Examensuppsats vid
Medieteknik, Malmö högskola
”Upplevelser av konferensdeltagande - fysiskt
på plats och on-line”
“Experiences of conference participation - physically on-site
and on- line”
Wachtmeister, Lovisa
Program: Produktionsledare – Media 180hp Examensarbete, ME126A, 15hp
Handledare: Henriette Lucander Examinator: Sara Leckner
konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersätta varandra. Uppsatsen är baserad på The Conference – en mediakonferens av Media Evolution i Malmö. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och två underfrågor:
Är det fysiska mötet på The Conference och on-line mötet på internet kompletterande eller ersätter de varandra?” Underfrågorna är: Vad vill arrangören att deltagaren ska få ut av The Conference på plats – i förhållande till en konferens on-line? Hur används sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The Conference?
Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line. Teorier som tas upp är främst hämtade från Goffman, Castell samt Nilsson &
Waldemarson.
Undersökningen baseras på Media Evolutions årliga konferens The Conference. Uppsatsen utgår från ett abduktivt förhållningssätt. Kvalitativa intervjuer med nio informanter har
genomförts. Vidare har en kvalitativ webbenkät skickats ut till 1348 tidigare deltagare av 2008-2012 års The Conference (tidigare Moving Images).
Slutsatsen av undersökningen är att ett on-line möte är kompletterande i förhållande till en fysisk konferens. Arrangörerna av The Conference upplever att deltagarna efterfrågar
upplevelser och möten med andra deltagare. En upplevelse innebär att uppleva stämningen, vara fysiskt på plats och få tillgång till talarna. Ett möte innebär spontana och äkta möten med andra deltagare och med talarna. Vidare har arrangörerna uppfattningen att värdet av The Conference är tillgången till att möta deltagare från mediebranschen med andra perspektiv för att hitta nya lösningar och eventuella samarbeten. Vid en on-line konferens är vinsten att deltagaren inte behöver förflytta sig, att informationen kan nås av fler med en större geografisk spridning och vinst ur ett miljöperspektiv då konferenser inte behöver ”byggas upp” och transporter minskas. Sociala medier används före, under och efter konferensen för att skapa interaktion mellan deltagarna och bygga upp förväntan inför The Conference.
Nyckelord
conferences and to see if these are complements or substitutes. It is based on The Conference – a media conference hosted by Media Evolution, a media cluster based in Malmö. To fulfil its purpose, the thesis is based on the following main research question and two sub-questions:
Is the physical meeting at ”The Conference” and the online interaction complementary or substitutes? Sub-questions: What do the organizer want the participants at The Conference to gain from the conference onsite in relation to an on-line conference? How are social media utilized to connect on-line and physical meetings at The Conference?
The theoretical framework utilized, is composed by theories and articles within on-line and physical interaction. Most of the theories applied are gathered from Goffman, Castell, and Nilsson & Waldemarson.
The study is based on Media Evolutions yearly conference The Conference. It departs from an abductive research angle. Qualitative interviews with nine informants have been undertaken. Further, a qualitative survey have been distributed to 1348 earlier participants of 2008-2012 versions of The Conference (earlier Moving Images).
The conclusion is that on-line and physical conferences are complements. The organizers expects The Conference to create value from experiences and get-togethers with other
participants. An experience is composed by feelings of the environmental vibe, to be physically present and to get access to the different lecturers. Meetings are spontaneous and genuine meetings with other participants or with lecturers. Further it is the view of the organizers the value of The Conference is created by access to other people from the media industry with new perspectives to seed new solutions and possible future cooperations. Value is created at on-line conferences as participants do not need to be transported physically, as information can reach a geographically dispersed mass and that the burden on the physical environment is lower from an environmentally friendly perspective. Social media are used before, under and after The
Conference to create and sustain interaction and to build up expectations before the event.
Keywords
1.1
Bakgrund ... 2
1.2
Syfte ... 2
1.3
Frågeställning ... 2
1.4
Avgränsning ... 3
1.5
Målgrupp ... 3
1.6
Begreppsdefinitioner ... 3
1.7
Disposition ... 4
2
Teori ... 5
2.1
Tidigare forskning ... 5
2.2
Interaktion enligt Goffman ... 6
2.3
Betydelsen av nätverkande enligt Castell ... 6
2.4
Fyra faktorer som påverkar kommunikation ... 7
2.5
Icke-verbala budskap ... 8
2.6
Fysisk interaktion och on-line interaktion ... 8
2.7
Upplevelseparadox ... 11
3
Metod ... 12
3.1
Forskningsansats ... 12
3.2
Datainsamling ... 12
3.3
Forskningsstrategi ... 13
3.4
Kvalitativa intervjuer ... 13
3.4.1
Urval av informanter ... 14
3.4.2
Genomförande av intervjuerna ... 15
3.5
Kvantitativa enkäter ... 15
3.5.1
Urval av respondenter ... 16
3.5.2
Svarsresultat och bortfall ... 17
3.5.3
Genomförande av enkäter ... 17
3.6
Metoddiskussion ... 19
4
Empiri ... 21
4.1
Värdet av The Conference? ... 21
4.2
Behållning av att delta i The Conference ... 22
4.3
Det fysiska mötet ... 23
4.4
On-line mötet ... 24
4.7.2
Sammanfattning av enkäten ... 33
5
Diskussion ... 34
5.1
Mötet ... 34
5.2
Behållning av konferensen ... 37
5.3
Sociala medier ... 41
5.4
Interaktion fysiskt eller on-line ... 42
6
Slutsats ... 44
6.1
Förslag till vidare forskning ... 44
Referensförteckning ... 45
Bilaga 1 – Intervjufrågor ... 47
Bilaga 2 – E-postutskick för enkät ... 48
Bilaga 3 – Webbenkät ... 49
Figurförteckning
Figur 1. Nio deltagarlistor till webbenkät ... 16Figur 2. Svarsresultat från webbenkät ... 17
Figur 3. Svarsresultat från webbenkät ... 17
Figur 4. Svarsalternativ från ett till sju, respektive ja och nej fråga ... 18
Figur 5. Traditionella och sociala medier ... 26
Figur 6 Antal besök på Moving Images och The Conference ... 29
Figur 7. Resultat av tittare av live streaming ... 30
Figur 8 Resultat av tittare av live streaming av Moving Images/The Conference ... 30
Figur 9. Fördelningen av om respondenterna anser det möjligt att sluta med fysiska konferenser. ... 31
Figur 10. Antal respondenter som kan tänka sig betala för en live streaming. ... 31
Figur 11. Användning av sociala medier ... 32
1
Inledning
I detta kapitel förses läsaren med ett underlag till det valda uppsatsämnet. Därefter presenteras uppsatsens bakgrund, frågeställning, syfte, avgränsning, målgrupp samt begreppsdefinitioner. I slutet av inledningen visas en disposition över hur uppsatsen är strukturerad.
En konferens är, för att beskriva det kort, att mötas. Företag och organisationer håller konferenser för utbyte av kunskap och för att skapa ett möte och interaktion med andra människor. I samband med detta är det intressant att se hur dessa möten sker, i perspektiv av den snabba utvecklingen inom kommunikationsteknologin de senaste åren. De digitala medierna och nya sätt att kommunicera på en global nivå har antagit en vardaglig position. (Castells, 2010) Det handlar om nätbaserad kommunikation där man kan skapa en profil om sig själv utåt för omgivningen (LinkedIn, Facebook samt Twitter). Det finns även chat-rum och diskussionsforum för att skapa privata chatforum för interaktion (McKenna & Bargh, 2000). I takt med att de digitala kommunikationskanalerna utvecklas så öppnas det upp nya möjligheter för möten. Med utvecklingen har även kanaler för inlärning ökat. Live streamingar1 har öppnats upp som en källa för kunskapsinhämtning. Trenden är tydlig att människor är mer aktiva på internet och i sociala medier än någonsin. TED2, har 800 miljoner tittare. (Dunn, 2013) Internet har gått från ett arbetsverktyg till ett kommunikationssätt för vanliga människor. Allmänhetens delaktighet och användning av internets kanaler har ökat stort och det har blivit naturligt att kommunicera och ta in kunskap via dessa kanaler. (Amichai- Hamburger & Furnhamn, 2005) Även företag och organisationer har valt att kommunicera och sprida kunskap via dessa kanaler. Organisationerna tänker mer på miljövänliga alternativ och att optimera de anställdas effektiva utnyttjande av sin tid (Castells, 2010). Frågorna som man kan ställa sig är, om vi kan
kommunicera och ta till oss kunskap via internet, finns det då något syfte att åka på konferenser och möta människor fysiskt? Kan vi nå samma resultat genom att mötas on-line? I denna studie är avsikten att se om mötet på en fysisk konferens och on-line möten kompletterar varandra eller ersätter varandra. Objektet för studien är Media Evolutions konferens The Conference. Detta val av objekt utgår från att deltagarna vid Media Evolutions, The Conference är medievana
användare och bör därför ligga i framkant för användning av ny medieteknik. Därigenom kan denna grupps åsikter kring ämnet antas att spegla tidiga användare, vilket kan göra att resultatet kan ses som en fingervisning även för andra typer av konferenser och användare i framtiden.
