ISRN: LIU-IEI-FIL-G--15/01401—SE
KANDIDATUPPSATS I NATIONALEKONOMI
Indexerade beräkningsenheter
Robert Shillers indexeringsparadox
Indexed Units of Account
Robert Shiller´s indexation paradox
Andreas Besterman
Tobias Larsson
Handledare: Göran Hägg
Vårterminen 2015
Titel:
Indexerade beräkningsenheter – Robert Shillers indexeringsparadox
English title:
Indexed Units of Account – Robert Shiller´s indexation paradox
Författare:
Andreas Besterman & Tobias Larsson
Handledare:
Göran Hägg
Publikationstyp:
Kandidatuppsats i Nationalekonomi
Grundnivå, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2015
ISRN-‐nummer: LIU-‐IEI-‐FIL-‐G-‐-‐15/01401—SE
Linköpings Universitet
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)
www.liu.se
Sammanfattning
Titel: Indexerade beräkningsenheter – Robert Shillers indexeringsparadox Författare: Andreas Besterman & Tobias Larsson
Handledare: Göran Hägg
Bakgrund: Olika forskare har under åren identifierat problem relaterade till inflation, samt
även bidragit med förslag på lösningar på dessa. Begreppet Money Illusion är ett välkänt begrepp inom området som tycks vara en del i förklaringen till allmänhetens motvilja att hantera inflationsrelaterade problem. Det är bestämt i Sverige av Riksbanken att inflationen skall vara låg men positiv och inflationsmålet är satt till två procent. Indexerade beräkningsenheter presenteras av Robert Shiller som lösning på kunskaps-‐ och beteendeproblem förknippade med inflation. Han definierar en indexerad beräkningsenhet som ska fungera parallellt med den lokala valutan.
Syfte: Syftet är att diskutera förutsättningar för en implementering av nya indexerade
beräkningsenheter, som fungerar parallellt med valutan, i Sverige samt att kritiskt granska Robert Shillers teorier om indexerade beräkningsenheter.
Genomförande: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade
intervjuer med personer inom bank-‐ och försäkringsväsendet samt en universitetslektor i nationalekonomi vid Linköpings Universitet. Intervjuerna har utgått från samma intervjumall. Insamlat intervjumaterial har tillsammans med teorier om inflation, indexering och transaktionskostnader legat till grund för analysen.
Slutsats: Slutsatsen i uppsatsen är att den låga inflation som råder i Sverige inte ses som ett
tillräckligt stort problem för att motivera en mer vida indexering hos privatpersoner. De kostnader som förknippas med indexering, i form av transaktionskostnader, har även underskattats av Robert Shiller vilket gör att hans förespråkande för indexering i låginflationsländer i själva verket högst troligen är en paradox.
Abstract
Title: Indexed Units of Account – Robert Shiller´s indexation paradox Authors: Andreas Besterman & Tobias Larsson
Supervisor: Göran Hägg
Background: Several scientists have, over the years, identified problems related to inflation and
contributed with suggestions to solutions. The term Money Illusion is a well-‐known phenomenon that explains difficulties of separating nominal value from real value. The central bank of Sweden has decided that inflation should be low but positive and the inflation target is set to two percent. Robert Shiller presents Indexed Units of Account as a solution to problems related to inflation depending on knowledge and behavior. He defines an Indexed Unit of Account that is meant to operate in parallel to the local currency.
Aim: The aim is to discuss the prerequisites for an implementation of new indexed units of
account, which works in tandem with the currency, in Sweden as well as critically examine the theories of indexed units of account made by Robert Shiller.
Completion: The thesis is qualitative in nature and is based on semi-‐structured interviews with
people in banking, insurance and a senior lecturer in economics at the University of Linköping. The interviews have assumed the same interview template. Collected interview data, together with theories of inflation, indexing and transaction costs has formed the basis for the analysis.
Conclusion:
The conclusion in the paper is that the low inflation prevailing in Sweden is not seen as a big enough problem to warrant a more widespread use of indexation by individuals. Robert Shiller has also underestimated the costs associated with indexing, in the form of transaction costs, which most likely means that his advocacy of indexation is a paradox.
Keywords: Inflation, Indexation, Indexed Units of Account, Basbelopp, Transaction Costs
Förord
Den här kandidatuppsatsen skrevs under vårterminen 2015 på Linköpings Universitet. Författarna vill framför allt rikta ett stort tack till handledaren Göran Hägg för hans hjälpsamma synpunkter och konstruktiva kritik. Ett stort tack riktas även till de respondenter som ställt upp på intervjuer och bidragit med sin kunskap och erfarenhet. Tack riktas även till våra opponenter för deras kritik och kommentarer.
