Sättningsuppföljning vid funktionsanpassad design. E6 Stenungssund - Uddevalla

Sättningsuppföljning vid

funktionsanpassad design

E6 Stenungsund - Uddevalla

Hjördis Andersson

Swedish Geotechnical Institute Statens geotekniska institut SE-58193 Linköping, Sweden Tel: 013-20 18 00 /Int: +46 13 20 18 00 Fax: 013-20 19 14 /Int: +46 13 20 19 14

E-post/E-mail: sgi@geotek.se Internet: http://www.sgi.geotek.se

99

-

~7-_

0 l

50Lf:L/

Dnr:1-8801-1 JO

Sättningsuppföljning vid funktionsanpassad

design

E6 Stenungsund - Uddevalla

Varia

478

Förord

Uppföljning av vägars status och funktion på lång sikt är av stor betydelse för att redan vid dimensioneringen av en väg kunna förutsäga dess beständighet och framtida behov av underhåll. Uppföljning av sättningar är också av stor vikt för att få en värdering av de modeller som

används för framtagning av sättningsprognoser.

Föreliggande rapport redovisar resultatet av en uppföljning av sättningsförloppet längs en sträcka av väg E6 utanför Stenungsund, där lättklinker använts för att reducera och jämna ut sättningarna i vägens längs- och tvärled.

AlfLindmark, fd SGI, svarade för handläggningen under byggskedet och åren närmast därefter. Även Yvonne Rogbeck, SGI, har svarat för uppföljningen under en period. Fredrik Burman, SGI, har på ett förtjänsfullt sätt ansvarat för genomförande och redovisning av utförda mätningar under den senare delen av projektet. Värdefulla synpunkter och granskning av manuskriptet har erhållits av Leif Eriksson och Rolf Larsson, SGI. Utredningen har finansierats av SGI.

Linköping, juni 1999

Innehållsförteckning

Text

1 Syfte och bakgrund

2 Studerad vägsträcka 2.1 Allmänt 2.2 F örstärkningsåtgärder 3 Geoteknik 3.1 Undersökningar 3.2 Geotekniska förhållanden 4 Mätningar 4.1 Allmänt 4.2 S langsättningsmätning 4.3 Bälgsättningsmätare 4.4 Portrycksmätning 5 Sättnings beräkningar

5.1 Beräkningsunderlag och beräkningsmetod 5.2 Beräkningsresultat

6 Jämförelser och resultatanalys 6.1 Sättningsj ämförelser

6.2 Portrycksvariationer

6.3 Inverkan av osäkra faktorer

7 Slutsatser

8 Fortsatt arbete

Bilagor

Tabell över vägbankens höjd och lättklinkems fördelning Sammanställning över lerans egenskaper

Resultat av slangsättningsmätningar Resultat av bälgsättningsmätningar Resultat av portrycksmätningar Resulat av sättningsberäkningar Sida 3 4 4 4 5 5 6 7 7 8 9 10 10 10 11 11 11 13 14 14 15 Nr 1 2.1-2.7 3.1-3.3 4.1-4.2 5.1-5.4 6.1-6.3

1 SYFTE OCH BAKGRUND

Projekteringen för utbyggnaden av väg E6 till motorväg mellan Stenungsund och Uddevalla på­ börjades 1985 med byggstart för den södra etappen under oktober 1986. Vid den geotekniska projekteringen utgjorde funktionen hos vägen under dess livslängd grunden för den dimensio­ neringsfilosofi som användes. Vid dimensionering av förstärkningsåtgärder inriktade man sig därför på att studera konsekvenserna för vägens funktion av sättningar under vägbanken: Funk­ tions-Anpassad Design (FAD). Dimensioneringen syftade sålunda till att erhålla jämna sättningar i vägens längsled liksom att bibehålla vägens tvärfall, i stället för att helt eliminera sättningarna. Längs en 400 m lång sträcka norr om Stenungsund användes lättklinker för att reducera och jämna ut sättningarna i vägens längs- och tvärled. För att kontrollera om jämna sättningar erhål­

lits har en uppföljning av sättningsförloppet utförts 1-2 gånger om året under ca 7 år från bygg­ start. På så sätt har en uppföljning av vägens funktion de närmaste åren efter färdigställandet erhållits. Eftersom sättningsförloppet ännu ej planat ut är det av stor vikt att sättningsuppfölj­ ningen fortsätter.

·\:-::~ifr

,l ETAPPEN STORA HÖGA - ÖDSMÅL

oc

.. /

2 STUDERAD VÄGSTRÄCKA

2.1 Allmänt

Den studerade delen av väg E6 mellan Stenungsund och Uddevalla är en ca 400 m lång sträcka norr om Stenungsund, mellan sektion 28/160 - 28/530. På den aktuella sträckan går vägen på en 1,5 - 2 m hög bank som ansluter i en bro i sektion ca 28/560. För att reducera sättningarna har lättklinker använts vid uppfyllnaden av banken.

I denna utredning har sektionerna 28/200, 28/360 och 28/500 speciellt studerats.

2.2 Förstärkningsåtgärder

Det vid projekteringen av väg E6 konventionella sättet att använda lättfyllning i vägbank var att fördela lättklinkernjämnt tvärs vägen. Detta resulterade i störst sättningar i vägmitt och en för­ ändring av väggeometrin som följd. Vid funktionsanpassad design har lättklinkern i stället för­ delats så att en jämnare sättning erhålls tvärs vägen. På den aktuella sträckan har lättklinkern även fördelats så att en jämn sättning i vägens längsled skulle erhållas. I Figur 2 redovisas kon­ ventionell respektive funktionsanpassad lättfyllning i vägbank.

20 · 30 cm t::,.E,FAD SÄTTNINGAR EFTER 20 ÅR - · - · - KONVENTIONELL LÄTTFYLLNING

t2u?ZJ

FUNKTIONSANPASSAD DESIGN

I VÄGBANK - - - · - SÄTTNINGAR KONVENTIONELL LÄTTFYLLNING - - - SÄTTNINGAR FUNKTIONSANPASSAD DESIGN

Figur 2. Konventionell respektive funktionsanpassad lättfyllning i vägbank.