1
Live streaming= När video sänds i direktsändning via internet
1.1 Bakgrund
Media Evolution är en icke-vinstdrivande medlemsbaserad organisation. Totalt innefattar den 350 medlemmar inom mediebranschen, företag med inriktning mot film, publicering, film & tv, spel samt mobil. Organisationen har funnits sedan 2010 och 2012 öppnades Media Evolution City – ett upplevelsecentrum där möten sker. Grundfinansiärer är Region Skåne, Region Blekinge, Malmö Stad. Helsingborg Stad, Lunds kommun, Netport, Malmö Högskola, Lunds universitet samt Blekinge Tekniska Högskola. Media Evolution anser att det är i mötet mellan branscherna som saker händer. Där utvecklas idéer och tankar som genom interaktiva möten skapar nya affärsutvecklingar. (Arhan Modéer , 2013)
Media Evolutions The Conference är en internationell mediekonferens som årligen hålls i Malmö. The Conference hette tidigare Moving Images. I år, 2013, den 19- 24 augusti, är det
åttonde året som konferensen anordnas. Vid konferensen deltar 900 deltagare och 40 talare. Målgruppen är personer inom film, webb, publicering, spel, teknik och musik. Målet är att skapa en förståelse och en diskussion mellan de olika medieindustrierna.(Arhan Modéer , 2013)
1.2 Syfte
Syftet med examensarbetet är att undersöka skillnaderna mellan en fysisk och en on-line konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersätta varandra.
1.3 Frågeställning
Huvudfrågeställning och två underfrågor.
§ Är det fysiska mötet på The Conference och on-line mötet på internet kompletterande
eller ersätter de varandra?
§ Vad vill arrangören att deltagaren ska få ut av The Conference på plats – i förhållande
till en konferens on-line?
§ Hur används sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The
1.4 Avgränsning
Den största avgränsningen i arbetet är att undersökningen är baserad på Media Evolutions årliga konferens The Conference, (tidigare Moving Images). Varför The Conference valdes att
undersökas var för att deltagarna har stor erfarenhet av ny medieteknik, med förhoppningen att resultatet skulle kunna ge en fingervisning om framtida förändringar även för andra typer av konferenser. Data till enkäten kommer från tidigare deltagare vid Moving Images från år 2008, 2009 och 2010 och The Conference 2012. Vidare kommer uppsatsen att avgränsas till
interaktion inom kontaktskapande fysiskt och on-line. En ytterligare avgränsning är att inte behandla socialpsykologi och grupprocesser. En djupare diskussion av den ekonomiska
aspekten av kostnad av en konferens fysisk eller on-line kommer inte att behandlas. När sociala medier benämns så avses endast de kanaler som The Conference använde; LinkedIn, Twitter och Facebookgrupper inom gemensamma ämnesområden The Conference. Dessa avgränsningar har gjort för att få djupare kunskap inom interaktion istället för att behandla fler faktorer som ger en ytligare kunskap inom ämnet.
1.5 Målgrupp
Studien riktar sig i första hand till arrangörerna av The Conference samt studenter inom Produktionsledare media på Malmö Högskola. Undersökningen är förhoppningsvis också relevant för företag inom media som vill få insikt i fördelar och nackdelar med en fysisk mediekonferens och en konferens som genomförs on-line.
1.6 Begreppsdefinitioner
Informanter = Intervjupersonerna. (Ryen, 2011)
Respondenter = Tidigare deltagare som svarat på webbenkäten. (Trost, 2001)
Envägskommunikation = Information tas emot av en mottagare som inte kan ge feedback. (Nilsson & Waldemarson, 1995)
Tvåvägskommunikation = En dialog med information från sändaren till mottagaren med möjlighet att få svar tillbaka och skapa en diskussion. (Nilsson & Waldemarson, 1995)
1.7 Disposition
Uppsatsen är uppbyggd av sex kapitel, från inledning till slutsats. Teoridelen är placerad före metoddelen för att kunna använda teorin som underlag för metodval.
1. Inledning: Bakgrund, frågeställning, syfte, målgrupp, avgränsning, samt begreppsdefinition. 2. Teori: Beskriver teorier som är underlag till studien.
3. Metod: Metodkapitlet förklarar forskningsansatsen, forskningsstrategin, datainsamlingen, kvalitativa intervjuer, urval av informanter, genomförande av intervjuer, kvantitativa enkäter, urval av respondenter, genomförande av enkäter, bortfall samt metoddiskussion.
4. Empiri: Här redovisas resultatet av intervjuer och enkäter. Här belyses åsikter om skillnader och likheter mellan fysiska och on-line konferens.
5. Diskussion: I detta kapitel reflekteras och diskuteras undersökningens resultat. Målet med diskussionen är att öka förståelsen och förhoppningsvis bidra med ny kunskap inom området som undersökts i studien.
6. Slutsats: Avslutningsvis besvaras frågeställningen med hjälp av analysen samt ges förslag till vidare forskning.
2
Teori
I följande teorikapitel presenteras den teoretiska referensramen. Inledningsvis beskrivs tidigare forskning, därefter följer teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line därefter avslutas med en teori om upplevelseparadoxen.
