...33-34

6 Fortsatt forskning………...35

7 Källförteckning………36-37

1 Inledning

När man började på den nya lärarutbildningen höstterminen år 2001 fick man ofta höra vilken brist på lärare det skulle vara inom den svenska skolan när man var klar med sin utbildning. Idag är situationen inte alls så. Tvärtom är det mycket svårt för lärare med lärarexamen att få jobb, ofta är det över hundra sökande till en enda lärartjänst även om det bara är ett kortare vikariat. Det finns oerhört mycket positivt i att arbeta inom skolan, men idag är skolan i många avseenden även en hård värld. De senaste två åren har jag läst många artiklar i olika tidningar om hur situationen i skolan är. Det är väldigt mycket negativt som har kommit fram. Lärare blir hotade och anmälda av elever och föräldrar av olika anledningar, ibland blir lärarna till och med överfallna och misshandlade av elever. Lärarna blir mer och mer stressade genom ökande antal arbetsuppgifter, framförallt då av allt mer pappersarbete.

Samtidigt som man läst om lärarnas situation i skolan har man läst om elevernas situation. Gång på gång läser man om hur elevernas prestationer i skolan blir allt sämre och deras resultatnivåer sjunker. Eleverna läser sämre idag, de är sämre på att räkna, det är mycket oroligare och mer bråk i klassrummen och antalet elever i klasserna har ökat. Många elever drabbas av dessa saker även om de är skötsamma mönster elever.

Vad beror elevernas sjunkande resultat och prestationer på? Varför är det oroligare i klassrummen? Självklart är det inte så enkelt att det är en enskild faktor det hela beror på, men en av de första tankarna som slog mig var att alla lärare som arbetar inom skolan inte har lärarexamen och att det kanske delvis är där som problemet ligger, därför vill jag undersöka om det är anses vara viktigt att lärare som arbetar i skolan har lärarexamen. Helt säker på den saken kan man knappast vara i dagens läge, eftersom det finns omkring 20000 icke lärarutbildade som arbetar inom svenska skolan.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildade lärare anser det vara viktigt att de har lärarexamen, och med dessa åsikter komplettera debatten om behöriga och obehöriga lärare.

1.2 Frågeställningar

1. Tycker de intervjuade lärarna det är viktigt att de har lärarexamen?

2. Tycker de intervjuade lärarna att obehöriga lärare som uppehåller en lärartjänst kan göra goda insatser som lärare?

1.3 Teori

Här vill jag anknyta till Christer Nylander som är riksdagsledamot i folkpartiet, folkpartiet är alltid väldigt aktiva i frågor som gäller skolan. Nylander skrev en artikel i Kristianstadsbladet med rubriken ”Lärare ska vara lärare”. Denna artikel skrevs när debatten om behöriga och obehöriga lärare hade börjat ta fart, och Nylander har ett resonemang som jag vill använda mig av och testa.

Christer Nylander anser att det är viktigt att de som undervisar i skolan är lärare som är välutbildade i sina ämnen och i pedagogik. Han skriver att lärarens kompetens är mycket viktig för elevernas prestationer i skolan, och betonar att forskning har visat detta.

Christer Nylander skriver dock också att de flesta av de obehöriga som arbetar inom skolan som lärare säkert är mycket bra människor som kan ge en del, och har erfarenheter som eleverna har nytta av. (Nylander 2004, 19 jul)

1.4 Målgrupp

Uppsatsens målgrupp är de som utbildar sig nu, och de som i framtiden har tänkt att utbilda sig till lärare. Det kan säkerligen kännas mer motiverande och inspirerande att utbilda sig om det anses vara viktigt att lärare har lärarexamen. Många lärarstudenter tänker säkert i dag med tanke på läget på arbetsmarknaden för lärare, att varför skall man utbilda sig under 4-5 år och få massor av studieskulder när man kan få samma jobb och nästan samma lön om man inte utbildar sig? Denna uppsats kan kanske vara intressant för andra lärarstudenter att ta del av eftersom det är något som de i hög grad kan identifiera sig med.

1.5 Metod och urval

Jag anser att det många gånger görs undersökningar om skolan som talar över huvudet på de som egentligen vet bäst hur det är i skolan, nämligen lärarna. Ofta är det mest experter, forskare, politiker och fackrepresentanter som får komma till tals. Självklart ska dessa också få uttala sig och säga vad de anser, men vem vet egentligen bättre om det är viktigt att de lärare som arbetar i skolan har lärarexamen än lärarna själva?

Jag valde att arbeta kvalitativt med helt standardiserade intervjuer, vilket innebär att man ställer ungefär samma frågor i precis samma ordningsföljd till alla personer man intervjuar. Hur standardiserade intervjuerna är har sin utgångspunkt i principer om mätning, därför används ofta helt standardiserade intervjuer när man vill generalisera och jämföra. ( Patel, Davidsson 1994 s. 61)

När jag läste boken Kvalitativa intervjuer av Jan Trost fann jag några meningar som beskriver ungefär den syn jag har på intervjuer. Jan Trost skriver att för honom är intervjuer inte ett utbyte av ståndpunkter eller synsätt. Den som intervjuar letar efter den intervjuades känslor och beteende, den information som intervjuaren letar efter finns hos den som blir intervjuad. ”Vad som finns kvar blir då inget mellan dem utan hos den intervjuade finns kvar en större erfarenhet och förståelse för sig själv medan hos intervjuaren finns kvar det han eller hon varseblivit av den intervjuades svar, verbala och icke verbala, i förhållande till den intervjuades situation”. (Trost 1997 s.31-32)

Jag valde att intervjua lärare med lärarexamen för jag vill att de intervjuade skall vara representativa för lärarutbildningen. Jag har försökt få stora åldersskillnader mellan de intervjuade lärarna för att kunna se om det är några skillnader i åsikter mellan de äldre och de yngre lärarna, att det sedan blev 4 män och 4 kvinnor tycker jag bara var bra så att man i alla fall inte blir kritiserad för att det var fler representanter för det ena könet än för det andra.

1.6 Genomförande

Genomförandet av intervjuerna gick till så att jag 2-3 veckor innan intervjuerna frågade mina tänkta respondenter om de kunde tänka sig att bli intervjuade, samtidigt förklarade jag vad intervjun skulle handla om, hur lång tid den beräknades ta och att inga namn skulle lämnas ut.

Vid intervjutillfället fick respondenterna bestämma var de ville sitta för att de skulle känna sig så bekväma som möjligt. För tydlighetens skull fick respondenterna vid intervjutillfället en kopia av frågorna, medan jag själv hade en kopia. Jag förde anteckningar under intervjun och efter varje fråga frågade jag respondenten om jag hade uppfattat deras svar korrekt och om de ville tillägga något, på så sätt fick respondenterna möjlighet att korrigera mina anteckningar om de tyckte att jag uppfattat deras svar felaktigt eller missat något.

1.7 Material

Jag har skaffat mig en bred bild av debatten om behöriga och obehöriga lärare i skolan genom att läsa många olika tidnings artiklar som rör detta området. Tidningarna jag har läst är

Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, jag har läst artiklar i Sydsvenskan och Svenska Dagbladet, även Kristianstadsbladet och Aktuellt från Skaraborg. Eftersom jag går på

lärarutbildningen har jag naturligtvis även läst lärarfackens tidningar Skolvärlden och

Lärarnas tidning och använt en del av deras artiklar till bakgrundskapitlet.

Utöver tidningsartiklarna har jag läst rapporter som är gjorda av bl.a Lärarnas Riksförbund, Riksrevisionen och Skolverket för att undersöka vad tidigare forskning säger om utbildning för lärare.

