• No results found

Samarbete om sund och säker mat i Norden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Samarbete om sund och säker mat i Norden"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det nordiska livsmedels­

samarbetet medverkar till att

de nordiska medborgarna

har tillit och tillgång till goda,

sunda matvaror.

Samarbete om sund och

säker mat i Norden

Store Strandstræde 18 DK­1255 Köpenhamn K www.norden.org d esig n: kjell ols so n. tr yc k: xxxxxxxxxxxxxx, xxxxxxxxx 2007

Kosthållning, mat och toxikologi (nkmt)

Denna arbetsgrupp har ansvar för nordiska aktiviteter inom kost och näring, matkultur och ­kvalitet samt riskutvärdering inom kemi och toxikologi. Gruppen fäster stor vikt vid att de projekt som man sätter igång är relevanta både ur näringsmässig och toxikologisk synvinkel. Gruppens aktiviteter är därmed en naturlig förlängning av målen i strategin för en hållbar utveckling i Norden, som betonar vikten av att förhålla sig till säkerheten för såväl de enskilda livsmedlen som kosten som helhet, och att dessa två beståndsdelar ska ses i ett sammanhang. Exempelvis utvärderas risken vid intag av koffein, och man skulle gärna se att resultaten skulle leda till att man satte igång ett mer omfattande arbete inom eu med att etablera ett acceptabelt dagligt intag av koffein.

Ett bättre liv genom mat och motion

Livsmedelssektorn har i samarbete med social­ och hälsosektorn utarbetat en Nordisk handlingsplan för bättre hälsa och livskvalitet genom mat och fysisk aktivitet. Handlingsplanen ska ses i ljuset av den bekymmersamma utvecklingen där allt fler nordiska medborgare blir överviktiga och för en ohälsosam livsstil.

Handlingsplanen understödjer de enskilda nordiska ländernas insatser för att främja sunda kostvanor och fysisk aktivitet, och fokuserar därför på initiativ som skapar större nordisk nytta i förhål­ lande till de insatser som man redan har påbörjat på nationell nivå. Handlingsplanen ska samtidigt ses som ett gemensamt nordiskt inlägg i den internationella debatten om att bekämpa övervikt. I handlingsplanen sätter de nordiska länderna upp en rad gemensam­ ma mål för utvecklingen av befolkningarnas kostvanor och livsstil samt förekomsten av övervikt och social olikhet när det gäller hälsa under de kommande åren. Samtidigt föreskrivs en rad olika gemen­ samma initiativ i form av exempelvis gemensam övervakning för att följa utvecklingen.

Enligt handlingsplanen bör även de nordiska insatserna prioriteras med fokus på att förbättra barns och ungdomars förutsättningar för att fatta hälsosamma beslut, att underlätta för befolkningen som helhet att fatta hälsosamma beslut samt att ta initiativ som riktar sig till särskilda utsatta grupper. Utöver detta har man bland annat satt igång projekt kring gemensamma nordiska kriterier för märkning av livsmedel, utvecklande av en katalog i vilken alla de bästa hälso­ främjande projekten samlas, samt erfarenhetsutbyte rörande infor­ mationskampanjer.

Nordiskt-baltiskt samarbete

Utöver det gemensamma nordiska samarbetet fokuserar man på ett utvidgat samarbete med de nordiska grannarna, särskilt de baltiska länderna. Vart tredje år arrangeras det ett nordiskt­baltiskt minister­ möte och ett årligt möte på ämbetsmannanivå. Livsmedelssektorn har också två arbetsgrupper som arbetar med frågor om folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt djurhälsa/djurvälfärd.

Den politiska hållningen inom samarbetet på livsmedelsområdet fastställs av Nordiska ministerrådet för fiskeri och havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogs­ bruk. Utöver den gemensamma nordiska ämbetsmannakommittén som arbetar inom hela detta område har fyra separata avdelningar upprättats. En av dessa har ansvaret för livsmedelsområdet.

Här kan du få mer information om livsmedelssamarbetet: www.norden.org/livs eller på telefon: +45 3396 0200

Nor di sk a mini st errådet för fisk eri oc h hav sbruk, jor dbruk, liv smedel oc h sk og sbruk (MR -FJLS) Ämbetsm ann ak ommittén för fisk eri oc h hav sbruk, jor dbruk, liv smedel oc h sk og sbruk (ÄK -FJLS) Ex ek utivk ommitté Av de lnin gar för: Fisk eripo litik oc h ha vs br uk Jor dbr uk Nor disk ar bet sgr upp för matförv altnin g oc h kon sumen tinformation Nor disk ar bet sgr upp för k os thål l, mat oc h to xik ologi Li vsme de l Nor disk ar bet sgr upp för mikr obio logi oc h djurhäl sa/djurvälfär d Sk ogs br uk Fot o: Phot oDi sc Foto: Ingram SE-Levnedsmidler copy.indd 1 07/01/08 15:00:15

(2)

Det nordiska samarbetet kring livsmedel

koncentrerar sig på fyra fokusområden

• Att skydda konsumenterna mot hälsorisker genom bra livsmedels säkerhet.

• Att öka satsningarna på djurhälsa och ­välfärd.

• Att främja god märkning, marknadsföring och spårbarhet av livsmedel. • Att uppmuntra till sundare kostvanor och livsstil.

Syftet med samarbetet är att gemensamt utnyttja fackkunskaper och ad ministrativa resurser samt att främja det nordiska inflytandet på den inter nationella utvecklingen på livsmedelsområdet.