Linköping 2015-‐06-‐02
Innehållsförteckning
1 INLEDNING 11.1 BAKGRUND 1
1.2 PROBLEMFORMULERING 2
1.3 SYFTE 3
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR 3
1.5 AVGRÄNSNINGAR 3
1.6 FORSKNINGSBIDRAG 3
2 TEORETISK REFERENSRAM 4
2.1 SHILLER, SCHULTZE & HALL – PUBLIC RESISTANCE TO INDEXATION: A PUZZLE 4
2.1.1 KRITIK FRÅN CHARLES L. SHULTZE 6
2.1.2 KRITIK FRÅN ROBERT E. HALL 6
2.2 OMFÖRDELNINGSEFFEKTER AV INFLATION 7
2.3 INSTITUTIONELL EKONOMISK TEORI OCH TRANSAKTIONSKOSTNADSTEORI 8
3 INDEXERADE BERÄKNINGSENHETER 10
4 METOD 13
4.1 VAL AV METOD 13
4.2 INTERVJUMALL 13
4.3 GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER 14
4.3.1 VAL AV INTERVJUOBJEKT 14
4.3.2 FÖRBEREDELSER INFÖR INTERVJU 15
4.4 ETIK 15
4.5 VALIDITET 15
4.6 RELIABILITET 15
4.7 KÄLLKRITIK 16
4.8 METODKRITIK 16
5 EMPIRI 18
5. 1 PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER 18
5.1.1 INTERVJUOBJEKT 1 18
5.1.2 INTERVJUOBJEKT 2 18
5.1.3 INTERVJUOBJEKT 3 18
5.2 PROBLEM MED INFLATION 19
5.3 MARKNADEN FÖR INDEXERADE BERÄKNINGSENHETER 19
5.4 FÖRUTSÄTTNINGAR/KOSTNADER/PROBLEM/RISKER 21
5.4.1 INFORMATION-‐/KUNSKAPSPROBLEM 21
5.4.2 TRANSAKTIONSKOSTNADER 22
5.4.3 BETEENDEPROBLEM 23
6 ANALYS OCH DISKUSSION 24
6.1 INFLATIONS-‐ OCH BETEENDEPROBLEM 24
6.2 INFORMATIONS-‐ OCH KUNSKAPSPROBLEM 26
7 SLUTSATS 31
7.1 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING 33
REFERENSLISTA 34
BILAGOR 36
MAILMALL 36
INTERVJUMALL 1 37
INTERVJUMALL 2 40
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Irving Fisher (1928) var en av de första att identifiera, se problematiken och komma med förslag på en lösning till de problem som uppstår till följd av inflation. I boken The Money Illusion (Fisher, I., 1928) beskrivs den illusion som uppstår när omedvetenhet om inflation skapar en tro på ökad rikedom och köpkraft vid ökad nominell inkomst, trots att den reala effekten kan vara den motsatta. John Maynard Keynes (1936) skrev att illusionen bidrar till att skapa tröghet i ekonomin då det uppstår en viss fördröjning i prishöjningar till följd av rädsla för att varor ska uppfattas som dyrare trots att det högre priset reellt är detsamma.
På riksbankens hemsida (riksbank.se) kan läsas att riksbankslagen säger att målet för penningpolitiken är att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har valt att tolka detta mål på ett sätt som innebär att de eftersträvar en inflation som ska vara låg och stabil.
Motsatsen till inflation är deflation, vilket innebär att framtida priser förväntas vara lägre än dagens priser (Fregert & Jonung, 2008). Följden av detta är att privatpersoner så väl som företag avstår konsumtion och investeringar idag för att istället utnyttja den större köpkraft de förväntas få i framtiden, vilket leder till en minskad produktion. Detta beteende bidrar till en ond cirkel där resultatet är en avstannande eller negativ trend i den ekonomiska utvecklingen som är svår att bryta (ibid). För att undvika ovanstående scenario har riksbanken bestämt att inflationen ska vara låg men positiv vilket mer specifikt mynnat ut i att inflationsmålet är satt till två procent. Förklaringen till den specifika siffran två procent är att inflationen var just två procent när inflationsmålet infördes samt att det ligger i linje med inflationsmålen i andra industriländer (riksbank.se).
Är då inflation alltid av godo? Det finns flera historiska exempel på hyperinflation där det reala värdet på pengar urholkats. Som exempel kan nämnas Tyskland efter första världskriget eller i mer modern tid Zimbabwe där inflationstakten under juli 2008 var uppe i 2,2 miljoner procent och en limpa bröd kunde kosta 200 miljarder zimbabwiska dollar. Det är lätt att se att hyperinflation kan skapa stora problem och osäkerhet för invånarna i det drabbade landet men hur är det med en, jämfört med hyperinflation, relativt låg inflation men ändå betydligt högre än de två procent som riksbanken strävar efter?
Vid en relativt sett hög inflation, säg tio procent, minskar kontinuerligt värdet på pengar i en mer omfattande takt än vad som kan anses normalt i ett låginflationsland. För att motverka detta
kommer investeringar att ske i reala tillgångar som till exempel hus eller mark då dessa har ett bestående realt värde. Denna situation är precis som deflation inte önskvärd då investeringar sker i varor istället för produktion, vilket i längden kan leda till en rusning efter varor med bubblor som effekt.
1.2 Problemformulering
Den grundläggande anledningen till att ha en låg och stabil inflation tycks således, enligt resonemangen ovan, vara att upprätthålla en ekonomi där det är realt lönsamt att producera nya varor och tjänster. Detta verkar uppstå då marknadsaktörerna känner en stabilitet och trygghet i det ekonomiska läget och istället för att söka alternativ avkastning eller avstå från konsumtion fokuserar på sin egen produktion. Varför ha rörelser i valutan överhuvudtaget kan då tyckas vara en befogad fråga? Historien har visat att en fast valuta inte är hållbar i längden, något vi har erfarenhet av i Sverige, samt att en måttlig inflation är nödvändig för ekonomisk tillväxt.
