Förenklade regler i ABL
För små privata aktiebolag
Filosofie kandidatuppsats i affärsjuridik
Författare: Erik Martinsson
Handledare: Hanna Almlöf
Simplified regulations in the Swedish Companies Act
For small private limited liability companies
Bachelor’s thesis in Commercial Law
Author: Erik Martinsson
Tutor: Hanna Almlöf
Filosofie kandidatuppsats i affärsjuridik
Titel: Förenklade regler i ABL - för små privata aktiebolag
Författare: Erik Martinsson
Handledare: Hanna Almlöf
Datum: 2010-05-18
Ämnesord Aktiebolagslagen, förenklade associationsrättsliga regler, SOU 2009:34.
Sammanfattning
Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsfor-mer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen. Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemen-skapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europe-iska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdi-rektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bo-lag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administra-tiva bördan för små bolag.
Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag. Utred-ningens resultat var färdigt i april 2009 och presenterades i SOU 2009:34. Resultatet av utredningen omfattar flertalet förändringar vad gäller såväl aktiebolagslagen som aktiebolagsförordningen. Det är målsättningen regeringen hade med utredningen och de förenklingar som föreslås som är föremål för denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att analysera tre av förändringarna och förenklingarna. De tre områden som kom-mer att behandlas i denna uppsats är bolagets bildande, aktiebrev och aktiebok samt bolagets organisation. Uppsatsen kommer att utgå ifrån den målsättning regeringen hade när de tillsatte en utredning nämligen att minska små privata aktiebolags admi-nistrativa bördor och kostnader, att få ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning samt att de förenklingar som föreslås inte får sänka skyddet för borgenärer, arbetet mot ekonomisk brottslighet eller skattekontroll.
De slutsatser som presenteras i denna uppsats är att förenklingarna som utredningen har föreslagit uppfyller den målsättning som regeringen hade när de tillsatte en utre-dare. Enligt författarens mening finns det dock vissa andra områden som utredaren kunde ha undersökt då det finns en tydlig problematik avseende bland annat möjlig-heter till utträde ur ett privat aktiebolag. Det ska även nämnas att utredningen enbart behandlar de bolagsrättsliga reglerna, det finns andra regler som kan vara av intresse att utreda, till exempel skatteregler för privata aktiebolag.
Bachelor’s Thesis in Commercial Law
Title: Simplified regulations in the Swedish Companies Act - For small private limited liability companies
Author: Erik Martinsson
Tutor: Hanna Almlöf
Date: 2010-05-18
Subject terms: Swedish Companies Act, simplified regulations concerning corporate law, SOU 2009:34.
Abstract
A person who wants to run business in Sweden can choose between different types of associations, including sole trading, partnerships or limited liability companies. There are two types of limited liability companies in Sweden, private and public, which are governed by the provisions of the Companies Act and the Companies or-dinance. Parts of the provisions in these two regulations are derived from directives on corporate law that the EU has decided shall apply in the union.
There are constant changes in corporate law regarding both the legal provisions from the EU and due to changes in the national legislation in Sweden. The European Commission has considered it necessary to review all corporate law directives in or-der to ease the administrative work for, in particular, smaller companies within the Union. The Commission also indicated in the same decision that it is necessary for each member state to review and reduce the administrative burden for small compa-nies due to the national legislation.
The Swedish Government issued a directive in September 2007 with the aim to re-duce the administrative burden and to create simpler rules for small private limited liability companies. The result of the directive was completed in April 2009 and was presented in SOU 2009:34. The investigations result included several changes both to the Swedish Companies Act and Companies Ordinance. It is the purpose that the Government had when they appointed an investigation that is the subject of this the-sis. The purpose of this thesis is to analyze three of the changes that the investigation has presented. The three changes that will be subject to this thesis is the establish-ment of a company, the share certificates and share register and companies organiza-tion. The thesis will be based on three goals that the government had when they set up an investigation, to reduce the administrative burden and cost for small private limited liability companies, to establish economic growth and increase employment and finally not to reduce the protection for creditors and the work against economic crime.
The conclusion presented in this thesis is that the simplifications that the investiga-tion had as purpose to fulfil, partially meets the goal the Government had. According to the author's opinion there are some areas that the investigation could have re-viewed, such as the possibility for a shareholder to sell the shares in a private limited liability company.
Innehållsförteckning
Förkortningar ... v
1
Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Metod och material ... 2
1.4 Avgränsning ... 2 1.5 Disposition ... 3
2
Aktiebolagsrättens förändring ... 4
2.1 Bakgrund ... 4 2.1.1 Inom EU ... 4 2.1.2 I Sverige ... 52.2 Målsättning med att förenkla ABL... 6
2.3 Skäl till att förenkla ABL ... 6
2.4 Utredningens arbete ... 6
2.5 Andra områden som utreds till hjälp för utredningen ... 7
3
Föreslagna förändringar i ABL ... 9
3.1 Inledning ... 9
3.2 Bolagets bildande ... 9
3.2.1 Enligt gällande rätt ... 9
3.2.2 Internationell utblick ... 10
3.2.3 Föreslagna förenklingar ... 10
3.3 Aktiebok och aktiebrev ... 11
3.3.1 Enligt gällande rätt ... 11 3.3.2 Internationell utblick ... 12 3.3.3 Föreslagna förenklingar ... 13 3.4 Bolagets organisation ... 14 3.4.1 Enligt gällande rätt ... 14 3.4.2 Internationell utblick ... 15 3.4.3 Föreslagna förenklingar ... 15
4
Analys av målen med regelförenklingar i ABL ... 17
4.1 Inledning ... 17
4.2 Minskade administrativa bördor och kostnader ... 18
4.2.1 Vid bolagets bildande ... 18
4.2.2 Avseende aktiebrev och aktiebok ... 19
4.2.3 Avseende bolagets organisation ... 20
4.3 Ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning ... 22
4.3.1 Bolagets bildande ... 22
4.3.2 Aktiebrev och aktiebok ... 22
4.3.3 Bolagets organisation ... 22
4.4 Skydd mot ekonomisk brottslighet, för borgenär samt skattekontroll ... 23
4.4.1 Bolagets bildande och bolagets organisation ... 23
4.4.2 Aktiebrev och aktiebok ... 23
5
Andra potentiella förenklingar av ABL ... 26
5.1 Inledning ... 26
5.2 En ny företagsform ... 26
5.3 Möjligheter till utträde ur små privata aktiebolag ... 26
5.4 Inte bara associationsrättens regler ... 27
6
Slutsatser utifrån de föreslagna förändringarna ... 28
6.1 Inledning ... 28
6.2 Har målet med utredningen uppnåtts? ... 28
6.3 Vad kommer att hända? ... 29
6.4 Vad borde utredningen behandlat? ... 29
6.5 Sammanfattande slutsats ... 30
Förkortningar
ABF Aktiebolagsförordningen
ABL Aktiebolagslagen
Dir. Kommittédirektiv från justitiedepartementet
EU Europeiska Unionen
Kommissionen Europeiska kommissionen
Prop. Proposition
Rådet Europeiska unionens råd
SFS Svensk författningssamling
SOU Statens offentliga utredningar
1 Inledning
1.1
Bakgrund
I Sverige finns flera olika företagsformer för de som vill driva näringsverksamhet, där-ibland enskild firma, handelsbolag samt aktiebolag. Aktiebolag är den enda företags-formen i Sverige där ägaren inte är personligt betalningsansvarig för de förpliktelser bo-laget åtar sig. Det finns två typer av aktiebolag i Sverige, privata och publika. De publi-ka aktiebolagen utgör större bolag och vissa av de publipubli-ka aktiebolagen är även notera-de på börser, vilket innebär att notera-deras aktier går att handla på en öppen marknad. De pri-vata aktiebolagen utgörs många gånger av ett fåtal ägare och har ofta lägre omsättning än publika bolag. Publika och privata aktiebolag regleras av ABL (aktiebolagslag SFS 2005:551). Lagen är väldigt omfattande och innehåller över 30 kapitel med ett stort an-tal paragrafer. I viss utsträckning regleras publika bolag för sig i ABL, dock är större delen av lagen utformad på ett sätt som gör att samtliga aktiebolag omfattas oavsett storlek, omsättning, antal ägare med mera. Regelbördan kan bli särskilt betungande för mindre bolag där administration ofta sköts av den anställde som många gånger även är ägare. Det administrativa arbetet i ett aktiebolag, såväl i privat som publikt, innefattar många olika områden exempelvis bolagsrätt, bokföring och revision.