Det grundläggande i livsmedelssektorns arbete är att fokusera på politiskt viktiga områden, främja samarbetet mellan industri, konsumenter och myndigheter, att satsa resurserna på några få, prioriterade områden och att bygga upp, utnyttja och sprida kunskaper.

Livsmedelssektorn har tre fasta arbetsgrupper. Varje grupp består av 10–12 myndighetspersoner eller experter som träffas två gånger om året på olika platser i Norden. På mötena utbyter man användbar information om de senaste nyheterna på livsmedelsområdet. Man diskuterar också internatio­ nella frågor, nya förslag och idéer, samt debatterar om aktuella teman på livsmedelsområdet som man har förberett inför de enskilda mötena.

Varje år beviljar ämbetsmannakommittén pengar till arbetsgrupperna, som kan användas till projekt. Det är mycket olika typer av projekt – allt ifrån mindre expertseminarier till undersökningar som varar i flera år. Projekten kan också resultera i rapporter, som alla finns tillgängliga på Nordiska ministerrådets webbplats (www.norden.org/publikationer). Grupperna deltar aktivt inom sina respektive arbetsområden för att påverka det nordiska samarbetet inom forskning och utveckling samt bidrar till att följa upp de informations­ och kommunikationsstrategier som antagits.

Utöver detta har arbetsgrupperna ansvaret för att följa den internationella utvecklingen inom deras respektive områden och komma med förslag som stärker och vidareutvecklar en nordisk hållning inom eu/ees, who, fao och Codex Alimentarius.

© Eksportutvalget for fisk. Foto: Per Alfsen © DMA. Foto: Lars Ranek

Matförvaltning och konsumentinformation (nmf)

Denna grupp har ansvar för aktiviteter inom lagstiftning, tillsyn och kontroll, samt märkning och konsumentinformation. Gruppen ska bland annat genom sitt arbete bidra till att myndigheterna i Norden arbetar effektivt och harmoniserat. Jord/fjord till bord­perspektivet är ledstjär­ nan för gruppens arbete.

Ett av ämnena för ett projekt under denna arbetsgrupp är tillbaka­ dragande av olagliga produkter från marknaden. De nordiska kontroll­ myndigheterna försöker att utarbeta en gemensam förståelse och eventuellt en vägledning efter samråd i branschen. Ett annat exempel är en gemensam nordisk tillsynskampanj som har vilseledande marknads­ föring som tema.

En årlig nordisk tillsynskonferens

Alla som följer med i debatten kring kontrollen av våra livsmedel vet att det inte är någon enkel uppgift att lösa. Därför är det desto viktigare att de nordiska länderna utbyter erfarenheter med varandra. Av den anled­ ningen hålls det varje år en tillsynskonferens med ett avgränsat tema, som exempelvis kan vara livsmedelskontrollernas vardag och arbets­ redskap. Konferensen har som mål att bevara och stärka det nordiska nätverket för tillsynspersonal och att ge personalen kompetensutveck­ ling. Det är också meningen att branscherna ska involveras.

Mikrobiologi och djurhälsa/djurvälfärd (nmdd)

Arbetsgruppens ansvarsområde täcker aktiviteter inom mikrobiologi, mikrobiologisk riskvärdering, zoonoser samt hälsa och välfärd för produk­ tionsdjur, däribland odlad fisk.

Veterinär beredskap

De nordiska länderna har en lång tradition av utrotning och förebyggande av förekomsten av allvarliga smittsamma sjukdomar hos djur. Det är därför ett önskemål att genom att stärka det nordiska veterinära beredskaps­ samarbetet säkerställa att den nordiska regionen även i fortsättningen kan behålla sin goda status när det gäller allvarliga, smittsamma djursjuk­ domar och zoonoser.

De nordiska ministrarna har antagit en strategisk plan för det nordiska veterinära beredskapssamarbetet. Planen omfattar i första omgången en rad strategier och åtgärder som handlar om kommunikation, yrkesmässig uppdatering och ömsesidig erfarenhetsutveckling. Det innebär bland annat ett varningssystem som liknar det system som används internationellt. Samarbetet innefattar också att man sätter fokus på gemensamma veteri­ nära beredskapsövningar som även de baltiska länderna kan vara involve­ rade i. Oftast känner ju dessa sjukdomar inte av några landsgränser.

Foto: PhotoDisc Foto: PhotoDisc

References

Related documents

Arbetsgivarverket instämmer i regeringens uppfattning att ersättning endast ska kunna utgå för den del föräldern inte har möjlighet att utföra sitt arbete hemifrån

Då stora delar av det nu aktuella förslaget överensstämmer med innehållet i den tidigare promemorian hänvisar Arbetsgivarverket i de delarna till sitt tidigare inlämnade

lagändringarna, exempelvis på antalet verkställigheter, andelen som återfaller i brott, samt de dömdas och eventuella sammanboendes erfarenheter.. Detta yttrande avges

-Vilken av myndigheterna Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Länsstyrelsen i Stockholms län som har bästa förutsättningar att ansvara för det

Även om det finns en klar risk att aktörer som vid enstaka tillfällen säljer små mängder textil till Sverige inte kommer att ta sitt producentansvar står dessa för en så liten

Hur intima- och sexuella relationer i utbyte mot ekonomiska- och materiella medel konstrueras socialt i relation till orsaksfaktorer, väcker frågor kring kontextens betydelse för

Endast artiklar som belyste vad som påverkade sjuksköterskor i sitt beslut att anmäla vid misstanke om psykisk, fysisk misshandel eller sexuella övergrepp mot barn

The waste generated from household is collected by the city council once or twice per week, and the collected waste is transported to the landfill for disposal without