Längs den studerade sträckan har förstärkning med lättklinker utförts på delarna 28/170 - 28/240 och 28/300 - 28/550. Vägbankens höjd samt lättklinkerns fördelning i vägens tvärled framgår av tabell i Bilaga 1. Tvärsektioner av vägbanken i de speciellt studerade sektionerna visas i Figur 3. Uppfyllning av vägbanken längs den studerade sträckan påbörjades i november 1989 och pågick under 46 veckor. Under de första 3 veckorna utlades lättklinker och därefter utlades bergkross under en vecka. Vägbanken fick sedan sätta sig under 27 veckor. Därefter utlades bärlager på vänster sida under en vecka, varefter inget ytterligare arbete utfördes under 13 veckor. Först där­ efter utlades bärlager på höger sida, vilket pågick under en vecka. Uppfyllningen av vägbanken var således klar (förutom beläggning) i september 1990. Beräknad last av vägbanken i de speci­ ellt studerade sektionerna redovisas i Tabell 1.

_ i48 _ _ _ _ _ _ 28120~ _ _ _ _ _ _ _ _ _

--:::::::::::::

:y: ;.:.. ·:· ...

~

---RAMP 281360 I 0013so +49 ~~

~--:::-:...==-=-=-=.cr:..=.cc..=~_~-=

28/500 . ,

_t42_ ____ -

l

~-~---~ ~.:·;_.:·

..

':-"/:~:··.::.:_:-:--.:·-·.··:~

~ Se

'f

I

~

/ LJ = LO:ttklinker Q 5 10M

Figur 3. Tvärsektioner av vägbanken i de speciellt studerade sektionerna.

Tabell 1: Last från vägbanken i de studerade sektionerna.

Last (kPa)

Sektion 10 m vänster om VM Vägmitt (VM) 10 m höger om VM

28/200 38 32 38

28/360 69 62 66

28/500 29 18 38

3 GEOTEKNIK

3.1 Undersökningar

Som underlag för den geotekniska projekteringen av väg E6 utfördes under år 1986 viktsonde­ ringar ca var 20:e meter i vägmitt och ca var 50:e meter även i vägens tvärled. Längs den aktu­ ella sträckan har även skruvprovtagning, vingförsök och kolvprovtagning utförts för

projekteringen. Kolvprovtagning har utförts i sektion 28/220 VM, 28/360 VM, 28/500 VM och 28/560 VM. Ytterligare en kolvprovtagning utfördes 1988 i anslutning till den studerade vägsträckan.

På upptagna prover har utförts rutinundersökning samt ödometerförsök (CRS-försök) på vissa nivåer. Prover från sektion 28/220, 28/360 och 28/500 har undersökts på Scandiakonsults labo­ ratorium i Göteborg och prover från sektion 28/560 på Bikonol konsults laboratorium i Västra Frölunda. Vid den kolvprovtagning som utfördes 1988 togs prover i två intilliggande provtag­ ningspunkter. Proverna från den ena provtagningen har undersökts på SGis laboratorium i Linköping och proverna från den andra på Bikonols laboratorium i Västra Frölunda.

3.2 Geotekniska förhållanden

Markytan inom området är i stort sett plan ängsmark. Jorden består till ca 2 m djup huvudsak­ ligen av friktionsjord med inslag av lera. Därunder består jorden av lera/siltig lera till mellan 15 och 34 m djup. Lerans mäktighet är minst i sektion 28/170 och störst i sektion 28/500. I sektion 28/200 är lerdjupet ca 15 m, i sektion 28/360 ca 28 m och i sektion 28/500 ca 34 m, se Figur 4.

+50 PROJEKTERAD VÄGHöJD +40 +30 +20 +10 +O 28/200 28/300 28/400 28/500

Figur 4. Lerdjup längs den studerade vägsträckan.

Leran är överkonsoliderad med 50-80 kPa, synbarligen något ökande mot djupet. Utförda CRS­ försök visar relativt stor spridning vilket medför en viss osäkerhet i utvärderat förkonsolide­ ringstryck, se Figur 5. Lerans kompressionsmodul har bedömts till ca 420 kPa ner till 10 m djup och därunder ökande med ca 90 kPa/m. Resultaten från permeabilitetsbestämningama ligger huvudsakligen mellan 2*10-10 och 7*10-10 m/s, men viss spridning kan konstateras. Lerans densitet är mellan 1,6 och 1,8 t/m3. Sammanställningar över lerans egenskaper redovisas i Bilaga 2.1-2.7.

Effektivspänning (kPa) 0 50 100 150 200 250 300 350 0 -Effektivspänning

"

a förkonsolidering 281220 5 x förkonsolidering 28/360 • förkonsolidering 28/500 • förkonsolidering 28/560 10 - förkonsolidering 0/100 SGI • förkonsolidering 01100 Bikonol - 1,2s•eifektivspänningen 15 - v a l t värde förkonsollderingstryck :[ 0. 20 :, i5' 25 30 \ 35 40

Figur 5. Effektivspänning och förkonsolideringstryck i leran.

4 · MÄTNINGAR

4.1 Allmänt

Mätning av sättningar under och efter uppfyllningen av vägbanken har utförts genom installation

av slangsättningsmätare (horisontalslang) i åtta sektioner och bälgsättningsmätare i tre sektioner.

För uppföljning av förändringar i portryck orsakade av bankuppfyllningen har portrycksmätare, typ BAT, installerats i vägmitt i tre sektioner. För att kunna jämföra portrycken under vägbanken med normala portryck i området har portrycksmätare installerats på två platser belägna på ca 20 m respektive ca 60 m avstånd från vägen. Placeringen för slangsättningsmätare, bälgsättnings­ mätare och portrycksmätare redovisas i Figur 6.

Mätning av sättningar och portryck har utförts 6 gånger under uppfyllningen av vägbanken och därefter har mätningar utförts 1 - 2 gånger per år fram till januari 1997.

28/300 28/400 28/500 28/200 Referensstn tion FöRKLAR!NG Referensstn tion N Portrycksriö tning. BA T = Sö.ttningsriötning. Bölgslnng SO: ttningsriö tning. Horisontnlslnng

Figur 6. Placering av slangsättningsmätare, bälgsättningsmätare och portrycksmätare.

4.2 Slangsättningsmätning

Utförande

Mätning av vertikala rörelser med slangsättningsmätare utförs genom att en flexibel slang place­ ras på markytan eller grävs ned före uppbyggnaden av vägbanken. Den får sedan följa med mar­ ken i dess sättningsrörelse under och efter uppfyllningen av vägbanken. Med hjälp av en mätut­ rustning som förs in i slangen kan denna sedan nivåbestämmas vid önskade tidpunkter i förhål­ lande till en referenspunkt.

