Elevers syn på slöjan i skolan

Malmö högskola

Religionsvetenskap och lärande

Examensarbete 10 poäng

Elevers syn på slöjan i skolan

En komparativ studie

Student’s Attitudes of the Veil in the School

A Comparative Study

Nina Andersson Isabell Celina

Religionsvetenskap och lärandeexamen 180 poäng Examinator:

Bodil Liljefors Persson Höstterminen 2006

Handledare: Torsten Janson

Abstract

Debatten om slöja i skolan har pågått ett tag i Europa och i Sverige tog den ordentligt fart då några svenska skolor ville förbjuda slöja i skolan. Debatten i Sverige står mellan de som vill förbjuda slöjan i skolan och de som inte tycker att slöjan är ett problem i skolan. Den svenska skolan ska betona bland annat demokrati, individens okränkbarhet och jämställdhet. Huruvida ett förbud av slöjan är en diskriminering av muslimska elever och deras tradition, eller ett demokratiskt sätt att jämställa alla skolelever, är något som samhället och framför allt lärare och skolledning bör reflektera över. Ingen tidigare forskning har direkt undersökt vilken syn elever har på slöjan i skolan. Syftet med detta arbete var därför att undersöka just detta. Vår frågeställning var således “ vilken syn elever har på slöjan i skolan?” Arbetet kan bidra till att ge lärare, skolledning och andra intresserade en insikt och förståelse för vad vissa ungdomar tycker. Genom enkätundersökning och intervju med elever samt intervju med biträdande rektor kom vi fram till bland annat följande: majoriteten av eleverna hade en positiv

inställning till slöja i skolan. De flesta elever var icke- troende. Eleverna tyckte inte att slöjan skulle förbjudas i skolan. Störst andel elever tyckte att slöjan var ett samhällsproblem där faktorer som demokrati, religionsfrihet och diskriminering spelade en viktig roll. Eleverna skulle bland annat vara delaktiga i beslut angående slöja. Fick eleverna inte delta såg vissa elever detta som en diskriminering. Det framgick att skillnaden mellan slöja och keps/mössa var den religiösa aspekten. Slöja symboliserade en religion och en persons religiösa tillhörelse medan keps representerade endast en persons personliga stil. Eleverna tyckte inte att samma regler skulle gälla för slöjan som för keps och mössa. Problemet med täckande slöja var för både elever och lärare att kommunikationen försämrades.

Innehållsförteckning

1. Inledning……….…1

1.1 Bakgrund………...1

1.2 Syfte och frågeställning………..…4

2. Tidigare forskning……….….5

3. Metod………...………9

4. Resultat……….…15

5. Analys...24

5.1 Koppling till tidigare forskning………...…24

6. Diskussion………26

Referenser

1. Inledning

Debatten om slöja i skolan har pågått ett tag i länder som Frankrike, Turkiet och England men även i Sverige. Debatten handlar om huruvida man ska förbjuda slöja i skolan eller inte. Som blivande lärare med huvudämnet religionskunskap finner vi debatten intressant både av professionella och av personliga skäl. Vårt intresse för Islam och den muslimska kvinnans ställning inom Islam, har gjort att vi ville undersöka en muslimsk tradition som direkt berör kvinnor och flickor. Därför har vi valt att skriva om slöja i skolan. Ämnet anser vi är direkt relevant för alla lärare som undervisar i religionskunskap eftersom debatten handlar om religion, tradition, etik och moral. Det är även bra som lärare att känna till ungdomars attityder idag och samhällets inställning till slöja förr. Både muslimska och icke muslimska ungdomars inställningar. Detta för att få en förförståelse för denna muslimska tradition. Vi undrar om slöja är ett sätt att diskriminera muslimska elever eller om det är ett demokratiskt sätt att jämställa alla skolelever. Vad tror eleverna? För att ta reda på detta ställer vi frågor till eleverna angående slöja. Frågor som bland annat handlar om att förbjuda slöja i skolan, om det finns några skillnader mellan slöja och keps/mössa samt om de tror att slöja kan skapa problem i skolan för lärare och elever. Genom intervju med biträdande rektor, intervjuer samt enkätundersökning i fyra högstadieklasser ska vi söka svar på frågorna.

1.1 Bakgrund

Den 11 februari 2004 införde den franska nationalförsamlingen en lag i Frankrike som förbjöd slöjan i statliga skolor (Andersson 2006). I Turkiet, där islam är den dominerande religionen, har liknande åtgärder existerat länge på grund av den sekulariserade författningen (Ouis & Roald 2003). Slöjdebatten i Sverige tog ordentligt fart då några svenska skolor ville förbjuda slöjan. Starsskottet var när två somaliska flickor, i början av höstterminen 2003, kom till skolan Burgårdens gymnasium i Göteborg med helt beslöjat ansikte. Skolan tvingade eleverna att ta av sig slöjan under lektionerna, men de vägrade. För att lösa denna konflikt tillsatte Skolverket en utredning under hösten 2003 som fick namnet Burka - utredningen (Andersson 2006). ”Burka är ett slags sjal som täcker hela kroppen. Vanligen sydd i ett lätt material bärs den utomhus över vanliga kläder av vissa muslimska kvinnor, främst i Afghanistan, Pakistan och Indien. Den mest kända varianten, där även ansikte och ögon täcks, kommer från

Afghanistan, där den användes mest på landsbygden innan talibanerna införde den som obligatorisk för kvinnor när de vistades utomhus. Lagen avskaffades efter talibanernas fall

men bruket lever till viss del kvar”(http://sv.wikipedia.org/wiki/Burka). I utredningen betonades samspelet i skolan mellan lärare och elev. Viktigt var att det finns en fungerande kommunikation i klassrummet. Stöd för denna teori hittades i både skollagen, läroplanen och kursplanerna. Läraren kunde förbjuda burka i klassrummet eftersom den är ett kulturellt uttryck och kränker därför inte elevens religionsfrihet samt att det var viktigt att läraren kunde se eleven i ansiktet för att se om eleven hade förstått eller trivdes i en viss grupp. Utredningen kom även fram till att de största problemen med burka uppstår vid identifieringen vid prov eller vid ämnen som slöjd, kemi- och fysiklaborationer. Där lutar sig utredningen mot

arbetsmiljölagen och anser att olyckor kan inträffa, då elever kan fastna eller orsaka brandrisk (Andersson 2006). I mars 2006 tvingade lärare och rektor på en friskola i Umeå en flicka att byta skola då hon vägrade ta av sig slöjan inomhus. Skolan anmäldes och fälldes för

kränkande handling (Aftonbladet 2006). Dessa händelser har bland annat lett till stora

protester och samhällsdebatter kring slöjan. Huruvida ett förbud av slöjan är en diskriminering av muslimska elever och deras tradition, eller ett demokratiskt sätt att jämställa alla

skolelever, är något som samhället och framför allt lärare och skolledning borde reflektera över.

Debatten i Sverige står mellan de som vill förbjuda slöjan i skolan och de som inte tycker att slöjan är ett problem. Ingvar Svanberg och David Westerlund skriver i boken Blågul

Islam? Muslimer i Sverige att den svenska skolan är mångkulturell och konfessionslös. Skolan

är för alla och ingen, oavsett kultur eller religion, ska diskrimineras. Men skolan ska aldrig vara neutral när det gäller jämlikhet, individens frihet, integritet och demokrati. De skriver även att “svenska skolan är ett av de områden där den praktiska religionsfriheten verkligen prövas”. Detta hänger bland annat samman med att skolan utgör en skärningspunkt, både mellan olika traditioner och värderingsmönster samt mellan det “offentliga” och det “privata”. Alltså just de områden där konflikter ofta uppstår på religionsfrihetens område (Svanberg & Westerlund 1999, s 149- 150). Både de som stödjer bruket av slöja och de som vill förbjuda den finner stöd för sina argument i skolans styrdokument. I styrdokumenten står det att “genom kunskap om religioner och livsåskådningars funktion för individen och i

samhällsprocesser stärks elevens förmåga att se sin egen och andras livsåskådning i relation till mänskliga rättigheter och förpliktelser“ (Skolverket 2006). I sin bok Islam, muslimer och

den svenska skolan skriver Jonas Otterbeck att skolan ska betona bland annat demokrati,

individens okränkbarhet, individualism och jämställdhet både som social kod och som kunskap. Otterbeck tar även upp att de lärare som är muslimer är nästan uteslutande

