Att leva med diabetes mellitus typ 2 : En kvalitativ litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Karlsson Emelie, Löwendahl Alma, Svensson Therese HANDLEDARE:Andersson Caroline

EXAMINATOR:Abelsson Anna

JÖNKÖPING: 2021

Sammanfattning

Att leva med diabetes

mellitus typ 2

Titel: Att leva med diabetes mellitus typ 2.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt problem och fler personer insjuknar årligen. Egenvård är en central del av behandlingen för dessa personer. Att förstå livsstilsförändringar, behandlingar och egenvården hos dessa personer bidrar till ökad kunskap inom hälso- och sjukvården.

Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2.

Metod: Litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och MedLine.

Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman egenvård och information vid diabetes mellitus typ 2 och påverkan av diabetes mellitus typ 2 i livet med respektive underkategorier. Det fanns erfarenhet av bristande och otillräcklig information av hälso- och sjukvården. Erfarenheter fanns av att närstående gav bra information och under gruppbaserad utbildning reflekterades erfarenheter av att leva med DMT2. Resultatet visade att egenvården innefattade en del svårigheter som ändrade kostvanor, fysisk aktivitet, kulturella aspekter och förändrad livsstil.

Slutsats: DMT2 är en global och livslång sjukdom där livsstilsförändringar bör genomföras. Erfarenheter av att det var svårt att genomföra livsstilsförändringar där kostvanor visade sig vara det svårast att anpassa sin DMT2 till. Vidare forskning kring erfarenheter hos personer med DMT2 bidrar till ökad kunskap för

sjuksköterskan men även allmänheten. Vidare forskning av personer med DMT2 och hur kultur påverkar egenvården kan ge ökad kunskap till sjuksköterskan och

allmänheten.

Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, diabetes typ 2, livsstil, patienters erfarenheter, egenvård.

Summary

Title: Living with diabetes mellitus type 2.

Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a global problem and more people are getting sick every year. Self-care is a central part of the treatment for these

people. Understanding the lifestyle changes, treatments and self-care of these people contributes to increased knowledge in health care.

Aim: Describing people's experiences of living with type 2 diabetes mellitus.

Method: A qualitative literature review. Based on 12 scientific articles collected from Cinahl and MedLine.

Results: The results are presented in two main themes of self-care and information in diabetes mellitus type 2 and the impact of diabetes mellitus type 2 in life with the respective subcategories. There was experience of inadequate and insufficient information from the health service. There was experience that close relatives provided good information and during group-based training, experiences of living with DMT2 were reflected. The results showed that self-care included some difficulties such as changing dietary habits, physical activity, cultural aspects and changing lifestyles. Conclusion: DMT2 is a global and lifelong disease where lifestyle changes should be implemented. Experiences that it was difficult to implement lifestyle changes where dietary habits proved to be the most difficult to adapt your DMT2 to. Further

research on the experiences of people with DMT2 contributes to increased knowledge for the nurse but also the public. Further research of people with DMT2 and how culture affects self-care can provide increased knowledge to the nurse and the public. Keywords: Diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, lifestyle, patient

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Diabetes mellitus typ 2  ... 1

Behandling vid diabetes mellitus typ 2... 2

Komplikationer vid diabetes mellitus typ 2 ... 2

Egenvårdsinsatser vid diabetes mellitus typ 2 ... 2

Syfte ... 4

Material och metod ... 4

Design... 4

Urval och datainsamling... 4

Dataanalys ... 5

Etiska överväganden ... 5

Egenvård och information vid diabetes mellitus typ 2 ... 6

Att få information från närstående och hälso- och sjukvård ... 6

Att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2 ... 7

Påverkan av diabetes mellitus typ 2 i livet ... 7

Att kontrollera sin diabetes mellitus typ 2 ... 8

Att hantera glukosnivåer med självövervakning och läkemedel ... 8

Diskussion ... 9

Slutsatser ... 13

Referenser ... 14

1 Inledning

Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett växande hälsoproblem globalt (World Health Organisation [WHO], 2016). Personer som lever med DMT2 har en ökad risk att drabbas av allvarliga och livshotande komplikationer eller tillstånd som kan leda till minskat välbefinnande (International Diabetes Federation [IDF], 2020). I Sverige lever 500 000 personer med diabetes och cirka 85–90% av dessa har DMT2. Det uppskattas att 150 000 personer i Sverige lever med DMT2 utan att ha diagnostiserats (Diabetesförbundet, 2020a). Globalt lever cirka 463 miljoner personer med DMT2 och den siffran förväntas stiga till 700 miljoner år 2045 (IDF, 2019). En central del i behandlingen av DMT2 är egenvård vilket ställer höga krav på personen att ändra livsstil för att uppnå livskvalité och hälsa. Egenvård är en viktig del för att lära sig att leva med sjukdomen där både personen och hälso- och sjukvården har ett ansvar (Socialstyrelsen, 2018). Att stärka personen och närståendes egenvård är enligt kompetensbeskrivningen ett av sjuksköterskans ansvar (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Råd gällande livsstil kan ge personer med DMT2 en känsla av frihet i sjukdomstillståndet (WHO, 2013). Sjuksköterskan behöver få en ökad förståelse för hur personer med DMT2 erfar sin livssituation för att kunna stödja till egenvård (Graves et al., 2016).

Bakgrund

Diabetes mellitus typ 2 

DMT2 är en vanligt förekommande sjukdom som tidigare kallades för åldersdiabetes. Sjukdomen räknas vara en av de fem största dödsorsakerna i länder med hög inkomst (Gherman et al., 2011). Forskning visar att ärftlighet är en betydande faktor för att utveckla sjukdomen (Frid & Gershater, 2019). DMT2 är orsakad av minskad insulinproduktion, insulin är ett hormon som påverkar p-glukoshalten (plasmaglukoshalten) i kroppen (International Diabetes Federation, 2020). Sjukdomen karakteriseras av förhöjda blodsockerhalter på grund av insulinbrist eller insulinresistens då betacellerna har en bristande förmåga att mottaga insulin (IDF, 2020). Vid DMT2 stimuleras betacellernas mottaglighet för insulin genom läkemedel (Frid & Gershater, 2019). För att förhindra komplikationer av sjukdomen krävs livsstilsförändringar som viktminskning, ökad fysisk aktivitet samt minskat fettintag (Sanz et al., 2010). Rökstopp har även hög prioritet då rökning skadar kärlväggen och försämrar insulinberoende vävnaders insulinkänslighet (Ericsson & Ericsson, 2012). Blodprovstagning av HbA1c spelar en viktig roll vid diagnostisering och vid behandling av DMT2. HbA1c består av hemoglobin (Hb) och (A1c) är det kemiska uttrycket av glukos bundit till Hb. Nivån av HbA1c är högre på grund av en större mängd glukos i blodet. HbA1c innebär förhöjd glukoshalt under längre tid. Genomsnittsvärde av HbA1c kan tas vilket visar glukoshalten under de senaste sex till åtta veckorna. P-glukos visar glukoshalten för just det specifika tillfället (Frid & Gershater, 2019). Diagnoskriterierna vid DMT2 är ett HbA1c på 48mmol/mol vid minst två tillfällen alternativt fastande p-glukos på 7,0 mmol/l eller högre vid två tillfällen (Frid & Gershater, 2019). De klassiska symtomen vid DMT2 är ökad törst, större urinmängd och tätare toalettbesök men de är mer diffusa än vid diabetes typ 1 (Diabetesförbundet, 2020b). Ohälsosamma levnadsvanor som fysisk inaktivitet,

2 dåliga matvanor, övervikt, rökning och tobaksanvändning är de vanligaste riskfaktorerna vid DMT2 (Frid & Gershater 2019; Rogers & Allen, 2020).