Som ett alternativ där inflation och rörelser i den valuta som fungerar som bytesmedel fortfarande är möjliga, men där ändå långsiktig trygghet i investeringar och köpkraft kan uppnås, menar Robert Shiller (1998) att användandet av indexerade beräkningsenheter som fungerar parallellt med valutan är en lösning. En indexerad beräkningsenhet som fungerar parallellt med valutan kan då användas för att prissätta större investeringar eller kontinuerliga framtida utbetalningar så som pension, bidrag och skatter. Praktiskt definieras en växelkurs mellan beräkningsenheten och den valuta som fungerar som betalningsmedel genom ett index, exempelvis konsumentprisindex, vilket gör att den indexerade beräkningsenheten blir fixerad i reala termer (ibid).
Indexerade beräkningsenheter används idag i ett flertal höginflationsländer i Sydamerika. Chile var först och är även det land där användandet av den lokala konsumentprisindexjusterade enheten Unidad de Fomento, (UF), är mest utbrett (Shiller, R. J., 1998). Shiller menar att användandet av liknande system är berättigat även i länder med låg inflation som exempelvis USA. Vad finns det då för argument för användandet även i länder med låg inflation? Finns och används inte indexerade beräkningsenheter redan i Sverige i form av basbelopp? Kan Shillers långtgående förespråkande och hans oförståelse för avsaknaden av indexering rent av vara en paradox?
1.3 Syfte
Syftet är att diskutera förutsättningar för en implementering av nya indexerade beräkningsenheter, som fungerar parallellt med valutan, i Sverige samt att kritiskt granska Robert Shillers teorier om indexerade beräkningsenheter.
1.4 Frågeställningar
Är indexerade beräkningsenheter som fungerar parallellt med den lokala valutan implementerbart i Sverige och om ja, varför har det inte redan implementerats?
Vilka skillnader/likheter finns mellan det som Robert Shiller benämner indexerade beräkningsenheter och de basbelopp som finns och används i Sverige idag?
Vilka hinder finns mot att implementera en indexerad beräkningsenhet som, likt Unidad de Fomento, fungerar parallellt med den inhemska valutan?
Vilka institutioner är tänkbara som utställare av indexerade beräkningsenheter?
1.5 Avgränsningar
Studien avgränsar sig till att omfatta tillämpbarheten av indexerade beräkningsenheter i Sverige av den form som presenteras av Robert Shiller (1999).
1.6 Forskningsbidrag
Tidigare studier har analyserat beteendeproblem hos människor och den ovilja dessa visar mot indexering (Shiller R. J., 1997). Studien kommer analysera, tillämpa och kritiskt granska de teorier som Robert Shiller presenterar gällande indexerade beräkningsenheter. Studien har som mål att bidra med ökad kunskap kring tillämpbarheten av indexerade beräkningsenheter som fungerar parallellt med valutan i låginflationsländer likt Sverige.
2 Teoretisk referensram
De teorier som används som analysverktyg kommer i avsnittet att återges och förklaras. Först ges en allmän inblick i Robert Shillers tidigare forskning och de slutsatser och resultat han kommit fram till. Som komplement till Shillers teorier presenteras sedan kort åsikter och kritik från Robert Hall och Charles Schultze. Därefter följer avsnitt om omfördelningseffekter vid inflation samt institutionell ekonomisk teori och transaktionskostnadsteori.
2.1 Shiller, Schultze & Hall – Public resistance to indexation: A puzzle
Ekonomer har under lång tid förbryllats av allmänhetens tilltro till långsiktiga nominella kontrakt när en potentiellt hög inflation generellt skulle påverka dessa negativt för den enskilde individen (Shiller, Schultze & Hall, 1997). Shiller menar att problemet påtalades redan under 1800-‐talet och trots den tid som passerat tycks inte gemene man ha greppat omfattningen av problematiken. Han hävdar att indexering i alla typer av långsiktiga kontrakt är det logiska valet och att framtida betalningar aldrig borde specificeras i valutaenheter utan istället bindas till konsumentprisindex (KPI) eventuellt index knutna till grossistpriser, löner, inkomster eller komponenter av inkomst. Valutaenheter har historiskt visat sig så pass ostabila att praktiskt taget alla ovanstående förslag på indexering är bättre än att binda långsiktiga kontrakt i någon valuta. Trots att indexering logiskt sett borde vara självklart vid långsiktiga kontrakt är användandet begränsat. Människor tycks generellt ha en förkärlek att specificera både långsiktiga och kortsiktiga kontrakt av olika former i den lokala valutaenheten. Att människor, trots extensiva bevis på att det inte är det optimalt, generellt väljer att prissätta kontrakt i valutaenheter borde betraktas som en av de största ekonomiska gåtorna någonsin (ibid).
I enkätundersökningen, utförd av Shiller, visas att människor i allmänhet inte har svårt att ta till sig konceptet med indexering utan snarare tvärtom, efter att ha fått konceptet förklarat för sig, anammar idéerna (Shiller, Schultze & Hall, 1997). Att så många visar sig förstå och anamma konceptet med indexering förbryllar snarare än bringar klarhet då allmänheten generellt verkar ha lågt intresse för att indexera. Resultaten i undersökningen återspeglar den förståelse om indexering som Irving Fisher framgångsrikt framförde i affärsforum under början av 1900-‐talet och understryker den frustration han måste ha känt när han utan större framgång försökte införa indexering(ibid).