Avsaknaden av muslimska lärare gör att lärare på skolorna saknar kollegor som har insikter i åtminstone någon muslimsk tradition. Detta har lett till att många lärare känner sig osäkra i sin kontakt med muslimska barn och föräldrar eftersom det kan dyka upp nya situationer som lärarna inte har mött på tidigare. Därför uppstår många tumultartade möten. Möten som kan upplevas som jobbiga för både lärare, elev och föräldrar. Det finns bland annat många

föräldrar från muslimska länder som anser att de svenska skolornas regler är konstiga. Hur ska man då göra för att skapa förståelse i sådana fall? Många lärare framhäver vikten av att kunna kompromissa och söka lösningar med olika situationer som uppstår. För att kunna göra det måste skolan först ha en tydligare profil över vad som kan tillåtas permanent, vad som kan tillåtas temporärt och vad som inte kan tillåtas alls. Diffusa regler kan skapa missförstånd. Om detta styrs upp lite bättre kan kompromissen mellan lärare, elever och föräldrar bli betydligt bättre. Dessutom blir det lättare för alla att styra upp olika situationer som uppstår. En aspekt som skrämmer lärare är att de många gånger har sig trott vara mer toleranta men upptäcker att de har åsikter som kan liknas med fördomar. Det finns även många lärare som tycker att det är mycket stimulerande att undervisa i invandrartäta skolor eftersom de upplever att de kan göra en insats genom att lära eleverna om Sverige och samhället. Men det mångkulturella kräver känslomässiga investeringar av lärarna och många upplever detta som tidvis mycket

pressande (Otterbeck 2000).

Just värderingar såsom demokrati, jämlikhet, religionsfrihet och förpliktelser inom den muslimska traditionen är värderingar som både de som är för och emot stödjer sig på. Argumenten för att förbjuda slöja i skolan baseras ofta på idén om jämlikhet, på

islamofobiska attityder samt på islamofobi. Det kanske främsta argumentet är att muslimska flickor inte ska täcka sitt ansikte i skolan eftersom det inte går att identifiera en person som döljer ansiktet. Detta kan utgöra ett problem för kontakten mellan lärare och elev samt vid prov. Ett annat argument är att slöjan kränker och diskriminerar muslimska kvinnor och flickor. Genom att förbjuda den jämställer man alla elever och all personal. Ingen ska

diskrimineras på grund av religion. Ett tredje argument är att slöjan räknas som ett ytterplagg. Stöd för detta argument finner man i Koranen. Eftersom inga andra ytterplagg såsom mössa, jacka och vantar får användas inomhus i skolan, ska heller inte slöjan bäras inomhus. För att få det så rättvist som möjligt ska samma regler gälla för alla ytterplagg och alla elever. Det finns även argument som uttrycker islamofobi. Man anser att det är minoritetssamhället som ska anpassa sig till majoritetssamhället, det vill säga att muslimerna ska anpassa sig till det svenska samhället och inte tvärtom.

Ser vi till argumenten för att slöjan inte ska förbjudas baseras de ofta på rätten till att utöva sin religion och tradition samt idén om att den muslimska kvinnodräkten inte diskriminerar kvinnan utan skyddar dem. Argumenten är många till varför en skolflicka ska ha slöja i skolan. Ett av de vanligaste är att slöjan är en del av en kvinnodräkt som ska separera flickan eller kvinnan från de män som hon kan gifta sig med. Detta för att förhindra åtrå till någon som hon inte är gift med och för att förhindra utomäktenskapligt sexuellt umgänge. Ett annat är för att få respekt från sin familj och sin omgivning. En tredje är att det är en religiös plikt som står i Koranen och i Haditherna. På senare tid har det även blivit en trend att bära slöja, ett större behov av att visa sin religion och förstärka sin religiösa identitet samt en medveten politisk manifestation. Många ger även argumentet om att slöjan inte diskriminerar flickor och kvinnor utan skyddar dem från övergrepp och från skamligt beteende.

Ett annat närliggande diskussionsämne ute på skolor runt om i landet är bärandet av keps eller mössa inomhus. Diskussionen handlar om huruvida det finns huvudbonader som är mer acceptabla än andra och om man borde antingen tillåta alla huvudbonader eller förbjuda alla, inklusive slöjan. På den skolan som vi gör vår undersökning på har det funnits en konflikt runt bruket av keps och slöja. Konflikten handlade om att vissa elever ansåg att det borde finnas samma regler för keps som för slöja. Den så kallade kepstraditionen ställdes mot

slöjtraditionen. Skolan löste problemet genom att ta bort möss- och kepsförbudet. Det som är intressant med denna skola är 40- 45 % av eleverna har invandrarbakgrund. Exakt hur många som bekänner sig till Islam är svårt att uppskatta, men elever med slöja är inget ovanligt. Att det har funnits en diskussion mellan eleverna och lärarna/skolledningen angående slöjan och andra huvudbonader, menar vi gör det intressant att jämföra inställningen till slöjan med inställningen till keps och mössa.

1.2 Syfte och frågeställning

I Sverige har inte mycket forskning gjorts på vad elever anser om slöjan i skolan, vilken syn de har på slöjan jämfört med andra huvudbonader samt huruvida de anser att denna debatt är ett samhällsproblem där faktorer som demokrati, religionsfrihet och diskriminering är viktiga. Detta trots att författare och lärare har visat att det finns ett behov. Därför är syftet med detta arbete att undersöka elevers inställning till slöjan i skolan. Detta kan bidra till att ge lärare, skolledning och andra intresserade en insikt och förståelse för vad vissa ungdomar tycker.

Vår frågeställning är således: “vilken syn har elever på slöjan i skolan?”. Frågeställningen är indelad i fyra underfrågor:

• Vid vilka tillfällen tycker eleverna att slöja ska förbjudas i skolan?

• På vilka sätt anser eleverna att slöjan är ett samhällsproblem där faktorer som demokrati, religionsfrihet och diskriminering har en viktig roll?

• Vilka skillnader tycker eleverna att det finns en mellan slöjan och keps/mössa? • Vilka regler bör gälla för huvudbonader?

• Hur tror eleverna att slöja kan skapa problem i skolan för lärare och elever?

2. Tidigare forskning

När det gäller tidigare forskning om islam och den muslimska kvinnodräkten har studier genomförts både i Sverige och utomlands. De flesta av dessa undersökningar har gjorts bland vuxna muslimska kvinnor eller bland muslimska ungdomar. En del studier har gjorts inom ungdomsidentitet, ungdomskulturer och ungdomars attityder mot islam. Ingen direkt

undersökning har gjorts på ungdomars syn på slöjan i skolan. Tre studier är direkt relevanta till vår undersökning. Den första är Fredrik Anderssons examensuppsats om slöjan i skolan.

Inställningen hos skolledningar, politiker och ungdomar i Sverige under tidsperioden 2003-2005. Studien jämförs även med den tidigare franska debatten (2006). Den andra är

integrationsverkets rapportsserie 2006: 05 Integrationsbarometer 2005. En rapport om

allmänhetens attityder, erfarenheter och kunskaper inom områdena integration, mångfald och diskriminering (2006). Den tredje är Brottsförebyggande rådet och Forum för levande

historias Intoleransrapport (2004- 2006).

Anderssons uppsats har inte som uppgift att reda ut om det är rätt eller fel att förbjuda slöjan i skolan, utan ska ge läsaren ökade kunskaper om de tankar och inställningar som spreds i Sverige under åren 2003 till 2005 angående ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Syftet med uppsatsen var att se hur inställningen till slöjan har varit eller är i Sverige på politisk nivå, på skollednings nivå och på ungdomarna nivå, ungdomar med utländsk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike. Genom textanalys och tolkning av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, kom han fram till att många elever var emot ett förbud mot slöja. Detta berodde kanske på att

individens frihet betonades mycket och ändrades under en tidsperiod då en ny

diskrimineringslag infördes (Andersson 2006). Till skillnad från vårt arbete har detta arbete ingen egen undersökning utan baseras på tidigare undersökningar samt skrifter. En annan skillnad är att ungdomarna som undersöks har alla invandrarbakgrund, vilket våra

undersökningspersoner inte har. Trots det kan resultaten jämföras med vårt arbete. Uppsatsen bidrar även med fakta om debatten på ett samhällsinriktat plan där frågor såsom demokrati, religionsfrihet och mänskliga rättigheter tas upp.

I Integrationsverkets rapportserie 2006: 05 finns en undersökning gjord om allmänhetens föreställningar om, attityder till och kunskaper om islam och muslimer. I rapporten ingår en undersökning om allmänhetens inställning till att muslimska kvinnor bär slöja.