Resultat

Uppmätta sättningar längs den studerade vägsträckan är minst vid sträckans början (sektion 28/200) och slut (sektion 28/530). Sättningarna är störst i sektion 28/400. Sättningen i vägmitt och 10 m vänster respektive höger om vägmitt vid det sista mättillfället redovisas i Figur 7. I de närmare studerade sektionerna visar resultatet av mätningarna i sektion 28/200 en relativt jämn ökning av sättningarna under mätperioden. Trots att mätningarna är ojämna i början av mätperioden kan man utläsa att sättningshastigheten är störst under den period då banken bygg­ des upp och tiden närmast därefter. Sättningen i vägmitt uppgick vid sista mättillfället (2710 da­ gar efter uppfyllningen påbörjades) till 126 mm. Vägens högra sida uppvisar något större sätt­ ningar än den vänstra. Vid det sista mättillfället uppgick sättningen 10 m höger om vägmitt till 137 mm och 10 m vänster om vägmitt till 112 mm.

Sektion (m) 2 8 1 5 0 28200 28250 28300 28350 28400 28450 28500 28550 0 0. 1 0 ,2 0 ,3 I C, c" 0 ,4 l; "' 0 ,5 0 ,6 ---v 1 0 0. 7 1 - - - . \ - - - + - - - L - - - i - - - " ~ l { ' - - - i - - - j - - v M --M-H10 0 ,8

Figur 7. Uppmätta sättningar i vägens längs/ed.

Även i sektion 28/360 visar mätningarna en relativt jämn sättningstakt under mätperioden. Nå­ gon större sättningshastighet under upplastningsfasen kan dock inte märkas i denna sektion .. Sättningen i vägmitt uppgick vid sista mättillfället till 605 mm. I denna sektion är sättningarna större till vänster om vägmitt. Vid det sista mättillfället uppgick sättningen 10 m höger om väg­ mitt till 580 mm och 10 m vänster om vägmitt till 640 mm.

Sättningshastigheten är relativt jämn även i sektion 28/500. Vid sista mättillfället uppgick sätt­ ningen i vägmitt till 150 mm. På ömse sidor om vägmitt är sättningen något större. Sättningen 10 m höger om vägmitt uppgick vid sista mättillfället till 170 mm och 10 m vänster om vägmitt till

160 mm.

Resultaten av slangsättningsmätningama redovisas i Bilaga 3.1-3.3.

4.3 Bälgsättningsmätare

Utförande

Bälgsättningsmätning utförs genom att en sk bälgslang installeras ned till önskat djup. På jämna avstånd i bälgslangen (tex varje meter) har en mäthylsa monterats. Mätning utförs genom att ett sänkdon/mätdon fäst i ett mätband/kabel nedförs i slangen. Då mätdonet når en av mätpunkterna i slangen registreras detta och djupet för den aktuella punkten avläses på mätbandet. Varje mät­ punkts nivå beräknas sedan med utgångspunkt, antingen från den nedersta punkten som satts så djupt att den ej påverkas av sättningar eller från den avvägda slangtoppen. Vid de utförda mät­ ningarna har mätpunktsnivåerna beräknats med utgångspunkt från slangtoppen, vilken nivå­ bestämts utifrån en höjdfix.

Resultat

Resultatet av mätningarna i sektion 28/200 visar liksom slangsättningsmätningama en relativt jämn sättningsutveckling under mätperioden. Sättningen i vägmitt uppgick vid det sista mättill­ fället till 146 mm, vilket stämmer väl med sättningen uppmätt med horisontalslang. De största sättningarna, 85 mm (eller ca 20 mm/m), erhölls mellan 4,5 och 9 m djup under markytan. Även den översta metern erhölls 20 mm sättning.

Resultatet av mätningarna i sektion 28/360 har ej kunnat användas då mätningarna uppenbart givit felaktiga resultat.

Resultatet av mätningarna i sektion 28/500 visar även de en relativt jämn sättningsutveckling. Vid det sista mättillfället uppgick sättningen i vägmitt till 156 mm, vilket stämmer mycket väl med resultatet av slangsättningsmätningarna. De största sättningarna, 128 mm (eller 13 mm/m) erhölls mellan 17 och 26,5 m djup under markytan.

Resultaten av bälgsättningsmätningarna redovisas i Bilaga 4.1-4.2.

4.4 Portrycksmätning

Utförande

BAT-portrycksmätare utgörs av en spets och ett mätsystem. Spetsen, gjord av plast eller stål, har ett filter och en invändig vattenkammare med gummimembran. Mätkroppen består av en elek­ trisk tryckgivare till vilken en injektionsnål ansluts. Vid mätning sänks mätkroppen ner till spet­ sen så att injektionsnålen tränger igenom gummimembranet in i vattenkammaren och portrycket kan avläsas.

Resultat

I sektion 28/200 är det svårt att utifrån mätningarna bedöma om uppfyllningen av vägbanken genererat några portrycksökningar. Mätresultaten innan och under uppfyllningen fluktuerar, var­

för skillnaden i portrycksnivåer före respektive efter uppfyllning är svår att bedöma. Portrycken

som uppmätts i leran under vägbanken är något högre än motsvarande portryck uppmätta i den intilliggande referensstationen. I referensstationen uppmättes dock lägre portryck redan innan uppfyllningen påbörjades.

I sektion 28/360 däremot skedde en markant ökning av portrycken under uppfyllningen av väg­ banken. Under uppfyllningen av banken ökade portrycken med ca 30 kPa på 5 m djup, med ca 45 kPa på 12 m djup och med ca 30 kPa på 21 m djup. I de portrycksmätare som fungerat under hela mätperiod~n (till och med februari 1997) låg de höga portrycken kvar under hela perioden. I sektion 28/500 har endast en portrycksmätare fungerat tillfredsställande under mätperioden. Utifrån denna bedöms en ökning av portrycken ha skett ( ca 10 kPa) under uppfyllningen av väg­ banken. Enligt mätningarna låg dessa portryck kvar under hela mätperioden.

Resultaten av portrycksmätningarna redovisas i Bilaga 5.1-5.4.

5 SÄTTNINGSBERÄKNINGAR

5.1 Beräkningsunderlag och beräkningsmetod

Beräkning av sättningar har utförts med datorprogrammet EMBANKCO. Programmet beräknar sättningarna vid endimensionell konsolidering med hänsyn till krypeffekter (sekundär kompres­ sion) och spänningsförändringarna i jorden beräknas enligt elasticitetsteorin. Underlaget för da­ torprogrammet redovisas närmare i SGI Information 13 "Sättningsprognoser för bankar på lös finkorningjord". Här redovisas även empiriska relationer och värden som kan användas för be­ stämning av vissa egenskaper, tex koefficienter för sekundär kompression.