Ett problem är att människor i allmänhet är av uppfattningen att inflation är något som drabbar alla snarare än den omfördelning av förmögenhet som det faktiskt är (Shiller, Schultze & Hall, 1997). De verkar tro att inflation minskar individers reala inkomster kraftigt och skadar skuld-‐
och kreditgivare, firmor och individer. Detta menar Shiller är en faktor som minskar allmänhetens tilltro till indexering då många upplever att utgivarna av indexerade kontrakt också drabbas och därmed skulle ha svårt att fullfölja de indexerade kontrakten. Detta är ett problem som även visar sig i att många, åtminstone i USA, tycks vara av föreställningen att regeringen inte fullt ut skulle tillåta effekterna av långsiktiga indexerade kontrakt att fortlöpa som planerat vid en plötsligt oväntad hög inflation, vilket även är en trolig källa till den allmänna apatin till flera olika typer av långsiktig planering (ibid).
Money Illusion verkar i viss omfattning vara en faktor då många uttrycker en önskan eller oro om att veta hur mycket pengar de kommer att få i framtiden. Shiller har dock en hypotes där han påstår att det ligger mer än bara Money Illusion bakom den allmänna motsträvigheten till indexering. Han argumenterar för att förklaringen till avsaknaden för indexering inte är monokausal (Shiller, Schultze & Hall, 1997). Han menar att ekonomer fortsatt kommer att vara oförstående till avsaknaden av indexering till dess att de tar till sig och förstår den kollektiva påverkan olika aspekter har på människors världssyn. Shiller presenterar bevis på att människor generellt inte är helt negativa till indexering. I undersökningen som gjordes accepterade de tillfrågade indexering som något positivt efter att ha fått det förklarat för sig och arbetat med problem rörande indexering. Om politiker tog krafttag i frågan och propagerade för indexering som något positivt och påtalade de risker som osäkerheten i framtida inflation medför borde ett större allmänt stöd för indexering kunna förväntas(ibid).
Ett steg mot mer indexering, som Robert Shiller menar bevisas i hans undersökning, är att indexering bör ske mer transparent. För att öka användandet borde det institutionaliseras, skrivas i kod och standardiseras. Allmänheten skulle då kunna motiveras till att skriva kontrakt i termer av en ”real dollar” eller en ”kontraktsdollar” och därmed undvika den matematiska osäkerhet som vanligen uppstår med indexering. Detta är en gammal idé som förutspåddes i ”Compensated Dollar” skriven av Simon Newcomb och Irving Fisher. Han menar vidare att de procedurer som argumenterades av Jevons redan 1875, även om de känns radikala, kan användas. Det skulle innebära att lagstadga att alla långsiktiga kontrakt över en specificerad tid automatiskt skulle vara indexerade om inte annat specifikt avtalas (Shiller, Schultze & Hall, 1997).
Robert Shiller menar att de flesta antar kontrakt som de anser svarar mot standard. Det borde öppna för att andra tillvägagångssätt än de som används idag kan bli accepterade av allmänheten om de blir accepterade som standard. Som förslag nämner han att regeringar till och från har erbjudit indexerade statsobligationer. Han menar att ett mer vågat steg skulle vara
att helt avskaffa långsiktiga nominella statsobligationer och ersätta dem med indexerade. Effekten skulle bli dramatisk när det gäller att uppmuntra allmänheten att indexera skulder, det skulle bli en standard (Shiller, Schultze & Hall, 1997).
Robert Shiller (1999) argumenterar vidare för indexerade beräkningsenheters implementering i länder med stabila prisnivåer som till exempel USA. Han menar att det finns en potentiell risk för ostabila priser, som ej bör underskattas, vilket skapar en signifikant risk för långsiktiga kontrakt. Ytterligare ett argument för ett införande under en period med stabila prisnivåer är att det tar tid för allmänheten att anpassa sig till nya sig system varför det är önskvärt om en ny indexerad beräkningsenhet redan existerar vid en eventuell framtida inflationskris (ibid).
2.1.1 Kritik från Charles L. Shultze
Charles L. Schultze bidrar med kritik till Robert Shillers undersökning. Han menar att undersökningen huvudsakligen syftar på de fördelar som uppstår för efterfrågesidan av indexering, det vill säga allmänheten i form av gemene man, trots att motståndet till indexering i huvudsak borde komma från utbudssidan. Charles L. Schultze menar att det huvudsakliga motståndet mot en allmänspridd indexering snarare ligger hos de potentiella utställarna än, som Robert Shiller hävdar, en motvilja hos allmänheten (Shiller, Schultze & Hall, 1997).
Vidare kritiserar Schultze Robert Shillers antagande om att indexering i princip är kostnadsfritt (Shiller, Schultze & Hall, 1997). I en värld där oroligheterna i valuta leder till snabb, simultan, och likvärdig förändring i inflation eller prisnivå menar Schultze att det faktiskt inte skulle finnas några kostnader för någon part av ett långsiktigt kontrakt utan bara riskreducerande välfärdsvinster. Han menar dock att litteratur länge har identifierat att det vid utbudschocker kan uppstå en ökad risk för utställaren av inflationsgarantier som kan bli kostsamma. Schultze menar således att det finns kostnader förknippade med indexering och att dessa i huvudsak bärs av utställaren. Detta menar han vidare kan vara en förklaring till att motståndet till indexering i huvudsak tycks komma från utbudssidan snarare än efterfrågesidan(ibid).