Undersökningen handlar om personers åsikter om bruket av slöja i olika samhällsmiljöer såsom på gatan, på arbetsplatsen, i skolan, som anställd i stat och kommun samt som på bilder av ID-kort (Integrationsverkets rapportserie 2006:05). I rapporten framgår det att omkring 30 procent av allmänheten är emot att muslimska kvinnor bär slöja. Men attityden har förändrats. Den negativa attityden har sjunkit från 22 procent (år 2004) till 18 procent (år 2005). Andelen människor som inte tar ställning till slöjan har ökat under år 2005 (Integrationsverkets

rapportserie 2 006:05). Denna undersökning har en del gemensamt med vårt arbete. Den tittar bland annat på människors attityder till slöjan och islam, de vill ta reda på vad man anser om att kvinnor bär slöja i skolan samt att undersökningen är gjord på ett urval med blandad religionstillhörighet. En stor skillnad mellan vårt arbete och denna rapport är att vi har fokus på ungdomars attityder till slöjan, medan Integrationsverket har en generell syn på attityder till slöjan. Deras rapport är rikstäckande och tar stöd i tidigare forskning i andra länder medan vårt är begränsat till en skola och till ett antal elever. Rapporten visar att 29,1 procent vara helt emot, 11,1 procent var helt för samt 30,1 procent var neutrala i frågan om slöja i skolan. Resultatet visade på tre statiska attitydförändringar till slöjan mellan år 2004 och år 2005. Antalet personer som var helt emot hade minskat, antal personer som var helt för hade ökat och antalet personer som var neutrala i sitt tyckande hade ökat (Integrationsverkets

rapportserie 2 006:05).

Intoleransrapporten är en kartläggning av ungdomars attityder till frågor som rör islamofobi, antisemitism, homofobi, olika former av brottslighet och antisocialt beteende. Studien bygger på en omfattande enkätundersökning med 10600 respondenter, bland skolungdomar i årskurserna åtta och nio i grundskolan samt i årskurs ett, två och tre på gymnasiet. Studien visar att de flesta ungdomar har en positiv inställning till olika

tolerans. Pojkarna var mer intoleranta eftersom 62 procent av pojkarna hade en positiv inställning jämfört med 82 procent hos flickorna. Angående personens ålder framkom det att det finns en viss tendens att äldre elever oftare har en mer positiv inställning än de yngre. Gällande generell intolerans gentemot muslimer är andelen med övervägande positiv inställning lägst i årskurs åtta och högst i årskurs tre på gymnasiet. Ursprungsland och

religionstillhörighet har en viss betydelse för personens inställning gentemot muslimer. Elever med helsvensk bakgrund tenderar oftare till att ha en negativ inställning till elever med

immigrantbakgrund. Ju mer urbaniserad kommunen är som de bor i desto större tolerans har de gentemot muslimer. Exempelvis hamnade Östra Götaland och Södra Götaland över genomsnittet i intoleransindex, medan Västra Götaland och Norrland hamnade under genomsnittet (http://intolerans.levandehistoria.se/default.php?id=27).

Annan relevant litteratur och forskning är Jonas Otterbecks bok Islam, muslimer och den

svenska skolan (2000), Ingvar Svanberg och David Westerlund boken Blågul Islam?

Muslimer i Sverige (1999) och skolverkets rapport Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft (2002). Otterbeck hävdar i sin bok Islam, muslimer och den svenska skolan

(2000), att muslimska traditioner skapar problem för personalen i skolan eftersom de blir osäkra över gränserna för religionsfriheten. De vill inte vara fördomsfulla eller kränka en elev men deras egna värderingar och åsikter blir svåra att värdera och separera. Många lärare

verkar därför i behov av tillgänglig forskning (Otterbeck 2000). I skolverkets rapport ”Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft” (2002) visar forskningar och undersökningar på en ökning av kränkande handlingar i skolorna.

Diskriminering och främlingsfientlighet är mycket vanligt i skolans värld. Skolverkets rapport ligger bakom uppkomsten av regeringsförslaget att motverka bland annat rasism, etnisk diskriminering och könsrelaterad mobbning i skolan. I undersökningen framgick det att de flesta kränkningarna utförs av elever mot andra elever, men att det även förekom att lärare eller annan skolpersonal kränkte eleverna. Det har även framkommit att elever som invandrat efter skolstarten upplever en större otrygghet i skolan jämfört med elever med svensk

bakgrund. Regeringen tog upp att skolverkets kartläggning visar på ett samband mellan kränkning och utländsk bakgrund (Andersson 2006) Regeringen lade därför under oktober 2005 fram ett förslag till en ny lag som skall förhindra diskriminering och kränkande behandling av barn och elever i skolorna. Ingvar Svanberg och David Westerlund tar upp frågan om huruvida alla skall behandlas lika eller om alla skall behandlas olika, men på lika villkor. Enligt dem är det mycket svårt att skapa en skola för alla eftersom detta kräver mycket från lärarutbildningen, läromedelsförfattarna, lärarna men även från föräldrar och

elever. I deras bok behandlar de ämnen som skolan förhållande till muslimer och islam samt elevers och föräldrars syn och relation till skolan (Svanberg & Westerlund 1999).

3. Metod

Rolf Ejvegård säger i sin bok Vetenskaplig metod (2003) att det finns många metoder att använda sig av när en undersökning görs. Gällande insamlingen av information kan man bl.a. välja att göra intervjuer, enkäter och litteraturstudier (Ejvegård, 2003). Otterbeck skriver att en genomföring av enkäter kan göras på olika sätt såsom genom brev eller genom att själva dela ut enkäterna till en klass elever. En intervju kan också utföras på olika sätt såsom genom att använda sig av videokamera, digitalkamera, diktafon och anteckningar. Intervjuer är vanligtvis personliga då den som utför intervjun träffar intervjupersonen. Ett val finns mellan slutna och öppna frågor i både en intervju och en enkät. Slutna frågor innebär fasta

svarsalternativ medan öppna frågor rör sig mer om en förklaring till vad man tycker (Otterbeck 2000).

Alan Bryman tar upp i sin bok samhällsvetenskapliga metoder (2002) att i en

semistrukturerad intervju har forskaren en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, men intervjupersonen har möjlighet att utveckla svaren. Detta kan ske exempelvis om intervjuaren vill koppla till något respondenterna sagt. Frågorna behöver inte komma i samma ordning som man bestämt innan men ska ändå ha ett relativt oföränderligt schema. Att följa en viss struktur görs för att om en alldeles för stor variation uppstår kan det medföra att intervjuarna råkar glömma bort att ställa en viss fråga och/eller att svaren påverkas. Bryman tar upp att det mest centrala i en kvalitativ forskning och i en semistrukturerad forskning är att det finns större fokus på ord än på siffror. Tyngden ligger på hur deltagarna uppfattar den sociala verkligheten. Målet för en sluten intervju och en semistrukturerad intervju är

densamma. Varje respondent ska få samma stimuli med frågorna. Om inte samma stimuli ges har man fört in variation och därmed en potentiell felkälla. Insamlingen av data görs genom analyser av texter och dokument. När man registrerar intervjun ska svaren som

respondenterna lämnar skrivas ner så exakt som möjligt, antingen under intervjun, eller efteråt om man bandat intervjun. Om man inte gör det kan följden bli att intervjuarna förvränger respondenternas svar och därmed kan resultatet bli felaktigt (Bryman, 2002).

Johansson och Svedner tar upp i sin bok examensarbetet i lärarutbildningen (2006) att när en sammanställning av en enkät sker är det bra att ha en enkel tumregel i åtanke. Tumregeln säger att enkätmetoden passar bra om man söker svar på faktafrågor (Johansson & Svedner, 2006). Enkäterna bör vara lätta att förstå och framför allt lätta att besvara. Dessutom bör det finnas färre öppna frågor och mindre text med tanke på att människor oftast inte orkar

reducera ”enkättrötthet” eftersom det är lätt för en person som fyller i en enkät, att kasta den om den inte är till något intresse. Tydliga instruktioner om hur de ska svara på enkäten måste finnas, exempelvis om de ska sätta kryss eller ringa in svarsalternativet etc. Då finns en större uppsikt över vilket påstående eller fråga de förhåller sig till, om en sådan tydlighet finns i sin introduktion i enkäterna. Att välja en strukturerad metod gör det lättare att koda i jämförelse med om man väljer att ha öppna frågor (Bryman, 2002).

3.1 Vårt val av metod

Vi har valt att använda oss av två metoder, enkäter och intervjuer. Enkäterna har en sluten form med fasta svarsalternativ och intervjuerna har en semistrukturerad form.