2.1 Tidigare forskning
Kommunikation är ett tvärvetenskapligt forskningsområde. Att studera kommunikation och hur individer interagerar med varandra har behandlats ur många olika perspektiv. Tidigare forskning inom kommunikation är huvudsakligen fokuserad på det fysiska mötet och hur interaktion skapas (Hercheui, 2011). Erving Goffman, känd kommunikationsforskare fokuserar på hur människor uppfattar varandra i olika sammanhang. Enligt Hercheui (2011), professor vid University of Westminster i London finns det omfattande forskning av virtuell gemenskap via internet. Hercheui (2011) beskriver att forskning som har gjorts har varit utifrån
tvärvetenskapliga perspektiv från psykologi, samhällskunskap och affärsnytta i ett
kundperspektiv och för företag. Interaktionen har gått från att studeras vid fysisk interaktion till att studera interaktion skriftligt och fysiskt. Vid en snävare sökning i dagens interaktionsstudier finner man att de sociala medierna tar överhand. (Hercheui, 2011) Castells (2010) uppfattning är att internet spelar en stor roll i vårt västerländska nätverkssamhälle. Enligt Etzioni & Etzioni (1999) finns det experiment genomförda om individers relation till datorer och sociala medier. McKenna, Green & Gleason (2002) har studerat de positiva effekterna av användning av internet. Deras studie visar att kommunikationen sprids till fler individer på kortare tid med större geografisk spridning. Siegel, Dubrovsky, Kiesler & McGuire (1986) förklarar att det finns negativa effekter av använding av CMC3. Ett exempel som Siegel, Dubrovsky, Kiesler & McGuire (1986) tar upp är att individer som är blyga kan få svårare att övervinna sin rädsla vid fysisk interaktion om individerna inte övar sig på att träffa andra individer fysiskt. Etzioni & Etzionis (1999) studier har visat att CMC har påverkan på individen. Hiltz & Turoffs (1993) studier visar att det är svårare att utveckla meningsfulla relationer med andra via ett
datornätverk än det är vid en fysisk interaktion. Ny medieteknik har legat till grund för förändrade vanor. I och med att internetanvändningen har haft snabb tillväxt och det ökade inflytandet av internet på människors liv har det enligt Hercheui (2011) forskats om det
3 CMC = Computer mediated Conference, on-‐line konferens. (Etzioni & Etzioni , 1999)
psykologiska samspelet mellan användaren och nätet. Etzioni & Etzioni (1999) påpekar att det finns en lucka som inte är fylld inom fysisk interaktion och, CMC system i praktiken. Forskning inom konferenser i kommunikationssammanhang med jämförande av interaktion fysiskt och on-line är en del av forskningen som saknas (Etzioni & Etzioni , 1999)
2.2 Interaktion enligt Goffman
För att diskutera hur individer kommunicerar på konferenser används Erving Goffmans teorier om interaktion. Teorin The Presentation of Self in Everyday Life bygger på att individer agerar på ett särskilt sätt i förhållande till platsen och de människor som är där. Exempel på variationer är om individer möts fysiskt eller on-line. “Upplysningar om individen bidrar till att definiera
situationen och gör det möjligt att i förväg veta vad han kan vänta sig av dem och vad de kan vänta sig av honom”(Goffman 2007:11). En ytterligare viktig del av Goffmans teori är ”de främre och bakre regionerna”. De främre är där individen syns fysiskt och gör ett formellt
framträdande inför andra. Det är en allmän plats med vissa koder och traditioner om hur individen ska bete sig. Detta kan exemplifieras med mingel på en konferens. Den bakre regionen är där individen inte syns fysiskt och där individen kan slappna av. Ett exempel kan vara en webbplats med mindre formella koder och traditioner. (Goffman, 2007)
2.3 Betydelsen av nätverkande enligt Castell
Manuel Castells uppfattning är att internet spelar en stor roll i vårt västerländska nätverks-samhälle. Castell (2010) belyser att vi lever i ett samhälle där nätverk av information är i fokus. Internet är en grundläggande struktur där interaktion och nätverkande mellan individer sker. Ett nätverk är en ständigt föränderlig struktur med ett informationsflöde som skickas från olika individer till andra individer för att sedan återkomma till första individen igen. De sociala medierna används för social interaktion och informationsutbyte. Exempel på dessa nätverk är Facebook och Twitter. Castell (2010) använder uttrycket ”the networked self” för att beskriva internets påverkan på individen i dagens informationsålder, vilket betyder att individer är del av olika sorters nätverk fysiskt och on-line och beter sig olika beroende på vilket nätverk de befinner sig i. Castell (2010) poängterar vikten av att förstå individernas olika kontexter och att de blir påverkade av sin miljö. Att vistas i samma miljö kan förstärka nätverkande. (Castells, 2010)
2.4 Fyra faktorer som påverkar kommunikation
Enligt Nilsson & Waldemarson (1995) så finns det fyra faktorer som påverkar kommunikation, den fysiska, psykologiska, sociala och kulturella faktorn.
Fysiska faktorer kan vara plats, tid och yttre händelser. Platsen är en viktig faktor på grund av att om två individer har varit på samma fysiska plats så har de någonting gemensamt. Det är många misstag och misstolkningar som sker på grund av tidsfaktorn. Mottagaren får för lite tid att reagera och en konflikt uppstår. (Nilsson & Waldemarson, 1995)
Psykologiska faktorer kan vara tankar, känslor, erfarenheter, stress och fördomar. Ett och samma ord väcker olika tankar hos olika människor. En viktig faktor inom tolkning är frågan om vad individer menar med sina ord. Ett exempel kan vara om en individ frågar om klockan. Den yttre innebörden kan resultera i svaret kvart i ett som är den objektiva tidmätningen. Den inre reaktionen hos en individ kan vara att den andra personen är sen och att detta blir ett irritationsmoment. Om vi analyserar kommunikationen mellan individer och inte tar hänsyn till sammanhanget kan felbedömning göras och fel slutsatser kan dras. (Nilsson & Waldemarson, 1995)
Sociala faktorer kan vara identitet, relationer, makt och roller. Det är svårt att göra en rättvis bedömning av andra människor. I och med att individerna har en identitet och har olika roller i olika sammanhang kan en individ byta skepnad i olika situationer. Detta leder till att det är svårt att göra en korrekt bedömning av andra. Det är vanligt att individer försöker visa upp en förskönad bild och gömmer sina sämsta sidor. Ju mer individerna lär känna varandra desto bättre blir de på att tolka varandra. Det måste poängteras att det är endast med andra individer som vi kan uppfylla de sociala och biologiska behoven. (Nilsson & Waldemarson, 1995) Kulturella faktorer kan vara hur vi uppfattar andra individer och situationer. Det betyder gemensamma värderingar, världsbild och språk. Det är viktigt att träffa andra individer med andra bilder av världen och som tolkar situationer annorlunda. Genom att individer har olika värderingar och världsbild så tolkas och uppfattas situationer annorlunda. (Nilsson & Waldemarson, 1995)
2.5 Icke-verbala budskap
Det icke-verbala budskapet utgörs av upplevelser och kroppsspråk. Kroppsspråk är rörelser, andningsrytm, ögonkontakt, röstläge, hur vi rör oss och eller rör vid andra. Upplevelser är budskap som vi läser i den yttre miljön som till exempel hur ett mötesrum är möblerat. Individer blir påverkade av miljön utan att de vet om det, genom färger och former på rum, dekorationer och arkitektur. Det är viktigt för individen att mötas av ett leende. Ett leende eller ögonkontakt gör att individer känner sig välkomnande när de möter någon som de inte har träffat tidigare. Kroppsställningar är en viktig faktor för hur vi uppfattar en individ. En person med avspända armar och ett stort leende visar öppenhet och lugn och individen känner inte aggressivitet och hot. Den icke-verbala kommunikationen är speglingen av individernas inre såsom vad de tänker, känner och vill. Det är svårt att tolka icke-verbala budskap korrekt. Det är svårt att dra en korrekt slutsats av individens beteende i och med att alla individer beter sig olika. (Nilsson & Waldemarson, 1995) Enligt MacKenna, Green & Gleason (2002) används smileys, små figurer som ett icke-verbalt budskap vid en interaktion on-line. Detta används för att uttrycka sig mer känslor vid skriftlig interaktion. (McKenna, Green, & Gleason, 2002)
2.6 Fysisk interaktion och on-line interaktion
Att individer möts fysiskt och skapar något gemensamt innebär att individerna har kompetens att hantera det sociala och psykologiska språket. Fördelar med fysisk interaktion är att individer kan använda den fysiska kontakten för att skapa närhet och gemenskap med andra individer. Individer vill inte enbart uttrycka sig själva, de vill också få bekräftelse och upprätthålla relationer. (Nilsson & Waldemarson, 1995) Fysisk interaktion har fördelen att tillgången till andra människor är inbyggt i redan skapade sociala aktiviteter och spontana möten, och därför inte kräver något extra initiativ. Ett exempel är ett mingel, det kan vara en plats för flera olika möten och varje möte kräver därför mindre initiativ eller uppoffring. Enligt Nilsson & Waldemarson (1995) är en fysisk interaktion mellan människor mer personligt än on-line interaktion. I och med att individen står framför en själv så kan den fysiska kontakten kopplas ihop med det icke-verbala budskapet och resultera i att en tydligare bild framstår av individen än via en on-line interaktion. Detta kan enligt Nilsson & Waldemarson (1995) leda till att individen litar mer på en fysisk interaktion är en on-line interaktion. Ett begrepp som täcker hela ordet on-line interaktion via internet på konferenser är CMC, Computer mediated Conference och det begreppets kommer att fortsättningsvis användas i detta kapitel. Fysisk interaktion är bättre än CMC-kommunikation när det gäller pålitlighet, identifiering och auktorisering
(Nilsson & Waldemarson, 1995). Vid verbal kommunikation har tonfall stor betydelse för hur situationen tolkas (Fiske, 2004 ). Fysisk interaktion är bättre på att skapa mindre diskussioner som är mer informella vid exempelvis en bar eller i en kö till lunchen. Dessa små interaktioner, mindre diskussioner och spontana möten är en långsam process som kan få individer att börja tänka och det kan föras vidare till att en oväntad kontakt skapas och ett framtida samarbete. (Etzioni & Etzioni , 1999) En positiv effekt av fysisk interaktion är enkelheten att bryta sig loss från en grupp och diskutera ett enskilt problem med en individ för att sedan återkomma till den befintliga gruppen igen. (Etzioni & Etzioni , 1999) En ytterligare fördel är att det uppkommer
break out sessions4 efter en föreläsning där ytterligare kunskap kan diskuteras vidare (Etzioni & Etzioni , 1999). Nackdelar med fysisk interaktion är att interaktionen endast sker med en person eller en grupp och den geografiska spridningen får inte lika stor omfattning som vid en on-line interaktion. En ytterligare nackdel är att individer dömer varandra när de träffas fysiskt. Detta är negativt då individen inte får en chans att visa vem de egentligen är innan den andra individen har bildat sig en uppfattning. (Etzioni & Etzioni , 1999) Vid on-line interaktion döms inte individen lika snabbt då inte helheten av individen visas direkt (Amichai- Hamburger & Furnhamn, 2005).