Vid beräkningarna har värden på lerans egenskaper valts utifrån utförda laboratorieförsök och med stöd av empiri. Sammanställningar över utvärderade egenskaper (förkonsolideringstryck, moduler, permeabilitet, densitet mm) liksom de valda värden som använts vid beräkningarna redovisas i Figur 5 och Bilaga 2.1-2. 7. Vid beräkningarna har lasten påförts på motsvarande sätt som upplastningen av vägbanken har utförts (se Kapitel 2.2). Sättningarna har beräknats i väg­ mitt.

5.2 Beräkningsresultat

Beräknade sättningar i sektion 28/200 uppgår efter 2710 dagar (sista mättillfället; 1997-01-22) till ca 95 mm. Utförda beräkningar redovisar störst sättningshastighet under uppfyllnadsfasen och strax därefter. Sättningskurvan börjar plana ut mot slutet av mätperioden. Beräknade sätt­ ningar är något större (ca 5 %) i den övre halvan av den 15,5 m mäktiga leran. Beräknade por­ tryck under sättningsförloppet visar en ökning efter upplastning på ca 20 kPa på 5 m djup, 25 kPa på 8 m djup och 20 kPa på 12 m djup. I slutet av mätperioden beräknas portrycken återgått till nivåerna innan upplastning.

I sektion 28/360 uppgår beräknade sättningar efter 2710 dagar till ca 250 mm. Även här redovi­ sar beräkningarna störst sättningshastighet under uppfyllnadsfasen och strax därefter. Därefter redovisas en relativt jämn hastighet som avtar något mot slutet av perioden. Enligt beräkningarna erhålls 2,5 - 3,5 gånger större sättningar i de översta 6 m av den 28 m mäktiga leran än inom övriga delar. Redovisningen av beräknade portryck under sättningsförloppet visar efter uppfyll­ ningen en ökning med ca 40 kPa på 5 m djup, ca 50 kPa på 12 m djup och ca 40 kPa på 21 m djup. I slutet av mätperioden ( efter 2710 dagar) skall portrycken beräkningsmässigt ha minskat till ca 20 kPa på 5 m djup, ca 30 kPa på 12 m djup och ca 35 kPa på 21 m djup.

I sektion 28/500 uppgår beräknade sättningar efter 2710 dagar till ca till 100 mm. Enligt beräk­ ningarna sker hälften av denna sättning direkt vid upplastningen och därefter fortsätter sättning­ arna med relativt jämn hastighet som avtar något mot slutet av mätperioden. Beräknade sätt­ ningar är större (30 - 50%) i de övre 14 m, samt de nedersta 3 m, av den 34 m mäktiga leran. Portrycken beräknas öka med 15-20 kPa i större delen av lerprofilen. I slutet av mätperioden beräknas portrycken i den översta delen av lerprofilen i stort ha återgått till nivåerna innan upp­ lastning, medan de till största delen ligger kvar i den nedre delen av lerprofilen.

Resultatet av sättningsberäkningarna redovisas i Bilaga 6.1-6.3.

6 JÄMFÖRELSER OCH RESUL TATANAL YS

6.1 Sättningsjämförelser

I sektion 28/200 är de uppmätta sättningarna något större än beräknade sättningar. I slutet av mätperioden uppmättes ca 150 mm sättning med bälgslang, ca 130 mm med horisontalslang och de beräknade sättningarna var ca 100 mm, jämför Figur 8. Enligt beräkningarna har sättnings­ förloppet mot slutet av mätperioden en avtagande tendens. Möjligen kan en sådan tendens utty­ das ur resultaten från de två sist utförda mätningarna. Beräkningarna ger störst sättning i de översta 8 m av leran. Enligt mätningarna erhålls störst sättning på 4,5 - 9 m djup.

Tid från start upplastnlng (dagar) 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 0 · ~ 0,1 I I I I

_{- - I}

I

I

I

I I - - - . ~ 0,2 E C> E 0,3 C l I ~ U)

I

0,4 -+-Uppmätt sättning horisontalslang

I

-Beräknad sättning (med krypning) _,._ Uppmätt sättning bälgslang

I

I

... 0,5 ,

I

I

I

I

l

0,6

Figur 8. Beräknade och uppmätta sättningar i sektion 28/200.

I sektion 28/360 är uppmätt sättning betydligt större än beräknad. I slutet av mätperioden upp­ gick beräknad sättning till ca 250 mm medan sättning uppmätt med horisontalslang uppgick till ca 610 mm, jämför Figur 9. För att studera inverkan av vald permeabilitet på beräkningsresulta­ tet har en beräkning utförts med dubbelt så hög penneabilitet i leran, vilket är i nivå med de hög­ sta uppmätta permeabiliteterna. Beräknad sättning ökar då till ca 330 mm, vilket är ca hälften så stor som uppmätt sättning. Beräknade sättningar visar möjligen en något avtagande hastighet mot slutet av mätperioden. En tendens till minskande sättningshastighet kan även utläsas ur de senast utförda mätningarna.

Tid från start upplastnlng (dagar)

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

0~---~-~~--~~--;--~---1

.§. 0,3 t - - - 1 - - - - f - " ' - - . . , - - - - l - - - - = : = - ~ = - - - i - - - l g, i: ~ 0,4 - - - + - - - - + - - - 1 ' , - - - f - - - - + - - - - l

-+-Uppmätt sättning horisonta!slang

0,6 -Beräknad sättning (med krypning) - Beräknad sättning med ökad permeabilitet

o.7 " - - - ' - - - ' - - - ' - I- - - - ' - - - ' - - - ~

Figur 9. Beräknade och uppmätta sättningar i sektion 28/360.

Även i sektion 28/500 är uppmätt sättning större än beräknad. Med såväl bälgslang som hori­ sontalslang uppmättes i slutet av mätperioden ca 150 mm sättning, medan beräknad sättning uppgick till ca 100 mm, jämför Figur 10. Beräkningsmässigt avtar sättningshastigheten något mot slutet av mätperioden. Någon sådan avtagande tendens är svår att utläsa ur mätningarna.

Tid från start upplastnlng (dagar) 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 0,1 .~- I \ ~ I I

I

I

I

I

I

0,2

I

I I -!: .§. C> ~ ;il U) 0,3 0,4 I i

l

I

-+-Uppmätt sättning horisontalstang

- Beräknad sättning (med krypning) _,._ Uppmätt sättning bälgslang

I

I

I I I I 0,5 I !

I

I

I

0,6

Figur JO. Beräknade och uppmätta sättningar i sektion 28/500.

Generellt kan konstateras att enligt mätningarna utbildas sättningarna relativt jämnt under mät­ perioden. Den momentana sättning som beräkningsmässigt uppkommer vid upp lastning beror på att vissa skikt ansatts som fridränerande, och motsvaras inte av de verkligt uppmätta sättning­ arna.