Semistrukturerad intervju innebär att man både har en sluten metod samt en öppen metod. Att vi valde att ha en delvis öppen intervju är på grund av att det passade oss bäst med tanke på vilka ämnen vi ville beröra samt att metoden skulle gynna vårt syfte med arbetet. Vi kunde beröra våra ämnen genom att ha en semistrukturerad intervju, på det sättet att vi fick en djupare diskussion med eleverna och en klarare bild av den uppfattning de har utav slöjan. Vårt mål med intervjun är inte att leda dem till något svar utan att leda dem inom ett visst område och därefter få deras svar om vad de anser om just det området. Detta är för att vi vill få fram deras attityder gentemot slöjan och ämnet runtomkring slöjan. Att vi valde att ha slutna enkäter beror på alla fördelar som kommer med att ha en sluten metod vid enkät, som vi redan tidigare nämnt.

Vi kommer att ha lätt med att koda våra enkäter med tanke på att de är slutna. Med våra intervjuer kommer det att bli något svårare för att vi delvis har en öppen intervju.

3.1.1 Forskningsetiska krav

Examensarbetet måste bygga på respekt för de människor som deltar. De ska få ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kunna avbryta sitt deltagande, utan att behöva oroa sig över negativa konsekvenser. Deltagarna skall erhålla en rättvisande och begriplig beskrivning av undersökningsmetoderna och undersökningens syfte. De ska få möjligheter till att när som helst få ställa frågor om undersökningen och få dessa frågor besvarade. Respondenterna ska vara säkra på att deras anonymitet skyddas och om man nu skulle vilja namnge de som deltagit i undersökningen måste man få tillstånd av alla berörda.

Om deltagarna inte är myndiga måste målsman informeras och tillfrågas om barnen får lov att medverka (Johansson och Svedner, 2006).

3.1.2 Urval

Vi har valt att utföra enkätundersökningar och intervjuer på fyra klasser, årskurs sex till nio på en av vår partnerskola. På vår enkätundersökning var det sammanlagt 69 elever som var med och på våra intervjuer var det sammanlagt nio personer varav två elever valdes från respektive klass av vilken en är kille och en är tjej. Förutom intervjuer med elever valde vi dessutom att intervjua biträdande rektor. Vi valde att använda oss utav denna skola för att vi sedan tidigare haft kontakt med skolan genom praktik och vikariat. Detta gör att en tillförlitlighet till

eleverna redan fanns. Vi såg dessutom den fördel att använda oss av denna skola genom att få ett bredare perspektiv på vad olika elever känner inför slöjan. Detta bredare perspektiv får vi genom att det finns elever med både utländsk och svensk bakgrund (ca 40-45 % elever har invandrarbakgrund varav ett fåtal elever bär slöja).

3.1.3 Datainsamling

Vi använde oss först av enkäter för att vi ville få en övergripande syn på vad eleverna har för synsätt på slöjan i skolan. Att vi sedan dessutom valt intervju som metod är för att få en mer djupgående analys samt syn på barnens förhållningssätt till slöjan. Intervjun med rektorn är för att ge kompletterande information om skolans policy. Detta djup kan man inte få om man enbart valt att använda sig utav enkäter. I enkäten ställde vi först tre frågor där de fick besvara vilken årskurs de gick i, vilket kön de tillhörde samt om de upplevde sig själva som religiösa och i så fall vilken religion de ansåg de tillhörde. Därefter hade vi sju påståenden. Där fick de inom vart och ett av påståendena markera vilket som passade dem bäst. Man kunde välja mellan påståenden: Stämmer helt, stämmer delvis, stämmer inte alls och vet inte.

3.1.4 Procedur

Vi tog kontakt med en av våra partnerskolor och talade med en handledare där. Vi berättade vad vårt examensarbete handlade om och att vi ville undersöka eleverna genom att intervju dem och att dela ut enkäter till dem. Han gick med på det och vi bestämde dag för detta. Intervjuerna med eleverna utfördes vid två tillfällen. Den första gången intervjuade vi elever från årskurs sex, sju, åtta samt biträdande rektorn på skolan. Den andra gången intervjuade vi elever från årskurs nio. Anledningen till att vi väntade med den sista intervjun var att denna klass var upptagen vid det första tillfället. Frågorna vi valt att ställa i våra enkäter och

intervjuer satte vi ihop själva. Detta för att vi inte fann någon tidigare relevant forskning om just detta ämne. Vid intervjun med biträdande rektor på skolan använde vi oss av

videokamera, penna och papper.

På skolan började vi med att presentera vår enkät, vad den handlade om och vilka regler som gällde. Därefter berättade vi att vi även ville ha två personer för en mer ingående djupintervju. Vad intervjun baserades på gick vi igenom i helklass för att de redan då skulle veta vad den handlade om. Av de intresserade lottade vi fram en flicka respektive en pojke. Anledningen till varför vi valde en av respektive kön var för att vi trodde det skulle vara intressant att se om det uppkom någon skillnad mellan svaren. Dock ska vi inte analysera detta för att vi inte fann något specifikt intressant att analysera om. Denna procedur gick vi igenom inför varje klass. När vi delade ut enkäterna gick vi igenom den för att underlätta ytterligare för barnen och för att de även skulle få chansen att ställa eventuella frågor. Vi preciserade att de skulle vara anonyma och att enkäten var frivillig. Intervjuerna valde vi att genomfördes i ett privat rum för att vi inte skulle bli störda. Vi gick igenom vad intervjun handlade om både i klassrummet och åter igen innan intervjun påbörjades.

Vid intervjun fick eleverna frågemallen i handen dels för att vi skulle kunna gå igenom den och dels för att de skulle kunna ställa eventuella frågor innan intervjun påbörjades. Frågorna behöll de under hela intervjuns gång för att lättare kunna följa med. De frågor som vissa elever undrade över och som de inte förstod var ordet demokrati och ordet kränkning. Vi följer vårt frågeschema men ibland ställer vi en följdfråga, beroende på deras svar.

Följdfrågorna har inte varit samma för alla. Eftersom eleverna ska vara anonyma, har vi valt att kalla de vid andra, fiktiva namn. Eleverna i årskurs sex kallar vi för Emil och Ida, eleverna i årskurs sju för Pelle och Stina, eleverna i årskurs åtta för Abbe och Madicken samt eleverna i årskurs nio för Tommy och Annika.

Genomförandet av våra intervjuer gjordes genom att vi använde oss av videokamera och genom att anteckna lite vid sidan av. Anledningen till varför vi valde att använda oss av videokamera var för att få med deras röster men även deras ansiktsuttryck/reaktioner på frågorna. Anteckningar fördes lite vid sidan av för att anteckna ner eventuella följdfrågor man kom på under intervjutillfället.

Våra enkätpåståenden och intervjufrågor presenteras nedan. De ligger även som bilaga fyra och fem.

Enkät:

1. Elever skall själva få avgöra om de skall bära slöja eller inte i skolan. 2. Att helt förbjuda slöjan i skolan vore att kränka elevers religionsfrihet.

3. Slöjan är en del av ens religion och kan därför inte jämställas med t.ex. keps och mössa. 4. Keps och mössa kan säga något lika viktigt om vem man är, precis som en slöja.

5. Samma skolregler ska gälla för slöjan som för keps och mössa. 6. Det är ok att förbjuda slöjan i skolan vid vissa lektioner. 7. Slöjan bör helt förbjudas i svenska skolor.

Intervjufrågor:

1 A) Berätta vad du tror slöjan har för betydelse för en religiös person. B) Vad representerar slöjan?

2. Tycker du att eleverna i skolan ska få avgöra ifall man ska få bära slöja eller inte? Är det ett demokratiskt beslut?

3 A) Är slöjan mer accepterat i skolan än andra huvudbonader som t.ex. keps/mössa? B) Bör samma regler gälla för bärandet av slöja såsom för keps/mössa?

4 A) Tycker du att det finns vissa typer av slöjor som är mer acceptabla att ha i skolan än andra slöjor?

B) Utveckla ditt svar!

5 A) Tycker du att det finns tillfällen i skolan då det är ok samt inte ok att bära slöja? B) Ge exempel på för- och nackdelar.

6) Är det en kränkning av religionsfriheten om man förbjuder slöjan i skolan? 7) Förtrycker slöjan de muslimska kvinnorna?