2 Bakgrund

2.1 Illustrationer av vad uppsatsen i grunden handlar om

Jag vill ha med dessa illustrationer för att man ska komma ihåg att vad uppsatsen i grunden handlar om, människor som i detta fall är lärare och elever.

2.2 Begrepp

Två begrepp som kommer att vara vanligt förekommande i uppsatsen är behöriga respektive obehöriga lärare. Med behöriga menas lärare med lärarexamen, obehöriga är lärare utan lärarexamen.

2.3 Skollagen

Eftersom det kommer att handla mycket om utbildning och anställning av lärare är det på sin plats med några utdrag ur skollagen här när det gäller dessa områden.

4 § Behörig att anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning är

1. den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och ungdomspedagogisk examen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller motsvarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den undervisning anställningen avser, eller

2. den som av Högskoleverket har fått ett behörighetsbevis enligt vad som enligt vad som föreskrivs i 4 a och 4 b §§.

Den som inte är behörig får ändå anställas utan tidsbegränsning, om det saknas behöriga sökande och om det finns särskilda skäl samt om den sökande har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det dessutom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att sköta undervisningen. Lag (1999:887).

4 a § Den som har utländsk lärarutbildning skall få ett behörighetsbevis, om den utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan pedagogisk utbildning som avses i 4 § 1. Lag (1999:887).

4 b § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs. Lag (1999:887). 4 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om villkoren för ett sådant behörighetsbevis som avses i 4 § första stycket 2. Lag ( 1999:887).

4 d § Beslut av Högskoleverket i ärenden om utfärdande av behörighetsbevis enligt 4 § första stycket 2 för överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande hos kammarrätten. Lag (1999:887).

5 § Den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i sänder. Lag (1997:1212). ( Skollagen 1985:1100, s. 4)

2.4 Positiva uppfattningar om utbildning för lärare

2.4.1 Riksdagen om utbildade lärare i skolan

Riksrevisionen gav ut denna rapport år 2005 och den har titeln ”Rätt utbildning för undervisningen”. Den visar riksdagens inställning till utbildade lärare i skolan.

Vid flera tillfällen har riksdagen understrukit att det är viktigt att de som undervisar i skolan verkligen har lärarutbildning för just det de undervisar i. Av riksrevisionen konstateras det att många lärare saknar den utbildning som krävs för undervisningen. Sedan skolan kommunaliserades i början av 1990 talet har andelen lärare utan lärarutbildning ökat mycket. På flera olika punkter kan detta innebära problem. Undervisningens kvalitet och elevernas resultat riskerar att försämras för det första. Dessutom äventyras skollagens grundläggande målsättning att det ska vara likvärdig utbildning oavsett var i landet den förekommer. I skollagen står det att lärare i skolan ska ha lärarexamen, men vilken sorts lärarutbildning som krävs för en viss undervisning eller hur lagens undantagsbestämmelser ska tillämpas är otydligt i skollagen. Därför är det mycket olika från kommun till kommun, och från skola till skola hur dessa lagar tolkas. På grund av denna otydlighet har det blivit orättvisa tillämpningar av hur lärare används. (Riksrevisionen 2005 s. 7-8)

Riksdagen anser att det är viktigt med utbildade i lärare i skolan ”För att säkerställa

- undervisningens kvalitet och elevernas resultat, - skolans nationella likvärdighet samt

- att statens styrning av skolan får genomslag”.

Avgörande för skolans utveckling och kvalitet anses ofta vara lärarnas kompetens och utbildning. När skolan kommunaliserades i början av 1990 talet var syftet bl.a. att på ett bättre sätt ta tillvara rektorers och lärares kompetens i arbetet med den lokala utvecklingen av skolan. I samband med detta skrev regeringen ”Kraften i skolans utveckling måste sökas i klassrummet och i den enskilda skolan. Det är lärarnas och skolledarnas erfarenhet och professionalism som måste tas tillvara”.

Lärares kompetens och utbildning är viktiga faktorer för elevernas resultat, enligt den forskning som bedrivs på området. (Riksrevisionen 2005 s. 12)

2.4.2 Lärarfackens uppfattningar

I en artikel ur Skolvärlden med rubriken ”Ökning av lärare utan examen” ser det ut som att en förändring när det gäller anställandet av obehöriga lärare kan vara på väg inom en snar framtid. En förändring som förmodligen kommer att göra det svårt för skolorna att utnyttja de undantagsparagrafer som finns i skollagen när de anställer nya lärare.

Slutsatsen i denna artikel är att andelen obehöriga lärare (lärare utan lärarexamen) ökade från 7,6 procent läsåret 1994/1995 till 18,3 procent ett decennium senare. Mer än hälften av de 20 189 icke lärarutbildade läsåret 2004/2005 hade fast anställning. Statistiken säger att de undantagsparagrafer som finns i skollagen, och som endast skulle användas när det var nödfall används mer och mer och både folkpartiet och kristdemokraterna tycker att det nu behövs en skärpning av lagen. Denna lagskärpning skall hindra kommunala och fristående skolor att tillsvidare anställa obehöriga. Tidsbegränsad anställning när det inte finns behöriga tillgängliga kan gå bra, men dessa skall då inte gå under titeln lärare utan förslagsvis biträdande lärare eller något i den stilen. (Lindgren 2005, 19 okt, s. 8)

Denna artikel fanns i Lärarnas tidning, och här är det vänster partiet som ger sin ståndpunkt gällande anställandet av obehöriga lärare. Artikeln har rubriken ”V: Bara behöriga ska få fast lärartjänst”.

Det blir fler och fler obehöriga lärare i skolan.

Vänsterpartiet vill nu ta bort den möjlighet som finns att tillsvidareanställa den som inte har lärarutbildning. Svaret från regeringen är nej. Diskussionerna om en ny skollag mellan samarbetspartierna och regeringen fortsätter.

”Vår gemensamma utgångspunkt är att vi ska lämna ett enigt förslag till lagrådet före jul,”

säger skolministerns statssekreterare Johnny Nilsson till Lärarnas tidning.

Dock återstår det en del problem, bl.a. hur tillsvidare anställning av lärare skall se ut. Huvudprincipen i den nuvarande lagen är att bara den som har lärarutbildning skall kunna få fast anställning.

Undantag får dock göras av skolans huvudman, om det inte finns några behöriga sökande. Vänsterpartiet vill avskaffa den möjligheten. En obehörig ska kunna anställas endast för ett år i taget.

”Det vore ett bra sätt att höja skolans kvalitet,” säger Lennart Gustavsson, vänsterpartiets representant i diskussionerna.

Men när en ny skollag skrivs går inte regeringen med på att ta bort undantagsmöjligheten. ”Det är orealistiskt att avskaffa den över en natt. Det finns gymnasieprogram där man inte skulle få tag på lärare om man bara erbjöd tidsbegränsade anställningar,” säger Johnny Nilsson. Först vill Johnny Nilsson att en analys av vad som orsakat ökningen av antalet obehöriga lärare görs, sedan bestämmer man vilka åtgärder som bör vidtas.

Lennart Gustavsson tror att om man avskaffade undantagsregeln skulle det istället sätta press på skolans huvudmän.

”De skulle tvingas erbjuda utbildning och validering så att de anställda blir behöriga och kan få fast anställning”. (Edlund 2005, 25 nov – 8 dec, s. 14)

I tidningen Skolvärlden som många lärarstudenter får hemskickade fanns intressanta uttalanden gjorda av professor Jan-Åke Gustafsson. Tyvärr fanns det inget namn angivet på den person som skrivit artikeln. Rubriken är ”Skola väljarnas viktigaste fråga”.

Lärarnas Riksförbund hade ett seminarium som hade gott om besökare i juli månad. På seminariet kom det fram att den viktigaste frågan för väljarna när de går till valurnorna nästa år är skolan. Detta skickar ett tydligt budskap till både rikspolitiker och deras kolleger på lokalt plan.