Interaktion via en on-line konferens sker via en dator. Med hjälp av CMC5 kan man förvänta sig att fler individer kan ta del av informationen samtidigt och att det bidrar till större spridning. En positiv effekt av CMC är möjligheten att kommunicera regelbundet utan kostnader för
förflyttning ur ett tids- och geografiskt perspektiv. (Etzioni & Etzioni , 1999) Om all interaktion sker via internet så genereras inga kostnader för transport, mat, logi samt ersättningspersonal. Tjänster såsom övernattning vid besök kan komma att minska i omfattning. Om alla möten genomförs via internet och individerna känner sig nöjda med att föra dialogen on-line och känner att de inte behöver träffas fysiskt kan detta leda till att större plattformar för on-line möten skapas. Detta kan leda till att mötena kan effektiviseras och eventuellt kortas ner. (Amichai- Hamburger & Furnhamn, 2005) Via en CMC finns alternativen att rikta sin
kommunikation till en specifik grupp, en individ eller att lämna det öppet så alla som vill kan ta del av informationen Fördelen med att gå ut till en bred publik är att återkoppling kan fås av ett större antal deltagare. Mycket av det som skrivs vid en on-line interaktion kan skapa ringar på vattnet genom att andra kommenterar det som två individer började diskutera. (Etzioni & Etzioni , 1999) En positiv effekt av interaktion över internet är att individer tendrar att engagera sig och öppna sig mer med främlingar. Interaktionen på internet är det första steget för att kunna
4 Break out sessions= Fortsatt diskussion efter en föreläsning i specifika grupper (Etzioni & Etzioni , 1999) 5 CMC = Computer mediated Conference, on-‐line konferens. (Etzioni & Etzioni , 1999)
skapa en kontakt. De upprepade interaktionerna lägger grunden för en fortsatt djupare kontakt. (McKenna & Bargh, 2000) Vid interaktion över internet kan isolerade och blyga individer få ett större engagemang och en social identitet som inte kan skapas lika enkelt vid en fysik
interaktion En ytterligare faktor är att det förbättrar den personliga kontakten över tid och rum när individer inte kan träffas. Dessa faktorer fungerar inte på alla utan är individuella och beror på individens behov och syfte. (McKenna & Bargh, 2000)
Enligt McKenna, Green & Gleason (2002) kan en äkta långvarig relation skapas via en on-line interaktion. De har gjort en undersökning som visar att individer gillar varandra bättre när de först för en dialog on-line innan de träffas fysiskt. En anledning till detta kan vara att
individerna inte kan samla in en individs personlighetsdrag och bedöma personen direkt om de möts på internet. Det är tekniskt möjligt att skapa en äkta kontakt on-line, men för att individen ska känna att detta är på riktigt så måste relationen föras till det ”riktiga livet” och individerna måste mötas fysiskt (McKenna, Green, & Gleason, 2002)
Det negativa med interaktion on-line är att alla inte läser meddelandet samtidigt i realtid och svarar på meddelandet när de har tid, vilket kan leda till problem och misstolkningar. En ytterligare negativ aspekt är att det är svårare att gå ur en diskussion via ett chat-rum på exempelvis en on-line konferens för att diskutera ett specifikt ämne med en individ och sedan gå tillbaka i diskussionen. Det finns också svårigheter med att skapa spontana break out
sessions6 vid en on-line konferens. Det är tekniskt möjligt med ett förbestämt schema, men inte lika givande och effektivt. Det kan även finnas tekniska problem vid en interaktion on-line och det kan vara svårt att finna svaret själv i och med att det inte finns en fysisk individ att fråga om hjälp. (Etzioni & Etzioni , 1999) Ett tonfall i en text kan leda till missförstånd. (Fiske, 2004 ) Amichai- Hamburger & Furnhamns (2005) undersökning visar att introverta individer
interagerar lättare via e-post än vid ett fysiskt möte på grund av att individen kan få längre tid på sig att skriva sitt inlägg och blir därmed tydligare i sin kommunikation. Detta leder till att introverta individer kan öva sig att ange en mer utåtriktad ton. (Amichai- Hamburger & Furnhamn, 2005) Ironi och antydan kan också vara svårt att förstå och därför störande i en kommunikation. (Nilsson & Waldemarson, 1995) Det finns möjligheter att göra CMC7 system bättre, till exempel att använda deltagarens riktiga namn istället för att använt fiktiva namn som kan förekomma on-line. Vid CMC måste individen göra ett aktivt val att vilja interagera med en annan individ. (Etzioni & Etzioni , 1999)
6 Break out sessions= Fortsatt diskussion efter en föreläsning i specifika grupper
(
Etzioni & Etzioni , 1999)7 CMC = Computer mediated Conference, on-‐line konferens. (Etzioni & Etzioni , 1999)
2.7 Upplevelseparadox
Enligt Kamfjord (2002) bygger upplevelseparadoxen på att upplevelser värdesätts högst av deltagarna på en konferens. Kamfjord (2002) menar att fokus ska vara att erbjuda en upplevelse som kan värderas till ett högre värde av deltagare. Ett sätt att skapa upplevelse för besökarna är att arrangera att deltagarna får träffas och lära känna varandra. Med dagens konkurrens med andra evenemang så krävs det en helhetsupplevelse för att konkurrera på marknaden. Deltagarna ska få känslan av att de är omhändertagna. För att kunna skapa en bra upplevelse är det av stor vikt att känna sin målgrupp. (Kamfjord, 2002) Enligt Derby & Larsen (2006) finns det fyra kategorier av konferensgäster. Den första är upptäckaren (the explorer), som vill lära sig och upptäcka nya idéer och skapa sig nya insikter. Den andra är köparen (the shopper), som letar efter nya användbara idéer att ta med sig hem. Den tredje är en semesterfirare (the vacationer) som inte går på konferenser för att arbeta, men är glad för att få ett avbrott i sin vardag. Den sista är fången (the prisoner) som är tvingad att vara på konferensen och tycker att detta är slöseri med tid. (Derby & Larsen , 2006)
3
Metod
I detta avsnitt presenteras metodval för att kunna besvara frågeställningen och skapa en större förståelse för hur undersökningen genomfördes. Uppsatsen är baserad på nio djupintervjuer samt data från en webbenkät. Detta empiriska material ligger till grund för denna fallstudie som genomförts på Media Evolutions konferens, The Conference. Intervjupersonerna benämns informanter och personerna som svarat på enkäten benämns respondenter.