Frågorna vi valt att ställa i våra enkäter och intervjuer satte vi ihop själva. Detta för att ingen tidigare relevant forskning fanns om just detta ämne. För att få svar på vår frågeställning ställde vi specifika och något ledande frågor i intervjuerna. I enkäterna hade vi påståenden som skulle hjälpa oss att få svar på vår frågeställning. Att vi valde att ha både enkäter och intervjuer var för att vi ville ha ett större underlag att arbeta med och för att resultaten skulle bli så korrekta som möjligt. Vi utgick ifrån att ha semistrukturerad form i vår intervju och sluten form i vår enkät. Arbetssätten vi använde oss av kom till godo. Frågorna och påståendena vi hade med i vår undersökning blev bra, men vi kunde dock ha haft ett mer

samspelt, förhållningssätt mellan påståendena i enkäterna och intervjufrågorna. Detta kunde bli mera samspelt genom att frågorna vi valde att ställa i intervjuerna skulle ha reflekterat påståendena i enkäterna. Då hade det varit lättare att sätta ihop resultaten samt att det funnits en mera röd tråd om det ställts likartade frågor i intervjuerna och enkäterna. Vissa resultat var inte det vi tänkt oss till att bli medan andra svar kom sig till rätta. Att sammanfatta resultaten med samma underlag kom att bli något svårt med tanke på att enkäterna är sammanställda som påståenden och intervjuerna som något mer problematiserande i ett djup. Dock kom vi fram till ett tillvägagångssätt som till sist kom till att bli bra.

4. Resultat

Genom att vi valt att utföra både enkäter och intervjuer ledde detta till mycket material. För att få svar på vår huvudfråga ”vilken syn har elever på slöjan i skolan”?, ställde vi olika påståenden. Vi tog även reda på elevernas kön, religionstillhörighet samt årskurs. Detta för att få mer förförståelse för ungdomarnas svar. Utav allt material som vi fick valde vi att lägga fokus på ungdomarnas gemensamma svar och inte på elevernas kön, religionstillhörighet eller årskurs.

För att kunna få en bra och en kortare sammanfattning av vad de olika årskurserna tyckte om de olika påståendena i enkäterna valde vi att presentera representativa stapeldiagram. Diagrammen innehåller information om antalet deltagare i varje årskurs samt deras val. Fullständiga tabeller om elevernas kön och årskurs ligger som bilaga I. Religionstillhörighet ligger som bilaga II. Antalet deltagare i enkäterna är 69 personer. Bortfallet på

enkätundersökningen blev totala tre stycken. Samtliga tre personer var ifrån årskurs nio. I enkäterna var det en elev i årskurs sju som inte skev vilket kön han/hon tillhörde. Den personen har vi valt att namnge som X.

Vi har valt att redovisa vårt resultat av intervjuerna genom att inrikta oss på gemensamma uppfattningar av svaren. Att vi valde en pojke respektive en flicka i våra intervjuer kommer inte ha någon påverkan på presentationen av intervjuerna. Precis som enkätsvaren delas upp i olika alternativgrupper, kommer intervjusvaren att delas upp i olika svarsgrupper.

Fullständiga intervjuer för samtliga klasser ligger som bilaga III. Vi har lagt ihop alla intervjuer vilket gör att alla svar på en och samma fråga presenteras ihop. Liknande svar på frågan har grupperats efter ja, nej eller annat. Svaren på följdfrågor som ställts till alla elever har lagts ihop. De följdfrågor som inte ställts till alla elever presenteras var för sig.

Genomförandet av intervjuerna gick mycket bra. Vi var rädda för att eleverna inte skulle säga så mycket men eleverna var aktiva och överraskade oss med sina kunskaper och tankar om islam och slöjan. Vi är väl medvetna om vår medverkan under intervjun. Vi var mycket aktiva och ställde många följdfrågor. Detta för att vi ville ha en levande och mer ingående

diskussion. Att vår påverkan och deltagande ledde eleverna in på svar som passade oss, insåg vi först vid genomgång av intervjuerna. Vi tror därför att vi till viss del har påverkat resultatet. Följdfrågorna kom vi på under själva diskussionen. Därför har samma frågor inte ställts till alla elever. För att få veta mer om skolans profil och ställningstagande till slöjan, intervjuade vi biträdande rektor på skolan. Intervjun med rektorn presenteras i form av en resumé.

Vi har valt att presentera en sammanfattning av resultaten. Först kommer sju stycken diagram som motsvarar respektive sju enkätpåståenden. Sedan följer en sammanfattning av enkät och intervjuresultaten.

4.1 Diagram

1) Elever skall själva få avgöra om de skall bära slöja eller inte i skolan. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Årskurs 6 (19 elever) Årskurs 7 (8 elever) Årskurs 8 (25 elever) Årskurs 9 (17 elever) Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte

Majoriteten av alla klasser valde alternativet stämmer helt. 52 elever valde det alternativet

sammanlagt. I årskurs nio valde alla det alternativet. Alternativen stämmer delvis och vet inte hade 14 elever valt. Årskurs sju och åtta var de enda klasserna som valde stämmer delvis och årskurs sex, sju och åtta valde vet inte. Eleverna i årskurs sex var de enda som svarade på alternativet

2) Att förbjuda slöjan i skolan vore att kränka elevernas religionsfrihet. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Årskurs 6 (19 elever) Årskurs 7 (8 elever) Årskurs 8 (25 elever) Årskurs 9 (17 elever) Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte

Majoriteten har valt stämmer helt med ett antal på 40 elever. Alternativet stämmer inte alls har endast en elev valt ifrån årskurs åtta. Stämmer delvis har alla klasser valt att markera med sammanlagda 23 och vet inte har fem elever valt i årskurserna sex och nio.

3) Slöjan är en del av ens religion och kan därför inte jämställas med t.ex. keps och mössa.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Årskurs 6 (19 elever) Årskurs 7 (8 elever) Årskurs 8 (25 elever) Årskurs 9 (17 elever) Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte

Majoriteten av eleverna har valt alternativet stämmer helt. Tillsammans uppkommer antalet till 40 elever. Stämmer delvis har alla årskurser förutom årskurs sju valt. Sammanlagda antal som valt

stämmer delvis är 14 elever. Vet inte har åtta valt där alla årskurser är inkluderade utom årskurs

4) Keps och mössa kan säga något lika viktigt om vem man är, precis som en slöja.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Årskurs 6 (19 elever) Årskurs 7 (8 elever) Årskurs 8 (25 elever) Årskurs 9 (17 elever) Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte

Majoriteten här har valt stämmer inte alls med sammanlagda 26 elever. Dock var det bara en mer som fick det alternativet till att bli en majoritet. Stämmer delvis ligger direkt därefter med en person mindre, 25 sammanlagt. Alla årskurser har valt dessa två alternativen. Detta gäller även för

vet inte, där 13 elever sammanlagt har valt alternativet och stämmer helt har valts av 5 elever varav

eleverna är fördelade ifrån årskurs åtta och nio.

5) Samma skolregler ska gälla för slöjan som för keps och mössa. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Årskurs 6 (19 elever) Årskurs 7 (8 elever) Årskurs 8 (25 elever) Årskurs 9 (17 elever) Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte

Majoriteten bland val av alternativen var stämmer inte alls där 37 elever valt alternativet. Stämmer

delvis har sammanlagt tolv elever valt, några från varje årskurs. Vet inte har valts av alla årskurser

med elva elever och stämmer helt har valts av tio elever där det även har blivit ett val ifrån alla klasser.

6) Det är ok att förbjuda slöjan i skolan vid vissa lektioner. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Årskurs 6 (19 elever) Årskurs 7 (8 elever) Årskurs 8 (25 elever) Årskurs 9 (17 elever) Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte

Majoriteten valde alternativet stämmer inte alls med ett antal på 41 elever. Stämmer delvis valde 13 elever, alla årskurser utom årskurs sju. Vet inte har alla årskurser valt med ett antal på nio personer och stämmer helt har sex elever valt med en fördelning i årskurs sex, åtta och nio.

7) Slöjan bör helt förbjudas i svenska skolor.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Årskurs 6 (19 elever) Årskurs 7 (8 elever) Årskurs 8 (25 elever) Årskurs 9 (17 elever) Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte

Majoriteten elever har valt alternativet stämmer inte alls. 56 elever har valt alternativet

stämmer inte alls. Stämmer helt har endast två elever valt, både går i årskurs sex. Stämmer delvis har valts av en person som går i årskurs åtta och vet inte har alla årskurser valt med ett

4.2 Enkätresultat

52 elever tyckte att eleverna själva ska få avgöra om de skall bära slöja eller inte i skolan, 40 elever tyckte att ett förbud av slöjan i skolan vore att kränka elevers religionsfrihet samt att slöjan är en del av ens religion och kan därför inte jämställas med t.ex. keps och mössa. Att slöjan är en del av ens religion och kan därför inte jämställas med keps och mössa, tyckte 40 elever. 41 elever tyckte inte att det var ok att förbjuda slöjan i skolan vid vissa lektioner eller att slöjan bör förbjudas i svenska skolor. 56 elever tyckte att det inte var okej att slöjan skulle förbjudas i svenska skolor. Påståendet som handlade om huruvida keps och mössa kan säga något lika viktigt om vem man är, precis som en slöja, var det påstående som hade mest varierande svar med sammanlagda 19 elever. I årskurs sex och åtta tyckte de flesta elever att det inte stämde. I årskurs sju dominerade två svarsalternativ. Lika många elever valde

påståendet stämmer delvis som påståendet vet inte. På vartdera alternativet var det tre elever. I årskurs nio valde åtta elever svarsalternativet stämmer delvis. 37 elever tyckte inte att samma regler ska gälla för slöjan som för keps och mössa.