Kvalitet handlar om att eleverna når målen. De behöver en gedigen undervisning av lärare som både har ämneskunskap och pedagogisk utbildning. Det går inte, visar professor Jan-Åke Gustafsson, att snabbutbilda lärare som i och för sig har gedigna ämneskunskaper, och tro att resultaten ska bli detsamma som för elever som har välutbildade och erfarna lärare. En bra lärarutbildning kräver mellan fyra och fem år, där ämnesstudier utgör en väsentlig del.

Man har länge hört talas om att massor av lärare som är födda på fyrtiotalet snart kommer att gå i pension, och detta kommer att kombineras med att babyboomen som var på 1990-talet kommer allt närmare. Detta är fakta som inte borde överraska någon. (2005, 11 aug)

I tidningen Lärarnas tidning fanns en artikel med rubriken ”Utbildade lärare en valfråga”. Denna artikel visar att Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundets budskap i den kommande valrörelsen är att alla har rätt till utbildade lärare.

Entydig forskning visar att kvalitén på utbildningen står och faller med att lärarna har rätt sorts utbildning. Den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat i skolorna är lärarnas kompetens och utbildning. Ett problem är att de utbildade lärarna inte är jämnt fördelade över Sverige. I de största kommunernas mest utsatta bostadsområdena finns det färre lärare med

utbildning. Detta innebär att de elever som mest behöver utbildade lärare är de som blir utan, likvärdigheten i utbildningen urholkas därmed.

Enligt sägnen ska utbildning löna sig, men för lärare gäller detta inte. I en jämförelse mellan en outbildad och en utbildad lärare finner man att lönerna inte skiljer sig åt särskilt mycket. I vissa fall har till och med outbildade lärare högre lön än utbildade. Många skolor bryr sig inte om skollagens krav på lärarutbildning, de ger outbildade fast anställning som lärare och detta är en utveckling som försämrar kvalitén i den svenska skolan.

För första gången samarbetar nu Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet inför ett val, och man vill satsa alla krafter på att kvaliteten i den svenska skolan skall förbättras. För att Sverige ska kunna hävda sig i den globala ekonomin som råder idag måste utbildningen vara av högsta klass, och då är utbildade lärare något som alla elever behöver. I årets valrörelse ska detta bli den viktigaste frågan. (Edlund & Svensson 2006, 13-27 apr, s. 3)

Det finns exempel på skolor som anställt obehöriga lärare framför behöriga, i tidningen

Skolvärlden fann jag ett sådant exempel. Artikeln har rubriken ”Anställning av obehöriga

döms ut”.

Trots att flera behöriga sökt tjänster som fanns på skolor i Ljusnarsberg och Örebro, anställdes istället obehöriga. Länsrätten fick ta emot en överklagan från Lärarnas Riksförbund, och de gav LR rätt. I Ljusnaberg är kommunombudet Ingela Stark nöjd med länsrättens dom.

”Jag ville markera. Om det finns behöriga lärare så ska man välja dem. Varför ska någon annars läsa till lärare?”.

Även i ett liknande fall Örebro har länsrätten gett Lärarans Riksförbund rätt. I Östersund fick en textillärare rätt i både kammarrätten och länsrätten, här ansåg båda domstolarna att hon skulle fått en tjänst som hon var behörig för men inte fick, eftersom tjänsten tilldelades en obehörig. Enligt textillärarens advokat kommer hon att kräva ett stort skadestånd som rör sig om flera hundra tusen kronor. (Ericson 2005, 19 okt, s. 8)

2.4.3 Forskning som är positiv till utbildning för lärare

Denna kunskapsöversikt från år 2002 har gjorts av Jan-Eric Gustafsson och Eva Myrberg och har titeln ”Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat”.

Kapitel nr 5 i denna kunskapsöversikt heter Lärarkompetens och här presenteras resultaten. Resultaten visar bl a att ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper, lärarutbildning och erfarenhet, och även kompetensutveckling har betydelse för de resultat eleverna uppnår. (Gustafsson, Myrberg s. 134)

Slutsatsen i kapitel nr 5 säger att resultaten från studier av lärarkompetensens betydelse när det gäller resultaten som eleverna presterar framstår som relativt entydiga. Oavsett hur lärarkompetensen bestäms (t ex pedagogisk utbildning, kompetensutveckling, uppmätta kunskaper och färdigheter, ämnesutbildning och omfattning av yrkeserfarenhet) visar det positiva effekter på elevernas resultat när sammanställningar av undersökningarna har gjorts. Slutsatsen att erfarenheten och utbildningen hos lärare är viktiga faktorer för elevernas studieresultat kan det därmed konstateras att det finns belägg för. (Gustafsson, Myrberg 2002 s. 139)

Denna rapport som bygger på en genomgång av officiella uppgifter och egna undersökningar, har gjorts av Lärarnas Riksförbund och kom ut år 2005. Titeln är ”Brist, balans eller

överskott”.

I internationella sammanhang har den svenska skolan ofta fått beröm för sin goda kvalitet och likvärdighet. Men numera visar de svenska eleverna sjunkande resultat. Neddragningar och förändringar som gjordes i början på 1990-talet och framåt kan ha orsakat detta. Att peka ut exakt vilka faktorer som orsakat denna negativa utveckling kan vara svårt. Svåra att bortse ifrån är givetvis de aspekter som har med lärarresurserna att göra. Att den enskilt viktigaste faktorn för elevernas prestationsförmåga är läraren och dennes kompetens/utbildning har flera studier visat.

Skolverket gör regelbundet arbetsrelaterade analyser och prognoser, dessa förutsätter mer eller mindre att obehörigheten bland lärare i skolan tas bort. (Lärarnas Riksförbund 2005 s. 12)

2.5 Negativa uppfattningar om utbildning för lärare

2.5.1 Negativa artiklar

Denna artikel med rubriken ”Mer kunskap för pengarna” fann jag i tidningen Aktuellt från

Skaraborg. Rubriken på artikeln syftar på Skolverkets rapport med samma namn. Denna

rapport drogs tillbaka på grund av dess kontroversiella slutsats, som var att det inte spelar någon roll om lärare är behöriga eller ej.

Jag fann tyvärr ingen namnangivelse på personen som skrivit den, men jag vill ändå ta med den eftersom den skiljer sig från många av de andra artiklarna som jag tagit med i uppsatsen på grund av att den är ganska negativt inställd till utbildade lärare.

Skolverkets uppmärksammade rapport som kom i våras och stoppades av skolminister Ibrahim Baylan om att i kommuner med många fristående skolor höjs kvalitén även i de kommunala skolorna har återuppstått. Även om titeln denna gång var mindre iögonfallande; ”Att mäta skolors relativa effektivitet – en modellanalys baserad på resurser och resultat”. (Skolverket 2005)

I denna rapport finns också fakta som tyder på att det inte spelar någon roll om en lärare är obehörig eller behörig. Det kan till och med vara så att obehöriga lärare har elever med bättre studieresultat än vad behöriga lärare har.

Artikeln är kritisk till lärarutbildningen och det skrivs att problemet ligger där, det anses att lärarutbildningen måste förbättras och innan detta är gjort kan man inte förbjuda skolor att anställa obehöriga som är duktiga.

Folkpartiet vill enligt Jan Björklund införa förbud mot att anställa obehöriga lärare säger artikeln, och detta var ett förhastat förslag anser skribenten. Slutorden var

”Kort sagt ett obetänksamt utspel av partiets skoltalesman Jan Björklund”. (2005, 26 sept)

I tidningen Svenska Dagbladet fann jag en artikel skriven av en person som inte är förtjust i lärarutbildningen, och denna artikel hade rubriken ”Hellre lämplig än behörig”, den har dessutom samma datum som artikeln från Aktuellt från Skaraborg ovan.