Eftersom uppgifter saknas om vilka sättningar vägen projekterades för, är det svårt att direkt be­ döma om erhållna sättningar i stort överensstämmer med vad som förväntades. Däremot är det möjligt att bedöma om intentionerna vid projekteringen uppnåtts, dvs om jämna sättningar erhål­ lits i vägens längsled och om vägens tvärfall bibehållits.

I vägens längsled kan konstateras att på sträckan 28/050 till 28/560 projekterades vägen i en svag

höjdkurva (R=50 000). I sh,itet av mätperioden, 1997-01-22, hade på grund av sättningarna en

sänka bildats mellan sektion 28/220 och 28/500. Jämförs dessa sättningar med de krav som idag, i VÄG 94, ställs på en motorväg motsvarande E6:an, uppfyller den dagens krav på största god­

tagbara sättningsskillnad i längsled.

Studerar man inverkan på vägens funktion av erhållna sättningar i vägens tvärled, kan konstate­ ras att vägens tvärfall bibehållits eller ökat något längs huvuddelen av den aktuella sträckan. Den största ökningen av tvärfallet på grund av sättningarna har uppmätts till 12%o (sektion 28/400) och den största minskningen har uppmätts till 3%o (sektion 28/560).

6.2 Portrycksvariationer

De portrycksökningar som uppmätts längs den studerade vägsträckan efter upplastning av väg­

banken är 5 - 10 kPa lägre än de vid sättningsberäkningarna framräknade portrycken efter upp­

lastning. I de sektioner, 28/360 och 28/500, där portryck kunnat mätas fram till och med januari 1997, ligger de porövertryck som uppmätts efter upplastning också kvar under hela mätperioden. Enligt de utförda sättningsberäkningarna skulle portrycken i slutet av mätperioden ha minskat med 10-20 kPa i sektion 28/360 och i sektion 28/500 med ca 5 kPa på det djup (15 m) där den fungerande portrycksmätaren är placerad.

6.3 Inverkan av osäkra faktorer

En relativt stor osäkerhet i den utförda anlysen avser kompressionsegenskaperna hos den belas­ tade leran. Resultaten från de laboratorieundersökningar som utförts visar relativt stor spridning avseende såväl förkonsolideringstryck och moduler som permeabilitet. Likaså har prover endast tagits till 18 m djup, och lerans egenskaper därunder är således okända.

7 SLUTSATSER

Vid projekteringen för utbyggnaden av väg E6 till motorväg dimensionerades förstärknings­ åtgärderna så att jämna sättningar i vägens längsled skulle erhållas och att vägens tvärfall skulle bibehållas. Den utvärdering av sättningarna som utförts ca 7 år efter byggstart ( ca 6 år efter fär­ digställande) visar att, trots att sättningar på upp till 0,7 m erhållits längs det studerade avsnittet, uppfylls de krav som ställs på vägens funktion. Det studerade avsnittet av E6:an uppfyller de krav för underbyggnad som i V ÄG 94 ställs på största godtagbara sättningsskillnad i vägens längsled. Likaså uppfylls kraven på största tillåtna tvärfallsavvikelse på grund av sättning. Viss skillnad i beräknade och uppmätta sättningar respektive portryck erhålls vid de jämförelser

som gjorts. I samtliga tre sektioner är de uppmätta sättningarna större än de beräknade. I sektion

28/200 och 28/360 där pålagd last ger spänningsnivåer under förkonsolideringstrycket är över­ ensstämmelsen relativt bra (ca 0,15 m uppmätt jämfört med ca 0,10 m beräknad sättning). Störst skillnad erhålls i sektion 28/360, där pålagd last ger spänningsnivåer kring förkonsoliderings­ trycket, lerdjupet är stort ( ca 28 m) och de största sättningarna erhålls (0,6 0,7 m). Här är upp­ mätta sättningar ca 2,5 gånger större än de beräknade. Orsakerna till denna skillnad kan vara flera. Då spänningsnivån efter upplastning är i nivå med förkonsolideringstrycken, har osäkerhet vid bestämning av lasten större betydelse än då den ligger betydligt under förkonsoliderings­ trycken. En annan osäkerhet är lerans kompressionsegenskaper på större djup. Prover har inte tagits på större djup än 18 m och kompressionsegenskaperna därunder är således inte kända. Osäkerhet vid bestämning av förkonsolideringstrycket (se kapitel 4.2) är ytterligare en faktor som inverkar på storleken av beräknade sättningar. Högre last, lägre förkonsolideringstryck och lägre kompressionsmoduler än antaget, är faktorer som sannolikt skulle ge större beräknade sätt­ mngar.

När det gäller på vilket djup de största sättningarna utbildas, skiljer sig beräkningsresultaten del­

vis från vad som uppmätts. I sektion 28/200 är överensstämmelsen relativt bra. Såväl beräk­

ningar som mätningar redovisar störst sättning i den övre delen av lerprofilen. Av de tre sektio­ nerna är lermäktigheten minst (15 m) i denna sektion och representativa kompressionsförsök har

tagits i hela lerprofilen. I sektion 28/500 däremot ger beräkningarna störst sättning i den övre

delen av lerlagret (0-14 m), medan uppmätta sättningar är störst i lagren närmast därunder (17-26,5 m). Detta kan sannolikt bero på att endast ett kompressionsförsök utförts på djup större än 15 m och lerans kompressionsegenskaper därunder (19 - 34 m djup) inte är kända.

Uppmätta portrycksökningar till följd av upp lastningen är 5 - 10 kPa lägre än beräknat, vilket är en relativt bra överensstämmelse. Enligt mätningarna ligger de höga portrycken kvar under hela mätperioden, dvs betydligt längre än vad som beräknats. Vad detta kan bero på är svårt att av­ göra. Högre värden på krypparametrama skulle kunna innebära att de höga portrycken ligger

8 FORTSATT ARBETE

Det finns endast ett fåtal objekt där sättningsutvecklingen i ostabiliserad lera efter en påförd last, tex en vägbank, följts upp under lång tid. För det studerade objektet visar mätningarna att sätt­ ningarna fortsätter vid slutet av mätperioden och någon direkt minskning av sättningshastigheten kan inte utläsas. Det är av största vikt att mätningarna fortsätter och att en ny utvärdering görs när sättningskurvan tydligt planat ut. Då kan en bättre jämförelse göras av storleken på uppmätta relativt beräknade sättningar, liksom hur sättningar och portryck förändras med tiden.