I uppsatsen kommer området vara avgränsat till de regler som stadgas i ABL och de administrativa bördor som uppkommer för privata aktiebolag på grund av dessa regler. I publika bolag finns ofta en egen avdelning där personal enbart arbetar med det admi-nistrativa. Förvisso har privata aktiebolag kanske en mindre administrativ börda men kostnader för att sköta detta finns ändå och vissa regler kan kännas överflödiga och onödiga för små bolag.
EU har satt som mål att minska den administrativa kostnaden som uppstår till följd av lagstiftning från EU med 25 % fram till 2012. Det är flertalet områden som omfattas av arbetet inom EU och däribland bolagsrätten som har harmoniserats i stor utsträckning inom EU. Det anses inte bara vara ett arbete som exempelvis faller på kommission eller rådet att få till en minskning av bördan utan det är även varje medlemsstats uppgift att minska de onödiga bördor som finns till följd av lagstiftning. I Sverige tillsattes en ut-redning för att se över bolagsrättens område och förenkla det administrativa arbete som främst faller på små privata aktiebolag med begränsade resurser av såväl anställda som kapital. Det är denna utredning och dess föreslagna förenklingar som är föremålet för denna uppsats. Utredningen har som mål att komma fram till en enklare och lättare lös-ning för små privata aktiebolag och på detta sätt även minska det administrativa arbetet och de kostnader som detta medför.
Det är inte bara aktiebolagslagens regler avseende informationsskyldighet för små pri-vata aktiebolag som är under utredning, andra områden som utreds och har förändrats är bland annat revisionsplikten, redovisningsregler samt aktiekapitalet storlek. I denna uppsats behandlas dock i huvudsak de föreslagna förenklingar som presenterats i SOU 2009:34.
1.2
Syfte
Uppsatsens syfte är att göra en utredning av de argument som ligger till grund för de förenklingar som presenterats i SOU 2009:34, samt att klargöra vad utredningens före-slagna förenklingar innebär för små privata aktiebolag. Slutligen är syftet att även
ana-lysera om de presenterade förenklingarna når upp till regeringens mål eller om utred-ningen borde ha presenterat ytterligare åtgärder för att förenkla ABL för små privata ak-tiebolag i Sverige.
1.3
Metod och material
I uppsatsen kommer flera olika metoder att användas varför en kortare presentation av dessa anses nödvändig här. Den deskriptiva metoden som används i uppsatsens andra kapitel innebär en förklaring av bakgrunden till varför en utredning om förenkling av ABL har tillsatts. I denna del kommer de bakomliggande argumenten från såväl EU som regering att presenteras för att kunna förstå syftet med utredningen. I det tredje ka-pitlet görs en jämförelse av den nuvarande lydelsen i ABL med delar av utländsk rätt och med utredningens föreslagna förenklingar, detta för att ge läsaren en förståelse vad förenklingarna som utredningen föreslår innebär i realiteten. I uppsatsens fjärde kapitel kommer en problemorienterad metod användas för att analysera utredningens förslag till förändring av ABL med den målsättning Sveriges regering hade vid tillsättandet av ut-redningen. Åsikter från remissinstanser kommer att presenteras i detta kapitel för att lä-saren ska erhålla synpunkter och kommentarer från myndigheter och organisationer och inte bara de argument som utredningen anser vara viktiga. I det femte kapitlet kommer de föreslagna förenklingarna att analyseras utifrån det som har presenterats i de tidigare kapitlen och en jämförelse görs med de ändamålsskäl som låg bakom utredningen. Till stor del kommer innehållet i detta kapitel vara författarens åsikter och synpunkter på de föreslagna förenklingarna. I uppsatsen sista kapitel presenteras författarens slutsatser av vad förenklingarna innebär för små privata aktiebolag i Sverige.
Materialet som användas till uppsatsen är SOU 2009:34, direktivet från regeringen som lett fram till utredningen samt tidigare föreslagna förenklingar i utredningen och propo-sitioner. Bakgrunden till utredningen bygger på beslut från EU, vid presentationen av förändringarna i bolagsrätten kommer besluten att användas för att ge läsaren en bak-grund till arbetet. I de avsnitt där gällande rätt presenteras kommer i huvudsak lagtext och doktrin att användas. Doktrin används även för att jämföra åsikter från verksamma inom associationsrätten med utredningens föreslagna förenklingar. I analysdelen av uppsatsen kommer remissinstansers kommentarer och synpunkter att användas, utred-ningen kommenterats inte i doktrin varför detta material uteslutits. Valet av remissin-stanser har gjorts utifrån deras anseende på olika som vilket denna uppsats behandlar.
1.4
Avgränsning
Uppsatsen kommer att avgränsas till att behandla tre förenklingar i ABL som utredning-en föreslår ska underlätta det administrativa arbetet och därmed minska kostnaderna för små privata aktiebolag. Att denna grupp av företag valdes som avgränsning i uppsatsen beror på att det är den gruppen som utredningen främst syftar till att minska kostnader och administrativt arbete för. De tre förenklingar som uppsatsen behandlar är bolagets bildande, aktiebrev och aktiebok samt bolagets organisation då dessa innebär viktiga förändringar för små privata aktiebolag. Anledningen till att de tre ovan nämnda lingar valdes beror på att de enligt författarens mening är de tre mest omfattande förenk-lingarna som presenteras i utredningen samt att de innebär förändringar såväl vid etable-ringen som vid drivandet av ett privat aktiebolag i Sverige. De andra förändringar och förenklingar som utredningen föreslår har således uteslutits från denna uppsats på grund av utrymmes- och tidsskäl.
1.5
Disposition
Bakgrunden till den utredning som tillsattes av regeringen kommer att presenteras i ka-pitel två där även EU:s arbete med att minska det administrativa arbetet och bakgrunden till detta. I kapitel tre presenteras tre föreslagna förenklingar som utredningen har lagt fram och en jämförelse görs med såväl gällande rätt som med hjälp av en internationell utblick, detta för att ge läsaren en överblick vad förändringarna innebär samt hur de re-gleras i andra länder. Kapitel fyra återkopplar till kapitel två och här analyseras huruvi-da utredningen har nått upp till den målsättning som regeringen hade vid tillsättandet av utredningen. Analysen kommer att göras utifrån förändringar av reglerna i ABL med synpunkter och kommentarer från remissinstanser och från författaren. I kapitel fem be-lyser författaren andra områden som författaren anser som problematiska för små priva-ta aktiebolag i Sverige och som enligt förfatpriva-taren utredningen borde ha sett över. Slutli-gen kommer det i kapitel sex att dras slutsatser utifrån vad utredninSlutli-gen föreslagit samt författarens åsikter om vad som borde ha behandlats av utredningen.
2 Aktiebolagsrättens förändring
2.1
Bakgrund
2.1.1 Inom EU
EU har som mål att skapa en gemensam marknad inom unionen, för att nå detta mål skapades tidigt en harmonisering av lagstiftningen på bland annat bolagsrättens område och redovisningens område.1 De bolagsrättsliga reglerna inom EU tillkommer genom direktiv som implementeras av medlemsstaterna, direktiven ger en lägsta nivå till skydd för delägare, borgenärer och andra intressenter. Direktiven syftar inte till att skapa en li-kadan lagstiftning inom EU utan till att skapa en likvärdig lagstiftning. Totalt finns det tolv bolagsdirektiv som är antagna och ytterligare tre som ännu inte är antagna. Inom EU anses bolagsrätten vara ett prioriterat område och Europeiska kommissionen ser kontinuerligt över de utfärdade direktiven för att se att dessa fortfarande är ändamålsen-liga på de områden som de ska omfatta.2
Ett av de mål som Europeiska unionen under senare tiden har satt upp är att minska det administrativa arbete, som uppkommer till följd av regelverken inom EU. Europeiska kommissionen förslog en minskning redan 2006, men det var under 2007 som kommis-sionen och Europeiska unionens råd tog beslutet att minska de administrativa bördor som till följd av lagstiftningen finns inom EU med 25 % fram till 2012. Målet gäller för såväl institutioner inom EU som för unionens medlemsstater och en samverkan för att nå upp till målet är nödvändig.3 Medlemsstaternas vilja att förändra och förenkla regler är stor, 17 av 27 medlemsstater har antagit liknande mål som rådet föreslagit och i Ne-derländerna, som anses vara en förebild inom EU, har målet redan uppnåtts med att minska den administrativa bördan med 25 %.4
I ett meddelande från kommissionen betonas det att bolagsrätten inom EU är ett priori-terat område där minskning av det administrativa arbete som finns till följd av lagstift-ningen är nödvändig.5 Att förbättra och förenkla bolagsrätten inom EU är en viktig del för att företag i EU ska bli konkurrenskraftiga och nå framgång världen över genom sitt företagande. Som tidigare nämnts ser kommissionen fortlöpande över de bolagsrättsliga direktiven, men för att nå målet om en minskning av de administrativa bördor som finns för företag var en utredning av samtliga bolagsrättsliga direktiv nödvändig.6
Kommissionen har i sitt senaste meddelande7 på detta område presenterat flertalet resul-tat av de mätningar som åtgärdsprogrammen gjort i syfte att utreda det administrativa arbete och kostnader som lagstiftningen medför. Av meddelandet framgår att om de 1 KOM(2007) 394 slutlig, s. 3 f. 2 KOM(2006) 689 slutlig, s. 4. 3 KOM(2007) 23 slutlig, s. 2. 4 SOU 2009:34, s. 143. 5 KOM(2007) 394 slutlig. 6 KOM(2007) 394 slutlig, s. 3 f. 7 KOM(2009) 544 slutlig.