I artikeln beskriver skribenten en lärare från sin gymnasietid. Denne lärare hade inte långt kvar till pensionen och visade tydliga tecken på att ha tröttnat på sitt jobb, detta märktes tydligt bl.a. när de skulle ha prov i klassen och läraren bad eleverna att svara kortfattat på frågorna för att orken att rätta prov var borta.

Skribenten kom att tänka på sin gamla gymnasielärare när rapporten ”Att mäta skolors relativa effektivitet” kom ut. Som bekant sade denna rapport att pedagogisk utbildning inte hade någon effekt.

Den gamle, trötte språkläraren på min gymnasieskola var definitivt ”behörig”. Han hade i sin ungdom, sisådär 30-40 år tillbaka i tiden, genomgått den mystiska certifieringsprocess som bedrivs av någon av landets lärarhögskolor och som gör att den certifierade personen per automatik betraktas som en expert på att undervisa på livstid. En bisarr ordning som skolpolitiker och lärarfack gör allt för att upprätthålla. Läraryrket som det ser ut idag är ett skråväsen från 1800-talet, som i och med friskolornas överglänsande resultat med en högre andel så kallade icke behörig personal – definitivt har överlevt sig självt. Det finns betydligt fler sätt på vilket man kan bli ”behörig” att undervisa, än att vid en lärarhögskola tröska sig igenom några poäng i det som kallas praktisk pedagogisk utbildning när man är i 20 års åldern.

Skribenten påpekar också i artikeln att lärare som tröttnat på sitt jobb, ska byta jobb som alla andra emellanåt byter jobb när de inte har mer att ge på det gamla jobbet. (Idergard 2005, 26 sept)

2.5.2 Forskning som är negativ till utbildning för lärare

En uppmärksammad rapport skriven av Skolverket har titeln ”Att mäta skolors relativa effektivitet”, och denna gjordes år 2005.

Denna rapport stoppades första gången den kom ut, då var titeln ”Mer kunskap för pengarna”. Orsaken till att den stoppades var dess kontroversiella slutsats.

Skoleffektivitet är ett forskningsområde som är relaterat till sambandet mellan resultat och resurser. Fokus på detta analys område ligger på frågan varför skolor som har i princip samma resurser presterar olika. På Lunds universitet har denna fråga analyserats i en avhandling, här undersöks hur mycket man kan skära ner på resurserna utan att det drabbar studieprestationerna, och även vilka faktorer som kan förklara skillnaderna i effektivitet från skola till skola. Avhandlingens resultat visar en blandning av erfarna lärare och ganska nyutexaminerade liksom yrkeserfarenhet samvarierar med graden av skolors effektivitet. Men ett samband mellan andelen lärare med pedagogisk utbildning och graden av effektivitet hittade man inte. (Skolverket, 2005 s. 5) Att man inte finner något samband mellan andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning och relativ effektivitet kan bero på att det begrepp som används, nämligen pedagogisk högskoleutbildning är ett grovt begrepp, detta tar inte hänsyn till om läraren har utbildning i det ämne han/hon bedriver undervisning i. Det finns gott om belägg för den stora betydelsen av lärarkompetens för elevernas utbildningsresultat i forskningen. Sambandet mellan variablerna finns ej i denna analys, och denna analys ändrar inte dessa forskningsresultat, men fortsatta analyser bör göras. (Skolverket 2005 s. 30)

2.6 Nyutexaminerade lärares arbetssituation idag

I Sydsvenskan fann jag en intressant artikel som beskriver hur situationen var för nyutexaminerade lärare när höstterminen 2005 skulle börja. Rubriken var ”Överskott på behöriga lärare inför höstens terminsstart

När höstterminen i skolan börjar råder det kraftigt överskott på utbildade lärare. Det är inte en rolig situation för nyutexaminerade lärare när det finns flera hundra sökande till ett fåtal kortvariga vikariat. Men för arbetsgivarna är det verkligen ett guldläge, de har oerhört många lärare att välja mellan.

På Monbijouskolan fanns en fast tjänst som speciallärare, till denna tjänst fanns det cirka hundra sökande. Dessutom 137 sökande till ett vikariat som Svenska 2 lärare, och cirka 200 sökande till en tjänst som lärare i matte/NO. De två sistnämnda tjänsterna var vikariat under en termin. Magnus Meijer som är rektor på skolan säger

”Det här måste vara rekord! Och den stora merparten av de sökande är behörig”.

Problemet man har som arbetsgivare är att det är svårt att bestämma vilka av de sökande som ska få komma på intervju, man kan verkligen välja och vraka som arbetsgivare.

Efter att ha ringt runt till olika gymnasieskolor och grundskolor konstaterar Sydsvenskan att situationen är likadan överallt, det är överskott på behöriga lärare, problemen med obehöriga lärare finns inte längre.

Facket är nöjt med att det finns så få obehöriga lärare i Malmö. Lärarförbundets Roine Selind säger

”Nu när det råder överskott på lärare måste de obehöriga försvinna”. (Persson & Svantesson 2005, 8 aug)

3 Undersökning

Här redovisar jag resultaten från min undersökning, där jag intervjuat åtta stycken lärare. Hälften av dem är som sagt kvinnor och hälften män, och spridningen i åldrar är stor. Gemensamt för alla åtta respondenterna är att samtliga har lärarexamen, men tiden de har arbetat som lärare varierar från nästan fyrtio år ner till bara några år.

3.1 Viktigt med lärarexamen

Samtliga åtta respondenter anser att det är viktigt att de som arbetar som lärare också har lärarexamen.

Flera i intervjugruppen anser att obehöriga lärare saknar viktiga insikter i metodik, pedagogik och psykologi, och även insikten i målen som ska uppnås som en behörig lärare har. Behöriga lärare har också en garanterad kunskapsnivå som obehöriga saknar. En av respondenterna säger: ”Det är en kvalitesfråga, för har du lärarexamen har du en minimi kvalité som personen i fråga ska ha som lärare”.

Några av lärarna anser att det inte minst är viktigt för läraryrkets status. Varav en säger: ”Föräldrar borde ställa det som krav, de skickar väl inte sina barn till läkare och piloter utan utbildning? Men när det gäller lärare verkar det inte spela så stor roll om de har utbildning eller ej”.

3.2 Lärarexamens betydelse för eleverna

En av de åtta respondenterna avviker från de andra i sitt svar på frågan om det är viktigt för eleverna att lärarna har lärarexamen när hon säger: ”Inte nödvändigtvis, det är som sagt viktigt för läraryrkets status, men för eleverna är den personliga lämpligheten hos läraren viktigast”.

Annars är de övriga sju respondenterna överens om att det är viktigt för elevernas prestationer i skolan att lärare har lärarexamen. En av respondenterna säger: ”Jag vill tro att

en utbildad lärare kan handleda och vägleda eleverna bättre”.

En av respondenterna uttrycker att det är viktigt för eleverna att lärare har lärarexamen, eftersom man genom den fått värdefull praktik av läraryrket och därmed kunnat lära sig av andra lärare. Denna respondent säger: ”VFT:n innebär att man får se hur andra lärare arbetar och då får man impulser därifrån och detta gynnar eleverna”.

3.3 Lärarutbildningen

Detta var en fråga som respondenterna var ganska oense om. Det fanns både nöje och missnöje, och några var både nöjda och missnöjda med lärarutbildningen som de hade genomgått. En respondent som var nöjd med sin utbildning har varit lärare i nästan fyrtio år och hon sade: ”Ja jag är nöjd för att jag fick utbildning i alla ämnena”.