Behandling vid diabetes mellitus typ 2

Målet med behandlingen vid DMT2 är att hålla en normal p-glukosnivå och normalvärde för HbA1c är <42 mmol/mol. I första hand behandlas DMT2 med livsstilsförändringar som exempelvis ökad fysisk aktivitet och kostförändringar för att kontrollera sjukdomen. Räcker inte ändrad kost eller ökad fysisk aktivitet sätts läkemedel in. Syftet med läkemedlet är att sänka p-glukosnivån genom att hämma glukosproduktionen vilket ökar upptaget av glukos i perifera vävnader (Socialstyrelsen, 2018; Cornell, 2015). Det vanligaste läkemedlet vid DMT2 är tabletten Metformin som är en basbehandling och ett förstahandsval av läkemedel som minskar insulinresistensen (Frid & Gershater, 2019). Behandling med insulin blir aktuell då läkemedel i tablettform inte ger tillräcklig effekt (Diabetesförbundet, 2016). Ungefär hälften av personerna med DMT2 i Sverige har påbörjat insulinbehandling inom 10 år efter att diagnosen DMT2 ställts. En framgångsrik behandling vid DMT2 är beteendestöd vid livsstilsförändring och tobaksavväjning (Rogers & Allen, 2020). För att undvika komplikationer vid DMT2 är det viktigt att bibehålla en normal p-glukosnivå (Diabetesförbundet, 2020b). Komplikationer vid diabetes mellitus typ 2

DMT2 är en progressiv sjukdom där hyperglykemi ger en ökad risk för komplikationer (Fonseca, 2009). Hyperglykemi definieras av höga p-glukosnivåer och kan orsaka kritiska medicinska tillstånd som ketoacidos eller hyperosmolär koma (Ericson & Ericson, 2012). Akuta komplikationer vid DMT2 som hyperglykemi kan leda till försämrad livskvalité eller döden. Det finns också en risk för att få hypoglykemi vilket beror på en låg p-glukosnivå och kan leda till att personen hamnar i koma, få anfall, hjärnskada eller leda till döden (Ericson & Ericson, 2012). Höga p-glukosnivåer ger skador på mikrovaskulära och makrovaskulära kärl i kroppen. Skador i mikrovaskulära kärl kan leda till retinopati, neuropati och nefropati vilket kan orsaka blindhet, känsel och njurproblem (IDF, 2021). Nedsatt känsel kan leda till komplikationer i form av sår och skador på fötter som är svårläkt eftersom det uppkommit en kärlskada (Sellman et al, 2018). Skador i makrovaskulära kärl kan leda till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ge en minskad blodtillförsel i benen. Detta leder till en ökad risk för bensår (IDF, 2021).

En obehandlad DMT2 kan leda till svåra komplikationer, det kan förhindras eller fördröjas genom egenvård exempelvis hälsosam kost, rökstopp och regelbunden fysisk aktivitet (Socialstyrelsen, 2018). Att förhindra komplikationer minskar risken för låg känsla av livskvalité och depression (Green et al., 2012). I takt med att allt fler personer lever med DMT2 ökar kostnaderna i samhället. Kostnaderna beror mestadels på komplikationerna som uppstår i samband med sjukdomen (Li et al., 2013).

Egenvårdsinsatser vid diabetes mellitus typ 2

Egenvård definieras som de hälso- och sjukvårdsåtgärder personer utför i hemmet antingen självständigt eller med hjälp av närstående eller annan assistans (Socialstyrelsen, 2020). Egenvårdsområdet innefattar alla hälsofrämjande uppgifter och behandlingar som kan utföras i frånvaro av hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:9). Vid egenvård av DMT2 kan det vara av vikt att personer behöver förstå att det finns sju beteenden som kan resultera i god kontroll av sin DMT2. De sju beteenden innefattar hälsosam kosthållning, fysisk aktivitet, följa medicinsk

3 ordination, övervaka p-glukoshalten, lösa problem på effektivt sätt, visa på god copingförmåga samt minska risker som har inverkan på p-glukoshalten. Genom utförandet av egenvårdens sju beteenden minskar risken för DMT2 komplikationer och leder till förbättrad livskvalité (Shirvastava et al., 2013). För personer med DMT2 är egenvård som fysisk aktivitet och kosthållning centralt, vilket kan göra att läkemedel som insulin kan undvikas (WHO, 2021). Personer bör ha kunskap om sin sjukdom, exempelvis vad som orsakar lågt respektive högt p-glukosvärde och då undvika komplikationer. Kontroll av p-glukos görs med blodglukosmätare som mäter blodets glukoskoncentration i mmol/l, det utförs av personen med testmätare och stickor, så kallad self monotring of blood glucos. Vid egenmätning av p-glukosnivån kan personen själv utvärdera sin egenvård samt den medicinska

behandlingen (Socialstyrelsen, 2018). Dorothea Orems egenvårdsteori

Dorothea Orem delar in sin egenvårdsmodell i tre olika teorier, egenvård, egenvårdsbrist samt omvårdnadssystem och dessa utgör tillsammans en teori om egenvård. Egenvård definieras som aktiviteter personer på eget initiativ utför för att bevara hälsa och välmående och med detta bevara livskvalité. Utförandet av egenvård vid DMT2 kräver kunskap och medvetenhet som leder till en framgångsrik behandlingsstrategi av sjukdomen (Shirvastava et al., 2013). Närstående spelar en viktig roll i egenvården då de kan finnas där som ett stöd när personer upplever bristande förmåga att utföra egenvården självständigt (Kirkevold, 2000). Kärnan i egenvårdsteorin är att personerna besitter motivation och förmåga att främja egen hälsa och aktivt utföra åtgärder för att förhindra sjukdom (Kirkevold, 2000). Enligt Orems egenvårdsteori är brist på egenvård när kraven på personerna är större än den egen förmåga, och där kan sjuksköterskan komplettera med information för att underlätta egenvården (Shaughnessy, 2014).

Orems teori om egenvårdsbrist delas upp i två centrala begrepp vilka är egenvårdskapacitet och egenvårdsbegränsning. Egenvårdskapacitet ses som en komplex skicklighet för att tillgodose behoven av vård som främjar personens välbefinnande. Att besitta kunskap, motivation och färdigheter är väsentligt då personerna ska kunna förstå sina egenvårdsbehov samt planera den egenvård som behövs. Egenvårdsbristen är bunden till egenvårdsbegränsningar och då menas de begränsningar av kunskap, förmåga, beslutsfattande samt en begränsning att utföra en handling som ger effekt (Kirkevold, 2000).

Omvårdnadssystem innefattar begreppen omvårdnadskapacitet, hjälpmetoder samt olika omvårdnadssystem. Omvårdnadskapacitet innebär att personerna besitter kunskap, färdighet, egenskap och attityd som behövs för att tillämpa omvårdnad och det ses som en komplex förmåga som kräver speciell utbildning. Orem beskriver hjälpmetoder som en handling i form av vägledning, stöttning och skapandet av en utvecklande miljö samt undervisning till personer. Detta är hjälpmetoder som används inom omvårdnadsprocessen av sjuksköterskor. Begreppet omvårdnadssystem innefattar hur sjuksköterskan och personer samspelar i omvårdnadssituationen (Kirkevold, 2000). Personers erfarenheter av egenvård vid DMT2 är viktiga delar för att kunna utveckla och effektivisera egenvården och patientutbildning samt öka personcentrering (Lauresen et al. 2017).

4 Syfte

Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2.

Material och metod Design

I syfte att sammanställa personers erfarenheter att leva med DMT2 har en litteraturöversikt använts. En kvalitativ design används för att svara på syftet då personers erfarenheter står i fokus. Henricson et al., (2017) beskriver att en studie med kvalitativ design syftar på att studera personers levda erfarenheter av ett fenomen. En litteraturöversikt innefattar kartläggning av kunskapsläget inom ett område, med en analys som avslutande del. Friberg (2017a) menar att det är en lämplig metod för en kandidatuppsats då studien baseras på tidigare forskning kring ämnet. Urval och datainsamling