För att en sådan jämförelse skall kunna ge bättre överensstämmelse mellan uppmätta och beräk­ nade sättningar, måste en noggrannare bestämning av lerans kompressionsegenskaper göras. Detta innebär att provtagning måste utföras på fler nivåer, genom hela lerprofilen, och lerans kompressionsegenskaper bestämmas. Ytterligare kompressionsförsök bör också utföras för att en säkrare bestämning av lerans förkonsolideringstryck skall kunna göras.

Uppföljning av sättningar är också av stor vikt för att få en värdering av de modeller som an­ vänds för framtagning av sättningsprognoser. Inom det pågående satsningsområdet på SGI "Kvalitetsvärdering inom geoteknikområdet" konstateras också att dessa modellers tillförlitlighet diskuteras i branschen. Det finns således ett behov av väl dokumenterade uppföljningar av ut­ förda konstruktioner, såväl pågående uppföljningar som nya objekt, så att prognosernas träff­ säkerhet kan värderas.

Bilaga 1

Vägbankens höjd samt lättklinkerns fördelning i vägens tvär/ed

Sektion Uppfyllnadshöjd vänster Uppfyllnadshöjd vägmitt Uppfyllnadshöjd höger

vägkant vägkant

Vägbank Lättklinker Vägbank Lättklinker Vägbank Lättklinker

(m) (rn) (rn) (rn) (rn) (rn) 28/170

_*

0,2

_*

0,2

_*

0,2 28/180

_*

0,2

_*

0,3

_*

0,4 28/200 2,0 0,2 2,9 1,5 3,2 1,6 28/220 3,6 1,8 4,0 2,7 3,3 1,3 28/240 3,3 0,8 2,6 0,2 2,2 -28/260 2,8 - 2,5 - 2,3 -28/280

_*

-

_*

-

_*

-28/300

_*

0,5

_*

-

_*

-28/320

_*

1,0

_*

0,3

_*

0,2 28/340 4,1 0,2 3,7 0,2 3,4 0,2 28/360 4,3 0,8 4,0 0,5 3,6 0,2 28/380 4,2 0,7 4,0 0,8 3,6 0,2 28/400 4,6 0,2 4,0 0,5 3,4 0,3 28/420

_*

0,3

_*

1,0

_*

1,1 28/440

_*

0,8

_*

1,6

_*

1,7 28/460

_*

1,3

_*

2,0

_*

2,4 28/480

_*

1,5

_*

2,7

_*

3,1 28/500 4,2 2,9 4,2 3,5 4,4 3,2 28/520 2,4 2,4 2,7 3,0 3,6 3,8 28/530 2,2 3,3 2,5 3,6 3,1 4,0

*

Uppgift saknas.

Dens

_{Bilaga 2.1}

E6,Stenungsund,Tunghet

Tunghet (kN/m3) 10 15 20 25 30

o~•--'-___..__________

--,--+-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _, __ _ Il

E

-

~ 1 5 - 1 - - - , *1- - ~ - - - - ~ - - - 1 ::i i5' ÅJ:I 0 Å 110 ♦ Il Å 25 ·

o

)I( X 28/220 VM 28/360 VM 28/500

L

28/560 VM 0/100SGI 0/100 Bikonol --valt värde 30 ·

Wnle

Bilaga 2.2

E6, Stenungsund; vattenkvot för ren lera

(nivåer med sile etc, ej med)

Vattenkvot (%) 20 30 40 50 60 70 80

o-~'----'--'-"---XI

i 5 -•----+---,---1---+---xt -:..--♦

f

-::t( I D ♦ il 11,,. 15

-I

0. ::s IJ

c

20 - ~ 25 - _{♦ 28/220} fil 28/360 11,,. 28/500 X 28/560 30 -::t( 0/100 SGI

i--•

0/100 Bikonol --valt värde 35 ·

sig'I

_{Bilaga 2.3}

E6, Stenungsund; sigma'L

sigma'L (kPa) 0 50 100 150 200 250 300 350 o ~ · ~ - - - + - - - + i . - - - - ~ - - - - + - - - : - - - i - - - , 5 10 · ♦ !

I

! ♦

I

I

•

i XJ.

•

.til--•

I I ::t::. X 1111!• 15

-

111 A E

-

C. 20 · ::s

...

Q 25 · ♦ 28/220 30 · llll 28/360 .6. 28/500 X 28/560 ::t:: 0/100 SGI 35

•

0/100 Bikonol -effektivspänning --valt värde sigma'L

ML

Bilaga 2.4

E6, Stenungsund; modulen ML

ML (kPa) 0 500 1000 1500 2000

o-~·---,---___,----,---,---,

♦ Å 1 0

-•

♦ 15

••x

I

Q. ::s Il 0 20 -25 -1- - - + - - - + - - - + - - - t ♦ 28/220 Il 28/360 /i,,. 28/500 X 28/560 ::t( 0/100 SGI • 0/100 Bikonol - - v a l t värde 35 _.___ _ _ ____._____________________~

M

_{Bilaga 2.5}

E6, Stenungsund; M' M' 0 5 10 15 20 25 30 0 +--;---,---,---,---,---,---,--~--.-,---,--,--;----,,---,---,-...,...,.--,----,----,---,..--,..--,---,---,--,--;

~-

i I :I( , 10 1;A111--r---ee--1,---,.---, I 15

I

0. :i

c

20 · :I( 25 · ~-♦ 28/220 Il 28/360 Å 28/500 X 28/560 30 :I( 0/100 SGI

•

0/100 Bikonol --valt värde 35

perm

E6, Stenungsund; Permeabilitet

Permeabilitet (m/s)

1,0E-11 1,0E-10 1,0E-9 1,0E-8

o .---,---,--/

- !-.--,-,-,...,..+1--,---,--_,...,I_,..,I,,...,..1...-,1---,---,--Il---.---,-/____,.I-.-.-i

! I

I

lt

"

5

-t--+--+-!

-+--,i--t-t~

_fj /,

i

Il (

Il

i

!

I

i

i

X,. ,,

I

i

:.I

:& /

~

/,il

I

I

I

,,

i I

i

: I i I i ,,

i

10 ---'[---+--'--+-+-+-:

I

+++I

---+-\

*'-><'--l----li-i·'-Aa·'-' 11·-+-:---+-'--\-l--+-+->-1'-'-11'

*

4d

I

I

,

I

! ' Il I I

I

*

1_ }t.)( I! Il

I

I 15 • - - ~ - - - - + - - \ - l-+-H~---~,---'l---l--t-+-+-'-'l----+-+--a-+-h~~,-1 1 1 1 1

i/

I)~ XI Il ' •

-

E

a. ::s A Il

I

0 _{l /} l ! 11

I

1

I

20 · t - - - - + - - +-~+i-t-t-~Y--l---+-J._J--'--+-,-f-+---'---+--+-l-l-+-f-·l-+-1 i i

i

I

y, ! !

