BERÄTTELSER OM
ARBETSRELATERAD STRESS
EN KVALITATIV STUDIE OM HUR
SOCIALSEKRETERARE UPPLEVER OCH
HANTERAR ARBETSRELATERAD STRESS
BERÄTTELSER OM
ARBETSRELATERAD STRESS
EN KVALITATIV STUDIE OM HUR
SOCIALSEKRETERARE UPPLEVER OCH
HANTERAR ARBETSRELATERAD STRESS
ANDREA THORISSON
Thorisson, A. Berättelser om arbetsrelaterad stress. En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever och hanterar arbetsrelaterad stress. Examensarbete i
socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för socialt arbete, 2021.
Studien avser att undersöka socialsekreterares berättelser om hur de upplever samt hanterar arbetsrelaterad stress på individnivå. Två forskningsfrågor användes i studien för att kunna svara på syftet. Hur beskriver professionella socialsekreterare sina upplevelser av arbetsrelaterad stress? Hur beskriver de att de hanterar stress i relation till arbetet? Sex intervjuer gjordes med sex yrkesverksamma socionomer. För att förstå och se resultatet genom ett teoretiskt perspektiv har Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell och Lazarus och Folkmans copingstrategier tillämpats. Information från tidigare forskning har också använts för att tolka resultatet. Resultatet visar att alla socialsekreterarna upplever arbetsrelaterad stress som, på olika sätt påverkar individerna negativt. Resultatet visar också att informanterna hanterar och försöker hejda stress genom olika typer av copingstrategier. Strategierna kan ha en positiv likväl negativ påverkan på den psykiska hälsan. Stöd från kollegor och chefer visar sig också vara betydelsefullt för hanteringen och minskningen av stress.
NARRATIVES ABOUT WORK
RELATED STRESS
A QUALITATIVE STUDY ABOUT HOW SOCIAL
WORKERS EXPERIENCE AND HANDLES
WORK-RELATED STRESS
ANDREA THORISSON
Thorisson, A. Narratives about work related stress. A qualitative study about how social workers experience and handles work-related stress. Degree project in
social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Social Work, 2021.
This study intends to investigate the narratives of social workers of how they experience and handles work-related stress on an individual level. Two research questions have been used in this study to be able to answer the purpose. How professional social workers describes about their experience of work-related stress? How professional social workers describes about how they handle stress in relation to work? Six interviews were made with six professional social workers. To understand and see the result through a theoretical perspective, Karasek and Theorell’s demand, control and support model and Lazarus and Folkman’s coping strategies have been applied. The information from state of knowledge has also been used to interpret the result. The results show that all of the social workers experienced work-related stress and that affects the individuals in a negative way. The results also show that the informants handle and reduce stress through various coping strategies. The strategies can have a positive but also negative impact on the mental health. The support from colleagues and supervisors turns out to be important to handle and reduce stress.
Keywords: work-related stress, social workers, coping, demand, stress
Innehållsförteckning
1. Inledning ____________________________________________________________________________4 1.1 Syfte och frågeställning___________________________________________________________5 1.2 Begreppsdefinition________________________________________________________________5 1.3 Avgränsningar _____________________________________________________________________5 2. Tidigare forskning _________________________________________________________________6 2.1 Utmaningar i den professionella yrkesrollen_________________________________6
2.1.1 Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats___________________________________________________7
2.2 Stresshantering och strategier __________________________________________________8 2.3 Arbetsmiljö och organisatoriska faktorer _____________________________________8
2.3.1 New public management _____________________________________________________________9
2.4 Sammanfattning__________________________________________________________________10 3. Teori ________________________________________________________________________________11 3.1 Krav kontroll och stöd __________________________________________________________11
3.1.1 Modellen_______________________________________________________________________________11 3.1.2 Fyra situationer ______________________________________________________________________12 3.2 Coping strategier_________________________________________________________________13 3.2.1 Emotionsfokuserad coping _________________________________________________________13 3.2.2 Problemfokuserad coping __________________________________________________________14 3.3 Tillämpning av teorin ___________________________________________________________14 4. Metod _______________________________________________________________________________15 4.1 Kvalitativ metod _________________________________________________________________15 4.2 Urval och Intervjuer _____________________________________________________________15 4.3 Informanterna____________________________________________________________________16 4.4 Analysmetod ______________________________________________________________________17 4.5 Etiska överväganden ____________________________________________________________17 5. Resultat ____________________________________________________________________________19 5.1 Strategier för att hantera stress _______________________________________________19
5.1.1 Arbetsbelastning och krav__________________________________________________________19 5.1.2 Prioritera och strukturera__________________________________________________________20 5.1.3 Stöd från kollegor och chefer_______________________________________________________21
5.2 Individen inom organisatoriska ramar_______________________________________23
5.2.1 Introduktion __________________________________________________________________________23 5.2.2 Balans mellan känslor och professionalism _____________________________________23
5.3 Återhämtning_____________________________________________________________________24 6. Sammanfattande diskussion_____________________________________________________26 6.1 Resultatdiskussion _____________________________________________________________________26 6.2 Metoddiskussion _______________________________________________________________________26 6.3 Framtid forskning ______________________________________________________________________26 Referenslista __________________________________________________________________________28 Bilaga 1 – Informationsbrev ________________________________________________________31
1. Inledning
Majoriteten av människor i Sverige är en del av en arbetsplats och ägnar en stor del av sin tid där. Att ha en bra, hälsofrämjande och välfungerande arbetsmiljö är därför viktigt (Angelöw m.fl. 2015). Trots kunskapen om att trivsel är en betydelsefull faktor för att skapa en produktiv organisation är det vanligt att det glöms bort i det vardagliga arbetet. Därför hade det varit en fördel om fler arbetsplatser lade ner mer resurser på trivselhöjande åtgärder i syfte att minska stressfyllda arbetsdagar (Angelöw m.fl. 2015).
I en debattartikel i Svenska Dagbladet 2019 pekar Anders Arnsvik på att den ökade administrativa bördan har haft en negativ inverkan på socionomer, inte minst socialsekreterare. Han menar att handlingsutrymmet begränsats till följd av ekonomin och samhällsutvecklingen eftersom det har blivit förekommande att bespara resurser och lägga det på andra saker i samhället. Arbetet bör inte enbart handla om att ”räkna ärenden, ha kontroll på flödet eller räkna insatser” utan fokus bör istället ligga på att skapa förutsättningar för att kunna handskas med de ärenden socialsekreterare blivit tilldelade. Han menar också att individer som valt att arbeta specifikt som socialsekreterare gör det för att de har en ambition att hjälpa och stödja. Samtidigt visar forskning de senaste åren att socialsekreterare, istället för att kunna hjälpa, lämnar sina jobb och flyr från omöjliga arbetsförhållanden (Arnsvik, 2019).
Arbetsmiljöverket (2018) genomförde under åren 2015–2017 en inspektion av socialsekreterares arbetsmiljö vilket omfattade 50 procent av Sveriges socialtjänst. Det innebär att de besökte totalt 145 av Sveriges 290 kommuner. Inspektionen genomfördes i alla landsdelar utom Gotland. Syftet med inspektionen var att undersöka kvinnors arbetsmiljö och lyfta fram socialsekreterares arbetsförhållanden. Den slutgiltiga rapporten visar ett allvarligt läge och oroande tecken på osunda arbetsförhållanden. I Sverige är yrket socialsekreterare ofta förknippat med stress och tungt arbete, vilket i sin tur kan leda till utmattningsdepression. Stress och hög arbetsbelastning är bidragande faktorer till arbetsrelaterad ohälsa (Arbetsmiljöverket 2016).
