Män i barnomsorgen Förskollärares syn på manliga kolleger

(1)

Lärarutbildningen

ULV – projektet

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Män i barnomsorgen

Förskollärares syn på manliga kolleger

Men in childcare

Hanaa Al-Khafaji

Przemyslaw Smoter

Lärarexamen 90 hp Lärarutbildning 90hp 2012-04-30

Examinator: Anna Henningsson-Yousif Handledare: Pia Jäderquist

(2)

(3)

Förord

Vi vill erbjuda alla som är intresserade av jämställdhetsfrågor att läsa vårt gemensamma

examensarbete. Vi hoppas att resultatet ska intressera alla som undrar varför det är så svårt att hitta manliga förskollärare idag. Vi vill också tacka vår handledare Pia Jäderquist som hjälpt oss med sina värdefulla råd.

(4)

(5)

Sammanfattning

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn sex kvinnliga och två manliga förskollärare har på manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda på vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan.

Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollärare och två yrkesverksamma manliga förskollärare. De sistnämnda intervjuades via telefon.

Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollärare och det viktigaste syften var att män skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhågor fanns t ex var några respondenter oroliga för att män inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att föräldrar från andra kulturer inte skulle vilja att män arbetade i förskolan med mindre barn.

Slutsatsen man kan dra är att män som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmänhet kan känna sig välkomna men att de måste hävda sin yrkesroll före sin könsroll och att de måste se till att få ta del av verksamheten fullt ut.

(6)

(7)

Innehållsförteckning

Förord ... 3

Sammanfattning ... 5

Innehållsförteckning... 7

1. Inledning ... 8

2. Syfte och frågeställningar ... 10

3. Litteraturgenomgång ... 11

3.1 Jämställdhet i förskolan enligt officiella dokument ... 11

3.2 Svensk förskolehistoria och genusfrågan ... 12

3.3 Andelen män i förskolan idag. ... 13

3.4 Varför behöver verksamheten manliga pedagoger? ... 15

3.5 Mäns uppfattningar om sitt arbete i förskolan ... 17

3.6 Hur samarbetet mellan könen i förskolan ser ut i praktiken ... 17

4. Metod ... 19 4.1 Urval... 19 4.2 Datainsamlingsmetoder ... 20 4.2 Forskningsetik ... 20 4.3 Procedur ... 22 5. Resultat... 23

5.1 Finns enligt de intervjuade verkligen behov av att anställa fler manliga förskollärare? ... 23

5.1.1 Män inom förskolan behövs som förebild ... 23

5.1.2 Män inom förskolan som kompensation för frånvarande pappor ... 24

5.1.3 Män inom förskolan som motvikt mot kvinnodominansen ... 24

5.1.4 Män och kvinnor är olika och därför behövs båda inom barnomsorgen ... 25

5.1.5 Män och kvinnor är lika och därför behövs båda inom barnomsorgen ... 25

5.2 Vad tänker de om samarbetet med de manliga lärarna? ... 25

5.2.1 Personlighet viktigare än kön. ... 25

5.2.2 Män skall göra samma uppgifter som kvinnor. ... 26

5.2.3 Manliga pedagoger har samma kompetenser som kvinnliga pedagoger. ... 26

5.2.4 Kvinnor är mer kompetenta än män. ... 27

5.3 Är de redo att acceptera manliga kolleger i förskolan? ... 27

5.3.1 Kvinnor vill gärna jobba tillsammans med en man. ... 27

5.3.2 Äldre kvinnor vill inte jobba tillsammans med män. ... 28

5.4 Ser de kanske speciella fördelar med manliga kolleger? ... 28

(8)

5.4.2 Män och kvinnor kan komplettera varandra i förskolan. ... 29

5.4.3 Män är bättre på en del aktiviteter. ... 29

5.5 Övriga observationer som dök upp under samtalen. ... 29

5.5.1 Män vill inte jobba i förskolan på grund av den låga lönen. ... 29

5.5.2 Män vill inte jobba i förskolan på grund av kulturella fördomar. ... 30

5.5.3 Män som källan till rädslan för pedofiler bland en del föräldrar. ... 30

5.5.4 Föräldrarna har en positiv inställning till manliga pedagoger enligt de intervjuade ... 31

5.5.5 Män vill inte jobba i förskolan på grund av yrkets låga status ... 31

5.5.6 Föräldrar med en annan kulturell backgrund är negativt inställda till manliga förskollärare. ... 31

6. Diskussion och analys ... 33

6.1 Metod diskussion ... 36

6.2 Fortsatt forskning ... 37

7. Slutsatsen ... 38

(9)

8

1. Inledning

I samhället finns många yrken som passar både män och kvinnor, trots det finns verkar en del yrken inte klara av att bryta igenom ”könsrollsvallen”. Om vi nämner ”förskollärare” tänker vi oftast på en kvinnlig pedagog. Det verkar vara ett yrke som passar kvinnor bättre än män. Det är kvinnor som enligt gammal tradition vet hur man tar hand om barn. Redan 1980 fastställdes i Lag (1979:1118) jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Enligt den var det en av samhällets uppgifter att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete i arbetslivet. Samtidigt som dessa regler att aktivt verka för jämställdhet föreslog förbud mot

könsdiskriminering i arbetslivet1. Detta öppnade nya möjligheter för män att närma sig omsorgssfären.

Idag, över trettio år senare är förskolan fortfarande en arbetsplats som helt domineras av kvinnor. Idag är bara 2,8 procent av förskollärarna anställda i kommunala förskolor och 5,3 procent i fristående förskolor män2. Detta betyder att förskollärare är ett av de minst

jämställda yrkena på marknaden. Det finns säkert flera orsaker till detta. Vissa män vill inte jobba som förskollärare på grund av den låga lönen, andra möter negativa reaktioner omgivningen eftersom yrket uppfattas som typiskt kvinnligt3. Detta samtidigt som det finns önskemål från statsmakterna att förskolan ska motverka traditionella könsrollsmönster. I läroplanen för förskolan finns:

”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och

1 Havung, Margareta (2000) Anpassning till rådande ordning En studie av manliga förskollärare i

förskoleverksamhet, Lärarhögskolan, Malmö s.24

2 Förväntningar tynger manliga förskollärare, Genus 2.11

http://genus.se/meromgenus/teman/skola/forskola/manliga-forskollarare/ (2012.02.03.)

3 SOU 2006:75,Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i

förskolans pedagogiska arbete, betänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan

(10)

9

förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskola skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller4."

Vi är två studenter som tänker jobba som förskollärare i framtiden därför var det naturligt för oss att undersöka fenomenet som är i samband med vårt framtida yrke. Vårt gemensamma intresse för ämnet börjades under våra diskussioner som gällde jämställdhet i samhället. Våra åsikter var ofta påverkade med faktum att en av oss är en kvinna och den andra är en man. Det mest intressanta enligt oss är eventuella reaktioner av de kvinnliga förskollärare när de möter manliga kolleger på jobbet speciell i situationen när de har så sällan den möjligheten. Det väckte automatiskt en annan fråga. Varför andelen män är så liten? Frågan om vilken bild av några utvalda förskollärare har om manliga förskollärare kanske kan ge oss en del av svaret på varför könsfördelningen är så sned i den här yrkesgruppen.

(11)

10

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka sex kvinnliga och två manliga förskollärarens syn på manliga kolleger i förskoleverksamheter. Vi är intresserade av vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan.

 Finns enligt de intervjuade verkligen behov att anställa fler manliga förskollärare?  Vad tänker de om samarbete med de manliga förskollärarna?