I

i

I

i

I

I

:

! li

i

f

I

l

I 25 1----~•--1-+j-i-++-~Jf-f---+-l--l---j-1-t~++----+---+--i--'-t-HrH

I :

!

I

!

II,

I I I ! ♦ 28/220 Il 28/360 .A 28/500 X 0/100 SGI

: I

I i l i . ! _I

3017

*

0/100 Bikonol ! I - - v a l t värde I

alt. 2: ökad permeabilitet

betak

Bilaga

2.7

E6, Stenungsund; beta-k

beta-k 0 2 4 6 8 10 12 14

o-~·...--.._-'---"-...-...:.---"'---'---_.___._._...__,:..__...____._~

A 15 · m

-.s

0. ::, Il

·--

Cl 20 · 25 · ♦ 28/220 Il 28/360 A 28/500 X 0/100 SGI --valt värde 30 · 35 .L---'---'---'---'---'---'

r

Tid-sättningsförlopp

e6-28200.dat

\0 N .... II) _{co 0 co} II) co N 0 0 0 N .-< .... N .-< 0 .... "' "' .... _"' N N co 0 N II) CO 0 .... co N \0 .-< 0 .... 0 0 0 .... 0 0 0 0 0 "' 0"" 0 0 0 0 0 .... .... M II) '-0 r--co co "' "' _{"' "' "'"' "' "' "'} "" "' "' "' "' I I I I I I Il I I I I I I I 0 120 240 360 480 600 720 840 960 10801200132014401560168018001920 2040 2160 2280 2400 2520 2640 0 0

Teckenförklaring

Symbol Punktbenämning 40 40 (:) vm E E .6 vlO H + hlO !\i tn i::: ·r-1 i::: 80 80 .j.J .j.J

,((i Benämningen omfattar mätpunkt

Cl) vm 21 22 23 120 120 vlO 31 32 33 hlO 11 12 13 0 120 240 360 480 600 720 840 960 10801200132014401560168018001920204021602280240025202640 Tid, dagar Oj

...

...

Tid-sättningsförlopp

e6-28360.dat

....-I \.0 N C- N M \0 r l 0 <X) r l r-- <X) "' "' "' N N r - 4 r l 0 0 °' M rl M t.n 0 r-i O O 0 0 ' \ 0 ) 0 0 0 COCOO'\O'\O'\ N <X) 0 0 °' r l 0 r l 0 °' N r l 0 r l °' N M 0 .... °' r l M \OC--0 \OC--0 r l .... °' °' N r l 0 N °' rl N 0 M °' N "' 0 .,. °' 0 °' 0 "' °' r l.,. 0 "' °' N r l 0 r--°' I I I I I I Il I I I Il I I I I I I 0 120 240 360 480 600 720 840 960 10801200132014401560168018001920 2040 2160 2280 2400 2520 2640 -200 -200

Teckenförklaring

Symbol Punktbenämning 0 0 C) vm 6 vlO ~ + hlO H ro 200 200 tn i:: ·.-i

i:: Benämningen omfattar mätpunkt

.w .w •ro vm 34 35 36 C/) 400 400 VlO 44 45 46 hlO 24 25 26 600 t ~~ 600 0 120 240 360 480 600 720 840 960 10801200132014401560168018001920204021602280240025202640 Tid, dagar to

...

,..._. ~ a-o ~ w N

Tid-sättningsförlopp

e6-28500.dat

N \D ..,, M r- \D 0 0 \D (X) ,...,

,...,

N .-< .-i 0 N .-i N .-i "' 0 .-i N

"' .... N lf1 (X) 0 co N \D .... 0 .-i 0 0 0 .... 0 0 0 "' 0 ""0 0 0 0 0 0 .-i M ..,. I.{) \D r-(X) (X) "'"' _{°' "' "'"' "' "' "' "' "' "'} I I I I I I I I I I I I 0 120 240 360 480 600 720 840 960 10801200132014401560168018001920 2040 2160 2280 2400 2520 2640 -100 -100

Teckenförklaring

Symbol Punktbenämning C) ~

_0IIF-~---+

₀ vm ;!l. H vlO ro hlO tn i:: + ·rl i:: .jJ .jJ 100 100 ,ro (/)

Benämningen omfattar mätpunkt

vm 24 25 26 vlO 34 35 36 0 120 240 360 480 600 720 840 960 10801200132014401560168018001920204021602280240025202640 hlO 14 15 16

Tid, dagar

Oj

...

Bilaga 4.1

(f) ~ 2 > 0 0 N co N I (f) .0 0) C: C: :(tl

-

_E (f) 0) C: C:

-:(tl

-

(f) 0) :(tl .0 0 0 N CX)

-

N C: 0 :;::; ~ (1) (f) (0 w ,_ (l) C '<:I: -o _C....,ro 0 :::i_q ₀ Il 5E

g-

ro

+ +

+ +

I t

ti

~ ~-S0-L66 ~ S ~-90-1766~ ro "O u5 ~S-~0-S66 ~ 6~-60-~66~ L0-S0-066~ 0 0 0 0 0 0 N <O co 0 N <O ..- ..- ..-(ww) 6u!um~s

,.._ I.!) 0) _{"! ""':}

'-E

"! C".) 0) C".) <D ( ! ) -U C 0 _Il <D _Il ..-_Il ..-_Il N _Il N _Il C ro ::i ... 0 0 0 0 0 0 0. >. ::i -i: -~ ro

t

t

o E

+

+

+

+

vZ-L0-866~ ~ ~-so-L66 ~ gz-o~-966 ~ O')

-

i:: :ca i:: E (/) O') 9 ~-gQ-t;,66 ~ i:: :ca

-

i:: (/) ...l

-><; (/) O') 2 > :ca 0 0 .c I.!) co 0 ~S-~0-866~ N (/) ' 0 LO .0 0:,

-

N i:: 0 :;:; .X:: Q) (/) 6 ~-50- ~66 ~ <.O w L0-S0-066~ ~ ~-80-L86~

Bilaga

4.2

r--; 0) N Il 0

+

..-ro u (I)

28200 1999-03-29

E6, sektion 28/200, portrycksmätning

I it

1...

·•

I _:_~-

I._

I

--=---=·

~j-=-.:·-·---~--·----~

~

14,00 ·I ···--····-··-·-+---/-t-··-·-- - ·-·--,---"'-...