Mot bakgrund av detta beskrivna arbetsrelaterade hälsoproblem, och dess inflytande på socionomers arbetsliv, är föreliggande studie relevant för socialt arbete. Arbetsmiljöverket (2016) visar även att förekomsten av psykisk ohälsa är högre hos socionomer än hos andra yrkesgrupper. Det finns mycket kunskap kring hur stress påverkar socialsekreterares arbetssituation men även mycket kunskap om hur arbetsmiljön kan bidra till en minskad psykisk ohälsa (Angelöw m.fl. 2015). Trots det lider fortfarande många personer av arbetsrelaterad stress (Arbetsmiljöverket, 2016). Konsekvenserna av långvarig stress, där kroppen inte ges möjlighet till återhämtning, kan innebära både psykiska och fysiska åkommor hos individen (Vårdguiden, 2017). Forskning visar att stress är vanligt förekommande i socialtjänsten och att socialsekreterarna använder olika strategier för att kunna hantera den. Däremot kan vissa strategier ha negativa effekter och snarare resultera i utmattning. Forskningen visar även att utbrändhet har ett samband med höga krav i arbetet, även om det ges förutsättning att exempelvis styra det egna arbetet (Astvik & Melin, 2013; Fagerlind Ståhl, Ståhl & Smith 2017). Dessutom spelar individuella faktorer en avgörande roll i hur man hanterar stress (Blomberg, Kallio, Kroll & Saarinen 2015). Eftersom det saknas tidigare forskning som belyser hur socialsekreterare som inte blivit utbrända hanterar arbetsrelaterad stress, har denna studie för avsikt att undersöka detta. Syftet är att öka kunskapen
kring arbetsrelaterad stress och hur detta hanteras inom organisationens ramar för att undvika utbrändhet på arbetsplatsen. Utbrändhet kan i slutänden innebära stora kostnader för både individen, arbetsgruppen och klienterna.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares egna berättelser om arbetsrelaterad stress och stresshantering inom socialtjänsten, för att förstå hur arbetsrelaterad stress hanteras på individnivå. Mer specifikt undersöks följande forskningsfrågor:
- Hur beskriver socialsekreterare upplevelser av arbetsrelaterad stress? - Hur beskriver socialsekreterare att de hanterar stress i relation till arbetet?
1.2 Begreppsdefinition
Psykisk hälsa, förklarar hur vi mår och trivs i livet. Det förklarar också vår förmåga
att hantera livets upp- och nedgångar (Folkhälsomyndigheten 2020).
Utmattningssyndrom, är resultatet av flera olika stressfaktorer som påverkar
individen (Socialstyrelsen, 2003)
Utbrändhet, är en arbetspsykologisk term som är kopplat till stress i arbetslivet
(Socialstyrelsen, 2003).
Stress, definieras som de anpassningar kroppens funktioner triggas av fysiska eller
psykiska funktioner inom psykologiska, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap (Nationalencyklopedin, 2020)
Arbetsrelaterad stress, upplevs av den anställde när arbetsmiljöns krav överstiger
hans eller hennes förmåga att klara av (eller kontrollera) dessa krav (Europeiska Arbetsmiljöbyrån, 2002).
1.3 Avgränsningar
Studien avser att undersöka socialsekreterarnas enskilda sätt att hantera stress under arbetstid samt inom organisationens ramar. Studien omfattar inte socialsekreterare som drabbats av utbrändhet utan endast på personer som lyckas hantera stressen på olika sätt. Trots att statistiken visar på att socialsekrerteraryrket är kvinnodominerat har inte könsperspektivet beaktats i urvalet. Att anlägga ett genusperspektiv på problemställningen hade varit intressant men studiens fokus ligger snarare på hur en socialsekretare oavsett vilket kön individer har, upplever och hanterar arbetsrelaterad stress.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning. Kapitlet är indelat i tre olika teman. Den första delen diskuterar vilka utmaningar socialsekrerteraryrket kan innebära. Den andra delen presenterar vilka strategier som finns tillgängliga för att hantera stress i arbetet och den tredje delen uppmärksammar organisatoriska faktorer som kan påverka arbetsmiljön.
Ett tillvägagångsätt att samla information är genom tidigare forskning samt kunskap om mitt valda ämne. Vetenskapliga artiklar har man funnit genom Malmö Universitets hemsida ”söktjänster och databaser”. De vetenskapliga artiklarna samt avhandlingarna som ingår i studien hittades med hjälp av databaserna Libsearch, Swepub, Google scholar och Psycinfo. De sökord som använts i sökandet av artiklarna och avhandlingarna var följande: social worker, burnout, social work, Sweden, work related stress, socialsekreterare, arbetsrelaterad stress, socialt arbete, utbrändhet samt socialtjänst. De engelska sökorden användes på Psycinfo och Google scholar och de svenska på Swepub samt Libsearch. I sökningen har man också haft till funktionen ”peer reviewed” för att materialet ska vara granskade och uppnå en vetenskaplig relevans. I studien har jag också använt mig av sökmotorn google.se som däremot inte är vetenskaplig men trots allt relevant för mitt valda ämne. Den information jag införskaffat mig från Google anser jag vara trovärdiga primärkällor då informationen är i form av rapporter från Arbetsmiljöverket samt Folkhälsmyndigheten.
2.1 Utmaningar i den professionella yrkesrollen
De flesta stressiga situationer eller perioder som beskrivs av socialsekreterare är relaterade till obalansen mellan arbetskrav och resurser. Belastningen i socialsekreterares arbete kan inte alltid hanteras fullt ut under arbetstid och den höga arbetstakten lämnar inte utrymme för återhämtning (Astvik & Melin, 2013). Ett föreslag från forskningen är således att utesluta uppgifter som inte är direkt relaterade till yrkesgruppen samt att utveckla förutsättningar till återhämtning under arbetstid (Welander, Astvik & Hellgren 2017).
Socialarbetare står inför en hög arbetsbelastning och vissa osäkerheter kring yrkets innehåll (Blomberg, Kallio, Kroll & Saarinen 2015). Socialsekreterarna säger att förväntningar på dem ibland utgör politiska och moraliska dilemman. Detta baseras på det faktum att socialarbetare förväntas utföra fler uppgifter med mindre ekonomiska resurser. Socialsekreterarna förväntas att lösa strukturella problem som ligger utanför deras ramar. Det innebär att socialsekreterare behöver ge andra insatser än vad som egentligen står till socialsekreterarens förfogande (Blomberg, Kallio, Kroll & Saarinen 2015; Graham & Shier 2014).
Socialarbetares främsta förväntningar handlar att uppnå goda resultat med sina respektive klienter. Ett flertal socialsekreterare uppgav i en studie av Graham och Shier (2014) att frustration och otillräcklighet ofta uppstod när de inte kunde tillgodose klienternas behov eller inte kunde hitta lösningar på de problem de stod inför. Likaså framgick det att socialarbetare upplevde hopp och välmående när de såg ett minskat lidande från sina klienter och såg framsteg hos individen. Många socialsekreterare uppgav att stressnivån minskade när en klienterna genomgick positiva förändringar. Hur socialsekreterarna upplevde sin arbetssituation och sitt välmående visade sig alltså ha samband med hur väl de hade mött sin klienters behov (Graham & Shier 2014). Socialsekreterarna förklarade även att de upplevde
att de inte kunde koppla av från sitt arbete på fritiden vilket medförde sömnsvårigheter (Astvik & Melin 2013).
Socialsekrerteraryrket innebär mycket klientkontakt som kan försvåras av situationer där resultaten som ska uppnås varken är praktiskt, etiskt eller professionellt genomförbart. Missförstånd på arbetsplatsen genom att vara klientfokuserad och på samma sätt förhålla sig till organisationens policy kunde hamna i konflikt med varandra. Detta menas med att socialsekreteraren hamnar i kläm med vad som förväntas när de måste ha ett professionellt bemötande. Graham & Shier (2014) framför att det finns svårigheter till att skapa en stark professionell identitet som socialsekreterare. Det påverkade dessutom socialarbetarnas personliga liv och mående negativt. Studien visar i sin helhet hur komplex socialarbetarrollen är, med olika förväntningar på yrket från socialarbetare, klienter och samhälle (ibid). Konflikten mellan olika synsätt att ta hänsyn till vid bedömningar visade sig ha en negativ påverkan på socialsekreterarnas välbefinnande (ibid).