En inledande litteraturöversikt genomfördes i januari 2021 i databaserna MedLine innehåller material från biomedicinska områden och Cinahl innehåller omvårdnadsvetenskap (Östlundh, 2017; Karlsson, 2017). Sökorden som användes i sökningen var Diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, patient experience, self care, lifestyle (Bilaga 1). Valda sökord sammanställdes då termer som AND och OR användes vid sökning av artiklar, denna funktion kallas boolesk. Termen AND begränsar och resulterar i en mer detaljerad sökning. Vid användning av boolesk termen AND måste respektive sökord vara med i sökningen vid användning av flertal sökord. För att öka känsligheten samt bredda sökningen används OR. Vid kombination av termen OR och sökorden behövs enbart ett av sökorden finnas i sökresultatet (Karlsson, 2017). Synonymer togs fram med assistans av Svensk MeSH (Medical Subject Headings). Svensk MeSH är en ämnesordslista som kan vara en bra startpunkt vid användande av databaser (Karolinska institutet, u.å.). Vid begränsning av sökning valdes peer review, artiklar på engelskt språk samt artiklar publicerade 2018–2021 för att inkludera senaste forskningen. Artiklar med peer reiew innefattar innan publicering en vetenskaplig granskning av andra forskare som ökar den vetenskapliga kvalitén på artikeln (Karlsson, 2017). Inklusionskriterierna i sökningen var personer med DMT2, ålder över 18år, globalt och artiklar innehöll en kvalitativ design. Exklusionskriterier var kvantitativa artiklar, personer under 18 år och personer med Diabetes mellitus typ 1. Sökningar i Cinahl och MedLine gav 331 träffar, där samtliga titlar lästes individuellt. Av de 331 artiklarna valdes 78 abstrakt att läsas individuellt då de ansågs relevanta till litteraturöversiktens syfte. 32 artiklar valdes att gå vidare med efter läst abstrakt och artiklar lästes upprepade gånger individuellt för att skapa en enskild uppfattning. Efter att hela artiklarna lästs återstod 16 artiklar som gick till kvalitetsgranskning. Artiklarna granskades oberoende av varandra med Hälsohögskolans Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod, som har tagits fram av Avdelningen för Omvårdnad (bilaga 2). I protokollet besvarades frågor gällande studien som granskades. Frågor i protokollet besvarades med ja eller nej samt poängsattes med ett poäng för vardera ja. Första delen av protokollet innefattande 4 av 4 poäng och de artiklar som ej uppfyllde 4 poäng exkluderades efter avslutad granskning. De artiklar med minst 10 av 12 poäng på både del I och del II inkluderades i litteraturöversikten då de ansågs

5 ha acceptabel kvalité. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod 12 kvalitativa artiklar (Bilaga3).

Dataanalys

De artiklar som slutligen valdes till litteraturöversikten analyserades med Fribergs (2017b) fem steg. Femstegsanalysen lämpar sig bra vid analys av kvalitativt material till en litteraturöversikt på kandidatnivå (Friberg, 2017b). I steg ett lästes artiklarna flertal gånger individuellt, detta för att få en god förståelse av vardera artikels innehåll. Resultatet i artiklarna lästes individuellt och de delar i resultatet som svarade på syftet markerades med överstrykningspenna i andra steget, dessa kallas för nyckelfynd (Friberg, 2017b). I steg tre sammanställdes nyckelfynden i ett dokument för att få en bättre överblick av innehållet i artiklarna. Steg fyra i analysen identifierade likheter och skillnader i de olika studiernas resultat. De textdelar som svarade på syftet i respektive artikel sammanfördes under gemensamma teman och subteman (Friberg, 2017b). Sista steget, steg fem presenteras resultatet på ett tydligt sätt (Friberg, 2017b). De fynd som hittades i artiklarnas resultat sammanställdes till en text vilket bildade litteraturöversiktens resultat.

Etiska överväganden

Etiskt godkännande krävs ej vid en litteraturöversikt, dock skall syfte motiveras och etiska överväganden skall utföras under arbetets gång (Kjellström, 2017).

De mänskliga rättigheterna skall alltid tillgodoses och samhälle eller vetenskapens intresse skall inte prioriteras enligt Helsingforsdeklarationen. De etiska riktlinjernas mål är att bibehålla rätten till självbestämmande för att inte kränka integritet hos deltagare som deltar i forskningsstudier (World Medical Association, 2013). De forskningsetiska principerna består av fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De är till för att skydda personer som deltar i forskningsstudier och bör uppfyllas för att studien ska nå en god etisk kvalité (Vetenskaprådet, 2014). Dessa fyra huvudkrav uppnåddes i artiklar som valdes ut till resultatet. Konfidentialitetskravet uppnåddes i denna studie då inga personuppgifter krävdes och där med kunde ingen deltagande identifieras (Vetenskapsrådet, 2014). Lagen om etikprövning (SFS 2003:460) innehåller bestämmelser hur forskning avser människor. Lagen uppger att all forskning skall genomföras om respekt för människovärdet. De artiklarna med ett etiskt godkännande och förhållningssätt har inkluderats i resultatet. Tolkning av resultatet kan ha påverkats då artiklarna har översatts från engelska till svenska. Det innebar att det fanns en risk för tolkningsfel när översättning utfördes (Kjellström, 2017). Feltolkningar av artiklar i resultatet kan ha uppstått då författarna har begränsad kunskap inom metodologi.

Resultat

Resultatet är en sammanställning av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som svarar på syftet att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2. Huvudtema och subteman identifierades från resultatet, se figur 1.

6 Figur 1. Temaöversikt.

Egenvård och information vid diabetes mellitus typ 2 Erfarenheter av bristande och otillräcklig information från hälso- och sjukvården var frustrerande och ledde till missförstånd. Vid gruppbaserad utbildning delades erfarenheter och frågor som var relaterat till livet med DMT2. Egenvård vid DMT2 sågs vara viktig för att kunna leva tillsammans med sjukdomen. Egenvårdsaktiviteterna involverade kost, fysisk aktivitet, kontroll och p-glukosnivån samt administrering av insulin.

Att få information från närstående och hälso- och sjukvård

Erfarenheter av att få beskedet om diagnosen DMT2 beskrevs som en berg- och dalbana fylld med emotionella känslor (Abreu et al., 2018). Att ständigt ha sjukdomen närvarande upplevdes som en begränsning och känslor som ångest, panik och osäkerhet uppstod (Kjellsdotter et al., 2020). Det fanns erfarenheter av bristande och otillräcklig information från hälso- och sjukvården och det var frustrerande, vilket ledde till missförstånd med hälso- och sjukvården (Tan et al., 2018). Erfarenheter av att hälso- och sjukvården gav råd och information som var tillfreds med den hjälp som erhölls (Tan et al., 2018; Abdullah et al., 2020). Kontakt med hälso- och sjukvården tycktes överflödig när personens DMT2 förblev oförändrat (Findlay- White et al., 2020). Det fanns erfarenheter av att glömma ta upp frågor under individuell rådgivning med hälso- och sjukvården (Kjellsdotter et al., 2020). Erfarenheter av att det fanns tidsbrist hos hälso- och sjukvård speciellt då tillståndet hos personens med DMT2 var oförändrat. Detta resulterade i att sjukdomstillståndet inte diskuterades vidare (Abdullah et al., 2020). Däremot vid diskussion under gruppbaserad utbildning delades erfarenheter och frågor relaterat till att leva med DMT2 (Kjellsdotter et al., 2020). Det fanns erfarenheter av att information som kom från familj och vänner var bra, speciellt från de som också var diagnostiserade med DMT2 (Abdullah et al., 2020; Abreu et al., 2018).