 Är de redo att acceptera manliga kolleger i förskolan?  Ser de kanske speciella fördelar med manliga kolleger?

(12)

11

3. Litteraturgenomgång

3.1 Jämställdhet i förskolan enligt officiella dokument

I svensk lagstiftning finns flera dokument som skall motverka könsdiskriminering på olika nivåer. I förskolan skall man också följa ett antal föreskrifter som gäller detta område. Vi beskriver dessa dokument under den här rubriken.

Det första dokumentet som man inte absolut kan glömma när man beskriver

jämställdhetsfrågor som gäller förskolan är läroplanen för förskolan Lpfö 98. Läroplanen kräver att barnen ges möjligheter att utvceklas utan begränsningar utifrån stereotypa könsrollsmönster. Personalen på förskolan skall kunna förklara för barnen att flickor och pojkar inte är varandras motsatser5. Själva uppdraget är tydligt formulerat i meningen ”Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller”6

.

En lag som gäller både förskolan och skolan och som prioriterar hög jämställdhet är skollagen. I första kapitlets andra paragraf kan man läsa att:

§2 ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1.främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.7”

5 Styrdokument om jämställdhet, Jämställd förskola och skola http://www.jamstalldskola.se/vad-ar- jamstalldhet/styrdokument.shtml (2012.02.03.)

6 Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010, http://www.skolverket.se/ (2012.02.03.) s.5

(13)

12

En annan lag som betonar betydelse av jämställdhet i arbetslivet är Diskrimineringslag8 enligt vilken i skolans verksamhet finns det förbud att diskriminera utifrån flera

diskrimineringsgrunder bland annat kön men också etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Institutionen som övervakar

diskrimineringslagen är Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan också företräda barn och elever i domstol9.

3.2 Svensk förskolehistoria och genusfrågan

Diskussionen om småbarnsinstitutionens inriktning och omfattning hade plats under flera decennier på nittonhundratalet. Skulle dessa institutioner vara inriktade mot tillsyn eller skulle de vara syftade mot barnpedagogik10?

Fram till 1950-talet var barnstillsyn den vanligaste anledningen till sådana institutioner fanns, syftet var att stödja mödrar som inte kunde stanna hem med barnen på grund av arbete. Men samhället var inte enigt om att sådant stöd för kvinnor var riktigt önskvärt. Det var en diskussion som i högsta grad var relaterad till frågor om kvinnans roll i samhället11.

Man började diskutera på allvar om mäns rätt att arbeta inom barnomsorgen i mitten av 1960-talet. Dialogen var utbyggd precis som idag kring barnens behov att kunna uppleva kontakten med manliga pedagoger för att ge barnen manliga förebilder 12. De viktigaste faktorerna som förhindrade andelen manliga arbetstagare under denna tid var enligt

8 SFS 2008:567

9 Styrdokument om jämställdhet, Jämställd förskola och skola http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/styrdokument.shtm (2012.02.03.),

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/72/88/1a5ba502.pdf (2012.01.23.) s.19

11 SOU 2006:75 s.19

12 SOU 2004:115, Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans

pedagogiskt arbete, delbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan.

(14)

13

Anderson13 låga lönen gammalt könsrollstänkande vilka skrämde bort eventuella manliga förskollärare.

Förskolan blev från 1970-talet en unik kombination av omsorg och pedagogik. Denna kombination vände sig till alla barn oavsett familjevillkor. Förskolan har under hela den tiden varit ett arbetsfält för kvinnor. Manliga förskollärare var länge helt otänkbara i

verksamheten14.

På 80-talet kom diskussionen igång att man borde anställa fler män i förskolan. I riksdagens propositioner inför jämställdhetspolitiken inför 1990-talet kan man läsa att:

”En ökad andel manlig personal i barnomsorgen har ett stort värde eftersom barn tar efter vad vi gör snarare än vad vi säger. Manliga barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger är viktiga förebilder15_.”

Men även sedan utbildningarna öppnats för män lockade utbildningen alltför få. De senaste åren har andelen manliga förskollärare anställda i förskolan stabiliserats kring 2,3 procent. Det är ungefär femtio procent av anställningarna under toppåret 1983 då andelen män var uppe i 4,6 procent. Dock är nuvarande nivå ändå en svag men märkbar ökning om man jämför med den lägsta andelen, år 1998, då männen bara utgjorde 1,9 procent av alla anställda16.

3.3 Andelen män i förskolan idag.

Antalet män anställda på förskolan har enligt litteraturen alltid varit låg. Under de senaste tio

13 Anderson, Märta (1967). Könsbarriärer. Barnträdgården, Tidskrift för Sveriges Barnträdgårdslärarinnors Riksförbund, 50(8), s. 225

15 Riksdagen 1987/88: Anmälan till prop. Inför jämställdhetspolitiken inför 1990-talet. Regeringens skrivelse 1987/88:105.

(15)

14

år har den legat på mellan 2-3 procent och möjligheten att ändra trenden de närmaste åren är låg på grund av få män väljer förskollärare som sin studieinriktning17.

Varför är det så? Några svar kan man hitta när man läser Havung, fil. dr i pedagogik, som skrivit en bok om manliga förskollärare. Hon pekar på orsker som både den låga lönen och statusen, i jämförelse med andra yrken som kräver lika lång utbildning. Enligt henne är förskolan stämplad som en yrkesverksamhet för kvinnor. Det märks i förskolans arbetssätt, mellanmänskliga relationer och fysiska miljö som återspeglar samhällets föreställningar om kvinnliga egenskaper och kvalifikationer18.

I samhällets föreställning är kvinnor de som är naturligt anpassade för att fostra små barn. Det innebär att kvinnor inte behöver motivera sin yrkesval när de bestämmer sig för att jobba på förskolan. Män som gör samma val måste argumentera för sitt yrkesval på ett sätt som kvinnor inte behöver göra19. Män hör också ofta att det inte finns prestige i yrket och att män som jobbar med små barn uppfattas som människor utan några mål i livet20. Dessa

föreställningar påverkar tydligt manliga förskollärares egna föreställningar. Män som arbetar med små barn kan ofta uppfattas inte som riktiga män av samhället. Detta på grund av att en manlig man, inte skall jobba i ett yrke som är avsett för kvinnor21. Samtidigt kan man läsa att kvinnor i allmänhet är väldigt positiva när det gäller män som jobbar inom ”deras” yrke. Det är tyvärr inte självklart heller att kvinnorna att är redo att släppa in männen i de

kvinnodominerande yrkena22.

Det bra att omställningar i samhället leder till utvecklingen av nya manliga attityder som är både ett resultat av nya val och beteendemönster hos män. Man kan säga att ju mer män börjar jobba inom kvinnodominerande yrken desto mer tolerant blir samhället. Då ger samhället a

17 SOU 2004:115, Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiskt arbete, delbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/47/60/194bfa79.pdf (2012.02.22.) s.197

18 Havung (2005)Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i kvinnornas förskola, Nordberg (red),

Manlighet i fokus- en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och skola,Liber, Stockolm, s. 47

19 SOU 2004:115, s.197

20 Förväntningar tynger manliga förskollärare, Genus 2.11 (2012.02.03.), http://genus.se/meromgenus/teman/skola/forskola/manliga-forskollarare/

21 Havung, s. 51

(16)

15

sin sida männen en större möjlighet att förändra sig själva genom att bli mer

barnorienterade23. Detta kan ha stor betydelse för framtiden när barnorienterade män /manliga förskollärarna inte framstår så avvikande som de gör idag.