4.3 Intervjuresultat

Sju utav åtta elever anser att slöjan representerar/är en symbol för religionen, att den representerar vilken religion personen tillhör samt att den tillhör deras klädsel. Annika, Tommy, Ida tycker att slöjan kan ses som en identitet. Sju av åtta elever svarar att de tycker att eleverna i skolan ska få avgöra ifall man ska få bära slöja eller inte. Sju av åtta tycker att det är ett demokratiskt beslut. På frågan svarar Emil: ”Jag tycker inte att man ska få ta demokratiska beslut på sånt, för det tillhör ju någons religion, det som de tror på. Det borde inte massa människor få bestämma över.” Sex utav åtta elever tycker att slöjan är mer accepterat i skolan än andra huvudbonader som till exempel keps/mössa. Fem av åtta elever tycker inte att samma regler ska gälla för bärandet av slöja såsom för keps/mössa. Annika, Abbe, Madicken och Pelle tycker att keps/mössa representera ens identitet. Tre av dem tycker att keps/mössa är mer en stil. Emil och Ida tycker att slöjan är accepterad på skolan eftersom den tillhör en religion. Emil tycker att synen på slöjan inte borde vara annorlunda på en skola med fler elever med invandrarbakgrund, men han tror att det förekommer. På frågan svarar Abbe: ”För att slöjan symboliserar religion. Man kan ju ha keps och mössa. Det är inget fel på det men, ja, den har ju ingen betydelse. För muslimer är det inte samma betydelse att ha

Tre av åtta elever tycker att alla slöjor är ok i skolan förutom de som täcker hela ansiktet eller bara visar ögonen. Ida säger: ”Alltså, jag tycker inte att en tolvåring som går i sexan ska komma med en sån hära, som bara, liksom, täcker allt förutom ögonen, för att man r ju ändå tolv år.” Två av åtta elever tycker att alla slöjor är ok samt att inga slöjor är mer acceptabla än andra. Två av åtta elever tycker att problemet med täckande slöja, både för elever och för lärare, är att man inte får samma kontakt eller känsla med personen som man talar med. Fem av åtta elever tycker att slöjan är ok vid alla tillfällen i skolan. Tre av åtta elever tycker att slöjan är ok men att det finns tillfällen då slöjan kan vara ofräsch och mindre lämplig såsom på gymnastiken och på kemilektionen/ NOn. Emil säger: ”Man borde ju få bära den hela tiden men, alltså, vissa lektioner kan de vara lite farligt på, som till exempel när man ska bränna på kemilektionen, för då kan det hänga ner rätt mycket från slöjan.”

Tre av åtta elever tycker inte att det finns några fördelar med slöjan i skolan. Tre av åtta elever tycker att det finns fördelar med slöjan. Fördelar som att man inte fastnar med håret i maskiner, man kan lyssna på I- Pod utan att läraren ser det samt att man inte fastnar med håret i mixen på hemkunskapen. Tre av åtta tycker inte att det finns några nackdelar. Två av åtta elever tycker att det finns nackdelar med slöja.

Sex av åtta elever tycker att det är en kränkning av religionsfriheten om man förbjuder slöjan i skolan. Fyra av åtta elever tror att det finns personer som blir tvingade till att bära slöja. På frågan svarar Stina: ”Det beror på vart man kommer ifrån. I min familj får jag bestämma själv, men i andra länder kan man bli tvingad.” Två av åtta elever säger att förtryck beror på hur man tolkar koranen. Tolkar man det fel så kan man tvinga sina barn att använda slöja. Abbe säger följande: ”Alltså, det kan vara vissa som tolkar koranen fel så att då kan dom tvinga sina barn. Tolkar man rätt är det fritt val.”

Tre utav fyra tillfrågade elever känner inte till att någon på skolan har blivit illa behandlad på grund av sin slöja. Detta beror på att det finns en större tolerans eftersom många elever har utländsk bakgrund. Två utav fyra tillfrågade elever svarade att det skulle kunna vara

annorlunda på andra skolor. Tommy säger: ”Det skulle ju typ vara i en liten by i fjällen, där skulle det kanske vara annorlunda.” Två elever säger att det skulle kunna bli problem på andra skolor eftersom eleverna skulle kunna tycka att det är fel att vissa får ha slöja medan andra inte får ha keps. Eleverna själva tycker inte att den tanken finns på deras skola. Två elever tycker inte det är konstigt med slöja på skolan. Annika säger: ”Nej, alltså här finns ju så många som har slöja och många invandrare så jag tror folk fattar mera, det är ju så runt en hela tiden, så man bara vänjer sig vid den, det är inte konstigt längre, efter ett tag.”

Skolan ser inga problem med att lärare och elever bär slöja. Det rådde tidigare kepsförbud för elever på skolan men på grund av konflikt har detta förbud tagits bort. Konflikter var mellan keps och slöja och handlade om varför vissa fick ha slöja medan andra inte fick ha keps. Det finns inga förbud gällande bärandet av slöja men eleverna rekommenderas att inte bära slöja på t.ex. kemin och labb eftersom man anser att slöjan kan utgöra fara. Biträdande rektorn tycker att burka utgör ett problem vid identifieringen av personer. Problem kan

exempelvis uppstå vid prov, då det inte går att bevisa att rätt person skriver rätt prov. Man har löst problem som kan uppstå vid gymnastik genom att låta flickor visa sina simkunskaper vid ett annat tillfälle, vid vissa tillfällen har man haft uppdelningen mellan könen på gymnastiken samt satt upp duschdraperi i duschrummen.

4.4 Skolans profil: Intervju med biträdande rektor

Skolan har 70 anställda. Bland eleverna har 40-45 % invandrarbakgrund. Skolan tar ingen ställning till slöja samt samhällsdebatten överhuvudtaget. Man ser inga problem med att lärare och elever bär slöja. Enligt biträdande rektor, är det självklart att de som vill får bära slöja, men däremot är det oacceptabelt att lärare bär keps inomhus. Angående kepsförbud bland elever, rådde det tidigare kepsförbud mot dem också, men på grund av konflikt har detta förbud tagits bort. Konflikter var mellan keps och slöja och handlade om varför vissa fick ha slöja medan andra inte fick ha keps. Argumentet var att både keps och slöja var huvudbonader och att keps idag hade blivit någon slags religion. Det så kallat kepsreligion.

Under lektionstillfällen finns det inga förbud gällande bärandet av slöja men lärare och rektor finner det lämpligt att man ska vara utan den vid vissa tillfällen då fara kan uppstå såsom vid t.ex. kemin och labb. Rektorn säger att om någon hade kommit med burka så vet han inte riktigt vilken ställning han hade tagit till den. Han säger att han hur som helst inte hade gillat det. Anledningen till varför burka hade varit till sin nackdel är främst för identifieringen. Alla som kommer till skolan måste kunna identifieras eftersom ingen

utomstående får lov att komma in. Problem kan exempelvis uppstå vid prov, då det inte går att bevisa att rätt person skriver rätt prov.

Det finns inga generella förbud av slöja på gymnastiken eller kemin. Gymnastiken i sig innefattar i stort sett inga problem. Det är vid nakenhet i samband med gymnastiken som de flesta problem uppstår. Problem som t.ex. att vissa flickor inte får lov att bada med pojkar eller duscha med andra flickor. Skolans lösningar har varit att dessa elever får visa sina

simkunskaper vid ett annat tillfälle, vid vissa tillfällen har man haft uppdelningen mellan könen på gymnastiken samt satt upp duschdraperi i duschrummen. Biträdande rektor säger att när det kommer till duschningen i skolan kan man inte alltid se till att de muslimska flickorna får duscha sist eftersom de finns i alla klasser. ”Alla kan inte ha gympa sist, men vi har löst det med duschdraperier. Ligger lektionen sist får eleverna gå hem och duscha om de vill, men detta gäller för alla elever”. Han säger även att det handlar inte bara om religion utan även om känslighet inför att visa sig naken. Något som de flesta elever, oavsett religion kan känna oro inför.