Egenvård och information vid diabetes mellitus typ 2

Att få information från närstående och hälso- och sjukvård

Att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2

Påverkan av diabetes mellitus typ 2 i livet

Att kontrollera sin diabetes mellitus typ 2 Att hantera glukosnivåer med självövervakning och läkemedel

7 Att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2

Att utföra egenvård var en stor del av livet hos personer med DMT2. Det fanns erfarenheter att egenvård var svår att utföra men viktig för att kunna leva med diabetes (Tan et al., 2018; Wu et al., 2019; Chen et al., 2018). Erfarenheter av att livet med DMT2 beskrevs komplicerat och uppfattades begränsat i vardagen (Tan et al., 2018). Egenvårdens aktiviteter vid DMT2 involverade kost, fysisk aktivitet, kontroll av p-glukosnivån och administrering av insulin (Wu et al., 2019; Chen et al., 2018). En egenvårds aktivitet var fysisk aktivitet och den enklaste fysiska aktiviteten var promenader. Ålder och smärta sågs som hinder för att utföra fysisk aktivitet trots dessa hinder fanns förståelser för betydelsen av fysisk aktivitet (Wu et al., 2019). Hade personerna ett fysiskt arbete var det svårt att finna motivationen till att utföra fysisk aktivitet på fritiden (Tan et al., 2018). Erfarenheter av praktiskt stöd fanns vid gruppdiskussion med personer som har DMT2, exempelvis lära av varandra när det gällde fysisk aktivitet och kost (Wu et al., 2019). Familj och vänners delade erfarenheter av DMT2 var till hjälp i det vardagliga livet och i utförandet av egenvården (Abreu et al., 2018). Det fanns erfarenheter av att familj och vänner var stöttande till personers livsstil (Abreu et al., 2018). En viktig del av egenvården var att hälso- och sjukvården introducerade verktyg som behövdes för att utföra egenvård (Tan et al., 2018). En brist av hälsokunskap och kunskap om symtom vid DMT2 var en utmaning för egenvården och de livsstilsförändringar som krävdes (Whittemore et al., 2019). En form av egenvård som personer med DMT2 talade om var kost. Det fanns svårigheter att följa den rekommenderade kosten vid DMT2 men det beskrevs som en åtgärd för att kontrollera sjukdomen (Despins & Wakefield, 2020; Abreu et al., 2018). Ändringar i kosten gjordes och det som lyftes fram var att äta mer frukt och grönsaker. Och att minska på socker genom att äta mindre godis och att ha mindre socker i kaffet (Despins & Wakefield, 2020; Rani & Shriraam, 2019). Erfarenheter av att hälsosamma livsmedel var dyra och inte alltid prioriterade i familjer med begränsad ekonomisk inkomst (Whittemore et al., 2019). Det var naturligt att sluta med tobak och alkohol enligt erfarenhet (Despins & Wakefield 2020; Rani & Shriraam, 2019). Erfarenheter av att familj åt liknande kost underlättade vardagslivet (Despins & Wakefield, 2020). Ett hinder av egenvården var de kulturella skillnaderna vilket påverkade anpassningen av kosten. Att äta kost enligt tradition och kultur sågs viktigt och den kulturella kosten var uppskattad och uppfattades aptitlig (Tan et al., 2018). Ett liv med anpassad och strikt kost erfar personerna som meningslöst (Tan et al., 2018). Anhörigas åsikter gjorde att det var svårt att inte äta den kost som tillhörde sin tradition och kultur (Tan et al., 2018; Jager et al., 2019). I sociala sammanhang serverades inte rätt kost och av den anledningen valde personerna att inte delta för att inte vara oartiga mot värden då personerna inte kunde äta kosten som serverades (Wu et al., 2019). Erfarenheter av att bortse från fastan under Ramadan och följa riktlinjer gällande kosten vid DMT2 var kulturellt accepterat (Jager et al., 2018).

Påverkan av diabetes mellitus typ 2 i livet

Självhantering av DMT2 var viktig och att ha kunskap om symtom som kan uppkomma vid hyperglykemi och hypoglykemi var av vikt. Det fanns erfarenheter av att otydliga symtom gjorde det svårt att förstå att sjukdomen innebar livsstilsförändringar. Att självövervaka p-glukosnivån var en utmaning och det ökade för att upptäcka och mildra symtom. Att lära känna sin kropp och hur den reagerar på p-glukosnivån var viktigt för att leva tillsammans med DMT2. Administrering av insulin var ett sätt att hantera sjukdomen dock fanns svårigheter i utförandet.

8 Att kontrollera sin diabetes mellitus typ 2

Att ha kunskap om symtom är en viktig del i självhantering av DMT2 för att kunna utföra åtgärder mot symtomen. De symtom som kunde förekomma vid hyperglykemi och hypoglykemi var yrsel, trötthet, muntorrhet och törst (Chen et al., 2018; Despins & Wakefield., 2020; Abreu et al., 2018). Hypoglykemi beskrevs ha en negativ inverkan på det emotionella tillståndet och i det vardagliga livet, vilket ledde till svåra erfarenheter känslomässigt (Ellis et al., 2019). Erfarenheter av otydliga symtom vid DMT2 gjorde det svårt att förstå att sjukdomen innefattade livsstilsförändringar (Kjellsdotter et al., 2020). Motivationen till förändring påverkade personers erfarenheter av DMT2 och om de inte upplevde några komplikationer eller påverkan på hälsan fanns ingen anledning till förändring (Kjellsdotter et al., 2020). Det fanns erfarenheter av att inte hanterat sin DMT2 korrekt, vilket ledde till komplikationer. Trots kunskap om komplikationer gjordes ingen förändring i livsstilen utan konsekvenserna av komplikationerna accepterades (Tan et al., 2018). Erfarenheter av att kärlkomplikationer kunde ske som en tyst skada var svårt att förstå då det inte var något synligt (Findlay-White et al., 2020). En effektiv hantering av DMT2 kunde förhindra komplikationer och förbättra livskvalité (Ellis et al., 2018; Abreu et al., 2018). Livsstilsförändringar sågs som en motivation till att undvika komplikationer då det fanns en rädsla för följdsjukdomar (Kjellsdotter et al., 2020). Information om komplikationer beskrevs otillräcklig vid hälso- och sjukvårdsbesök (Rani & Shriraam, 2019; Kjellsdotter et al., 2020).

Att hantera glukosnivåer med självövervakning och läkemedel

För att leva med DMT2 bör personer följa läkemedelsordinationen för en hållbar livsstil (Wu et al., 2019). Långa arbetsdagar och att komma hem sent från jobbet bidrog till att personerna glömde att ta sitt läkemedel vilket ledde till en dålig följsamhet i läkemedelsordinationen (Tan et al., 2018). Erfarenheter av att läkemedel inte fungerade gjorde att personer blev känsliga för de symtom som uppstod (Abreu et al., 2018). Vid symtom av hypoglykemi fanns erfarenheter av att självövervakning av glukosnivån ökade för att upptäcka och mildra symtomen. Självövervakning av p-glukosnivån minskade när personerna inte upplevde symtom på hyperglykemi och hypoglykemi (Chen et al., 2018). Att kontrollera p-glukosnivån var en utmaning enligt personers erfarenheter (Chen et al., 2018). Kontrollerat matintag och fysisk aktivitet var ett verktyg utöver läkemedel för att hantera p-glukosnivån (Chen et al., 2018; Abreu et al., 2018). Att lära känna sin kropp och hur den reagerade på p-glukosnivån samt kontrollen över p-glukosnivån var en erfarenhet för att leva med sjukdomen (Despins & Wakefield., 2020; Wu et al., 2019). Självkännedomen till DMT2 och motivationen ökade genom att ta del av andras erfarenheter och förändringar. Detta ökade välbefinnande och resulterade i förbättrade värden av p-glukosnivån (Kjellsdotter et al., 2020).

Introduktionen till användning av insulin vid DMT2 gav en uppfattning att sjukdomen plötsligt blivit sämre (Ellis et al., 2018). Erfarenheter av att administrera insulin var ett sätt att hantera sjukdomen, däremot fanns svårigheter i utförandet. Svårigheter fanns i att injicera insulin självständigt då det fanns en erfarenhet att inte vilja sticka sig själv (Ellis et al., 2018). I stället för att ta hjälp av hälso- och sjukvårdspersonal för att administrera lämplig mängd insulin så valde personerna att självständigt kontrollera detta. Självadministrering var problematiskt då det saknades erfarenhet (Ellis, et al., 2018). Erfarenheter av att administrera mindre mängd insulin för att hålla

p-9 glukosnivån stabil sågs som ett sätt att hantera sjukdomen (Ellis et al., 2018). Det fanns erfarenheter av att kulturer påverkade användning av insulin negativt. De kulturella traditionerna kunde strida mot vad insulin bestod av och hur DMT2 bör behandlas (Ellis et al., 2018). Det fanns erfarenheter av upplevt stigma relaterat till injicering av insulin offentligt, då tron att andra uppfattade injiceringen av insulin som droganvändning (Ellis et al., 2018).