Delegationen för jämställdhet i förskolan betonar i sina publikationer rollen som

pedofildebatt fick, då den ägde rum underr senare delen av 90-talet. Den spelade säkert en roll för det minskade intresset för män att välja förskolläraryrekt. Debatten ledde till att många män sökte sig bort från förskolan. Detta syns också i statistiken. År 1994 arbetade 1 970 män i förskolan, fyra år senare var de bara 1 255. Enligt forskarna syns förändringen tydligast i det län där en av de avslöjade pedofilerna arbetade. I Örebro län arbetade 67 män inom förskolan år 1994 och fyra år senare hade antalet sjunkit till 18 män24.

3.4 Varför behöver verksamheten manliga pedagoger?

Enligt litteraturen är det viktigt att ge barnen möjlighet att uppleva att män kan ta hand om barn lika bra som kvinnor25. Kvinnorna och männen som jobbar tillsammans i förskolan kan komplettera varandra. Barnen kan se att kvinnor och män som är olika ändå kan göra samma saker och effektivt samarbeta med varandra26. Enligt lärarförbundet är det viktigt att öka andelen män i förskolan för att bryta den genusuppdelade arbetsmarknaden i stort och skapa en jämnare fördelning av makt och resurser i samhället27.

Ett annat argument för att öka andelen män i förskolan är att det hjälper till bryta

könssegregeringen på arbetsmarknaden i allmänhet. För att göra detta måste flickors/pojkars

23 Havung (2005) Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i kvinnornas förskola, Nordberg (red),

24 SOU 2004:115, Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiskt arbete, delbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan.

förskoleverksamhet, Lärarhögskolan, Malmö.s.159

26 Havung , Anpassning till rådande ordning En studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet, s.157

27 Preisz ,Eva-Lis, Åmossa, Karin, Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans

pedagogiska arbete

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/00724969?OpenDocument&menuid=00741052

(17)

16

eller kvinnors/mäns uppgifter breddas samt en jämnare fördelning av makt och resurser mellan könen komma till stånd.Man ska inte heller glömma att män behövs i förskolan för att visa både de vuxna och barnen att kvinnor och män kan arbeta lika bra med barn, omsorg och pedagogik. Det är viktigt att utmana synsättet att män och kvinnor inte kan göra samma saker.28

I förskolan finns många barn som saknar manliga identifikationsobjekt hemma. Det är lika vanligt både i familjer med en ensamstående mamma och i familjer med en pappa som inte deltar aktivt i barnens liv eller vägrar att ha någon djupare kontakt med sitt barn. Med manlig personal i förskolan skulle man kunna överbrygga denna brist29. Detta stämmer också överens med Nordberg som påpekar att den manlige pedagogen kan vara en viktig person för sådana barn. Det är han som kanske kan motverka en del av de problem vilka barn som växer upp utan manliga individer eventuellt kan tänkas få i framtiden30.

Enligt delegationen för jämställdhet i förskolan är förskollärarnas kön inte avgörande i pedagogiskt arbete. De menar att människor måste se mannen som pedagog i första hand och som man i andra hand. Man kan inte blanda könstänkande när det gäller fördelningen av arbetsuppgifter och ansvar. Männen ska inte in i förskolan enbart koncentrera sig på aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Män kan istället påvisa att kön, i sig, inte har någon betydelse för hur barn ska forma sina förebilder. De menar också att det skulle vara bra med en ökad andel män på grund av att erfarenheter visar att arbetsplatser med en jämn könsfördelning bland de anställda ofta innebär ökad trivsel. Det betyder enligt dem att i en könsblandad grupp finns det en större bredd av erfarenheter och kunskaper31

29 Havung (2005 )Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i kvinnornas förskola, Nordberg (red),

30 Nordberg, Marie (2005) Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet,

maskulinitet, femininet och heteronormativitet, Bokförlaget Arkipelag, Göteborg.s.108

(18)

17

3.5 Mäns uppfattningar om sitt arbete i förskolan

Manliga förskollärare som anställs i förskoleverksamheten upptäcker snart att de har dubbla krav på sig i jämförelse med sina kvinnliga kolleger. De är samtidigt både förskollärare och män och med höga höga förväntningar från samhällets sida32.

Det är självklart att det för manliga pedagoger är mycket enklare att kliva in i de

traditionellt manliga könspositioner som erbjuds dem än att mer radikalt bryta med normerna och försöka att utforma nya manliga positioner. När männen flyr förskolan brukar medierna ofta knyta detta till förskolans ”kvinnliga och feminina miljö”. Detta har en viss sanningshalt eftersom det visar sig att de män som lämnar förskolläraryrket, ofta går till ett manligt kodat yrke, samtidigt som deras kvinnliga kollegor oftast enbart byter arbetsplats eller utbildar sig inom ett nytt kvinnoyrke33. Man kan här ställa frågan om det är på grund av att männen vill lämna ett kvinnominerat område eller om det bara är enklare för dem att hitta nytt jobb inom en typiskt ”manligt” yrke?

Samtidigt kan man se att män som valt att arbeta i förskolan, istället för att oroa sig, ser sig själva som föregångare för en maskulinet i förändring. De deltar aktivt i verksamheten och visar att det finns utrymme för både manligt och kvinnligt arbete i förskolan. Dessa pedagoger kan uppfattas som symboler för ett kön i förändring34.

3.6 Hur samarbetet mellan könen i förskolan ser ut i praktiken

Idag hör man ofta om hur viktigt det är att locka mer män till förskolan. Men hur ser samarbete mellan dem och deras kvinnliga kolleger ut i praktiken? Enligt litteraturen har de manliga arbetstagarna svårigheter att påverka och förändra förskolan. Detta på grund av att det är kvinnorna som bestämmer hur och på vilket sätt verksamheten skall bedrivas, vad som skall prioriteras och när männen skall släppas in. Nordberg skriver efter Havung att även om

32 Havung (2005) Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i kvinnornas förskola,Nordberg (red),

33 Nordberg (red) (2005), Manlighet i fokus- en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i

förskola och skola,Liber, Stockolm, s.89

(19)

18

det finns en ”manlig kultur” i förskolan, är den marginaliserad35

. Orsaken till detta kan vara att samhället förväntar sig att den kvinnliga personalen i förskolan skall vara förknippad med en traditionell kvinnlighet36.

Många män i förskoleverkasamheten upplevde samtidigt att deras utförande av rutinuppgifter kontrollerades på ett helt annat sätt än deras kvinnliga kollegors. Enligt Nordberg ställer arbetsgivare oftare lägre krav på dessa manliga arbetstagare som utför kvinnligt kodade uppgifter än på deras kvinnliga arbetskamrater. Medan kvinnorna förväntades vara kompetenta, antogs de manliga arbetstagarna, om de inte aktivt bevisade motsatsen, att vara sämre på att uttrycka känslor, ta hand om barn, städa och hålla ordning. Därför behöver de också övervakas mer än deras kvinnliga kollegor37. Nordberg skriver vidare att de kvinnliga kollegorna ofta ser manliga förskollärare som ”oansvariga och charmiga pojkar” som kastar sig in i leken medan de kvinnliga arbetstagarna håller koll och ser till att verksamhetens rutiner flyter på som vanligt38.

Manliga förskollärare behandlas samtidigt ofta som en bristvara vilket gör att manliga arbetstagare i detta yrke blir intervjuade av tidningar, filmar, får delta i olika projekt där de också framställs som viktiga förebilder. Jämställdhetsdiskurserna pekar ut dem som viktiga för pojkar, vilket gör att de manliga arbetstagarna ständigt uppmärksammas och påminns om sin könskategorisering. Nordberg skriver också att hon upptäckte under sina fältstudier att det var vanligt att de kvinnliga arbetstagarna pratade och skämtade med sina manliga kollegor och var noga med att se till att de trivdes39.