3.1 Forskningsansats
Det deduktiva förhållningssättet utgår från teorin och drar slutsatser om enskilda fall. En typ av deduktiv forskning är baserad på en självständigt insamlad teori. Det induktiva förhållningsättet utgår från det enskilda fallet och forskaren har inte någon kunskap om tidigare skriven teori. Forskarens upptäckt formulerar en teori. (Patel & Davidson, 2003) Ett abduktivt förhållningssätt är en kombination av deduktiv och induktiv vilket innebär att man utgår från befintliga teorier som gäller något annat område, provar det på ett befintligt fall och försöker skapa ny teori. Fördelen med detta arbetssätt är att det inte låser forskaren så som ett deduktivt eller induktivt förhållningsätt. Nackdelen är att författaren inte startar förutsättningslöst, det vill säga att de är färgade av tidigare erfarenheter och tidigare forskning. Detta kan leda till att författaren av uppsatsen omedvetet kan välja studieobjekt och formulera en hypotetisk teori utifrån tidigare erfarenheter. (Patel & Davidson, 2003) Ett abduktivt förhållningssätt valdes för att inte bli mer färgad av tidigare forskning och teoribildningar. Genom att författaren ville skapa ny kunskap och använda den kunskapen så valdes att låta teorin och empirin utvecklas i samspel. När uppsatsskrivandet började fanns det inte en given teori, det har växt fram under uppsatsen gång. Med ett abduktivt förhållningsätt kan författaren utnyttja befintlig såväl som ny kunskap inom området (Patel & Davidson, 2003).
3.2 Datainsamling
De två utgångspunkterna vid datainsamling, kvalitativ och kvantitativ är till grunden lika via sitt sätt att samla in information av olika karaktär vilken bearbetas och tolkas. Vad som skiljer dem åt är hur data samlas in. En kvalitativ metod använder öppna frågor där respondenten kan visa känslor, egna erfarenheter och ger kvalitativa svar. Svaren sammanställs sedan och
från enkäter som innehåller ett antal frågor som kan vara stängda eller öppna. (Trost, 2001) Enkäter har ofta fasta svarsalternativ. En undersökning delas upp i ett antal moment. Utgångspunkten är att bestämma syftet med undersökningen för att därefter välja metod. Därefter samlas rådata in, bearbetas och tolkas för resultatdelen och slutsatsen. För att undersökningarna ska få högre validitet så ska varje steg genomföras med noggrannhet och uppmärksamhet. (Trost, 2001) Om båda vetenskapliga perspektiven används får uppsatsen högre validitet (Ekström & Larsson, 2000). Denna studie har använt sig av en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder genom att genomföra både enkäter och intervjuer.
3.3 Forskningsstrategi
Studien har som syfte att studera en både fysisk och on-line konferens. Tanken är att skapa en fördjupad förståelse om fenomenen som sådana. Därför valde författaren att göra en fallstudie som går på djupet kring en konferens, istället för att få mer ytlig information om flera
konferenser. En fallstudie är en ingående och detaljerad undersökning av ett specifikt fall och förknippas vanligen med studien av en plats eller händelse (Bryman, 2011). Då en fallstudie är unik för ett specifikt fall innebär detta att studiens resultat inte kan generaliseras (Bryman, 2011). Författaren var medveten om att resultatet inte kan generaliseras för andra konferenser.
The Conference är en konferens som främst riktar sig till medievana deltagare och borde således
ligga i framkant när det gäller att använda ny medieteknik, vilket skulle kunna ge indikationer för framtida utveckling även för konferenser inom andra områden.
3.4 Kvalitativa intervjuer
Kvalitativa intervjuer kännetecknas av att de är mindre strukturerade än enkäter, vilka färdigställs på förhand. (Ryen, 2011) Det finns två metoder för att föra en kvalitativ intervju, semistrukturerad eller ostrukturerad intervju (Bryman, 2011). Det som skiljer dem åt är att en semistrukturerad intervju utgår från intervjufrågor medan i en ostrukturerad intervju utgår respondenten från ett givet tema som i denna studie var konferenser. En ostrukturerad intervju är anpassningsbar efter situationen. (Bryman, 2011) Författaren valde att arbeta med båda intervjuformerna då det inte fanns ett givet resultat vilken metod som skulle uppnå bäst resultat. Resultatet av att blanda intervjuformerna ledde till positiv respons. Intervjupersonerna benämns informanter och personerna som svarat på enkäten benämns respondenter. Även om
informanterna fick tillgång till intervjufrågorna en vecka före intervjutillfället, skapades det en känsla av fria diskussioner i kombination med ett styrt samtal. (Se bilaga 1 för intervjufrågor).
Kombinationen ledde fram till följdfrågor och gick på djupet på specifika fokusområden. Informanter kan uppleva situationen som mer bekväm när de får intervjufrågorna innan mötet så att de kan förbereda sig. (Ekström & Larsson, 2000). Att använda enkla gester som nickningar och sitta på ett mer avslappnat sätt kan föra samtalet framåt (Østbye, Knapskog, Helland, & Larsen, 2008). Det är viktigt att ställa frågorna så att respondenten har möjligheten att svara mer än ja och nej. Att spela in intervjun och att sedan transkribera intervjun är nödvändigt för att få bra tillförlitlighet och en överblick över vad informanterna har svarat. (Ekström & Larsson, 2000) Alla intervjuerna spelades in med ett godkännande från informanterna och
transkriberades. Materialet är arkiverat och tillgängliga hos författaren.
3.4.1 Urval av informanter
I studien användes två system för urval av informanter. Det första systemet utgick från att författaren ville skapa sig en bild av hur The Conference fungerar och lära sig mer om historien bakom den och Moving Images. Urvalet av dessa informanter valdes på grund av deras specifika kunskap inom detta område av The Conference och Moving Images. Med hjälp av Yasemin Arhan Modéer, författarens handledare på Media Evolution valdes informanter ut för att förstå helheten av The Conference. De huvudansvariga för The Conference är fem personer och för att få en helhetsbild intervjuades alla fem. Informanterna var: Martin Thörnkvist – mediebevakare
och projektledare på Media Evolution; Finnur Sverrisson – verkställande projektledare på The Conference; Yasmin Arhan Modéer – medlemsansvarig för Media Evolution och projektledare för The Conference; Amanda Wickman – koreograf för The Conference och Björn Falkevik – produktionsansvarig för livefilmen av The Conference och en av ägarna till Falkevik och Danehav produktionsbolag.
Det andra systemet bygger på rekommendationer av informanterna. Denna typ av urval kallas snöbollsurval (Hartman 2004:244). Snöbollsurval ger inte en representativ bild i och med att informanterna tenderar att rekommendera personer med liknande åsikter. De fyra informanter som var rekommenderade ansågs kunna ge ett bredare perspektiv och ha hög kompetens inom ämnet. De fyra informanterna var: Jonas Michanek – projektledare på Idélaboratoriet; Emma
Melander – projektledare på Nordic games, Cecilia Gyllenkrok Borgström –
kommunikationsdirektör Region Skåne och Zofi Holgerson – projektledare på Hyper Island.
Genom att välja informanter utanför de som varit engagerade i att skapa The Conference, kunde en så omfattande och varierad bild som möjligt ges i det empiriska materialet. I och med att nio
personer intervjuats kan uppsatsen få högre reliabilitet och ge en mer objektiv bild av undersökningsobjektet.
3.4.2 Genomförande av intervjuerna
Sju intervjuer skedde på Media Evolution city, en intervju på MINC och en intervju på Slakthuset. Varje intervju tog cirka en halvtimme och spelades in efter ett godkännande av informanten. Intervjuer transkriberas, enligt Bryman (2011) för att allting ska kunna följas och citat ska kunna jämföras och väljas ut. I och med att samtliga informanter har bidragit till insikten om hur konferenser fungerar, så skedde en överenskommelse att informanterna inte skulle vara anonyma. Informationen från informanterna värderas högt och betraktas som tillförlitlig på grund av deras kunskaper och långa erfarenhet inom sina yrken. Fjorton frågor om The Conference ställdes till informanten för att författaren skulle få en överblick av dennes roll i förhållande till evenemanget samt vad som var av betydelse för informanten angående konferenser. För att välja ut citat och huvudrubriker från intervjuerna sammanställdes alla nio informanternas svar till ett dokument. Därefter analyserades dokumentet för att finna de vanligast förekommande temana vilka sedan användes som rubriker i resultatet. Tre kategorier identifierades; Värdet av de olika typerna av konferens; Vad vill deltagarna få ut samt det personliga mötet fysiskt och on-line. Denna kategorisering utfördes för att få svar på frågeställningarna.