Diskussion Metoddiskussion

Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) bygger en vetenskaplig kvalité på trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. En litteraturöversikt med 12 kvalitativa artiklar användes, en av artiklarna hade mixad metod där enbart kvalitativa delen användes. Resultatet från denna artikel var tydligt presenterad där det kvantitativa resultatet och det kvalitativa resultatet presenterades var för sig. Det gjorde det möjligt att använda endast det kvalitativa materialet. Sammanlagt var det 13649 deltagare och av dessa var 173 personer med i den kvalitativa delen som inkluderats i resultatet, sammanlagt deltog 406 personer i studierna som lett till resultatet. Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med DMT2. En kvalitativ metod var lämplig då metoden har syftet att ge förståelse för personers erfarenheter och det kan ses som en styrka (Henricson, 2017; Segesten, 2017). Enbart användningen av kvalitativa artiklar till litteraturöversikten kan ses som en svaghet då de innehåller färre antal deltagare än vid en kvantitativ studie och därmed minskar överförbarheten (Friberg, 2017b). Diskussion av förförståelsen fördes innan start av arbete som sedan har uppmärksammats under arbetets gång vilket stärker pålitligheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Kunskap från utbildning och arbetslivserfarenhet sedan tidigare kan vara en förförståelse (Priebe & Landström, 2017). Tidigare kontakt med DMT2 genom sjuksköterskeutbildningen och tidigare arbetslivserfarenhet fanns vilket kan ha påverkat tillförlitligheten av resultatet. Däremot fanns ingen erfarenhet vid utförandet av egenvård vid DMT2.

Tidsintervallet som valdes vid sökning av artiklar var mellan 2018–2021 för att få tillgång till den senaste forskning. Trovärdigheten minskar då vetenskapligt material förnyas hela tiden (Östlundh, 2017). Artiklar i resultatet var skrivna på engelska och peer reviewd vilket stärker trovärdigheten och pålitlighet (Henricson, 2017). Nackdelen med artiklar skrivna på engelska var risken för feltolkning då modersmål var svenska (Kjellström, 2017; Östlundh, 2017; Henricson, 2017). Vid komplicerade ord har internet varit till hjälp för att översätta ord och minska feltolkning. Däremot kan översättning via internet ha påverkat resultatet och feltolkningar kan ha uppstått som förhoppningsvis upptäckts under arbetets gång. Sökningar av artiklar till resultatet genomfördes i Cinhal och MedLine. Att använda flera databaser ger en ökad trovärdighet för resultatet och gör det även möjligt att hitta relevanta artiklar till litteraturöversikten (Henricson, 2017). Sökningen i Cinahl genererade 297 artiklar, där 11 artiklar svarade på syftet. Sökningen i Medline genererade 34 artiklar och där en artikel svarade på syftet. En artikel uteslöts från resultatdelen då resultatet inte svarade på syftet i studien.

Inom kvalitativ forskning är det vanligt med intervjuer, berättelser och observationer i datainsamlingen (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklar som använts i resultatet använde intervjuer (Bilaga 3). Skilda intervjumetoder användes i artiklarna som innefattade resultatet och de kan ha påverkat pålitligheten av studien (Henricson,

10 2017). Intervjuformerna var halvstrukturerade, semistrukturerade, telefonintervju, djupintervju och fokusgrupp. Vid kvalitetsgranskning av artiklarna användes ”protokollet för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod” framtaget av avdelningen för omvårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping (bilaga 1). Samtliga artiklar som användes i resultatet höll hög kvalité. Tillgång av handledning och medgranskare har funnits under arbetets gång där de granskat och haft synpunkter på arbetet. Användning av handledning och medgranskare kan ge en studie större pålitlighet och trovärdighet då fler perspektiv ges på det som undersöks (Henricson, 2017). För att stärka studiens trovärdighet ytterligare analyserades arbetet tillsammans med andra (Henricson, 2017).

Litteraturöversikten har inkluderat artiklar som är skrivna i Asien, Europa, Australien, England, nord Irland, nya Zealand, nord Amerika, USA och México. Detta för att belysa olika kulturers perspektiv på egenvård. Då resultatet inkluderar personer i likande kulturer kan resultatet ses som delvis överförbart (Mårtensson & Fridlund, 2017). Av de 12 artiklar var fem artiklar genomförda i Asien och tre i Europa. Hälso- och sjukvårdssystemen ser olika ut beroende på land, vilket ses som ett hinder med att studierna inte var gjorda i Sverige då överförbarheten minskar samt påverkar trovärdigheten (Henricson, 2017; Mårtensson & Fridlund, 2017). Ekonomi och resurser kan bland annat se olika ut i olika delar av världen (Smedby & Andersen, 2010) och det kan påverka utförandet av egenvården beroende på vilket land det handlar om. En bredare kunskap och ökad trovärdighet kan ses då litteraturöversikten inkluderade 12 artiklar (Bilaga 3). Minst tio vetenskapliga artiklar ska inkluderas i litteraturöversikten för att den ska kunna bedömas som trovärdig (William et al., 2011) Litteraturöversikten har gett en bredare syn på problemet globalt vilket kan ses som en styrka (Henricson, 2017).

Tillförlitlighet ökar vid litteraturöversikt då artiklar granskas individuellt och gemensamt (Henricson, 2017; Mårtensson & Fridlund, 2017). Efter granskning av artiklar diskuterades teman och subteman som svarade på syftet. Många subteman framkom under processens gång viket ledde till en otydlig struktur. För att få en tydligare struktur bearbetades nyckelfynden och subteman slogs ihop för att undvika upprepningar. Fakta som inhämtades förlorades inte under bearbetningen utan fördelades om på ett annat sätt. Kontroll om materialet tolkats rätt från artiklarna har gjorts genom att gå tillbaka till artiklarna under arbetets gång. Genom att utesluta egna åsikter i resultatet ökar studiens bekräftelsebarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Resultatdiskussion

När personen blir diagnostiserad med DMT2 bör levnadsvanorna förändras. De förändrade levnadsvanorna handlade bland annat om att börja kontrollera p-glukosnivån, ta läkemedel, utföra fysisk aktivitet och förändra kostvanor. Information av hälso- och sjukvård uppgavs bristande och otillräcklig vilket ledde till missförstånd. Kost sågs som ett sätt att hantera DMT2 men flertalet hinder fanns. Kultur spelade stor roll i kosten då det upplevdes svårt att inte äta kost som tillhörde sin tradition. Följande huvudfynd diskuteras, information, egenvård, kost och kulturella aspekter vid kost. Otillräcklig och bristande information mellan personer med DMT2 samt hälso- och sjukvårdspersonal beskrevs i resultatet. I en studie av Maneze et al., (2019) beskrevs det att personer med DMT2 vid många tillfällen inte visste vilka frågor de skulle ställa till hälso- och sjukvården och den bristande informationen resulterade i bristfällig kunskap för personer med DMT2. Litteraturöversiktens resultat visade att otillräcklig

11 och bristande information av hälso- och sjukvården ledde till missförstånd vilket enligt Orem (2001) kan leda till egenvårdsbrister. Att ge information om egenvård kan stärka personens självständighet, men vid bristande kunskap och information kan det leda till egenvårdsbrist (Orem, 2001). Egenvårdsbrist beskrevs som en begränsning av att utföra en handling som ger effekt (Kirkevold, 2000). Sjuksköterskan kan komplettera med information om livsstilsförändringar till personer med DMT2 för att underlätta egenvården vilket beskrevs i Orems egenvårdsteori (Shaughnessy, 2014). Stöd från närstående hade en inverkan på hanteringen av sjukdomen och det var viktigt att personer och deras närstående hade korrekt och tydlig information om DMT2 (Orvik et al., 2010; Bhattacharya, 2012). Kunskap om hur sjuksköterskan bör informera patienterna om egenvård är en viktig del för att undvika missförstånd. Sjuksköterskans ansvar att information stärks personers egenvård och inflytande i vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