Man kan upptäcka at det också i barnomsorgen, med få karriärvägar, är vanligt att manliga arbetstagare ”plockas ofta” ovanifrån som rektorer eller pedagogiska ledare. De jobbar också som lärare på förskollärarutbildningen där de förväntas att utgöra goda exempel och vara ett stöd för manliga studenter40.

maskulinitet, femininitet och heteronormativitet, Bokförlaget Arkipelag, Göteborg, s.163

36 Nordberg (red) (2005) Manlighet i fokus- en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i

förskola och skola, Liber, Stockholm, s. 48s.70

37 Nordberg, Jämställdhetens spjutspets?,s.173

38 Nordberg, Jämställdhetens spjutspets?, s.177

39 Nordberg, Jämställdhetens spjutspets?, s.180

(20)

19

4. Metod

4.1 Urval

Datainsamlingen består av två delar. Första delen var litteraturundersökning. Vi samlade information både på bibliotek och på nätet. Utmaningen i detta steget var brist på tryckta källor. Antalet böcker som beskriver situationen av manliga arbetstagare i barnomsorg är inte stor. Större möjligheter ger internet med flera sidor som handlar om jämställdhetsfrågor. Data samlade i litteratur beskrivs i kapitel Litteraturomgång.

Andra delen baserar på åtta muntliga intervjuerna som görs med sex kvinnor och

elektroniska intervjuer med två manliga förskollärare. Respondenterna jobbar i tre olika städer i Skåne. Första kontakten med två förskolor där alla kvinnliga informanter jobbar görs via telefonsamtal. Alla praktiska arrangemang görs under ett besök som tog plats ungefär en vecka före själva intervjuerna. Orsaken till att välja dessa två förskolor var bekväm tillgång till dem.

Intervjuerna med våra kvinnliga införmanter görs under två besök med tre intervjuer vid vardera besöket. Avskildhet säkrades genom tilldelning av ett separat rum för intervjuerna. Varje intervju tog ungefär femton till tjugo minuter. Anledningen till detta var informanternas inställning. De flesta av dem var betydligt mer positiva till deltagande i undersökningen när de hade vetat att intervjuer blev korta. Detta hade att göra med faktum att vi intervjuade dem på arbetstiden.

Kontakten med två manliga förskollärare fick vi tack vare tipsen från en av de intervjuade kvinnor. Kontakten med dem togs via telefonsamtal. Därefter mejlades frågorna ut

(21)

20

Tre av de intervjuade kvinnliga förskollärarna är anställda i en större stad medan resten av kvinnorna arbetar i en mindre kommun. Vi har förbered två lite annorlunda grupper av frågor som är mer anpassade till kvinnliga eller manliga informanter41.

4.2 Datainsamlingsmetoder

I uppsatsen används en kvalitativ metod där vi intervjuat respondenterna. Detta är i enlighet med Larsen som skriver att: om man vill skaffa sig en helhetsförståelse av ett enskilt fenomen är kvalitativa metoder de bästa42. Enligt Kvale är den kvalitativa forskningsintervjun ett samspel där utbyte av synpunkter mellan forskare och informanten som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse43.

Orsaken till varför vi har valde den här metoden, utgår från själva egenskaperna av kvalitativ och kvantitativ forskning. Skillnaden mellan dessa två metoder enligt Kvale är att kvalitet syftar på arten, beskaffenheten av något och kvantitet beskriver samtidigt hur mycket, hur stort osv44. Man kan uppfatta dem som verktyg vars användbarhet beror på vilka

forskningsfrågor som ställs45. Ämnet i vår undersökning består i stor del på en beskrivning av subjektiva åsikter och känslor av våra informanter därför kan det inte beskrivas i form av siffror.

4.2 Forskningsetik

Forskningen spelar stor roll i både individernas och samhällets utveckling. Därför skapades regler på hur forskning ska bedrivas för att inriktas på väsentliga frågor och för att hålla hög

41 se bilaga

42 Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Gleerups Utbildning AB, Kristianstad, s.23

43 Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studielitteratur AB s.9

44 Kvale, s.67

(22)

21

kvalitet46.Alla studenter som skriver examensarbete skall följa forskningsetiska regler och varje enskild student förväntas ta sitt ansvar. En del av dessa etiska riktlinjer som vi följer i vårt arbete och som vi informerade våra informanter om citerar vi nedan:

”1. Informationskravet. Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. 4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.47”

Enligt Kvalle 48ska forskning vilken har människor som deltagare både tjäna vetenskapliga och mänskliga intressen. Målet för alla samhällsvetenskaparna måste vara att förbättra människans situation. Därför skall forskare under alla forskningsstadierna vidta åtgärder som möjliggör att nå det målet på ett sådant sätt att det inte försämrar situationen hos de personer som deltar i undersökningen.

Han påpekar vidare att alla forskarna måste ta hänsyn till att syftet med undersökningen inte kan gälla det vetenskapliga värdet utan hjälpa människor. Man bör säkra respondenternas konfidentialitet och överväga eventuella konsekvenser som kan uppstå från undersökningen.

Under intervjusituationen måste man visa klart hur konfidentialitet ska bevaras. Man måste också tänka på vad som utgör en tillförlitlig utskrift av den intervjuades muntliga uttalandet.

När man analyserar samlade data måste man svara för hur djupt och kritiskt intervjuerna kan analyseras. Andra frågan är om informanterna ska ha möjlighet att påverka hur deras svar tolkas. Forskaren skall verifiera kunskapen som han eller hon förmedlar i sina rapporter.

Under rapporteringen måste man ännu en gång aktualisera konfidentialitet. Forskaren skall tänka igenom de konsekvenser som den publicerade rapporten kan innebära för både de intervjuade och den grupp som de representerar.

46 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf s.5, (2012.03.25)

47 Lärande och samhälle, Malmö högskola, Guide till Examensarbetet Vårterminen 2012

https://mah.itslearning.com/main.aspx?CourseID=14389 s.11,(2012.02.20)

(23)

22

4.3 Procedur

Vår undersökning baseras på intervjuer med åtta förskollärare. Sex av dem är kvinnor och två är män. Tre av kvinnorna hade redan haft kontakt med manliga kollegor och resten av våra kvinnliga informanter hade aldrig haft möjlighet att samarbeta med manliga förskollärare. Respondenterna svarade på nio frågor49som var lite annorlunda beroende på respondentens kön. Allt detta för att anpassa frågorna bättre till respondenternas situation. Dessa frågor ställdes under intervjuerna till alla informanter vilka sedan uppmuntrades att utveckla och motivera sina svar. Efter samtalen transkriberades och analyserades varje intervju med hjälp av data som samlats under tidigare litteraturundersökning. Alla svar jämföras med litteraturen för att kunna dra relevanta slutsatser.

Det kan finnas en risk att informanterna presenterade svar som de tror att vi förväntade från dem. Vi hoppas att frågorna som vi valde att ställa var tillräckligt neutrala för att uppmuntra dem att vara ärliga med oss. Det är också anledningen till att vi valde att intervjua de två manliga förskollärarna. Vi hoppas att det kan ge oss en klarare bild av relationerna mellan könen i förskolan. Samtidigt vill vi påpeka att synpunkterna som presenteras av våra informanter i texten är subjektiva och utgår från respondenternas egna upplevelser.

(24)

23

5. Resultat

I kapitlet redovisas resultaten av intervjuer som gjordes med sex kvinnliga och två manliga förskollärarna. Varje avsnitt inleds med respektive frågeställning.

