Livsmedelsverket

(1)

(2)

Innehåll

Generaldirektören har ordet 1

Verksamhetsberättelse Viktiga insatser för konsumenternas bästa 2 Årsredovisning Verksamhetens resultat 9 Säkra livsmedel 10 Matvanorna i Sverige 11 Regelarbete 13 Tillsyn 19

Information och nutrition 29

Kunskapsuppbyggnad 35

Övrig verksamhet 39

Noter till resultatredovisning 51

Finansiell del Resultaträkning 52 Balansräkning 53 Anslagsredovisning 54 Finansieringsanalys 55 Redovisningsprinciper 56 Sammanställning av 58 väsentliga uppgifter Noter 59

Viktiga händelser under året

Underlaget till handlingsplan för goda matvanor

och ökad fysisk aktivitet lämnas in till regeringen den 9 februari.

Nya regler för symbolen nyckelhålet träder i kraft den 1 juni.

Riksdagen beslutar om förbättrad livsmedels-tillsyn från den 1 juli.

En ekonomisk analys av underlaget till handlings-plan för goda matvanor och fysisk aktivitet läm-nas in till regeringen 30 september.

TV4s Kalla fakta granskar i oktober Livsmedels-verkets råd till ammande. Rådet att ammande bör avstå från alkohol väcker debatt.

Ställföreträdande generaldirektören Stuart A. Slorach går i pension den 31 december efter 33 år på Livsmedelsverket.

De nya hygien- och kontrollförordningarna trä-der i kraft den 1 januari 2006.

Omslaget

Inom ramen för designåret har Livsmedelsverket med hjälp av Birgitta Watz, konst- & designprofessor i mål-tidskunskap vid Örebro universitet, tagit fram ett för-slag till ett nytt sätt att presentera tallriksmodellen. Så här ser hon på uppgiften: ”Jag vill att min tallriksmodell ska inspirera till nya doft- och smakkombinationer in-om ramen för Livsmedelsverkets näringsrekin-ommenda- näringsrekommenda-tioner. Det finns så många olika perspektiv på måltid och mat i vårt land. Därför hoppas jag kunna öppna fantasin genom att teckna ett rikt flöde av ingredienser.”

(3)

1

Verksamhetsberättelse 2005

Generaldirektör Inger Andersson om 2005:

Många insatser för säker mat

och bra matvanor

Allt arbete som görs inom Livsmedelsverket ska i slutänden komma konsumenterna till go-do. Övergripande mål för vårt arbete är att konsumenten får säkra livsmedel, att förutsätt-ningar för bra matvanor ges och att det finns redlighet i livsmedelshanteringen. Främst in-om de två första målen har Livsmedelsverket gjort betydande insatser.

En mycket prioriterad uppgift har varit ar-betet med de nya EG-reglerna om hygien och kontroll inför ikraftträdandet 1 januari 2006. Reglerna utgår från konsumenternas rätt till säkra livsmedel, som dessutom är rätt märkta och som kan spåras framåt och bakåt i pro-duktionskedjan. Reglerna delar på ett tydligt sätt upp ansvaret mellan livsmedelsföretagare och myndighet. I stället för att som tidigare ha en detaljreglering utgår de nya från de risker som finns i livsmedelsföretagarens verksamhet och kontrollen utgår från en helhetsbedömning av den.

I arbetet med de nya reglerna har ambitio-nen varit att förenkla, utan att på något sätt äventyra livsmedelssäkerheten. Exempelvis har en tredjedel av verkets föreskrifter avskaf-fats. För att klara det paradigmskifte som det-ta nya innebär har verket också haft en omfat-tande kursverksamhet. Nästan samtliga kom-munala livsmedelsinspektörer och länsveteri-närer har utbildats i den nya lagstiftningen.

Till de mer långsiktiga riskerna för konsu-menterna hör övervikt och fetma. Livsmedels-verket och Statens folkhälsoinstitut har på re-geringens uppdrag tagit fram ett underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. I underlaget finns 79 konkreta insatser som ska bidra till att vända trenden med ökning av antalet överviktiga och feta, vilket inte minst gäller barn. En del av försla-gen har redan börjat försla-genomföras.

Som hjälp för konsumenterna att välja häl-sosam mat finns sedan 1989 Livsmedelsver-kets symbol nyckelhålet. Från den 1 juni 2005 finns nya kriterier för symbolen. I dessa ingår, förutom fett och fibrer, även socker och salt. Dessutom kan nu även magert kött, fisk, frukt och grönt nyckelhålsmärkas. Därigenom blir nyckelhålet mer heltäckande och förhopp-ningsvis till ännu större hjälp för konsumen-terna.

Hälsa och fysisk aktivitet är en viktig del i verkets personalarbete. Under året har perso-nal getts möjlighet att göra en s k hälsoprofil. Vi har också låtit granska vår verksamhet i sin helhet med målet att under våren 2006 kunna bli certifierade som en hälsofrämjande arbetsplats. Tyvärr har dock sjukfrånvaron stigit under året inom fältorganisationen för köttillsyn, som har en krävande fysisk arbets-miljö med många monotona arbetsmoment.

Vid årsskiftet slutade ställföreträdande generaldirektören Stuart A Slorach efter 33 år vid verket. Hans internationella arbete har starkt bidragit till att ge Sverige ”en stark stämma i världen”. Stuart har bl a varit ord-förande i Codex Alimentarius och är fortfa-rande styrelseordföfortfa-rande i EFSA.

För att bättre fokusera det långsiktiga ar-betet mot vår övergripande uppgift har vi un-der året arbetat fram strategiska planer för perioden 2006–09. Ett antal verksövergripan-de interna mål har fastställts, liksom indikato-rer för att mäta måluppfyllelsen.

Ett av dessa övergripande mål är att Livs-medelsverket av omvärlden ska uppfattas som en kompetent och trovärdig myndighet. Vi har gjort en Sifo-undersökning, som bl a visar att 89 procent av konsumenterna ger verket högs-ta respektive näst högshögs-ta omdöme på en fem-gradig skala. Detta är glädjande och ett gott betyg åt Livsmedelsverkets medarbetare. Men vi måste ständigt fortsätta vårt arbete för yt-terligare förbättringar visavi dem vi är till för, nämligen konsumenterna.

(4)

2 Verksamhetsberättelse 2005

Paradigmskifte för livsmedelskontrollen

Från 1 januari 2006 gäller samma regler för hygien och kontroll av livsmedel i alla länder inom EU. Reglerna är uppdelade i hygienför-ordningar och kontrollförhygienför-ordningar. De som handlar om hygien vänder sig till livsmedels-företagen och de om kontroll gäller för myn-digheterna, alltså för Livsmedelsverket och kommunerna. Det har tagit många år för EU att skapa nya gemensamma livsmedelsregler. De gamla var ibland svåröverskådliga och de-taljerade. Ansvarsfördelningen mellan företag och kontrollmyndighet var ibland också oklar. Bristerna blev tydliga när Europa drabbades av galna ko-sjukan och dioxinkrisen under andra halvan av 1990-talet.

Målet med de nya reglerna är att konsu-menterna ska få säkra livsmedel och korrekt information på förpackningarna. I kraven på företagen att producera säker mat utgår reg-lerna från hela livsmedelskedjan, från ”jord till bord”, från foder till färdiga livsmedel. Företagaren ansvarar för de livsmedel som släpps ut på marknaden, vilket betonas myck-et starkt. Samtidigt ökar flexibilitmyck-eten. Förmyck-eta- Företa-gen har nu möjlighet att välja olika vägar för att uppfylla målen med lagstiftningen.

Även kontrollen har moderniserats. Det är Livsmedelsverket och kommunerna som ska se till att företagen lever upp till sina skyldighe-ter. Inspektörerna ska mer än tidigare granska och bedöma företagens rutiner och egna kon-troller. Kontrollen övergår från att iaktta de-taljer till att bedöma helheten. Inspektörernas arbete blir i stället förebyggande och baserat på riskerna. Kontrollen ska också vara be-hovsanpassad, dvs göras där den bäst behövs. Livsmedelsverket har därför gjort en modell för att dela in företag i olika riskklasser. Mo-dellen håller på att vidareutvecklas, för att kunna användas i kontrollen.

Verket tagit fram vägledningar och instruk-tioner, så att det ska bli lättare att tillämpa de nya reglerna. I vägledningarna, som finns på verkets webbplats, beskrivs hur reglerna kan tolkas. Vägledningarna är ett stöd för inspek-törerna i kontrollarbetet.

Definitionen av vad som är livsmedel ut-vidgas jämfört med tidigare och innebär t ex att mjölk är livsmedel redan efter mjölkning-en i stället för när tankbilmjölkning-en hämtar mjölkmjölkning-en, ägg direkt efter att de värpts och spannmål och frukt genast efter skörd. Den nya definitio-nen innebär alltså att livsmedelslagstiftningen gäller redan i mjölkbondens mjölkrum och vid fruktodlarens hantering av de skördade äpple-na. I de nya reglerna finns inga särskilda be-stämmelser för småskalig verksamhet. Alla företag måste uppfylla målen – den stora livs-medelsindustrin, såväl som den lilla butiken. Däremot finns det utrymme för viss flexibilitet i många av kraven, så länge målen uppfylls.