2.1.1 Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats
Under 2015–2017 utförde Arbetsmiljöverket en omfattande inspektion av socialsekreterares arbetsmiljö, som innefattade hälften av Sveriges socialtjänst. Projektet kallades ”kvinnors arbetsmiljö” och var ett regeringsuppdrag med syfte att synliggöra socialsekreterares arbetsförhållanden. I Projektet besökte Arbetsmiljöverket 145 av 290 kommuner. Arbetsbelastningen på socialtjänsten har under en längre tid varit hög. Genom att tillämpa dessa typer av inspektioner på människobehandlande organisationer har det kunnat uppmärksamma ohälsosamma arbetsmiljöförhållanden. I rapporten framför Arbetsmiljöverket att ärendemängden ständigt ökas. Ärendena har också blivit mer invecklade eftersom barn och äldre kan ha flera olika behov av stöd och dessa kan vara svåra att uppfylla under tidsbrist. Kravet på administration och dokumentation tar också en stor del av tiden. I socialsekreterarnas yrkesroll ställs också höga krav när det handlar om att ta viktiga och livsavgörande beslut. Arbetsmiljöverket lyfter fram att det förekommer psykisk påfrestning bland socialsekreterare som har klienter med större behov än andra klienter. Det kan handla om att den enskilde klienten har flera psykiska problem. För att kunna hantera och enklare kunna bearbeta dessa typer av ärenden, belyser rapporten att det kollegiala stödet är viktigt. Det kollegiala stödet förespråkar säkerhet och samhörighet i arbetsgruppen vilket är nödvändigt för socialsekreterare. Det kollegiala stödet handlar också att man använder sig av arbetsgruppens erfarenheter och kunskap för att kunna få stöd när man tar sig an ärenden som kan vara tyngre än vanligt.
Socialsekreterare upplever att deras arbetssituation försvåras av en hög arbetsbelastning men även en hög personalomsättning. Arbetsmiljöverket argumenterar för att den höga personalomsättningen resulterar i otrygghetskänsla inom arbetsgruppen. På ett individuellt plan upplever socialsekreterare att de har svårigheter att inte ta med arbetet hem, d.v.s. att man tänker på arbetet på fritiden. Dessutom upplever man att bristande stöd från chefer också är en faktor på personalomsättning. Däremot finns det flera faktorer såsom löneskillnader i förhållande till kommuner och konflikter i arbetsgruppen som har stor påverkan på stress. I samband med den stigande arbetsbelastning är det vanligt en socialsekreterarna ifrågasätter varför de stannar kvar på en icke fungerande
arbetsplats. Detta kan vara en anledning till varför det är en hög personalomsättning inom branschen.
2.2 Stresshantering och strategier
Socialsekreterare bemöter stress och utmaningar i arbetslivet på lite olika sätt. I en studie av Astvik och Melin (2013) framkom bl.a. fem tydliga strategier; kompensatoriska strategier, kravsänkande strategier, disengagemang, voice och exit. Kompensatoriska strategier betyder exempelvis att arbeta över, skippa raster eller lunch och gå till arbete trots sjukdom. Denna strategi gjordes för att kunna leva upp till de höga kraven trots tidsbrist. Detta görs i syfte till att genomföra arbetet med kvalitet och samtidigt minska på stressnivån samtidigt kan det skapa stress ifall man ständigt behöver jobba över och inte får äta lunch. Kravsänkande strategier tillämpas då kompensering inte räcker till. Därmed blev kvaliteten på genomförandet något lägre men ledde i sin tur till ökat välmående. Disengagemang innebär att engagemanget hos arbetsgruppen eller individ försämras då arbetssituationen uppfattades som omöjlig att kontrollera. Voice-strategier används genom protester för att uppmärksamma de tuffa arbetsförhållanden för att kunna minska på stress och bibehålla den professionella integriteten. Exit strategier innebar när arbetet var så pass ohållbara leder det till att de anställda lämnade sin arbetsplats. Exit strategier syftar till att skydda sig själv genom att gå iväg från sitt arbete snarare än att försöka bättra på situationen på arbetsplatsen (Astvik & Melin 2013).
Dessa fem strategier resulterade i både positiva och negativa följder för individerna. Positivt genom att minska på stressnivån men negativt då det finns en risk för framtida konsekvenser såsom ohälsa, ökad stress och försämrad servicekvalitet. Särskilt negativ inverkan på återhämtningen hade de kompensatoriska strategierna eftersom att jobba över kunde fungera på kort sikt däremot öka stressnivån på en längre sikt och göra det svårt att bryta detta mönster. Astvik & Melin (2013) förklarar att strategierna inte är hållbara på längre sikt utan kan snarare fungera under en kort period. I beskrivningen av hantering av den höga arbetsbelastningen visade socialsekreterarna hur detta kunde leda till utmattning. De negativa påföljderna hade inte bara sitt inflytande på individen utan även kvaliteten i arbetet och individens professionella utveckling (Astvik & Melin 2013).
Kollegialt stöd kan motverka ohälsa i arbetet eftersom det har visat sig ha en positiv påverkan på stressnivån. Att ha lång arbetserfarenhet inom yrket har också visat sig ge en upplevelse av miskad stress och stressymptom (Welander, Astvik & Hellgren 2017). En nyexaminerad socialsekreterare är alltså mer utsatt för stress än en erfaren.
2.3 Arbetsmiljö och organisatoriska faktorer
Nylén (2017) presenterar en undersökning som visar ett samband mellan hälsa, personliga och arbetsmässiga resurser men även arbetets krav. Krav på arbetsplatsen innebär belastning bestående av kvantitet och arbetsbörda. Förutsättningar i arbetet gäller kontrollen över socialarbetarens arbete och återkoppling från närmaste chef såväl som kollegor. De personliga resurserna handlar om de möjligheter att signalera och sätta begränsningar. Nyléns undersökning (ibid) visade att höga krav i arbetet var en orsak till att en ökad psykisk ohälsa på samma sätt som resurser i arbetet hade en positiv påverkan på den psykiska hälsan. Studien drar slutsatsen att det är viktigt med minskade krav och att på samma gång bidra med olika resurser för att skydda de anställda i
överensstämmelse med organisationens mål. Det är också viktigt att vara medvetenhet om arbetsklimatet och personalens välbefinnande (Nylén 2017). Samtidigt finns det en medvetenhet på att höga krav på jobbet hänger samman med högre nivå av utbrändhet. Förslag på tillgångar kan vara att påverka arbetets utförande och gemenskapen i arbetsgruppen (Fagerlind Ståhl, Ståhl & Smith 2017). Den huvudsakliga orsaken till stress var höga arbetskrav enligt Welander, Astvik & Hellgren (2017). Kraven handlade bl.a. om kvantitet, alltså att socialsekreterarna skulle hinna med mycket. Onödiga arbetssysslor hade också en negativ effekt på arbetstrivseln. Denna typ av uppdrag kan innebära psykologiska påfrestningar där arbetstid läggs på mindre betydande uppgifter än de viktiga (Welander, Astvik & Hellgren 2017). Socialt arbete präglas ofta av hög arbetsbelastning, underbemanning, begränsad finansiering och nedskärningar. Det kan i sin tur leda till att socialarbetarna har svårt att möta klienternas enskilda behov (Blomberg, Kallio, Kroll & Saarinen 2015). Därför bör minskade krav och skapandet av bättre möjligheter till att utföra arbete ligga i fokus. Det är inte tillräckligt med att endast bättra på arbetsresurserna. Detta kan göras genom exempelvis minska på arbetsbelastning, arbetstakten och motsägande krav som i sin tur kan förebygga utbrändhet och sjukfrånvaro och skapa möjligheter till att återgå till arbetet (Fagerlind Ståhl, Ståhl & Smith 2017).
Forskningen har visat att resurser som stöd från kollegor har koppling till arbetstrivsel. Socialsekreterare som får stöd och känner att de är uppmärksammade rapporterade i Welander, Astvik och Hellgrens (2017) studie att de fann sig väl tillrätta på arbetsplatsen. En ytterligare bidragande faktor för arbetstrivsel var öppenhet inom organisationen, det vill säga att socialarbetarna kan uttrycka åsikter om organisationen och ge förslag på förbättringar om den egna arbetssituationen. Å andra sidan var socialsekreterare och biståndshandläggare i synnerhet utsatta inom vissa hälsoaspekter såsom stress, sömn, ångest och oro, är ett resultat av bristfällig psykosocial arbetsmiljö exempelvis brist på återhämtning. Däremot var det inte detsamma för exempelvis enhetscheferna eftersom arbetsbördan inte var på samma nivå då enhetscheferna har andra uppgifter (Welander, Astvik & Hellgren 2017).