5.1 Finns enligt de intervjuade verkligen behov av att anställa

fler manliga förskollärare?

Den första frågeställningen försökte fånga om de intervjuade förskollärarna, sex kvinnor och två män ansåg att det fanns ett behov av fler manliga förskollärare.

5.1.1 Män inom förskolan behövs som förebild

Alla åtta informanter betonar hur viktiga är manliga förebilder idag när så många barn växer upp i en kvinnodominerad omgivning. En uttryckte det så här: - Ja. Det får man fler manliga förebilder. En annan betonade också män som förebilder inom barnomsorgen: - Och lever med sina ensamstående mammor många också och därför tror jag behövs manliga förebilder. En annan av respondenterna -…..-Vi har så många barn med ensamstående mammor som behöver manliga förebilder….. på frågan om det behövs fler män i förskolan tyckte nästa respondent att det nog behövdes för barnens skull: - Det är svårt att svara på verkligen men ja det kan vara bra, för att det även betyder lite manliga förebilder för barnen.

Nästa svar betonar också att män och kvinnor är olika.: - Ja, det tror jag. Alltså det behöver manliga förebilder för barnen också, vi är olika män och kvinnor.

Den sjätte respondenten vill inte kännas vid några könsskillnader, men anser att det behövs manliga förebilder för barnen i förskolan: - Jag tror det finns behov för män på jobbet, sen det tror jag inte finns skillnad mellan man och kvinna, men jag tror att det är bra förebild för

(25)

24

barnen, och har manliga förebilder, för att barnen har många timmar hela dagen i förskolan och de har bara kvinnliga. Den sista respondenten är helt övertygad om att män behövs på förskolan.: ”Ja, absolut. Det är viktigt att ha en manlig förebild på skolan och förskolan."

5.1.2 Män inom förskolan som kompensation för frånvarande pappor

Fyra av respondenterna uttryckte de manliga förskollärarnas funktion som kompensation för frånvarande fäder. En av respondenterna svarar så här:…- Och lever med sina ensamstående mammor många också och därför tror jag behövs manliga förebilder." En annan svarar så här:-Vi har så många barn med ensamstående mammor som behöver manliga förebilder. Den tredje respondenten som ansåg män viktiga som kompensation: - Ja, absolut. Det finns många barn som är utan pappa så väl som utan mamma så båda könen är viktiga. Den fjärde

respondenten hänvisar till barnens kvinnodominerade värld: - Och mest övertygat för att många barn lever bara med kvinnor, har kvinnliga förskollärare, har kvinnliga lärare högt upp i åldrarna.

5.1.3 Män inom förskolan som motvikt mot kvinnodominansen

Tre av respondenterna menade att den kvinnliga dominansen i förskola och grundskola behöver en motvikt. Den första respondenten menar att: - Och mest övertygat för att många barn lever bara med kvinnor, har kvinnliga förskollärare, har kvinnliga lärare högt upp i åldrarna.

Nummer två säger så här: Könsbundet, tradition det är vad vi måste jobba med. För det behovs killar i vår bransch. -… De får inte manliga förebilder innan de går på högstadium. Och så här uttryckte sig den tredje respondenten: - Och mest övertygat för att många barn lever bara med kvinnor, har kvinnliga förskollärare, har kvinnliga lärare högt upp i åldrarna.

(26)

25

5.1.4 Män och kvinnor är olika och därför behövs båda inom barnomsorgen

En av respondenterna betonade att skillnaden mellan kvinnor och män motiverade att både kvinnor och män skulle arbeta i barnomsorgen: -…vi är olika män och kvinnor. Det är absolut bra för barn.

5.1.5 Män och kvinnor är lika och därför behövs båda inom barnomsorgen

En annan betonade könens likhet och ansåg att det motiverade varför fler män behövs till barnomsorgen: -…, sen det tror jag inte finns skillnad mellan man och kvinna,…

5.2 Vad tänker de om samarbetet med de manliga lärarna?

Den andra frågeställningen skall vissa kvinnornas syn på eventuella manliga kollegor. Man bör tänka på att det bara var tre av de intervjuade kvinnorna som hade haft möjlighet att samarbeta med manliga förskollärare.

5.2.1 Personlighet viktigare än kön.

Fyra respondenter anser att skillnader mellan kvinnor och män inte är avgörande för förskollärarnas arbetskvalitet. De menar istället att det har mycket mer med pedagogens personlighet än med kön att göra. En av dem uttryckte det så här: - Olika personligheter gör att uppgifter utförs olika orsaken, inte att man är man eller kvinna utan olika personligheter gör att vi utför uppgifter på olika sätt. Detta betonar också nästa informant: - Kvinnor är kvinnor och män är män. Sedan kan det vara en större skillnad mellan en kvinna och en kvinna än mellan en kvinna och en man. Den tredje personen menar att: - Det är individuellt och jättesvårt att svara på. Beror på hur mannen är och hur kvinnan är. Detta syns även

(27)

26

”Jag tycker att det har mycket med individer att göra. Hur man är som man. Och jag är inte den som förväntar sig att man ska bara vara ett man, ska snickra och spela spel, utan jag ser de som individ och att vi ska göra vårt jobb tillsammans”

5.2.2 Män skall göra samma uppgifter som kvinnor.

Tre respondenter påpekar att alla förskollärare oberoende av kön måste göra alla uppgifterna. En av respondenter betonar att: -

”Det är viktigt att de utför samma jobb som vi gör. Det är många yngre som struntar att byta blöjor. Till exempel.”

Andra personen anser att: - … - kvinnliga och manliga kan jobba på olika sätt men de har lika rutiner när de jobbar, alla måste göra samma jobb på arbetsplats.

Tredje av dem påpekar eventuella konflikter som kan ha plats mellan män och kvinnor om män ska inte göra allt som krävs från kvinnor på arbetsplatsen: - Det skulle vara om en man inte tycker att han skulle göra speciella delar av jobbet för att han är en man.

5.2.3 Manliga pedagoger har samma kompetenser som kvinnliga pedagoger.

Två respondenter anser att män som jobbar i förskolan har lika bra kunskap när det gäller baromsorg som kvinnor har. De klarade samma skolor och könet kan inte påverka deras kunskapsnivå. En person menar att: - … - vi som jobbar är alla utbildade förskollärare eller

barnskottare och jobbar på lika villkor. Den andra respondenten anser att: -

”Har de studerat i samma yrke så har de samma kunskap som en kvinna har. För att det är inte bara byta blöjor och titta efter barnen. Det är så mycket annat och det för de när de studerar. Så det är ingen skillnad. I alla fall de manliga som har studerad de har samma kunskap som jag har.”

(28)

27

5.2.4 Kvinnor är mer kompetenta än män.

En av respondenter anser att kvinnor är bättre anpassade till yrket än män. Denna person menar att: - Kvinnor är mer omhändertagande och tar bättre hand om barn.

5.3 Är de redo att acceptera manliga kolleger i förskolan?

Den tredje frågeställningen ställdes för att visa vilka reaktioner från kvinnornas sida manliga förskollärare kan tänkas möta när de börjar arbeta inom barnomsorgen. Vi är medvetna om att en del respondenter kanske gav de svar som de tror att vi förväntat oss, därför är de

avvikande mest intressanta i detta avsnitt. Sex respondenter ansåg att de gärna ville jobba tillsammans med en man.