Livsmedelsverket har utnyttjat flexibilite-ten bl a genom att slopa de tidigare reglerna om temperaturkrav för kylvaror. Ett exempel är att kylvaror tidigare skulle förvaras vid högst +8°C och köttfärs vid högst +4°C. Detta gällde oavsett om varorna skulle förvaras kor-tare eller längre tid. I de nya reglerna anges i stället att livsmedel ska förvaras i en tempera-tur där skadliga bakterier inte kan växa eller bilda gift. Nu blir det livsmedelsföretaget som får bestämma förvaringstemperaturen på sina produkter. Valet kanske blir högre temperatur och kortare förvaringstid än tidigare. Huvud-saken är att bakterierna inte hinner växa till. De nya reglerna gäller inte för små mäng-der produkter, som säljs direkt till konsument eller till lokal detaljhandel. Sådana exempel är torgförsäljning av egen odlad frukt, liksom av grönsaker, egenplockad svamp och bär el-ler ägg från egna höns.

Det finns också visst utrymme för att an-passa den nya lagstiftningen till svenska för-hållanden. Detta gör det möjligt att även i fortsättningen använda traditionella produk-tionsmetoder. Livsmedelsverket har utnyttjat detta för traditionell torkning av renkött utom-hus, traditionell snarning av ripor och slakt av strövrenar. Verket tänker också bevilja vissa undantag för ost och andra traditionella pro-dukter från fäbodarna.

Viktiga insatser för konsumenternas bästa

Alla Livsmedelsverkets insatser görs för konsumenternas bästa. Säker mat

och bra matvanor är två hörnstenar i detta arbete. 2005 var ett händelserikt år.

Vi speglar det genom att lyfta fram några av de viktigaste insatserna.

(5)

3

Stort EU-projekt

ökar kunskapen om akrylamid

Människan har under tusentals år lagat mat med hjälp av värme. Upphettning ger ofta smakligare mat, gör den lättare att äta och tar död på skadliga bakterier. Men skadliga äm-nen kan bildas när vi hettar upp vår mat. För cirka trettio år sedan var uppmärksamheten riktad mot s k stekytemutagener. I dag rör farhågorna främst akrylamid. Det är sedan länge väl känt att akrylamid kan skada våra kromosomer och därmed orsaka cancer. På våren 2002 visade forskare vid Stockholms universitet för första gången att starkt upphet-tad potatis har höga halter av akrylamid. Samtidigt presenterade Livsmedelsverket data över akrylamidhalter i ett hundratal vanliga livsmedel.

EU-projekt sedan 2003

Riskerna med akrylamid är betydligt större än riskerna med många andra enskilda ämnen i maten. Verket har tagit initiativet till EU-pro-jektet Heatox (Heat Generated Food Toxi-cants) och deltar också aktivt. Projektet, som startade i november 2003, är internationellt och 24 olika forskningsinstitut deltar i samar-betet. Syftet är att klargöra hur akrylamid bil-das i mat. Projektet ska också ta fram enkla och bra analysmetoder och utreda hur akryl-amiden tas upp, bryts ned och utsöndras i människokroppen. Genom experiment ska ex-perterna ytterligare belysa ämnets giftighet. Det totala bidraget från EU är cirka 40 miljo-ner kronor. Verket är största partmiljo-ner i projek-tet och bidraget har gjort det möjligt att inrät-ta två doktorandtjänster tillsammans med Uppsala universitet. En viktig uppgift i

projek-tet är att göra en slutlig bedömning av risken med akrylamid. Mycket av kunskapen kom-mer från studier på råttor och möss. Det är viktigt att ta reda på i vilken utsträckning dessa rön gäller även för människa.

Verket har varit med och utvecklat analys-metoder, som nu testas internationellt. De nya förbättrade metoderna har bl a utnyttjats för att ta reda på hur mycket akrylamid det finns i svensk barnmat. Verket har också varit med i ett delprojekt vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala och Institutet för livsmedel och bio-teknologi i Göteborg. Projektet har studerat hur man kraftigt kan minska akrylamidhalter-na i bröd genom att förändra bakningsproces-sen. Halten av akrylamid i bröd kan minskas med upp till 90 procent genom att jäsningsti-den förlängs.

Det är inte bara akrylamid som bildas vid kraftig upphettning av mat. Andra skadliga ämnen, t ex furan, måste också studeras. Fu-ran har visat sig kunna orsaka levercancer. Eftersom ämnet ofta finns i konserverad mat, om än i låga doser, är det viktigt att hälsoris-kerna utreds. Hur furan eventuellt påverkar våra kromosomer är en av de frågor som sö-ker ett svar. Livsmedelsverket har gjort studier på både mänskliga celler och djurceller. Mot-svarande studier har även utförts på fytosterol-oxider. Fytosterol är växternas motsvarighet till kroppens kolesterol och fytosteroloxiderna bildas när fytosterolerna upphettas. Resultaten kommer att användas vid Världshälsoorgani-sationens bedömning av dessa ämnen.

En viktig uppgift för Livsmedelsverket har varit att fungera som projektets huvudman för kontakter med omvärlden och sköta webbplat-sen, www.heatox.org. Webbplatsen speglar den snabba forskningsutvecklingen inom

om-Halten av akrylamid i bröd kan minskas med upp till 90 procent genom att jäsningstiden förlängs.

(6)

4 Verksamhetsberättelse 2005

rådet genom att publicera nya rön från hela världen. Tre och ett halvt år efter att det blev känt att akrylamid kan bildas vid matlagning finns nu mer än 500 vetenskapliga artiklar från myndigheter, företag och institutioner på webbplatsen. Här kan man också ta del av debatten i massmedierna, liksom vilka åtgär-der som myndigheter och organisationer värl-den över tar till för att hantera riskerna.

Goda matvanor i fokus

I februari presenterade Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut regeringsuppdraget ”Underlag till en handlingsplan för goda mat-vanor och ökad fysisk aktivitet”. Det innehål-ler en stor mängd förslag till insatser. Dessa måste pågå under lång tid om matvanorna ska kunna förbättras och den fysiska aktivite-ten öka i befolkningen. Målet är att förebygga övervikt och fetma. I planen poängteras hur viktigt det är att påverka utbud och tillgäng-lighet av bra livsmedel och fysisk aktivitet. Det ska vara enkelt att leva hälsosamt. Det är särskilt viktigt att förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att äta bra och röra sig mer. Därför lyfter handlingsplanen fram insat-ser i förskolan, skolan och utbudet av livsme-del i offentliga miljöer där barn och ungdo-mar håller till.

I september redovisade Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut hur mycket insat-serna beräknas kosta och förslag till varifrån pengarna ska tas. Kostnaderna beräknas upp-gå till 300–500 miljoner kronor per år under de första fem åren. För att täcka kostnaderna föreslår de båda myndigheterna att staten av-sätter tre promille av sina kostnader för

sjuk-penning, rehabilitering och aktivitetsersätt-ningar. Om ingenting görs beräknas övervikt och fetma kosta samhället cirka 16 miljarder kronor per år.

Under året har verket diskuterat förslaget till handlingsplan i olika sammanhang, både inom Sverige och EU. Det har lett till att arbe-tet har uppmärksammats och att aktiviarbe-teter har påbörjats här hemma. Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram råd för maten i förskolan och skolan och ma-ten på jobbet. Erfarenheterna från arbetet är värdefulla även för samarbete inom Norden, EU och WHO. Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem i många delar av världen.

Livsmedelsverkets råd till ammande upp-märksammades av TV4s Kalla fakta i okto-ber. Framför allt rådet att ammande bör avstå från alkohol ledde till debatt. Den pågående översynen av verkets råd till gravida och ammande hade inletts tidigare och var inte betingad av debatten i massmedierna. Att granskningen leder till att råden ändras är heller inte självklart.

Nyckelhålet vägleder konsumenten

I september var det tjugo år sedan man börja-de märka mat med ett hjärta inom Norsjöpro-jektet i Västerbotten. Märkningen utvecklades av Livsmedelsverket och fyra år senare, 1989, såg det gröna nyckelhålet dagens ljus – Livs-medelsverkets symbol för magert och fiberrikt.

Nu, 16 år senare, har Livsmedelsverket ta-git fram nya regler för nyckelhålsmärkningen. Den 1 juni 2005 började de gälla. Ett större urval av nyckelhålsmärkta produkter ger kon-sumenterna möjlighet att hitta fler

hälsosam-I februari presenterade Livs-medelsverket och Statens folkhälsoinstitut regerings-uppdraget ”Underlag till en handlingsplan för goda mat-vanor och ökad fysisk aktivitet”.

(7)

5

ma alternativ i butiken. Nu är det tillåtet att sätta nyckelhålet även på kött, fisk och fisk-produkter, frukt och bär, grönsaker och pota-tis, liksom på vegetabiliska alternativ till me-jeri- och köttprodukter. Förutom fett och fibrer tar nyckelhålet nu också fasta på innehållet av socker och salt. Intresset från livsmedelsbran-schen för nyckelhålsmärkningen är mycket stort och de nya reglerna stimulerar till att nya produkter tas fram. Livsmedelshandlarna i andra nordiska länder vill också använda nyckelhålet. Nyckelhålsmärkt mat passar alla friska personer över två år. Alla som vill äta hälsosamt kan ha nyckelhålet som ledstjärna.