I resultatet framkom det att egenvård var svår att utföra dock fanns kunskap om vikten att utföra egenvård för att kunna leva med DMT2. Egenvård vid DMT2 handlar om att ta hand om sig själv genom att sköta behandlingen, administrera läkemedel och därmed undvika komplikationer (Orem, 2001). För att uppnå en framgångsrik behandlingsstrategi av DMT2 bör personerna ha kunskap och en medvetenhet vid utförandet av egenvård (Shirvastava et al., 2013). En hjälp till att utföra egenvård var att ta del av andras erfarenheter kring fysisk aktivitet samt stöd av familj och vänner med DMT2 i vardagliga livet. Stöd ifrån närstående anses vara en viktig del för att utföra sin egenvård (Mogre et al., 2019). Anhöriga kan stötta egenvården genom att uppmuntra till fysisk aktivitet (Mulligan et al., 2017). Fanns inget stöd ifrån närstående menar Orem (2001) att det kan leda till egenvårdsbrist vilket innebär att personens förmåga att utföra egenvård blir begränsad. I resultatet beskrevs det att familj och vänner var till stöd för personens livsstil. Forskning visar att livsstilsförändringar var lättare att anpassa sig till när de upplevde stöd ifrån närstående (Venkatesh & Weatherspoon, 2013). Personer med DMT2 delade erfarenheter och frågor som var relaterade till livet med sjukdomen. Tidigare forskning visar att personer med DMT2 stöttar varandra då livsstilsförändringarna sågs som komplexa och kravfyllda (Stuckey et al., 2014). En egenvårds aktivitet som personer med DMT2 utförde var fysisk aktivitet där främst promenader var i fokus. Tidigare studier styrker resultatet där fysisk aktivitet var bra för personernas välmående och ett av de sju beteendena till egenvård är fysisk aktivitet och utförandet av detta beteende kan minska risken för komplikationer (Shirvastava et al., 2013; Laursen et al., 2017; Lidegaard et al., 2016). Genom information kan sjuksköterskan bistå med verktyg för att stärka patientens förmåga till egenvård. Fysisk aktivitet är en viktig del i egenvården av DMT2 dock krävs ytterligare kunskap om egenvårds för att uppnå livskvalité.

I resultatet beskrevs kostrekommendationer som en förändring för att kontrollera sjukdomen. Personer med DMT2 bör uppmuntras att äta enligt den rekommenderade kosten (Inzucchi et al., 2012). Det framkom i resultatet att ändringar i kosten gjordes vid DMT2, ändringarna bestod av att äta mer frukt och grönsaker samt att minska på socker intaget i godis och kaffe. Detta stärks av tidigare forskning som visade att en tillämpad kost med mindre socker hade god effekt på p-glukosnivån vid DMT2 (Kueh et al., 2015). Det beskrevs i resultatet att äta liknande kost i familjen underlättade vardagslivet. Tidigare studier visade på hur anhöriga var ett stöd vid egenvården genom att äta samma kost som personen med DMT2 (Mulligan et al., 2017). Litteraturöversiktens resultat visade att vanliga erfarenheter vid DMT2 var att sluta med tobak och alkohol. Tidigare studier motsäger resultatet då personer hade svårt att avstå från alkohol, främst i sociala sammanhang. Det beskrevs som oartigt att tacka nej

12 om någon erbjöd alkohol (Song, 2009). Erfarenheter visade att kulturell kost var uppskattad och välsmaklig och det ansågs viktigt att äta enligt tradition. Forskning styrker att traditionell kost var viktigt att äta även vid DMT2 (Abuelmagd et al., 2019; Mogre et al., 2019). Diabeteskost serverades inte vid sociala sammanhang och därför undvek personerna att delta då de inte ville vara oartiga. Tidigare forskning menar på att personerna som hade diabetes inte ville att deras sjukdom skulle hamna i fokus så de valde att inte följa kostrekommendationerna (Shen et al., 2012). Vid reflektion framkom att kost var viktig och mer kunskap om kulturell och traditionell kost kan ha en betydande roll för sjuksköterskans arbete i samverkan hos personer med DMT2. Resultatet visade att hälsosamma livsmedel inte alltid var prioriterat i familjer med begränsad ekonomi då de var dyra. Att ha en begränsad ekonomi kunde medföra hinder för att personer inte handlade hälsosam kost då det var för dyrt (Bhattacharya 2012; Schure et al., 2019; Rong et al., 2017). Under reflektion diskuterades det att de ekonomiska förutsättningar kan ha en betydande roll i personens kost, då alla inte har råd att handla hälsosamma livsmedel och bör inte vara dyrare än andra livsmedel då alla har rätt till en god kosthållning. I Litteraturöversiktens resultat framkom det svårigheter att följa nya kostvanor. Tidigare forskning visar på att en av de svåraste förändringarna vid egenvård var att följa den rekommenderade kosten vid DMT2 (Schure et al., 2019).

I litteraturöversiktens resultat beskrevs det att sjukdomen uppfattades som en försämring när insulinbehandling blev aktuellt. När sjukdomen framskridit kan personer med DMT2 behöva insulinbehandling (Mertig, 2012). I resultatet framkom det att de var en utmaning att självständigt kontrollera p-glukosnivån för personer med DMT2.Enligt Mcintosh et al. (2010) var det viktigt att personen själva skulle mäta sin p-glukosnivå för att få kontroll över sin diabetes. Att ha kunskap om hur kroppen reagerade på p-glukosnivån och hur personerna kontrollerade detta var en erfarenhet för att kunna leva med DMT2. I tidigare forskning beskrevs att det ta lång tid innan personen lärde känna sin kropp och hur den reagerade på p-glukosnivån, vilket var nödvändigt för att kunna leva sitt liv (Gardsten et al., 2018; Thompson 2014). I reflektion framkom det hur viktigt det är för personer med DMT2 att själva ha kontroll över sin p-glukosnivå för att få kontroll över sin diabetes. Om personerna själva har kunskap och kontroll över sin diabetes kan hälso- och sjukvården bättre hjälpa till med rätt verktyg för att utföra egenvård. Självövervakning av p-glukosnivån och användning av insulin ses som hälsorelaterade verktyg som bör utföras för att hantera DMT2. Dessa verktyg används för att lära sig leva med sjukdomen och acceptera att egenvård behöver utföras (Orem, 2001). Resultatet visade även hur kontroll av kostintag och utförande av fysisk aktivitet var viktigt för att hantera p-glukosnivån utöver läkemedel. Tidigare studie visar på hur regelbunden kontroll av p-glukosnivå är viktig både för att hålla en jämn nivå och för att se hur fysisk aktivitet, kost och läkemedel påverkar p-glukosnivån (Mosand Dammen & Stubberud, 2011).

Kliniska implikationer

Livsstilsförändringar som bör göras vid DMT2 kan vara en lång process för personer, därav behöver hälso- och sjukvården kunskap och förståelse för hur personer erfar egenvården. Resultatet i litteraturöversikten kan öka medvetenheten för både sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal i både Sverige och globalt om personers erfarenheter av DMT2 och deras egenvård. Genom att förstå för- och nackdelar som personer upplever i egenvården så kan hälso- och sjukvården utveckla sitt sätt att ge information på. Det kan då ge en ökad förståelse och självständighet för

13 personer med DMT2 och minska beroendeställningen till hälso- och sjukvården. Detta kan i längden medföra mindre kostnader för samhället då personerna blir mer självständiga i egenvården. Vidare forskning inom området är viktigt då befolkningen ökar, personer med olika kulturella bakgrunder ökar i samhället och även DMT2. Slutsatser

DMT2 är en global och livslång sjukdom där personer bör genomföra livsstilsförändringar men personer upplevde svårigheter att anpassa sig till ett liv med DMT2. Ändrade kostvanor var ett återkommande problem och hinder för hur egenvården hanterades hos personerna. Personer med DMT2 hade svårt att acceptera och leva med sin sjukdom vilket bidrog till att livsstilsförändringar inte fullföljdes. Upplevelser av otillräcklig kunskap av komplikationer, läkemedel och mätning av p-glukosnivån var övergripande orsaker till en bristande egenvårdsförmåga. De kulturella traditionerna ansågs som ett hinder hos personer med DMT2. Personerna valde att äta enligt deras kultur och tradition i stället för att följa kostrekommendationerna vid DMT2. När allt fler personer globalt får DMT2 behöver samhället inhämta kunskap om hur de agerar vid komplikationer som hyper- respektive hypoglykemi. Det behövs även kunskap och förståelse för hur sjukdomen påverkar den drabbades liv och vilka konsekvenser som kan uppstå om sjukdomstillståndet inte sköts. Sjuksköterskan behöver få en ökad förståelse för hur personer med DMT2 erfar sin livssituation för att kunna stödja till egenvård (Graves et al., 2016). Vidare forskning av personer med DMT2 och hur kultur påverkar egenvården kan ge ökad kunskap till sjuksköterskan och allmänheten.