presenterade ändringarna genomförs skulle dessa minska företagens administrativa bör-dor med över 30 %.
Flera åtgärder är redan genomförda på bolagsrättens område, dock inte några av de åt-gärder av de som presenteras i det ovan nämnda meddelandet. Meddelandet visar att det finns flertalet områden inom bolagsrätten som fortfarande kan åtgärdas och därmed minska företagens kostnader. Det ska här även sägas att Sverige, enligt meddelandet, anses ligga i spetsen tillsammans med några andra länder när det gäller att minska de administrativa bördor som finns på grund av lagstiftning.8 Ett enkelt exempel som pre-senteras i meddelandet är att medlemsstaterna inte bör gå längre vid lagstiftning av reg-ler för små och medelstora företag än vad EU-kraven stälreg-ler. Medlemsstaterna skapar då inte onödiga regler eller administrativt arbete för de små och medelstora företagen.
2.1.2 I Sverige
De associationsrättsliga reglerna i Sverige avseende aktiebolag grundar sig, som ovan nämnts, till stor del på direktiv från EU. Vissa av direktiven reglerar samtliga typer av aktiebolag, andra reglerar enbart privata respektive publika aktiebolag. För att nämna ett exempel gäller publicitetsdirektivet9 samtliga typer av aktiebolag medan fusionsdirekti-vet10 endast innehåller regler för publika aktiebolag. I Sverige har lagstiftaren strävat ef-ter att skapa enhetliga regler för alla svenska aktiebolag, oavsett om reglerna avser publika eller privata aktiebolag.11 Direktiven från EU stadgar en lägsta nivå för vilka regler till skydd för ägare, borgenärer m.fl., i flera fall skapas således inget problem att förenkla reglerna för privata aktiebolag. Ett exempel på detta är kapitaldirektivet12 vilket endast reglerar ett lägsta krav på aktiekapital i publika aktiebolag.
Arbetet med att förändra och förenkla reglerna inom bolagsrätten sker, liksom inom EU, kontinuerligt i Sverige. Bland annat är 2005 års ABL ett klart exempel på detta, i lagen är lagtexten systematiskt uppdelad för att göra skillnad mellan privata och publika ak-tiebolag. Lagstiftaren har exempelvis valt att placera reglerna för publika aktiebolag sist i de kapitel i lagen där sådana regler finns.13
Till följd av de förslag som rådet och kommissionen lagt fram har även regeringen i Sverige ansett det som nödvändigt att se över det administrativa arbete till följd av den svenska lagstiftningen som finns för att om möjligt minska denna. Regeringen tillsatte därför en utredning, SOU 2009:34, som fick i uppdrag att se över de administrativa krav som ABL ställer på små privata aktiebolag samt att utreda huruvida det var möjligt att förenkla lagen och skapa mindre administrativ börda och kostnader.
8 KOM(2009) 544, s. 12.
9 Rådets första direktiv, 68/151/EEG. 10 Rådets tredje direktiv, 78/855/EEG. 11
Se prop. 1993/94:196, s. 89.
12 Rådets andra direktiv, 77/91/EEG. 13 Se prop. 2004/05:85, s. 200 ff.
2.2
Målsättning med att förenkla ABL
I huvudsak finns det tre mål som regeringen vill uppnå med utredningen av att skapa förenklade regler för små privata aktiebolag. För det första strävar regeringen efter att det ska blir enklare att etablera och driva aktiebolag i Sverige samt att kostnaderna för detta inte ska vara onödigt betungande. Regeringen har som mål att minska de administ-rativa bördor och kostnader som finns för företagare till följd av lagstiftning med 25 % fram till 2010, således är regeringens mål att minskningen ska ha skett två år tidigare än EU:s mål.14 För det andra vill regeringen genom att förenkla de bolagsrättsliga reglerna skapa ekonomisk tillväxt och öka sysselsättningen i Sverige genom att fler driver aktie-bolag och kan anställa fler till sin verksamhet.15 För det tredje är det viktigt för reger-ingen att de förenklade reglerna inte påverkar bekämpandet av ekonomisk brottslighet, skyddet för aktiebolagens borgenärer samt skattekontrollen negativt. Utredningen ska utgå ifrån små privata aktiebolags perspektiv då dessa anses ha minst såväl ekonomiska som administrativa resurser.16
2.3
Skäl till att förenkla ABL
Som angetts ovan har regeringen i huvudsak satt upp tre mål som de vill uppfylla ge-nom den tillsatta utredningen. En av anledningarna till att en utredning tillsattes var för att små privata aktiebolag har begränsat med administrativa resurser samt att en lättill-gänglighet av information för denna typ av aktiebolag är nödvändig för att förverkliga till de mål som regeringen har satt. ABL reglerar såväl små privata som stora publika aktiebolag vilket gör att omfattningen av lagtexten är väldigt stor då den reglerar samt-liga aktiebolag. När regeringen tillsatte år 2007 en utredare för att se över ABL fanns det cirka 325 000 aktiebolag i Sverige, varav drygt 1000 av dessa var publika. Ett stort antal av de privata aktiebolagen hade vid denna tidpunkt och har fortfarande endast en ägare. Ett regelverk som omfattar ett så stort antal aktiebolag med stor variation av såväl anställda som omsättning gjorde att regeringen ansåg att det fanns en eventuell möjlig-het till att förenkla lagstiftningen för de små privata aktiebolagen.17
Inom EU pågår, som nämnts ovan, ett regelförenklingsarbete på bolagsrättens område och för att medlemsstaterna ska nå upp till de mål som rådet och kommissionen har satt upp är det även viktigt för Sverige att skapa bättre förutsättningar för att etablera och driva bolag i Sverige. En grundläggande förutsättning för att nå upp till regeringens mål är att de som vill bedriva näringsverksamhet gör detta i svensk regi och inte söker sig till andra länder på grund av att kraven är lägre där.
2.4
Utredningens arbete
Arbetet med utredningen var att se över ABL och ABF (aktiebolagsförordning SFS 2005:559) för att utreda om det var möjligt att göra förändringar i lagen respektive för-ordningen för att förändra och förenkla kraven för små privata aktiebolag. Det var även utredningens uppgift att se över de regler på bolagsrättens område som implementerats i
14 Dir. 2007:132, ett enklare aktiebolag, s. 1. 15
Dir. 2007:132, ett enklare aktiebolag, s. 1.
16 Dir. 2007:132, ett enklare aktiebolag, s. 7. 17 Dir. 2007:132, ett enklare aktiebolag, s. 1 ff.
den svenska lagstiftningen till följd av direktiv från EU samt att utreda om dessa anses omotiverat krävande för de privata aktiebolagen.18 I utredningens arbete ingick även att jämföra svensk lagstiftning med andra länder som har likvärdig lagstiftning.19
Utredningen presenterar ett antal förslag till olika förändringar och förenklingar i såväl ABL och ABF, av dessa områden har tre valts ut att presenteras i denna uppsats. De tre områden som kommer att behandlas i uppsatsen är förändrade regler för bolagets bil-dande, aktiebrev och aktiebok samt bolagets organisation. Några exempel på andra om-råden som utredningen berörde var om det ansågs finnas ett behov av en ny företags-form och att bland annat utreda reglerna om likvidation och upplösning, ansvarsfrihet samt förvärv av egna aktier.