5.3.1 Kvinnor vill gärna jobba tillsammans med en man.

Sex personer svarade att de vill jobba med manliga kolleger eller att de, som män, har mött positiva reaktioner från kvinnornas sida. Första av dem gav ett typiskt svar: - Jag vill gärna jobba med en manlig lärare. Likadant svar fått man från den andra personen: - Det är roligt att arbeta med manlig förskollärare. Den tredje av dem informanten ansåg att: - Jag har aldrig samarbetat med en manlig förskollärare och jag vill gärna jobba med en. Nästa respondenten påpekar att hon kan jobba tillsammans med män på grund sina tidigare

erfarenheter:- Jag ser inga problem. Jag har jobbat på ett typisk manligt arbetsplats innan jag blir förskollärare. Nästa två personer betonar att de gärna vill ha jämnare könsfördelning på jobbet och därför kan de jobba med eventuella män. Enligt den första: - Jag menar att förskola inte skulle vara bättre med massor av män eller massor av kvinnor men lite av var. Och den andra ansåg: -

”Det funkar bra med mig att jobba med kvinnliga kollegor, men det är klart att vi vill att manliga förskollärare ska komma in, för att det ska jämställd mellan kvinnliga och manliga lärare eftersom detta yrke ser ut som kvinnliga yrke i samhället.”

(29)

28

Lika positivt är svaret som fåtts från den sista informanten: - Jag har aldrig mött negativa reaktioner från andra pedagoger, tvärtom, alla pedagoger jag möter är väldigt positiva till det.

5.3.2 Äldre kvinnor vill inte jobba tillsammans med män.

En av respondenter påpekar att det finns ett visst motstånd bland äldre kvinnor mot anställning av manliga pedagoger i förskolan. Hon anser att: -

”Det finns så mycket vad vi ska göra. Man ska vara helst felfri. Men många äldre lärare, barnskotare när de pratar i kafferummet. Då helt plötsligt så kryper fram – är det lämpligt med män i vår bransch? Och jag känner mig lite obekväm. Men det är inte nåt som man säger högt. Men med yngre generation så ser jag inget problem. Hoppas inte.”

5.4 Ser de kanske speciella fördelar med manliga kolleger?

Alla informanter var eniga om att den viktigaste orsaken till anställning av manliga förskollärare är möjligheten att presentera manliga förebilder för barnen.

5.4.1 Manliga förskollärare som källan till nya idéer och synpunkter i

verksamheten.

Fem av åtta informanter menar att manliga pedagoger kan ha en annan synpunkt på detta hur förskoleverksamheten skall fungera. En av dem menar att: - … det är synd att inte jobba med manlig förskollärare eftersom de har en annan syn på hur man kan jobba, andra idéer. En annan svarar så här: - Det säkert kommer nya idéer och kanske annan synsätt på

verksamheten. Nästa respondent betonar olikheter mellan mäns och kvinnors tänkesätt: - Vi

tänker olika. Och vi ser olika lösningar på problemet. Vi ska inte vara likadana. Redan från födseln är vi olika. Det stämmer med också med den fjärde respondenten: - Man ser olikheten.

(30)

29

Att män tänker på ett sett och kvinnan är på ett annat sett. Femte person menar att: - … - vi har olika syn och olika åsikter.

5.4.2 Män och kvinnor kan komplettera varandra i förskolan.

Två respondenter tror att kvinnor och män kan komplettera varandra. En av dem sa att: - Det

är svårt att veta om man inte får jobb men manlig förskollärare, men manliga och kvinnliga kan komplettera varandra i förskolan. Medan den andra menade att barnen behöver både

kvinnor och män i förskolan: - Fördelarna är många, båda könen behövs för barnen men

nackdelarna vet jag faktiskt inte.

5.4.3 Män är bättre på en del aktiviteter.

En av respondenter ansåg att det finns aktiviteter som män är bättre än kvinnor på:

”De är säkert bättre på allt det här att snickra, alltså allt det här. Bygga alltså stora grejer. De spelade fotboll mycket med barnen. Det gjorde de. Fotboll och tävlingslekar det blev ju hela tiden. Mer än med kvinnliga pedagoger.”

5.5 Övriga observationer som dök upp under samtalen.

Synpunkter som presenteras här faller inte inom de föregående frågorna men de är tillräckligt intressanta för att presenteras.

5.5.1 Män vill inte jobba i förskolan på grund av den låga lönen.

Sex respondenter påpekar låga löner som den viktigaste faktorn som avgör att det är så få män i verksamheten idag. En likadant kort och tydlig svar upprepas i de flesta intervjuerna: -

”Låg lön på förskolläraryrket gör också att många män väljer en annan yrke. - Jag tror låga lönen … - Man kan säga att lönen påverkar säkert. -

(31)

30

För att det låga lånet. - På grund av lönen. - Låg lön på förskolläraryrket gör också att många män väljer en annan yrke.”

5.5.2 Män vill inte jobba i förskolan på grund av kulturella fördomar.

Sex av åtta informanter påpekar kulturell försommar som en av faktorer som avgör att det är så få män i verksamheten idag. En av informanter betonade: - Tyvärr, så finns det fortfarande

fördomar om manliga och kvinnliga yrken och arbete med barn på förskolan tillhör kvinnor enligt många. Den andra har likadana uppfattningar: - … och det är ett kvinnodominerat yrke. Likadana åsikter hade också tredje av de intervjuade personerna: - Sen tror jag att själva samhället har många fördomar till manliga pedagoger. Nästa respondent ansåg att enligt många riktiga män jobbar inte i förskolan: - Det kan ses som omanligt att jobba med barn. Femte person påpekade att män som jobbar med barn kan tappa respekt i samhället: - Jag tror att män inte tror att de får samma respekt av samhället som de har typiskt kvinnojobb. Sista informanten sa att förskollärare inte är ett manligt yrke: - Och det är inget manligt jobb direkt.

5.5.3 Män som källan till rädslan för pedofiler bland en del föräldrar.

Fem av åtta respondenter påpekar att det finns en grupp av föräldrar som är rädda för

pedofiler och inte vill att deras barn skulle ha kontakt med manliga förskollärare under övriga aktiviteter. Det gäller speciellt blöjbyte och villan. En de anser att: - … jag tror många tjejer är reda. Alltså många som har flickor är rädda. Andra informanten betonar påverkan som sådana inställningar kan ha på unga män: -

”Jag har också jobbat med en kille … Han hade praktikplats, sex månader. Och han ville inte ha vilan ensam på grund att en förälder har frågat: Skulle du verkligen ha villan ensam med barnen? Är det så lämpligt? Med små flickor? Så han tog väldigt illa vid sig.”

Sådana uppfattningar har två nästa personer. En av dem sa att män möt dessa reaktioner: - …

(32)

31

”Från föräldrarnas sida så hände det enstaka gånger att de kände oro, eller

bad kvinnlig personal om att de ta hand om deras barn, särskild vid blöjbyte. Barnet här ofta är flicka. Konstigt nog men så är det.”

5.5.4 Föräldrarna har en positiv inställning till manliga pedagoger enligt de

intervjuade

Fyra personer påpekar den positiva inställning som de flesta föräldrar har till manliga förskollärare. Enligt en av informanter förstår föräldrar att det behovs mer män i

verksamheten. Han argumenterar att: - … - finns föräldrar som uppskattar det väldigt mycket och det finns även föräldrar som till och med kräver av rektorer att anställa manliga

förskollärare. Det stämmer med en annan respondent: - Av egen erfarenhet så är föräldrarna väldigt positiva till män inom yrket … Likadana åsikter har också de följande två personerna.

En av dem betonar: - Jag tror att de allra flesta är positiva.