3.5 Kvantitativa enkäter
Syftet med enkäten var att undersöka konferensdeltagarnas inställning till fysiska konferenser och on-line konferenser för att styrka arrangörernas tankar. Vid ett frågeformulär tolkar respondenten alltid frågan och svaret blir en individuell tolkning. Detta ska has i åtanke när utformning av frågorna görs. Det ska inte användas ord som kan misstolkas och vara för svåra att förstå. Att använda ett vardagligt språk gör att fler respondenter kan förstå enkäten. Det finns risk för att svarsalternativen inte stämmer överens med respondentens önskade val. (Trost, 2001) Frågor som behandlar minnen kan, enligt Trost (2001) vara svåra att svara på via enkät och passar bättre vid intervju, trots det valdes enkät för att möjliggöra svar från flera
respondenter. Det är av stor vikt att enkäten är snygg, utan stavfel och tilltalande för
respondenten. För att respondenten ska vara trygg utlovas anonymitet. Då kan enkäten få en högre validitet. Det ska inte finnas för många svarsalternativ och svarsalternativ med ”ofta” och ”sällan” kan leda till feltolkning av frågan. (Trost, 2001) Under rubriken genomförande av enkät
förklaras utformningen av enkäten och vad som gjordes för att undvika riskerna som nämns ovan.
3.5.1 Urval av respondenter
Urvalet av respondenterna utgick från tidigare deltagare vid konferensen Moving Images från år 2008, 2009 och 2010 samt The Conference 2011 och 2012. Detta urval gjordes för att
deltagarna har tidigare erfarenheter och kunskaper av The Conference (och dess föregångare,
Moving Images). Urvalet är ett icke-sannolikhetsurval, vilket betyder att resultat inte kan
överföras till en hel population (Trost, 2001). Om ett sannolikhetsurval skulle utförts skulle alla deltagare som varit på Moving Images eller The Conference under de sju åren blivit tillfrågade. Författaren är medveten om att det kan bli ett snedvridet resultat i och med att alla deltagare inte har blivit tillfrågade. Det utfördes ett bekvämlighetsurval då det inom den tidsmässiga ramen för undersökningen inte ansågs finnas utrymme att analysera svar från alla årens deltagare. I och med att deltagarna är från tre konferenser med Moving Images, två år av The Conference och Media Evolutions anställda kan uppsatsen få täckande data så att resultatet kan få högre validitet. Enkäten skrivs på engelska för att passa in i The Conference grafiska mall och att respondenterna ska känna igen stilen. En ytterligare anledning är att en del av deltagarna inte kan förstå svenska. Författaren är medveten om att det finns en risk att respondenter kan tycka att det kan ta längre tid att förstå enkäten då den är på engelska. Figur 1 nedan visar nio
deltagarlistor, tre år av deltagare från Moving Images, Media Evolutions anställda och fem listor som tillsammans redovisar deltagare till The Conference 2011 och 2012. Deltagare på dessa listor kan finnas med på flera av listorna så totalt skickades enkäten ut till 1348 deltagare.
3.5.2 Svarsresultat och bortfall
Totalt så öppnade 513 stycken mottagare det inledande mailet. Det var 819 mottagare som inte öppnade mailet och 15 mottagare som inte kunde emot mailet. Figur 2 nedan visar svarsresultat från webbenkäten.
Figur 2. Svarsresultat från webbenkät. (Fritt Wufoo.com)
Figur 3 nedan visar att 102 deltagare svarade på enkäten och klickade en gång på länken. Figur 3 visar även att 412 klickade på länken men fullföljde inte enkäten. Bortfallet på enkäten är 513 stycken respondenter som klickar på mailet men bestämde sig för att inte fullfölja sin enkät. Detta kan bero på att enkäter kan ta för mycket tid för respondenten att besvara och att tålamodet inte räcker till. En ytterligare anledning kan vara att enkäten inte var tillräckligt attraktiv eller att respondenterna inte förstod frågorna. De 102 svaren kan inte utgöra underlag för generalisering men kan ge en riktlinje om vad deltagarna anser. Det kan tänkas att deltagare som har tagit sig tid att svara på enkäten har svarat för att de verkligen har velat. Det fanns ingen möjlighet att gå ut med en påminnelse på grund av att Media Evolutions kommunikatör gick på föräldraledighet.
Figur 3. Svarsresultat från webbenkät. (Fritt Wufoo.com)
3.5.3 Genomförande av enkäter
För att kunna tolka deltagarnas syn på en fysisk konferens och en on-line konferens skapas en webbenkät. Fokus är att ta reda på respondentens erfarenheter och attityder till fysisk och on-line konferenser. Webbenkäten finns i bilaga 3. Genom inspiration av teoriavsnittet
sammanställdes frågor som kan svara på frågeställningen och nå fram till resultatet om huruvida en fysisk konferens kan ersättas eller kompletteras av en on-line konferens. Enkäten utformades av enbart slutna frågor i hopp om att få högre svarsfrekvens. Om det finns frågor där
respondenten själv kan skriva i fältet kan detta leda till att resultatet inte kan generaliseras eller jämföras (Trost, 2001). Rekommendation av Media Evolution angav att enkäten inte borde vara för lång med många frågor. Därav formulerades åtta korta frågor för att respondenten ska vilja svara. Följden av frågorna är viktig för att respondentens svar på en fråga kan påverkas av föregående frågor (Söderlund, 2005). Vid utformningen av svarsalternativ användes en Likertskala vilket är vanligt vid enkäter med svarsalternativ. Denna skala används för att mäta respondenters upplevelser för att kunna se mönster i de svar respondenterna instämmer med eller tar avstånd ifrån. (Trost, 2001) Det finns sju svarsalternativ så att alternativet i mitten är tillgängligt så att respondenten inte ska tvingas ta ställning. Det används även en nominalskala med skalsteg för ja och nej alternativt för att dela upp respondenterna i olika grupper. Se figur 4 nedan för svarsalternativen ett till sju samt ja och nej alternativ:
Figur 4. Svarsalternativ från ett till sju, respektive ja och nej fråga. (Fritt Wufoo.com) För att förebygga missförstånd gjordes en förstudie med 10 personer som testade enkäten. Genom att testa enkäten innan utskick kan missförstånd förebyggas och validiteten öka (Bjørndal, 2005). Valet av webbenkättjänsten gjordes efter en jämförelse av surveymonkey, enkät.se samt Wufoo. Slutsatsen blev att Wufoo var lämpligast för att kunna få tillgång till data och få ett visuellt uttryck. Enkäten utformades i Wufoo och länken till enkäten distribuerades med Media Evolutions mailutskick. Media Evolutions kommunikationsansvariga, Pernilla Lavesson skrev en ingress för att mottagaren skulle förstå sammanhanget. Meddelandet innehöll ett inledande brev samt en hyperlänk som respondenten skulle följa för att svara på frågorna. (Se bilaga 2). I det inledandet brevet ska det tydligt framgå: avsändare, syfte med
undersökningen, vad information ska användas till, hur respondenten kan ställa frågor till författaren samt en förklaring att respondenten svarar anonymt och att dennes åsikter inte kommer att presenteras så att någons identitet avslöjas (Wiedersheim & Eriksson, 2001). Webbenkäten skickades ut den 8 april 2013 och resultatet räknades ut efter en vecka.
Webbenkäten enskilda svar sammanställs av Wufoo och exporterades av författaren till Excel där resultatet tolkades och jämfördes med intervjuresultatet för att se likheter och skillnader i svaren.
En ytterligare anledningen kan är att det finns risk att respondenten fyller i enkäten utan att tänka på svaren. Det har uppmärksammats att det finns respondenter som endast har varit på
Moving Images men inte på The Conference. Som tidigare nämnts så är det en fördel att enkäten
har potential att nå ut till många på en och samma gång (Bjørndal, 2005). Av den anledningen beslöts att söka respondenter även bland de som deltagit vid tidigare konferenser.