14 Referenser

Artiklar som använts I resultatet är märkta med (*).

*Abdullah, A., Liew, S., Ng, C., Ambigapathy, S., & V. Paranthaman, P. (2020).

Health literacy experiences of multi‐ethnic patients and their health‐care providers in the management of type 2 diabetes in Malaysia: A qualitative study. Health Expectations: an International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 23(5), 1166–1176. https://doi.org/10.1111/hex.13095 *Abreu, L., Nunes, J., Taylor, P., & Silva, S. (2018). Distributed health literacy among

people living with type 2 diabetes in Portugal: Defining levels of awareness and support. Health & Social Care in the Community, 26(1), 90–101. https://doi.org/10.1111/hsc.12465

Abuelmagd, W., Osman, B. B., Håkonsen, H., Jenum, A. K., & Toverud, E. L. (2019). Experiences of kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 37(3), 345–352. https://doi.org/10.1080/02813432.2019.1639911

Bhattacharya, G. (2012). Psychosocial impacts of type 2 diabetes self-management in a rural african-american population. Journal of Immigrant and Minority Health, 14(6), 1071–1081. https://doi.org/10.1007/s10903-012-9585-7

*Chen, C., Hung, L., Chen, Y., & Yeh, M. (2018). Perspectives of patients with non insulin‐treated type 2 diabetes on self‐monitoring of blood glucose: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 27(7-8), 1673–1683. https://doi.org/10.1111/jocn.14227

Cornell, S. (2015). Continual evolution of type 2 diabetes: An update on

pathophysiology and emerging treatment options. Therapeutics and Clinical Risk Management, 11, 621–632. https://doi.org/10.2147/TCRM.S67387

*Despins, L., & Wakefield, B. (2020). Making sense of blood glucose data and self management in individuals with type 2 diabetes mellitus: A qualitative study.

Journal of Clinical Nursing, 29(13-14), 2572–2588.

https://doi.org/10.1111/jocn.15280

Diabetesförbundet. (2016). Insulinbehandling vid

typ 2- diabetes. https://www.diabetes.se/diabetes/leva/behandling/metoder/typ-2-diabetes/insulin/

Diabetesförbundet. (2020a). Lär dig om diabetes. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/

15 Diabetesförbundet. (2020b). Att ha högt eller lågt blodsocker.

https://www.diabetes.se/diabetes/leva/blodsockerkontroll/hogt-lagt-blodsocker/

*Ellis, K., Mulnier, H., & Forbes, A. (2018). Perceptions of insulin use in type 2

diabetes in primary care: a thematic synthesis. BMC Family Practice, 19(1), 70–70. https://doi.org/10.1186/s12875-018-0753-2

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur AB *Findlay-White, F., Slevin, M., Carey, M., & Coates, V. (2020). “What’s the Point?”:

Understanding Why People With Type 2 Diabetes Decline Structured Education.

Clinical Diabetes, 38(2), 166–175. https://doi.org/10.2337/cd19-0030

Fonseca, V. (2009). Defining and Characterizing the Progression of Type 2

Diabetes. Diabetes Care, 32(suppl 2), S151–S156. http://doi.org/10.2337/dc09-S301

Forsberg, C., & Wengström., Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (Red). Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 135–137). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (Red). Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 141–151). Studentlitteratur. Frid, A., & Annersten Gershater, M. (2019). Diabetes mellitus. I A. Ekvall, & A, M.

Jansson (Red). Omvårdnad & medicin. (s.336–352). Studentlitteratur AB.

Gardsten, C., Blomqvist, K., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A., & Olsson, G. (2018). Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experienced adults with type 2 diabetes: a multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing

(John Wiley & Sons, Inc.), 27(19–20), 3666–3678.

https://doi.org/10.1111/jocn.14330

Gherman, A., Schnur, J., Montgomery, G., Sassu, R., Veresiu, I., & David, D. (2011). How are adherent people more likely to think? A meta-analysis of health beliefs and diabetes health care. The diabetes educator, 37(3), 392. https://doi.org/10.1177/01457217114030

Graves, H., Garrett, C., Amiel, S. A., Ismail, K., & Winkley, K. (2016). Psychological skills training to support diabetes self-management: Qualitative assessment of nurses’ experiences. Primary Care Diabetes, 10(5), 376–382. https://doi.org/10.1016/j.pcd.2016.03.001

Green, A. J., Bazata, D. D., Fox, K. M., & Grandy, S. (2012). Quality of Life,

Depression, and Healthcare Resource Utilization among Adults with Type 2 Diabetes Mellitus and Concomitant Hypertension and Obesity: A Prospective

16 Survey. Cardiology Research and Practice, 2012, 1-5. Doi:http://dx.doi.org/10.1155/2012/404107

Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativmetod. I M., Henricsson. (Red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl., s 111-114). Studentlitteratur

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.411-420). Lund: Studentlitteratur.

International Diabetes Federation. (2019). World Wide toll of diabetes.

https://www.diabetesatlas.org/en/sections/worldwide-toll-of-diabetes.html

International Diabetes Federation. (2020). What is diabetes. https://www.idf.org/aboutdiabetes/what-is-diabetes

International Diabetes Federation. (2021). Diabetes complications. https://www.idf.org/aboutdiabetes/complications.html

Inzucchi, S., Bergenstal, R., Buse, J., Diamant, M., Ferrannini, E., Nauck, M.,

Matthews, D. (2012). Management of hyperglycemia in type 2 diabetes: A patient- centered approach: Position statement of the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Diabetes Care, 35(6), 1364-1379. httpps://doi: 10.1007/s00125-012-2534-0

*Jager, M., van der Sande, R., Essink-Bot, M., & van den Muijsenbergh, M. (2019). Views and experiences of ethnic minority diabetes patients on dietetic care in the Netherlands - a qualitative study. European Journal of Public Health, 29(2), 208– 213. https://doi.org/10.1093/eurpub/cky186

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricsson (Red). Vetenskaplig teori och metod. (2: a uppl., s. 81–98). Studentlitteratur.

Karolinska institutet. (u.å.). Vad är nyttan med MeSH-termer? https://mesh.kib.ki.se/info/vad-ar-nyttan-med-mesh-termer

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Studentlitteratur

*Kjellsdotter, A., Berglund, M., Jebens, E., Kvick, J., & Andersson, S. (2020). To take charge of one’s life - group-based education for patients with type 2 diabetes in primary care - a lifeworld approach. International Journal of Qualitative Studies

on Health and Well-Being, 15(1), 1726856–1726856.

https://doi.org/10.1080/17482631.2020.1726856

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson. (Red). Vetenskaplig teori och metod. (2: a uppl., s. 59–76). Studentlitteratur

17 attitudes, self-management, and quality of life: a cross-sectional study with an Australian sample. Health and quality of life outcomes, 13, (129), 1-11. doi: 10.1186/s12955-015-0303-8

Laursen, D., Frølich, A., & Christensen, U. (2017). Patients’ perception of disease and experience with type 2 diabetes patient education in Denmark. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 1039–1047. https://doi.org/10.1111/scs.12429 Li, R., Bilik, D., Brown, M., Zhang, P., Ettner, S., Ackermann, R., ... Herman, W.

(2013). Medical costs associated with type 2 diabetes complications and comorbidities. The American Journal of Managed Care, 19(5), 421-30. Doi: 10.5172/conu.2013.45.2.188.

Lidegard, L. P., Schwennesen, N., Willaing, I., & Færch, K. (2016). Barriers to and motivatiors for physical activity among people with type 2 diabetes: patients’ perspectives. Diabetic Medicine, 33(12), 1677-1685. https://doi.org/10.1111/dme.13167

Maneze, D., Weaver, R., Kovai, V., Salamonson, Y., Astorga, C., Yogendran, D., & Everett, B. (2019). “Some say no, some say yes”: receiving inconsistent or insufficient information from healthcare professionals and consequences for diabetes self-management: a qualitative study in patients with type 2 diabetes.