De konsumenter som handlar nyckelhåls-märkt har en mycket positiv syn på märkning-en och beskriver dmärkning-en som ”fräsch”. Det visar en undersökning som gjordes i december. Tidi-gare undersökningar visar att 70 procent av konsumenterna vet att nyckelhålet signalerar fettsnålt och 30 procent vet att det också hand-lar om fiberrik mat. Dessa resultat bekräftades i en annan undersökning som också gjordes 2005.

En utredning om nya regler för nyckelhåls-märkning av maträtter på restaurang pågår. Allt fler restauranggäster, men även beslutsfat-tare, vill att det serveras hälsosammare målti-der både i personalmatsalen och i andra sam-manhang när man äter ute. Här är det viktigt att gästerna även kan få nyttigare alternativ när det gäller tillbehören, dvs brödet, matfet-tet, salladsdressingen och drycken.

Krisberedskapen ökar

När olyckor och katastrofer inträffar är livs-medels- och dricksvattenförsörjningen sårbar. Det kan handla om smitta och extrema natur-och väderhändelser, men också om störningar i den tekniska infrastrukturen, t ex transport-, el-, tele- och IT-systemen. Det kan också vara fråga om terrorism eller andra brottsliga handlingar.

Livsmedelsverket har samma ansvar och arbetsuppgifter under en kris som under

nor-mala förhållanden. I rapporter från både För-svarsberedningen och Krisberedskapsmyndig-heten ges exempel på hur störningar i sam-hällsviktiga funktioner leder till allvarliga kri-ser i samhället. Som följd av den ökade med-vetenheten om risker bygger Livsmedelsverket upp kapacitet inom verket för att hantera kri-ser. Verket bidrar också till att krishanteringen förbättras i landet som helhet när det gäller livsmedel och dricksvatten. Livsmedelsverkets ansvar när det gäller att hantera kriser hand-lar till mycket stor del om att samverka med andra myndigheter, branschorganisationer och företag. Resurserna för planeringen har ökat successivt. Det beror på att verksamheten inom livsmedels- och dricksvattenområdet är särskilt viktig att skydda vid en kris.

Samverkan tränas

De svårigheter som uppstod i krishanteringen efter flodvågskatastrofen visade hur viktigt det är att arbetet för bättre krisberedskap fortsät-ter och intensifieras. Förödelsen effortsät-ter stormen Gudrun pekar i samma riktning.

Arbetet i Livsmedelsverkets krislednings-grupp utvecklas löpande. Gruppen deltar re-gelbundet i övningar. Rutiner och utrustning för kommunikation och information förbättras och kunskap byggs upp. För smittsamma djur-sjukdomar med stor spridning och djur-sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, har verket inrättat en särskild epizootigrupp. Även en arbetsgrupp mot terror har inrättats. Med i den är representanter från Livsmedels-verket och flera andra myndigheter. Gruppen ska bygga upp kunskap om biologiska och ke-miska ämnen. Risk- och sårbarhetsanalyser, omvärldsbevakning och arbete med handlings-planer ingår numera som naturliga delar i ar-betet med krisberedskap.

Fokus på dricksvatten

Men kunskapen är för dålig i landet när det gäller systemen och hur man kan förbättra dem. Sett över hela Sverige är dessutom

(8)

kom-6 Verksamhetsberättelse 2005

munernas beredskapsinsatser mycket ojämnt fördelade. Livsmedelsverket har därför avse-värt ökat sina informations- och utbildnings-insatser till kommuner och länsstyrelser. Men att informera och utbilda är inte tillräckligt. Verket har därför bett regeringen om rätt att få utfärda föreskrifter och följa upp med kon-troller. Genom föreskrifter kan verket ställa minimikrav på t ex skydd och sekretess när det gäller dricksvattenförsörjningen.

Ett projekt har startats för att bygga upp nationella lager av utrustning för nödvatten-försörjning. Det gäller tankar, kärl och klore-ringsutrustning. Lagren ska underlätta, främst för storstadsområdena, att klara vattenförsörj-ningen vid kris, t ex terrorhot, som innebär att ledningsnäten inte kan användas.

Stöd i akuta lägen

En rad händelser under senare år, till exempel översvämningar, har påverkat vattenförsörj-ningen i flera kommuner. För den enskilda kommunen är det svårt att få resurser och ut-hållighet att räcka till vid stora olyckor. Ver-ket har därför bildat en stödjande nationell vattenkatastrofgrupp – VAKA. I gruppen ingår ett femtontal experter från olika områden in-om dricksvattenförsörjningen. Gruppen ska också fungera som observatör, för att ta vara på erfarenheter som kan vara till nytta i kris-hanteringsarbetet. Det sistnämnda kan även gälla uppdrag utomlands. Gruppen startade sin verksamhet vid halvårsskiftet 2005. Nätverk för säkerhet och beredskap

I planeringen av krisberedskapen på livsme-delsområdet riktar sig verket främst till nä-ringslivet. Verksamheten har nyligen satts igång. Den består av besök på livsmedelsföre-tag och av regionala övningar. Man tar också fram en handbok för säkerhet och beredskap och en studie om problem och risker när livs-medel transporteras. Ett nätverk för säkerhet och beredskap byggs för närvarande upp med deltagare från myndigheter och livsmedels-branschen.

Åren framöver

De kommande åren fortsätter satsningen på krisberedskapen över hela livsmedels- och dricksvattenområdet. Resurserna ökar och fler åtgärder kan därmed vidtas för att öka säker-heten. Övningarna blir fler och inriktar sig bl a på världsomfattande epidemier, informa-tionssäkerhet, kärntekniska olyckor, samver-kan med regeringssamver-kansliet och internationell samverkan. Satsningarna gäller också ökad laboratoriesamverkan, säkrare provtagning, utveckling av biologiska och kemiska analys-metoder och bättre rapportering av sjukdoms-fall.

Nya och förändrade smittämnen har visat sig kunna spridas snabbt mellan länder. I Sve-rige finns en oro att någon smittsam sjukdom drabbar ett land, där beredskapen att upp-täcka och hantera den är bristfällig. Sjukdo-men kan då nå en omfattning som gör att den blir mycket svår att stoppa. Till detta kommer riskerna för användning av biologiska vapen och för terrorism, där biologiska ämnen an-vänds. Livsmedelsverket ökar därför samarbe-tet med Socialstyrelsen, Jordbruksverket, Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedi-cinska anstalt och flera andra myndigheter. Samarbetet gäller de zoonotiska sjukdomarna, dvs sjukdomar som sprids mellan djur och människor. För närvarande skapas ett nätverk mellan myndigheterna för omvärldsbevakning och för samordning av riskvärdering, riskhan-tering och riskkommunikation. En första åt-gärd är att ta fram en plan för myndighets-samverkan vid ett eventuellt utbrott av fågel-influensa.

(9)

Årsredovisning 2005

Årsredovisningen för verksamhetsåret 2005 undertecknades av Livsmedelsverkets styrelse i Uppsala den 9 februari 2006.

(10)

8 Verksamhetens resultat 2005 I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksamhetsmässiga

resultat för 2005. Mål, uppdrag och återrapporteringskrav är i enlighet med vad statsmakterna har fastställt för myndigheten (Jo 2004/05:1, utg.omr. 23, bet. 2004/05:MJU2, rskr. 2004/05:128).

Inger Andersson, generaldirektör, ordförande Per Anders Fredriksson, ingenjör

Michael Hagberg, riksdagsledamot Karin Höök, akademiagronom Gert Klötzke, restauratör Karin Lindell, generaldirektör

Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Kristina Orth-Gomér, professor

Ingegärd Palmér, högskolerektor

Fackliga representanter i styrelsen: Karin Bäckström, SACO

Helena Lundin, ST-Livs

8

Livsmedelsverkets styrelse 2006

Livsmedelsverkets verksamhet återfinns inom följande politikområde med tillhörande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar:

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Livsmedelspolitik Livsmedel Regelarbete Tillsyn

Information och nutrition Kunskapsuppbyggnad

(11)

9

Verksamhetens resultat 2005

Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsgren (%)

2005

Regelarbete 6 % Övrigt 4 % Kunskaps-uppbyggnad 20 % Information 5 % Tillsyn 65 %

2004

7 % 3 % 20 % 6 % 64 %

2003

7 % 3 % 19 % 7 % 64 %

Livsmedelsverkets kostnader och finansiering (tkr)

Verksamhetsgren Kostnader Intäkter

2003 2004 2005 2003 2004 2005 Regelarbete 24 030 24 770 22 870 1 310 1 540 1 440 Tillsyn 94 690 104 060 109 220 51 170 51 480 57 120 Köttillsyn, fältorganisationen 126 130 126 280 127 370 136 230 127 430 136 290 Information 25 390 19 760 18 040 9 490 7 730 7 210 Kunskapsuppbyggnad 66 470 69 450 70 570 5 040 5 930 7 020 Övrigt 8 470 10 680 12 900 10 790 12 550 10 650

Summa kostnader och intäkter 345 180 355 000 360 970 214 030 206 660 219 730 utöver anslag

Anslag 43:12 Livsmedelsverket - - - 141 430 144 830 151 380

Resultat avgiftsfinansierad verksamhet 13 970 -1 570 8 860

Övrig kapitalförändring1 _- _- _- _{-3 890} _{-1 940} _{1 280}

Transferering2 ₂₀₀ ₂₀₀ ₂₀₀ ₂₀₀ ₂₀₀ ₂₀₀

Total 345 380 355 200 361 170 355 460 351 690 371 310

1 _{Övrig kapitalförändring består av periodiserade intäkter/kostnader inom den anslagsfinansierade verksamheten.} 2 _{Bidrag till standardiseringsarbetet i Sverige.}

(12)

10 Verksamhetens resultat 2005

Säkra livsmedel

Verksamhetsområde Livsmedel

Mål:

Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val.