2.5
Andra områden som utreds till hjälp för utredningen
Det bör till en början i detta avsnitt nämnas att flera områden genomgår utredningen för att nå upp till det syfte och den målsättning som regeringen har satt. Några av de områ-den som också genomgått utredning är förenklade redovisningsregler för privata aktie-bolag20, ett förslag om avskaffande av revisionsplikten för vissa privata aktiebolag21 samt att aktiekapitalet i privata aktiebolag är sänkt till 50 000 kr från den 1 april 2010. För att utredningen skulle kunna identifiera de materiella krav som fanns, i ABL och ABF, för privata aktiebolag fick Tillväxtverket22 i mars 2007 i uppgift att mäta de kost-nader som kraven medför. De kostkost-nader som ingår i mätningarna avser krav som åligger aktiebolagen att följa på grund av regelverket i ABL såsom att avfatta, lagra samt över-föra information och uppgifter, till exempelvis Bolagsverket. Resultatet av den första mätningen presenterades i januari 2008 och en uppdaterad version gavs i juni samma år.23 I en studie gjord av Näringslivets regelnämnd (NNR) framkom det att svenska ak-tiebolags regelkostnader inte bara är hänförliga till den administrativa bördan utan det finns även andra kostnader som uppstår på grund av att exempelvis regler om skatter och avgifter måste följas.24
För att underlätta utredningens arbete och möjliggöra de olika förändringar och förenk-lingar som presenteras är det viktigt med ett stort samarbete mellan olika myndigheter för att underlätta för företagare. Av utredningen framkommer det att det vid utredning-ens början, fanns ett befintligt samarbete mellan Bolagsverket och Skatteverket vilket gav möjlighet att registrera, ändra och ta bort uppgifter hos båda myndigheterna.25 Det fanns via tjänsten möjlighet att elektroniskt skicka in årsredovisning till Bolagsverket,
18 Dir. 2007:132, ett enklare aktiebolag, s. 7. 19
Dir. 2007:132, ett enklare aktiebolag, s. 11.
20 SOU 2008:67. 21 Prop. 2009/10:204. 22 Då Nutek. 23
Inga ytterligare resultat har presenterats av Tillväxtverket.
24 Näringslivets regelnämnd slutrapport, Företagens totala kostnader - till följd av statliga regelverk, s. 5. 25 https://www.foretagsregistrering.se
möjligheten fanns för såväl aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag som ekonomisk förening.
Den dåvarande tjänsten är numera ersatt med en ny tjänst som redan lanserats men som kommer att ersätta den gamla tjänsten fullt ut under hösten 2010, detta blir ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatteverket samt Tillväxtverket.26 Det bör även nämnas att Bo-lagsverket erbjuder standardmallar för dokument via sin hemsida som är användbara för företag och minskar deras kostnader och tid att själva upprätta ett liknande dokument.27 I utredningen poängteras det att ett samarbete mellan myndigheterna underlättar för fö-retagaren när denne är i behov av information. En tjänst som den mellan Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket innehåller information om såväl bildandet av ett bolag som avvecklandet.
26 http://www.verksamt.se. 27 http://www.bolagsverket.se.
3 Föreslagna förändringar i ABL
3.1
Inledning
I detta kapitel kommer utredningens arbete, avseende de tre olika förenklingarna som valts, att presenteras. De förändringar som utredningen föreslår kommer att jämföras med såväl nationell som utländsk rätt för att ge exempel på hur olika rättsområden re-gleras i andra länder.
3.2
Bolagets bildande
3.2.1 Enligt gällande rätt
För att få fler personer att bedriva näringsverksamhet i Sverige är det viktigt att förfa-randet är så enkelt som möjligt och att det finns lättillgänglig information om hur pro-cessen går till vid etableringen av ett bolag. Till viss del finns idag verktyg för att under-lätta etableringen av bolag i Sverige, exempelvis erbjuder Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket en gemensam tjänst Verksamt28.
Enligt gällande rätt är det fem olika steg som stiftarna måste uppfylla vid bildandet av ett privat aktiebolag i enlighet med kraven i 2 kap. ABL. Stegen utförs egentligen en-dast i ett steg men det anses vara väsentligt att här gå igenom dessa för att senare kunna utreda föreslagna förenklingar.29
Upprättandet av stiftelseurkunden är det första steget i processen för att bilda ett bolag, denna upprättas i samband med upprättandet av bolagsordningen då dessa har ett nära samband. För att underlätta processen för personer som vill etablera ett företag finns det mallar för upprättandet av stiftelseurkunden att tillgå via Bolagsverkets hemsida30. Det finns möjlighet att upprätta stiftelseurkunden genom ett elektroniskt dokument, under-tecknandet måste då följa reglerna avseende avancerad elektronisk signatur.31 Någon förklaring till vad stiftelseurkunden ska innehålla anses inte nödvändig och har därför utelämnats här.32
Det andra steget, som förvisso redan har nämnts, är upprättandet av bolagsordningen. Bolagsordningen ska innehålla utgångspunkter och ramar för den verksamhet som före-taget ska bedriva. Reglerna avseende bolagsordningen är stadgade i 3 kap. ABL, där an-ges bland annat att bolagsordningen ska innehålla bolagets firma, vart bolaget ska ha sitt säte samt om aktierna ska ha hembud-, förköps- eller samtyckesförbehåll. För upprät-tandet av de tre sistnämnda klausuler i bolagsordningen finns det även via Bolagsverket hemsida möjlighet att erhålla mallar vilket underlättar arbetet för stiftarna.
De tre sista stegen kommer här att behandlas endast kortfattat då dessa är av mindre be-tydelse för uppsatsen. Tredje steget vid etableringen av ett privat aktiebolag är att
28 http://www.verksamt.se.
29 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 68 ff. 30
http://www.bolagsverket.se.
31 Se lagen om (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 32 Regler om stiftelseurkundens innehåll är stadgat i 2 kap. 5 § ABL.
ning av aktierna ska ske i stiftelseurkunden.33 Det fjärde steget vid bildande av ett ak-tiebolag är att aktierna ska betalas, betalningen kan ske i pengar eller apportegendom, om detta har avtalats. 34 Det sista steget vid etableringen är att stiftelseurkunden ska sig-neras och dateras av samtliga stiftare, det är först då aktiebolaget anses bildat.35 Betal-ningen av aktierna som stiftarna gjorde i steg fyra erhåller sakrättsligt skydd när steg fem i etableringskedjan är utfört.36
När stiftarna har undertecknat stiftelseurkunden ska styrelsen inom sex månader anmäla bolaget till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret.37 Beviljar Bolagsverket registreringen av bolaget erhåller det rättshandlingsförmåga och bolagsbildningen blir offentlig i enlighet med 2 kap. 25 § ABL.
I detta avsnitt bör även möjligheten att köpa ett "färdigt" bolag nämnas. Ett lagerbolag innebär att en person eller personer som vill bedriva näringsverksamhet i form av ett ak-tiebolag betalar en avgift till ett företag för att därigenom erhålla ett färdigt akak-tiebolag och därmed undvika att genomföra ovanstående steg för att bilda ett aktiebolag. Någon ytterligare redogörelse för tillvägagångssättet för hur köpet av ett lagerbolag går till an-ses inte nödvändig.