2.3.1 New public management
I enlighet med (Astvik och Melin 2013) har NPM varit orsaken till att socialsekreterarnas fått ett mer komplicerat arbete. Effektivisering och spridda ansvar gällande kostnader och resultat resultera i att välfärdssektorn införde ändringar och ett ökat krav hos socialsekreterarna. Otillräckligt med resurser samt ökad arbetsbelastning har bidragit till att det blivit invecklat och svårt att utföra ett arbete för sin trivsel. Till följd av decentraliseringen ligger numera plikten på socialsekreteraren att kunna ta itu med balansen mellan krav och resurser. Ju mer komplexitet och långvarighet i ärenden gör att ansvaret därmed blir tyngre och utmanande att genomföra ett ordentligt arbete. Det krävs att den enskilde socialsekreteraren ger förtur till vissa ärenden och personalen behöver vidta olika strategier som kan påverka hälsan hos klienter men även ha en effekt på kvaliteten på arbetet. Detta är ett exempel på när de åtkomliga resurser inte är otillräckliga för de krav som socialsekreterarna ställs inför (Astvik & Melin, 2013).
Christopher Hood skriver i sin artikel The “New Public Management” in the 1980s: variation on a theme (1995) att förändringar inom den offentliga sektorn i OECD-länder (Organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling), var central i
tillkomsten av ”New Public Management” (NPM). Han skriver också att dessa förändringar var inom offentlig ansvarsskyldighet samt offentlig administration. Hoods artikel menar att NPM är ett alternativ till traditionen om offentlig ansvarsskyldighet som förkroppsligas i idéer från den offentliga förvaltningens progressiva tid. Införandet av New public management var också ett försök till att med hjälp av detaljerad struktur av procedurregler få bort korruption och inkompetens inom offentlig administration. Inom NPM sökte man ökad effektivitet samt transparens inom offentliga organisationer. Under 90-talet bidragit med större omställningar för välfärden i Sverige. Reformen har även haft med sig kravet på ökad administration som resulterar i mindre klientkontakt, ansträngande arbetsbörda och ökning av stress. Anledningen till att NPM introducerades som lösning på den tidigare byråkratiska regerings modellen eftersom den betraktades vara svår att genomföra, osmidig och begränsad. Införandet har medfört till privatisering och marknadsföring av tjänster inom service (Höjer & Forkby, 2011). Introduktionen av NPM i den offentliga sektorn influeras av företags- och marknadslogik (Johansson, S. m. fl. 2015). Det handlar om att implementera de redskap inom styrning och ledning som används i affärsdrivande företag, för att göra den offentlig förvaltningen effektivare. Tankemönstret inom NPM syftar till att offentlig- och privat sektor inte skulle skiljas på samma vis som förr. Inom socialt arbete påverkar NPM makten som socialarbetarna har och flyttas till andra aktörer i organisationen som exempelvis ekonomer, utbildare även person som inrättar nya evidensbaserade hjälpmedel (Johansson, S m.fl., 2015; Dahlstedt & Lalander, 2018).
2.4 Sammanfattning
Forskningen visar att socialsekreterare tenderar att vara utsatta för otillräcklig återhämtning inom sitt yrke och att de ständigt arbetar under motsägelsefulla krav där de förväntas åstadkomma förändringsarbete men samtidigt handla utifrån riktlinjer som kan göra en ”fyrkantig”. Faktorer som hög arbetsbelastning och krav inom socialsekrerteraryrket som exempelvis hinna med uppgifter och dokumentera visade sig öka stressen hos socialsekreterarna. Det blev svårt att skapa en stark professionell identitet när rollen förändrades frekvent och att det fanns en otydlighet vilka arbetsuppdrag ingick i rollen. Höga krav är ett tydligt exempel på något som påverkar välbefinnandet och något som hänger ihop med hur klientärendena artar sig. Faktorer som sänkta krav och att bevara nuvarande resurser anses viktiga. Stress hos socialsekreterare uppstår av olika anledningar och hanteras ofta på ett dåligt sätt vilket är negativt för den enskilde, arbetet och klienterna. En stressreducerande faktor är kollegialt stöd. Att ha lång erfarenhet av arbetet kan också innebära en högre motståndskraft mot stress. Utifrån litteraturgenomgången kan man dra slutsatsen att det behövs mer kunskap om arbetsrelaterad stress utifrån en organisatorisk aspekt för att på så vis kunna undvika utbrändhet.
3. Teori
I detta avsnitt kommer teorierna ”Krav, kontroll och stödmodellen” samt ”Copingstrategier” förklaras. Dessa två är teoretiska utgångspunkter som kommer att användas för att försöka uppnå ökad förståelse samt besvara studiens forskningsfrågor. Krav, kontroll och stödmodellen kan hjälpa till att arbetsrelaterad stress i samband med krav och kontroll. Copingstrategier kan vara till hjälp att identifiera vilka strategier socialsekreterare har för att hantera arbetsrelaterad stress. Kapitlet börjar med att presentera Krav, kontroll och stöd-modellen och därefter Copingstrategier.
3.1 Krav kontroll och stöd
I början på 1970-talet uppmärksammade och presenterade Robert Karasek en modell för att studera arbetsrelaterad stress. I senare skede utvecklade Karasek, i samarbete med Töres Theorell, Krav-kontroll-modellen. Denna kom att bli bland de första modeller att undersöka sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden och hälsan. Enligt Karasek och Theorell (1990) är förhållandet mellan krav och kontroll central om det dagliga arbetet leder till positiv eller negativ stress. Negativ stress kan uppstå ifall individen har större krav än kontroll eftersom krav, tidsnöd och arbetsbelastning är stressfaktorer. Kontroll utgör egenkontroll och möjligheten att ta beslut, vilket är positivt för personalens arbetssituation.
Personer med höga externa krav i en förening med lägre kontroll har lättare att råka ut för negativ stress. Den enskilde har låg kontroll om hen tilldelas arbetsuppgift och inte har kompetens att utföra den. Saknas kompetens att genomföra arbetsuppgifter kan det resultera i begränsat handlingsutrymme som i sin tur kan leda till negativ stress. Om man istället har en individ som har höga krav samt hög kontroll kan detta bidra till en positiv stress. Den positiva stress som uppstår ses som utvecklande och medför fortsatt vilja att gå till sitt arbete. Karasek och Theorell (1990) menar på om den enskilde individen har hög kontroll kan då också hantera höga yttre krav utan att erfara negativ stress. Vidare skriver Karasek och Theorell (1990) att individer som har ett större handlingsutrymme till att ta beslut gällande arbete och har möjlighet att utnyttja exempelvis handledning kan uppfattas att ha stor kontroll över sin arbetssituation.
I Sverige har anställda i människobehandlade organisationer blivit mer uppmärksamma på psykologiska orsaker som kan framkalla stress. Därmed har det också blivit vanligare att stressförebyggande kurser ges på arbetet (Karasek & Theorell,1990). Karasek och Theorell menar därför att det är viktigt för individer med höga krav på sin arbetsplats att den upplevs som spänningsfylld och utvecklande. Däremot är det ytterst viktigt att man finner en balans mellan höga krav och kontroll för att reducera riskerna för stressrelaterad ohälsa (Karasek & Theorell, 1990).
3.1.1 Modellen
Karaseks och Theorells (1990) modell är uppdelad i tre delar som består av krav, kontroll och socialt stöd. Modellen beaktar de externa kraven som finns i relation
till den kontroll en individ kan känna över en situation och hur individen får ta del av stöd denne kan få (Karasek & Theorell, 1990). Krav innebär de krav som arbetstagaren kan ha i sitt arbetsliv. Kraven kan ha påverkan på hur mycket energi den enskilde behöver lägga ner på sitt arbete. Kognitiva, kvalitativa, kvantitativa och emotionella krav som ligger till grund till hur stor grad en individ är i behov av att lägga ner energi att genomföra en arbetsuppgift (Karasek & Theorell, 1990). Den andra delen, kontroll, sätter fokus på hur stort handlingsutrymme som finns. Handlingsutrymmet betonar kompetensen i arbetet likväl hur stor inverkan en anställd har på arbetsplatsen. Om kontroll antingen saknas, håller på förloras eller brister kan det leda till att den skapar alternativt ökar stress som redan är nuvarande (ibid). Den tredje delen, socialt stöd, handlar om vägledning, feedback samt återkoppling i relation till arbetet. Saknas socialt stöd blir detta en bidragande faktor som öka nivån av stress. Enligt forskning kan anställda som ges möjlighet till socialt stöd från både chefer och kollegor, reducera risken att utveckla stressymptom jämfört med de som inte har möjligheten (Karasek & Theorell, 1990). Karasek och Theorell (1990) förklarar också socialt stöd i två delar, där det finns både ett instrumentellt samt emotionellt stöd. Instrumentellt stöd avser redskap, tid och pengar. Emotionellt stöd tillämpas bland arbetskollegor, ledare men även hos familj och vänner (Karasek & Theorell, 1990).