2.1.2 Kritik från Robert E. Hall
Robert Hall menar att den enskilt viktigaste upptäckten som Shiller har gjort är att allmänheten grovt underskattar den potentiella spridningen i prisnivån och håller med om att det är en gåta att så många kontrakt skrivs i nominella belopp trots att i princip alla världens valutor någon gång har visat sig instabila (Shiller, Schultze & Hall, 1997). Hall har dock ett annat angreppssätt än Shiller när det gäller hur problemet bör hanteras då han, istället för indexering, förespråkar att centralbanker borde få i uppgift att hålla valutan så stabil att indexering skulle bli överflödigt.
Ett problem som Robert Hall identifierar med Shillers undersökning är att han koncentrerar sig på individers syn på indexering och hur individen borde skydda sig mot inflation. Hall menar att det är värt att nämna att det är stor skillnad mellan individer och företag då indexering är regel snarare än undantag när det gäller företag. Hall menar att KPI-‐indexering är sällsynt men att indexering till kostnadsindex är nästintill universellt i långsiktiga kontrakt hos företag (Shiller, Schultze & Hall, 1997)
2.2 Omfördelningseffekter av inflation
En kostnad som uppstår med inflation är att den omfördelar inkomster och förmögenheter mellan olika grupper i samhällsekonomin (Fregert & Jonung, 2008). Det är möjligt att i viss mån undvika dessa kostnader genom att tillämpa olika tekniker. Val av teknik beror på om inflationen är förväntad eller inte. Vid förväntad inflation kan framtida belopp skrivas upp i enlighet med inflation medan de vid oväntad inflation justeras i efterhand med hjälp av en indexklausul (ibid).
Vid bestämning av nivån på den nominella räntan på ett banklån tas det reala avkastningskravet samt inflation i beaktande där nominell ränta = förväntad inflation + förväntad realränta (Fregert & Jonung, 2008). Denna formel är uppkallad efter Irving Fisher (1867-‐1947) och benämns Fisherhypotesen. Om formeln används, vilket är vanligt vid banklån, uppstår omfördelningseffekter då faktisk inflation inte överensstämmer med förväntad inflation(ibid). Effekterna sammanfattas enligt nedan:
Långivaren vinner om:
Faktisk realränta > Förväntad realränta Som inträffar när
Förväntad inflation > Faktisk inflation
Låntagaren vinner om:
Faktisk realränta < Förväntad realränta Som inträffar när
Förväntad inflation < Faktisk inflation
2.3 Institutionell ekonomisk teori och Transaktionskostnadsteori
Institutioner kan definieras på flera olika sätt men den gemensamma nämnaren, oavsett definition, är att institutioner är någon typ av organisation där regler strukturerar det accepterade beteendet inom institutionen. När det gäller institutionell ekonomisk teori definieras institutioners funktion som en icke-‐fysisk organisation, snarare än en faktisk organisation, som strukturerar och reglerar beteenden och sociala interaktioner. Dessa regler påverkar i sin tur institutionens ekonomiska tillväxt och dess ekonomiska beteende. Institutioner delas in i formella och icke formella där formella institutioner består av politiska och ekonomiska regler, lagar, författningar och kontrakt. Informella institutioner följer snarare normer, värderingar och traditioner. Oavsett om det rör sig om formella eller icke formella institutioner fyller de en viktig funktion när det gäller transaktioners genomförande då institutionernas uppgift är att hålla nere de transaktionskostnader som uppstår i transaktioner (Groenewegen, Spithoven & van den Berg, 2010)
Samverkan, handel och byten mellan parter kan alla bidra till ökad nytta för parter men är trots detta inte alltid tillräckliga faktorer för att transaktioner ska uppstå. Det finns alltid omständigheter som försvårar transaktioner, dessa benämns transaktionskostnader.
Transaktionskostnader brukar delas in i sökkostnader, kontraktskostnader och kontrollkostnader. I sökkostnader ingår kostnader förknippade med att hitta en motpart samt informationskostnader förknippade med priser, villkor och kvalitet. Kontraktskostnader uppstår vid förhandling och upprättande av kontrakt. Kontrollkostnader uppstår som en följd av att motparten eventuellt inte fullföljer kontraktet (Skogh & Lane, 2000).
Transaktionskostnader kan även delas in i ex ante och ex post. Sök-‐ och kontraktskostnader faller in under ex ante då de uppstår innan transaktionen och kontrollkostnader, som uppstår efter transaktion, faller således in under ex post. Om alla aktörer kände varandra och hade perfekt kunskap om priser och kvalitet på varor skulle det inte finnas några transaktionskostnader ex ante. Om alla dessutom kunde lita på varandra eller kontrollera varandra fullt ut skulle det heller inte föreligga några transaktionskostnader ex post. Mänskliga aktörer har dock inte kapacitet att bearbeta och utvärdera all information till följd av hjärnans begränsade rationalitet, vilket medför att människor måste handla efter tumregler. Avtal blir därför ofullständiga och måste kompletteras med regler för vägledning vid konfliktlösning. Vid upprepade förhandlingar mellan parter uppstår sociala relationer och förväntningar om regler när det gäller det gemensamma agerandet. Detta kan resultera i institutioner som företag och marknader där gemensamma regler tillämpas inom institutionen(Skogh & Lane, 2000).