En av respondenterna som var missnöjd med sin lärarutbildning sade: ”Absolut inte, förpraktiken på 6 månader var bra, för då fick man känna sig för om man verkligen passade för detta jobbet utan att förbinda sig till en utbildningsplats. Själva utbildningen i slutet av 70-talet var för flummig. Det fanns ingen röd tråd, inga krav, för mycket diskussion och för lite metodik och för lite gedigen kunskap. Det som var bra var att det var långa praktikperioder”. Sedan fanns det respondenter som var både nöjda och missnöjda, en av dem sade: ”Jag var nöjd med praktiken, men jag kände att lärarhögskolan hade mindre att tillföra än väntat”.

3.4 Obehöriga lärare

Alla i intervjugruppen var överens om att obehöriga som verkligen har talang för läraryrket kan göra goda insatser som lärare, och att den personliga lämpligheten är en mycket viktig faktor när man ska arbeta som lärare. På frågan gavs svar som t.ex: ”Ja absolut, det beror på den personliga lämpligheten”.

En annan respondent sade: ”Ja, för det finns ju andra utbildningar och andra kvaliteér som gör att man kan göra en god insats som lärare”.

En av respondenterna kom in på ett intressant spår när han sade: ”Ja självklart, jag tycker inte att man ska sträva efter att anställa obehöriga, men de man har som är mycket bra borde

man erbjuda fortbildning för att de ska klara jobbet”.

3.5 Orsaker till den höga andelen obehöriga lärare

Flera i intervjugruppen anser att orsaken till den höga andelen obehöriga lärare i skolan är att det är billigare att anställa obehöriga, sedan är det även lättare att avskeda dem om det skulle behövas. Ett svar som gavs här var: ”Jag tror att det är billigare att anställa obehöriga, det handlar om pengar”.

Men även andra förklaringar till den höga andelen obehöriga lärare gavs: ”Jag tror att det beror på att för några år sedan var det brist på lärare, och då var man tvungen att anställa obehöriga för att fylla ut tjänsterna. Sedan har man massutexaminerat lärare och pensioneringen av äldre lärare har inte varit så stor som väntat. Den politiska planeringen borde vara bättre”.

Det fanns flera intressanta svar som gavs av respondenterna där man nämnde den geografiska betydelsen, en respondent sade: ”Kan tänka mig att det är svårt att få behöriga lärare till avlägsna trakter som till exempel Norrland, och detta beror nog mycket på att om man är uppvuxen i en stad vill man knappast flytta till en mindre ort på landet”.

3.6 Framtiden

Detta är också en fråga som intervjupersonerna hade delade åsikter om, några tror att andelen obehöriga kommer att öka i framtiden för att det är billigare att anställa obehöriga. En av respondenterna uttrycker: ”Öka, för att kommunerna ska ha en ekonomi i balans”.

Det uppgavs fler skäl till att andelen kan öka i framtiden när det sades: ”Öka, för att många 40-talister kommer att gå i pension, och eftersom det är överskott på lärare just nu kommer färre vilja att utbilda sig till lärare”.

En av respondenterna som tror att andelen kommer att minska säger: ”Minska, eftersom det finns så många utbildade lärare utan arbete tror jag att de blir anställda i första hand”. Det fanns även respondenter som inte riktigt visste vad de skulle tro: ”Svår fråga, jag vet inte riktigt. Det utbildas ju många lärare så det talar för att det kommer att minska. Men

läraryrkets status har sjunkit, och för att höja statusen måste man göra läraryrket mer attraktivt genom att höja lönerna och anställa behöriga lärare. Men görs inte detta kan andelen obehöriga öka”.

4 Analys

Helhetsintrycket jag har fått av hela undersökningen och resultaten är att området behöriga och obehöriga lärare anses som ett väldigt viktigt och aktuellt område som engagerar både politiker och ”vanliga människor”. Jag tolkar respondenternas svar som mycket entydiga, de verkar överens med varandra om det mesta och någon skillnad mellan de yngre och äldre respondenterna kunde jag inte urskilja, heller inga skillnader mellan de manliga och kvinnliga respondenterna. Respondenternas svar stämmer överens med bilden jag fått i massmedia innan jag genomförde undersökningen.

På två områden tycker jag mig dock kunna se vissa skillnader i svaren från respondenterna. Det första området är uppfattningarna om lärarutbildningen, dessa svar är ganska kluvna. Vissa av respondenterna är nöjda och vissa är inte nöjda, några är både och. Mina funderingar kring dessa kluvna uppfattningar om lärarutbildningen rör sig åt hållet att de alla haft olika lärare. Förklaringen till de skilda uppfattningarna kan vara att de haft olika bra lärare, detta är en faktor som ofta påverkar uppfattningen om den ”vanliga skolan”, så varför skulle denna faktor inte även kunna påverka uppfattningen om högskolor? Att döma av respondenternas svar kommer lärarutbildningen fortsätta att kritiseras som den alltid har gjorts. De flesta av respondenterna är dock överens om att praktiken var bra, jag tolkar detta som att läraryrket uppfattas som ett jobb som man lär sig mest om på praktiken i skolorna.

Likaså tycker jag mig kunna urskönja en viss oenighet mellan respondenterna om hur de tror att situationen i framtiden kommer att bli när det gäller mängden obehöriga lärare i skolan. Mina funderingar kring denna oenighet drar sig mot att vi just nu står i en avgörande period i hela detta område när diskussionerna om vilken väg som ska väljas är som hetast. Men vilken väg som ska väljas är inte helt klart, därmed skapas oenighet.

4.1 Är det viktigt att lärare har lärarexamen?

Jag tycker mig kunna finna en del samband mellan teoriavsnittet med Christer Nylander och respondenterna. Christer Nylander anser att det är viktigt att lärare har utbildning i både sina ämnen och i pedagogik. I detta får han mer eller mindre stöd i av flera av respondenterna i

min undersökning, men framförallt av en respondent som sade: ”Läraryrket kräver en god förberedelse, då tänker jag på både ämnes och pedagogiska kunskaper”.

Nylander får också stöd i sitt resonemang av en annan respondent som säger: ”Det är viktigt att man har en pedagogisk bakgrund. Det är viktigt att barnen får rätt undervisning, man ska som pedagog veta vad man sysslar med och ha en pedagogisk tanke med sin undervisning. För att klara detta tror jag att det krävs en pedagogisk utbildning”.

Ytterliggare en respondent betonar att det är viktigt med pedagogisk utbildning när hon säger att man genom sin lärarutbildning blir: ”Insatt i styrdokumenten och har insikt i metodologi, pedagogik och psykologi”.

Jag finner fler samband mellan teoriavsnittet och mina respondenter, Christer Nylander skriver också att lärarens kompetens är viktig för elevernas prestationer i skolan. I detta resonemang instämmer flera respondenterna, varav en säger: ”Jag vill tro att en utbildad lärare kan handleda och vägleda eleverna bättre”.

En av respondenterna tycker att praktiken man genomgick under sin lärarutbildning var viktig för elevernas prestationer, hon sade: ”VFT:n innebär att man får se hur andra lärare arbetar och då får man impulser därifrån och detta gynnar eleverna”.

Avslutningsvis uttrycker en respondent om detta område att: ”Man kan nog ge en bredare kunskap till eleverna när man är utbildad”, och detta är viktigt för elevernas prestationer.

4.2 Kan obehöriga göra goda insatser som lärare?

Christer Nylander säger också i teoriavsnittet att obehöriga som arbetar i skolan som lärare kan göra goda insatser som gynnar eleverna, detta resonemang får han också stöd i av respondenterna i min undersökning. En av respondenterna säger på frågan om obehöriga kan göra goda insatser som lärare: ”Ja absolut, det beror på den personliga lämpligheten”. Det fanns fler intressanta svar på denna fråga.