Diabetes Research & Clinical Practice, 156, N.PAG.

https://doi.org/10.1016/j.diabres.2019.107830

McIntosh, B., Gauthier, B., Lal, A., Singh-Sumeet, R., & Virani, A. (2010). Perspectives and experiences of health care professionals and patients with diabetes regarding self-monitoring of blood glucose in Canada. Canadian Pharmacists Journal, 143(2010), 218-225. doi: 10.3821/1913-701X-143.5.218

Mertig, R-G. (2012). Nurses’ Guide to Teaching Diabetes Self- Management (second edition). New York: Springer publishing company.

Mogre, V., Johnson, N. A., Tzelepis, F., & Paul, C. (2019). Barriers to diabetic self‐ care: A qualitative study of patients’ and healthcare providers’ perspectives. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(11/12), 2296–2308. https://doi.org/10.1111/jocn.14835

Mosand Dammen, A., & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. Almås, H., Stubberud, D-G., & Grönseth, R. (Red.) Klinsik Omvårdnad 1. (s. 499528). Stockholm: Liber.

Mulligan, K., McBain, H., Lamontagne-Godwin, F., Chapman, J., Haddad, M., Jones, J., Flood, C., Thomas, D., & Simpson, A. (2017). Barriers and enablers of type 2 diabetes self-management in people with severe mental illness. Health Expectations, 20(5), 1020–1030. https://doi.org/10.1111/hex.12543

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalite I examensarbetet. I

M.Henricsson (Red.). vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s. 422-435). Studentlitteratur.

18 Orem, D. E. (2001). Nursing: Concepts of practice (6. uppl.). Missouri, USA: Mosby Orvik, E., Ribu, L., & Johansen, O. (2010). Spouses' educational needs and

perceptions of health in partners with type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 7(2), 63–69. https://doi.org/10.1002/edn.159

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Det vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 25–42). Studentlitteratur.

*Rani, M., & Shriraam, V. (2019). Are Patients With Type 2 Diabetes Not Aware or Are They Unable to Practice Self-Care? A Qualitative Study in Rural South India. Journal of Primary Care & Community Health, 10, 2150132719865820– 2150132719865820. https://doi.org/10.1177/2150132719865820

Rogers, J., & Allen, J. (2020). Understanding the most commonly billed diagnoses in primary care: Type 2 diabetes mellitus. The Nurse Practitioner, 45(9), 48–54. https://doi.org/10.1097/01.NPR.0000694716.14005.93

Rong, X., Peng, Y., Yu, H., & Li, D. (2017). Cultural factors influencing dietary and fluid restriction behaviour: perceptions of older Chinese patients with heart failure. Journal of Clinical Nursing, 26(5-6), 717–726. https://doi.org/10.1111/jocn.13515

Sanz, C., Gautier, J., & Hanaire, H. (2010). Physical exercise for the prevention and treatment of type 2 diabetes. Diabetes & Metabolism, 36(5), 346– 351. https://doi.org/10.1016/j.diabet.2010.06.001

Schure, M., Goins, R. T., Jones, J., Winchester, B., & Bradley, V. (2019). Dietary beliefs and management of older American indians with type 2 diabetes. Journal of

Nutrition Education and Behaviour, 51(7), 826–833.

https://doi.org/10.1016/j.jneb.2018.11.007

Segesten, K. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för

uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. Uppl., s.105-108). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Sellman, A., Katzman, P., Andreasson, S., & Löndahl, M. (2018). Presence of chronic diabetic foot ulcers is associated with more frequent and more advanced retinopathy. Diabetic Medicine, 35(10), 1364–1370. https://doi.org/10.1111/dme.13682

Svensk sjuksköterskeförening. 2017. Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska.https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/ 1584025404390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska %202017.pdf

Shrivastava, S., Shrivastava, P., & Ramasamy, J. (2013). Role of self-care I

management of diabetes mellitus. Journal of Diabetes and Metabolic Disorders, 12(1), 14–14. https://doi.org/10.1186/2251-6581-12-14

19 Shaughnessy, M. (2014). Application of Dorothea Orem’s Theory of Self-Care to the

Elderly Patient on Peritoneal Dialysis. Nephrology Nursing Journal: Journal of the

American Nephrology Nurses’ Association, 41(5), 495–497.

https://search.proquest.com/openview/e2a7eddd2294524272b3cbeea45f3861/1? pq-origsite=gscholar&cbl=45638

Shen, H., Edwards, H., Courtney, M., McDowell, J. & Wei, J. (2013). Barriers and facilitators to diabetes self-management: Perspectives of older community dwellers and health professionals in China. International journal of nursing practice, 19(6), ss. 627- 635. DOI: 10.1111/ijn.12114

Song, M., Lee, M. & Shim, B. (2009). Barriers to and facilitators of self-management adherence in Korean older adults with type 2 diabetes. International journal of older people nursing, 5(3), ss. 211-218. DOI: 10.1111/j.1748-3743.2009.00189.x SOSFS 1996:9. Socialstyrelsen: Egenvård. Socialstyrelsens allmäna råd – Personlig

assistans och sjukvårdsuppgifter.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2009-10-6.pdf SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Smedby, B., & Andersen, R. (2010). Internationella jämförelser av hälso- och

sjukvårdssystem. Utvecklingen av modeller och metoder under ett halvt sekel.

Socialmedicinsk tidskrift, 87(5–6), 356–369.

https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/729/541

Socialstyrelsen (2018) Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf

Socialstyrelsen (2020). Egenvård. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/egenvard/

Stuckey, H., Mullan-Jensen, C., Reach, G., Kovacs Burns, K., Piana, N., Vallis, M., Peyrot, M. (2014). Personal accounts of the negative and adaptive psychosocial experiences of people with diabetes in the second Diabetes Attitudes, Wishes and Needs (DAWN2) study. Diabetes Care, 37(9), 2466-74. https://doi.org/10.2337/dc13-2536

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404 390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.p df

20 (2018). Perceptions of Diabetes Self-Care Management Among Older Singaporeans With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study. The journal of nursing research, 26(4), 242–249 DOI:10.1097 / jnr.0000000000000226

Thompson J., Richardsson, G., Derouin, A-L., Vorderstrasse A., Hipkens, J., (2014). Nurse practitioner management of type 2 diabetes. The Permanent Journal, 18(2), 34-40. doi: 10.7812/TPP/13-108

Venkatesh, S., & Weatherspoon, L. (2013). Social and health care provider support in diabetes self-management. American Journal of Health Behaviour, 37(1), 112-121. https://doi.org/10.5993/AJHB.37.1.13

Vetenskapsrådet. 2014. God forskningsed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

*Whittemore, R., Vilar-Compte, M., De La Cerda, S., Marron, D., Conover, R., Delvy, R., Lozano-Marrufo, A., & Pérez-Escamilla, R. (2019). Challenges to diabetes self-management for adults with type 2 diabetes in low-resource settings in Mexico City: a qualitative descriptive study. International Journal for Equity in Health, 18(1), 133–133. https://doi.org/10.1186/s12939-019-1035

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Studentlitteratur.

World Health Organization, Regional office for south-east Asia. (2013). Self care for health. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/205887/B5084.pdf?s equence=1&isAllowed=y

World Health Organization. (2016). Global report on diabetes. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/204871/97892415652 57_eng.pdf;jsessionid=964B49EC12E5E299D2B117B50DD767A1?sequence=1

World Health Organization. (2021). Diabetes. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes

World medical association. (2013). Wma declaration of helsinki – ethicalprinciplesfor medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies-

post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

*Wu, F., Tai, H., & Sun, J. (2019). Self-management Experience of Middle-aged and Older Adults With Type 2 Diabetes: A Qualitative Study. Asian Nursing Research, 13(3), 209–215. https://doi.org/10.1016/j.anr.2019.06.002

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg. (Red). Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 70–72). Studentlitteratur

Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Antal

Träffar Läst Titel Dubletter Läst Abstrakt Lästa artiklar Artiklar till kvalitetsgransk ning

Artiklar till resultat CINAHL Diabetes mellitus

type 2 OR diabetes type 2 AND lifestyle OR patient

experience AND self care

297 297 0 68 23

12 11

MedLine Diabetes mellitus type 2 OR diabetes type 2 AND lifestyle OR patient

experience AND self care