3.6 Metoddiskussion
Validitet visar hur tillförlitlig undersökningen är (Trost, 2001). I denna studie har endast ett fall undersökts. Insamling av data har skett via både intervjuer och en enkät. Informanter har valts såväl internt inom konferensarrangören Media Evolution som externt bland personer med erfarenhet av The Conference samt många andra konferenser. De externa intervjuerna kan ge en mer objektiv bedömning. De fyra externa informanterna ses som experter inom detta område och valdes ut via ett snöbollsurval, det vill säga att informanterna rekommenderade varandra. En nackdel är att informanterna rekommenderas i en slinga. Om författaren hade följt en annan slinga så hade kanske mer eller annan information kunnat nås.
Respondenter från flera år tillbaka har haft möjlighet att besvara enkäten. Att endast distribuera enkäten till fyra av sju års konferensdeltagare gör att resultatet inte är representativt för alla deltagare. Ett för stort bortfall av respondenter kan leda till ett icke-representativt resultat (Trost, 2001). Det fanns ingen möjlighet att skicka ut påminnelser om enkäten. Om det skulle gjorts så skulle det kunnat leda till fler svar vilket i sin tur hade ökat validiteten. I denna studie användes metodteori för att utforma enkäten för en så hög svarsfrekvens som möjligt. Trots det var svarsfrekvensen relativt låg vilket innebär att resultatet av enkäten inte kan generaliseras. I och
med att endast ett fall undersökts med både bredd och djup så torde resultatet ha hög validitet för detta enskilda fall. I och med att intervjuerna transkriberades och enkäten testades i en förstudie med tio individer innan utskick så bör även det bidra till en hög validitet.
Det är ett aktivt val att undersöka just The Conference, där deltagarna har stor erfarenhet av ny medieteknik. Resultatet är inte generaliserbart.
Reliabilitet visar i vilken utsträckning en undersökning kan upprepas med samma resultat (Trost, 2001). Undersökningen har sammanställts med noggrannhet, enligt Trost (2001) är detta av stor vikt. Sammanställningen av enkäten har kontrollerats av två individer för att öka
reliabiliteten. En enkät med fasta svarsalternativ och en Likert skala med sju alternativ som författarens enkät får enligt Trost (2001) högre reliabilitet. Enligt Larsen (2009) är information från intervju- och enkätundersökningars primärkällor som har hög validitet. Inom sekundärdata inkluderas material som har samlats in av forskare och använts för att skriva vetenskapliga artiklar. I denna studie har både primär och sekundärdata används för att få bredare kunskap inom området. Att använda två metoder och samla in data från samma frågor ökar validiteten. Det ska observeras att det är viktigt hur författaren använder sina metod för att kunna utläsa om materialet har hög validitet. (Larsen, 2009)
4
Empiri
I detta kapitel redovisas resultatet av intervju- och enkätundersökningen. Först visas resultatet från intervjuerna vilket är uppdelat i sex delar, värdet av The Conference, behållningen att gå på konferens, det fysiska mötet, on-line mötet, kombination av fysiska mötet och on-line mötet och avslutas med sociala medier. Därefter följer resultatet från enkäten som visar svaren på de åtta frågorna. Därefter avslutas redogörelsen med identifiering av likheter och skillnader som kunnat urskiljas i svaren. Informanterna nämns i texten med efternamn.
4.1 Värdet av The Conference?
Alla informanter anser att det är viktigt att skapa en behaglig stämning för att trivas. Koreografen Wickman vill med hjälp av smak, lukt och syn skapa en känsla som är så välkomnande att deltagarna inte vill gå därifrån och får en upplevelse på samma gång. ”Alla
tyckte det var fantastiskt med lukten av tjära förra året och det la en god stämning”, menar
Wickman. Informanterna påpekade vikten av att mötas av ett leende. ”Jag älskar människor
som ler, det är den bästa inviten” menar Thörnkvist. Ett exempel som ökade stämningen förra
året var att Sverrisson och hela hans team av medarbetare var klädda i baddräkter. Informanterna anser att hela upplevelsen av att vara på The Conference är att få ta del av aktiviteterna och bli påverkade av dem. ”Om du sitter i en teater så händer det någonting med
ljus och det händer ju fler saker i kroppen” säger Wickman. Enligt intervjun med arrangörerna
anser de att deltagarna går delvis på konferens för att det är happening.
Informanternas anser att det är viktigt att vara fysiskt på plats för att inte missa någonting. Upplevelsen är viktig på The Conference och detta kan endast deltagarna uppleva fysiskt på plats. Det bildas en ”snackis” av rekommendationer från vänner att: ”Herregud, du måste gå på
detta“ förklarar Wickman. Melander har observerat att deltagarna känner ägarskap till The Conference. Wickman poängterar vikten av att vara på plats och att deltagarna ska få samma
känsla som att vara på Woodstock. ”Folk ska åka dit för att få uppleva det här, det är inget som
man ser på en film eller tittar på live streaming utan att du måste ha helheten” förklarar
Wickman.
Informanterna beskriver vikten av att deltagarna får komma nära talarna. Det finns inte någon backstage för talarna och det betyder att deltagarna kan få ännu mer tillgång till dem. Talarna sprider en bra känsla och hänger med publiken. ”Deltagare säger ”shit” jag kom hit för att
träffa talare och fick faktiskt träffa en talare ” säger Sverrisson. Falkevik berättade att om en
deltagare har varit på ett seminarierum med en talare så får de en gemensam nämnare i att de har varit på samma plats och delat samma upplevelse. Därigenom skapas det en möjlighet att öppna ett samtal. ”Detta är en door opener’” menar Falkevik. I och med miljön på The
Conference vill talarna stanna kvar efter sin presentation. ”Detta innebär att talarna är tillgängliga för de 900 deltagarna.” förklarar Thörnkvist.
4.2 Behållning av att delta i The Conference
Enligt informanterna så vill arrangörerna att deltagarna på The Conference ska möta nya människor, lära sig nya saker och bli inspirerade. Holgersson berättar att hon vill få en aha-upplevelse och känna sig uppdaterad när hon går på The Conference. ”Man vill ha en känsla av
att man är ett snäpp bättre när man går därifrån” förklarar Holgersson. Våra medlemmar, målgrupp tror jag går för att få en klick av talarna och sammanhanget. Lite avkoppling, lite inspiration och kickoff inför hösten” menar Arhan Modéer. Samtliga arrangörer anser att det är
viktigt för deltagarna att bli överraskad med nya upplevelser. ”De udda inslagen är extremt
viktiga” berättar Michanek. Det framkom att det ska finnas en känsla av omhändertagande och
att deltagare ska känna att de kan slappna av när de stiger in i The Conference lokaler. ”När du
väl är där ska du känna att du väl släpper allt och vill bara vara där” menar Arhan Modéer.
Samtliga informanter är eniga om att miljön är av stor vikt för att deltagarna ska känna sig inspirerade och mottagliga för ny kunskap. ”Är det solglada ståbord så gör det en stor skillnad
på tråkiga kommunalståbord. Det går att göra en massa saker som gör intryck på folk utan att de tror det” förklarar Wickman. Informanterna berättar att intryck påverkar deltagare i hög
grad. Michanek som har varit deltagare på båda The Conference och Moving Images kommer ihåg baddräkterna från förra året än idag.
En ytterligare faktor som arrangörerna vill att deltagarna ska få ut är nätverkande. ”På The
Conference är nätverkande nummer 1. Det är en kombination av sociala, lärdom, business och affärsmöjligheter” beskriver Melander. Wickman förklarar att det är bra att gå på The
Conference för att förstå sin yrkesbransch. ”Bra att förstå sambandet mellan de olika kontakterna och helt plötsligt fick jag ett helt annan syn.” menar Wickman. Informanterna
påpekade att det är viktigt att skapa något gemensamt med andra individer. Falkevik förklarar det är socialt acceptabelt att inte svara på mail eller svara i telefon när man är på konferens. Detta gör att individerna kan fokusera på det som händer på The Conference och inte stressa.
förakta menar Falkevik. Informanterna anser att deltagarna som finns på The Conference huvudsakligen är ”Explorers”. Informanterna instämmer i att man går in i en specifik roll när man är på konferens.