En annan respondent svarade: ”Man kan säkert göra en god insats om man har en personlig läggning för att arbeta med och leda barn. Gång på gång fick jag höra från respondenterna att den personliga lämpligheten är viktig när man ska arbeta som lärare. Det kanske mest intressanta svaret gavs av en respondent som sade: ”En person som har en hög tränarutbildning kan nog vara lämpad att ha idrott i skolan. Någon som har läst mycket

pedagogik kan också vara lämpad, även folk helt utan utbildning kan vara lämpade som lärare”.

4.3 Slutsatser

När det gäller frågeställningarna har jag kommit fram till följande slutsatser, på den första frågeställningen som löd Tycker de intervjuade lärarna det är viktigt att de har

lärarexamen? blir svaret ett enhälligt ja, orsakerna till att det anses vara viktigt varierar. En

del av de intervjuade anser att det är viktigt att ha lärarexamen för yrkets status. En del anser att det är viktigt för elevernas prestationer, och för att ha en teoretisk grund att stå på. Med teoretisk grund menas att vara insatt i styrdokumenten, metodik, pedagogik och psykologi och dessutom ha kunskaper i de ämnen man skall undervisa i. Att ha en lärarexamen anses också vara viktigt för då har man skaffat sig en viss erfarenhet av lärarjobbet via sin praktik.

När det gäller slutsatsen på den andra frågan som löd Tycker de intervjuade lärarna att

obehöriga lärare som uppehåller en lärartjänst kan göra goda insatser som lärare? blir

svaret även här ett enhälligt ja. Men för att kunna göra det måste man verkligen ha talang för läraryrket, vara en naturbegåvning som har en bra läggning för att leda barn, eller ha en annan lämplig utbildning som gör att man kan göra en god insats som lärare. Men det anses att i längden kan det bli svårt när man inte har lärarutbildning. Därför blir en del av min slutsats på den andra frågeställningen att det kan vara en bra, kanske rentav en mycket bra ”tillfällig” lösning att sätta in en obehörig lärare tills man får tag i en behörig lärare. Men det anses verkligen inte bland de intervjuade att vem som helst kan gå in och göra en god insats som lärare utan de obehöriga måste ha ovan nämnda egenskaper, och att ha lärarexamen anses vara en fördel när man skall arbeta som lärare.

5 Diskussion

5.1 Riksdagen om utbildade lärare i skolan

I rapporten med titeln ”Rätt utbildning för undervisningen” från år 2005 tas det upp ett

aktuellt problem, otydligheten i lagen när det gäller anställandet av lärare.

För att det ska kunna erbjudas en likvärdig utbildning för alla måste det vara en klar och tydlig lagstiftning så att alla skolor har samma villkor när det gäller anställandet av lärare När lagen är otydlig tror jag att risken ökar för att vissa skolor utnyttjar denna otydlighet för att spara pengar. Jag tror att många skolor försöker spara pengar genom att anställa obehöriga, eftersom dessa inte kan kräva eller förvänta sig lika mycket i lön som en behörig lärare. När en del skolor gör på detta sätt och andra skolor enbart anställer behöriga är risken stor att det skapar stor ojämnhet och skillnad bland elevernas skolresultat i Sverige. Strävan är att alla elever skall få en likvärdig undervisning och utbildning, detta tror jag kan bli väldigt svårt att uppnå om lagarna är otydliga. Men diskussionerna om en ny skollag är ju igång så en förändring kan vara på väg, det gäller bara att dessa diskussioner inte drar ut för mycket på tiden.

Avslutningsvis står det även i denna rapport att lärares kompetens och utbildning är viktiga faktorer.

5.2 Lärarfackens uppfattningar

Artikeln med rubriken ”Ökning av lärare utan lärarexamen” i tidningen Skolvärlden är från 19 oktober 2005. Jag tycker att det är skrämmande siffror som framförs här, var femte lärare som arbetar inom skolan har inte lärarexamen, utöver detta är hälften av dessa fast anställda. Jag är inte politiskt aktiv men jag har verkligen inte mycket till övers för folkpartiets skoltalesman Jan Björklund och hans uttalanden. Jag tycker dock ändå det är bra att folkpartiet och kristdemokraterna lyfter upp dessa fakta och frågor i denna artikel, för på så sätt tror jag att en förändring kan äga rum. Jag betecknar artikeln som positiv till utbildade

lärare.

Artikeln i Lärarnas tidning med rubriken ”V: Bara behöriga ska få fast lärartjänst” från 25 november-8 december år 2005 visar att folkpartiet och vänstern har ungefär samma inställning till anställandet av lärare, bara behöriga ska få fast tjänst.

Jag tycker att artikeln som är positiv till utbildade lärare visar att diskussioner om en ny skollag redan är i gång och detta är bra. Men den visar tyvärr också att det är problem med att komma fram till en lösning som alla är nöjda med, detta kan få konsekvenser. Innan en lösning är utarbetad kan mycket fortsätta som det gjort hittills. En överhängande fara för att det inte blir en bra och tydlig skollag kan vara just partiernas och regeringens oförmåga att samarbeta och utarbeta gemensamma lösningar. I artikeln framgår det tydligt att vänsterpartiets representant Lennart Gustavsson och skolministerns statssekreterare Johnny Nilsson inte är överens.

Enligt artikeln i Skolvärlden med rubriken ”Skola väljarnas viktigaste fråga” från 11:e augusti år 2005, är skolan den viktigaste frågan för många väljare inför nästa års val. Denna ståndpunkt tror jag delas av väldigt många i Sverige, jag har uppfattningen att skolfrågor har blivit allt mer viktiga de senaste åren i Sverige. Jag tror att detta beror mycket på att folk har egna barn som går i skolan, om något ämne rör sina barn brukar det engagera folk.

Jan-Åke Gustafsson betonar att det måste få ta tid att utbilda lärare, och att detta är inget man kan göra i all hast. Dessutom nämner Jan-Åke Gustafsson i denna artikel som är positiv till utbildade lärare att han vill ha lärare med en komplett lärarutbildning där man har både pedagogisk och ämnesutbildning. Efter att ha gått lärarutbildningen tror jag att detta stämmer, man måste ha både pedagogiska och ämneskunskaper. Har man inte pedagogiken kan man inte lära ut på ett bra sätt, har man inte ämneskunskaper har man inget att lära ut.

En intressant sak som man inte hört särskilt mycket talas om tas upp, det är att babyboomen som var på 1990-talet kommer allt närmare och samtidigt går fyrtiotalisterna som bekant nu i pension. Denna kombination innebär att det kommer att bli fler elever i skolan, och då behövs det samtidigt fler lärare. Detta är positivt och jag tror att detta kan skapa en viss optimism hos de utbildade lärare som är och kommer att vara arbetslösa den närmaste tiden, framtiden för nyutbildade lärare ser ljus ut i alla fall.

Det står i artikeln ”Utbildade lärare en valfråga” i Lärarnas tidning från 13-27 april år 2006 att Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund skall samarbeta inför det kommande valet. Detta måste betraktas som positivt och logiskt sett borde detta öka deras chanser att få ut deras budskap. Man hoppas bara att de kan enas och inte gör som regeringen ofta har en

tendens att göra, nämligen fastna i diskussioner om hur man skall gå tillväga.

Artikeln i tidningen Skolvärlden från datumet 19 oktober år 2005 med rubriken ”Anställning av obehöriga döms ut” handlar om skolor som anställt obehöriga framför behöriga.