3.2.2 Internationell utblick
Bolagsordningens upprättande vid etableringen av bolag ser olika ut i olika länder, Sve-rige och Danmark har jämförelsevis lika tillvägagångssätt vad avser upprättandet av bo-lagsordningen, där stiftarna själva bestämmer utformningen av hur den ska se ut. I Danmark erbjuds, liksom i Sverige, stiftarna mallar för upprättandet av bolagsordning-en. I Storbritannien kan en hänvisning i stället göras till en standardbolagsordning kal-lad Table A som är en bilaga till lagen. Finland har genom en ny aktiebolagslag flertalet dispositiva bestämmelser vilket gör deras bolagsordning mycket kortfattad, i stället för en lång bolagsordning har Finland valt att stiftarna vid bildningen ska upprätta ett avtal om bolagsbildning. De dispositiva bestämmelserna tillämpas endast om de inte avtalats bort i bolagsordningen vilket, enligt utredningen som är föremål för denna uppsats, gör den finländska aktiebolagslagen flexibel och skapar stora valmöjligheter vid bolagets bildande. Den finländska myndigheten Patent- och registreringsstyrelsen håller även tillhanda med paket för etablering av aktiebolag, innehållande färdiga mallar för upprät-tandet av bolagsordningen.38
3.2.3 Föreslagna förenklingar
Utredningen anser att de fem stegen som nämnt ovan under 3.2.1 inte bör ändras utan att dessa ska finnas kvar och att dessa inte innebär några större problem för bolagsbil-dandet i Sverige. I utredningen framgår det dock att dispositiva bestämmelser och ett 33 2 kap. 12 § ABL. 34 2 kap. 16 § ABL. 35 2 kap. 4 § ABL. 36 2 kap. 20 § ABL. 37 2 kap. 22 § ABL. 38 SOU 2009:34, s. 165 ff.
utökat informationslämnande från Bolagsverket är två sätt att förenkla reglerna för små privata aktiebolag. Bolagsordningen anses kunna förenklas för små privata aktiebolag eftersom flertalet av de uppgifter som ska ingå i bolagsordningen ser likadana ut i många privata aktiebolag. Utredningen anser vidare att ett införande av obligatoriska uppgifter i bolagsordningen för information om bolagets firma, säte och verksamhetsfö-remål och att resterande information i bolagsordningen är dispositiv. Möjligheten för bolag att på ett enkelt sätt välja vilka uppgifter de anser nödvändiga att ha med och vilka som helt kan uteslutas att regleras i bolagsordningen för bolaget.39
Vid upprättandet av bolagsordningen ska bland annat räkenskapsåret bestämmas och den dispositiva bestämmelsen för räkenskapsåret kan genom utredningens förslag utgå ifrån den mall som Bolagsverket idag erbjuder, således ett räkenskapsår från den 1 janu-ari till den 31 december. Utredningen anser att en sådan dispositiv bestämmelse är en bra lösning för att minska arbetet med att upprätta en bolagsordning vid bildandet av ett privat aktiebolag. En likande bestämmelse, som den för räkenskapsåret, föreslås även för kallelsesättet till bolagsstämman, denna får enligt den dispositiva bestämmelsen ske skriftligt men kan avvikas ifrån i bolagsordningen om detta är önskvärt.40
I utredningen avseende bolagets bildande tas även frågan upp angående aktiekapitalet, då det är beslutat per den 1 april 2010 att aktiekapital i privata bolag endast ska uppgå till 50 000 kronor, kommer denna fråga inte att diskuteras vidare här.41
Ytterligare ett förslag som utredningen presenterar innebär att antalet styrelseledamöter i ett privat bolag får vara minst en och högst fem. Utredningen menar att en annorlunda reglering än den som ABL stadgar idag av styrelseledamöter ger flexibilitet och ger små privata aktiebolag ett enklare förfarande vid bildandet av bolaget.42
Slutligen anses det av utredningen nödvändigt att Bolagsverket informerar tydligt om vad de föreslagna dispositiva bestämmelserna innebär och vad ett avsteg från dessa i vissa fall kan reglera ytterligare, exempelvis hembudsförbehåll.43
3.3
Aktiebok och aktiebrev
3.3.1 Enligt gällande rätt
I 5 kap. 1 § ABL stadgas det att samtliga aktiebolag i Sverige ska ha en aktiebok inne-hållande uppgifter om aktieägarna och aktierna i bolaget. Anledningen till att det ska fö-ras en aktiebok är att det skapar en möjlighet för företagets ledning att komma i kontakt med aktieägarna vid behov samt att ge dels ledningen men även ägarna en bild av ägar-förhållandet i bolaget. Aktieboken ska även ligga till grund för utövandet av en aktie-ägares rättigheter mot bolaget.44
39 SOU 2009:34, s. 167 ff. 40 SOU 2009:34, s. 172 f. 41 SOU 2009:34, s. 170 f. 42 SOU 2009:34, s. 172. 43 SOU 2009:34, s. 175. 44 Prop. 2004/05:85, s. 276.
I aktiebolagslagens 6 kapitel finns regler rörande aktiebrev som är en samling av upp-gifter avseende aktierna där bland annat bolagets firma, aktieägarens namn, nummer på de aktier som avses med aktiebrevet ska anges. En aktieägares rättigheter utövas med hjälp av aktiebrevet, vilket styrker en ägares innehav i aktiebolaget. Ett aktiebrev kan endast utfärdas i kupongbolag och inte i så kallade avstämningsbolag.45
3.3.2 Internationell utblick
De bolagsrättsliga direktiv som gäller inom EU reglerar inte vare sig aktiebok eller ak-tiebrev. I SPE-bolagets föreslagna regler ska bland annat namn, adress samt hur många aktier och dess värde författas i en så kallad aktieägarförteckning.46
Enligt norska regler ska aktieägare i allemennaksjeselskap (ASA) vara registrerade hos en värdepappersförvarare, denna bolagsform används av större företag, likt de svenska publika aktiebolagen. I mindre bolag i Norge som har benämningen aksjeselskap (AS), finns möjligheten att välja antingen att registrera innehavet av aktierna hos värdepap-persförvararen eller att bolaget självt tar upp aktierna i en aktiebok. De norska reglerna på området är ungefär likvärdiga med de svenska reglerna i 5 och 6 kap. ABL.47
Danmark har, i likhet med Norge, två bolagsformer som tidigare reglerades i två olika lagar men den 29 maj 2009 antogs en ny lag48 (selskabsloven), och merparten av be-stämmelserna i denna trädde delvis i kraft den 1 mars 2010. Bolagsformerna är lika de svenska privata och publika aktiebolagen, där aktieselskab (A/S) är publika bolag utan personligt ansvar för ägarna och anpartsselskab (ApS) som är motsvarande privata bo-lag. I A/S kan aktierna antingen vara registrerade hos den danska värdepappersförvara-ren eller att bolaget gett ut aktiebrev om aktieägavärdepappersförvara-ren begärt detta. Aktiebok måste föras av styrelsen i ett A/S där det ska framgå om aktierna är ställda till innehavaren eller viss man. Ägare till aktier i ett ApS förs in i en så kallad ejerbog som motsvarar den svenska aktieboken. I förteckningen av ejerbogen ska ägarnas namn, hemvist samt storleken av aktieinnehavet framgå. Genom moderniseringen av den danska bolagsrätten och ikraft-trädandet av den nya selskabsloven används denuntiation för uppnå sakrättsligt skydd vid pantsättning eller förvärv av aktien.49
Storbritanniens regler för bolagsformer utan personligt betalningsansvar är lik de svens-ka reglerna, det finns endast en bolagsform som innefattar både publisvens-ka (Plc) och priva-ta bolag (Ltd). Även här utesluts den publika bolagsformen då denna form av bolag inte innefattas i uppsatsen avgränsning. Likt de svenska reglerna om aktiebok ska bolag som drivs i form av Ltd i Storbritannien föra ett register över aktieägarna med i princip samma uppgifter som i den svenska aktieboken. Ltd-bolag ska för varje år inge en rap-port över aktieägarna i bolaget under året till Registrar of Companies.50
45 Prop. 2004/05:85, s. 288 f. 46 KOM(2008) 396 slutlig. 47 SOU 2009:34, s. 181 ff. 48
Lov nr. 470 af 12. juni 2009 om aktie- og anpartsselskaber (selskabsloven).
49 53 § lov om aktie- og anpartsselskaber. 50 SOU 2009:34, s. 187.
3.3.3 Föreslagna förenklingar
Utredningen ansåg att det fanns ett behov av att granska reglerna i 5 och 6 kapitlet ABL för att se om en förenkling på detta område var möjligt. Det har tidigare presenterats förslag om bland annat ett aktieägarregister samt avskaffande av aktiebok sam aktie-brev, detta har dock inte genomförts.51 En vidare presentation av de tidigare förslagen kommer att behandlas i avsnitten nedan.