5. Analys

Syftet med arbetet var att ta reda på elevers syn på slöjan i skolan. Genom vår undersökning kom vi fram till att majoritet av eleverna har en positiv inställning till slöja i skolan

Majoriteten av eleverna tyckte inte att slöjan ska förbjudas i skolan, varken vid vissa lektioner eller helt och hållet. Eleverna tyckte att eleverna själva skulle få avgöra om dem skall bära slöja eller inte i skolan. Störst andel elever tyckte att slöjan var ett samhällsproblem där faktorer som demokrati, religionsfrihet och diskriminering spelade en viktig roll. I

undersökningen framkom det att majoriteten av eleverna tycker att förbjuda slöjan i skolan vore att kränka elevers religionsfrihet. Detta beslut ska tas på ett demokratiskt sätt där eleverna själva får vara med och bestämma om de ska få bära slöja eller inte. På skolan finns det inga problem med slöjan men eleverna kan tänka sig att elever på andra skolor inte är lika toleranta som dem. I intervjun framkom att några elever inte tyckte att slöja förtrycker

kvinnan eftersom kvinnan själv kan välja om hon vill bära slöja eller inte. Andra tyckte att det var ett förtryck och menade på att kvinnorna/flickorna kan bli tvingade att bära slöja ifall koranen tolkades på fel sätt.

Majoritet av elever tycker inte att slöjan kan jämställas med t.ex. keps/mössa. Slöjan representerar både en persons religiösa tillhörighet och religionen i sig. Keps/mössa

representerar personens stil men kan även ses som en identitet. Skillnaden mellan slöja och keps/mössa är den religiösa aspekten. Eleverna tyckte inte att samma regler ska gälla för slöjan som för keps och mössa. Det framkom även i intervjun att eleverna inte kände av skolans tidigare konflikt angående keps/mössa och slöja. Problemet med täckande slöja för både elever också lärare är att kommunikationen försämras. Att inte kunna se den person som man talar med ger inte samma kontakt eller känsla som när man kan se ansiktsutryck. Ett annat problem med slöja är att läraren inte kan se om eleven är aktiv på lektionen och om den förstår. Det finns tillfällen då slöjan kan vara ofräsch och mindre lämplig och direkt farlig som på till exempel gymnastiken och på kemilektionen / NOn.

5.1 Koppling till tidigare forskning

Precis som författarna till intoleransrapporten så har vi valt att jämföra olika årskurser. Gemensamma årskurser är årskurs åtta och nio. I intoleransrapporten påvisas att inställningen till muslimer varierade beroende på var man bor samt att om man har en svensk bakgrund är

framkom i vårt arbete. I vår intervju framkom att ens goda inställning berodde på om man var van vid muslimer eller inte. Om man var bosatt i ett område där lite kontakt med muslimer fanns skulle man kanske ha varit mer intolerant. I intoleransrapporten kunde man finna att många var negativa till slöjan men att dock allt flera blir mer positiva eller neutrala till sitt tyckande om slöjan. Samma resultat framgick i integrationsverkets rapportserie. Där ökade antalet personer som var helt för samt neutrala i sitt tyckande. I vår undersökning kom vi fram till att majoriteten av elever var positivt inställda till slöjan. Intoleransrapporten lyfter fram att man med åren blir mer positiv inställd till muslimer. En jämförelse som vi inte kan göra eftersom vi inte har något tidigare material att jämföra med

Även om Anderssons examensarbete inte har fokus på huruvida slöjan ska förbjudas eller inte, kan vi göra en jämförelse med hans resultat av inställningen till slöjan. Han kom fram till att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Detta berodde kanske på individens frihet betonades mycket. En relevant aspekt är att Anderssons

undersökning gjordes på endast ungdomar med invandrarbakgrund medan vår gjordes på deltagare med olika sociala bakgrunder. Trots det kom vi fram till samma resultat. Majoriteten av eleverna tyckte inte att slöjan skulle förbjuda i skolan. Dessutom tyckte de flesta elever att slöjan inte ens behövde förbjudas på vissa lektioner.

I skolverkets rapport Relationer i skolan – en utvecklande eller destruktiv kraft visar forskningar och undersökningar att kränkning av elever har ökat. I dagens skola är

diskriminering och främlingsfientlighet mycket vanligt. Det framkom även att elever som invandrat efter skolstarten upplever en större otrygghet i skolan jämfört med elever med svensk bakgrund. Elever i vår undersökning bekräftar att skolverkets slutsats är aktuell. De menar att på deras skola blir ingen utsatt för kränkning på grund av att slöjan inte ses som något negativt eller konstigt. De tror däremot att attityden till slöja och elever som bär den kan vara annorlunda på skolor där det finns få invandrarbarn.

6. Diskussion

Angående vårt tillvägargångsätt med att samla in material, bearbeta den samt analysera resultaten på finns det en del att ifrågasätta. Vi upptäckte att det var mycket lättare att avkoda och höra vad eleverna sa om man samtidigt såg deras ansikten och gester. Eleverna i årskurs sex valde att inte ha kameran riktad mot dem, vilket gjorde att vi hade svårare att höra vad de sa. Tillförlitligheten i våra enkäter blev rätt stora med tanke på att det fanns fasta

svarsalternativ som gjorde att vi inte kunde feltolka vad de tyckte. Det blev inget bortfall vid enkätundersökningen men vid intervjuerna svarade inte alla elever på alla frågor. Detta beror antagligen på att vi var närvarande på skolan när de skulle utföras. Varför alla elever inte svarade på intervjufrågorna beror på att alla inte fick samma frågor samt att vi inte kollade ifall de svarade på de frågor som vi ställde. Även om undersökningen gjordes vid två tillfällen tror vi inte att eleverna har blivit påverkade av detta. Dels för att de inte går i samma årskurs samt att det gick två veckor mellan undersökningarna. Vår medverkan under intervjuerna var stor. Anledningen till detta var att vi var rädda att inte få tillräckligt utförliga svar. Dessutom ville vi ha en aktiv diskussion vilket vi fick genom att själva delta. Hade vi inte deltagit och ställt följdfrågor tror vi att svaren inte hade varit lika givande för vår undersökning. Däremot är vi väl medvetna om att vår inblandning med kommentarer, ifrågasättande samt följdfrågor har påverkat elevernas svar och därmed våra resultat.

På skolan har 40-45 % av eleverna invandrarbakgrund. Detta kan göra att man förhåller sig till slöjan på ett mera positivt sätt än om man utfört undersökning på en så kallad svensk skola. Hade vi införlivat flera skolor med olika bakgrunder hade våra resultat kanske sett annorlunda ut. Vi hade kanske fått ett bredare perspektiv på vad ungdomar egentligen tycker. I intervjun med rektorn tar han upp att det tidigare funnits konflikter på skolan angående slöja och keps/mössa. När vi rent spontant diskuterar detta med två elever känns de inte vid detta problem. Huruvida konflikten påverkat eleverna i undersökningen vet vi inte men vi tror att den har haft en viss påverkan. Två ord som eleverna inte förstod var demokrati samt

kränkning. Även om vi innan intervjun gick igenom svaren uppstod det ett missförstånd mellan oss och en elev. Eleven tyckte från början att slöjan var ett demokratiskt val, sen svarade han att han inte visste. Vi förklarade ordet demokrati igen och bad honom utveckla sitt svar. Då svarade han något helt annat. Antagligen missförstod han vad vi menade. Dessutom påverkade vi nog honom så att han ändrade svaret. På frågan om det är en

Under intervjun talade vi om den vanliga slöjan. Efteråt insåg vi att det är ett ganska dumt begrepp eftersom en vanlig slöja kan betyda olika för olika personer. När vi pratade om att slöjan förtrycker kvinnan samt att slöjan är en symbol för förtryck, svarade en elev först att hon tyckte att slöjan förtryckte kvinnan, men sa sen att slöjan inte är en symbol för förtryck av kvinnan. Vi tror att hon blev påverkad av sin klasskompis svar och insåg inte att hon sa emot sig själv. Det finns en frågeställning som vi inte berört i enkäten. I intervjuerna tar vi reda på om det finns för och nackdelar med slöjan i skolan. Detta undersöker vi inte i enkäten

eftersom det är en öppen fråga som skulle vara svår att ställa i en enkät. Detta kan kanske minska hållbarheten av våra resultat. I en enkät från årskurs sju ringade inte en elev in vilket kön den tillhörde. Detta påverkar sammanställningen av resultatet till viss del. I våra enkäter lade vi märke till att det fanns två påståenden som stack ut ur mängden gällande majoritetsval. Detta beror antagligen på att alla elever inte kunde förhålla sig till samma alternativ på grund av personlig uppfattning av vad ordet identitet betyder.