Återrapportering:

En översiktlig bedömning av hur säkra livsmedlen i Sverige är

Under en lång rad år har gemensamma EU-reg-ler utvecklats för att minska de kemiska hälso-riskerna i livsmedel. Regelverken, och tillämp-ningen av dem, för t ex veterinärmedicinska läkemedel, bekämpningsmedel, material i kon-takt med livsmedel, mykotoxiner, tillsatser, aromämnen, nya livsmedel, GMO, vissa orga-niska och oorgaorga-niska föroreningar och ämnen som bildas vid tillagning, t ex PAH, fungerar bra och ger konsumenten gott skydd. I några fall kompletteras regelverken med kostråd. Det gäller för dioxiner, PCBer och kvicksilver i fisk. Bedömningen är att kostråden generellt sett har avsedd effekt, men att en liten andel av befolk-ningen överskrider eller ligger nära det högsta intag som kan anses vara säkert. Livsmedels-verket har genomfört en studie som visar att fy-ra av tio kvinnor känner till kostråden och att äldre kvinnor har bättre kunskap om råden än yngre. Särskilda aktiviteter kommer därför att riktas mot yngre kvinnor.

Ett område som inte omfattas av specifika regelverk är örter och prestationshöjande prepa-rat. Konsumtionen av den typen av preparat är omfattande. Handeln över Internet med prepa-rat, vars negativa hälsoeffekter inte är utredda eller som antas vara hälsofarliga, är oroande.

Andra kemiska hälsorisker utgörs av ämnen som inte är reglerade, t ex miljöföroreningarna PFOS (fluorerade organiska föreningar) och flamskyddsmedel. Livsmedelsverket arbetar för att öka kunskapen om dessa ämnen. Detsamma gäller ämnen som bildas under tillverkning el-ler tillagning, t ex akrylamid. Kommissionen har uppmärksammat medlemsstaterna på beho-vet av riskhantering av akrylamid och har upp-manat livsmedelsproducenterna att försöka sän-ka halterna. Under året har verket startat en

flerårsstudie, som ska undersöka halten akryl-amid i de livsmedel som är viktigast för inta-get. Genom att räkna in konsumtionen av dessa livsmedel har resultaten sammanvägts till ett indextal, som speglar medelintaget av akryl-amid. Värdet för 2005, 21 µg/dag, är utgångs-punkt för studien. Detta indextal är en av de fem indikatorer som verket har utarbetat i en-lighet med ett regeringsuppdrag (se sidan 47). Livsmedelsverkets insatser för att uppskatta exponeringen för mikrobiologiska hälsorisker via livsmedel fortsätter och ger bättre underlag för att öka säkerheten. Arbetet består av kart-läggande studier i form av riksprojekt och bas-linjestudier. Det är dock svårt att fastställa hur vanliga matförgiftningar är i Sverige – det finns en avsevärd underrapportering. Det internetba-serade system för kommunernas matförgift-ningsrapportering som verket har introducerat visar att många matförgiftningar uppkommer genom felaktig hantering av livsmedel i restau-ranger och andra storhushåll. Livsmedelsföre-tagens egenkontroll är därför ett viktigt område för förbättringsarbete.

Den i år utvecklade indikatorn för mikrobio-logiskt säker mat, nämligen andelen allvarliga avvikelser observerade vid kommunernas dator-baserade inspektioner i restauranger och stor-hushåll, är ett alternativ till det svåråtkomliga antalet matförgiftningar som ett mått på säker-heten (se sidan 47). Indikatorn ger möjlighet att följa effekterna av olika åtgärder för att förbätt-ra säkerheten. Mellan 1 januari och 30 oktober 2005 har 35 kommuner rapporterat resultat från 1 514 inspektioner. Andelen allvarliga av-vikelser för alla utvalda kontrollpunkter var 20 procent. Indikatorn ger möjlighet att på natio-nell nivå jämföra läget före och efter införandet av den nya hygienlagstiftningen och andra eventuella riskhanteringsåtgärder, t ex införan-det av ”smileys” och hygienkompetensbevis för restaurangpersonal.

Indikatorn för mikrobiologiskt säker mat ger möjlighet att jäm-föra läget för matsäkerhet före och efter den nya hygienlagstift-ningen och andra riskhanterings-åtgärder, t ex ”smileys” och hy-gienkompetensbevis för restau-rangpersonal.

(13)

11

Matvanorna i Sverige

Verksamhetsområde Livsmedel

Mål:

Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val.

Återrapporteringskrav:

En översiktlig bedömning av matvanorna i Sverige

Matvanorna i befolkningen är i allmänhet till-fredsställande vad gäller intag av vitaminer och mineralämnen. Brist på dessa ämnen före-kommer knappast. Undantag är kvinnor, som i genomsnitt får i sig för lite folsyra och järn. Även om vissa förbättringar har skett under de senaste åren kvarstår huvudproblemen med obalans mellan främst fettintag (och -samman-sättning) och kolhydrater och kostfibrer i kos-ten. Den ökade förekomsten av övervikt och fetma tyder vidare på att energiintaget är för högt i förhållande till energiförbrukningen. Av den vuxna befolkningen äter 90 procent mindre kostfiber än vad som rekommenderas, 80 pro-cent äter för mycket fett, 96 propro-cent för mycket mättat fett och hälften av den vuxna befolk-ningen äter mer raffinerat socker än vad som rekommenderas. Intaget av salt är ungefär det dubbla mot vad som rekommenderas. En fjär-dedel av energiintaget kommer från s k utrym-mesmat, dvs godis, sötade drycker, glass, bak-verk, snacks och alkohol. Rekommendationen för sådana livsmedel ligger på högst 10–15 procent av energiintaget. Rökare och unga, lågutbildade män har i allmänhet sämre mat-vanor. De viktigaste förändringarna av matva-norna genomsnittssvensken skulle behöva göra för att äta hälsosamt och enligt näringsrekom-mendationerna är att äta dubbelt så mycket frukt, grönsaker, bröd – helst fullkorn, och fisk och välja nyckelhålsmärkta livsmedel, använ-da flytande margarin och olja i matlagningen och konsumera hälften så mycket av godis, sö-tade drycker, glass, bakverk, snacks och alkohol.

Indikatorer på bra matvanor

Som indikatorer på matvanor har använts in-tag av ett urval av livsmedel som dels omfattar några av kostråden, dels speglar kostens kvali-tet för näringsämnena mättat fett, kostfibrer och socker. Frågor om konsumtionsfrekvens för frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk, pommes fri-tes, korv, fet ost, godis, kaffebröd, läsk, saft och typ av matfett på bröd ställdes 2005 till ett urval av befolkningen i åldern 16–80 år. Resul-taten visar att cirka en tredjedel äter frukt och grönt minst 3–4 gånger om dagen, fler kvinnor än män. En tredjedel äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. En femtedel äter inte fisk varje vecka. Drygt 40 procent äter mer än tre skivor grovt bröd per dag, fler män än kvinnor. Knappt 40 procent äter söta livs-medel och pommes frites/stekt potatis tre gång-er i veckan ellgång-er oftare, flgång-er män än kvinnor. Endast ett fåtal (en procent) uppfyller samtliga fyra kostråd. 5–15 procent uppfyller minst två av kostråden och 1–6 procent uppfyller minst tre. En sammanvägning av dessa frågor till ett preliminärt index (max 12) visar ett median-värde på 6 för kvinnor och 5 för män. Relevan-sen av ett index kan bedömas först efter att fle-ra mätningar och eventuella modifieringar i metodiken har gjorts.

En undersökning av matvanorna hos barn i Sverige i åldrarna 4, 8 och 11 år visar att barn i stort sett har samma problem med kosten som de vuxna; dvs andelen socker och mättat fett är för stor och andelen fiber för liten. Även för barn kom en fjärdedel av energiintaget från ut-rymmesmat. Endast mellan 10 och 15 procent av barnen kom upp i den rekommenderade mängden, cirka 400 gram per dag, av frukt och grönsaker. De flesta skolbarn äter skol-lunch varje dag och tycker att den är god. 15– 20 procent av barnen är överviktiga eller feta. Jordbruksverkets konsumtionsstatistik pekar på att både positiva och negativa förändringar har skett under perioden 1980 till 2003. Kon-sumtionen av frukt och grönsaker har ökat med 24 respektive 65 procent, men samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyr ökat med 70 procent.

(14)

12 Regelarbete Verksamhetens resultat 2005

Trettiotvå upphävda föreskrifter ersätts av fyra nya.

(15)

Regelarbete

Regelarbete Regelarbete; kostnader (tkr) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 -03 04 05

Regelarbetets inriktning styrs av de arbetspro-gram och verksamhetsplaner som beslutas av EU och Codexkommissionen. Livsmedelsverket bistår regeringen i arbetet med livsmedelsfrågor inom EU och andra internationella fora. I EU deltar verket i rådsarbetsgrupper, arbetsgrupper under kommissionen och i dess olika föreskri-vande och ständiga kommittéer. I Codexarbetet deltar verket i möten med Codexkommissionen och i de flesta av dess underkommittéer. Verket är också svenskt kontaktorgan för Codex Ali-mentarius.