Utredningen föreslår att dokument som aktiebrev, utdelningskuponger och interimsbe-vis slopas för att effektiinterimsbe-visera och underlätta för företagen, särskilt de mindre privata ak-tiebolagen, för att på detta sätt skapa mindre administrativt arbete samt lägre kostnader. Redan i utredningen52 till 2005 års aktiebolagslag presenterades ett förslag om avskaf-fande av just dessa dokument av Aktiebolagskommittén, detta förslag gick dock inte igenom då. Regeringen ansåg inte att det då fanns tillräckliga skäl till ett avskaffande av aktiebreven och därför bifölls inte kommitténs förslag.53
I utredningen, som denna uppsats har till syfte att analysera, presenteras en hel del för-slag både för och emot avskaffandet av dessa dokument, många i likhet med de som presenterades i utredningen till en ny aktiebolagslag. Ett argument emot avskaffandet är att det vid överlåtelser och pantsättning av aktiebrev finns ett tillvägagångssätt som är väl inarbetat och reglerna för detta är välkända. Ett slopande av detta system skulle in-nebära ovisshet när aktiebreven inte längre finns. Den av utredningen största fördelen med förslaget är att små privata aktiebolag sällan utfärdar aktiebrev och därmed är da-gens regler onödigt betungande och kostsamma för dessa företag. Ett liknande avskaf-fande skedde i Norge år 2000 och utredningen hävdar att avskafavskaf-fandet av aktiebreven inte har frambringat höjda röster i grannlandet.54
I samband med aktiebrevens avskaffande diskuteras även frågan beträffande aktiebo-kens vara eller icke vara i svensk rätt. Frågan behandlades även i Aktiebolagskommit-téns förslag till en ny aktiebolagslag. Alternativet till ett avskaffande av aktieboken skulle vara att ett centralt ägarregister upprättas och som då ersätter de föreslagna aktie-brevens funktion. I utredningen till förenklade regler för små privata aktiebolag anses dock inte att ett centralt ägarregister skulle vara ett bättre alternativ till aktieboken, ur ett förenklingsperspektiv, men det kan vara ett bättre alternativ ur ett brottsförebyggande perspektiv. Utredningen förslår inte att ett sådant register ska införas i svensk rätt.55 Utredningen föreslår således ett avskaffande av aktiebreven i privata aktiebolag vilket gör att aktieboken innehåll måste utvidgas och omfatta fler uppgifter avseende aktie-ägarna och deras rättigheter gentemot bolaget. Enligt ABL:s lydelse idag i 4 kapitlet 38 § framgår det vilka ekonomiska rättigheter en aktieägare som innehar ett aktiebrev har gentemot bolaget. Avskaffas aktiebreven måste aktiebokens innehåll därmed utökas till att omfatta exempelvis rätten att ta emot vinstutdelning och rätten att ta emot betalning vid minskning av aktiekapitalet.
51 Se SOU 2001:1, del 2, bilagan Aktieägarregister samt SOU 2009:34, s. 177. 52 SOU 2001:1, del 2, bilagan Aktieägarregister, s. 128-134.
53
Prop. 2004/05:85, s. 289.
54 SOU 2009:34, s. 188 f. 55 SOU 2009:34, s. 190 f.
Några ändringar av att styrelsen för aktieboken föreslås inte och det är även styrelsen som ska införa de ändringar av aktieägare som kan ske under året. För att styrka att en överlåtelse eller pantsättning har skett av aktien krävs ett sakrättsligt moment och det är att denuntiation sker till bolagets styrelse.56
3.4
Bolagets organisation
3.4.1 Enligt gällande rätt
I detta avsnitt kommer främst reglerna avseende bolagsstämma och bolagets styrelse att behandlas, reglerna avseende dessa områden är stadgade i 7 kapitlet respektive 8 kapit-let ABL.
Bolagsstämman är ett aktiebolags högsta beslutande organ och samtliga frågor kan be-slutas på stämman om inte annat följer av lag eller av bolagsordningen. Rätten att delta och rösta på bolagsstämman tillfaller den aktieägare som är intagen i aktieboken.57 På bolagsstämman väljs bolagets ledning, styrelsen, såvida inte annat framgår av bolags-ordningen. Styrelsen har även möjlighet att välja en verkställande direktör till bolaget.58 En styrelseledamots mandattid enligt ABL är ett år efter det att beslut togs på bolags-stämman om tillträde för ledamoten. Den maximala mandattiden enligt ABL är fyra år, men ledamotens mandattid kan förnyas ett obegränsat antal gånger och således finns det ingen egentlig längsta tid för en ledamot att ha ett uppdrag som styrelseledamot i ett ak-tiebolag.59 I bolag som har färre än tre ledamöter måste en det minst finnas en suppleant till styrelsen. Rollen som suppleanten innehar är inte vida reglerad i ABL, men sam-manfattningsvis kan sägas att en suppleant träder in i ledamotens ställe om denna inte kan närvara eller om ledamoten lämnar sina åligganden mot bolaget i förtid. Om styrel-sen har mer än en ledamot ska en av dessa ledamöter utses till styrelstyrel-sens ordförande och leda dess arbete samt bevaka att de fullgör styrelsens uppgifter.60
I styrelsens uppgifter ingår att den ska fastställa en arbetsordning för sitt arbete under året, arbetsordningen ska upprättas skriftligt. Arbetsordningen ska innehålla uppgifter om hur arbetet ska fördelas mellan de olika styrelseledamöterna samt till hur stor del suppleanterna ska delta i styrelsens arbete. Reglerna gäller dock inte bolag där det en-dast finns en ledamot i styrelsen.61 En stor del av de privata aktiebolagen i Sverige har endast en styrelseledamot och omfattas således inte av de regler som innebär att en ar-betsordning måste upprättas. I de andra bolagen som omfattas av bestämmelsen att upp-rätta en arbetsordning kan sägas att det viktigaste momentet är att en ny prövning av vad arbetsordningen ska innehålla sker varje år.62 Reglerna om fastställande av
56
SOU 2009:34, s. 193 ff.
57 7 kap. 1 och 2 §§ ABL 58 8 kap. 8 § ABL. 59 8 kap. 13 § ABL. 60
8 kap. 3 § 1 st. och 17 § ABL.
61 8 kap. 6 § ABL. 62 SOU 2009:34, s. 216.
ning togs in av regeringen för att styrelsen arbete skulle ges stadga och att det genom en arbetsordning ansågs lättare att bedöma resultatet av varje enskild ledamots ansvar.63
3.4.2 Internationell utblick
I detta avsnitt blir den internationella utblicken väldigt kortfattad och avser endast kra-vet på att upprätta en arbetsordning. Ett krav på upprättande av arbetsordning finns i både Norge och Finland, även i Danmark finns kravet, men där gäller det enbart för börsnoterade bolag. Danmarks reglering avseende upprättande av arbetsordning är van-ligt förekommande även i andra medlemsstater inom EU.64
3.4.3 Föreslagna förenklingar
Utredningen har tidigare betonat att en stor del av de privata aktiebolag som idag drivs i Sverige endast har en styrelse bestående av en eller två ledamöter, därav anses det nöd-vändigt att se över reglerna avseende bolagets organisation och ledning för att om möj-ligt förenkla reglerna för dessa bolag.65
I små privata aktiebolag anses inte en bolagsstämma behöva gå till på samma sätt som lagen stadgar utan i dessa bolag anser utredningen att en så kallad skrivbordsstämma räcker, denna möjlighet finns redan idag enligt den gällande rätten på området. En skrivbordsstämma går tillväga genom att aktieägarna kallas till ett sammanträde där de skriver under stämmoprotokollet. Det krävs att samtliga aktieägare är eniga för att en skrivbordsstämma ska kunna äga rum. Det materiella innehållet i stämmoprotokollet som stämman kommer fram till behöver det dock inte råda enighet om. Utredning anser att information rörande tillvägagångssättet måste utökas och det är genom Bolagsverket som denna information ska erbjudas. Eftersom stor del av de privata aktiebolagen i Sve-rige är bolag med få ägare och få styrelseledamöter anser utredaren att ytterligare för-enklingar avseende bolagsstämman inte är nödvändiga då det skulle komplicera förfa-randet snarare än att göra det enklare. Att möjligheten till skrivbordsstämma finns, dock inte uttryckligen i ABL, räcker enligt utredaren. Genom ett införande av regler och för-farande vid skrivbordsstämma i ABL skulle de privata företagen som nyligen nämndes få erhålla större vetskap om möjligheten. I utredningen kommer de dock fram till att det finns en viss osäkerhet till hur införandet ska ske och utredningen anser i stället att Bo-lagsverket ska utöka förmedlingen av information avseende skrivbordsstämmans förfa-rande och när den kan användas. Utredningen anser även att information för tillväga-gångssätt för olika styrelsesammanträden ska erbjudas företagare via Bolagsverket på liknande sätt som information om skrivbordsstämmor. Utredningen anser att de regler som idag finns i ABL som reglerar styrelsesammanträden ger en flexibilitet och att för-enkla dessa regler för privata aktiebolag anses inte nödvändigt.66
En annan förenkling som utredningen föreslår är att det krav som idag finns på en kopia av styrelseprotokoll ges till Bolagsverket vid ändringar av ledamöter, suppleanter, revi-sorer samt lekmannarevirevi-sorer byts ut mot en försäkran på heder och samvete att 63 Prop. 1997/98:99, s. 81 f. 64 SOU 2009:34, s. 216. 65 SOU 2009:34, s. 208. 66 SOU 2009:34, s. 208 ff.