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de tre delarna. Om kontroll och stöd exempelvis finns kan de yttre kraven vara hanterbart. Däremot om det skulle saknas kontroll och stöd kan ett mindre krav kännas större och överväldigande. Om kraven är höga kan det medföra att den enskilde kan bli aggressiv och socialt isolerad (Karasek & Theorell, 1990).
3.1.2 Fyra situationer
I samband med krav och kontroll utmålar modellen fyra extrema situationer. Den första situationen är den så kallade ”avspända”, vilket syftar till att kraven inte är för höga men även där handlingsutrymmet är högt. Denna situation kan förklaras att tempot på jobbet är väsentligt och som anställd finns tillfälle att själva bestämma över sitt arbete. I den andre situation innebär ”passiva”, att både krav och handlingsutrymmet är lågt. Den tredje situationen även kallad den ”spända” menas med att en medarbetare har höga krav dock ett mindre handlingsutrymme. Den sista och fjärde situationen är den ”aktiva” som består av högre krav och handlingsutrymme. Den situation som tenderar ha störst risk att råka ut för sjukdom är den ”spända” (Karasek & Theorell, 1990). (Se figur nedan)
Krav, kontroll och stödmodellen har inte alltid varit självklar då kritik lyfts fram då modellen endast inriktade sig på jobbkontroll som en möjlig tillgång inom det psykosociala. Detta gjordes utan att väga in socialt stöd. År 1988 tillämpades därför med ett tredje inslag i form av socialt stöd. Karasek och Theorells modell kan ses som föråldrad då det är forskning från 1990-talet men ha syfte till att lösa aktuell problematik (Crescenzo, 2016).
Nedan kommer jag att visa med hur de fyra extrema situationer förklaras med hjälp av en figur. Där man tydligt kan se hur de tre delar i krav, kontroll och stödmodellen hänger ihop med de fyra extrema situationerna.
3.2 Coping strategier
I Stress, appraisal and coping presenterar författarna Richard Lazarus och Susan Folkman (1984) begreppet Coping och copingstrategier. Coping strategier har under en längre varit populärt att tillämpa inom samhällsvetenskaplig forskning gällande studier om stress. Lazarus och Folkmans (1984) teori är relevant för hur man kan hantera stress inom socialt arbete. Coping har sitt ursprung från engelskan och översätts till stresshantering, med andra ord, hur man hanterar stress i stressfyllda situationer. Coping har koppling till psykologin och darwinismen. Begreppet är uppdelat i två teoretiska utgångspunkter. Den ”experimentella psykologin” kan förklara coping som ett handlingssätt där det eftersträvas att ha kontroll på negativa omständigheter i sin miljö som kan bidra till förminskning av fysiska samt psykiska påfrestningar. Det handlar också om den som anpassar sig bäst överlever. Den ”psykoanalytiska jag psykologin” förklaras som hur coping kan reducera stress och även hur problem kan lösas. Huvudfokus inom den psykologiska aspekten är hur individen förmärker och tänker angående den enskildes förhållande till omgivningen. Den huvudsakliga definitionen av coping är det ständigt behövs anpassning av beteendemässig och kognitiv anspänning av anledning till att hantera externa såväl interna krav, vilka är jobbiga och överträder den enskildes resurser. Det finns två olika inriktningar inom coping spektret som beror på vilka personlighetsdrag individen har och vilken kontext denne befinner sig i. Dessa två inriktningar eftersträvar att förhindra samtidigt gynna varandra i copingprocessen (Lazarus & Folkman, 1984).
3.2.1 Emotionsfokuserad coping
Inom emotionsfokuserad coping finns det ett antal olika strategier som omfattas av beteendeprocesser som har sin inriktning på att reducera den känslomässiga bördan. Strategierna som är vanliga är distansering, selektiv uppmärksamhet, positiv jämförelse, förminskande, undvikande och att uppfatta det positiva i de negativa händelserna. Dessa strategier tillämpas under stressfyllda situationer. Vissa
strategier menar på att den enskilde måste först gå igenom känslosamma besvär innan de kan uppleva lättnad. Ur ett kognitivt perspektiv inom emotionsfokuserad copingstrategier kan en del av dessa medföra förändring hur en situation framstår hos individen, på samma sätt det objektiva kan vara densamma. Situationen får en annan mening och värderas på nytt sätt vilket i sin tur minskar det olycksbådande i en situation. Däremot kan emotionsfokuserade copingstrategier utmynna i en skev verklighet då situationens innebörd kan förändras och implicera optimism, ignorans, bristande insikt och förnekelse. Å andra sidan har det sin grund i omständigheterna i vilken utsträckning en situation ändrar uppfattningen om eller om det någonsin gör det (Lazarus & Folkman 1984).
3.2.2 Problemfokuserad coping
Problemfokuserade copingstrategier förknippas med de tillvägagångsätten för att lösa problem. Strategierna mestadels styrda åt att förklara problem och hitta olika lösningar. Därefter värderas de en av flera lösningar emot varandra baserat på för-och nackdelar de har. Coping med problemfokuserad inriktning är inte bara till för att lösa problem utan även visar på en objektiv analyserande process med huvudfokus på närmiljö. Detta gäller även strategier som är inåtriktade. Strategierna som uppmärksammar omgivningen syftar till att åstadkomma förändring i omgivningens möjligheter, begräsningar, påfrestningar och handlingssätt. De strategier som handlar om förändring inom motivation och uppförande är riktade inåt. Exempel på detta kan vara justering av ambitionsnivå eller att finna förutsättningar för belåtenhet. Möjligheterna att utveckla ytterligare beteendemönster eller införskaffa sig färdigheter är också strategier. Däremot är inåtriktade strategier till hjälp att lösa problem men ändå inte av sådan problemlösandekaraktär, snarare är det strategier som omvärderas (Lazarus & Folkman 1984).
3.3 Tillämpning av teorin
Då syftet med föreliggande uppsats handlar om att undersöka socialsekreterares upplevelse samt hanteringen av stress, har det övergripande teoretiska ramverket tillämpats på två sätt. Den första tillämpningen handlar om att de tre begreppen, krav, kontroll och socialt stöd och copingstrategier - fungerar som teman i de sex semistrukturerade intervjuerna med informanterna. Den andra tillämpningen innebär ett utformande av intervjuguide (se Bilaga 2), där olikartade frågeställningar utvecklats. Med detta följer att söka samla in professionella berättelser om arbetsrelaterad stress, vilket innebär att den övergripande teorin fungerar som ett ”par glasögon” varigenom de professionella berättelserna går att betrakta i linje med krav, kontroll och socialt stödmodellen samt copingstrategier.
4. Metod
Det föreliggande kapitel kommer att beskriva forskningsmetod och arbetsprocess. Dessutom ges en beskrivning av hur olika metodval påverkat studien. Syftet med denna studie är att förstå socialsekreterares hantering och upplevelse av arbetsrelaterad stress på individnivå.
4.1 Kvalitativ metod
Studien baseras på intervjuer dvs. kvalitativ metod då syftet med studien baseras på kvalitativa frågeställningar. Kvalitativ metod skiljer sig från kvantitativ då huvudfokus ligger på att samla in data som baseras på upplevelser och förväntningar. Det som är gemensamt för båda metoderna är att de hämtar in, samordnar och som sedan tolkas av forskaren. Huvudregeln är att kvalitativa data endast kan samlas in genom kvalitativ metod och kvantitativa data endast kan samlas in genom kvantitativ metod (Larsen, 2009). Larsen menar också att kvalitativ metod ger möjligheter till att ta del av individernas erfarenheter i sitt vardagliga liv och inte begränsas av ett frågeformulär. En djupgående förståelse hos forskaren bidrar också till att resultat och analys blir betydligt enklare att framföra. Trovärdigheten blir enklare att säkra eftersom informanten ges möjlighet att tala fritt och får förklara sig samt ställa följdfrågor (Larsen, 2009). För att besvara studiens forskningsfrågor anses det relevant att ha kvalitativ metod med en hermeneutisk inriktning.