I det första fallet i Ljusnaberg var det länsrätten som slog fast att det var fel att anställa obehöriga. I fallet från Örebro var det även länsrätten som gav Lärarnas Riksförbund rätt. I det tredje fallet från Östersund var det både länsrätten och kammarrätten som gav textilläraren rätt. Jag tänkte dock på ett problem när det gäller kammarrätten och länsrätten, vad är det som gör att de är överens om vissa fall och har olika uppfattningar om andra? Jag tror att man här återigen kommer in på de olika tolkningar av skollagarna, det måste vara en tydlig skollag. Kommunombudet Ingela Starks uttalande i denna artikel som är positiv till utbildade lärare är slagkraftigt, om det finns behöriga lärare att tillgå skall man anställa dem. Annars är det ingen mening med att utbilda sig, och jag måste säga att jag håller med om detta uttalande.

5.3 Forskning som är positiv till utbildning för lärare

Rapporten med titeln ”Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat” från år 2002 är mycket intressant. Den känns väldigt grundlig och jag tycker att den tar upp många relevanta faktorer som har betydelse för en lärare, såsom pedagogisk utbildning, kompetensutveckling, uppmätta kunskaper och färdigheter, dessutom ämnesutbildning och omfattning av yrkeslivserfarenhet.

Mest intressant i denna rapport är ändå när man läser slutsatsen, och den lyder att det anses finnas belägg för att erfarenheten och utbildningen är viktiga faktorer hos lärare för elevernas studieresultat. Jag tycker att denna slutsats talar för att utbildning är viktigt för lärare.

Rapporten med titeln ”Brist, balans eller överskott?” från år 2005 nämner att svenska skolbarn numera visar sjunkande resultat i skolan. Det skrivs att neddragningar som gjorts under 1990-talet och framåt kan ha orsakat detta. Det betonas även att det kan vara svårt att peka ut exakt vilka faktorer som orsakat denna utveckling.

Jag tror att här ligger ett stort problem i detta, vet man inte exakt vad som har gått fel kan det vara svårt att åtgärda felet. Jag påpekar igen att tar man för lång tid på sig att analysera vad som kan gått fel och inte kommer överens om vad som ska göras kan mycket fortsätta som hittills, med fortsatta sjunkande studieresultat bland eleverna och fortsatt hög anställning

av obehöriga lärare på skolorna. Det är intressant att även denna rapport betonar att flera studier visat att den enskilt viktigaste faktorn för elevernas prestationsförmåga är lärarens kompetens och utbildning.

5.4 Negativa artiklar

Skribenten (fanns ingen namnangivelse) till artikeln från 26 september år 2005 med rubriken ”Mer kunskap för pengarna” i tidningen Aktuellt från Skaraborg anser att folkpartiets skoltalesman Jan Björklund borde tänkt efter mer innan han gjorde sitt utspel.

Jag har som sagt inte mycket till övers för Jan Björklund och hans uttalanden, och jag misstänker att skribenten har en annan politisk uppfattning än den som folkpartiet har, för så brukar det vara när man uttalar sig på detta sätt. Den person som skrivit artikeln i Aktuellt från

Skaraborg, tar tillfället i akt att klaga på lärarutbildningen och att lärarutbildningen är

kritiserad från många håll är ingen nyhet. Skribenten skriver att innan lärarutbildningen är förbättrad ska man inte förbjuda skolor att anställa duktiga men obehöriga lärare. Åsikten att lärarutbildningen måste förbättras är inget nytt och den lär finnas kvar under lång tid framöver. Men jag tycker att det är synd att det så sällan kommer några förslag från kritikerna om hur man kan göra lärarutbildningen bättre. Det känns nästan som om att man ska klaga på lärarutbildningen för att man alltid har gjort det, det är lite tradition att göra detta.

Dock har skribenten en poäng i åsikten att man inte ska förbjuda skolor att anställa duktiga men obehöriga lärare. Finns det ingen behörig att tillgå anställer man naturligtvis de bästa som finns bland de obehöriga sökande, detta måste trots allt vara bättre än att inte ha någon lärare alls. Men jag tycker att detta endast ska vara en tillfällig lösning, tills en behörig dyker upp. Denna artikel är ganska negativt inställd till utbildade lärare, men mest på grund av att de tycker att lärarutbildningen är av för dålig klass.

Artikeln med samma datum som den föregående kommer från Svenska Dagbladet. Under rubriken ”Hellre lämplig än behörig” tar Thomas Idergard upp ett minne om en lärare från sin skoltid. Denne lärare var inte långt ifrån pensionen och visade tydliga tecken på att se fram emot den. Jag tycker att Thomas Idergard är ganska negativ till utbildade lärare, men har en poäng i när han säger att lärare som tröttnat på sina jobb, ska byta jobb precis som alla andra. Det är faktiskt inte särskilt ofta man hör om lärare som har bytt jobb. Jag tycker att detta låter vettigt för om man har tröttnat på sitt jobb ska man byta jobb, det kan nog vara bäst både för

sig själv och alla runt om sig själv också. Däremot tycker jag att Idergard kunde sagt i artikeln hur man kan bli behörig att undervisa istället för att ”tröska sig” igenom en lärarutbildning, om han nu är av denna åsikt varför kom han inte med något förslag på hur man kan göra istället? När jag läser rubriken kommer jag fram till slutsatsen att den bästa läraren borde vara lämplig ”och” behörig. Jag tror att en kombination av personlig lämplighet och en bra utbildning skapar den bästa läraren.

5.5 Forskning som är negativ till utbildning för lärare

Rapporten från år 2005 med titeln ”Att mäta skolors relativa effektivitet” orsakade ett ramaskri bland lärarfacken, alla utbildade lärare och de som höll på att utbilda sig till lärare. Skolminister Ibrahim Baylan stoppade den, och till och med Skolverkets generaldirektör Per Thullberg tog avstånd från slutsatsen den kom fram till.

Rapporten fann om sagt inget samband mellan lärares pedagogiska utbildning och elevers resultat. Utbildade lärare gör helt enkelt inte skolan effektivare. Frågan som analyserades på Lunds universitet, hur mycket man kan skära ner på resurserna utan att det påverkar studieprestationerna är kontroversiell, många hade säkerligen inte uppskattat om man undersökte detta i praktiken. Att många blir upprörda när man läser slutsatsen i rapporten är förståeligt, men efter en tid när man lugnat ner sig kan man ju faktiskt läsa att en del saker talar emot slutsatsen rapporten kommit fram till. I rapporten kan man läsa att orsaken till att man inte fann något samband kan bero på att pedagogisk högskoleutbildning är ett grovt begrepp, detta tar inte hänsyn till om läraren har utbildning i det ämne han/hon bedriver undervisning i.

Metoden som man använt sig av, DEA metoden avser relativ effektivitet. Detta mått ska producera en bild av en skolas effektivitet i jämförelse med andra skolor med liknande förutsättningar. Detta mått kanske inte är det lämpligaste att använda sig av om man ska leta efter samband mellan lärares pedagogiska utbildning och elevers resultat. Framförallt står i rapporten att denna analys inte kullkastar forskning som kommit fram till att lärarnas kompetens är viktig för elevernas resultat, men att sambandet mellan dessa två variabler inte finns i denna analys och att fortsatta analyser bör göras. Jag tycker att flera punkter som nämnts talar emot att rapporten kommit fram till rätt slutsats, men jag tycker ändå det är intressant att det finns en rapport som kommit fram till denna kontroversiella slutsats, och

visst bör fortsatta analyser göras.