Mål:

Ett tydligt och enkelt regelverk på livsme-delsområdet som är anpassat till små och stora företags olika förutsättningar

Återrapportering:

En redovisning av de särskilda insatser som gjorts för att förenkla och modernisera regelverket

Livsmedelsverket bedömer att målet har upp-nåtts. Ett omfattande förenklings- och moderni-seringsarbete har genomförts. Sammanlagt har 32 av Livsmedelsverkets föreskrifter upphävts.

Förenkling av regelverket

I samband med arbetet med att anpassa den svenska lagstiftningen till de EG-förordningar om hygien och kontroll som börjar gälla den 1 januari 2006 har ett omfattande förenklings-och moderniseringsarbete genomförts. Arbetet syftade både till att undvika dubbelregleringar och att undvika motstridiga regler i förordning-ar och svenska regler.

Sammanlagt har 32 av Livsmedelsverkets föreskrifter upphävts – huvuddelen av dem i sin helhet. Vissa regler har behållits och samman-förts till tre föreskrifter: en om livsmedelshy-gien, en om offentlig kontroll och en om avgif-ter. De regler som har behållits innehåller till viss del regler som grundar sig på EG-direktiv

eller EG-beslut. Andra regler saknar sådan bas, men har bedömts vara nödvändiga att behålla för att tillgodose kraven på livsmedelssäkerhet.

För att underlätta för livsmedelsföretagarna har regelverket i möjligaste mån samlats i en författningssamling. Därför har vissa regler överförts från livsmedelsförordningen till Livs-medelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien.

Vissa mindre verksamheter är undantagna från tillämpningsområdet för EG-förordningar-na; medlemsstaterna får eller ska dock utfärda kompletterande bestämmelser. Livsmedelsverket har strävat efter att i möjligaste mån begränsa regelgivningen inom detta område.

Faktaruta

Codex Alimentarius = regelverk för livsmedel med syfte att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel. Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food Standards Programme. Codexkommissionen är det högsta beslutande organet och är sammansatt av representanter för medlemsländerna.

(16)

14 Regelarbete Verksamhetens resultat 2005 Återrapportering:

Redovisning av vilka insatser som gjorts för att ta hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för små företag

Livsmedelsverket bedömer att målet har upp-nåtts. Verket har medgivit flera undantag från nya EG-förordningar. Avsikten har varit att underlätta för små företag, utan att minska livsmedelssäkerheten.

Insatser för små företag

Livsmedelsverket har tagit hänsyn till de sär-skilda förhållanden som gäller för små företag genom att införa följande undantag från EG-förordningar i Livsmedelsverkets föreskrifter: – Alla aktörer som förvarar ekologiskt produce-rade livsmedel ska anmäla sin verksamhet till kontrollorgan. Återförsäljare som säljer ekolo-giska produkter direkt till konsument undantas dock från skyldigheten att anmäla sin verksam-het till kontrollorgan. Det betyder att små buti-ker, kiosker eller restauranger slipper kontroll och att betala kontrollavgift till kontrollorgan, trots att de säljer ekologiska produkter. – Huvudregeln enligt rådets förordning om vissa handelsnormer för ägg är att alla ägg ska stämplas med producentens särskiljande kod. Ägg som producenter med högst 50 höns säljer på lokala marknader behöver inte stämplas om producentens namn och adress finns angivet på försäljningsstället.

– Det tidigare kravet på föranmälan 24 timmar före ankomst av vissa animaliska livsmedel från andra EU-länder har tagits bort.

Inför ikraftträdandet av EGs förordningar om hygien och kontroll den 1 januari 2006 har Livsmedelsverket beslutat om föreskrifter som kompletterar förordningarnas bestämmelser. Följande hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller för små företag har tagits:

– Livsmedelsföretagare ska se till att verksam-het som innefattar beredning, behandling eller bearbetning godkänns. Om kontrollmyndighe-ten bedömer att godkännande inte behövs på grund av att verksamheten är av mindre om-fattning, av enkel karaktär och inte medför mer än små hygieniska risker räcker det med regist-rering. Mobila anläggningar behöver bara god-kännas eller registreras i en kommun eller, i vissa fall, av Livsmedelsverket.

– Detaljhandel som levererar animaliska livs-medel till annan detaljhandel eller restaurang undantas från kraven i förordning (EG) nr 853/ 2004 när det gäller leverans som är marginell, av lokal karaktär och begränsad. Jägares leve-ranser av små mängder vilt och kött av vilt har reglerats särskilt i vissa fall. Vilt som kan med-föra risk för trikinos och kron- och dovhjort som omfattas av Jordbruksverkets regler om tu-berkuloskontroll ska släppas ut till marknaden via en vilthanteringsanläggning.

– Upp till 10 000 fjäderfän och hardjur undan-tas från kraven i förordning (EG) nr 853/2004 när slakten sker på producentens gård för leverans till konsument eller lokal detaljhandel. – Förändringar i dricksvattenföreskrifterna, som innebär förenkling av regler och lättnader i kra-ven för dem som använder eget vatten i livsme-delsproduktion eller livsmedelshantering, trädde i kraft den 1 juni 2005. Några regeländringar medför lägre provtagnings- och analysfrekvens vid mindre dricksvattenanläggningar. Ytterliga-re Ytterliga-regeländringar, tillsammans med ändrade vägledningar, möjliggör användning av annat vatten än dricksvatten för livsmedelsproduktion och rengöring. Förändringarna, som främst syf-tar till att underlätta för småskalig livsmedels-produktion, har mottagits positivt av berörda branscher.

Mål:

Att bistå regeringen med underlag, utred-ningar, analyser och annat stöd i arbetet

(17)

15

Verksamhetens resultat 2005 Regelarbete

med livsmedelsfrågor inom EU och andra internationella fora

Återrapportering:

Redovisning av viktigare insatser på områ-det

Livsmedelsverket bedömer att målet har upp-nåtts. Verket har representerat Sverige i förhand-lingar i EU och Codex. Detta har skett i samver-kan med Jordbruksdepartementet, andra myndig-heter eller som ensam representant. Verkets ar-betsinsats har haft samma omfattning som tidiga-re år (se tabell). Flera viktiga insatser har gjorts.

Viktiga insatser under året

Anpassning av den nya svenska lagstiftningen till de nya EG-förordningarna om hygien och kontroll har varit en viktig insats under året. Detta har belysts ovan under rubrikerna För-enkling av regelverket och Insatser för små företag.

Verket har under året lämnat ett omfattande underlag till ny livsmedelslag och -förordning till Jordbruksdepartementet. Den nya lagen kommer att träda i kraft tidigast den 1 juli 2006, dvs efter att de nya hygien- och kontroll-förordningarna ska börja tillämpas. Detta har lett till ytterligare arbete med att se efter hur Livsmedelsverkets föreskrifter påverkas och om det finns behov av tillfälliga bemyndiganden i livsmedelsförordningen vid årsskiftet.

Livsmedelsverkets reviderade föreskrifter och allmänna råd om användning av nyckel-hålssymbolen trädde i kraft den 1 juni 2005. Syftet med det nya nyckelhålet är att det ska bli enklare för konsumenten att äta hälsosamt. Med de nya föreskrifterna kommer flera nya livsmedelsgrupper att kunna märkas med nyckelhålet och kraven skärps i flera av de tidigare reglerade grupperna.

Nya EG-bestämmelser om mikrobiologiska kriterier för livsmedel har fastställts under året. Vägledande för arbetet har varit att införa kri-terier enbart för mikroorganismer och livsmedel

som anses utgöra eller indikerar verklig hälso-risk och där kriterier bedöms kunna bidra till förbättrad livsmedelssäkerhet. De nya reglerna kommer att medföra en väsentlig förbättring av livsmedelsäkerheten. Producenterna tvingas sät-ta rimliga hållbarhetstider och förvaringstem-peraturer, bl a för att hantera risken för listeria. Kommissionen och medlemsländerna har också kunnat enas om långtgående krav på frihet från salmonella. Ett antal livsmedel, bl a kött- och mejerivaror, liksom vissa vegetabilier, t ex groddar, ska vara fria från salmonella.

Nuvarande EG-regler om tillämpning av salmonellagarantier för Sverige och Finland har samlats och uppdaterats i en särskild förord-ning. En förbättring är att ett tydligt krav på utformning av handelsintyg har införts. De upp-daterade tillämpningsreglerna kompletterar de salmonellagarantier som finns i EG-förordning-en om hygiEG-förordning-en för livsmedel av animaliskt ur-sprung. De innebär bl a att kött, inbegripet ma-let kött från nötkreatur, svin och fjäderfä, ska provtas i avsändaranläggningen och att salmo-nella inte kunnat påvisas i provet. Motsvarande regler gäller för ägg.