Institutioner fyller en viktig funktion när det gäller att minimera transaktionskostnader som uppstår i samband med kontrakt i och med de regler som institutionen upprätthåller. För att en institution ska vara effektiv krävs dels att majoriteten av medlemmarna accepterar och lever efter gällande regler och bestämmelser men det är även av stor vikt att de som bryter mot desamma drabbas av kännbara sanktioner. Detta för att hindra människor från att bryta mot gällande lagar och regler. Sanktionerna kan vara både positiva och negativa och därmed antingen uppmuntra önskade beteenden eller avskräcka oönskade beteenden. Det är av stor vikt att ett förtroende för institutionen och dess upprätthållande av satta lagar och regler finns för att individerna som ingår i institutionen ska engagera sig och bidra till dess utveckling (Groenewegen, Spithoven & van den Berg, 2010)
Williamson (1975) identifierar sex faktorer som är relevanta för valet mellan att internalisera styrningen av transaktioner inom företag i motsats till att effektivisera dem genom marknadsförändringar. Dessa är opportunism, begränsad rationalitet, antalet utbyten, antalet grader osäkerhet, komplexitet och informationsinverkan. Opportunism syftar till beteenden som är av en egennyttig karaktär och involverar svek och bedrägeri, begränsad rationalitet erkänner att det finns informativa samt kognitiva begräsningar för utövandet av rationalitet. Williamson pekar ut dessa särdrag som de två mänskliga faktorerna som skapar problem för styrningen av transaktioner då respektive faktor identifierar en stor källa för risk och begränsningar när det kommer till hanteringen av problemet (ibid).
En central fråga när det gäller kontraktsteorier är huruvida kontraktet innehåller incitament som gör att båda parter väljer att hedra kontraktet. Till följd av begränsad rationalitet och informationsasymmetri kan inte perfekta kontrakt specificeras. För att hindra opportunistiskt beteende och missgynnande för motparten måste skyddsåtgärder skrivas in i kontrakten. Privata aktörer tenderar att välja den struktur där övervakningen och regleringen i institutionen ger så låga transaktionskostnader som möjligt. Detta sker oberoende av om det ger maximal välfärd för individen i fråga eller samhället i stort. En viktig aktör i en ekonomi är därför regeringen. Regeringen avgör äganderätt och formulerar de lagar och regler som avgör spelreglerna för de privata aktörerna. I ett land som Sverige, om antagandet håller att Sverige i stort är fritt från korruption, agerar regeringen i allmänhetens intresse under antagandet att den privata marknaden inte själv klarar av att sätta spelregler som gynnar den allmänna välfärden (Groenewegen, Spithoven & van den Berg, 2010).
3 Indexerade beräkningsenheter
Sedan, 1980-‐talet har den indexerade beräkningsenheten Undidad de Fomento (UF), framtagen enligt Fishers principer, varit allmänt använd i Chile(Hall, R. 1997). Den underliggande resursen till UF är ett bärande värdepapper utställt av Chiles centralbank. Indexeringsnumret publiceras varje dag och består av en komplicerad men framgångsrik formel som ändrar pesons värde i beräkningsenheten, UF. Detta gör att de kan följa den bäst estimerade levnadskostnaden dag för dag då formeln drivs av månadsdata från ett levnadskostnadsindex (ibid).
Idag skrivs i princip alla framtida kontrakt i Chile med hjälp av UF men trots framgången med denna indexerade beräkningsenhet har fenomenet förblivit okänt eller åtminstone passerat obemärkt förbi ekonomer runt om i världen. Detta trots att många säger sig vara beundrare av Irving Fisher (Hall, R. 1997).
Trots den bristande entusiasmen hos chilenarna uttrycker Robert Shiller (1999) att enheten fortfarande är potentiellt viktig. Viktigast menar han att en liknande enhet skulle vara i länder som haft snabba prisförändringar i ekonomin de senaste åren som exempelvis Indonesien, Ryssland och Turkiet. Dessa länder har sett extrema ekonomiska störningar som är relaterade till landets osäkerhet gällande prisnivåer och han menar att det inte kan uteslutas att så kommer ske igen (ibid).
Robert Shiller (1999) ger förslag på en indexerad beräkningsenhet som är definierad av ett laggat, interpolerat, konsumentprisindex. Han menar att en enhet likt UF i Chile bör publiceras dagligen. När betalningar definieras i den indexerade beräkningsenheten istället för landets nominella valuta justeras de automatiskt mot inflation. Samma resultat kan åstadkommas genom att definiera en indexeringsformel för varje enskild betalning men det extra jobb och den kunskap som krävs för att lyckosamt skriva sådana kontrakt gör att gemene man tenderar att inte tillämpa den möjligheten (ibid).