5.6

Nyutexaminerade lärares arbetssituation idag

Denna artikel från 8:e augusti år 2005 visar klart och tydligt hur det är idag för nyutexaminerade lärare. När man läser i tidningen att det är flera hundra sökande till ett fåtal tjänster tror jag att det kommer få effekten att antalet sökande till lärarutbildningen kommer att minska mycket de närmaste åren. En annan effekt tror jag blir en kraftigt ökande arbetslöshet bland examinerade lärare, detta kan leda till att de söker sig till helt andra branscher och när sedan behovet av lärare ökar igen kanske de inte är intresserade av läraryrket längre, på så sätt kan kompetent arbetskraft gå förlorad. De flesta börjar ju en utbildning med förhoppningen om att kunna få jobb fort efteråt, men i lärarbranschen tror jag att det kommer att dröja några år innan situationen jämnar ut sig, och då tänker jag på fyrtiotalisternas pensionsavgångar och babyboomen på nittiotalet som kommer närmare. Denna artikel som är positiv till utbildade lärare visar i alla fall att man i första hand anställer behöriga lärare, och detta inger väl en viss optimism inför framtiden som lärare.

5.7 Undersökningen

Undersökningen var mycket intressant att genomföra, jag upplevde alla de åtta respondenterna som väldigt seriösa i sina svar, det märktes att utbildade lärare är ett ämne som är väldigt aktuellt idag och engagerade samtliga. Trots att det var runt trettio år mellan den äldsta och den yngsta respondenten märkte jag inga skillnader mellan de äldre och de yngre lärarna i deras åsikter, inte heller mellan de manliga och kvinnliga respondenterna. Jag vill diskutera området om de var nöjda med den utbildning de fick när de läste till lärare eftersom jag själv har gått på lärarutbildningen. Jag tror att det var en bredare utbildning förr eftersom man då fick utbildning i flera ämnen, och det var längre och mera sammanhängande praktik. Men även om utbildningen var bredare förr tror jag att den är djupare idag, man går mer på djupet i färre ämnen. Detta tycker jag är bra för det känns som

att man behärskar sina ämnen bättre då. Praktiken idag kunde vara lite mer sammanhängande, men i det stora hela är den bra också eftersom jag tror att man uppnår bäst resultat när man kombinerar praktik och teori. Lärarutbildningen är alltid mer eller mindre kritiserad, och jag tror att den alltid kommer att vara det. Men jag vill slå ett slag för lärarutbildningen, och då vill jag använda mig av en respondents uttalande som löd: ”Jag tror att alla utbildningar blir vad man själv gör dem till”, jag anser själv också att det i sista hand handlar om vad den enskilde studenten vill. Är det någon student som vill slöa sig igenom hela utbildningen är det studenten själv som det drabbar mest i slutänden.

En förändring som jag dock skulle vilja se på lärarutbildningen är att man införde någon form av nedre åldersgräns för studenterna, och kanske också ett krav på några års arbetslivserfarenhet innan man får börja på lärarutbildningen. Jag har många gånger sett 19 åriga killar och tjejer som inte är i närheten av den mognad som krävs för att undervisa skolelever, dessutom uppvisar de ofta en väldigt stor skoltrötthet när de kommer direkt från gymnasiet. Denna skoltrötthet spär på ryktet om att lärarutbildningen är en slapp utbildning som går i trötthetens tecken. Jag skulle föreslå 22 eller 23 år som en lämplig nedre åldersgräns för att kunna bli antagen på lärarutbildningen.

Det känns som att läraryrket är ett yrke som alltid är i rampljuset och det diskuteras ständigt fram och tillbaka om hur det ska förbättras och göras annorlunda osv. Självklart skall det fortsätta att forskas i frågan om utbildningens betydelse för lärare, men då kanske även andra utbildningar som inte alls har med läraryrket också borde undersökas och granskas. Varför har det blivit så mycket diskussioner om just läraryrket? Är det för att det anses vara ett av de viktigaste yrken som finns? För att man vill att kommande generationer som skall ta över i framtiden skall ha så bra möjligheter som möjligt? Personligen tror jag att det är just därför.

6 Fortsatt forskning

Det skulle vara intressant om man kompletterade debatten om obehöriga och behöriga lärare ytterliggare, nämligen med elevernas åsikter om området. Eleverna tillbringar mycket tid i skolan med sina lärare och borde därför kunna komma med intressanta synpunkter.

En av respondenterna i min undersökning sade: ”Det är även kanske mer inspirerande för en elev och veta att man har en utbildad lärare”, det ligger nog en del i det uttalandet.

Det ska självklart inte vara för unga elever som ska uttala sig om detta, kanske skulle det vara lämpligt från högstadiet och uppåt.

7 Källförteckning

Litteratur

Davidsson, Bo-Patel, Runa 1994. Forskningsmetodikens grunder. Lund:Studentlitteratur

Trost, Jan, 1997. Kvalitativa intervjuer. Lund:Studentlitteratur

Tidningsartiklar

Edlund, Ulf, 2005. ”V: Bara behöriga ska få fast lärartjänst”, Lärarnas tidning 25 nov - 8 dec.

Edlund, Ulf–Svensson, Sten, 2006. ”Utbildade lärare en valfråga”, Lärarnas tidning 13-27 april.

Ericson, Gunilla, 2005. ”Anställning av obehöriga döms ut”, Skolvärlden 19 oktober.

Idergard, Thomas, 2005. ”Hellre lämplig än behörig”, Svenska Dagbladet 26 september http://www.svd.se/dynamisk/ledare/did_10624553.asp

Lindgren, Karin, 2005. ”Ökning av lärare utan examen”, Skolvärlden 19 oktober.

Nylander, Christer, 2004. ”Lärare ska vara lärare”, Kristianstadsbladet 19 juli.

http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?Dato=20040719&Kategori=0

Persson, Andreas-Svantesson, Erica, 2005. ”Överskott på behöriga lärare inför höstens terminsstart”, Sydsvenskan 8 aug.

http://sydsvenskan.se/malmo/article114802.ece

2005. ”Skola väljarnas viktigaste fråga”, Skolvärlden 11 aug. http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=109

2005. ”Mer kunskap för pengarna”, Aktuellt från Skaraborg 26 sept.

http://www.ortopedservice.se/Från%20KSS%20till%20Irak%20via%20Island.pdf

Rapporter

Gustafsson, Jan-Eric-Myrberg, Eva, 2002. ”Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat”,

http://www.sit.se/pagedownload/Specialpedagogik/Forskning+och+utveckling/Rapporter+ och+uppsatser/Dyslexi/Ekonomiska+resurser/Ekonomiska_resurser.pdf. 28 nov 2005.

Lärarnas Riksförbund, 2005. ”Brist, balans eller överskott?”,

http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/ByKey/PKAEL-6F2HTP/$file/Rapport%20lärares%20ar betsmarknad%20050805.pdf. 3 dec 2005.

Riksrevisionen, 2005. ”Rätt utbildning för undervisningen”,

http://www.riksrevisionen.se/templates/OpenDocument.aspx?documentid=5941&collectio nid=269&rootid=267. 28 nov 2005.

Skolverket, 2005. ”Att mäta skolors relativa effektivitet”,

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1498. 27 nov 2005.

Lagar

Skollag (1985:1100), http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.HTM 20 nov 2005

Bilder

http://www.handelskammaren.tripnet.se/item.aspx?id=677 25 jun 2006

Intervjufrågor

1. Kön?

2. Vilket årtionde är du född?

3. Hur många år har du arbetat som lärare totalt?

4. Har du lärarexamen?

5. Anser du att det är viktigt att lärare har lärarexamen? Motivera ditt svar

6. Har det någon betydelse för elevers prestationer att lärare har lärarexamen? Motivera ditt svar

7. Är du nöjd med den utbildning du fick när du läste till lärare? Motivera ditt svar

8. Anser du att obehöriga lärare som uppehåller en lärartjänst kan göra goda insatser som lärare? Motivera ditt svar

9. Vad beror det på enligt dig att det är så hög andel (18%) obehöriga i Sveriges lärarkår?

10. Tror du att andelen obehöriga lärare i framtiden kommer att öka eller minska? Motivera ditt svar