En ny EG-förordning om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester publicerades i mars 2005. Den utgör en förenkling genom att fyra direktiv sammanförs, att rollerna hos olika ak-törer i arbetet med gränsvärden klargörs och att en procedur införs för att ersätta medlemslän-dernas nationella gränsvärden med gemensam-ma sådana. Det ska finnas ett gemensamt gränsvärde innan ett medlemsland kan godkän-na användning av ett bekämpningsmedel. En-ligt förordningen kan länderna ta ut avgifter för arbete med bekämpningsmedelsrester, något som bl a Sverige arbetade för.

Nya EG-gränsvärden för de sammanlagda halterna av dioxiner och dioxinlika PCBer i livsmedel har införts. Sverige och Finland har fått undantag att saluföra fisk från Östersjö-området på den inhemska marknaden förlängt t o m utgången av 2011. Undantaget gäller för såväl det gamla gränsvärdet för enbart dioxiner som för det nya gränsvärdet för summan av

(18)

dioxiner och PCBer. En ändring mot tidigare är att undantaget numera gäller endast för fiskar-terna lax, sill/strömming, flodnejonöga, öring, röding samt rom från siklöja.

Under 2005 har Codexkommittén för kött-hygien avslutat arbetet med översynen av den internationella kötthygienstandarden. Syftet med översynen var att uppdatera nuvarande standard med hänsyn till den internationella utvecklingen inom köttkontrollområdet under det senaste decenniet. Som exempel kan näm-nas utvecklingen av riskanalysen inom Codex Alimentarius och användningen av HACCP-system (HACCP = Hazard Analysis of Critical Control Points). Denna utveckling speglas nu i standarden. Vidare har jord till bord-konceptet införlivats och tydliga krav ställs på ansvarsta-gande från olika aktörers sida.

Konsumenterna frågar efter information om livsmedels ursprung och, i vissa fall, även om ingrediensers ursprung. Frågan har diskuterats i Codex märkningskommitté sedan 2000. Sverige har särskilt pekat på behovet av att se över re-geln om att landet där ett livsmedel processats anses vara ursprungsland för märkningsända-mål och att det väsentliga är att konsumenterna inte blir vilseledda. På årets kommittémöte öns-kade endast EU-länderna och några få andra länder samt konsumentorganisationerna att ar-betet skulle fortsätta. Detta var inte tillräckligt, varför det inte blir något fortsatt arbete i frågan i kommittén.

Möte med Codex Alimentarius Commission i juli 2005 i Rom.

Mötet hölls i FAOs stora konferenssal med ca 1 000 deltagare från 87 länder.

(19)

17

Regelarbete; kostnader och intäkter (tkr)

Resultatområde Kostnader Intäkter

2003 2004 2005 2003 2004 2005

Regelarbete 24 030 24 770 22 870 1 310 1 540 1 440

Summa 24 030 24 770 22 870 1 310 1 540 1 440

Resultat avgiftsfinansierad verksamhet - - - 0 0 0

Anslagsfinansiering - - - 22 720 23 230 21 430

Totalt 24 030 24 770 22 870 24 030 24 770 22 870

2003 2004 2005

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 7 7 6

Andel av kostnaderna som finansieras med anslag (%) 95 94 94

Antal årsarbetskrafter 43 40 41

Regelarbete, antal mötesdagar i det internationella arbetet

2003 2004 2005

Förhandlingsdagar 318 364 340

- varav EU 218 254 231

- varav Codex Alimentarius 100 110 109

(20)

(21)

19

Tillsyn

Det finns omkring 52 000 livsmedelsanlägg-ningar i landet. Livsmedelsverket leder, sam-ordnar och följer upp livsmedelstillsynen i hela landet. Verket har eget tillsynsansvar för cirka 500 större livsmedelsanläggningar som inte om-fattas av det kommunala tillsynsansvaret. Livs-medelsverket svarar för daglig tillsyn vid lan-dets slakterier. Genom stickprov på animaliska livsmedel kontrollerar Livsmedelsverket att fö-rekomsten av läkemedelsrester och vissa andra främmande ämnen inte överskrider gällande gränsvärden. Genom stickprov på bl a frukt, grönsaker, barnmat och spannmålsprodukter kontrollerar verket att det inte finns otillåtna halter av rester av bekämpningsmedel i produk-ter på den svenska marknaden. Verket ansvarar för kontroll av samtliga animaliska och vissa vegetabiliska livsmedel som importeras från tredje land.

Mål:

Effektiv och likvärdig tillsynsverksamhet i hela landet

Återrapportering:

En motiverad bedömning av hur tillsynen i Sverige fungerar samt hur effektiv den är Livsmedelsverket bedömer att målet inte upp-nåtts. Grundorsaken är att de totala tillsynsre-surserna i landet är för små i förhållande till uppgiften. I kommunernas rapportering till Livsmedelsverket anges att det skulle behövas nästan en fördubbling av antalet inspektörs-tjänster, ytterligare drygt 200 inspektörs-tjänster, för att uppnå acceptabel nivå. Detta medför låg in-spektionsfrekvens i många kommuner. En an-nan orsak är att tillsynsresurserna är ojämnt fördelade i förhållande till antalet livsmedels-anläggningar. En tredje orsak är att de bedöm-ningar som görs inom tillsynen varierar i alltför hög grad.

Det pågår dock utvecklingsarbete som på sikt kommer att leda till en bättre situation.

Utveck-lingen av datorbaserade inspektioner kommer att leda till mer enhetlig bedömning, främst för stora grupper av livsmedelsanläggningar, som restauranger, storkök och butiker. Allt fler kom-muner väljer att samverka, vilket medför bättre fokusering på livsmedelstillsynen, högre kompe-tens och effektivare resursanvändning.

De EG-förordningar om offentlig kontroll som ska tillämpas från den 1 januari 2006 inne-bär tydligare krav på varje kontrollmyndighet. Den nationella kontrollplanen med strategiska mål för livsmedelskontrollen som ska finnas för 2007 och framåt samt ett avgiftssystem med högre grad av finansiering spelar stor roll för utvecklingen mot effektiv och likvärdig kontroll i landet.

Mål:

Effektivt stöd till och uppföljning av lokala och regionala tillsynsmyndigheter

Återrapportering:

Redovisning av utnyttjandet från lokala och regionala tillsynsmyndigheter av Livsme-delsverkets stöd och dess effekter

Livsmedelsverket bedömer att målet är uppnått tack vare att stora insatser har genomförts un-der året för att nå ut med kunskap om bl a den nya lagstiftningen. Tillsyn; kostnader (tkr) Övrig tillsyn Köttillsyn, fältorg. 05 03 04 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0

(22)

-20 Tillsyn Verksamhetens resultat 2005

På den nya särskilda webbplatsen för den loka-la livsmedelstillsynen kan inspektörerna läsa nyheter om livsmedelstillsynen, läsa frågor och svar som ställts av andra inspektörer, läsa till-synsvägledningar. Det är även möjligt att följa med i ett kalendarium över viktiga händelser, utbildningar och möten för livsmedelsinspektö-rer. All rapportering från kommunernas livsme-delstillsyn till Livsmedelsverket kan också skö-tas via denna webbplats.

Vägledningarna innehåller verkets tolkning-ar av lagstiftningen. Under året htolkning-ar vägledning-ar om hygien, kontroll och godkännande/regist-rering utarbetats med den nya livsmedelslag-stiftningen som grund. Vägledningarna har ut-formats i samråd med kommunala inspektörer för att få med erfarenheterna från den tillsyn som vägledningarna berör.

Livsmedelsverket anordnar regelbundet ut-bildningar för inspektörerna i den lokala tillsy-nen. Under året har utbildningarna framför allt handlat om den nya livsmedelslagstiftningen. Under våren erbjöds politiker och chefer utbild-ning på fem platser i landet (353 deltagare, me-delbetyg 3,9 i kursutvärderingen). Under hösten har livsmedelsinspektörer och länsveterinärer erbjudits en tvådagarsutbildning på sju platser i landet (632 deltagare, medelbetyg 4,2). Utbild-ning i systemtillsyn respektive HACCP har ge-nomförts elva respektive tolv gånger vardera (245 resp. 259 deltagare, medelbetyg 4,0 resp. 3,7). Under en tvåårsperiod har drygt 900 in-spektörer utbildats i HACCP och systemtillsyn.

I samarbete med länsveterinärerna i respek-tive län anordnas länsmöten för livsmedelsin-spektörerna. Verket har deltagit med informa-tion om bl a kommande lagstiftning, nyheter inom livsmedelsområdet och med sakkunskap inom särskilda ämnesområden. Verket har del-tagit vid 43 mot 40 planerade länsmöten 2005.

Livsmedelsverket utformar olika projekt för att samordna livsmedelskontrollen. Under året har ett s k riksprojekt genomförts om centralt producerad, färdiglagad mat som distribueras. Verket sammanställer informationen 2006 och drar slutsatser av det samlade resultatet.

Under året har ett modellprojekt om allerge-ner i storhushåll utformats. Enskilda kommuallerge-ner erbjuds att delta. Resultatet kommer att sam-manställas av Livsmedelsverket när tillräckligt antal kommuner har skickat in resultat.

Stöd till enskilda inspektörer ges framför allt i form av svar på frågor via e-post och telefon. Inspektörerna har fått en egen e-postadress och ett särskilt telefonnummer att använda för att nå verket. Under året har cirka 2 000 sådana frågor per e-brev och 1 100 per telefon besva-rats. Denna nivå är ungefär densamma som för-ra året. Därutöver kommer telefonsamtal och e-post direkt till enskilda handläggare. Ofta åter-kommande frågor berör den nya lagstiftningen, bl a om avgifter och godkännande/registrering. Dessutom ställs ofta frågor om lokaler i sam-band med godkännandeprövning och vid in-spektioner. Andra områden med många frågor är märkning och sanktioner.