Vid införandet av en liknande enhet i Sverige skulle det innebära att alla stora betalningar och långsiktiga åtaganden skulle kunna prissättas i den indexerade enheten men alla betalningar skulle fortfarande genomföras i kronor. Den svenska kronan är fortsatt den enda valutan i landet medan den indexerade beräkningsenheten tillämpas som ett enklare alternativ för att indexera bort inflationsrisken.
konsumentprisindex. En växelkurs (Et) mellan den indexerade beräkningsenheten och, i
Sveriges fall, den svenska kronan kan sedan definieras. En simplifiering av den dagligt interpolerade UF kan ge ett värde på den indexerade beräkningsenheten där växelkursen (Et) är
lika med konsumentprisindex laggat en tidsperiod (Shiller, R. J. 1999).
Ekvation 1
Där: (ai, i = 1,…, n) är vikterna i marknadskorgen för varje vara (n) och (CPIbase = Ebase+1 = 1) (Shiller
R. J., 1999).
Från ekvation 1 står det klart att om alla priser är definierade i korgar och att alla priser på korgarna (PB, i, t) är oändligt trögrörliga kan prisnivån och växelkursen (Et) aldrig förändras
(Shiller R. J., 1999). I det fallet är det ingen skillnad mellan en ekonomi som definierar sina priser i korgar och en ekonomi som definierar sina priser i pengar. I det andra extremfallet där alla priser definierade i korgar är fullständigt flexibla, med antagandet att företag sätter sina priser optimalt utan kostnader för prisförändring, samt att Money Illusion inte existerar, finns inte heller någon skillnad mellan en ekonomi som definierar sina priser i termer av korgar och en ekonomi som definierar sina priser i termer av pengar (Shiller R. J., 1999).
Ovan beskrivna enhet är enkel att förstå och är i grund och botten konsumentprisindex från föregående månad. I Sverige finns idag indexerade beräkningsenheter som är uppbyggda på liknande sätt. I Sverige har basbelopp använts sedan 1960 där beloppet under de första åren, mellan 1960 – 1981, korrigerades månatligen baserat på ändringarna i det allmänna prisläget två månader tidigare. Prisbasbeloppet avrundas alltid till närmsta hundratal kronor och fastställs med hjälp av en uträkning från lagen om allmän försäkring (1962:381). Det finns tre typer av basbelopp i Sverige, prisbasbeloppet, det förhöjda prisbasbeloppet och inkomstbasbeloppet där prisbasbeloppet samt inkomstbasbeloppet är de mest använda. Prisbasbeloppet följer det allmänna prisläget och justeras mot inflation med hjälp av konsumentprisindex (KPI). Enheten justeras en gång per år och följer det allmänna prisläget i
Sverige. Prisbasbeloppet för 2015 är fastställt av regeringen till 44 500 kronor. Inkomstbasbeloppet bygger på ett inkomstindex. Detta index bygger på inkomstutvecklingen per individ i åldrarna 16 – 64 år. Inkomstbasbeloppet för 2015 är fastställt av regeringen till 58 100 kronor (regeringen.se).
För att ge möjlighet till ett mer vidsträckt och frekvent användande av indexerade beräkningsenheter definierar Robert Shiller (1997) via tabell två olika indexerade beräkningsenheter som ligger närmare den framgångsrika, Chilenska, UF. En enhet benämns prisenhet (UP) och en annan benämns Inkomstenhet (UI). Via tabell gavs värden på enheterna, konverterat till priser i dollar, på en daglig basis mellan 1997 och 1999. Prisenheten baseras på konsumentprisindex för USA och är mycket likartad Unidad de Fomento som används i Chile. Inkomstenheten baseras på en tillväxtkorrigerad personlig inkomst per capita. Tillväxtkorrigeringen dividerar den personliga inkomsten per capita med en tillväxttrendlinje.
Båda indexerade beräkningsenheterna som förslås för användning i USA definieras av formeln nedan för dagen d i nuvarande månad:
Ekvation 2
Där: i=1,2 där Index_i(-‐t) är det månatliga indexnumret för kalendermånaden t månader före den månad d utfaller och m är antalet dagar i nuvarande månad (Shiller R. J., 1997).
Med den här formeln menar Robert Shiller (1997) att det på ett enkelt sätt kan fastställas vad värdet på den indexerade enheten är i form av pengar. Utan den här formeln finns inget otvetydigt sätt att binda nuvarande priser eller betalningar till de laggade indexvärden som finns tillgängliga. Formeln upprätthåller även en enkel jämnhet så att priser inte kraftigt stiger när nya månatliga indexsiffror presenteras. Notera att Index_i(-‐1) inte kan användas i formeln då det aldrig är tillgängligt i början på den aktuella månaden. Skillnaden mot UF är användningen av linjär istället för loglinjär interpolation och motiveras av att det är enklare att förstå för gemene man och därmed bidrar med större transparens till formeln. Gemene bör enligt Shiller i största möjliga utsträckning känna förståelse för den bakomliggande konstruktionen av enheten (Shiller R. J., 1997).
