Nuvarande och framtida forskning
om systemförvaltning.
Malin Nordström
Conference article
Cite this conference article as:
Nordström, M. Nuvarande och framtida forskning om systemförvaltning. I:
Sundsvall 42 : dokumentation "ADB i verksamhetens tjänst" 1992,
Dataföreningen i Sverige; 1992, pp. C19-C21.
The self-archived published version of this conference article is available at
Linköping University Institutional Repository (DiVA):
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166699
Copyright: Dataföreningen i Sverige
6.8 Nuvarande och framtida
forskning om systemförvaltning
Systemförvaltning har vunnit ökad uppmärksamhet under se nare år, och den främsta anledningen till detta är förmodligen att ingen organisation längre kan blunda för de betydande och eventuellt växande resurser som denna verksamhet tar i anspråk. En annan trolig orsak är att det samlade värdet av de befintliga systemen ökar och det blir naturligt att man under söker hur systemen skall hanteras för att svara upp till verk samhetens mål. Trots det ökande intresset saknas fortfarande den mångfald som kännetecknar t ex systemutvecklingsområ det.
Inom forskningsvärlden har intresset för systemförvaltning förefallit vara svagt. De flesta initiativ för kartläggning av systemförvaltningsproblemet har därför kommit främst från praktikfältet. En del av förklaringen till detta kan vara att sys temförvaltnings begreppet är relativt nytt och även om det finns forskare som berört systemförvaltningsområdet har man inte använt begreppet i någon större utsträckning.
Modern Systemförvaltnirig
På Högskolan i Östersund bedrivs ett nystartat projekt som behandlar systemförvaltning och som benämns Modem Sys temförvaltning. Målsättningen för projektet är att åstadkom ma en kunskapsuppbyggnad inom området systemförvalt ning inom Högskolan samt att utveckla och förmedla meto der och hjälpmedel till praktikfältet. Bakgrunden till projek tet är dels det uttalade kunskapsbehovet inom området, och dels att Jämtlands län utvecklats till en intressant region för systemförvaltning, främst genom den omfattande systemför valtning som Jämtdata och Ericsson Data förlagt till länet.
Som ett första steg i en kunskapsuppbyggnad är det natur ligt att inventera kunskapsläget och sedan utifrån det formule ra ett antal frågeställningar som man bedömer intressanta att arbeta vidare med. Syftet med detta föredrag är således att presentera vad man gjort inom systemförvaltningsområdet och att definiera forskningsmöjligheter för fortsatta studier inom området.
Definition
Utmärkande för systemförvaltning idag är att det råder be greppsförvirring och det märks inte minst när man läser litte ratur eller lyssnar på föredrag om systemförvaltning. De fles ta författare och föredragshållare inleder med att definiera
.. systemförvaltningsbegreppet och ofta har de en "dagsfärsk" definition av begreppet.
Lientz och Swanson, som i slutet av 70-talet skrev en dok torsavhandling om hur man bedrev systemförvaltning i USA, definierade begreppet genom att tala om vilka åtgärder sys temförvaltning består av; nämligen anpassningar, förbättring ar och korrigeringar. [Lientz och Swanson, 1980].
Riksdataförbundet som i mitten av 80-talet genomförde ett projekt om systemförvaltning gick i samma spår som Lientz och Swanson, men de gjorde ett tillägg till åtgärdstypema
vil-DELKONFERENS 6: SYS1EMF0RV AL 1NING Malin Nordström, Högskolan i Östersund
ket var saneringar. [RDF, 1987].
Intresseföreningen för Systemförvaltning (ISF), som bilda des hösten 1991, har frångått det tidigare definitionssättet och definierar systemförvaltning enligt följande; "Systemför valtning är samtliga aktiviteter som görs för att administrera och hantera ett informationssystem i drift, så att det under hela dess livstid effektivt bidrar till att uppfylla verksamhe tens mål". [Brandt, 1992]. Tilläggas bör att den här definitio nen kan ses som en utveckling av RDF:s definition eftersom ISF till stor del består av personer som medverkade i RDF:s projekt.
Göran Goldkuhl, docent i administrativ databehandling vid Universitetet i Linköping, ger ingen definition på systemför valtning men säger att systemförvaltning är ett typfall av sys temförändring. Han sätter systemförändring som ett överord nat begrepp till systemförvaltning och han säger vidare att andra typer av systemförändring kan vara vidareutveckling, systemersättning, reorganisering av system samt systemreno vering. [Goldkuhl, 1992].
Om vi jämför definitionerna över tiden ser vi att systemför valtningsbegreppet har vidgats. Lientz och Swansons defini tion är främst inriktad på underhåll av kod, det de flesta idag kallar programvaruunderhåll. RDF utvidagar underhållsbe greppet genom att tala om styrning, dokumentation, organi sering, tekniker och hjälpmedel samt utvärdering av system förvaltning. Detta framkommer inte via definitionen, däre mot framkommer detta när man studerar rapportserien [RDF, 1987]. ISF vidgar begreppet till att innehålla alla åtgärder som genomförs efter det att systemet tagits i drift.
Livscykelmodellen
För att klargöra innehållet i systemförvaltningsbegreppet är det nödvändigt att se helheten i systemets livscykel och iden tifiera faserna. Tankarna runt informationssystemets livscy kel återfinns hos många författare, men det är inte en helt samlad bild man får när man studerar dessa.
Analys
Design
Test
Figur 1. Vattenfal/smodellen (Källa: Sommerville, 1989 s8)