De nackdelar som kan uppkomma med en kvalitativ metod är att den inte går att generalisera (Larsen, 2009). Däremot är inte detta syftet med den föreliggande studien då jag vill undersöka vad varje informant har för upplevelser och berättelser. Det vill säga att ”talet” står i fokus. Larsen nämner också att det är svårare att bearbeta denna typ av information då det inte finns några givna svar från de olika informanter (Larsen, 2009).
4.2 Urval och Intervjuer
I denna studie har jag använt mig av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Bekvämlighetsurval innebär att informanter som valts ut bygger på vad som är passande för forskaren och vilka objekt som ligger närmas till hand att välja. Resultaten i denna typ av urval kan var mycket intressant däremot blir det problematiskt att man inte kan generalisera resultaten, eftersom man subjektivt valt sina informanter. Det som också ifrågasätts är om hur de utvalda individer liknar den population som resultaten ska presentera (Bryman 2018). Snöbollmetoden är också ett urval som är i viss bemärkelse ett bekvämlighetsurval. Vid denna urvalsprocess får forskaren kontakt med informant/informanter som är relevanta till studiens tema, genom sina egna informanter. Fördelen blir att det går fortare att hitta nya personer och bli enklare att övertyga de nya individerna att ingå i studien, om de blivit rekommenderas av en bekant. Därför kunde jag genom denna informant få kontakt med andra informanter som också är relevanta för studien (Bryman, 2018; Denscombe, 2014).
Studien baseras på intervjuer med sex yrkesverksamma socialsekreterare. Däremot hade jag velat intervjua flera som arbetar på samma plats som informanterna men som på grund av fullspäckade scheman inte kunde ställa upp. Informationsbrev (se bilaga 1) skickades ut till alla som ställde upp på intervjun och även ett muntligt godkännande fick jag ifrån verksamhetschefen att genomföra intervjuerna. Informationsbrevet gav de medverkande information om sekretess, hur resultatet
förmedlas, att deltagandet är frivilligt och att man har möjlighet att avbryta medverkan utan någon förklaring.
Inför intervjuerna utformades en intervjuguide (se bilaga 2) med frågor som har sin utgångspunkt i studien syfte, frågeställning samt teori. Följdfrågor ställdes också ifall jag ville få ut mer information baserat på det intervjupersonen berättade om. Varje intervju tog cirka 30 minuter att utföra men jag sa till informanterna att avsätta en timme ifall det skulle dra över. Intervjuerna genomfördes som telefonintervjuer på grund av Covid-19 situationen. Intervjuerna spelades också in genom en extra telefon som fanns på plats under samtalets gång. Ljudinspelningarna transkriberades sedan till text för att på enklare vis kunna analyseras.
Däremot så var detta inte en möjlighet då jag tidigare nämnt om Covid-19 samt de restriktionerna till följd av detta. Däremot medför telefonintervju positiva fördelar att det är enklare att hantera en telefonintervju än personlig intervju. Det är också enklare att ha kontroll över informanternas olikheter och tillvägagångsätt. Intervjuerna spelas in och är därmed viktig att meddela respektive intervjuperson om hur denna information hanteras (Bryman, 2018). Telefonintervjuer kan ytterligare vara en fördel då olika faktorer såsom, kön, etnicitet, ålder, klass och intervjuarens närvaro, minskar effekten av att informanten svarar på ett sätt intervjuaren uppskattar. Intervjuarens personliga egenskap kan inte informanten ta del av eftersom intervjun sker via telefon (ibid.). Nackdelen är detta tillvägagångsätt inte passar för känsligare frågeställning som bland annat rör hälsa. Det är också en nackdel för studien då man heller inte kan reagera på informanternas ansiktsuttryck som kan röra om en fråga. Därmed kan man genom en personlig intervju se dessa tecken för att kunna upprepa eller klargöra frågorna (ibid.).
Men å andra sidan kan man genom tonläge och formulering få ett mer emotionellt intryck än bara genom textform. Genom intervju kan även de socionomer som blir intervjuade utveckla sina svar och ge en annan synvinkel. Jag som intervjuar kan även ställa följdfrågor under samtalet för att utöka min syn på ämnet. Följdfrågor kan man till skillnad från en enkät inte ställa där det redan finns utnämnda frågor. Dessutom är anledningen till jag gjort intervjuer och använt mig av en kvalitativ metod är för att jag ställer kvalitativa frågor i mitt syfte.
Studien använder sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som innebär intervjun utgår från en intervjuguide (se bilaga 2) och ger informanten möjligheten att utforma sina svar på sitt egna sätt. Informanten ges utrymme att framföra saker som den enskilde tycker är viktigt på så sätt kan man hitta ytterligare förklaringssätt (Bryman, 2018). Intervjuerna tog ca 30–40 minuter att genomföra och i mitt informationsbrev bad jag varje informant avsätta en timme ifall det skulle behövas mer tid. Intervjuerna gick bra där jag kände att jag hade tid för att ställa alla mina frågor och dessutom följdfrågor om det var något som behövdes att kompletteras.
4.3 Informanterna
Antalet intervjuer blev sammanlagt sex stycken. Informanterna är alla socionomer och arbetar inom människobehandlade organisationer. Intervjupersonerna har jag enligt Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer valt att anonymisera och skapat fiktiva namn. Nedan kommer jag att redogöra för informanternas namn och antalet yrkesverksamma år. I denna studie anser jag också att det blir en fördel för mitt resultat att få perspektiv från erfarna yrkesverksamma socialsekreterare samt även att få ta del av en relativt nyexaminerad socionom.
Alex, 26 yrkesverksamma år Kim, 2 yrkesverksamma år Robin, 25 yrkesverksamma år Billie, 6 yrkesverksamma år Noa, 32 yrkesverksamma år Charlie, 4 yrkesverksamma år
4.4 Analysmetod
I denna studie har jag valt att använda mig av tematisk analys när jag analyserat materialet. Tillvägagångsättet är vanligt vid analys av kvalitativa data. Här fokuserar forskaren på att hitta teman baserat på studiens forskningsfrågor samt genom informanterna utsagor (Bryman 2018). Innehållsanalys är ett sätt att systematiskt analysera intervjuerna, ex genom att mejsla ut olika mönster och teman i det som intervjupersonerna säger. Det är också viktigt att forskaren sållar bort det som anses icke relevant till syfte samt frågeställning (Larsen, 2009).
De sex intervjuerna har spelats in med hjälp av en telefon, sedan transkriberats och slutligen upprepade gånger lyssnats på för att inte utesluta viktiga detaljer i informanternas berättelser. Därefter har materialet ytterligare bearbetats genom en systematisk innehållsanalys där olika framträdande mönster och teman lyfts fram. De övergripande teman hittades genom att skriva ut meningsbärande ord vid sidan om intervjuerna som sedan grupperades. Exempel på ett tema var krav och arbetsbelastning, där flera intervjupersoner upplevde att kraven var höga eftersom arbetsbelastning också var hög. Därmed kunde jag upptäcka att det fanns ett mönster mellan dessa meningsbärande ord vilket resulterade att det blev ett av mina teman i resultatet.
4.5 Etiska överväganden
Det finns fyra fundamentala principer som en forskare ska beakta när man genomför forskningsprojekt. Dessa är sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet (Vetenskaprådet, 2017).
Sekretess
Gäller uppgifter som omfattas av sekretess och som nämns i offentlighets- och sekretesslagen (Vetenskaprådet, 2017). Enligt 8 kap. 30 § OSL säger paragrafen att hos universitet och högskolor för uppgifter om bland annat forskningsresultat som kommer fram vid en sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Tystnadsplikt
Krav på tystnadsplikt omfattar flera yrkesgrupper och även etiska regler.
Tystnadsplikt gäller exempelvis all anställd personal inom hälso- och sjukvården, tandvård samt socialtjänst. Det som definierar tystnadsplikt är att de som arbetare med en sådan etisk princip inte får tala med obehöriga om sina patienters hälsa och personliga förhållanden. (Vetenskaprådet, 2017).
Anonymitet
Anonymitet beskrivs där individer inte kan kopplas till något specifikt svar utan snarare att innehållet är det viktigare. Det är viktigt att obehöriga inte kan identifiera
personerna som deltagit i forskningen. Anonymitet är också viktigt inom etiska principer för att ytterligare skydda individer (Vetenskaprådet, 2017).