4 Metod
Inledningen av studien har varit koncentrerat till en genomgång av litteratur kring indexerade beräkningsenheter, inflation och beteendeekonomi i syfte att ge författarna en djupare förståelse för indexerade beräkningsenheter och de kostnader och problem som förknippas med inflation. Den svenska marknaden för indexering har även studerats. Tidigare studier har framför allt fokuserat på länder med en historia av hög inflation eller haft en teoretisk inriktning med fokus på de beteendevetenskapliga orsakerna till avsaknaden av indexering. Den här studien fokuserar på att analysera den svenska marknaden med utgångspunkt i svar genererade från kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med inflations-‐ och indexeringsrelaterade frågor samt analysera problematiken utifrån ett transaktionskostnadsteoretiskt perspektiv och bidrar därmed med förståelse till varför eller varför inte indexering används. Intervjuerna ger en insikt i om en implementering av en ny indexerad beräkningsenhet som fungerar parallellt med valutan i Sverige är genomförbar i praktiken.
4.1 Val av metod
Utgångspunkten för val av metod har gjorts enligt problemställningen i enlighet med (Reinecker, Stray Jørgensen, 2014). Studien berör ett relativt nytt ämnesområde, eller åtminstone en ny tillämpning på ett länge känt problem, och syftar till att undersöka tillämpbarheten av indexerade beräkningsenheter, i den form som presenteras av Shiller, i Sverige. För att besvara syftet krävs välgrundad kunskap och erfarenhet av inflationsfrågor varför den kvalitativa metoden valts med empirisk grund i kvalitativa intervjuer (Bryman, A. 2008). Genom kvalitativa intervjuer med utvalda experter ges möjligheten att få välgrundade insikter och kunskap kring ämnet. Normalt har kvalitativa studier en induktiv ansats (Bryman, A. 2008). Studien i fråga kommer dock att utgå från den forskning som gjorts, av framför allt Robert Shiller, när det gäller indexerade beräkningsenheter, indexering av långsiktiga åtaganden och kontrakt samt transaktionskostnadsteori och därmed ha en deduktiv ansats (ibid).
4.2 Intervjumall
För att ge jämförbara resultat mellan respondenterna har en intervjumall tagits fram. Mallen har tagits fram i samråd med handledaren för studien samt testats i en provintervju. Mallen har fungerat som bas för intervjuerna och säkerställt att en jämförbarhet är möjlig mellan respondenterna (Bryman, A. 2008). Intervjumallen har presenterats för deltagarna innan intervjun ägt rum och samtliga intervjuobjekt har ombetts att svara på frågorna med så välgrundade svar som möjligt med utgångspunkt från deras kunskap och tidigare erfarenhet.
4.3 Genomförande av intervjuer
Tre intervjuer med individer inom bank, försäkring och den akademiska sektorn genomfördes. Respondenterna är verksamma på Länsförsäkringar, Linköpings Universitet samt en svensk storbank. Två intervjuer utfördes via telefon, till följd av geografiska placeringar, och en skedde genom personligt möte. Tillägas ska att intervjun med Peter Andersson, Liu, först utfördes som provintervju men till följd av svårighet att hitta intervjuobjekt samt att resultatet från intervjun anses relevant tjänar intervjun, efter samråd med respondenten, som empiriskt underlag. Valet av en telefonintervju kan kritiseras då risken att gå miste om eventuella ansiktsuttryck och beteenden hos respondenten försvinner men på grund av tidsaspekten har intervju genom personligt möte inte varit möjligt i de aktuella fallen. Intervjuerna spelades, efter godkännande, in för att ge möjlighet att i efterhand kontrollera svaren. Intervjuinspelningarna har inte transkriberats utan fungerat som komplement till de anteckningar som tagits, mycket till följd av studiens tidsramar. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket innebär att utrymme för följdfrågor utanför mallens ramar har tillåtits (Bryman, A. 2008). Detta minskar reliabiliteten i studien men ansågs nödvändigt för att kunna föra en naturlig dialog och tillåta utsvävningar för att få ut största möjliga mängd information. Utgångspunkten för intervjuerna har varit den framtagna intervjumallen för att ge möjlighet till jämförelse av svaren (ibid).
Försök har, utan framgång, gjorts att nå stora aktörer på finans-‐ och bankmarknaderna i Sverige med hänvisning till tidsbrist. Bland tillfrågade institutioner finns finansdepartementet, finansinspektionen, riksbanken samt samtliga storbanker. Kritik kan riktas mot en, i utgångsläget, allt för hög strävan i hierarkin vilket sannolikt har försvårat möjligheten att uppnå ett urval om fem respondenter. Vidare kan kritik även riktas mot det standardiserade mail som använts som mall och eventuella misslyckanden att däri förklara ämnet på ett relevant och begripligt sätt (Bryman, A. 2008).
Tidigare studier, genomförda av Shiller, har haft sin grund i enkäter med uppföljning i form av intervjuer (Shiller, Schultze & Hall, 1997). Fördelen med enkätundersökningar är elimineringen av intervjueffekten det vill säga den påverkan intervjuaren omedvetet kan ha på respondenten (Bryman, A. 2008). Vidare kan enkätundersökningar distribueras till ett bredare urval vilket ger större möjlighet till generaliserbara resultat (ibid).
4.3.1 Val av intervjuobjekt
För att få en bred kunskapsbas med infallsvinklar från olika aktörer har valet gjorts att fokusera intervjuerna på olika institutioner och branscher där inflation analyseras och hanteras. Anledningen är en förhoppning om en så bred grund i frågan som möjligt till följd av den skilda erfarenhet och kunskap som troligen finns mellan de olika institutionerna.