5.5.5 Män vill inte jobba i förskolan på grund av yrkets låga status

Två respondenter betonade låg status som förskollärare har bland andra jobb som orsaken till låg antal av män intresserade att jobba i verksamheten. En av dem ansåg: - Låg status på förskolläraren gör att många män föredrar att arbeta i

skolan istället för förskolan. En annan respondent menade att fler män kommer

till förskolan när yrket får högre status: - … och när det blir mer status att jobba i

förskolan.

5.5.6 Föräldrar med en annan kulturell backgrund är negativt inställda till

manliga förskollärare.

Två informanter uppmärksammar också de eventuella svårigheter som kan hända i kontakt mellan manliga förskollärare och föräldrar med annan kulturell backgrund. De menar att det i en del kulturer inte är vanligt att män tar hand om små barn. Föräldrar med sådan bakgrund kan enligt dem vara mycket kritiska mot manliga pedagoger. En

(33)

32

av dem ansåg att: - … i visa religioner ska mannen inte ha med barn att göra. En annan respondent tag upp de eventuella konflikter som i sådana fall skulle kunna skaps mellan föräldrar och manliga pedagoger:

”På de minsta, minsta barnen så finns ju en del från andra kulturer som inte tycker det passar sig att man tar hand om de minsta barnen för att inte man har handlag för det.- … -I visa kultur i alla fall.”

(34)

33

6. Diskussion och analys

I undersökningen intervjuades åtta personer som jobbar i tre olika förskolor och alla av dem var överens om att förskoleverksamheten behöver fler män. Anställning av dessa manliga pedagoger skulle enligt alla respondenter ge barnen möjligheten att få manliga förebilder. Enligt fyra intervjuade förskollärare är detta på grund att många barn saknar manliga förebilder både hemma och i förskolan.

Det stämmer med Havung50 som anser att förskolor idag är fyllda med barn som saknar manliga identifikationsobjekt hemma. Det är manlig personal i förskolan som skulle enligt henne kunna överbrygga denna brist. Likadana åsikter har också Nordberg som påpekar att manliga förskollärare kan vara viktig för dessa barn. Det kan motverka problem vilka barn som växer upp utan manliga individer kan ha i framtiden51.

Tre av respondenterna påpekade att den kvinnliga dominansen i förskola och grundskola behöver en motvikt vilket stämmer överens med Havung. Hon påpekar att kvinnorna och män kan komplettera varandra i förskolan och barnen uppfattar då att kvinnor och män som är olika ändå kan samarbeta effektiv med varandra52.

När man läser svaren från informanterna framgår det tydligt att de är överens om att de vill samarbeta med manliga kolleger. Det stämmer med delegationen för

jämställdhet i förskolan enligt vilken könen på förskollärarna inte är avgörande i det pedagogiska arbetet. Det betyder att människor måste se mannen som pedagog i första hand och som man i andra hand. Man kan inte dela upp fördelning av arbetsuppgifter och ansvar efter kön53.

50 Havung, Margareta (2005) Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i kvinnornas

förskola,Nordberg (red), Manlighet i fokus- en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och skola,Liber, Stockolm, s. 48

51 Nordberg, Marie (2005) Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken,

jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet, Bokförlaget Arkipelag, Göteborg,, s.108

52 Havung (2000) Anpassning till rådande ordning En studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhe,t s.157

(35)

34

Fyra respondenter ansåg att skillnader mellan kvinnor och män inte är avgörande för arbetskvalitet i förskolan. De påpekade istället att det har mer med pedagogens personlighet än med kön att göra. Den uppfattningen delas av Delegationen för

jämställdhet i förskolan som menar att förskollärarnas kön inte viktigaste i pedagogiskt arbete. De anser att människor måste se mannen som pedagog i första hand och som man i andra hand vilket betyder att manliga pedagoger inte kan koncentrera sig på aktiviteter som anses vara typisk manliga. Män skall istället påvisa att kön, i sig, inte är viktigast för hur barn ska forma sina förebilder54.

Tre respondenter påpekar samtidigt att alla förskollärare måste ha samma ansvar och inte kan undvika mindre attraktiva uppgifter som till exempel blöjbyte oberoende av kön. Det stämmer med delegationen för jämställdhet i förskolan enligt vilken man kan inte blanda könen till fördelning av arbetsuppgifter och ansvar55.

Två respondenter anser att män som jobbar i förskolan har lika bra kunskap när det gäller baromsorgen som kvinnor har på grund att de klarade samma skolor och könet kan inte påverka deras kunskapsnivå. Det stämmer inte alls med detta vad man kan läsa i Nordbergs bok56. Enligt henne ställer arbetsgivare ofta lägre krav på dessa manliga arbetstagare som utför kvinnligt kodade uppgifter än på deras kvinnliga arbetskamrater. Det är också orsaken till noggrannare övervakning av manliga förskollärare än deras kvinnliga kollegor. Enligt Nordberg ser kvinnorna ofta manliga förskollärare som oansvariga och lite barnsliga medan de kvinnliga arbetstagarna ser till att

verksamhetens rutiner flyter på som vanligt57.

Enligt en av respondenterna är kvinnliga pedagoger mer kompetenta än män. Hon menar att kvinnor tar hand om barn bättre än män. Sådana åsikter är enligt Havung vanliga i samhället. Hon menar att det återspeglar samhällets föreställningar om

54SOU 2004:115, Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans

55 SOU 2004:115 s.42

(36)

35 kvinnliga egenskaper och kvalifikationer58.

Sex informanter ansåg att kvinnliga förskollärare gärna ville jobba tillsammans med manliga arbetskamrater. Det kan man koppla med Nordbergs observationer. Hon skriver att hon upptäckte under sina fältstudier att det var vanligt att de kvinnliga arbetstagarna var noga med att se till att deras manliga kollegor trivdes på arbetsplasten.

Samtidigt kan man inte glömma att en enskild röst bland informanterna uttrycker att även om majoritet kvinnliga förskollärare har en positiv inställning till eventuella manliga medarbetare så finns en del, oftast äldre, kvinnor som är kritiska till själva idén av manliga pedagoger. Hon säger att man ibland kan höra frågor om det överhuvudtaget är lämpligt att låta män ta hand om små barn? Det stämmer överens med Havung som påpekar att även om en majoritet kvinnorna är positiva till manliga kollegor så är det tyvärr inte självklart att de är redo att släppa in männen i arbetet59.

Fem av åtta informanter påpekar att fördelen med fler manliga pedagoger på förskolan kan vara att få nya idéer på hur förskoleverksamheten skall fungera. Det stämmer inte med litteraturen60 enligt vilken de manliga arbetstagarna har svårt att påverka och förändra förskolan. Det är på grund av det är kvinnorna som bestämmer hur verksamheten skall bedrivas.

Två informanter ansåg också att män kan komplettera varandra. Det stämmer med Havung som också tar upp detta. Enligt henne så kan män och kvinnor sida vid sida i barnomsorgen få barn att uppfatta att kvinnor och män som är olika, ändå kan göra samma saker och effektivt samarbeta med varandra61.

Flera informanter uttryckte sig kring faktorer som bidragit till att så få män jobbar i verksamheten idag. De angav att det är att den låga lönen, kulturella fördomar och låg status av själva yrket som påverkat detta. Det stämmer överens med litteraturen,

58 Havung, Margareta (2005) Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i kvinnornas

förskola,Nordberg (red), Manlighet i fokus- en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och skola,Liber, Stockolm, s. 47

59 Havung, Margareta (2005)Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i kvinnornas förskola, Nordberg (red), Manlighet i fokus- en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i

förskola och skola, Liber, Stockholm,s. 55

(37)

36

framförallt med Havung62 men likadana åsikter kan man hitta i nästan alla publikationer som rör ämnet.