Ytterligare former av stöd är kommunin-spektioner, där verket följer upp hur planering och resurstilldelning sker, liksom hur inspektio-nerna bedrivs. Tjugofem kommuners livsme-delstillsyn har granskats under året. Därmed har livsmedelstillsynen i samtliga kommuner granskats på samma sätt under en femårspe-riod. Vanliga brister är att årliga inspektioner inte genomförs på alla livsmedelsföretag och att dokumenterade rutiner saknas, bl a för att vidta korrigerande åtgärder vid allvarliga avvikelser som uppmärksammats under inspektion. I och med den nya livsmedelslagstiftningen inom EU kommer arbete att inledas med att anpassa kommuninspektionerna till denna.

Livsmedelsverket inspekterar även tillsyns-objekt som ligger under kommunalt tillsynsan-svar, s k normerande inspektioner. Inspektioner-na genomförs för att få likvärdighet i bedöm-ningen. Tjugofyra av 30 planerade normerande inspektioner har genomförts vid storhushåll, bu-tiker, bagerier och grossister samt 21 vid dricks-vattenverk. Inspektionerna i storhushåll, butiker och vattenverk har sammanställts i verkets rap-portserie. Vanliga brister är att företagens egen-kontroll inte fungerar.

(23)

21

I samarbete med representanter för kommu-ner och länsveterinärer utvecklas checklistor och bedömningsgrunder för tillsynen. Check-listorna anpassas för att kunna användas med handdator och bärbara skrivare för att under-lätta administrationen. Programvaror utvecklas av kommunernas användarföreningar för deras administrativa system. Under slutet av året in-riktades utvecklingen på att anpassa hjälpredor och checklistor, till den nya livsmedelslagstift-ningen inom EU. Enligt krav i EG-förordning 178/2002 ska livsmedel som innebär hälsorisker anmälas till kommissionen i det s k RASFF-sys-temet (Rapid Alert System for Food and Feed). Rapporteringen ska i Sverige ske till Livsme-delsverket, som rapporterar vidare till kommis-sionen. För denna rapportering behöver många kommuner stöd.

Mål:

Effektiv operativ tillsyn

Återrapportering:

Redovisning av kostnaderna och effekterna av den egna operativa tillsynen

Livsmedelsverket bedömer att målet säkra livs-medel och redlighet har uppfyllts inom den eg-na operativa tillsynen. De grava anmärkningar som har rapporterats i inspektionsverksamheten är åtgärdade, men det finns vissa anläggningar som inte uppfyller kravet på fungerande egen-kontroll med HACCP. De egen-kontrollprojekt som gjorts under året visar inga allvarliga problem i konsumtionsledet.

Spårbarhet har varit tema vid årets inspektioner på vissa av Livsmedelsverkets tillsynsobjekt. Vid inspektionerna har företaget fått i uppgift att spåra en produkt, inhandlad i butik, i sitt eget spårbarhetssystem. Resultatet har i de allra flesta fall varit bra. Företagen visade att de snabbt kunde spåra produkten ett steg framåt och bakåt i kedjan. De hade även rutiner för hur de ska agera vid ett eventuellt återtag.

Företagen har lagt sig på en nivå som innebär att ett parti oftast omfattar en stor mängd pro-dukter eller råvaror.

En jämförande studie mellan laboratorier som utför analyser av mikroorganismer i mjölk och mjölkprodukter har genomförts. Företagens åtgärder med anledning av studien följs upp vid verkets inspektioner.

Med utgångspunkt i den nya branschriktlin-jen, Allergi och annan överkänslighet – hante-ring och märkning av livsmedel, har verket vid inspektioner granskat företagen efter den check-lista som finns i riktlinjerna. Resultatet visar att märkningen ”kan innehålla spår av” används i större omfattning än vad som kan anses befo-gat.

I ett projekt tillsammans med SWEDAC har verket kontrollerat vikt och volym på ett antal livsmedel. Undersökningen visade att andelen avvikelser från angiven vikt respektive volym var fyra procent.

Sju vitesförelägganden har utfärdats mot äggpackerier på grund av brister i bäst före-märkningen på ägg. Föreläggandena har givit resultat och märkningen har blivit bättre.

Omstruktureringen i slakteribranschen har fortsatt under 2005. För att möta nya krav har Livsmedelsverket påbörjat en översyn av be-manningen. Den har gjorts dels som ett led i tillämpningen av den nya lagstiftningen, dels som underlag för effektivisering.

Huvuddelen av verkets operativa tillsyn av köttanläggningar sköts av fältpersonalen. Deras arbete följs upp genom internrevisioner. De in-spektioner som genomförts har främst fokuserat på företagens införande av HACCP-rutiner. Un-der 2005 har inga ärenden behövt drivas till fö-relägganden (jfr 2003: 20 föfö-relägganden; 2004: 13 förelägganden).

Kostnaderna för verkets egen operativa till-syn redovisas i tabellen på sidan 24 (Tilltill-syn av livsmedelsanläggningar).

Återrapportering:

Den genomsnittliga kostnaden i jämförelse med minst föregående år för köttbesiktning,

(24)

inspektioner av anläggningar och stickprov i kontrollen av bekämpningsmedel och rest-substanser

Se tabeller, diagram och kommentarer på sidor-na 24–27.

Återrapportering:

Redovisning av genomförda insatser med anledning av genomförandet av EGs hygien-och kontrollförordningar

Två EG-förordningar om hygien och två om kontroll ska börja tillämpas 2006. Under året har därför också mycket arbete lagts ner på EG-nivå för att komplettera dessa förordningar med vägledningar som stöd för EUs medlems-stater att tillämpa de nya förordningarna. Arbe-tet har hittills resulterat i att det finns långt framskridna förslag till fem nya kommissions-vägledningar. Vid Livsmedelsverket har arbetet bl a inneburit att ta fram vägledningar på na-tionell nivå och instruktioner för verkets egen kontrollpersonal.

Livsmedelsverket har utarbetat en modell för riskklassificering av livsmedelsföretag som verktyg för effektiv kontroll. Modellen består av två moduler – en för riskklassificering och en för erfarenhet. Modellen utvärderas för när-varande och kommer att vidareutvecklas 2006.

För att underlätta för kontrollpersonalen att bedriva effektiv och likvärdig kontroll enligt den nya livsmedelslagstiftningen har verket un-der året utarbetat nya vägledningar och ändrat i vissa av de befintliga. Vägledningarna har också en viktig funktion som information till livsmedelsföretagen. Bland vägledningarna kan

nämnas generella vägledningar om hygien, of-fentlig kontroll och om godkännande och regist-rering av livsmedelsanläggningar. Dessutom har ett antal vägledningar om kontroll vid slakt utarbetats. En större utbildningsinsats har ge-nomförts för samtliga besiktningsveterinärer. Utbildningen har omfatta fyra dagar. Vidare har 79 av verkets timanställda besiktningsvete-rinärer fått en tvådagarsutbildning.

Med anledning av den nya livsmedelslag-stiftningen har verket också utarbetat en bro-schyr som företrädesvis vänder sig till små livs-medelsföretag. Broschyren kommer att fungera som stöd för de lokala tillsynsmyndigheterna i deras kontakter med företagarna.

Samarbetet med andra myndigheter har sär-skilt uppmärksammats, eftersom den nya lag-stiftningen blir tillämplig från jord till bord. Konsekvenserna för tillämpningen har analyse-rats och vissa frågor har identifieanalyse-rats för att hanteras i arbetsgrupper med representanter från Jordbruksverket, Djurskyddsmyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och Livs-medelsverket.

Återrapportering:

Redovisning av genomförda insatser inom området kontroll av GMO-livsmedel och märkningen av dessa

Livsmedelsverkets mål med arbetet inom GMO-området var att fortsätta att främja en-hetlig tillämpning av de nya GMO-förordning-arna. Fokus låg på att undersöka hur väl den nya vägledningen och checklistorna fungerar vid inspektioner hos företag. Ett andra mål var att fortsätta kartlägga förekomsten av GMO i Sverige. Verket har även informerat lokala in-spektörer om GMO på kurser och länsmöten.

Under våren genomförde Livsmedelsverket, i samarbete med tio kommuner, en dokumenta-tionskontroll vid tio företag. Endast ett företag hade genetiskt modifierade produkter och dessa var korrekt märkta. Livsmedelsverket bedömer att checklistorna fungerar väl vid inspektioner, en åsikt som delades av de lokala

inspektörer-Tillsyn

Med anledning av den nya livsmedelslagstiftningen har verket utarbetat en broschyr som stöd för de lokala tillsynsmyndigheterna i deras kontakter med företagarna.

(25)

23

Verksamhetens resultat 2005 Tillsyn

na. Flera företag hade dessutom integrerat GMO-kontrollen i sin egentillsyn. Målet för projektet kan anses vara uppfyllt.