En generell uppfattning om slöjan i skolan är att den kan utgöra fara vid olika skolämnen samt att problem gällande gymnastiken är vanligt. Även problem som identifiering av elever på prov tas upp. Författare som Svanberg & Westerlund samt Otterbeck nämner samma problem i sina böcker och ger exempel på lösningar. Det är intressant att i vår undersökning nämner elever och biträdande rektor några av dessa problem. Dessutom har samma lösningar som författarna anger i sina böcker gjorts på skolan. Exempel till en lösning som både författarna och skolan vi gjorde vår undersökning på, har utgått ifrån, är att alla behandlas olika, men på lika villkor. Att behandla alla olika men på lika villkor är lättare för både lärarutbildningen, lärarna, föräldrarna m.fl. När diskussionen om slöjan sattes igång gjorde skolverket en utredning. I utredningen kom man bland annat fram till att burka det vill säga slöja som täcker ansiktet, hindrar den kommunikation som lärare och elever ska ha. I vår undersökning framgick samma sak. Eleverna ansåg att problemet med täckande slöja var att kontakten och känslan inte var den samma med en person som har täckande ansikte som med en som visar ansiktet. De ansåg även att det var ett problem för läraren eftersom läraren inte kunde se ifall eleven var aktiv och förstod vad läraren sa.

En närliggande samhällsdiskussion är bruket av keps/mössa inomhus. Biträdande rektorn berättar att det har funnits en konflikt på skolan mellan elever och lärare/ledning angående bruket av slöja och keps. Detta tyckte vi kunde vara intressant att undersöka och tog med det som en del av undersökningen. Men resultaten blev inte riktigt som vi hade väntat oss. Dels för att vi inte ställde en direkt fråga till alla elever i intervjun dels att de två som svarade inte

kände till att det fanns en konflikt. Resultatet blev inte representativ och därför ganska O-relevant för oss.

En ide till framtida forskning är att undersöka varför slöjan som bärs av muslimska kvinnor ses som en kräkning av kvinnan, medan nunnans slöja ses som en positiv symbol för kristendomen. De representerar samma sak så varför reagerar människor olika på dem? En annan ide är att undersöka varför slöjan ses som ett förtryck av kvinnor och inte av män. Varför kan inte slöjan vara ett förtryck av både män och kvinnor? Dessutom kan det vara intressant att undersöka vem det är som tycker på vilket sett. Är det fler män än kvinnor som tycker att slöjan är ett förtyck?

Slutligen vill vi säga att detta arbete har gett oss större insikt och förståelse för vilka attityder elever kan ha till slöjan. Vi inser att som lärare är det inte bara viktigt att ha faktakunskaper om islam och muslimska traditioner utan att även veta hur dagens samhälle och ungdomar tänker och tycker. Detta för att vi som lärare ska kunna bearbeta de fördomar som vi själv kanske har och förmedla en så rättvis bild av slöjan som möjligt. Vi anser att arbetet kan bidra till vidare forskning just på grund av att lärare och allmänheten har visat att det finns ett behov av att känna till ungdomars attityder till bland annat slöjan. Det finns många lärare som inte vet hur de ska bemöta olika situationer som dyker upp med det mångkulturella. Detta på grund av att man inte har så stor insikt i någon muslimsk tradition. Därför har det uppstått problem mellan lärare, elever och föräldrar. Problem som kan lösas genom lite mer kunskap och förförståelse från lärarens sida. Vi anser att vårt arbete kan bidra med denna kunskap och förförståelse om hur några elever ser på slöja i skolan.

Bilaga I

Enkätundersökningar

Årskurs sex

1) Elever skall själva få avgöra om de skall bära slöja eller inte i skolan. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs sex Alla 19 14 0 2 3 Kille 9 6 0 0 3 Tjej 10 8 0 2 0

2) Att förbjuda slöjan i skolan vore att kränka elevernas religionsfrihet. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs sex Alla 19 10 6 0 3 Kille 9 5 2 0 2 Tjej 10 5 4 0 1

3) Slöjan är en del av ens religion och kan därför inte jämställas med t.ex. keps och mössa. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs sex Alla 19 10 4 2 3 Kille 9 7 2 2 2 Tjej 10 3 2 0 1

4) Keps och mössa kan säga något lika viktigt om vem man är, precis som slöja. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs sex Alla 19 0 7 6 6 Kille 9 0 5 2 2 Tjej 10 0 2 4 4

5) Samma skolregler ska gälla för slöjan som för keps och mössa. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs sex

Alla 19 4 4 5 6

Kille 9 1 3 1 4

Tjej 10 3 1 4 2

6) Det är ok att förbjuda slöjan i skolan vid vissa lektioner. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs sex

Alla 19 2 5 10 2

Kille 9 1 1 6 1

Tjej 10 1 4 4 1

7) Slöjan bör förbjudas helt i svenska skolor.

Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs sex Kön: Alla 19 2 0 12 5 Kille 9 0 0 6 3 Tjej 10 2 0 6 2

Årskurs nio

1) Eleverna skall själva få avgöra om de skall bära slöja eller inte i skolan. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs 9 Alla 17 17 0 0 0 Kille 14 14 0 0 0 Tjej 3 3 0 0 0

2) Att helt förbjuda slöjan i skolan vore att kränka elevers religionsfrihet. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs 9 Alla 17 8 7 0 2 Kille 14 7 6 0 1 Tjej 3 1 1 0 1

3) Slöjan är en del av ens religion och kan därför inte jämställas med t.ex. keps och mössa. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs 9 Alla 17 11 3 0 3 Kille 14 9 3 0 2 Tjej 3 2 0 0 1

4) Keps och mössa kan säga något lika viktigt om vem man är, precis som en slöja. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs 9 Alla 17 2 8 5 2 Kille 14 1 6 5 2 Tjej 3 1 2 0 0

5) Samma skolregler ska gälla för slöjan som för keps och mössa. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs 9

Alla 17 2 2 11 2

Kille 14 1 2 9 2

Tjej 3 1 0 2 0

6) Det är ok att förbjuda slöjan i skolan vid vissa lektioner. Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs 9

Alla 17 2 4 11 0

Kille 14 2 4 8 0

7) Slöjan bör helt förbjudas i svenska skolor.

Stämmer helt Stämmer

delvis Stämmer inte alls Vet inte Årskurs 9

Alla 17 0 0 16 1

Kille 14 0 0 13 1

Bilaga II

Religionstillhörighet

Årskurs sju

Upplever du dig som religiös?

Ja Nej Årskurs sju Alla 8 5 3 Kille 3 2 1 Tjej 4 3 1 Vet ej 1 0 1

Om ja, vilken religion tillhör du? Skriv svaret nedanför. Ja

Årskurs sju

Alla 5

Kille 2 Mandaj, Islam

Tjej 3 Islam, Katolik,

Islam

Årskurs åtta

Upplever du dig som religiös?

Ja Nej

Årskurs åtta

Alla 25 7 18

Kille 10 3 7

Tjej 15 4 11

Om ja, vilken religion tillhör du? Skriv svaret nedanför. Ja

Årskurs åtta

Alla 7

Kille 3 Islam, Kristendomen,

Buddism/Kristendom

Tjej 4 Kristendomen,

Kristendomen, Kristen, Islam

Bilaga III

Intervju med Emil och Ida i årskurs sex

Fråga 1a) Berätta vad du tror slöjan har för betydelse för en religiös person!

Ida: Mycket.

Isabell: Kan du formulera, ge exempel?

Emil: Den representerar alltså religionen (avbryts) Ida: För kvinnan

Nina: Någonting annat? Om ni tänker på religionen, på kvinnan? Emil: inget svar

Ida: vet inte

Fråga 1b) Vad representerar den?

Emil: Religionen

Nina: Religionen, ja, kvinnan kanske? Emil: Ja

Nina: män har väl inte slöja? Emil: Nej. (skratt)

Isabell: Kan det vara något mer än religionen? Är det just, (paus) bara religionen? Ida: Men det kanske också är det att eh, kanske vill visa att det bara är muslimer som bär slöja, så att det liksom är en, ja, en symbol för en religion som ingen annan har.

Isabell: Ja.

Nina: Kan det vara så att det blir en identitet, att det berättar om vem man är? Ida: Ja.

Nina: Någonting du vill tillägga? Emil: Nej.

Fråga 2) Tycker du att eleverna i skolan ska få avgöra ifall man ska få bära slöja eller inte? Är det ett demokratiskt beslut?

Emil: Egentligen är det alltså, om det blir så att det inte blir slöja i skolan då, ( paus) så, det är en kränkning.