ringen har gjorts. Reglerna för dessa olika personer stadgas idag i 9-12 §§ ABF och det är i dessa paragrafer utredningen vill se en förändring och förenkling. Förändringen spa-rar enligt utredningen tid för styrelsen och underlättar i dess arbete vid inskickande av information till Bolagsverket. Det finns även andra ändringar som kan tänkas ske vid styrelsesammanträde, dessa anser utredningen inte ska förenklas utan även i fortsätt-ningen ha krav på ingivande av kopia på styrelseprotokollet vid ändring.67
Utredningen vill att en förändring sker vad gäller kravet på att en styrelse som har färre än tre ledamöter måste ha en styrelsesuppleant, i utredningen föreslås att kravet på en styrelsesuppleant ska gälla i bolag där styrelsen endast består av en ledamot. Att helt ta bort kravet på en styrelsesuppleant i till styrelseledamöterna anser utredningen inte vara nödvändigt då det är av vikt att det finns en suppleant som kan träda in i stället för le-damoten när denne inte kan närvara och att möjligheten finns att fatta beslut som rör bo-laget.68
Mandattiden som idag finns i ABL är stadgad att gälla ett år från det att beslut togs om ledamotens tillträde. I utredningen förslås en förändring av 8 kapitlet 13 § ABL där för-ändringen innebär att mandatet i stället ska löpa tills vidare om inte annat har skrivits in i bolagsordningen. Förenklingen grundar sig på att små privata aktiebolag ofta har en styrelse bestående av samma ledamöter under en längre tid och en bestämmelse som ut-redningen föreslår förenklar förfarandet att inte behöva förnya ledamotens mandattid. Möjligheten till att reglera mandattiden anser utredningen är viktig och därför kan en sådan bestämmelse enklast tas in i bolagsordningen.69
En annan förändring som utredningen föreslår är borttagandet av att styrelsen årligen ska fastställa en arbetsordning för privata aktiebolag i enlighet med 8 kap. 6 § ABL. En-ligt utredningen blir detta krav i små aktiebolag onödigt och en börda för styrelsen som inte leder till något av värde, innehållet i arbetsordningen i små aktiebolag brukar ofta vara kortfattade och uttryckslösa. Att ta bort denna reglering skulle för de flesta privata aktiebolagen inte innebära någon skillnad enligt utredningen, i större privata bolag där behovet av en arbetsordning är större finns möjligheten för ledamöterna att själva be-stämma om upprättandet av en arbetsordning är nödvändig eller inte. Den bestämmelse som idag finns i 8 kap. 7 § ABL avseende skriftliga instruktioner till arbetsfördelning mellan dels styrelsen och dels den verkställande direktören föreslås även av utredningen att den tas bort för privata aktiebolag. I många av de privata aktiebolagen i Sverige är bandet mellan personen eller personerna i styrelsen och den verkställande direktören ofta nära och en skriftlig instruktion anser utredningen är onödig och skapar en överflö-dig börda för bolaget.70
67 SOU 2009:34, s. 212 f. 68 SOU 2009:34, s. 214 f. 69 SOU 2009:34, s. 220. 70 SOU 2009:34, s. 216 ff.
4 Analys av målen med regelförenklingar i ABL
4.1
Inledning
I detta avsnitt kommer de föreslagna regelförenklingarna som utredningen lagt fram att analyseras utifrån de mål som regeringen hade när de tillsatte en utredning av ABL och som har presenterats i kapitel 2. Analyser av förenklingarna för att nå upp till målen kommer att ske utifrån i huvudsak remissvar, även författarens egna synpunkter kom-mer att presenteras.
En del förändringar gjordes i aktiebolagslagen när den ändrades år 2005 till den nya ak-tiebolagslagen. Redan vid utredningen till den nya aktiebolagslagen förordades förenk-lingar för små och medelstora aktiebolag. Det genomfördes en del förenkförenk-lingar i och med ikraftträdandet av den nya aktiebolagslagen däribland förtydligande av paragrafer genom att regler för publika bolag hamnade i slutet av kapitlet och därmed gavs lagen en tydligare struktur för att kunna bli överblickbar av såväl privata som publika aktiebo-lag. I propositionen till den nuvarande aktiebolagslagen angavs även att en modernise-ring av den förra aktiebolagslagen var nödvändig samt att det gavs en möjlighet för fö-retagare att reglera frågor i bolagsordningen och på detta sätt skapa en flexiblare aktie-bolagslag.71
Regelförenklingarna i aktiebolagslagen som presenterats i denna uppsats omfattar såväl nystartande bolag som regler som påverkar företag under året, såsom exempelvis man-dattid för styrelseledamot. Strukturen i den nuvarande ABL kommer inte att förändras mycket om dessa regelförenklingar träder i kraft. Det kan nämnas att utredningen fort-sätter det arbete som gjordes till den nuvarande aktiebolagslagen och att det eftersträvas en flexibilitet och valmöjlighet för ägare, styrelser och andra befattningshavare att välja hur de vill reglera olika frågor avseende bolaget. Ett tydligt exempel på just flexibilitet är att göra uppgifterna som idag ska tas med i bolagsordningen till dispositiva och på detta sätt göra det upp till de som bildar bolaget att bestämma vilka ytterligare uppgifter som ska tas med förutom de obligatoriska.
Det är av vikt att i detta avsnitt nämna att regelförenklingsarbetet med ABL är en del av ett större område som regeringen vill förändra. Att skapa bättre förmåner för att anställa personer, lägre krav på aktiekapital, avskaffande av revisorsplikten tillhör även den bricka som regeringen vill fylla för att skapa en så hög företagsamhet i Sverige som möjligt. Några av de föreslagna ändringar som både är under utredningen och som har trätt i kraft är bland annat att aktiekapitalet är sänkt från 100 000 kr till 50 000 kr per den första april 2010. Sänkningen av aktiekapitalet får anses vara den största förändring inom bolagsrätten som skett under senare tid. I en annan utredning som har lett fram till en proposition72 föreslås ett avskaffande av revisorsplikten i Sverige för små privata ak-tiebolag, detta som ett led i att förändra och förenkla aktiebolagslagen och därigenom skapa mindre kostnader och göra aktiebolagsformen mer attraktiv. Avskaffandet av re-visorsplikten föreslås träda i kraft den 1 november 2010, en proposition har överlämnats
71 Prop. 2004/05:85, s. 200 ff. 72 Prop. 2009/10:204.
från regeringen till riksdagen.73 Även området med att skapa enklare redovisningsregler för mindre aktiebolag är under utredning.74
I de nästkommande avsnitten 4.2, 4.3 och 4.4 kommer de tre mål som regeringen satte upp för utredningen att behandlas avseende de tre föreslagna förenklingarna. I avsnitt 4.5 kommer det ökade informationsutlämnandet från Bolagsverket att behandlas. Syftet med avsnitten är att beakta om utredningen har nått upp till de mål regeringen ställt och kommentarer från remissinstanser kommer att belysa dessa områden. Författarens syn-punkter och kommentarer till de föreslagna förenklingarna kommer även att redovisas.
4.2
Minskade administrativa bördor och kostnader
I utredningen och remissinstanserna är det främst detta mål som behandlas och analyse-ras utifrån de förändringar och förenklingar som utredningen presenterat. En stor del av analysen kommer således att beröra just detta område då det av såväl remissinstanserna som utredaren har lagt störst vikt vid att kommentera detta område.
4.2.1 Vid bolagets bildande
Utredningens förslag vid bolagets bildande är i huvudsak att minska de obligatoriska uppgifter som ska finnas i bolagsordningen, vilket enligt utredningen skapar en valmöj-lighet och flexibilitet för stiftarna att själva reglera de uppgifter som anses nödvändiga för bolaget de vill etablera och driva.