Fem informanter menade att det finns en del föräldrar som inte vill lämna sina barn med manliga pedagoger. Det handlar om olika händelser, t.ex. under vilan, när manliga pedagoger stannar ensamma med en liten grupp av barn men också med andra ”intima” situationer som t.ex. blöjbyte. Föräldrar tror ibland att det är olämpligt och protesterar. Orsaken till detta kan vara rädslan för pedofiler som enligt dessa föräldrar är framförallt män. Sådana situationer, där föräldrar uttryckt oro, har både kvinnliga och manliga informanter varit med om. Det kan man koppla till pedofildebatten på 90-talet vilken spelade en roll för minskat intresse hos män för förskolläraryrket. Debatten ledde till att många män sökte sig bort från förskolan63.

Två informanter berättade också att de flesta föräldrar är väldigt positiva till manliga förskollärare. En av de manliga informanter sa att: det finns även föräldrar som kräver av rektorer att anställa manliga förskollärare.

Ett annat problem som beskrivs av två respondenter är att män inte tar hand om små barn i en del kulturer. Föräldrar med sådan bakgrund kan enligt dem vara mycket kritiska mot manliga pedagoger. Samtidigt, enligt experter från delegationen för jämställdhet i förskolan, är problemet mycket bredare och omfattar hela samhället. Enligt de i samhällets föreställning kvinnor är de som är naturlig anpassade för att fostra små barn64.

6.1 Metod diskussion

I uppsatsen använder vi den kvalitativa forskningssintervjun som är enligt oss optimal i undersökningen som utgår från informanternas egna upplevelser och som presenterar deras subjektiva åsikter. I intervjuerna uppmuntrade vi informanterna till att prata fritt om allt som

62 Havung, Möjligen är det så att man är lite exklusiv – mannen i kvinnornas förskola , s. 47

63SOU 2004:115, Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans

64SOU 2006:75,Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i

(38)

37

var i samband med vår undersökning även om det inte var direkt svar på våra frågor. Tack vare detta har vi fått flera intressanta informationer. I början av undersökningen bestämde vi att intervjua sex kvinnor från två olika städer.

Idén att intervjua manliga förskollärare har kommit senare. Vi trodde att manliga röster i diskussionen som gäller män i förskolan kunde förbättra undersökningens kvalitet. Första kontakten med manliga informanter gjordes via telefonsamtal liksom tidigare men efter detta uppstod omständigheter vilka förhindrade dem ta personlig kontakt med oss. Vi hade valt att intervjua dem i alla fall via telefonsamtal och bestämma sen om vad skulle vi göra med resultatet. Vi bestämde att använda dessa intervjuer eftersom deras kvalitet inte försämrades på grund av ovanliga omständigheter.

6.2 Fortsatt forskning

Undersökningens ämnet är enligt oss värt vidare studier. Vi tror att nästa steg skulle bli en kvantitativ studie i form av en anonym enkät med betydligt större antal förskollärare. Allt detta för att undersöka om svaren vi fick var typiska för förskollärares majoritet.

(39)

38

7. Slutsatsen

Kan män känna sig välkomna i barnomsorgen? Ja, vårt resultat stämmer överens med tidigare forskning i ämnet nämligen att de kvinnliga förskollärarna gärna vill ha manliga kolleger. Det framkommer att de tre viktigaste orsakerna till den låga andelen av manliga pedagoger i förskolan är låg lön, samhällets syn på män i barnomsorg och yrkets låga status. Enligt både informanter och litteratur kommer andelen manliga förskollärare att fortsätta vara låg så länge inte situationen i dessa tre områden förbättras.

En annan slutsats man kan dra är att det är viktigt att män i barnomsorgen först och främst ska hävda sin roll som professionella förskollärare och inte, att de är i förskolan för att väga upp för frånvarande pappor eller bristen på manliga förebilder inom skola och barnomsorg, i allmänhet. De måste också kräva att bli ”insläppta” i alla delar av verksamheten och inte låta sig reduceras till uppgifter som anses ”typiskt manliga”. Kanske det är först då som manliga förskollärare kan bli en vanlig syn på våra förskolor?

(40)

39

Referenslistan

Tryckta Källor

Anderson, Märta C. (1967). Könsbarriärer. Barnträdgården, Tidskrift för Sveriges Barnträdgårdslärarinnors Riksförbund, 50(8), s. 225

Havung, Margareta (2000) Anpassning till rådande ordning En studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet, Lärarhögskolan, Malmö.

Kvale, Steinar, (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studielitteratur AB

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Gleerups Utbildning AB, Kristianstad

Nordberg, Marie (2005) Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet, Bokförlaget Arkipelag, Göteborg.

Nordberg, Marie (red.) (2005) Manlighet i fokus – en bok om manliga pedagoger, pojkar, och maskulinitetsskapande i förskola och skola, Liber, Stockholm.

Riksdagen 1987/88: Anmälan till prop. Inför jämställdhetspolitiken inför 1990-talet. Regeringens skrivelse 1987/88:105.

(41)

40

Elektroniska källor

Olofsson, Charlie, Förväntningar tynger manliga förskollärare, Genus 2.11

http://genus.se/meromgenus/teman/skola/forskola/manliga-forskollarare/ (2012.02.03.)

Preisz,Eva-Lis,Åmossa , Karin, Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/00724969?OpenDocument&menuid=00 741052 (2012.02.28.)

SOU 2006:75, Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete, betänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/72/88/1a5ba502.pdf (2012.01.23.)

SOU 2004:115, Den könade förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiskt arbete, delbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/47/60/194bfa79.pdf (2012.02.22.)

Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98,Reviderad 2010, http://www.skolverket.se/ (2012.02.03.)

Styrdokument om jämställdhet, Jämställd förskola och skola

(42)

41

Bilaga

Intervjufrågor

Frågorna som anges nedan är bara förslag och kan variera beroende på samtalet. Vi valde att ställa till kvinnliga förskollärare följande frågor:

 Vet du hur många manliga pedagoger jobbar i verksamheten idag?  Tror du att förskoleverksamhet verkligen behöver mer män på jobbet?  Hade du möjlighet att arbeta tillsammans med en man i förskolan?

 Om ja - vilka erfarenheter har du från samarbete med manliga förskollärare?  Tänk på att det kommer en ny manlig lärare till jobbet. Kan det orsaka ändringar i

verksamheten? Om ja – vilka? Kan det leda till eventuella konflikter?

 Vilka för- och nackdelar ser du med män respektive kvinnor i barnomsorgen?  Vad tror du om föräldrars inställning till manliga förskollärare?

 Vilka fördelar eller svårigheter ser du i eventuellt samarbete med manlig förskollärare?  Finns enligt dig uppgifter som män gör på annorlunda sätt än kvinnor?

Frågorna till manliga förskollärare:

 Vet du hur många manliga pedagoger jobbar i verksamheten idag?  Varför jobbar mer kvinnor som förskollärare än män, tycker du?

 Tycker du att det är viktigt för barn att träffa en manlig förskollärare i förskolan?  Vilka erfarenheter har du av att vara man i barnomsorgen?

 Vilka för- och nackdelar ser du med män respektive kvinnor i barnomsorgen?  Vad tror du om föräldrars inställning till manliga förskollärare?

 Har du eller någon av andra män mött, som en man, negativa reaktioner från andra pedagogers eller föräldrarnas sida på jobbet? Kan du visa några exempel?

 Vilka reaktioner möter du, en man som jobbar i ett yrke uppfattas som kvinnlig, från andra mäns sidan?