I syfte att fortsätta kartläggningen av GMO-förekomst vände sig Livsmedelsverket med en förfrågan till landets samtliga kommuner om utökad provtagning av GMO. Nio kommuner deltog i projektet och totalt togs 25 prover. De hittills genomförda analyserna visar i några få fall spår av GMO, dock i halter under 0,9 pro-cent. Produkterna behöver därför inte märkas. Projektet kommer att slutredovisas i februari 2006. Verket har deltagit i EU-arbetet både när det gäller beslut om regelverket för och godkän-nande av GMO.

Under 2005 har tre metoder för detektion och kvantifiering av genmodifierad majs lagts till ackrediteringen för GMO. Metoder har även utvecklats för analys av genmodifierad raps, där två kvantitativa metoder och en kvali-tativ metod har satts upp. I samarbete med Ge-menskapens referenslaboratorium för genetiskt modifierade livsmedel och foder (CRL, Ispra, Italien) har verket deltagit i utvärdering av me-toder för sockerbeta och bomull inom ramen för förordning EG (nr) 1829/2003. Dessutom har Livsmedelsverket i samarbete med Institutet för referensmaterial och referensmätningar i Belgi-en deltagit i Belgi-en certifieringsstudie av referBelgi-ens- referens-material för analys av GMO.

Återrapportering:

Redovisning av genomförda insatser inom området kontroll av dricksvatten

En riskvärdering av uran i dricksvatten har gjorts (rapport nr 10/2005). Riskvärderingen har resulterat i en nationell rekommendation att halten uran i kommunalt och privat dricksvat-ten inte bör överskrida 15 mikrogram per liter. Livsmedelsverket har informerat dricksvatten-producenterna och rekommenderat dem att vid-ta åtgärder om dricksvattnet har högre halter. När åtgärder har genomförts för att sänka hal-terna kommer risken för negativa hälsoeffekter

att minska för ett stort antal konsumenter. In-formationen samordnades med Socialstyrelsens information till enskilda brunnsägare.

Under året har 21 mot 20 planerade norme-rande inspektioner vid vattenverk utförts. Ge-nom normerande inspektioner övervakar verket att gemensamma normer inom EU följs och att tillsynen är likvärdig i hela landet. Vid inspek-tionerna inhämtas kunskap om hur tillsynen fungerar i landet och verket överför kunskap till kommunerna om normer och tillsynsmetodik. Av de inspekterade kommunerna har samtliga utom en, som var en reservvattentäkt, i inspek-tionsrapporten fått några få till över tio avvi-kelser från föreskrifterna och en del s k övriga iakttagelser som inte direkt kan härledas till bestämmelser. Kommunerna har anmodats att inom en viss tid förklara hur man avser att komma till rätta med problemen. Av de inspek-terade kommunerna har 13 kommit in med åt-gärdsförslag. För sex kommuner infaller svars-tiden under första delen av 2006.

Rapport nr 19/2005 om kommunernas dricksvattentillsyn 2004 omfattar 1 994 allmän-na och 1 400 övriga dricksvatteallmän-nanläggningar. Tjugonio kommuner har valt att inte rapportera dricksvattentillsynen, vilket innebär att 261 kommuner ingår i rapporten. Dricksvattnet från allmänna anläggningar i Sverige är i de flesta fall av god kvalitet, men det finns undantag, främst vid mindre anläggningar som generellt sett har sämre vatten. Denna uppfattning styrks också av att det oftast är dessa anläggningar som tvingas gå ut med rekommendationer om att konsumenterna ska koka sitt dricksvatten.

Information om naturligt mineralvatten och förpackat vatten har publicerats på verkets webbplats.

Frågor och svar om dricksvatten har upp-daterats.

Två nya processkemikalier för beredning av dricksvatten har godkänts. Kemikalierna är av-sedda att användas för fällning och desinfektion vid vattenrening i dricksvattenanläggningar.

(26)

24 Tillsyn Verksamhetens resultat 2005 Tillsyn; kostnader och intäkter (tkr)

Resultatområde Kostnader Intäkter

2003 2004 2005 2003 2004 2005

Tillsynsarbete 34 950 41 790 44 240 3 960 6 530 9 130

Samordning av/stöd till lokal tillsyn 10 120 12 210 11 090 14 930 15 700 17 620

Tillsyn av livsmedelsanläggningar 8 940 8 690 8 430 7 680 7 440 7 550

Köttillsyn, fältorganisationen 126 130 126 280 127 370 136 230 127 430 136 290

Kontroll av främmande ämnen 15 540 14 250 12 880 8 160 8 000 8 040

i animaliska livsmedel

Dioxinkontroll 1 660 2 270 2 810 2 280 1 260 1 240

Kontroll av bekämpningsmedel i vegetabilier 15 130 15 260 15 220 5 430 5 610 8 210

Gränskontroll 6 260 7 810 4 710 8 600 6 740 5 010

Gårdsnära slakt1 _- _- _{8 930} _- _- ₀

Ekologiska livsmedel2 _{2 030} _{1 640} ₇₉₀ ₀ ₀ ₀

Handläggning av ärenden 60 140 120 130 200 320

Summa 220 820 230 340 236 590 187 400 178 910 193 410

Resultat avgiftsfinansierad verksamhet - - - 11 450 -2 570 8 910

Anslagsfinansiering - - - 44 870 48 860 52 090

Totalt 220 820 230 340 236 590 232 270 227 770 245 500

1_{Verksamheten startade den 1 januari 2005.}

2 _{Verksamheten redovisades under Tillsynsarbete t o m årsredovisning 2004.}

2003 2004 2005

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 64 64 65

Andel av kostnaderna som finansieras med anslag (%) 20 21 22

Antal årsarbetskrafter 304 313 299

Lokal livsmedelstillsyn; prestationer1

2002 2003 2004 Årsarbetskrafter 360 393 421 Antal tillsynsbesök 33 342 32 634 38 147 Antal tillsynsbesök/årsarbetskraft 92 83 91 Antal tillsynsbesök/anläggning 0,71 0,64 0,73 Antal inspektioner/anläggning 0,50 0,43 0,49

1_{OBS! Statistiken bygger på kommunernas rapportering till Livsmedelsverket med}

(27)

25

Verksamhetens resultat 2005 Tillsyn

Gränskontroll; kostnad per kontroll (kr), fastprisberäknat med basår 2005 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 -05 03 04 Tillsyn av livsmedelsanläggningar; kostnad per inspektion (kr), fastprisberäknat med basår 2005

05 03 04 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0

-Gränskontroll; prestationer och nyckeltal

2003 2004 2005

Antal kontroller 7 874 4 978 3 535

Antal stoppade partier1 ₁₆ ₈ ₁₉

Kostnad per kontroll (kr)2 ₉₄₀ _{1 410} _{1 330}

Produktivitetsutveckling (%, basår 2003) 0,0 -33,4 -29,6 1_{2003 års uppgift avser import från de länder som blev medlemmar i EU i maj}

2004. Därmed avvisades fler sändningar i jämförelse med 2004.

2_{I och med EUs utvidgning i maj 2004 minskade importen från länder utanför}

EU. En stor del utgjordes av fisk från Baltikum, som krävde mindre kontroll, varför kostnaderna per kontroll ökade från andra halvåret. Kostnaderna är fastprisberäknade enligt index för Livsmedelsverket 2005. Se index på s. 51.

Stöd till den lokala livsmedelstillsynen; prestationer1

2003 2004 2005

Antal inspekterade kommuner2 ₅₉ ₆₄ ₂₅

Antal länsmöten 33 37 43

Antal normerande inspektioner3 ₁₃₃ ₁₁₂ ₄₆

- varav inom dricksvattenområdet 31 30 21

1_{Under 2004 och 2005 genomfördes kurser i HACCP och Systemtillsyn för}

livs-medels inspektörer i landet. Dessa kurser redovisas under verksamhetsgrenen In-formation och nutrition. Införandet av de nya hygien- och kontrollförordningarna har medfört en planenlig minskning av kommuninspektioner och normerande in-spektioner under 2005.

2_{Antalet inspekterade kommuner är lägre 2005, eftersom 25 kommuner återstod}

i denna inspektionsomgång. Därmed har samtliga kommuner inspekterats på ett likvärdigt sätt.

3_{Normerande inspektioner utförs till stor del i samband med kommuninspektioner,}

varför även denna siffra är lägre för 2005.

Tillsyn av livsmedelsanläggningar; prestationer och nyckeltal

2003 2004 2005

Antal anläggningar1 ₅₃₀ ₄₉₉ ₅₃₁

Antal inspektioner 325 307 251

Antal tillsynsrapporter för köttanläggningar2 _- ₃₂₃ ₈₃₇ Antal inspektioner per anläggning2 _0,61 _0,62 _0,47

Kostnad per inspektion3 _{29 080} _{27 500} _{30 480}

Produktivitetsutveckling (%, basår 2003) 0,0 5,8 -4,6 1_{2003 överlämnades tio anläggningar till kommunernas tillsyn och 2004}

över-lämnades 14 anläggningar.

2_{Tillsyn av köttanläggningar sker regelbundet, oftast dagligen, av verkets personal.}

Det innebär mindre behov av årlig inspektion än övriga anläggningar. Från och med andra halvåret 2004 redovisas även upprättade tillsynsrapporter för kött-anläggningar. Tillsynsrapporten består av flera olika kontroller under en tidspe-riod.

3_{Kostnaderna är fastprisberäknade enligt index för Livsmedelsverket, basår 2005.}