Svenskt Näringsliv anser att den föreslagna förenklingen med dispositiva bestämmelser för bland annat innehåll i bolagsordningen skapar större flexibilitet och större valmöj-ligheter för privata aktiebolag att själva bestämma vilka uppgifter som bör ingå i bola-gets bolagsordning. De anser vidare att kostnaderna för privata aktiebolag minskar ge-nom denna sorts bestämmelser då de inte krävs något upprättande av bolagsrättsliga av-tal utan lagen i sig erbjuder tillräckliga möjligheter för aktiebolagen.75
Företagarna anser att förslaget om att införa tre obligatoriska uppgifter i bolagsordning-en är välkommet och att detta minskar de privata aktiebolagbolagsordning-ens administrativa börda på ett enkelt sätt.76 Sveriges advokatsamfund instämmer till förslaget att de obligatoriska uppgifterna i bolagsordningen ska vara tre stycken och att aktiebolagen därutöver får möjlighet att själva välja att ta in ytterligare uppgifter.77
Ingen av ovanstående remissinstanser har någon invändning avseende förenklingar för bildandet av aktiebolag för att skapa mindre administrativa kostnader och bördor, an-ledningen till detta får anses vara att samtliga instanser ser det som nödvändigt att skapa ett enklare regelverk för privata aktiebolag. Samtliga remissinstanser anser däremot att ett utökat informationslämnande från Bolagsverket är nödvändigt för att underlätta för företagare att söka information om de nya förenklade reglerna om dessa träder i kraft.
73 Prop. 2009/10:204. 74 SOU 2008:67. 75
Svenskt Näringsliv, Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., s. 4.
76 Företagarna, Förenklingar i aktiebolagslagen, s. 2.
Författaren till denna uppsats delar de fördelar som både utredningen och remissinstan-serna anger som stöd för ett avreglerande av uppgifter i bolagsordningen. Det skapar en större valmöjlighet för stiftarna att enkelt, snabbt och utan hjälp av en person med juri-diska kunskaper upprätta en korrekt bolagsordning. En åsikt som dock inte delas med bland annat Svenskt näringsliv är att upprättandet av bolagsrättsliga avtal (aktieägarav-tal) trots förenklingarna kommer att behöva upprättas i ett stort antal av små privata ak-tiebolag, därmed är minskningen av den kostnad som ett upprättande av ett sådant avtal inte mindre just på den grund att bolagsordningen förenklas. I små privata aktiebolag i Sverige upprättas ofta både en bolagsordning och ett aktieägaravtal för att reglera de in-terna tvistigheter som kan uppkomma mellan ägarna.78 Utredningens förslag är således en bra lösning för att minska den administrativa bördan och därmed de kostnader detta medför, men förslaget om ändring av innehållet i bolagsordningen underlättare inte ett upprättande av ett aktieägaravtal som kräver oftast kräver juridiska kunskaper.
Ett utökande av informationslämnande från Bolagsverket anser författaren är nödvän-digt för att kostnader och administrativa bördor ska minska för företagare. Det finns idag lättillgängliga mallar via Bolagsverkets hemsida för företagare och samarbetet mel-lan Skatteverket, Bolagsverket samt Tillväxtverket har enligt författaren lett fram till en bra plattform79 för personer som vill ha information om såväl etablerandet som avveck-landet av ett bolag. För att dessa tre myndigheter ska ha möjlighet att bedriva denna form av informationsutlämnande krävs större resurser i både kapital och personal, enligt författarens mening vägs dock denna kostnad upp av företagens minskade kostnader i längden.
4.2.2 Avseende aktiebrev och aktiebok
Den föreslagna förenklingen i utredningen avseende avskaffande av aktiebreven innebär enligt utredningen minskade kostnader för såväl mindre som större privata aktiebolag i Sverige. Kostnaden som idag enligt utredningen finns för aktiebolag med färre än nio anställda för att utfärda, underteckna och uppdatera ett aktiebrev uppgår till ungefär 140 kr per aktiebolag och år, i ett större aktiebolag med mellan tio och femtio anställda upp-går kostnaden till ungefär 350 kr, i aktiebolag med fler än femtio anställda uppupp-går kost-naden till ungefär 840 kr.80 Kostnaden försvinner i och med den föreslagna regelförenk-lingen, till viss del ersätts kostnaden av att aktiebokens innehåll måste omfatta fler gifter avseende aktieägaren. Utredningen anser vidare att ytterligare kostnader upp-kommer för företagen i och med avskaffandet av aktiebreven, därför att aktiebolagen behöver söka information för att få kunskap och information om systemet.81
Advokatsamfundet anser inte i sitt remissvar att avskaffandet av aktiebreven medför en mindre administrativ börda för de privata aktiebolagen i Sverige då aktiebolagen kom-mer att behöva vara inblandade i arbetet för att ändra aktieboken när en aktieägare ex-empelvis vill pantsätta sina aktier. Advokatsamfundet föreslår i stället en ändring av den nu gällande lagtexten ändras till att bolagen själva väljer om aktiebrev ska utfärdas eller inte. I bolag där aktiebrev inte utfärdas får således innehållet i aktieboken en större
78 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 79. 79
http://www.verksamt.se.
80 Tillväxtverket, R 2008:02, s. 40 f. 81 SOU 2009:34, s. 283 f.
lig betydelse och detta skapar enligt Advokatsamfundet en bättre flexibilitet än utred-ningens förslag för de privata aktiebolagen i Sverige. Advokatsamfundet föreslår avslag således den av utredningen föreslagna förenklingen.82
I remissvaret från Svenskt Näringsliv anser de att utredningens förslag om avskaffandet av aktiebrev samt att ge aktieboken en vidare rättslig ställning är rätt linje att gå. De an-för att svenska privata aktiebolag tack vare avskaffandet av aktiebrev kommer att göra kostnadsbesparingar. 83
Företagarna ställer sig i sitt remissvar bakom utredningens förslag om att avskaffa ak-tiebreven då det anses vara en förlegad tradition, att akak-tiebreven kan tappas bort anförs vara en av grunderna. Företagarna anser vidare att bolagets styrelse ska sköta aktiebo-ken och föra in de uppgifter som krävs i densamma. Organisationen anser inte att det bör införas något centralt aktieägarregister, eftersom nytta med ett sådant register inte väger upp de nackdelar som registret skapar.84
Det framgår av de ovan nämnda remissvaren att åsikterna avseende avskaffande av ak-tiebrev och ett utökande av aktieboken går isär. I Norge avskaffades akak-tiebreven år 2000 och detta har varken enligt utredaren eller enligt författarens uppfattning lett till några invändningar, systemet utan aktiebrev verkar fungera på ett tillförlitligt sätt. I utred-ningen till den nya aktiebolagslagen ansåg kommittén att ett avskaffande av aktiebreven var rätt väg att gå för att minska den administrativa börda som finns för privata aktiebo-lag.85 Enligt författarens mening är ett avskaffande av aktiebreven lämpligt på grund av att det är omodernt och att aktiebrev i många små privata aktiebolag anses onödigt efter-som ägarskiften inte hör till vanligheten. Författaren instämmer med utredningen att det dock kommer medföra ökade kostnader eftersom förandet av aktieboken utökas, men eftersom ägarskifte i små privata aktiebolag får anses vara sällsynt och därmed anser författaren inte att behovet av aktiebrev är tillräckligt stort i dessa bolag.
Genom ett avskaffande når utredningen således de mål som regeringen satt upp för att minska den administrativa bördan och kostnader för små privata aktiebolag. Målet nås eftersom utfärdandet av aktiebreven avskaffas samt att ett utökat informationsinnehåll i aktieboken inte medför några ytterligare betungande kostnader för små privata aktiebo-lag.
4.2.3 Avseende bolagets organisation
Utredningens presenterande av förenklingen avseende bolagets organisation och därmed förslaget att ta bort fastställandet av arbetsordning för privata aktiebolag innebär, enligt utredningen, minskade kostnader. I ett privat aktiebolag med färre än nio anställda upp-går kostnaden årligen till drygt 1700 kr för att fastställa en arbetsordning och ge instruk-tioner till befattningshavare i bolaget.86 Utredningen anser att stora delar av den totala kostnaden som idag finns för upprättandet av dessa två lagkrav nästan kommer att
82 Sveriges advokatsamfund, Förenklingar i aktiebolagslagen, s. 2 f. 83 Svenskt Näringsliv, Förenklingar i aktiebolagslagen m.m., s. 3. 84
Företagarna, Förenklingar i aktiebolagslagen, s. 1.
85 SOU 2001:1, del 2, bilagan Aktieägarregister, s. 128 f. 86 Tillväxtverket, R 2008:02, s. 45.