1---i---12,00

•-·--I

10.00 •ctl

.:::

C: .lo: () ~ 8,00 I-6,00 4,00 2,00 -•-·-0, 00 ··---·--···-·---l-- ~ . : -·-f---···---- ref mät, 7.10 mu my - - - ref mät, 16.16 m u my -Il-VM, 5.01 mu my -+-VM, 12.10 mu my --:6:-VM, 16.62 mu ·!--,- - - - , - - - , - - ; - - ; - - - ; - - ; - - - ; - - - - , . - ; - - - , - - - ; - - - - , - - - , - - - - ; - - ; - - ; - - - - , - - - - , - - - , . - , - - - , - - - ; - - - - , - - - - , - - - - , . - , - - - ; - - - - , - - - , - - - ' - - - - ' - - - ' 1989-01-01 1990-01-01 1991-01-01 1992-01-01 1992-12-31 1993-12-31 1994-12-31 1995-12-31 1996-12-30 1997-12-30

Tid (datum) _b:I

...

...

~

~ Vi

...

Portr.xls Sida 1

28360 1999-03-29

E6, sektion 28/360, portrycksmätning

35,00 · . - - - , - - - , - - - , - - - , - - - , - - - , - - - , - - - - ~ ---- ref mät, 7 .08 m u my 30,00 •· · - - - ref mät, 15.52 m u my -.-VM, 5.06 mu my ~VM, 12.14 mu my 25,00 1 - - · ~VM, 15.24 mu my -.-vM, 21.20 mu my ~VM, 27.94 mu my

-

-·i---- ·-

f-.s

,ca .::!

_r<

C: 1 ) ( ~ u C:- 15,00 I--- --·-~I---1- --·-~---1-10,00 , 5,00 • · ~ 0,00 1989-01-01 1990-01-01 1991-01-01 1992-01-01 1992-12-31 1993-12-31 1994-12-31 1995-12-31 1996-12-30 1997-12-30 Tid (Datum) tJj _...

...

28360 djup

Bilaga 5.3

E6, sektion 28/360, portryck mot djup

Trycknivå (m) 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 0, 00 .,-'__________...___._____---""'---...---'----'---'---:...---.----.-...

-i---+-VM, 1989-06-28 -S-VM, 1990-03-08 -:dr-VM, 1993-02-18

I

_{0. 15,00 - 1 - - - + - - - i - - - \ - \ \ - - - + - ' \ . , - - - + - - - + - - - I} ::i

c

20.00

-•---+---,---1---P"----_,___i- - - - •

I ! I

tÅ

30,00 - L - - - ' - - - ' - - - ' - - - ' Sida 1

28500 1999-03-29 E6, 28/500, portrycksmätning 35,00 · I -+-VM, 14.08 mu my

~

-S-VM, 15.64 mu my

--1

30,00 --:ik--VM, 30.92 mu my -·- ·-·--·----25,00

E

20 00 ·I-·-· - - - · ·-+---··-···· - I •rn

-~

C: ..X:: u ~ I-10,00 +-··--· · · + -5,00 0I 00 .'-,-+---!--+----;----++---+---i--i--+---+---;-+---,..-,--,----,.--+--;---,---,---,.--+--+---"---..._--'--__________, 1989-01-01 1990-01-01 1991-01-01 1992-01-01 1992-12-31 1993-12-31 1994-12-31 1995-12-31 1996-12-30 1997-12-30 Tid (Datum) _tt1

...

E6, sektion 28/200 VM, 97-05-21

EMBANKCO Version 1.0

Valda def egensk från sammanst av alla labundersök

Datum: 04-12-1999 Tid: 15:45

Reviderade lastetapper

Tid [Dagar]

Di.lm

0 500 1000 1500 · 2000 2500 3000 3500 4000

o I

I

I

I

I

I

I

I I 0.00 m 2 2.00 m 1 - - - 1 - · 8 3 4,00111 4 6,25111 7 ) _{S. l .. l} lli

,...,

0.02

J\\

\ \ ~ I ~ -

I

I

I

I

I

I

8

...i I \\ \ I"-... T-··--. _{7 12.44} 111 " - I eIJ 8 14,28 111

-~

=

0.04 l) \ 5.:·,u 111 "Pl"d

=

"Pl"d

=~

00

0.06

J

I

~ ~

I

"--..I"--..

I

I

I

_---~~

4 3

o.osl

I I ÄI~ I -1- I

;

...

----

td

-0 . 1 -0 - - - . . . __ _ ___,__ _ ____,__ _ _ _.a,..__ _4---1

~

p.) 0\

-Filnamn: C:\DOKUMENT\EMBANKCO\E6\UTV-VAR\28200SAM.G00

---

---E6, sektion 28/360 VM

EMBANKCO Version 1.0

Valda def egensk från sammanst av alla labundersök

Datum: 04-12-1999 Tid: 15:48

Reviderade lastetapper

Tid [Dagar]

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 0 .

_-

_-l -~

-

-

-

- -l -

-- ..

..

I

.

- -

'

-

-

-

'

-,---+---1--- I

j

·-.

--,----

-L ---0.05 _I

-

_{---- .} ,.--, ~~~-~----i-- I I -- --- - - I

8

' - - - - ' ---i--- -,- --1--el) 0.10

~

.

-

---Il\~==

--,

--~

_{....,_}

₌

....,_

=

~

~~

=~

_0.15 .

00

_{Le - - - - - -}

-~

~

J

I --

---0.20

~

~~---

I _

-

~---0.25

~

~ -

----Djup

4000 - -1 _{0,00 rn} 2 3,00 111 7 3 6,25 rn 4 8,75 m ! ) .(, 7 111 --; ! 18,6 7 111 8 21,00 m 4 '! 2-L5U m 3 2 I tJj

-E6, sektion 28/500 VM,

EMBANKCO Version 1.0

Valda def egensk från sammanst av alla labundersök

Datum: 04-12-1999 Tid: 15:49

reviderad (ökad) last (forut my enl 530)

Tid [Dagar]

Djup

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 0 . l 0,00 m -~--~- _{-- 2 3,25 111} 3 6,50 m i 0.02 4 10,00 m .:; 14.()() rn i - - . 8

...

e

_---~~

_{7 7 2 l ,06 111} 0.04

---

8 24,59 m

-~

=

e,I)

----

() 28, 12 111

,.,.._

,.,.._

=

=~

_0.06 Cl')

-

_{11 34,00 m} 0.08 0.10 to

...

... i::,, (JQ 0.12 i::,, 0\ w Filnamn: C:\DOKUMENT\EMBANKCO\E6\UTV-VAR\28500S-L.G00