4.3 Det fysiska mötet
Alla informanter anser att det är av stor vikt att träffas fysiskt och att kroppsspråk är ytterst viktigt vid kontaktskapande. Sverrisson anser att den tredimensionella känslan aldrig kan skapas on-line. ”Det är någonting att skaka hand, en high five för mig är mer värt än en ’tums up’ på
Facebook” menar Sverrisson. Det framkom att det är viktigt med de mindre mötena. Två
exempel som tas upp är Master Classes8 och break out sessions9 som är bra sätt att skapa interaktion. Informanterna anser att det är vid det lilla fysiska mötet den djupare kontakten skapas. Att få möjligheten att ställa direkta frågor till talaren ökar förståelsen “vid en fysisk
konferens kan du ställa frågor direkt och få svar“ förklarar Gyllenkrok Borgström
Informanterna betonade vikten av det spontana mötet vid The Conference. Melander anser att det är viktigt att planlägga tid för det spontana mötet ” Späcka inte ett schema så att folk är
upptagna hela tiden, det spontana mötet är viktigt.” Falkevik förklarar att det värsta är när han
från teknikerplatsen ser att folk jäktar omkring och han ser hur luften går ur dem. ”De hoppar
upp i pausen och kör tempo tempo tempo för att maximera packningsgraden så att de får return investment, sedan inser man att de inte kommer in igen för att de står i korridoren och pratar”
förklarar Falkevik. Informanterna har påpekat att The Conference är duktiga på att planera in nätverkstid med valbarhet att lägga in break out sessions. Det gör att deltagarna måste resa sig upp och då skapas de spontana mötena. Informanterna förklarar att detta kan i sin tur leda till en fördjupad kontakt mellan deltagarna. Arrangörerna av The Conference tänker på flödet hela tiden. Wickman berättar att placering av bord är viktigt. “Vi vill bryta att människor sätter sig
ner och sedan sitter där. Mitt motto är att folk ska fan mingla”. I år ska det placeras rubriker
med ämnen över vissa bord för att de som vill diskutera ett visst ämne ska kunna ställa sig där. Holgersson anser att detta sätt kan vara förlösande för många som inte vågar prata med nya individer.
Informanterna var eniga om att individer behöver ha en fysisk interaktion med andra individer för att må bra. Melander beskrev att vi är sociala varelser ” vi behöver se, lukta, känna på saker
8
Master Classes= Seminarium med färre deltagare och en talare (Arhan Modéer , 2013)
för att ta dem till oss. Det framgick att informanterna ansåg att 80 % av vår interaktion sker via
vårt kroppsspråk, en interaktion som skulle tappas om interaktionen endast sker via en dataskärm. Informanterna lade stor vikt vid att den riktiga affärskontakten sker fysiskt. ”I affärssyfte är mötet allt, du gör affärer när du träffar människan” anser Sverrisson.
Gyllenkrok Borgström lägger vikt vid att den ”äkta kontakten” kan enbart skapas vid en fysisk kontakt. Det poängteras av Thörnkvist att vi lever i ett nätverkssamhälle ”Jag tror inte att man
kan göra någonting själv”. Det framkommer även av samtliga informanter att vikten av
interaktion är individuell och individer fungerar olika och lär sig på olika sätt. Informanterna påpekade att när individer möts fysiskt skapas den verkliga bilden av relationen. Det kan även ta udden av om någon har en högre position än den andra individen. Informanterna berättade att det skapas en bättre relation om individerna får sitta ner och prata i en avslappnad ton. Informanterna uppmärksammade att när individer träffas för första gången kan individerna dömas och skapa sig förutfattande meningar. Ett intryck sätter prägel på en person. ”Om du har
bestämt en massa grejer med någon och upptäcker att den personen inte genomför dem, då blir du förvirrad och sakta dra dig ur” säger Wickman.
Nackdelen som har uppkommit är det kan vara svårt att få ledigt från jobbet för att delta. En ytterligare nackdel är att priset kan vara för högt. ”Framförallt bland småföretagare, som delvis
är målgruppen här” förklarar Michanek. Gyllenkrok Borgström berättar att detta även kan vara
positivt då det skapas en grupp av deltagare som verkligen vill delta. ”I och med att priset är
högt kan det leda till att motiverade deltagare som verkligen vill komma tar sig dit och de som är ”prisoners” tvingas inte” menar Gyllenkrok Borgström.
4.4 On-line mötet
Informanterna hade blandade känslor angående att interagera med någon on-line och ansåg att detta är individuellt. Att konferensdeltagare har möjlighet att registrera sig via sitt LinkedIn- konto till The Conference var alla informanter positiva till. Informanterna såg det som en möjlighet att kunna hitta information om andra deltagare innan det fysiska mötet och skapa den första kontakten. Thörnkvist använder deltagarlistor och sociala medier innan han åker på en konferens för att se vem som ska dit. ”Den senaste konferensen jag var på lade jag mycket tid
innan för att se vem som är där, kontakta dem och träffa dem” berättar Thörnkvist. Innan förra
årets The Conference, 2012 så skapade deltagarna en egen Facebook-grupp på initiativ av deltagarna själva. ”Den typen av interaktion gör att folk har börjat lära känna varandra innan
Modéer. Thörnkvist älskar att använda det digitala nätet och förklarar att det går snabbare och man har fler människor att tillgå hela tiden och runt om i världen. Informanterna anser att det positiva med en on-line interaktion är att tidsaspekten att förflytta sig försvinner. Holgersson anser att det är bra att hålla on-line konferenser inom ett specifikt område när experterna sitter runt om i världen. ”Man kan inte alltid åka över till varandra och hålla konferenser fysiskt“ förklarar Holgersson. Aspekten att individer flyttar på sig mindre hänger ihop med
miljöpåverkan och att mindre material till att bygga konferenser går åt.” Om vi tittar på
miljöaspekten så är det jättebra. Då behöver vi inte bygga i tre dagar för att sedan slänga allting” säger Melander. Ett hinder som tas upp är att moderatorn inte kan känna av stämningen
hos deltagarna om de endast är on-line. Om deltagarna inte skriver något så har moderatorn ingen aning om varför de inte frågar något. Vid en fysisk konferens kan moderatorn avbryta och be publiken att resa sig upp för att få ny energi samt börja ställa följdfrågor för att få direkt feedback.
En positiv effekt kan vara att de sociala spelet tar inte lika lång tid vid en interaktion on-line. ”Man kan snabbt bestämma att den och den personen verkar intressanta och göra ett möte
istället för att göra det sociala spelet som det kan vara ibland.” säger Wickman. Det framgår
via intervjuerna att det är lättare att skapa kontakt med en individ on-line utan att döma dem. Falkevik berättade om två vänner som bloggade, som träffade två helt omaka individer via on-line interaktion. De bestämde sig för att träffas på en fysisk konferens ”att se dem sitta vid ett
bord på en konferens, utan att veta vem de är så dömer man dem. Det fanns inte på världskartan att de skulle ta sig över barrikaden att börja prata med varandra” förklarar
Falkevik. På grund av att de hade visat ett äkta engagemang och stod för vad de hade skrivit så skapades en äkta vänskap när de väl träffades. ”Det är inte alla som vågar sticka ut hakan och
ställa en kommentar, de som gör det kan bryta barriärer på ett helt nytt sätt ”berättar Falkevik.
Informanterna var eniga om att det kan finnas fördelar med att se en live streaming on-line. ”On-line är när du vill och var du vill. På nätet är det kunskapsinriktat, selektera och gör det
själv. Individen är mer motiverad att lära sig saker” menar Gyllenkrok Borgström. Andra
fördelar som kom upp var att individerna kan vara anonyma. Då kan de öppna sig mer men man bygger inte en privat relation. ”Man kanske har större chans att inleda ett samarbeta just för att
man inte har träffats. Det är som en blinddejt” menar Wickman. Individer kan även lära sig av
likasinnade. Informanterna instämmer att använda live streaming är ett bra verktyg för att visa vad deltagaren kan förvänta sig av The Conference.