Konfidentialitet
Inom samhällsvetenskaplig forskning är detta också en viktig aspekt att beakta. Konfidentialtet är kravet på att inte dela uppgifter som givits till forskaren i förtroende. Kravet innebär också skydd mot obehöriga att ta del av forskningens material samt personuppgifter. Materialet bör även förvaras väl så att ingen obehörig kan komma åt materialet och dess innehåll (Bryman, 2018; Vetenskaprådet, 2017).
5. Resultat
I detta kapitel redogör jag för den information som jag fått fram genom intervjuerna med socialsekreterarna. Med anledning av att jag vill skydda intervjupersonernas identitet använder jag mig av påhittade namn. Citat ur intervjuerna kommer att användas för att ge läsaren en inblick i mitt empiriska råmaterial och därmed öka validiteten i studien. I detta avsnitt gör jag även en analys av materialet.
5.1 Strategier för att hantera stress
I hanteringen av de faktorer som utvecklar arbetsrelaterad stress använder respondenterna strategier. Främst beror stressen, enligt intervjupersonerna, på ovissa händelser inom organisation samt den höga arbetsbördan. En stor del av respondenterna känner att stress uppstår när det händer många akuta grejer samtidigt. Det kan vara att man får inkommande samtal om ett ärende samtidigt som det händer oförutsägbara saker i olika ärenden. Stress uppstår också om det finns i arbetsgruppen, ”det smittar av sig” som en av intervjupersonerna uttryckte det. En annan intervjuperson menar att stress skapas när någon kollega blir sjukskrivna eftersom att arbetsbelastningen blir ännu större och man får betydligt mer uppdrag utöver sina egna. De nämnda exemplen är sådana som intervjupersonerna inte själva kunnat styra över utan kan relateras till organisationen. I denna situation utvecklar man olika strategier för att kunna hantera den stressfyllda vardagen. I Lazarus & Folkman (1984) beskrivs olika typer av copingstrategier för att handskas med stressiga situationer som uppkommer och även har inflytande på förutsättningarna i dess omgivning. Här nedan beskrivs dessa i relation till intervjuerna
5.1.1 Arbetsbelastning och krav
För att kunna hantera den stress som uppkommer genom de höga krav och den arbetsbelastning intervjupersonerna beskriver att de har, får de ta till
kompensatoriska strategier för att kunna hantera sin arbetssituation. Hälften av
intervjupersonerna upplever höga krav och en hög arbetsbelastning.
Min arbetssituation idag väldigt stressfylld, det finns mycket att göra speciellt när det finns krav på dokumentation på allt och vi har också större krav på oss ju mer tryck det är på socialtjänsten vilket jag tycker är orimligt ibland eftersom vi är för lite personal anser jag och därför får man ofta jobba över för att hinna med allt (Kim)
På samma sätt berättar Alex:
Jag tycker absolut att det är stressfyllt varje dag, däremot får man inte se på stress negativt utan även att det faktiskt får en att göra saker, det är självklart att det kan gå överstyr och då kan det bli att man får hoppa över lunch eller liknande för att hantera de krav och den stora arbetsbelastning vi har, (Alex)
I Alex och Kims utsagor ser vi också kopplingar till Robins berättelse:
Jag tycker nästan att arbetssituationen idag är helt överstyr, vi har det jättestressigt, många mår dåligt, det är inte hälsosamt att arbeta som jag och mina kollegor gör idag, vi har ett enormt tryck på socialtjänsten och det blir mer och mer för varje dag, det underlättar inte heller att vi måste dokumentera allt vi gör, det
får bli att man kompenserar genom att ta hem arbetet eller skippar fikat för att man vill att alla ska få den hjälpen de behöver (Robin)
Som framgått av citaten ovan blir det tydligt att socialsekreterarna anser att kraven är höga. Med detta följer att de utvecklar olika copingstrategier. Problemfokuserade och kompenserande strategier är påtagligt närvarande i de tre berättelserna vilket betyder att man kompenserar arbetstid genom att exempelvis skippa lunch eller att man jobbar över för att hinna med. Den enskilde kan då ha en tendens till att ständigt tänka på sitt arbete under ledig tid vilket kan utlösa stress. (Blomberg et. al 2015; Lazarus & Folkman 1984)
Även det ökade kravet på dokumentation är en orsak till den ökade arbetsbelastningen. Införandet av NPM har varit en bidragande orsak till att socialsekretaren kan ge förtur till vissa ärenden som också påverkar kvaliteten i arbetet. Ex. att man tar sig an ett ärende som är mindre invecklat och därmed får mindre att dokumentera. NPM gör att socialsekrerteraryrket blivit mer komplicerat och tungrott, byråkratiserat arbete som också tar tid. Det blir svårare att hinna med allt det olika arbetsuppgifter och man tvingas därför ibland prioriterar bort viktiga uppgifter för att istället hinna med att dokumentera allt. (Astvik & Melin 2013; Johansson, S m.fl., 2015; Dahlstedt & Lalander, 2018)
Precis som Karasek och Theorell (1990) beskrivit berättar intervjupersonerna om att de höga kraven i arbetet många gånger gör situationen mer spänd. I samband med Karasek och Theorell (1990) teori kan detta innebära en högre risk för sjukdom. Betydelsen av att ha kontroll i samband med krav för att ha en balans i sin arbetssituation då det kan underlätta hanteringen av stress. (Fagerlind Ståhl, Ståhl & Smith 2017; Karasek & Theorell 1990).
(…) för att kunna få någon typ av sinnesro måste jag känna att jag har kontroll över kraven som ställs på mig, det finns stunder där jag känner att jag har det men just nu känns det lite svårare att kontrollera och det är självklart att det blir jag blir stressad av det (Billie)
5.1.2 Prioritera och strukturera
Ett annat sätt att kunna hantera stressen är att strukturera upp sitt arbete och även prioritera bland sina arbetsuppdrag. Det visar sig att hälften av intervjupersonerna använder sig av denna typ av strategi men de gör det på olika sätt.
Jag tycker att jag har ett gott stöd från vår förste socialsekreterare som hjälper mig att prioritera i exempelvis ärenden, det är nödvändigt för att jag ska kunna hantera stressen jag upplever, jag anser att det är positivt för min hälsa men samtidigt känns det fel att jag prioritera bort barn eller familjer som verkligen behöver hjälp (Kim)
Citatet ovan visar hur Kim både tillämpar en problemfokuserad copingstrategi såväl som en emotionsfokuserad strategi (Lazarus & Folkman 1984). Genom att prioritera bort saker samtidigt som man åsidosätter sina känslor uppstår stress. Denna typ av strategi används ofta under stressfyllda situationer och innebär tyvärr att individen måste genomgå känslomässiga besvär innan den slutligen kan uppleva lättnad (Lazarus & Folkman 1984)
Karasek och Theorell (1990) betonar också vikten av stöd i arbetet vilket kan underlätta den stressfyllda vardagen genom vägledning, feedback och återkoppling av en chef eller kollega. I citatet ovan visar det ytterligare på hur respondenten får stöd från förste socialsekreterare och att hen känner att det är nödvändigt till att hantera stress.
I Kims berättelse kan man se att den skiljer sig i Robin och Alex berättelse:
För att kunna hantera den arbetsbelastningen jag har så måste jag mestadels prioritera vad som är viktigast, det är viktigt för att jag inte ska stressa alldeles för mycket, det känns ibland jobbigt att jag inte kan hinna med allt när jag är sådan person som vill göra klart alla uppgifter jag får tilldelat (Robin).
Jag måste prioritera bort saker som 3 timmar långa möten eller saker som kan vänta och jag tror att det är största anledningen till varför jag kan hantera pressen, jag skiter faktiskt i saker som inte är jätteviktiga, jag kanske kan få skit för det sen men jag känner att de inte kan kräva det från mig när alla vet hur tungt vi har det här på socialtjänsten (Alex)
I Alex berättelse ovan är den problemfokuserade copingstrategin (Lazarus och Folkman, 1984) tydlig. Genom att prioritera saker som är viktigare än andra underlättar Alex sin arbetssituation. Han gör förändringar i sin omgivning och därmed blir det enklare att hantera stress.
I linje med Alex och Robins berättelse finns det liknade drag i intervjun med Charlie:
För att kunna hantera den stress jag upplever måste jag ha en kombination av struktur och prioritering med det menar jag att behöver en slags prioriteringsordning då jag känner att allt inte måste göras på en gång utan man får ta en sak i taget och prioritera det viktigaste denna typ av strategi är ett måste för mig (Charlie)
I citatet ovan framträder hur prioriteringsordning är något som kan vara till hjälp för att se vad som mer eller mindre bör prioriteras. Det, i sin tur, underlätta i hanteringen av stress. Charlie hanterar alltså sin arbetssituation, precis som de andra tre nämnda respondenterna, med hjälp av en problemfokuserad copingstrategi.
5.1.3 Stöd från kollegor och chefer
På frågan om intervjupersonerna anser att de får stöd i form av vägledning, feedback och återkoppling säger i stort sett allihopa ja men att det kan variera utifrån vem de går till och hur tillgänglig den personen är. Exempelvis nämner en av intervjupersonerna att deras förste socialsekreterare är sjukskriven och därmed har hen inte tillgång till det stöd som hen tidigare haft.
På frågan om hur Charlie upplever sitt sociala stöd i arbetet förklarar hen:
När det gäller stöd från chefer, är den förste socialsekreteraren min närmsta chef och är den som ger mig handledning i exempelvis svåra ärenden, jag tycker att hon är mycket tillgänglig och än så länge har fungerat jättebra med hen och det har underlättat mycket i de stressfyllda arbetsdagar (...) när det gäller stöd från
kollegor kan jag bolla om ärenden med vissa och det är inte fel, men jag använder hellre mig av närmste chefen, handböcker eller rättsfall då jag inte alltid kan lita på att mina kollegor har rätt kunskap men handlar det mer om känslor så är det skönt att ha mina kollegor att luta sig mot (Charlie)
I detta citat nämner Charlie att hen uppskattar det stöd hen får från sin förste socialsekreterare och att det underlättar arbetssituationen. I koppling till Karasek och Theorell (1990) kan detta innebära att förste socialsekreteraren kan ses som ett instrumentellt stöd åt Charlie då förste socialsekreteraren finns som ett redskap eller hjälpmedel i olika ärenden. Kollegorna anses däremot att vara ett emotionellt stöd då Charlie också säger att hen hellre pratar med kollegor om känslor än ärenden. Billies diskussioner om stöd skiljer sig dock något från Charlies berättelse:
Jag tycker att det är svårt att få stöd när vår närmste chef är sjukskriven och har varit det i några månader, det är ju hon som har rollen som förste socialsekreterare och ska vara den som hjälper oss när vi fastnar i ärenden eller om vi tycker att det blir lite för mycket (…) det har blivit mycket stressigare nu när hon inte är där eftersom våra chefer inte kommit på en lösning som kan ge oss den hjälpen, därför står vi på våra egna ben just nu men jag hamnar snart på knäna (Billie)
Billies argumentation går helt i linje med Karasek och Theorells (1990) diskussioner då de menar att det är viktigt att få stöd från chefer, kollegor men även familj. Denna balans, menar de, är viktig för att kunna upprätta en jämnvikt mellan krav och kontroll. Det är också viktigt för att inte utveckla stressymptom. I detta fall är det påtagligt att Billie upplever att det blivit mer stressfyllt.
På samma sätt som Charlie menar Noa:
Jag får stöd från vissa kollegor, de ger ju mig feedback, jag vet att chefen också ger mig stöd men däremot så ger chefen inte det stödet till alla. Vilket gör mig upprörd för jag vet att det är flera som hade kunnat behöva det stöd. Dessa personer har också varit tydliga med att de inte mår bra och har mycket att göra. Jag är glad för min skull att chefen lyssnar på mig men alla andra då? Utöver stöd från chef och kollegor får jag stöd från vår förste socialsekreterare som är min närmaste chef vilket jag tycker fungerar jättebra och när jag pratar om stöd menar jag inte bara handledning som med ärenden att göra, utan även vägledning att jag måste prioritera bort ärenden som jag egentligen inte vill... men det blir nödvändigt för om jag ska kunna orka något överhuvudtaget (Noa)
I detta utdrag från Noas berättelse upplever hen stöd från både förste socialsekretare och arbetskollegor. Den förste socialsekretaren ger stöd i ärenden men även i hantering av stress då Noa får hjälp att prioritera bort ärenden. Detta anser Noa som nödvändigt för att kunna hantera sin vardag.
Gemensamt för alla tre informanter är att de, om än i olika utsträckning, känner ett stöd från chefer och kolleger. Det i sin tur innebär att man minskar risken att utveckla stressymptom. Däremot kan det skilja sig år vilken typ av stöd man vill ha. Två av kollegerna uppger, i enlighet med Karasek och Theorells modell, att de främst vill ha emotionellt stöd från sina kollegor. Det innebär att man snarare vill bearbeta känslor med kollegerna än cheferna. Cheferna däremot är viktiga för konkret handledning i ärenden. En av informanterna påstår t.o.m. att det kan vara
en fara att förlita sig på att ens kollegor i detta avseende eftersom de alltid har rätt kunskap om hur man ska besluta i svåra ärende. Stöd från chef är gemensamt för alla tre, och alla vill alltså ha det i form av ett instrumentellt stöd, det vill säga, ett redskap för vägledning i ärenden. I intervjuerna framkommer att alla informanterna upplever ett socialt stöd men trots detta bör man inte blunda för krav och kontroll (Karasek & Theorell, 1990)
Det som också tydligt framkommer i intervjuerna är att de talar om att prioritera bort saker för att kunna hantera sin arbetssituation. I samband med detta kan man dra kopplingar till den röst- och hjälpsökande copingstrategin, som är en problembaserad metod. Det är innebär att man aktivt vill finna olika lösningar på ett problem likt alla de strategierna. I denna typ av situation kan man även dra kopplingar till den självstödjande copingstrategin eftersom man måste behärska obalansen mellan arbetskraven och de resurser man har tillgång till. Därmed är socialt stöd en sådan resurs man använder sig av för att kunna hantera sin arbetssituation. Att en person inom människobehandlande organisationer tvingas att tillämpa andra olika typer av strategier kan på lång sikt påverka den enskildes hälsa men även kvaliteten i arbetet- Däremot behöver inte alla strategier behöver innebära en negativ inverkan på hälsan snarare positiv (Welander, Astvik & Hellgren 2017; Astvik & Melin 2013; Lazarus & Folkman, 1984). Däremot kan det bli problematiskt när det inte finns tillgång till stöd som exempelvis Billie nämner.
5.2 Individen inom organisatoriska ramar
Strategierna som introducerades i avsnittet ovan är strategier av olika karaktär som respondenterna använder för att hantera stress på sin arbetsplats, men det betyder inte att alla strategier är fördelaktiga på lång sikt. Vissa saker är föränderliga för individen, medan andra faktorer är på organisationsnivå. Detta avsnitt visar de hinder och möjligheter som finns inom organisationsramen för att främja mer hållbara arbetsförhållanden och undvika arbetsrelaterade sjukdomar.
5.2.1 Introduktion
Som ett första steg i arbetslivet anser intervjuaren att det är viktigt att ha en bra introduktion till arbetsplatsen, oavsett om personen har liknande erfarenheter på en tidigare arbetsplats. Enligt de intervjuade inkluderar en bra introduktion vanligtvis möjligheterna till att få stöd i de första samtalen med klienter, mentorskap och även skuggning av kollegor i deras ärenden.
(...) introduktionen är till för dig som är nyanställd och den bör göras utifrån en mall utan den bör snarare vara anpassad (Kim)
En individanpassad introduktion är därför positiv. Det kan i sin tur skapa förutsättningar för individer att hantera framtida arbetssituationer på ett mer hållbart sätt. Med andra ord används copingstrategier som är mer hållbara på längre sikt istället för mer kortsiktiga strategier. Med en bra introduktion ökar sannolikheten för att anställda är lojala mot arbetsplatsen, vilket beskrivs som en viktig förutsättning för att anställda ska stanna kvar på arbetsplatsen och våga säga ifrån.
5.2.2 Balans mellan känslor och professionalism
En stor del av informanterna understryker hur viktigt det är att inte vara för personlig eller känslomässigt engagerad i sina klienter.
